Hjärnskador fysioterapi

Transkript

1 (6) Sammanfattning Detta dokument förklarar fysioterapeutens roll för patienter med förvärvad eller kongenital hjärnskada på neuro- och rehabiliteringsklinikens fysioterapienhet, SÄS, Borås. Vanliga orsaker till förvärvad hjärnskada är trauma eller stroke. Rehabilitering av patienter med hjärnskada bedrivs på SÄS på strokeenheten, neurologen eller på rehabiliteringsmedicinsk avdelning. Fysioterapeuter ingår i ett interdisciplinärt team runt patienten som gemensamt arbetar för en tidig mobilisering och en individanpassad rehabilitering. Ett individuellt anpassat åtgärdsprogram tas fram utifrån de funktionsnedsättningar, aktivitetsbegränsningar och hinder som framkommit vid bedömningen och utifrån de mål som formulerats tillsammans med patienten. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förutsättningar... 2 Genomförande... 2 Behandlingsmål och rehabiliteringsplan... 2 Dagrehab... 3 Understödd hemgång... 3 Polikliniskt hjärnskadeteam, PHT... 3 Spasticitetsteam... 3 Fysioterapeutiska åtgärder... 3 Tidig mobilisering... 3 Planering av behandling... 4 Behandlingskoncept... 4 Utvärdering... 5 Dokumentinformation... 5 Referenser... 5 Fördjupad läsning... 6

2 (6) Förutsättningar Vanliga orsaker till förvärvad hjärnskada är trauma eller stroke. Andra orsaker kan vara syrebristskador, tumörer, infektioner eller förgiftningar. Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp i hjärnan) och hjärnblödning. Vanliga symtom vid förvärvad hjärnskada är medvetslöshet och/eller minneslucka/amnesi, huvudvärk samt motoriska och sensoriska bortfall. Förutom fysiska funktionshinder har hjärnskadade personer ofta problem med exempelvis trötthet, ljudkänslighet, nedsatt uppmärksamhet och koncentrationsförmåga. Hjärnskaderehabiliteringen på SÄS bedrivs på flera olika enheter. Det akuta strokeomhändertagandet ska ske på SÄS strokeenhet. Fortsatt rehabilitering sker på strokeenheten alternativt på rehabiliteringsmedicinsk avdelning. Hjärnskadeteamet på rehabiliteringsmedicinsk avdelning tar emot patienter från akutvårdcentral (AVC), intensivvårdsavdelning (IVA), Sahlgrenska Universitetssjukhus neurointensivvårdsavdelning (NIVA), primärvård (PV), neurologiavdelningen, strokeenheten och annan inrättning eller remittent. Fysioterapeuter har även konsultberedskap gentemot andra avdelningar på sjukhuset. Personalen arbetar i ett interdisciplinärt team bestående av läkare, sjuksköterska, undersköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och kurator. Psykolog, logoped och dietist ingår i teamen eller finns att tillgå. Hela teamet samverkar för en tidig mobilisering och rehabilitering [1-3]. Genomförande Behandlingsmål och rehabiliteringsplan Teamet arbetar personcentrerat där patienten är en i teamet. Mål och delmål formuleras utifrån bedömningen och patientens önskemål. Patienten kan i vissa fall behöva vägledning på grund av kognitiva funktionsnedsättningar, som nedsatt minne, uppmärksamhet och insikt. Måldiskussion och planering av rehabiliteringsinsatser görs vid ett möte om möjligt tillsammans med patienten och eventuellt även med närstående om patienten ger sitt medgivande till detta. Mötet kallas individuell vårdplanering (IVP) på strokeenheten och intagningsteam på rehabiliteringsmedicinsk avdelning. Rehabiliteringsplanen dokumenteras i journalen. Rehabiliteringsinsatserna utvärderas i ett senare skede och nya mål formuleras tillsammans med patienten. Alla i teamet är ansvariga för att hålla sig uppdaterade angående patientens aktuella status. All involverad personal ska ha kännedom om målen och samverka för att nå dem. När patienten klarar att åka på hembesök och permissioner, anordnas ett möte med kommunen/primärvården för ett vårdplaneringsmöte (VPL). Denna samordnade vårdplanering syftar till att skapa förutsättningar för ett bra mottagande inom kommunen och/eller primärvården.

