Utlåtande angående trafiksäkerhets analys på vägar inom Gottskär- Dragets samfällighetsförening i Kungsbacka kommun, i Hallands län.

Transkript

1 Utlåtande angående trafiksäkerhets analys på vägar inom Gottskär- Dragets samfällighetsförening i Kungsbacka kommun, i Hallands län. Uppdraget Jag har på uppdrag av föreningens styrelse utfört ovannämnda analys. Med utgångspunkt från inventering i text och bild avger jag följande. Allmänt om föreningen Föreningen omprövades av lantmäteriet under Omprövningen ersatte tidigare beslut från Förrättningen föreskriver: Bilvägarna skall vara utförda så att de kan trafikeras på ett rationellt och ändamålsenligt sätt året runt. Dessutom finns det upptaget i beslutet att trafikreglerande åtgärder får anläggas efter beslut på föreningsstämma. Föreningens vägnät består till största delen av belagda vägar. Beläggningen är i huvudsak asfalt. Endast 150 meter av föreningens vägar har slitlager av grus. Den totala väglängden är meter. Föreningen har ett mindre statligt bidrag för två vägar. Dessutom erhåller föreningen ett årligt bidrag från Kungsbacka kommun för det löpande underhållet. Ca 550 fastigheter bebos permanent och ca fastigheter är fritidsfastigheter. Några av föreningens vägar leder ner till båthamnar. Detta innebär att dessa vägar under barmarksperioden har större trafikbelastning än övriga vägar. Vägarnas standard vid synen Vägarnas standard i plan och profil är genomgående svag. Dessutom är vägarna smala och möten mellan fordon är svårt. Avvattning via diken är bitvis bristfällig. Längs vägarna finns både murar och häckar. Vissa häckar växer ut över körbanan. Vissa häckar är allt för höga i korsningar. För att fordon skall kunna mötas måste fastighetsinfarter och grässvålar utanför körbanan nyttjas för att möte skall kunna ske. Dessutom skall fordon samsas med oskyddade trafikanter då det saknas gångbanor. Även om vägarna är smala så anser styrelsen att allt för många bilister kör alldeles för fort. Genom föreningens område sträcker sig två allmänna vägar, Gottskärsvägen och Dragsvägen. Båda dessa vägar har en skyltad hastighetsbegränsning till 30km/timme. 1

2 Samtliga vägar inom föreningen har ett kommunalt beslut, en så kallad lokal trafikföreskrift som anger att vägarna inom föreningen har en beslutat hastighet till 30km/timme. Beslutet finns bland annat på Transportstyrelsens databas över vägar i Sverige, förkortat RDT. Även om beslutet finns så saknas det många hastighetsskyltar. Förmodligen uppfattar de flesta att 30km/h gäller även på föreningens vägar även om skyltningen är bristfällig. Normalt brukar ett beslut också innehålla att skyltningen skall ombesörjas av väghållningsmyndigheten som fattat beslutet. På Galjonsvägen finns det tillfälliga gupp utplacerade. Dessutom finns beslut på att Onsala Dansk väg skall förses med farthinder. Farthindren placeras ut enligt följande förslag: Det första hindret placeras strax innan backen till Gottskärsvägen, det andra hindret placeras ca 20 meter från korsningen med Galjonsvägen och slutligen det tredje hindret mitt emellan hinder ett och två. Respektive hinder förses med sidomarkeringsskärmar på båda sidor om hindret. Sidomarkeringsskärmar i understorlek. Guppen som sådana tas normalt bort innan vintern. Detta med anledning av att fordonet som plogar vägarna inte skall rubba guppen och förflytta dessa tvärs/längs vägen. Vissa av guppen är utmärkta med blå gula sidomarkeringsskärmar i understorlek som sitter monterade på stolpar. Möjlighet att ändra tidigare myndighetsbeslut Styrelsen kan ansöka om sänkning av beslutat hastighet. Tyvärr är min erfarenhet att ansökan ofta avslås. Det gäller att redovisa särskilda skäl till varför föreningen vill få en ändring av tidigare beslut. Det jag också erfar är att även om man får ett beslut på sänkning av hastigheten så krävs det någon form av farthinder för att få ner hastigheten. Vid synen konstaterade jag också följande brister på och längs vägarna Vissa gjutjärnsbetäckningar som finns i beläggningen, sticker upp så pass långt över befintlig asfalt, att det kan vara en trafikfara alternativt att plogen kan fastna/skada. Försök om möjligt att tillfråga er beläggnings entreprenör om de kan justera med asfalt runt de betäckningar som sticker upp ovanför befintlig asfalt. Vid tennisbanan utefter Galjonsvägen finns en större vattensamling. Med största sannolikhet beror detta på att avvattningen från väg och grönområde är obefintligt. Försök om möjligt tillfråga er entreprenör om problemet kan lösas med en större stenkista på grönområdet. På de väg delar som har slitlager grus vill jag rekommendera er att tillföra ytterligare material så att tjockleken blir ca 5 cm över hela vägbredden. Tillforma med sladd alternativt väghyvel. Materialet ni köper kallas slitlagergrus i fraktionen 0-16 mm. 2

3 För att åtgärda de problem som finns med höga hastigheter föreslås följande mål Inga skadade trafikanter inom föreningens vägar. Oskyddade trafikanter skall uppleva en trafiksäker miljö att vistas i. Fordonsförare skall uppleva att föreslagna hastighetsbegränsningar och hastighetsreglerande åtgärder är relevanta för de mål som skall uppnås. Alla som bor och vistas längs vägen skall känna sig trygga med föreslagna åtgärder. Sammanfattning Med anledning av att rådande hastighetsbegränsning av 30 km/timme anses för hög för att uppnå god trafiksäkerhet föreslår jag ett antal åtgärder. Begränsning av hastighet via uppsättning av vägmärke och farthinder, åtgärder för siktförbättring samt en god och informativ dialog med fastighetsägare. Det kan ske via riktade utskick alternativ publiceras detta på föreningens hemsida. Hur skall begränsningen av hastigheten genomföras? Jag föreslår att föreningen gör detta i två steg. Steg 1 innebär att vägmärke E11-2. Rekommenderad hastighet, 20km/timme sätts upp vid varje väg som skall regleras. Vägmärket innebär att någon form av fysiskt hinder finns längs vägen. Något myndighetsbeslut för uppsättandet krävs inte. Dessa märken inköps och sätts upp under våren - sommaren Samtidigt utför styrelsen hastighetsmätningar med den rörliga mätutrustning som finns tillgänglig. Styrelsen utvärderar hastigheterna. Låt medlemmarna höra av sig om vad de anser om hur hastigheten har efterlevts. Redovisa detta på stämman 2019, alternativt på en extra stämma om ni vill skynda på processen. Visar det sig att effekten uteblivit från en rimlig sänkning av hastigheten föreslår jag att nästa steg blir utforma farthinder av något slag. Stämman tar beslut om detta. Föreningens anläggningsbeslut ger föreningen en sådan möjlighet. Fysiska hinder är enligt de studier som finns det effektivaste sättet att få ner hastigheten. Det kan ske antingen genom utsättande av blomlådor eller placera ut gupp. Gupp kan utformas permanent eller som föreningen i dag har, tillfälliga. Vilka vägar bör förses med farthinder? Huvudvägarna som har flest fordons rörelser. De vägar som går till ett fåtal fastigheter och som är av ringa längd bör undantas. Här torde det räcka med vägmärke E11-2. (Varningsmärke för gupp behövs ej sättas upp då vägmärke E11-2 används). 3

