Uppföljning av den genomförda utvärderingen av Centrum för Lärande och Kunskap (CLK) vid Karolinska Institutet

Transkript

1 Uppföljning av den genomförda utvärderingen av Centrum för Lärande och Kunskap (CLK) vid Karolinska Institutet Styrelsen för utbildning Reviderad (Dnr 1-583/2016)

2 Sammanfattning För att i enlighet med Strategi 2018 sträva mot höjd kvalitet i alla delar av verksamheten samt att implementera nya rön från pedagogisk forskning och utveckling inom våra utbildningsprogram behövs bland annat en relevant och välorganiserad pedagogisk utvecklingsverksamhet. Utifrån de slutsatser som presenteras i föreliggande utredning måste en sådan verksamhet organiseras på ett fundamentalt annorlunda sätt än dagens organisationsmodell som i senaste utredningen karakteriserades som en modell som tycks skapa mer otydlighet än någon annan organisationsmodell. I enlighet med föreliggande förslag behöver den pedagogiska verksamheten vid KI organiseras på ett sådant sätt att den: är väl förankrad på institutioner och inom all utbildningsverksamhet präglas av tydlighet, hållbarhet och långsiktighet, är en samlad och kvalitetsdrivande del av KI:s kärnverksamhet, är kostnadseffektiv, dynamisk, transparent och därmed enkel att utvärdera, har en kritisk massa av medarbetare som kan utgöra forum för idéutbyte, diskussion, granskning och återkoppling på olika aktiviteter inom och utom verksamheten, och leds av professor med pedagogisk erfarenhet från KI eller annat lärosäte med liknande verksamhetsområde Styrelsen för utbildning (US) föreslår att KI inrättar en verksamhet kallad Undervisning och Lärande (UoL) som ansvar för pedagogisk utveckling och stöd. Verksamheten har tydlig koppling till US och övriga verksamhetsstyrelser genom en styrgrupp som leds av dekan för utbildning. Verksamheten vid UoL leds av en verksamhetschef som är professor vid KI. UoL erbjuder KI:s utbildningar: ett forskningsförankrat stöd för pedagogisk utveckling av utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå att nya rön från pedagogisk forskning och utveckling tillgängliggörs och genomsyrar utbildningsverksamheten en verksamhetsnära organisatorisk enhet för kontakt och samverkan med och mellan enskilda lärare, lärarlag och utbildningsföreträdare på institutions- och programnivå ett integrerat stöd som omfattar både campus- och verksamhetsförlagd pedagogisk utbildning. Genom att samla all pedagogisk verksamhet i UoL effektiviseras verksamheten och ekonomiskt utrymme bör kunna frigöras för att finansiera en professor med medicinsk pedagogisk kompetens (tillika verksamhetschef för UoL) och för att rekrytera 3-4 disputerade pedagoger i syfte att stärka forskningsförankringen av den pedagogiska verksamheten. Ytterligare medel bör också tillföras för att möjliggöra inrättande av ett tjugotal professurer med medicinpedagogiskt uppdrag (20 % omfattning) och en

3 gästprofessor i medicinsk pedagogik (10 % omfattning). Professorer med medicinpedagogiskt uppdrag bör knytas till KI:s grundutbildningsprogram, samt eventuellt även forskarutbildning. Detta skulle ge en stark signal om att det pedagogiska arbetet är viktigt och centralt förankrat vid KI. US redovisar i denna utredning tre möjliga organisatoriska placeringar av UoL: 1) Verksamhet i linjeorganisationen under rektor 2) Verksamhet under US 3) Verksamhet vid en institution US rekommendation (vilken stöds av arbetsgruppen och referensgruppen) är att UoL organiseras i linjeorganisationen under rektor (alternativ 1 i denna utredning). Bedömningen är att detta förslag: - har ett starkt symbolvärde. Det är en tydlig markering att KI satsar på utbildning och det Humboldtska universitetsidealet - ger pedagogiskt arbete hög legitimitet - ger en organisatorisk tydlighet och stark identitet vilket i sin tur bidrar till attraktivitet vid rekrytering/anställning och bättre möjligheter att behålla kompetens (flera disputerade pedagoger har lämnat KI senaste åren) - likställer UoL:s verksamhetschef med prefekt vilket ger en direkt länk till institutionerna - ger transparens avseende ekonomisk tilldelning och utvärdering av verksamhet - möjliggör objektägarskap av universitetsgemensamma objekt (t.ex. LMS-system). Utöver det angivna uppdraget föreslår arbetsgruppen att placeringen av Enheten för utvärdering vid LIME (EVAL) utreds. En möjlighet är att flytta enheten till Avdelningen för strategisk planering och uppföljning vid UF för att vara ett direkt stöd till UoL, utbildningsprogrammen, US, FUS, FS och UF. Revidering Styrelsen för utbildning mottog och fastställde arbetsgruppens rapport vid sammanträde Vid samma möte beslutades även att tillsätta en arbetsgrupp för att utreda frågan om inrättande av huvudområdesansvarig/ ämnesansvarig professurer vidare. Arbetsgruppen diskuterade frågan och föreslog att skilja på uppdragen gällande pedagogiska professurer och huvudområdesansvariga. Uppdragen ska därmed inte kombineras till skillnad vad som uttrycktes i den tidigare versionen av rapporten som fastställdes Föreliggande rapport är reviderad i enlighet med detta av US

4 Innehåll Sammanfattning... 2 Innehåll Uppdrag och genomförande Bakgrund Centrum för lärande och kunskap (CLK) Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) Universitetsbiblioteket (KIB) Pedagogiska akademin (PA) Finansiering av den befintliga verksamheten Analys av den befintliga organisationen Organisation av pedagogisk utveckling och stöd vid andra lärosäten Förslag till organisation av KI:s högskolepedagogiska verksamhet Alternativ 1: Verksamhet i linjeorganisationen under rektor Alternativ 2: Verksamhet under US Alternativ 3: Verksamhet vid en institution CKU inom UoL IKT-pedagogiska system Övrig organisatorisk förändring Målsättning och uppdrag Målsättning för UoL Övergripande uppdrag för UoL Uppdrag för verksamhetschef för UoL Pedagogiskt råd Forskningsförankring Finansiering Lokalisering och bemanning Professur i medicinsk pedagogik Företrädare inom medicinsk pedagogik Huvudområdesföreträdare Arbetsgruppens resonemang Uppdragsbeskrivning: Professor med uppdrag inom medicinsk pedagogik Finansiering av professorer med uppdrag inom medicinsk pedagogik Högskolepedagogisk utbildning för doktorander Ställningstagande Bilagor Bilaga I: Akronymer Bilaga II: Referenslista och beaktade dokument Bilaga III: Skiss över underorganisation för UoL Bilaga IV: Exempel på detaljerat uppdrag för UoL Bilaga V: Ekonomisk sammanställning högskolepedagogisk verksamhet Bilaga VI: Organisation av Komparativ medicin (KM) Bilaga VII: Antal professorer, docenter och lektorer med pedagogisk inriktning... 30

5 Rektorsuppdrag: Uppföljning av den genomförda utvärderingen av CLK 1 (30) 1. Uppdrag och genomförande I november 2015 beslutade KI:s rektor om utvärdering av Centrum för Lärande och Kunskap (CLK). 1 Utvärderingens slutrapport 2 presenterades och diskuterades i US vid möte den 16 juni Styrelsen ställde sig där bakom de slutsatser som redovisades i utvärderingsrapporten, men efterfrågade en fördjupad analys av IKTområdet. Slutrapporten överlämnades tillsammans med styrelsens synpunkter därefter till rektor och förankrades i KI:s ledningsgrupp. Den 30 augusti 2016 beslutade rektor att uppdra åt US att i samråd med Styrelsen för forskarutbildning (FUS) genomföra en Uppföljning av den genomförda utvärderingen av Centrum för Lärande och Kunskap (CLK). Mer specifikt bestod uppdraget att besvara följande frågor: - Den föreslagna centrumbildningens målsättning - Den föreslagna centrumbildningens uppdrag (innehåll och omfattning), organisation och organisatoriska tillhörighet - Uppdrag till föreståndare och vetenskaplig ledare - Sammansättning av och uppdrag till föreslagen referensgrupp - Sammansättning av och uppdrag till föreslaget vetenskapligt råd - Ekonomiska och innehållsliga villkor för en professur i högskolepedagogik och eventuella ämnesdidaktiska professurer - Relationen mellan föreslagna centrumbildning och Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) - Vem ska ta strategiskt ansvar för utvecklingen av IKT-pedagogik inom KI:s utbildningar? - Vem ska äga, förvalta, sköta drift och ge support av IKT-pedagogiska system? o Ansvarsgränser mellan bibliotek, inblandade institutioner samt ITavdelningen vad gäller drift och service av såväl hård- som mjukvara. - Finansiering. Utöver de direktiv som getts i detta rektorsuppdrag beaktas här även skrivningar i KI:s Strategi Vi behöver dessutom implementera nya rön från pedagogisk forskning och utveckling inom våra utbildningsprogram. För att KI ska utnyttja sin fulla potential krävs en intern kraftsamling och aktiva vägval. Efter styrgruppsmöte den 1 februari 2017 gjordes en avstämning med rektor och beslut fattades att arbetsgruppen skulle lämna tre alternativa förslag till organisatorisk tillhörighet av den pedagogiska verksamheten. För genomförandet av uppdraget inrättades en arbetsorganisation bestående av arbetsgrupp, referensgrupp och styrgrupp. Sammansättningen i arbetsorganisationen är beslutad enligt följande: 1 Dnr: 1-711/ Dnr: 1-53/2016