3 (6) Dagrehab En dagrehabperiod kan planeras när patienten har kommit så långt i sin rehabilitering att den kan bo hemma under fortsatt behandling och om teamet bedömer att det finns fortsatt behov av interdisciplinära insatser. Dagrehabperioden kan variera mellan fyra och sex veckor. För långväga patienter finns möjlighet att bo på patienthotellet. Understödd hemgång Efter avslutad rehabilitering inom slutenvården finns ytterligare en möjlighet till specialiserad rehabilitering via så kallad understödd hemgång. Understödd hemgång utgår från SÄS i Borås och rehabiliteringen bedrivs i patientens hem med arbetsterapeut, fysioterapeut och sjuksköterska. Vid behov kan även andra professioner konsulteras. Polikliniskt hjärnskadeteam, PHT Efter utskrivning finns även möjlighet till poliklinisk uppföljning inom det polikliniska hjärnskadeteamet (PHT). Där tränas patienten i sin reella miljö. Spasticitetsteam Hjärnskadepatienter med tonusproblem har möjlighet att bli bedömda av spasticitetsteamet. I teamet ingår fysioterapeuter, varav två är kopplade till gång- och rörelselaboratoriet. Dessutom ingår ortopedingenjör, arbetsterapeuter, läkare, sjuksköterska och sekreterare i teamet. Spasticitetsteamet tar emot patienter från rehabiliteringskliniken, vårdcentraler och länssjukvården i Västra Götalands Regionen. Egenremiss förekommer också. Fysioterapeutiska åtgärder Tidig mobilisering Tidig mobilisering är av största vikt för att stimulera ökad medvetandenivå och för att förebygga komplikationer [1-3]. Exempel på komplikationer är kontrakturer, hypertonus, smärta i paretisk skuldra, blodproppar, lunginflammation, trycksår och ödem. Tidig mobilisering gynnar även ökad funktion för patienten på längre sikt. Fallpreventiva åtgärder sättas in och hjälpmedels- och ortosutprovning sker vid behov. I möjligaste mån följer fysioterapeuten patienten från första konsultkontakten på exempelvis IVA till rehabiliteringsmedicinsk avdelning och därefter till exempelvis rehabiliteringsmedicinsk dagrehab. Initialt gör fysioterapeuten en bedömning av fallrisk, känsel, motorik, neglekt, tonus och förflyttningar. Dessutom bedöms nuvarande vilopositioner, smärta, rörelseförmåga, ledfunktion, kondition, andningsfunktion, balans, hjälpmedelsbehov, kognition och perception. Tidigare rörelse- och förflyttningsförmåga kartläggs. Analys görs av hur ovanstående påverkar patientens vardagsliv, fritidsaktiviteter och delaktighet i samhället.