4 För och nackdelar med fasta gupp, tillfälliga samt blomlådor Ett fast gupp har en betydligt större anläggningskostnad än tillfälliga gupp eller blomlådor. Fördelen är att guppen inte kräver samma tillsyn då de inte kan rubbas. Tillfälliga gupp måste tas bort innan vintern och sättas på plats på våren. Tillfälliga gupp kräver en viss tillsyn. Detta i sig är en kostnad. Sak samma med blomlådor. Blomlådor har enligt studier visat sig inte ha samma hastighetsdämpande effekt som gupp varför detta är det sämsta alternativet. Anläggs fasta gupp rekommenderar jag att det så kallade wattska guppet används. De gupp som föreningen har i dag på Galjonsvägen har enligt min bedömning en god effekt för att få ner hastigheten. Wattska guppet Hur långt bör det vara mellan varje farthinder? För att få så god effekt som möjligt föreslår jag att avståndet är ca 50 meter mellan varje farthinder. Varje farthinder av typ, gupp förses med sidomarkeringsskärmar förslagsvis i understorlek beroende på utrymmesbrist i sida. 4

5 Siktförbättring: Vad kan den enskilda fastighetsägaren göra? Som fastighetsägare är man skyldig att följa Plan & Bygglagen 8 kap 15. En tomt ska ha llas i va rdat skick och sko tas sa att risken fo r olycksfall begra nsas och betydande ola genheter fo r omgivningen och fo r trafiken inte uppkommer. Bland annat Kungsbacka kommun, Sveriges kommuner och landsting, Riksförbundet Enskilda vägar samt Trafikverket ger följande rekommendationer. Du som har utfart mot väg Vid utfarten ska du se till att mur, plank, staket, häck, buskar eller annat siktskymmande föremål inte är högre än 80 cm. Sikten ska vara fri minst 2,5 meter från vägen. 5

6 Nedan följer ett antal bilder med kommentarer Gottskärsvägen slitlager av grus Kobbavägen slitlager av asfalt Röj inom vägområdet 6

7 Skalegårdsvägen slitlager av asfalt Kjells Hage slitlager av asfalt Röj inom vägområdet 7

8 Onsala Danska väg slitlager av asfalt Onsala Danska väg slitlager av asfalt Större vatten samling (stenkista?) 8

9 Korsning Onsala Dansk väg Galjonsvägen Sätt upp sidomarkerings skärmar på betongstolparna Galjonsvägen slitlager av asfalt Skapa större stenkista för att leda bort vattnet? 9

10 Galjonsvägen slitlager av asfalt Exempel på utlagda farthinder Sidomarkerings skärmar saknas Märk även hur hög häck från fastighetsutfart försvårar sikten (generellt problem på många av föreningens vägar) Utholmsvägen AU Bååts väg slitlager av asfalt Häck växer ut över vägen i kurva 10

11 Norra Gåsekilsvägen slitlager av asfalt Tag ner översta delen av vresros häck i korsningen med Dragsvägen för att förbättra sikten Fyrmästarevägen slitlager av asfalt Röj inom vägområdet 11

12 Lenas väg slitlager av asfalt Förberedelse för utsättning av farthinder Soptunna skymmer sidomarkerings skärm från motsatt sida Dunkilehöjdsvägen slitlager av asfalt 12

13 Vita Örn slitlager av asfalt Reparera sprickor med snabel-bil Snabel-bil 13

14 Backmans väg slitlager av asfalt Vapnet slitlager av asfalt 14

15 Galejan slitlager av asfalt Galejan Utfört gupp som saknar sidomarkerings skärmar 15

16 Galejan Röjning bör ske inom vägområdet Bomen slitlager av asfalt Röjning bör ske inom vägområdet 16

17 Bommen gaffeln slitlager av asfalt Lilla Jägaren slitlager av asfalt Behov av nytt slitlager 17

18 Schematisk bild över vägområdet. Normalt sträcker det sig fram till fastighetsgräns Sidomarkerings skärm 18

19 Rekommenderad hastighet E11-2 Lakvik Leif Kronkvist Tyresö Vägkonsult 19