6 Rektorsuppdrag: Uppföljning av den genomförda utvärderingen av CLK 2 (30) Styrgrupp: Annika Östman Wernerson, ordförande (US) Marianne Schultzberg (FUS) Gunnar Nilsson (US) Arbetsgrupp: Rune Brautaset, ordförande (GUA-CNS) Ann Langius (BG-VILU) Lars-Arne Haldosen (BUL) Lennart Nilsson (prodekan FUS) Marie-Louice Isacson (enhetschef UFS) Malin Nygren Bonnier (PD-NVS) Kim Vestö (MF) Philip Malmgren, handläggare (SIR) Referensgrupp: Tanja Tomson (CLK) Suzanne Pathkiller (KIB-IKT) Ewa Ehrenborg (CKU) Sari Ponzer (KI-SÖS) Peter Henriksson (KI-DS) Margareta Hultin (Tandläkarprogrammet) Maria Herthelius (CLINTEC) Carina Georg (LIME) Eric Asaba (Pedagogiska Akademin) Hans Rystedt (GU) Arbetsgruppen har utgått från Hult et al. s (2016) utvärdering av CLK. Utöver detta bygger utredningen på redovisningar gällande bemanning och budget för pedagogisk verksamhet som samlats in från LIME (CLK), CKU och KIB-IKT. Vidare har åtta nyckelpersoner inom den högskolepedagogiska verksamheten vid KI och andra svenska och utländska universitet intervjuats. Övriga dokument och handlingar som beaktats redovisas i bilagd referenslista. Styrelsen för utbildning mottog och fastställde arbetsgruppens rapport vid sammanträde Vid samma möte beslutades även att tillsätta en arbetsgrupp för att utreda frågan om inrättande av huvudområdesansvarig/ämnesansvarig professurer vidare. Arbetsgruppen som tillsattes bestod av Annika Östman Wernerson, Anette Lohmander, Rune Brautaset samt en extern pedagogisk konsult, Håkan Hult. Denna arbetsgrupp diskuterade frågan och föreslog att skilja på uppdragen gällande pedagogiska professurer och huvudområdesansvariga. Uppdragen ska därmed inte kombineras till skillnad vad som uttrycktes i den tidigare versionen av rapporten som fastställdes Föreliggande rapport är reviderad i enlighet med detta av US Bakgrund Högskolepedagogiskt stöd, forskning, utveckling och utbildning 3 bedrivs idag inte endast inom CLK utan även vid Centrum för klinisk utbildning (CKU), Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME), Universitetsbiblioteket (KIB) samt på flera av KI:s utbildningsprogram och 3 Begreppet högskolepedagogisk utbildning inkluderar även IKT-pedagogik i denna utredning.

7 Rektorsuppdrag: Uppföljning av den genomförda utvärderingen av CLK 3 (30) institutioner. För att ge en bild av detta splittrade kunskaps-/verksamhetsområde beskrivs några av de huvudsakliga aktörerna här nedan. 2.1 Centrum för lärande och kunskap (CLK) CLK inrättades 2012 i syfte att optimera och samordna KI:s personella och ekonomiska resurser gällande pedagogiskt stöd till lärare och undervisande personal. De grupperingar som omfattades var Enheten för medicinsk pedagogik (UME - tidigare CME vid LIME), KIB-IT samt Medical Case Centre (MCC vid Institutionen för Medicin, Huddinge). I dagsläget bedrivs det högskolepedagogiska arbetet dels under namnet CLK, men i mycket stor utsträckning även under namnen på de ingående enheterna utan hänvisning eller tydliggörande av koppling till CLK. Styrningen av CLK samt dess uppdrag och effektivitet har vid olika tillfällen diskuterats i US samt belysts i en utredning av Hult et al. (2016). En kort sammanfattning av denna redovisas här nedan. Hult et al. slår fast i utredningen att delar av det som görs inom CLK fungerar väl men att verksamheten i stort är alltför ofokuserad, otydlig och svårgripbar. Det som fungerat väl är de pedagogiska kurserna och organisationen av pedagogiska akademin. I denna utredning efterlystes en mer stödjande verksamhet och riktad utbildningsverksamhet mot program, lärargrupp eller institution. Otydligheten i CLK verksamhet har enligt nämnda utredningen flera aspekter: 1) oklarhet vad de tre ingående enheterna gör som är CLK-verksamhet och vad som görs utanför CLK-uppdraget, 2) de tre ingående enheterna tar egna initiativ och finner finansieringskällor inom och utanför KI, och 3) UME, KIB-IKT och MCC lanserar och beskriver ofta sin pedagogiska verksamhet som enhetens verksamhet och inte CLK:s. Sammantaget bekräftar detta bilden av att CLK är en icke-fungerande centrumbildning. Utredningen slår också fast att den organisationsform som KI valt för sin högskolepedagogiska verksamhet inom CLK är ovanlig i landet ur flera aspekter. 1) CLK har tre ingående enheter som finns organisatoriskt inom tre olika institutioner eller verksamhetsorgan vilket lett till begränsad samverkan och uppdragsprofilering utan anknytning till CLK trots att uppdraget varit en del av CLK:s basuppdrag. 2) Finansieringsmodellen är svårbegriplig och tilldelningen från år till år begränsar långsiktiga strategier och satsningar. 3) Inte alla ingående enheter är fullvärdiga medlemmar i ledningsgruppen samtidigt som det finns representation från enhet som inte ingår i centrumbildningen. 4) CLK saknar en vetenskaplig ledning vilket har gjort kopplingen mellan utbildning och forskning oklar. Hult et al. (2016) sammanfattar utredningen med att KI valt en organisationsmodell för CLK som skapat mer otydlighet än vad som återfinns vid andra svenska lärosäten. Målsättningen vid inrättande av CLK var ytterst vag och styrning och uppdragen har även fortsättningsvis varit vaga. Den tilltänkta optimeringseffekten med en centrumbildning har inte gett resultat bland annat pga. för många led mellan beslut och genomförande och vag ledning. Organisationsformen och ledningen har resulterat i att fler disputerade i medicinsk pedagogik har lämnat CLK/LIME/KI. Enligt Hults utredning har även centrumbildningen en svag ställning inom KI. En stor del av KI:s personal vet inte vad CLK är och vad centret kan ge för utbildning och stöd. Den svaga ställningen är vidare en stark indikation på att pedagogiskt arbete inte har särskilt hög legitimitet vid KI. Detta måste KI göra något åt om KI:s utbildningar ska nå samma nationella och internationella anseende som dess

8 Rektorsuppdrag: Uppföljning av den genomförda utvärderingen av CLK 4 (30) forskning. Förutom att omorganisera verksamheten och anställa en vetenskaplig ledare föreslår Hult et al. för att stödja och stimulera pedagogiskt och ämnesdidaktisk utvecklingsarbete och forskning, för att stärka vetenskapsbaserad utbildning och för att öka legitimiteten, intresset och engagemanget på KI för högskolepedagogisk verksamhet, att: - inrätta en professur i högskolepedagogik, - inrätta en gästprofessur i medicinsk pedagogik, samt - inrätta ämnesdidaktiska professurer. Allt i syfte att locka duktiga ämnesforskare som samtidigt är mycket intresserade av undervisnings- och utbildningsfrågor att satsa på det ämnesdidaktiska professorsspåret, men också för att den högskolepedagogiska forskningen skulle stärkas och den ämnesdidaktiska forskningen skulle hjälpa utbildningar att utvecklas pedagogiskt. Vidare skulle den högskolepedagogiska verksamheten få en hög legitimitet på KI och kopplingen till institutionerna stärkas. 2.2 Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) CKU:s arbete inleddes 1 juli 2007 som en KI/SLL-verksamhet med fokus på samordning av interprofessionell utbildning, pedagogisk fortbildning och utveckling för lärare och handledare, pedagogisk forskning och hantering av kliniska utbildningsplatser. År 2010 anslöts även Ersta Sköndal, Sophiahemmet och Röda Korsets högskola till CKU. Verksamheten kom därmed att samfinansieras av flera parter. Denna samverkan upphörde sedan vid årsskiftet 2015/2016 vilket resulterade i att KI och SLL åter stod som ensamma finansiärer av verksamheten och i väntan på det nya regionala ALF-avtalet beslöt man från US sida att avvakta med beslut gällande verksamhetens fortsatta inriktning. Det regionala ALF-avtalet blev klart och började gälla den 1 januari Detta avtal resulterade i att KI och SLL ska samverka genom det s.k. Utbildningsrådet och att KI ska stå som ensam finansiär av CKU:s pedagogiska verksamhet. KI:s verksamhet inom detta område benämns nu CKU-KI. I en utvärdering (Lindgren 2014) av verksamheten under de första åren ( ) bedömdes verksamheten vid CKU inte vara tillräckligt kostnadseffektiv och synlig. Vidare bedömdes den direkta kvalitetshöjande effekten inom det verksamhetsintegrerade lärandet (VIL) då vara svårbedömbar. 2.3 Universitetsbiblioteket (KIB) KIB:s IKT pedagogiska verksamhet syftar till att utveckla KI:s nätbaserade undervisning. Det handlar till exempel om LMS-system (exempelvis Ping Pong), IT-pedagogiska verktyg, film- och ljudinspelningar och integrering av dessa i kursverksamhet. IKT-pedagogerna på KIB producerar även de moocar som ges i KI:s regi. 4 I nuläget saknar den IKT-pedagogiska verksamheten en tydlig integration i övrig högskolepedagogisk verksamhet och ansvarsförhållandet till ITA 5 vad gäller IT-infrastrukturfrågor är oklar. 2.4 Pedagogiska akademin (PA) Akademins ledamöter har i dagsläget inget uppdrag eller definierad roll i KI:s högskolepedagogiska verksamhet. En ny organisation av den högskolepedagogiska verksamheten vid KI bör tillvarata den kompetens som finns inom PA och dess 4 Förkortningen mooc står för massive open online course. 5 IT-avdelningen (ITA)

9 Rektorsuppdrag: Uppföljning av den genomförda utvärderingen av CLK 5 (30) ledamöter bör ges en definierad roll i KI:s pedagogiska arbete. PA:s uppdrag och verksamhet utreds för närvarande av US. 2.5 Finansiering av den befintliga verksamheten Vad gäller driftsmedel för den högskolepedagogiska verksamheten så har de ovan nämnda aktörerna olika, och ofta blandade, finansieringsformer. KIB har både finansiering från rektor och från verksamhetsstyrelser. CLK (som även inbegriper KIB-IKT) har i huvudsak medel från US men får även enskilda uppdrag från FUS, FS, programnämnder och institutioner. Den pedagogiska verksamheten inom CKU bekostas i huvudsak av US. 2.6 Analys av den befintliga organisationen KI:s högskolepedagogiska organisation med två centrumbildningar, CKU och CLK och ett flertal andra aktörer som t.ex. KIB-IKT ger sammantaget en svåröverskådlig och långt från optimalt fungerande verksamhet. Bland KI:s personal råder idag oklarhet vad gäller såväl organisation, drift, finansiering och ansvar för genomförandet av de olika aktiviteterna inom det högskolepedagogiska området. I relation till detta finns inte någon komplett förteckning över anställdas pedagogiska kompetens på institutionsnivå. Detta gör det svårt att bedöma utbildningsverksamhetens behov av högskolepedagogiska utbildningar. Sett över KI som helhet är förståelsen av betydelsen av högskolepedagogisk utbildning, dess stöd och utveckling och forskning om pedagogik varierande. KI följer idag inte SUHF:s rekommendationer att anställda lärare ska ha behörighetsgivande utbildning i högskolepedagogik om minst 10 veckors heltidsstudier. Man kan därmed inte säga att högskolepedagogik är tillräckligt prioriterad eller att den genomsyrar KI:s utbildningsverksamhet i dagsläget. Samtidigt som högskolepedagogiken är lågt prioriterad samt präglas av otydlighet så har KI, internationellt sett, en hög medicinsk-pedagogisk vetenskaplig profil genom Karolinska Institutet Prize for Research in Medical Education (KIPRIME). Syftet med priset är att uppmärksamma och stimulera högkvalitativ forskning inom det medicinsk-pedagogiska området, samt främja långsiktiga förbättringar i det pedagogiska arbetet. För att också fortsättningsvis vara trovärdigt vad gäller utdelandet av KIPRIME bör KI ha en egen högkvalitativ högskolepedagogisk verksamhet och stöd till högskolepedagogisk forskning. 2.7 Organisation av pedagogisk utveckling och stöd vid andra lärosäten Organisationen av pedagogisk utvecklings- och stödverksamhet varierar stort vid svenska och utländska universitet. 6 Många av dessa stödenheter för pedagogisk utveckling genomgår, eller har nyligen genomgått, en omorganisationsprocess. Några centraliseras och andra decentraliseras (till institutionsnivå) inom universiteten. Något facit finns inte och organisationsmodell beror ofta på lärosätets storlek, profil, strategiska ambitioner, och inte minst traditioner. Generellt kan man säga att en centralt placerad organisatorisk enhet kopplar verksamheten tätare till lärosätets ledning och bidrar till spridning över hela organisationen. Decentralisering leder till lokalt ägandeskap och lokal kompetensutveckling. 6 Stigmar och Edgren (2014)

10 Rektorsuppdrag: Uppföljning av den genomförda utvärderingen av CLK 6 (30) -Vid Linnéuniversitetet är den pedagogiska utvecklings- och stödenheten organiserad som en fristående enhet under ledningen. -Vid Lunds universitet har man en centralt placerad universitetsgemensam utvecklingsenhet samt att de olika fakulteterna har egna enheter under fakultetsledningen (t.ex. MedCul vid medicinska fakulteten). -Vid Uppsala universitet är den pedagogiska utvecklingsenheten organiserad centralt under förvaltningen. -Vid Umeå universitet är verksamheten organiserad som en enhet under biblioteket. -Vid Linköpings universitet är verksamheten organiserad som en centrumbildning under rektor. -Vid Stockholms universitet är verksamheten organiserad som en enhet inom den pedagogiska institutionen. -Vid KTH är verksamheten organiserad som en enhet inom Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (som omfattar flera institutioner). Ser man utanför Sverige hittar man samma variation i organisatorisk tillhörighet som vid svenska universitet. Vid Köpenhamns universitet har man valt en decentraliserad modell. Helsingfors universitet har valt en kombination av en central enhet samt lokala enheter på institutionsnivå. Vid Universitetet i Oslo finns en pedagogisk stödenhet vid Institutionen för pedagogik, men enligt uppgift pågår en process for att inrätta ett mer centralt center på fakultetsnivå. 3. Förslag till organisation av KI:s högskolepedagogiska verksamhet Givet det nuläge som presenteras ovan och målsättningarna i Strategi föreslås i föreliggande rapport inrättandet av en ny organisation för att stärka högskolepedagogisk utbildning, stöd och utveckling av utbildning samt forskning. Sammantaget bör därför den nya organisationen: präglas av tydlighet, hållbarhet och långsiktighet, vara en samlad och kvalitetsdrivande del av KI:s kärnverksamhet, vara kostnadseffektiv, dynamisk, transparent och därmed enkel att utvärdera, ha en kritisk massa av medarbetare som kan utgöra forum för idéutbyte, diskussion, granskning och återkoppling på olika aktiviteter inom och utom verksamheten, och ledas av professor med pedagogisk erfarenhet från KI eller från annat lärosäte med liknande verksamhet. 3.1 Alternativ 1: Verksamhet i linjeorganisationen under rektor Alternativ 1 bygger på att etablera en verksamhet kallad Undervisning och Lärande (UoL). Här samlas KI:s högskolepedagogiska utbildning, stöd och utveckling i en verksamhet som rent organisatoriskt befinner sig i linjeorganisationen under rektor (se bild nedan). UoL ges därmed en fristående ställning och ligger i linje med KIB, Universitetsförvaltningen (UF), Komparativ medicin (KM) och KI Holding AB. 7 I Strategi 2018 står bland annat: fokus på höjd kvalitet i alla delar av verksamheten, Vi behöver dessutom implementera nya rön från pedagogisk forskning och utveckling inom våra utbildningsprogram, samt För att KI ska utnyttja sin fulla potential krävs en intern kraftsamling och aktiva vägval.

11 Rektorsuppdrag: Uppföljning av den genomförda utvärderingen av CLK 7 (30) Till skillnad från dessa ges UoL en tydlig koppling till US och övriga verksamhetsstyrelser genom en styrgrupp som leds av dekan för utbildning, men med representation från samtliga styrelser. Styrgruppen är uppdragsgivare. Ekonomisk tilldelning till UoL ges direkt från rektorstilldelningen. Finansiering diskuteras vidare under avsnitt 5. Intern organisation och styrning av UoL (Alternativ 1) Verksamheten leds av en verksamhetschef som är professor. Verksamhetschefen ska ha stor erfarenhet av pedagogisk utveckling och forskning 8. UoL:s verksamhetschef likställs med prefekt vid KI. Medarbetarna vid UoL ska i huvudsak vara heltids- eller deltidsanställda vid verksamheten, men personer kan även anlitas för enskilda projekt och temporära uppdrag. Inom UoL samordnas olika delar inom det högskolepedagogiska verksamhetsområdet som t.ex. preklinisk och klinisk utbildning, IKT och lärandemiljöer. En detaljerad underorganisation bör tas fram i diskussion mellan styrgrupp och verksamhetschef så snart dessa är tillsatta (skiss över möjlig underorganisation finns i bilaga 3). Verksamhetschefen för UoL adjungeras till US (där FUS och FS finns representerade). Administrativt stöd till UoL kan delvis erhållas från universitetsförvaltningens administrativa stab. Genom delegation från rektor är styrgruppen uppdragsgivare för UoL och ansvarar därmed för verksamhet och ekonomisk uppföljning. Eftersom högskolepedagogisk utbildning, stöd och utveckling i första hand är relaterad till KI:s utbildningsverksamhet bör dekan för utbildning vara ordförande för styrgruppen. Vidare ska US vara överrepresenterad i relation till FS och FUS. Utöver ordförande bör styrgruppen bestå av tre representanter från verksamhetsstyrelserna (en från respektive styrelse) samt två studentrepresentanter. Styrgruppen kommer därmed 8 Om verksamhetschefen som utses redan är professor vid KI bibehåller hen sin professur inom befintligt område. Om Verksamhetschefen blir professor i samband med att hen får uppdraget som verksamhetschef kan hen utses till professor i medicinsk pedagogik.

12 Rektorsuppdrag: Uppföljning av den genomförda utvärderingen av CLK 8 (30) att omfatta totalt 6 ledamöter. Till styrgruppen adjungeras även verksamhetschefen för UoL. För- och nackdelar Alternativ 1 Fördelar - Stort symbolvärde - en tydlig markering att KI satsar på utbildning och det Humboldtska universitetsidealet. - Ger pedagogiskt arbete hög legitimitet. - Bidrar till större organisatorisk tydlighet med en stark identitet vilket bidrar till attraktivitet vid rekrytering/anställning samt bibehållande av kompetens. - UoL:s verksamhetschef likställs med prefekt och blir därmed en direkt länk till institutionerna. - Transparent organisation vad avser ekonomisk tilldelning och utvärdering av dess verksamhet. - Möjliggör objektägarskap av universitetsgemensamma objekt (t.ex. LMSsystem). Nackdelar - Mer ansvar för rektor (motverkas genom en tydlig delegation till dekan för utbildning gällande styrning och uppföljning). - Risk för bristande samförstånd/divergens mellan UoL och US (motverkas genom en tydlig delegation till dekan gällande styrning och uppföljning, se bilaga VI). 3.2 Alternativ 2: Verksamhet under US Alternativ 2 bygger på att etablera UoL som en verksamhet som organisatoriskt befinner sig direkt under US (se bild nedan).

13 Rektorsuppdrag: Uppföljning av den genomförda utvärderingen av CLK 9 (30) UoL ges därmed en relativt fristående ställning men med en tydlig koppling till US och övriga verksamhetsstyrelser genom en styrgrupp som leds av dekan för utbildning, men med representation från samtliga verksamhetsstyrelser. Dekan har personalansvar för UoL:s verksamhetschef. Styrgruppen är uppdragsgivare. Rapportering till rektor från UoL går via dekan för utbildning. Finansiering diskuteras vidare under avsnitt 5. Intern organisation och styrning av UoL (Alternativ 2) Verksamheten leds av en verksamhetschef som är professor. Verksamhetschefen ska ha stor erfarenhet av pedagogisk utveckling och forskning 9. UoL:s verksamhetschef likställs med prefekt vid KI. Medarbetarna vid UoL ska i huvudsak vara heltids- eller deltidsanställda vid enheten men personer kan även anlitas för enskilda projekt och temporära uppdrag. Inom UoL samordnas olika delar inom det högskolepedagogiska verksamhetsområdet som t.ex. preklinisk och klinisk utbildning, IKT och lärandemiljöer. En detaljerad underorganisation bör tas fram i diskussion mellan styrgrupp och UoL:s verksamhetschef så snart dessa är tillsatta (skiss över möjlig underorganisation finns i bilaga 3). Verksamhetschef för UoL ska även vara adjungerad i US (där FUS och FS finns representerade). Administrativt stöd till UoL kan delvis erhållas från universitetsförvaltningens administrativa stab. Genom delegation från rektor är styrgruppen uppdragsgivare för UoL:s verksamhet samt har ansvar för verksamhet och ekonomisk uppföljning. Eftersom högskolepedagogisk utbildning, stöd och utveckling i första hand är relaterad till KI:s utbildningsverksamhet får UoL sin organisatoriska tillhörighet under US. Dekan för utbildning ska därför vara ordförande för styrgruppen samt ha personalansvar för verksamhetschefen. Vidare ska US vara överrepresenterad i relation till FS och FUS. Utöver ordförande bör styrgruppen bestå av tre representanter från verksamhetsstyrelserna (en från respektive styrelse) samt två studentrepresentanter. Styrgruppen kommer därmed att omfatta totalt 6 ledamöter. Till styrgruppen adjungeras även enhetschefen för UoL. För- och nackdelar Alternativ 2 Fördelar - Liten risk för divergens mellan verksamhet och styrelse med UoL:s verksamhetschef i linje under US - Färre verksamheter under rektor (rent teoretiskt). Nackdelar - Liknar den otydliga organisationsmodell som dagens centrumbildningar har - Gör US mer operativ vilket går emot den utlokalisering av utbildningen som pågår där US har blivit mindre operativ och mer strategisk - Otydligt arbetsmiljöansvar - Lägre status med ökad risk för svårigheter gällande rekrytering av chef/ personal (angavs tydligt av referensgrupp) samt bibehållande av kompetens 9 Om verksamhetschefen som utses redan är professor vid KI bibehåller hen sin professur inom befintligt område. Om verksamhetschefen blir professor i samband med att hen får uppdraget som verksamhetschef kan hen utses till professor i medicinsk pedagogik.

14 Rektorsuppdrag: Uppföljning av den genomförda utvärderingen av CLK 10 (30) - Försvårar objektägarskap där flera styrelser har intressen (t.ex. LMSsystem). 3.3 Alternativ 3: Verksamhet vid en institution Alternativ 3 bygger på att etablera UoL med organisatorisk hemvist vid en värdinstitution. UoL ges därmed en institutionsunderordnad ställning med institutionens prefekt som närmsta chef med personalansvar. Kopplingen till verksamhetsstyrelserna säkras via en styrgrupp som leds av dekan för utbildning, men med representation från samtliga verksamhetsstyrelser. Styrgruppen är uppdragsgivare. Finansiering diskuteras vidare under avsnitt 5. Intern organisation och styrning av UoL (Alternativ 3) Verksamheten leds av en verksamhetschef som är professor 10. Verksamhetschefen ska ha stor erfarenhet av pedagogisk utveckling och forskning. Medarbetarna vid UoL ska i huvudsak vara heltids- eller deltidsanställda vid UoL men personer kan även anlitas för enskilda projekt och temporära uppdrag. Inom UoL samordnas olika delar inom det högskolepedagogiska verksamhetsområdet som t.ex. preklinisk och klinisk utbildning, IKT och lärandemiljöer. En detaljerad underorganisation bör tas fram i diskussion mellan styrgrupp, UoL:s verksamhetschef och prefekten så snart styrgrupp och UoL:s verksamhetschef är tillsatta och värdinstitution utsedd (skiss över möjlig underorganisation finns i bilaga 3). Verksamhetschef för UoL ska även vara adjungerad i US (där FUS och FS finns representerade). Administrativt stöd till UoL tillhandahålls av värdinstitutionen. 10 Om verksamhetschefen som utses redan är professor vid KI bibehåller hen sin professur inom befintligt område. Om verksamhetschefen blir professor i samband med att hen får uppdraget som verksamhetschef kan hen utses till professor i medicinsk pedagogik.

15 Rektorsuppdrag: Uppföljning av den genomförda utvärderingen av CLK 11 (30) Genom delegation från rektor är styrgruppen uppdragsgivare för UoL:s verksamhet samt har ansvar för verksamhet och ekonomisk uppföljning vilket måste göras i dialog med värdinstitutionens prefekt. Eftersom högskolepedagogisk utbildning, stöd och utveckling i första hand är relaterad till KI:s utbildningsverksamhet får UoL sin verksamhetsstyrning via styrgruppen och institutionen är endast värd för verksamheten. Dekan för utbildning ska därför vara ordförande för styrgruppen och frihet att välja värdinstitution. Vidare ska US vara överrepresenterad i relation till FS och FUS. Utöver ordförande bör styrgruppen bestå av tre representanter från verksamhetsstyrelserna (en från respektive styrelse) samt två studentrepresentanter. Styrgruppen kommer därmed att omfatta totalt 6 ledamöter. Till styrgruppen adjungeras även verksamhetschefen för UoL. För- och nackdelar Alternativ 3 Fördelar - Verksamheten ligger inte under rektor (rent teoretiskt). Nackdelar - Liknar den otydliga organisationsmodell som dagens centrumbildningar har - Lågt symbolvärde - en tydlig markering att KI inte anser att pedagogik är ett verksamhetsövergripande ansvarsområde - Ger pedagogiskt arbete lägre legitimitet och bidrar till lägre status med ökad risk för svårigheter gällande rekrytering av chef/ personal (angavs tydligt av referensgrupp) samt bibehållande av kompetens - Låg attraktivitet vid rekrytering/anställning - Gör avståndet mellan UoL och övriga institutioner större - Mindre transparent organisation vad avser ekonomisk tilldelning och utvärdering av dess verksamhet - Försvårar objektägarskap av universitetsgemensamma objekt (t.ex. LMSsystem) - Risk för bristande samförstånd/divergens mellan värdinstitution, UoL och US (motverkas genom en tydlig delegation till dekan gällande styrning och uppföljning). 3.4 CKU inom UoL I nuläget har CKU-KI ett basuppdrag som omfattar: samverkan kring dimensionering, hantering av kliniska praktikplatser, och genomförande av VIL (verksamhets-integrerat lärande), stödja och bedriva pedagogisk kompetensutveckling och fortbildning för personal som bedriver VIL, stödja, stimulera och bedriva pedagogisk verksamhetsutveckling avseende VIL, och stödja och stimulera pedagogisk forskning och innovation rörande VIL. 11 Med undantag av den första punkten - samverkan kring dimensionering, hantering av kliniska praktikplatser, och genomförande av VIL föreslås CKU:s verksamhet att överföras till UoL. Detta medför att basuppdraget för CKU-KI helt kommer att uppfyllas samtidigt som att den högskolepedagogiska kompetens som finns inom 11 US beslut (Dnr: 1-633/2016)

16 Rektorsuppdrag: Uppföljning av den genomförda utvärderingen av CLK 12 (30) CKU-KI tillvaratas och integreras med övrig högskolepedagogisk verksamhet vid KI. På detta sätt etableras en verksamhet med helhetsansvar för den högskolepedagogiska verksamheten vid KI. Gällande uppdraget att samverka kring dimensionering, hantering av kliniska praktikplatser, och genomförande av VIL ska detta överföras till Enheten för landstingssamverkan vid Universitetsförvaltningen. 3.5 IKT-pedagogiska system UoL ska ha det strategiska ansvaret för utveckling av IKT-pedagogik. UoL ska följa utvecklingen inom IKT-området och säkerställa att ändamålsenliga IKTpedagogiska resurser finns tillgängliga. UoL ska även äga, förvalta och ge användarsupport av IKT-pedagogiska system. ITA vid KI ansvarar för drift och teknisk förvaltning enligt KI:s fastställda plan för systemförvaltning. 12 Gränserna för vad som är IKT-pedagogiska system är inte självklara. Exakt vilka idag befintliga system som ska flyttas till UoL behöver definieras inför implementeringen av en ny organisation. Några exempel på system som identifierats och bör ingå i pedagogiska systemobjekt i UoL:s verksamhet är: LMS (Learning Management System) edx.org/edx Edge - MIT:s plattform för moocar Screencast-o-matic program for screencasting/filmredigering Eventuella system för digitala examinationer. 3.6 Övrig organisatorisk förändring Under 2014 etablerades en utvärderingsenhet vid LIME och US fastställde den 17 juni 2014 ett uppdrag till utvärderingsenheten (dnr 1-423/2014). Uppdraget var baserat på behov av ett förbättrat uppföljningsarbete, utveckling av utbildningars kvalitet, incitament för ökad kvalitet, mer integrerat kvalitetsarbete, ett stärkt kvalitetssystem samt ökat studentinflytande. Dessa behov inkluderade systematisk uppföljning av kursvärderingar, mer struktur i genomförandet och andra former för genomförande. Utvärderingsenheten inrättades för att bidra med stöd till verksamhetens utvärderings- och kvalitetsutvecklingsarbete och för att genomföra utvärderingar. I uppdraget ingick både ett långsiktigt basuppdrag och projektuppdrag. Enheten för utvärdering vid LIME (EVAL) ska: mota svarsdata från samtliga kursers kursvärderingar för att summera och analysera datan på en övergripande nivå samt hantera kursvärdering inom forskarutbildningen. EVAL tar därmed fram data som UoL (och alla involverade i utbildningsfrågor) kan dra nytta av och dess verksamhet bör därför bedrivas i nära samverkan med, och vara ett stöd för UoL och US. Även om denna verksamhet är nära knuten till utveckling och stöd inom det högskolepedagogiska området utgör den också en central angelägenhet för KI:s kvalitetsarbete inom alla verksamhetsstyrelser och UF och en viktig del av det nya universitetsgemensamma kvalitetssystem som är under framtagande. Arbetsgruppen rekommenderar därför att placeringen av EVAL utreds. En möjlighet är att flytta enheten till Avdelningen för strategisk planering och 12

17 Rektorsuppdrag: Uppföljning av den genomförda utvärderingen av CLK 13 (30) uppföljning vid UF. Forskning kring inhämtade data skulle kunna ligga kvar på institution. 4. Målsättning och uppdrag 4.1 Målsättning för UoL KI erbjuder genom UoL: ett forskningsförankrat stöd för pedagogisk utveckling av utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå vid KI att nya rön från pedagogisk forskning och utveckling är tillgängliga och genomsyrar utbildningsverksamheten en verksamhetsnära organisatorisk verksamhet för kontakt och samverkan med och mellan enskilda lärare, lärarlag och utbildningsföreträdare på institutions- och programnivå ett integrerat stöd som omfattar både campus- och verksamhetsförlagd pedagogisk utbildning stödja och vara resurs för högskole- och medicinsk-pedagogiska forskningsprojekt vid KI. 4.2 Övergripande uppdrag för UoL För att nå ovanstående målsättningar föreslås följande övergripande uppdragsområden. UoL ska: initiera, leda och stödja pedagogisk utbildning och utveckling vid KI stödja och vidareutveckla IKT-pedagogik inom KI:s utbildningar. Detta inbegriper utvecklingen av mooc-verksamheten ge prekliniska och kliniska högskolepedagogiska kurser samt utbilda VILhandledare stödja och vara resurs för högskole- och medicinsk-pedagogiska forskningsprojekt vid KI handlägga, stödja och vidareutveckla Pedagogiska Akademin samverka med KIPRIME samt andra nationella och internationella aktörer inom medicinsk pedagogik samverka kontinuerligt med utbildningsansvariga i programnämnder och på institutioner för att stämma av egen verksamhet med utbildningsorganisationens behov och önskemål. Fler exempel på uppdrag för UoL finns i Bilaga IV. 4.3 Uppdrag för verksamhetschef för UoL Verksamheten leds av en verksamhetschef som är professor. Verksamhetschefen ska ha stor erfarenhet av pedagogisk utveckling och forskning. 13 Verksamhetschefen adjungeras till US och styrgruppen för UoL. 13 Om verksamhetschefen som utses redan är professor vid KI bibehåller hen sin professur inom befintligt område. Om verksamhetschefen blir professor i samband med att hen får uppdraget som verksamhetschef kan hen utses till professor i medicinsk pedagogik.

18 Rektorsuppdrag: Uppföljning av den genomförda utvärderingen av CLK 14 (30) Verksamhetschefen har under styrgruppen det övergripande ansvaret för KI:s samlade högskolepedagogiska verksamhet. I uppdraget som verksamhetschef för UoL ingår att: - leda och ansvara för högskolepedagogiskt stöd och utveckling vid KI, - följa upp UoL:s högskolepedagogiska verksamhet och ekonomi, och rapportera till styrgruppen, - följa, stimulera till och stödja implementering av nya pedagogiska forskningsrön, - ansvara för samverkan med och mellan KI:s utbildningsprogram, lärare och institutioner inom det högskolepedagogiska/medicinsk-pedagogiska området, - företräda KI:s högskolepedagogiska verksamhet nationellt och internationellt, - ansvara för regler och riktlinjer för den högskolepedagogiska verksamheten och att detta sker i samverkan med styrgruppen, universitetsförvaltningen och styrelserna. Uppdraget som verksamhetschef omfattar 60 procent av en heltidstjänst. Vid inrättande av UoL kan omfattningen under en begränsad tid utökas. De första tre åren bör forskningsmedel motsvarande 40 procent av heltidstjänst garanteras för att initiera pedagogisk forskning för den som får uppdraget. Dessa medel bör utgöras av centrala strategiska satsningar. Vid rekrytering av verksamhetschef bör vikt läggas på: ledaregenskaper och erfarenhet av arbetsledning kommunikativ och organisatorisk förmåga akademisk kompetens (professorskompetens) erfarenhet av pedagogisk utveckling och forskning förståelse för IKT-pedagogisk verksamhet. 4.4 Pedagogiskt råd Till UoL bör ingen egen referensgrupp upprättas. Eftersom verksamhetschefen för UoL adjungeras till US och därmed medverkar vid PN/GUA-möten säkerställs träffytor med programdirektorer (PD) och grundutbildningsansvariga (GUA) och därigenom stärks integration och samverkan med utbildningsprogram och institutionerna. Arbetsgruppen föreslår istället att KI upprättar ett pedagogiskt råd bestående av professorer med medicinsk-pedagogiskt uppdrag (se avsnitt 6), gästprofessor i medicinsk pedagogik (se nedan) och ordförande för Pedagogiska Akademin. Rådet träffar UoL:s ledning regelbundet (t.ex. 2 gånger per termin) och utgör därmed ett forskningsanknutet stöd gällande frågor som rör dimensionering och behov av pedagogisk stödverksamhet till program och institutioner. 4.5 Forskningsförankring UoL ska på samma sätt som tidigare centrumbildningar och förslag (se t.ex. Hult et al., 2016) vara en forskningsanknuten verksamhet som stödjer och stimulerar pedagogisk forskning. Forskning ska dock inte finansieras av UoL:s basanslag. UoL:s medarbetare som har delar av sin tjänst vid annan enhet/institution bedriver sin eventuella pedagogiska forskning vid denna enhet/institution. Vidare ska UoL stödja och stimulera KI:s övriga medarbetare som bedriver pedagogisk forskning. Omfattningen och organisationen av pedagogisk forskning vid KI ligger utanför denna utrednings uppdrag. Värt att notera är dock att KI måste säkerställa att

19 Rektorsuppdrag: Uppföljning av den genomförda utvärderingen av CLK 15 (30) högkvalitativ pedagogisk forskning bedrivs vid KI bland annat för att säkra UoL:s och all utbildning vid KI:s forskningsanknytning och pedagogisk utveckling. Strategiska medel föreslås därför avsättas för pedagogisk forskning. I vidare arbete med detta bör man beakta redan genomförda utredningen Medical Education Research at Karolinska Institutet av Peile, Ringsted och Illing (Dnr. 4218/ ). Vidare bör KI också säkerställa att alla doktorandprojekt inom det pedagogiska området vid KI håller en hög nivå. UoL bör därför erbjuda samtliga KI:s institutioner stöd med granskning av doktorandprojekt inom det högskolepedagogiska området för att säkerställa att dessa håller högsta möjliga nivå. KI bör knyta en gästprofessor i medicinsk pedagogik till UoL. En gästprofessor i medicinsk pedagogik som knyts till UoL bör vara (precis som föreslaget av Hult et al., 2016) en person som fått KI:s pris för forskning i medicinsk pedagogik (KIPRIME). Arbetsgruppen delar tidigare utrednings bedömning om att KI på detta sätt knyter till sig de främsta inom medicinsk pedagogik i världen och att man därigenom skapar ett nätverk där KI kan spela en central roll. En gästprofessor skulle även stärka KI:s högskolepedagogiska/medicinsk-pedagogiska verksamhet och förankring och ge UoL och dess verksamhet högre legitimitet. 5. Finansiering Arbetsgruppen har med hjälp av UF:s controller och kompletterande redovisningar från CLK/LIME, CKU och KIB (med avseende på IKT verksamheten) fått en överblick över den totala ekonomiska ramen och bemanningen av den högskolepedagogiska verksamheten vid KI för En förenklad översiktlig redovisning finns i tabellen nedan, mer detaljerad översikt finns i bilaga V. Verksamhet MKr Heltidstjänster CLK (inkl. PingPong) 11,581 9 CKU 7,019 7 KIB-IKT (inkl. PingPong stödverksamhet) 7,320 7,1 Totalt 25,920 23,1 Mooc 1,000 Som framgår är den högskolepedagogiska satsningen vid KI relativt stor. Totalt sett omfattar den ca 23 heltidstjänster. En stor del av dessa tjänster är fördelade på många individer. Genom att samla all pedagogisk arbete i en verksamhet kan arbetet effektiviseras och ekonomiskt utrymme frigöras för att finansiera verksamhetschefen 14 inom befintliga tilldelningar. Samtidigt framgår det av genomförda intervjuer att det behövs en kritisk massa för att säkerställa en välfungerande pedagogisk enhet. De medel som redan idag läggs på högskolepedagogisk verksamhet bör kvarstå, men utgå från rektor till UoL (oberoende av organisatorisk hemvist). Detta skulle kunna till stor del finansiera en väl fungerande högskolepedagogisk verksamhet som är hållbar, långsiktig och transparent. Om inte UoL:s ekonomiska tilldelning öronmärks i rektorstilldelning 14 Om verksamhetschefen som utses redan är professor vid KI bibehåller hen sin professur inom befintligt område. Om verksamhetschefen blir professor i samband med att hen får uppdraget som verksamhetschef kan hen utses till professor i medicinsk pedagogik.

20 Rektorsuppdrag: Uppföljning av den genomförda utvärderingen av CLK 16 (30) blir signalen att detta är en tidsbegränsad och osäker organisationsmodell som kommer ha svårt att attrahera medarbetare och kan medföra en otrygg arbetsmiljö. Effektiviseringsvinsten som nås genom att samla all pedagogisk verksamhet i UoL frigör ekonomiskt utrymme för att rekrytera 3-4 disputerade lärare/lektorer inom det pedagogiska området. Detta för att stärka forskningsförankringen av den pedagogiska verksamheten då flera av KI:s disputerade inom området har valt att lämna KI senaste åren. Utöver medlen som per idag sätts av för högskolepedagogisk verksamhet bör ytterligare medel tillföras. Detta av fyra anledningar: 1) Strategiska forskningsmedel borde avsättas över 3 år för forskningsmedel motsvarande 40 % av heltidstjänst för UoL:s verksamhetschef för att hen ska kunna initiera eller fortsätta driva egen pedagogisk forskning. Vid organisationsalternativ 1 eller 2 betalas dessa medel ut till den institution verksamhetschefen förlägger sin forskning. Vid alternativ 3 direkt till värdinstitutionen för UoL. 2) Strategiska forskningsmedel bör även avsättas över 3 år, motsvarande 30 % av heltid, för de 3-4 disputerade (inom högskolepedagogik) adjunkter/lektorer som rekryteras till KI. Även här för att dessa ska kunna initiera eller fortsätta driva egen pedagogisk forskning. Vid organisationsalternativ 1 eller 2 betalas dessa medel ut till den institution dessa förlägger sin forskning. Vid alternativ 3 direkt till värdinstitutionen för UoL. Dessa pedagogiska lärares forskning bör med fördel knytas till olika institutioner vid KI för att bidra till ökad pedagogisk forskningsaktivitet vid flera institutioner. 3) Ytterligare medel, motsvarande 4 heltidstjänster fördelade på 20 professorer med medicinsk-pedagogiskt uppdrag om 20 % omfattning vardera, bör ingå i den pedagogiska satsningen. Arbetsgruppen delar Hult et al. s bedömning att detta skulle vara en signal som kan locka framstående forskare inom specifika områden, som samtidigt är mycket intresserade av undervisningsoch utbildningsfrågor, att satsa på det pedagogiska professorsspåret. Den högskolepedagogiska forskningen hjälper utbildningarna att utvecklas pedagogiskt och ger pedagogik en högre legitimitet på KI. 4) Strategiska medel bör även tillföras för att knyta an en gästprofessor i medicinsk pedagogik till UoL:s verksamhet. Omfattningen av detta uppdrag kan vara kring 10 % av heltidstjänst. 5.1 Lokalisering och bemanning KI:s verksamhet är geografiskt utspridd över stora delar av Stockholm och därför behöver även UoL:s verksamhet bedrivas på flera platser. Eftersom största delen av KI:s utbildningsverksamhet bedrivs vid Campus Flemingsberg föreslås att UoL:s hemvist förläggs dit. Samtidigt är det viktigt att UoL:s anställda har möjligheter, och ges i uppdrag, att ge undervisning, hålla möten etc. där behovet finns inom KI:s verksamhetsplaceringar. UoL ska med andra ord vare en flexibel enhet som kan materialisera sig på olika platser inom KI:s utbildningsorganisation. Personal kan ha hela eller delar av sin anställning förlagd vid UoL. I de fall där det handlar om delad anställning, dvs. där personer har sin anställning vid olika institutioner/avdelningar/enheter vid KI, så regleras lämpligen frågan om huvudsakligt chefskap i särskilt placeringsbeslut. Utvecklings- och lönesamtal hålls

21 Rektorsuppdrag: Uppföljning av den genomförda utvärderingen av CLK 17 (30) sedan mellan anställd och verksamhetschef. För att säkerställa fortsatt utveckling av interprofessionellt lärande och klinisk handledning bör kliniskt anställda adjungeras till UoL samt att pedagogiska kombinationstjänster möjliggörs. 5.2 Professur i medicinsk pedagogik Verksamhetschefen för UoL bör inneha en professur vid KI. Verksamhetschefen ska ha stor erfarenhet av pedagogisk utveckling och forskning. Om verksamhetschefen som utses redan är professor vid KI bibehåller vederbörande sin professur inom befintligt område. Om chefen blir professor i samband med att hen får uppdraget som verksamhetschef bör hen utses till professor i medicinsk pedagogik. Även om det idag finns personer inom KI med lämplig kompetens bör chefsuppdraget även utlysas externt för att möjliggöra att KI eventuellt ytterligare stärker sin kompetens inom det medicinsk-pedagogiska området. Arbetsgruppen förespråkar att begreppet medicinsk pedagogik används i stället för begreppet högskolepedagogik om en professor utses på pedagogiska meriter för att ta uppdraget som enhetschef för UoL (se resonemang under avsnitt 4.3). Arbetsgruppen anser, med stöd av intervjupersonerna, att förankringen inom det medicinska verksamhetsområdet har stor betydelse för trovärdigheten. 15 Uppdragsbeskrivning för verksamhetschef för UoL har redovisats under avsnitt 4.3 där även kortfattat kompetensbeskrivning redovisas. 6. Företrädare inom medicinsk pedagogik I den utvärdering som genomfördes av Hult et al. (2016) föreslogs en strategisk satsning på ämnesdidaktik: KI bör starkt överväga möjligheten att se ämnesdidaktik som en central, strategisk satsning för att stärka KI:s utbildningsverksamhet. Om KI centralt, dvs. rektor, garanterade 20 % basfinansiering av ämnesdidaktiska professurer menar vi att flera syften med stor sannolikhet skulle nås. Det är en signal som kan locka duktiga ämnesforskare som samtidigt är mycket intresserade av undervisning- och utbildningsfrågor att satsa på det ämnesdidaktiska professorsspåret. Den högskolepedagogiska forskningen skulle stärkas och den ämnesdidaktiska forskningen skulle hjälpa utbildningar att utvecklas pedagogiskt. Vidare skulle CUP (Centrum för Universitetspedagogik)och dess verksamhet få en hög legitimitet på KI och CUP skulle få starka kopplingar till institutionerna. KI bör eftersträva att innehavare av ämnesdidaktiska professurer har en god spridning över hela KI, dvs. de finns på flertalet institutioner och de undervisar på olika utbildningsprogram. 6.1 Huvudområdesföreträdare Enligt uppgifter som lämnats till arbetsgruppen från US har det som i Strategi 2018 omtalas som ämnesansvariga professurer 16 ersatts av 15 Begreppet medicinsk pedagogik omfattar här, precis som i fallet med Karolinska Institutets pris för forskning i medicinsk pedagogik, alla hälsovetenskapliga utbildningar vid KI. 16 Från Strategi 2018: Behov finns också av en funktion som ämnesansvarig professor med brett universitetsövergripande ansvar för utbildning och, när inriktning föreligger, samverkan med universitetssjukvården. Uppdraget ska finansieras via statsanslaget och vara tidsbegränsat.

22 Rektorsuppdrag: Uppföljning av den genomförda utvärderingen av CLK 18 (30) huvudområdesföreträdare. Följande beskrivning av huvudområdesföreträdare står att läsa i en idébeskrivning från 2016 (version 1.2/ ): Huvudområdesföreträdare föreslås vara ett KI-övergripande uppdrag som ska verka för huvudområdets forskningsanknytning. Huvudområdesföreträdare har hög vetenskaplig kompetens och bedriver egen forskning inom huvudområdet. Uppdraget som huvudområdesföreträdare ges av Styrelsen för utbildning men föreslås finansieras genom de medel för forskningsanknytning som avsätts under FS. Uppdraget som huvudområdesföreträdare kan bestå av: - Kvalitetssäkra forskningsanknytningen av utbildning inom huvudområdet - Bevaka att forskning inom huvudområdet är tillräckligt stark - Bidra i beredning av fördelning och uppföljning av forskningsanknytningsmedel inom huvudområdet - Ge stöd i beredning och uppföljning av fördelning av utbildningsuppdrag så att de förläggs till institutioner med bästa ämnesmässiga kompetens - Kvalitetsgranska kursplaner och examensarbeten inom huvudområdet. I ovan beskrivning av huvudområdesföreträdare beskrivs företrädesvis ämnesvetenskapligt innehåll och ämnesrelaterad forskningsanknytning men ej didaktisk/pedagogisk förankring. 6.2 Arbetsgruppens resonemang Arbetsgruppen delar tidigare utredningsförslag om att behov finns av en funktion i relation till utbildning som även ser till det didaktiska/pedagogiska. Arbetsgruppen är dock tveksam till tjänster/uppdrag i ämnesdidaktik vid ett medicinskt universitet (se resonemang nedan). Didaktik kan definieras som vetenskapen om alla faktorer som påverkar undervisning och dess innehåll, och sätter fokus på lärande och hur lärande organiseras. Didaktik som ämne berör vad läraren skall tänka på vid undervisning, dess mål och medel samt sambandet dem emellan. Didaktiken delas in i begreppen allmän didaktik och ämnesdidaktik. Till det första begreppet räknas allmän forskning kring didaktik, medan till det senare räknas ämnesspecifik didaktik (t.ex. anatomi eller fysiologi). Högskolepedagogiken är generell och kan på forskningsbas visa på hur lärande äger rum, hur utbildning läggs upp och hur resultat av lärande kan bedömas. När enskilda lärare deltar i kurser i högskolepedagogik behöver läraren översätta denna generella kunskap i högskolepedagogik till sin egen situation och det ämne/den profession som läraren ska hjälpa studenterna att lära sig. Det handlar för varje lärare om enskildheter i ämnen/profession. Ämnesdidaktik handlar om denna tillämpning av det generella inom varje ämne man undervisar i. Ämnesdidaktik är vanligt vid lärarutbildningar och befinner sig i en skärningspunkt mellan pedagogik, ett ämne och den praktiska undervisningen. Matematikens didaktik behandlar t ex om hur man i skolan bäst utbildar elever i just matematik. Det kan alltså finnas tjänster i didaktik i samtliga skolämnen. Om man tillsätter tjänster i ämnesdidaktik vid ett medicinskt lärosäte kan det tolkas som att det handlar om ämnen som t ex anatomi, fysiologi, etik mm. KI måste stärka pedagogiken inom professionsutbildningar som helhet och inte endast inom specifika ämnen. Inom medicinska och hälsovetenskapliga professionsutbildningar brukar man därför inte ha ämnesdidaktik. Istället kan medical education sägas

23 Rektorsuppdrag: Uppföljning av den genomförda utvärderingen av CLK 19 (30) utgöra områdets didaktik, dvs. mötet mellan pedagogik och medicin/hälsovetenskap och andra ämnen som psykologi, sociologi, etik och vissa delar av humaniora. Man skulle alltså kunna säga att medicinsk pedagogik översätter den generella pedagogiken eller högskolepedagogiken till medicin/hälsovetenskap. KI borde därför använda begreppet medicinsk pedagogik i stället för begreppet ämnesdidaktik. Man borde därför kunna bli professor i medicinsk pedagogik vid KI om man har pedagogik som vetenskaplig bas. Samtidigt borde en medicinskpedagogisk karriärväg införas. Detta borde införas på professors-, docent- och lektorsnivå för personer med medicinsk forskning som bas och som samtidigt är mycket intresserade och engagerade i undervisnings- och utbildningsfrågor så att det för dessa finns en tydlig (pedagogisk) karriärväg/möjlighet vid KI. Kraven för lektorat, docentur och professur med medicinsk-pedagogik inriktning bör utredas separat. Vid KI finns idag flera personer som kan anses ha pedagogisk kompetens (dvs. de som vid anställning har en viktning 3 i pedagogik) i tillägg till ämnes- /professionskompetens. Professurer med medicinsk-pedagogisk kompetens borde knytas till KI:s grundutbildningsprogram. Förslagsvis borde professurer med medicinsk-pedagogisk kompetens på sikt utses till följande utbildningar: - Arbetsterapeutprogrammet, - Audionomprogrammet, - Biomedicinprogrammet, - Biomedicinska analytikerprogrammet, - Fysioterapeutprogrammet, - Logopedprogrammet, - Läkarprogrammet, - Optikerprogrammet, - Psykologprogrammet, - Röntgensjuksköterskeprogrammet, - Sjuksköterskeprogrammet, - Tandhygienistprogrammet, - Tandläkarprogrammet. Om professorer med medicinsk-pedagogisk kompetens skulle finnas inom samtliga dessa program/områden krävs totalt 13 professurer. Med föreslagna rektorsstöd (enligt Hult et al., 2016) skulle detta motsvara totalt 2,6 heltidstjänster. Samtidigt bör beaktas att stora utbildningsprogram skulle behöva flera medicinskpedagogiskt kompetenta professorer för att den tilltänkta effekten skulle uppnås, vilket medför att snarare totalt 20 professorer med medicinsk-pedagogisk kompetens skulle behöva finnas vid KI. En professor med medicinsk-pedagogiskt uppdrag bör även utses inom FUS forskarutbildningsverksamhet. Med en omfattning om 20 % skulle detta totalt motsvara ca 4,2 heltidstjänster. I en övergångsfas, tills dess att professorer med medicinsk-pedagogisk kompetens finns inom alla ovan angivna utbildningar, borde docenter/lektorer med medicinvetenskaplig forskningsbakgrund och pedagogisk kompetens få ett tidsbegränsat uppdrag för att tillse utbildningarnas pedagogiska förankring. Samtidigt bör institutionerna/programnämnderna få i uppdrag att säkerställa att en strategi tas fram för att professorskompetenta personer med medicinsk-pedagogisk

24 Rektorsuppdrag: Uppföljning av den genomförda utvärderingen av CLK 20 (30) kompetens finns inom de program som institutionerna/programnämnderna har utbildningsansvar för. 6.3 Uppdragsbeskrivning: Professor med uppdrag inom medicinsk pedagogik För att utses till professor med uppdrag inom medicinsk pedagogik ska professuren ha viktats 3 i pedagogik. I uppdraget som professor med uppdrag inom medicinsk pedagogik bör ingå: - Säkerställa att pedagogiken som används inom programmet på forskningsbas ser till att optimera hur lärande äger rum, hur utbildningen läggs upp och hur resultaten av lärande bedöms Detta gäller även för kurser på forskarnivå i de fall då professor med uppdrag inom medicinsk pedagogik har sin huvudsakliga anknytning till forskarutbildning - Kvalitetssäkra forskningsanknytningen, pedagogiskt och ämnesrelaterat, av utbildningsprogrammet - Bevaka att forskning inom programmets ingående ämnesområden är tillräckligt starka - Bidra i beredning av fördelning och uppföljning av forskningsanknytningsmedel inom programmet - Medverka i ett pedagogiskt råd vid KI - Ge stöd i beredning och uppföljning av fördelning av utbildningsuppdrag så att de förläggs till institutioner med bästa ämnesmässiga och pedagogiska kompetens - Kvalitetsgranska kursplaner vad avser pedagogiskt upplägg och ämnesrelaterad forskningsanknytning. 6.4 Finansiering av professorer med uppdrag inom medicinsk pedagogik Arbetsgruppen föreslår en finansieringsmodell avseende de professorer med medicinsk-pedagogiska uppdrag där rektor garanterar basfinansiering (20 %) för samtliga via centrala medel för strategiska satsningar. Detta skulle ge en stark signal om att det pedagogiska arbetet är viktigt och centralt förankrat vid KI. Detta skulle även bidra till att en tydlig pedagogisk karriärväg till professorsnivå initieras vid KI. 6.5 Högskolepedagogisk utbildning för doktorander För att visa på vikten av högskolepedagogisk utbildning och samtidigt säkra återväxten av pedagogiskt kompetenta lärare vid KI (som motsvarar SUHF:s mål) bör en utredning genomföras huruvida doktorander skulle kunna tillåtas att läsa 10 veckors grundläggande högskolepedagogisk utbildning inom sin forskarutbildning. Dessa 10 veckor skulle sedan kunna räknas in i de obligatoriska kursveckorna. 7. Ställningstagande US rekommenderar att UoL organiseras i linjeorganisationen under rektor (alternativ 1 i denna utredning). Bedömningen är att detta förslag: - har ett starkt symbolvärde. Det är en tydlig markering att KI satsar på utbildning och det Humboldtska universitetsidealet - ger pedagogiskt arbete hög legitimitet

25 Rektorsuppdrag: Uppföljning av den genomförda utvärderingen av CLK 21 (30) - ger en organisatorisk tydlighet och stark identitet vilket i sin tur bidrar till attraktivitet vid rekrytering/anställning och bättre möjligheter att behålla kompetens (flera disputerade pedagoger har lämnat KI senaste åren) - likställer UoL:s verksamhetschef med prefekt vilket ger en direkt länk till institutionerna - ger transparens avseende ekonomisk tilldelning och utvärdering av verksamhet - möjliggör objektägarskap av universitetsgemensamma objekt (t.ex. LMSsystem). Organisationsalternativ 1 stöds även av styrgruppen, referensgruppen, arbetsgruppen samt programdirektorer och grundutbildningsansvariga inom KI:s utbildningsverksamhet.

26 Rektorsuppdrag: Uppföljning av den genomförda utvärderingen av CLK 22 (30) 8. Bilagor Bilaga I: Akronymer CKU Centrum för Klinisk Utbildning CLK Centrum för Lärande och Kunskap EVAL Enheten för utvärdering (vid LIME) FS Styrelsen för forskning FUS Styrelsen för forskarutbildning GUA - Grundutbildningsansvarig KIB Universitetsbiblioteket IKT - Informations- och Kommunikationsteknik ITA IT-Avdelningen LIME Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik MCC Medical Case Center (vid H7) MF Medicinska Föreningen SUHF - Sveriges universitets- och högskoleförbund UKÄ - Universitetskanslersämbetet UoL Undervisning och Lärande UME Unit for Medical Education (vid LIME) US Styrelsen för utbildning VIL Verksamhetsintegrerat lärande

27 Rektorsuppdrag: Uppföljning av den genomförda utvärderingen av CLK 23 (30) Bilaga II: Referenslista och beaktade dokument Utvärdering av Centrum för lärande och kunskap (CLK) Håkan Hult et al. Strategi Karolinska Institutet. Möjligheternas KI: Utredning om utbildningens kvalitet och forskningsanknytning (UKF) Karolinska Institutet. Nulägesanalys och förslag till uppdrag för Centrum för klinisk utbildning (CKU) Stefan Lindgren, et. al. KI:s åtgärdsplan med anledning av de granskningar som gjorts av KI med anledning av Macchiarini-skandalen Rektors PM Att styra KI - organisation och kultur Göran Bexell, et al. Bedömning av kvalitetsarbetet vid Karolinska Institutet Bengt-Ove Boström, et. al. Uppdrag för och organisation av enheter för pedagogisk utveckling vid svenska universitet Martin Stigmar och Gudrun Edgren.

28 Rektorsuppdrag: Uppföljning av den genomförda utvärderingen av CLK 24 (30) Bilaga III: Skiss över underorganisation för UoL Underorganisation UoL Alternativ 1: Verksamhet i linjeorganisationen under rektor UoL som en fristående verksamhet i linjeorganisationen under rektor, med en styrgrupp med ansvar för att utforma uppdrag samt att följa upp verksamheten och ekonomin. UoL leds av en verksamhetschef (professor). UoL:s detaljerade underorganisation tas fram av verksamhetschef i diskussion med styrgrupp i relation till uppdraget. Underorganisation UoL Alternativ 2: Verksamhet under US UoL som en verksamhet under US, med en styrgrupp med ansvar för att utforma uppdrag samt att följa upp verksamheten och ekonomin. UoL leds av en verksamhetschef (professor). UoL:s detaljerade underorganisation tas fram av verksamhetschef i diskussion med styrgrupp i relation till uppdraget. Ekonomisk tilldelning till UoL öronmärks i rektorstilldelningen till US.

29 Rektorsuppdrag: Uppföljning av den genomförda utvärderingen av CLK 25 (30) Underorganisation UL Alternativ 3: Verksamhet vid en institution UoL som en verksamhet under en värdinstitution, med en styrgrupp med ansvar för att utforma uppdrag samt att följa upp verksamheten och ekonomin. UoL leds av en verksamhetschef (professor). UoL:s detaljerade underorganisation tas fram av verksamhetschef i diskussion med styrgrupp och värdinstitutionens prefekt i relation till uppdraget. Ekonomisk tilldelning till UoL öronmärks i rektorstilldelningen till värdinstitutionen.

30 Rektorsuppdrag: Uppföljning av den genomförda utvärderingen av CLK 26 (30) Bilaga IV: Exempel på detaljerat uppdrag för UoL UoL ska bidra till långsiktig kompetensuppbyggnad inom det högskolepedagogiska området vid KI. UoL ska ansvara för KIs kompetensutveckling av lärare, doktorander och doktorandhandledare inom undervisning, handledning och lärande på universitetsnivå, inklusive utbildningar som krävs för behörighet till anställning vid KI. UoL ska också följa och stimulera forskning inom pedagogik (och ämnesdidaktik) på universitetsnivå, samt stödja utvecklingsarbete inom dessa områden. UoL ska ha det strategiska ansvaret för utveckling av IKT-pedagogik inom KI. UoL ska följa utvecklingen inom IKT-området, erbjuda student- och lärarstöd i inom IKT-området. UoL ska bevaka behovet av högskolepedagogisk utbildning, stöd och utveckling vid KI. UoL ska utvärdera effekten av den högskolepedagogiska aktiviteten vid KI. UoL ska säkerställa att de högskolepedagogiska utbildningar som ges är baserade på etablerade forskningsresultat och beprövad erfarenhet inom pedagogik och ämnesdidaktik på universitetsnivå. UoL ska hjälpa KIs prefekter att skapa en kultur där alla med lärarbefattning inser vikten av och tillägnar sig högskolepedagogisk kompetens. Prefekterna vid KI har ansvar för att vikten av högskolepedagogisk kompetens förankras på institutionsnivå. Prefekterna ansvar för att lärare och handledare har högskolepedagogisk kompetens. I samband med detta har prefekterna till uppgift att i samråd med UoL ta fram en plan för att institutionens lärare/handledare når de högskolepedagogiska målen beskrivna i SUHF REK 2016:1/ /Dnr UoL ska vara kontaktforum i förhållande till andra lärosäten och andra externa organisationer inom det högskolepedagogiska området. UoL ska främja utvecklingen av ett internationellt kontaktnät inom det högskolepedagogiska området. UoL ska stödja enskilda discipliners kunskapsuppbyggnad inom det högskolepedagogiska området vid KI samt stimulera och initiera flervetenskapligt/tvärdidaktiskt samarbete inom det högskolepedagogiska området. UoL ska svara för dokumentation av utbildning och inom det högskolepedagogiska området vid KI ( bibliometri i högskolepedagogisk kompetens ). UoL informera om utbildning och forskning inom det högskolepedagogiska området vid KI, samt informera KIs lärare om forskningsresultat inom det högskolepedagogiska området vid andra universitet, nationellt och internationellt.

31 Rektorsuppdrag: Uppföljning av den genomförda utvärderingen av CLK 27 (30) UoL kan hjälpa institutionerna vid KI med kvalitetsgranskning (innan antagning) av doktoranders forskningsplaner inom det pedagogiska området. UoL ska samordna och underhålla verksamheten vid den Pedagogiska akademin vid KI. UoL ansvarar för beredning av Pedagogiska priset vid KI. UoL ska arbeta för att samordna kursutbudet inom det högskolepedagogiska området med övriga lärosäten i Stockholm för att uppnå ett större utbud, bli mera kostnadseffektiva, samt dra nytta av varandras kompetens. UoL ska på US uppdrag anordna utbildningsdagar som Lärardagen och Utbildningskongressen. UoL ska bereda beslut gällande ansökningar om pedagogiska projektmedel till US. UoL ska vara stöd för tillfälliga satsningar inom t.ex. internationalisering, global hälsa, hållbar utveckling, lika villkor etc.

32 Rektorsuppdrag: Uppföljning av den genomförda utvärderingen av CLK 28 (30) Bilaga V: Ekonomisk sammanställning högskolepedagogisk verksamhet 2017