4 (6) Olika bedömningsinstrument kan användas: Bergs balansskala Timed Up and Go, TUG Känsel enligt Fugl-Meyer Goniometer för ledrörlighet VAS skala för smärta Modifierad Ashworth 0-5 enligt mall 6 min gångtest Ansträngningsskattning enligt Borg Planering av behandling Ett individuellt anpassat åtgärdsprogram tas fram utifrån de funktionsnedsättningar, aktivitetsbegränsningar och hinder som framkommit vid bedömningen och utifrån de mål som formulerats tillsammans med patienten. Efter en hjärnskada kan patienten lida av hjärntrötthet och det är då mycket viktigt att hjälpa patienten hitta balans mellan aktivitet och vila. Därför utformas ett gemensamt dags- och veckoschema som tar hänsyn till patientens ork och behov av pauser. Fysioterapeutisk behandling och träning bedrivs på patientens rum, på vårdavdelningen, i gymnastiksal, i träningsrum, i enskilda behandlingsrum på fysioterapin och/eller i varmvattenbassäng. Det kan röra sig om individuell behandling, träning i grupp, handledning och utbildning. Individuellt anpassade program utformas för patientens självträning. Tillgång till fysioterapiassistenter finns. Behandlingskoncept Det finns ett flertal behandlingskoncept inom hjärnskaderehabilitering där olika fysioterapeutiska metoder och tekniker används. Många behandlingskoncept kompletterar varandra. Ett vetenskapligt förhållningssätt och beprövad klinisk erfarenhet präglar behandlingen. Olika fysioterapeutiska behandlingskoncept används utifrån behov, till exempel Bobath, Affolter eller Motor Relearning Programme [4-6]. Inget koncept förespråkas framför något annat och individanpassad uppgiftsspecifik träning används för att förbättra förmågan i specifika uppgifter och aktiviteter. Efter den akuta fasen påverkar hög intensitet i träningen samt repetitiv träning rehabiliteringen i positiv riktning. Ibland kan fysioterapeuten behöva ge motiverande insatser för att stärka patientens motivation till rehabilitering. Lämpliga behandlande eller kompensatoriska strategier används i arbetet med patienten om exempelvis nedsatt språkfunktion, minne, inlärnings- och koncentrationsförmåga föreligger.

5 (6) Utvärdering Fysioterapeutisk utvärdering sker genom att upprepa de bedömningsinstrument som använts under behandlingsperioden. Även patientens rehabiliteringsplan används som ett viktigt utvärderingsinstrument. Utvärderingen görs löpande under behandlingsperioden och vid behandlingsperiodens slut. Vid fortsatt behov av fysioterapeutisk kontakt, överrapporteras patienten till primärvård, kommun eller privat fysioterapeut. Dokumentinformation För innehållet svarar Cathrin Aitman, leg fysioterapeut, neuro- och rehabiliteringskliniken Elisabet Eskilsson, leg fysioterapeut, neuro- och rehabiliteringskliniken Remissinstanser Lars Björk, VEC, fysioterapin rehab, neuro- och rehabiliteringskliniken Fastställt av Gunnar Helgesson, verksamhetschef, neuro- och rehabiliteringskliniken Nyckelord fysioterapi, fysioterapeut, sjukgymnastik, sjukgymnast, hjärnskada, stroke, rehab, rehabilitering Referenser 1. Askim T, Bernhardt J, Salvesen O, Indredavik B. Physical activity early after stroke and its association to functional outcome 3 months later. J Stroke Cerebrovasc Dis May-Jun;23(5):e Diserens K, Moreira T, Hirt L, Faouzi M, Grujic J, Bieler G et al. Early mobilization out of bed after ischaemic stroke reduces severe complications but not cerebral blood flow: a randomized controlled pilot trial. Clin Rehabil May; 26(5): Godbolt AK, Lindgren M, Stenberg M, Cronberg T, Tengvar C, Sörbo A. Långvarig svår medvetandestörning efter hjärnskada hos vuxna. Nya rekommendationer ger underlag för utredning och rehabilitering. Läkartidningen. 2014;111:czee 4. Bobath B. Adult Hemiplegia; Evaluation and Treatement 3ed. Heinemann Medical Books, Oxford, London Affolter F, Bischofberger W. Behandling af Perceptionsforstyrrelser- Affolterkonceptet. Munksgaard, Köpenhamn

6 (6) 6. Shumway-Cook A, Wollacott M. Motor control, translating research into clinical practice. Third ed. Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins; Fördjupad läsning Socialstyrelsen, Nationella Riktlinjer för strokesjukvård från 2009 hämtas från: En remissversion av de reviderade riktlinjerna beräknas vara klar våren RiksStroke sedan 1997: