Riktlinjer för att vårda anställdas förtroende

Transkript

1 Riktlinjer för att vårda anställdas förtroende Som anställda i Filipstads kommun har vi ett ansvar för att vårda våra kommunmedlemmars förtroende. De skall kunna förvänta sig och känna sig trygga i att vi i vårt arbete verkar för kommunens bästa utan någon form av tanke på egen vinning! För att såväl enskilda som samhällets offentliga aktörer skall veta och ha en samsyn på var gränser går i olika situationer, finns lagstiftning, rättsprinciper och andra regler vilka vi behöver ha kunskap om. Dessa riktlinjer syftar till att klargöra regelverk och tydliggöra Filipstads kommuns uppfattning om hur anställda skall vårda sin förtroendeställning. Riktlinjerna är uppdelad i olika avsnitt; Lagar, regler och olika begrepp Filipstads kommuns generella anvisningar Förebygga incident Upptäcka incident Visselblåsare Hantera incident Lagar, regler och olika begrepp Lagar och regler ger ramar för hur vi skall förhålla oss i olika situationer. Det kan även finnas vägledningar i olika former, men i slutänden måste vi ändå göra en bedömning i det enskilda fallet. Det går alltså inte att ordagrant läsa sig till vad som är rätt och vad som är fel, vilket förutsätter att varje medarbetare tar sitt ansvar. Mutor och otillbörlig förmån Brottsbalkens 10 kapitel gäller förskingring, annan trolöshet och mutbrott. Institutet mot mutor (IMM) har i skrift beskrivit hur lagtexten bör tolkas i näringslivet gällande gåvor, belöningar och andra förmåner. Det finns skattemässiga regler som begränsar vad som kan erhållas utan att det behöver beskattas (tex julbord). Även om den erbjudna förmånen är av så pass lågt värde att den inte behöver beskattas eller att den inte beskrivs i IMM s skrivelser, är det inte alls säkert att det är lämpligt att ta emot den utan att det är förtroendeskadligt. Filipstads kommuns mening är att vi har mycket stor restriktivitet vad gäller att ta emot olika erbjudanden.

2 Jäv Lagstiftning gällande jäv finns i flera olika lagar. Inom kommunal verksamhet ser vi det främst i Kommunallagen och i Förvaltningslagen. Med jäv avses att ett beslut påverkas av att beslutsfattaren på ett eller annat sätt har ett eget intresse i beslutet. I detta sammanhang är det viktigt att påtala att reglerna om jäv har två syften. Dels skall förhindras att beslut fattas då beslutsfattaren har något eget intresse i det. Dels skall även förhindras att det ens skall uppstå misstanke om att beslut fattas av personer som har eget intresse i saken! Rättsprinciper Rättsprinciper finns ibland angivna i lagtext och ibland är de skapade av praxis. Exempel på lagtext är Kommunallagen 2 kapitlet 3 som anger Likställighetsprincipen: Kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Detta är något som noga skall beaktas av alla i all kommunal verksamhet. Alla som är i liknande situationer skall kunna förvänta sig samma typ av service, samma möjlighet (eller ej möjlighet) till hjälp/förmåner med mera, oavsett om hen har eller inte har någon tidigare relation till beslutsfattaren. Givetvis gäller detta inte enbart ren myndighetsutövning utan även i annat möte med den kommunala verksamheten. Generella anvisningar Lagen om offentlig upphandling tillsammans med Filipstads kommuns inköpspolicy ger ramar, riktlinjer och anvisningar om hur varor och tjänster upphandlas och köps in till Filipstads kommun. Inköpsavdelningen finns som ett stöd i processerna, utbildar medarbetare och lämnar instruktioner till verksamheterna om hur arbetet ska bedrivas. De har även en uppföljande och granskande roll. Våra inköpsrutiner är en viktig kugge i vårt system för att vårda kommunmedlemmarnas förtroende. Filipstads kommun är en liten kommun. Många medarbetare bor i kommunen och har naturligtvis därmed olika relationer till många kommunmedlemmar. Det är då viktigt att medarbetaren är tydlig med hur det kommunala arbetet drivs med likabehandling som en hörnsten. Goda relationer i privatlivet/fritiden medför inte förmånligare behandling i handläggning eller annan kontakt med Filipstads kommun. Vidare kan även den som har icke positiv relation i privatlivet/fritiden, räkna med en korrekt behandling i kontakten med Filipstads kommun. Representation och gåvor Inom Filipstads kommun är vi måttfulla vad gäller representation. Vid externa kontakter är det ibland rimligt att kommunen till exempel bjuder på lunch eller att vi överlämnar en symbolisk gåva till den organisation vi har kontakt med. Representation i större omfattning än detta skall förankras hos kommunchef eller kommunstyrelsens ordförande och endast ske med anledning av ett större sammanhang. Kommunens representation är alkoholfri. Undantag från det kan göras vid mycket speciella fall, tex vid middag med utländska gäster. Detta skall beslutas i förväg av kommunchef eller kommunstyrelsens ordförande och avser då öl eller vin.

3 Förebygga incident Med incident menas till exempel att någon tillskansat sig en privat förmån (behöver inte nödvändigtvis vara pengar eller en vara) genom att ge orimlig förmånlig behandling av någon i sitt arbete. Det kan vara frågan om att gynna eller missgynna någon närstående eller annan för att medarbetaren har en relation till denne. Även blotta misstanken om otillbörlighet kan vara en incident. Då kommunens medarbetare oundvikligt hanterar kontakter med släkt, vänner och bekanta är det viktigt att hela tiden fundera över om det specifika ärendet hanteras på lämpligt sätt. Ren myndighetsutövning överlämnas naturligtvis till en kollega eller chef, men även vid andra kontakter ska medarbetaren reflektera över likabehandling av kommunmedlemmar. Vid dessa kontakter är det synnerligen viktigt med en öppenhet och ibland även förankring hos kollegor och chef. Filipstads kommun har satt upp olika policys, riktlinjer, instruktioner och rutiner i syfte att olika moment skall hanteras korrekt. Det gäller exempelvis vid anställning/entledigande, inköp och upphandling, bisysslor, attestering, resepolicy och fordonsinstruktioner m.m. Ekonomisystemet är också styrt så att enbart behörig kan attestera en betalning och betalningar måste alltid attesteras av två olika personer. Vidare görs via ekonomisystemet (separat upphandlad tjänst) kontroller av stora utbetalningar, betalningar till misstänkta bluffbolag eller orimliga betalningsmönster. Det är centralt med information om dessa styrande dokument och rutiner till våra medarbetare. Respektive chef ska säkerställa att medarbetarna känner till dem och vad de innebär. Varje medarbetare har också eget ansvar för att sätta sig in i detta. Material finns på intranätet. Upptäcka incident En god dialog inom kommunens verksamheter är en viktig grund för att upptäcka incidenter. Dialog mellan medarbetare och chefer inom den egna avdelningen såväl som inom hela kommunen är central. En medarbetare som anar att en incident har uppstått uppmanas att genast påtala detta inom organisationen. Den naturliga personen att lyfta det med är naturligtvis sin egen chef eller chefen för den verksamhet där incidenten eller misstanke uppstått. Berörd förvaltningschef skall alltid informeras. Om det är en person i ledande ställning som misstänks missbrukat förtroendeställning, se nedan rutiner för whistleblower/visselblåsare. Till organisationens hjälp finns även olika kontrollrutiner. Inköpsavdelningen gör exempelvis avtalskontroller där betalda fakturor stäms av mot gällande avtal. Ekonomisystemet och kommunens övriga rutiner för fakturahantering innebär att en betalning alltid kan spåras till vilka som godkänt den. Merparten av fakturorna attesteras digitalt och då måste dessutom en personlig inloggning göras. Varje nämnd och styrelse har även internkontroll. De interna kontrollpunkterna fastställs årligen av respektive organ.

4 Whistleblower (Visselblåsare) Denna rutin kan användas av anställda eller förtroendevalda inom Filipstads kommun i det fall en person i nyckelposition eller med ledande ställning misstänks för att ha missbrukat sin förtroendeställning. Den som påtalar en misstanke om missbruk av förtroendeställning kallas whistleblower eller visselblåsare. Denne har ett särskilt skydd reglerat i Lag (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Lagen skall tillämpas i situationer som rör allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Filipstads kommuns rutiner innebär att saken anmäls till någon i kommunens utredningsgrupp. Utredningsgruppen består av kommunchef, kanslichef och ekonomstrateg. Anmälan är en allmän handling och är normalt offentlig. Anmälan kan göras via webbformulär, brev, mail eller muntligt. Det går även att vara anonym om så önskas (men tänk på att en skriftlig handling normalt är offentlig). Vid muntlig kontakt kan den som anmäler incident till utredningsgruppen be om att dennes identitet inte röjs i fortsatt intern hantering). Samtliga inkomna anmälningar diskuteras i utredningsgruppen som gemensamt bedömer hur utredning etc skall genomföras. Om det är någon av dessa personer som misstanken avser eller om någon är jävig, tar de andra i gruppen in någon annan från kommunens ledningsgrupp så att det alltid är tre tjänstemän som gemensamt bedömer situationen. Hantera incident Det är viktigt att incidenter hanteras på ett proportionellt och ändamålsenligt sätt. En person som fått till sig information om missbruk av förtroendeställning skall alltid rådgöra med sin chef om saken. Detta för att säkerställa att det alltid är minst två personer som värderar informationen. Vid minsta tveksamhet om substansen, skall frågan utredas närmre tills den känns klarlagd. Med detta menas tex att de två personerna tar hjälp av exempelvis ekonomenheten eller inköpsenheten för att får ett bra underlag för ställningstagande om hanteringen. Om saken gäller misstanke om allvarliga oegentligheter som rör nyckelpersoner eller personer i ledande ställning, skall rutinen för Whistleblower/visselblåsare användas. Vid förekomst av allvarlig incident Om allvarlig incident uppstått skall det redovisas för kommunstyrelsens arbetsutskott (tillika personalutskott).

5 Riktlinjer för att vårda anställdas förtroende Som anställda i Filipstads kommun har vi ett ansvar för att vårda våra kommunmedlemmars förtroende. De skall kunna förvänta sig och känna sig trygga i att vi i vårt arbete verkar för kommunens bästa utan någon form av tanke på egen vinning! För att såväl enskilda som samhällets offentliga aktörer skall veta och ha en samsyn på var gränser går i olika situationer, finns lagstiftning, rättsprinciper och andra regler vilka vi behöver ha kunskap om. Dessa riktlinjer syftar till att klargöra regelverk och tydliggöra Filipstads kommuns uppfattning om hur anställda skall vårda sin förtroendeställning. Riktlinjerna innefattar även interna rutiner för visselblåsare, se Lag (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Riktlinjerna är uppdelad i olika avsnitt; Lagar, regler och olika begrepp Filipstads kommuns generella anvisningar Förebygga incident Upptäcka incident Visselblåsare Hantera incident Riktlinjerna har föredragits i Centrala samverkansgruppen (CSG). Vid CSG framlades förslag om justering, vilken har inarbetats i materialet. I övrigt tillstyrkte CSG riktlinjerna. Filipstad Claes Hultgren Kommunchef Catrin Marsell Kanslichef

6 BUDGETUPPFÖLJNING Kommunstyrelsens arbetsutskott Period: September 2018 Budget Redovisning Avv. mot Årsbudget Kvar av Prognos Prognosavv. period period budget årsbudget 2018 mot budget Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Partistöd Administration stab Informationsverksamhet Bergslagens räddningstjänst Ekonomi / Kundtjänst Civilförsvar Kulturverksamhet Bilpool Totalt Stabsenhet Administration Företagshälsovård Fackliga företrädare Övriga PA-åtgärder FFA Förebyggande friskvårdsarbete Totalt Personalenhet Ekonomiskt ledningsstöd Totalt Ekonomiskt ledningsstöd Allmänna näringslivsinsatser Projekt Turism Totalt Näringslivsenhet EU-samordning Administration Arbetsmarknadsåtgärder social art Arbetsmarknadsprojekt Arbetsmarknadsåtgärder teknisk art Extratjänster Totalt AIE-enhet TOTALT KSau Diff mot budget 1 100

7 Kommentarer: Ksau - Kommunstyrelsens arbetsutskott Utfall avvikelse = 953 tkr Prognos = tkr Sammantaget redovisar Ksau en budgetavvikelse med 953 tkr efter nio månader. Prognosen beräknas till ett överskott med tkr (1 000 tkr). Stabsenhet: Utfall avvikelse = 732 tkr Prognos = 300 tkr Utfallet visar ett överskott med 732 tkr. Överskott främst inom Civilförsvar och Bilpool vilket beräknas balanseras under året. Prognosen beräknas till överskott med 300 tkr (300 tkr) då tillgängliga medel beräknas ge överskott med 300 tkr. Övriga verksamheter beräknas följa budget. Under sommaren har ett flertal bränder uppstått inom Bergslagens Räddningstjänst verksamhetsområde. För närvarande pågår arbete att sammanställa kostnaderna och förbereda återsök från staten. Storleken på kommunernas(förbundets) självrisk kan bli omfattande. Något belopp har inte tagits med i prognosen. Personalenhet: Utfall avvikelse = tkr Prognos = 500 tkr Utfallet totalt visar på ett överskott med tkr beroende på att bl.a. fakturor från Bergslagens Arbetsmiljö för september inte har kommit än och att kostnaderna för fackliga företrädare hittills ligger under budgeterad nivå. Prognosen beräknas ge överskott med 500 tkr (400 tkr) för Ekonomiskt ledningsstöd: Utfall avvikelse = 412 tkr Prognos = 300 tkr Enheten visar ett överskott med 412 tkr till följd av att få konsultkostnader har nyttjats hittills under året och att kapitlakostnader inte uppgår till budgeterad nivå då investeringen ännu ej slutbetalts. Prognosen beräknas ge ett överskott med 300 tkr till följd av mindre utnyttjade konsultkostnader och lägre kapitalkostnader. Näringslivsenhet: Utfall avvikelse = 0 tkr Prognos = 0 tkr Enheten visar ett resultat i balans efter nio månader. Underskott på projekt beror på att rekvireringar från EU görs periodvis i efterskott. Prognosen beräknas att vara i balans med budget. AIE-enhet: Utfall avvikelse = tkr Prognos = 0 tkr Underskott i utfall beror framförallt på att kostnaderna för extratjänster är högre än den statliga subvention som betalas ut. Det är pensionskostnaderna som inte täcks fullt ut av subventionen. Prognosen för extratjänster är ett utfall i balans med budget förutsatt att det extra statsbidraget på tkr som tilldelats kommunen kan användas för att möta underskottet. Kontot för feriarbeten visar underskott men kommer att balanseras med intäkter som ännu ej debiterats. Åtgärder: Underskrift Claes Hultgren

8 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Material till Budgetberedning Budget Drift Bokslut 2017 Budget 2018 Prognos augusti 2018 Budget 2019 Budget 2020 Budget 2021 KF Intäkter 60 Kostnader Stabsenhet Intäkter Kostnader Personalenhet Intäkter Kostnader Ek. Ledningsstöd Intäkter Kostnader Näringslivsenhet Intäkter Kostnader AIE enhet Intäkter Kostnader Nettoram Investeringar

9 Ram Just löneutrymme Löneutrymme Löneutrymme Löneutrymme Prognos Aug Åtgärder: Tillgängliga medel Övrigt Budgetförslag Förändring mellan rambeslut och budgetförslag Beslut om ram KS 51/ Kommentarer till prognos augusti Inom KSau redovisas underskott med efter åtta månader -281 tkr. Inom Ksau beräknas prognostiserat överskott inom KS tillgängliga medel 300 tkr, kontot för företagshälsovård 100 tkr, fackliga företrädare 300 tkr och kapitalkostnader och konsultkostnader för ekonomisystem 300 tkr. Totalt tkr. Kommentarer till Åtgärder Stab Tillgängliga medel sänks med tkr. Övrigt tkr Hot och möjligheter KSau - AIE Samhällsorienteringen Hot Samhällsorienteringen har startat igång under Verksamheten är dock ofinansierad under Stora volymer! Möjlighet Då Samhällsorienteringen samverkar med Vägvisaren finns en idé om att slå ihop dessa verksamheter och hitta samordningsvinster, både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Extratjänster Hot Kommer extratjänster fortskrida 2019? Om det avslutas, hur gör man med de som innehar extratjänst? Fasas stödet ut eller försvinner det direkt? Möjlighet Subventionerad anställning för extratjänster inom ramen för UIF budget? ( UIF = Ung i Filipstad)

10 Mål till KF Stabsenhet: Under 2019 kommer driftsättning av nyupphandlat diarie-, dokument- och ärendehanteringssystem ske. Ekonomi- och kundtjänst skall under året fortsätta utveckla arbetsmetoder och rutiner för att säkerställa en stabil och väl fungerande verksamhet med minimal sårbarhet för centrala funktioner inom organisationen. Säkerhetsarbete; Fortsatt utveckling av kommunens beredskapsfunktioner. Arbetet skall ske med ytterligare fokus på trygghetsfrågor. Personalenhet: Uppfattas som en attraktiv arbetsgivare med god arbetsmiljö. Målsättningen för är en sjukfrånvaro runt 4,0%. Näringslivsenheten Skapa bra förutsättningar för nystart av företag och tillväxt i befintliga företag. Skapa relationer/arenor för utveckling av en bra dialog mellan kommunen och näringslivet. Utveckla den kommunala servicen till företagen och stärka den positiva attityden till företagandet inom kommunens organisation. Jobba med att stärka skolan och företagens samarbete med utgångspunkt i kompetensförsörjning och elevers rätt till kännedom om arbetslivets förutsättningar. Med digitaliseringen som utgångspunkt jobba med att stärka hela besöksnäringen brett och mer nischat inom Outdoor, Kalhyttan och Mineraler AIE-enheten Fortsatt ökning av antalet praktikplatser och andra insatser. Ökning av antalet arenor för deltagare. Utveckla samarbetet med Socialförvaltningen för tidiga insatser för nyinskrivna personer på försörjningsstöd. Tidigare insatser och utfyllning av tid för personer inom Etableringen. Alla nya i Etableringen erbjuds samhällsorientering samt antagning av gamla på lediga plaster. Att samtliga ungdomar går vidare till gymnasiestudier eller annan utbildning. Utveckla EU-sekretariatet i syfta att nå extern finansiering, både på lokal och regional nivå, för hela kommunens verksamhetsområde. Stärka samverkan med civilsamhället och näringslivet i syfte att stärka integrationen. Garantera erbjudande om en sommarjobbsperiod för alla gymnasieelever i åk 1-2 som är bosatta i Filipstads kommun. Investeringar: Inga investeringsbehov är äskade.

11 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Budget Drift Bokslut 2017 Budget 2018 Prognos augusti 2018 Budget 2019 Budget 2020 Budget 2021 KF Intäkter 60 Kostnader Stabsenhet Intäkter Kostnader Personalenhet Intäkter Kostnader Ek. Ledningsstöd Intäkter Kostnader Näringslivsenhet Intäkter Kostnader AIE enhet Intäkter Kostnader Nettoram Investeringar VERKSAMHETSBESKRIVNING Kommunfullmäktige inklusive partistöd Kommunstyrelsens inkluderar följande verksamheter. Stabsenhet Personalenhet Ekonomiskt ledningsstöd Näringslivsenhet AIE-enhet Kommunfullmäktige (KF) Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och fastställer därvid såväl inriktning som ekonomiska ramar för kommunens verksamheter, uttalar den övergripande målriktsättningen så att styrelsen och övriga nämnder samt förvaltningar, inom erhållna ramar på ett ansvarsfullt och effektivt sätt, skall åstadkomma bästa möjliga verksamhet i enlighet med de mål kommunfullmäktige fastställt.

12 Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSau) Kommunstyrelsen skall leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Det åligger KS företrädesvis att: leda och samordna planeringen av kommunens ekonomi och verksamheter samt den översiktliga fysiska planeringen främja sysselsättningen och näringslivet i kommunen samt leda och samordna arbetet avseende arbetsbefrämjande åtgärder övervaka efterlevnaden av den av KF fastställda budgeten och därvid se till att kommunens löpande förvaltning handhas på ett rationellt och effektivt sätt. Stabsenheten Stabsenheten skall biträda med samordningen och den centrala ledningen av kommunens olika verksamheter samt verka för främjandet av näringslivsutvecklingen. Stabsenheten skall därtill aktivt verka för ett decentraliserat ansvarstagande bl.a. genom förvaltningschefsträffar. Likaså skall stabsenheten verka för en effektiv och rationell ärendehantering både externt och internt. Stabsenheten ansvar också för kommunkontorets reception och kundtjänst. Stabsenhetens handlägger även frågor beträffande alkoholservering och lotterier samt kontakter med det gemensamma kontoret för Överförmyndarnämnden i Östra Värmland. Inom stabsenheten ansvaras även för kommunens informations- och säkerhetsarbete. Personalenheten Är kommunens centrala enhet för personalfrågor och personaladministrativt stöd till förvaltningar. Personalenheten skall utgöra en konsult- och stödfunktion för övriga förvaltningar inom PAhanteringen, t.ex. vid anställning, avveckling, lönesättning, introduktion och rehabilitering/friskvård. Vid behov skall därvid utarbetas kommungemensamma policydokument. Verksamhetsområdet omfattar central personaladministration, förhandlingar om kollektivavtal, facklig samverkan, arbetsrätt, löneöversyn, arbetsmiljöarbete, företagshälsovård samt övriga frågor. Ekonomiskt ledningsstöd Fungera som central funktion och ge stöd till stab och övriga förvaltningar i ekonomiska frågor samt driva utvecklingsfrågor inom ekonomiområdet. Upprätta bokslut, budget och budgetuppföljningar för Filipstads kommun. Inom enheten finns ekonomer som verkar mot Teknikenhet (service och gata/park), Fastighetsenhet, Barn- och utbildningsförvaltningen, Socialförvaltning och Stiftelsen Filipstadsbostäder. Enheten sköter även administration och bokföring/redovisning för Filipstads Stadshus AB, Vårgårda Fastigheter AB och Novelty AB. Sköter även Filipstads kommuns stiftelser (16 st). Systemansvar för kommunens ekonomisystem, Raindance, CGI. Näringslivsenheten Näringslivskontoret är kommunens enhet som ansvarar för Näringslivsfrågor samt Besöksnäring/Turistbyrå. Näringslivskontorets målgrupper är befintliga företag, nystartsföretag, etableringar, besökare (turister) samt föreningar (ur ett besöksnäringsperspektiv). Näringslivskontoret har samarbete med övriga kommunala enheter som har företagskontakter vad gäller t.ex. upphandling, bygglov, lokaler/mark. AIE-enhet (Arbetsmarknads- och integrationsenhet) Arbetsmarknads- och Integrationsenheten (AIE) har det samlade ansvaret för kommunens insatser när det gäller arbete och sysselsättning. AIE samverkar med interna och externa parter, skapar projekt i syfte möjliggöra den enskildes möjligheter till förvärvsanställning genom individuellt anpassade praktik- och lärlingsplatser samt personligt handledning på den reguljära arbetsmarknaden. AIE arbetar för att få en tydlig process, en tydlig handledning samt kontinuitet och ett målmedvetet arbete för att motverka utanförskap, psykisk ohälsa, fylla på i arbetskraften samt integrera nyanlända i samhället. AIE har det övergripande ansvaret att samla kommunens arbete kring EU-frågor samt stötta organisationen i att hitta extern finansiering till hela kommunens verksamhet. MÅL Stabsenhet: Under 2019 kommer driftsättning av nyupphandlat diarie-, dokument- och ärendehanteringssystem ske. Ekonomi- och kundtjänst skall under året fortsätta utveckla arbetsmetoder och rutiner för att säkerställa en stabil och väl fungerande verksamhet med minimal sårbarhet för centrala funktioner inom organisationen. Säkerhetsarbete; Fortsatt utveckling av kommunens beredskapsfunktioner. Arbetet skall ske med ytterligare fokus på trygghetsfrågor. Personalenhet: Uppfattas som en attraktiv arbetsgivare med god arbetsmiljö. Målsättningen för är en sjukfrånvaro runt 4,0%. Näringslivsenheten Skapa bra förutsättningar för nystart av företag och tillväxt i befintliga företag. Skapa relationer/arenor för utveckling av en bra dialog mellan kommunen och näringslivet.

13 Utveckla den kommunala servicen till företagen och stärka den positiva attityden till företagandet inom kommunens organisation. Jobba med att stärka skolan och företagens samarbete med utgångspunkt i kompetensförsörjning och elevers rätt till kännedom om arbetslivets förutsättningar. Med digitaliseringen som utgångspunkt jobba med att stärka hela besöksnäringen brett och mer nischat inom Outdoor, Kalhyttan och Mineraler AIE-enheten Fortsatt ökning av antalet praktikplatser och andra insatser. Ökning av antalet arenor för deltagare. Utveckla samarbetet med Socialförvaltningen för tidiga insatser för nyinskrivna personer på försörjningsstöd. Tidigare insatser och utfyllning av tid för personer inom Etableringen. Alla nya i Etableringen erbjuds samhällsorientering samt antagning av gamla på lediga plaster. Att samtliga ungdomar går vidare till gymnasiestudier eller annan utbildning. Utveckla EU-sekretariatet i syfta att nå extern finansiering, både på lokal och regional nivå, för hela kommunens verksamhetsområde. Stärka samverkan med civilsamhället och näringslivet i syfte att stärka integrationen. Garantera erbjudande om en sommarjobbsperiod för alla gymnasieelever i åk 1-2 som är bosatta i Filipstads kommun. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR tkr Ram Justerat löneutrymme Löneutrymme Åtgärder: Tillgängliga medel Övrigt 200 Budgetförslag Förändring mellan rambeslut och budgetförslag 0 Beslut om ram KS 51/ Kommunstyrelsens tillgängliga medel minskas med tkr. (KS 90/ tkr) Övrig generell besparing 200 tkr INVESTERINGAR Inga äskningar för investeringar under 2019 BUDGETBEREDNINGENS FÖRSLAG att lämna ärendet vidare till Kommunstyrelsens arbetsutskott utan eget förslag NÄMNDENS FÖRSLAG OCH BESLUT KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG OCH BESLUT KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT

14 Ekonomiskt ledningsstöd TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Sida 1(1) Ekonomisk plan för Kommunstyrelsens arbetsutskott Förslag till beslut att anta upprättat förslag till ekonomisk plan för Kommunstyrelsens arbetsutskott för Sammanfattning av ärendet Ekonomisk plan Ärendet Förvaltningen har upprättat förslag till ekonomisk plan för de verksamheter som inryms inom Kommunstyrelsens arbetsutskott. Avser följande verksamheter: stabsenhet, personalenhet, ekonomiskt ledningsstöd och näringslivsenhet. Förslaget är upprättat enligt de ramar som beslutats av KS 51/ Britt-Inger Gustafsson Ekonomstrateg Beslutet ska skickas till "[Skriv text här]"

15 Sida 1(2) Kollektivtrafikstaben Datum Dnr RVKN Samtliga kommuner i Värmland Landstinget i Värmland Missiv Remiss förslag revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram avseende trafikutveckling Trafikförsörjningsprogram fastställdes av regionfullmäktige i december Regionala trafikförsörjningsprogrammet utgör kollektivtrafikmyndighetens strategiska och långsiktiga styrning av kollektivtrafikens utveckling. Övergripande vision, syfte, mål och strategier för den regionala kollektivtrafiken framgår av trafikförsörjningsprogrammet. Minst en gång varje mandatperiod ska det genomföras en större revidering av trafikförsörjningsprogrammet. Därutöver kan programmet revideras och uppdateras om förutsättningarna för programmet på ett väsentligt sätt förändrats. I trafikförsörjningsprogram anges att trafikutvecklingen i stort vidmakthålls under perioden fram till Viss omprioritering av utbud, frekvens och trafikdygn kan dock ske inom trafikvolymen på grund av nya eller förändrade förutsättningar eller behov. Kollektivtrafiknämnden beslutade om riktlinjer för överväganden i samband med sådana omprioriteringar i trafikplaneringen. I trafikförsörjningsprogrammet anges även att en fortsatt utveckling av tågoch busstrafiken ska övervägas under programperioden eftersom förutsättningarna för en trafikutbyggnad kan komma att förändras. Kollektivtrafiknämnden har därför beslutat genomföra en översyn av trafikförsörjningsprogrammet i syfte att utarbeta ett förslag till fortsatt utveckling av tåg- och busstrafiken I arbetsprocessen har möjlighet skapats för landsting och kommuner att vara delaktiga i processen genom samråd och dialog. Förslag på utvecklingsmöjligheter för buss- och tågtrafiken under perioden har varit föremål för samråd med landstinget och kommunerna. Muntligt samråd genomfördes vid två tillfällen i mars månad. Skriftliga synpunkter har lämnats av landstinget och kommunerna i slutet av maj. Efter genomfört samråd har ett förslag till revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram avseende trafikutveckling utarbetats. Region Värmland - kommunalförbund Postadress Box KARLSTAD Besöksadress Lagergrens gata 2 Telefon vx Fax E-post kansliet@regionvarmland.se Webbplats Orgnr Bankgiro PlusGiro

16 REGION VÄRMLAND Landstingets och kommunernas synpunkter på samrådsunderlagets frågeställningar har beaktats. Förslag till revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram avseende trafikutveckling framgår av bifogat PM. I kapitel 1 redovisas överväganden och slutsatser mot bakgrund av trafikförsörjningsprogrammets mål och strategier för kollektivtrafikens utveckling Kapitel 2 redovisar förslag till möjlig fortsatt utbyggnad av busstrafiken, förslag om införande av närtrafik under 2019 och förslag att vidmakthållande trafikvolymen för tågtrafik under Kapitel 3 redovisar förslag till reviderade riktlinjer för trafikutbud allmän kollektivtrafik i trafikförsörjningsprogrammets kapitel 7 Kollektivtrafikens utveckling. Utgångspunkt för revideringen är den trafikutbyggnad som beskrivs i kapitel 2. Kollektivtrafikstabens sammanfattande slutsatser av genomförd nytto- /marknadsanalys av förslag till trafikutbyggnad framgår av bifogat PM-Slutsatser marknadsanalys kollektivtrafik Kollektivtrafiknämnden beslutade den 24 augusti 2018 att utsända förslaget på remiss. Utifrån de förslag som beskrivs vill vi att ni tar ställning till: - Synpunkter på överväganden och slutsatser i kapitel 1. - Synpunkter på förslag till fortsatt möjlig utbyggnad av busstrafiken enligt de ambitionsnivåer som beskrivs i kapitel 2. - Synpunkter på förslag om införande av närtrafik som beskrivs i kapitel 2. - Synpunkter på förslag till inriktning för tågtrafikens utveckling som beskrivs i kapitel 2. - Synpunkter på förslag till reviderade riktlinjer för trafikutbud allmän kollektivtrafik som beskrivs i kapitel 3. - Övriga synpunkter. Synpunkter på remiss ska ha inkommit till Region Värmland, Box 1022, KARLSTAD eller kansliet@regionvarmland.se senast den 15 oktober Kompletterande material angående trafikförsörjningsprogrammet finns att hämta på Bilagor PM Förslag revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram avseende trafikutveckling , RVKN PM Slutsatser marknadsanalys kollektivtrafik, RVKN

17 Kollektivtrafiknämnden PM Datum RVKN Sida 1(19) 1 Bilaga Förslag revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram avseende trafikutveckling Trafikförsörjningsprogram fastställdes av regionfullmäktige i december Regionala trafikförsörjningsprogrammet utgör kollektivtrafikmyndighetens strategiska och långsiktiga styrning av kollektivtrafikens utveckling. Övergripande vision, syfte, mål och strategier för den regionala kollektivtrafiken framgår av trafikförsörjningsprogrammet. Minst en gång varje mandatperiod ska det genomföras en större revidering av trafikförsörjningsprogrammet. Därutöver kan programmet revideras och uppdateras om förutsättningarna för programmet på ett väsentligt sätt förändrats. I trafikförsörjningsprogram anges att trafikutvecklingen i stort vidmakthålls under perioden fram till I trafikförsörjningsprogrammet anges även att en fortsatt utveckling av tågoch busstrafiken ska övervägas under programperioden eftersom förutsättningarna för en trafikutbyggnad kan komma att förändras. Kollektivtrafiknämnden har därför beslutat genomföra en översyn av trafikförsörjningsprogrammet i syfte att utarbeta ett förslag till fortsatt utveckling av tåg- och busstrafiken Förslag på utvecklingsmöjligheter för buss- och tågtrafiken under perioden med nyttoanalys har varit föremål för samråd med landstinget och kommunerna. Efter genomfört samråd har ett förslag till revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram avseende trafikutveckling utarbetats. Överväganden och slutsatser om möjlig trafikutveckling utgår från mål, strategier enligt trafikförsörjningsprogrammet, underlag, analyser och utredningar som genomfördes inför utarbetande av gällande trafikförsörjningsprogram och genomförd nytto-/marknadsanalys av samrådsunderlaget. Landstingets och kommunernas synpunkter på samrådsunderlagets frågeställningar har beaktats vid utarbetande av remissen. Region Värmland - kommunalförbund Postadress Box KARLSTAD Besöksadress Lagergrens gata 2 Telefon vx Fax E-post kansliet@regionvarmland.se Hemsida Organisationsnr Bankgiro

18 Region Värmland - kommunalförbund Datum Sida 2(20) Under kapitel 1 redovisas överväganden och slutsatser mot bakgrund av trafikförsörjningsprogrammets mål och strategier för kollektivtrafikens utveckling Under kapitel 2 redovisas förslag till reviderat kapitel 7 Kollektivtrafikens utveckling med förslag reviderade riktlinjer för trafikutbud allmän kollektivtrafik avseende perioden Förslaget beskriver utvecklingsmöjligheter för buss- och tågtrafiken under perioden samt införande av närtrafik från Förslaget innebär en fortsatt utbyggnad av busstrafiken men ett vidmakthållande av trafikvolymen för tågtrafik under perioden Under kapitel 3 redovisas förslag till reviderat kapitel 7 Kollektivtrafikens utveckling avseende Riktlinjer för trafikutbud allmän kollektivtrafik Förslagen till trafikutbyggnad som redovisas under kapitel 2 har inarbetats i förslag till revidering av kapitel Överväganden och slutsatser Förutsättningar I trafikförsörjningsprogrammet anges att kollektivtrafiken bidrar till regional utveckling och tillväxt i Värmland genom att vara ett sammanhållet, smidigt och effektivt transportsystem för hela länet samt till och från länet. Den utgör en del i ett samlat regionalt tillväxtarbete och är resenärens bästa alternativ för dagliga resor. Kollektivtrafiken bidrar till: En långsiktigt hållbar utveckling och ökad tillväxt Minskad negativ miljöpåverkan Ökad tillgänglighet till lokala och regionala arbetsmarknader samt till och från storstadsregionerna Stockholm, Oslo och Göteborg. Ökad jämlikhet och jämställdhet Kollektivtrafiken är således ett viktigt verktyg för hållbar utveckling och ökad tillväxt i Värmland. Den bidrar till minskad negativ miljöpåverkan och ökad tillgänglighet till lokala och regionala arbetsmarknader. Därför är det viktigt att arbeta för ökad kollektivtrafik i Värmland, så att fler har möjlighet att välja bort bilen. Kollektivtrafiken behöver bli ännu mer attraktiv och anpassad efter resenärernas behov. I programmet finns fyra mål för kollektivtrafikens utveckling. Tillgänglighet för regional tillväxt, Kollektivtrafiken ska stärka regionens tillgänglighet och utveckling genom ett sammanhållet system av regional trafik och tätortstrafik, förbindelser över länsgräns mot angränsande län och landsgräns mot Norge samt kopplingar mot storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Oslo.

19 Region Värmland - kommunalförbund Datum Sida 3(20) Attraktivitet och användbarhet Kollektivtrafiken ska upplevas som ett attraktivt och användbart alternativ med enhetliga, gemensamma och lättillgängliga system. Miljö Kollektivtrafiken ska bidra till att öka energieffektiviteten och att minska trafiksystemets negativa miljöpåverkan. Resurseffektivitet Kollektivtrafiken ska planeras och genomföras för ökad resurseffektivitet. För att uppnå målen och visionen har Region Värmland valt de här strategierna för genomförandet, fram till år 2021: Utforma hela trafiksystemet baserat på resenärsperspektivet och hela resan Utforma den regionala tåg- och busstrafiken för att möjliggöra arbets- och studiependling mellan samtliga kommunhuvudorter och Karlstad samt inom lokala arbetsmarknader eller andra områden med betydande arbets- och studiependling Vidmakthåll matarlinjer på lokal nivå med anslutning till stomlinjer för arbets- och studiependling Utforma trafiken för att tillvarata det stora behovet av arbets- och studiependling i Karlstad och närliggande kommuner Verka för att förbättra möjligheterna till dagsresor till storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Oslo Tillvarata möjligheterna till samordning av samhällsbetalda persontransporter Verka för att förbättra framkomligheten för kollektivtrafikens fordon i väg- och järnvägsnätet Arbeta aktivt med att följa den tekniska utvecklingen samt utveckling och implementering av nya tekniklösningar Öka kollektivtrafikens tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning Tillvarata kollektivtrafikens potential för att förbättra jämlikhet och jämställdhet i länet

20 Region Värmland - kommunalförbund Datum Sida 4(20) Överväganden och slutsatser Utgångspunkten för överväganden av möjlig trafikutveckling utgår från mål, strategier enligt trafikförsörjningsprogrammet och de underlag, analyser och utredningar som genomfördes inför utarbetande av gällande trafikförsörjningsprogram. Förslaget bygger på analyser och utredningar som genomfördes inför utarbetande av gällande trafikförsörjningsprogram och genomförd nytto-/marknadsanalys av samrådsunderlaget. Resenärsperspektiv Utvecklingen av kollektivtrafiksystemet ska ske utifrån ett resenärsperspektiv för att ständigt bli bättre på att tillgodose resenärens resebehov. Kundernas behov, krav, önskemål och förväntningar ska vara vägledande för myndigheten, trafikorganisatörerna, dess medarbetare och verksamhet. Hur hela resan från start till mål fungerar avgör valet av färdmedel. Kollektivtrafikens fortsatta utveckling ska baseras på en helhetssyn som beaktar och tillvaratar möjligheterna att underlätta individens val. I planeringen behöver vi därför arbeta utifrån ett hela-resanperspektiv. Ett resenärsperspektiv innebär även att regelbundet ompröva trafiksystemet efter hur resbehovet förändras över tid. Det är viktigt att anpassa kollektivtrafiken till nya behov och resmönster. Öka kollektivt resandet och marknadsandelen Resandet med kollektivtrafiken ska öka. Ökat resande är ett viktigt strategiskt mål för utvecklingen av kollektivtrafiken Ökat kollektivt resande bidrar till goda förutsättningar för regional tillväxt genom att de lokala arbetsmarknaderna förstoras och knyts samman. Samtidigt leder det till en minskning av trafikens negativa klimat- och miljöpåverkan eftersom kollektivtrafiken då ger mindre utsläpp per resenär än bilåkande. Kollektivtrafik är mer utrymmeseffektiv än biltrafik. Ett ökat kollektivt resande innebär därmed minskad trängsel i tätorterna, både på gator och parkeringsplatser. Att enbart öka kollektivtrafikens marknadsandel är inte tillräckligt för att minska transportsektorns negativa klimat- och miljöpåverkan. Även fordon som används i kollektivtrafiken behöver utvecklas mot minskad energiförbrukning per resenär och ökad andel förnybara drivmedel. Ett ökat nyttjande av förnybara drivmedel kan även bidra till att skapa en lokal marknad för förnybara drivmedel i länet. För att kollektivtrafiken ska bidra till att minska trafiksystemets negativa klimat- och miljöpåverkan är det viktigt med många resenärer i fordonen. Av den anledningen är det viktigt att arbeta med att öka antalet resenärer i kollektivtrafiken för att uppnå positiva klimat- och miljöeffekter. En förutsättning för ökat resande är att trafiken uppfyller resenärernas behov av bland annat tillgänglighet, användbarhet och service. Tydliga gemensamma informations- och betalsystem är avgörande för resenärernas benägenhet att välja åka kollektivt. Kollektivtrafiken ska präglas av enkelhet, exempelvis att informationssystemen ska vara lättillgängliga och att det ska vara enkelt att köpa en biljett som passar resenärens resbehov. Trafikorganisatörerna i länet ska erbjuda gemensam information och ha samordnade betalsystem med enkla övergångsregler.

21 Region Värmland - kommunalförbund Datum Sida 5(20) En viktig del i att uppnå ökat resande är att anpassa utbudet efter behov och resandepotential. Därför är det viktigt att både se över nyttjandet av den befintliga trafiken och var det kan finnas behov av att utöka utbudet eller erbjuda nya linjesträckningar. Marknadsföring är ett betydelsefullt verktyg för att öka effekten av genomförda satsningar. Målet om ökat kollektivt resande står delvis mot målet om förbättrad geografisk tillgänglighet. Det går inte att renodla det ena utan att i viss mån ge avkall på det andra. Utvecklingen måste därför bygga på en avvägning mellan marknadsorientering och geografisk tillgänglighet, samt de villkor som trafiken bedrivs under, bland annat ekonomiska, tekniska, marknadsmässiga villkor. Ökat resande i kollektivtrafiken genom en fortsatt utveckling av tåg- och busstrafiken behöver därför ske under programperioden. På så sätt kan den samhällsekonomiska effekten av kollektivtrafiken ökas och bidra till en fortsatt utveckling och tillväxt i Värmland. Förstora och knyta samman lokala arbetsmarknadsområden Kollektivtrafikens betydelse för regional tillväxt består i att öka tillgängligheten genom att erbjuda invånarna i Värmland välfungerande förbindelser inom länet och över länsgränsen, samt över riksgränsen mot Norge. Det ger förutsättningar för binda samman länet och skapa en gemensam arbetsmarknad. Det ökar även möjligheterna för näringslivet att upprätthålla goda kontakter med omvärlden. Kollektivtrafiken till omkringliggande regioner blir allt viktigare. Det värmländska näringslivet och offentliga myndigheter har behov av bra förbindelser över länsgränsen till angränsande regioner och storstadsområden, framförallt mot Stockholm, Göteborg och Oslo. Region Värmland ska i samverkan med angränsande regioner och övriga aktörer arbeta för förbättrade möjligheter att arbetspendla över länsgräns och riksgränsen mot Norge för att stimulera rörligheten och tillvarata den befintliga resandepotentialen. Detta är en viktig komponent i att kunna sammanlänka de lokala arbetsmarknaderna. Inriktningen är att förstora och knyta samman Värmlands lokala arbetsmarknader för att på sikt uppnå en gemensam arbetsmarknad. Resmöjligheter och restider ska utvecklas så att arbetspendling möjliggörs mellan samtliga kommunhuvudorter och Karlstad samt inom lokala arbetsmarknader med betydande arbetspendling. En effektiv och attraktiv kollektivtrafik med korta restider, hög tillgänglighet och komfort kan tillsammans med nödvändiga förbättringar av kollektivtrafikens infrastruktur möjliggöra detta. Genom förbättrade resmöjligheter bidrar kollektivtrafiken till att förstora och knyta samman arbetsmarknadsområden i länet. Genom fortsatt utveckling av trafiken med snabba förbindelser mellan länets kommunhuvudorter och Karlstad samt andra regionala eller interregionala förbindelser med betydande arbets- och studiependling kan kollektivtrafiken bidrar till att utveckla länets lokala arbetsmarknadsområden. Möjligheterna till arbetspendling och studiependling är en avgörande förutsättning för en

22 Region Värmland - kommunalförbund Datum Sida 6(20) positiv regional utveckling. Detta innebär att arbets- och studiependling är basen för kollektivtrafikens utveckling. Därför är det viktigt att fortsätta utbyggnaden av trafiken till de största arbets- och utbildningsplatserna inom länet och till angränsande regioner. Förutsättningar och möjligheter för en långsiktig trafikutveckling i stråket Karlstad-Örebro ska utredas. I dialog med involverade parter skall förutsättningar och möjligheter för en långsiktigt funktionell interregional tågtrafiklösning med Värmlandstrafik på sträckan Karlstad - Oslo (Kongsvinger) utredas. Områden och stråk med hög resandepotential Omfattningen av arbets- och studiependling är störst i Karlstad och närliggande kommuner. De stora resbehoven inom Karlstad och till/från Karlstad är centrala när det gäller utveckling av kollektivtrafiken i länet. För att öka kollektivtrafikens marknadsandel behöver dessa resbehov fångas upp och denna resandepotential tillvaratas. Viktiga frågor i detta sammanhang är restider, restidskvoter och turtäthet i den regionala trafiken och tätortstrafiken samt väl fungerande kopplingar mellan regional trafik och tätortstrafik. I vissa områden är kollektivtrafikens marknadsandel låg trots relativt goda kollektivtrafikmöjligheter med tåg och buss. Det bör därför finnas en potential i dessa områden att öka andelen resor i kollektivtrafiken jämfört med bilresande. Trots en god resandeutveckling för tätortstrafiken bedöms det finnas en utvecklingspotential för ökat resande och ökad marknadsandel i Karlstad. Åtgärder för att öka resandet omfattar inte bara förbättringar i trafikutbudet utan minst lika viktigt är att kollektivtrafiken ges rätt förutsättningar i staden när det gäller framkomlighet och prioritering för busstrafiken. På kort sikt är det viktigt att fortsätta arbetet för effektiva byten mellan den regionala trafiken och tätortstrafiken. På längre sikt innebär utvecklingen av Karlstadsstråket och ett nytt resecentrum en förbättring av förutsättningarna för resor med kollektivtrafiken i Karlstad tätort. Utvecklingspotentialen för ökat resande och ökad marknadsandel i Karlstad och närliggande kommuner samt övriga områden med omfattande arbetsoch studiependling ska tillvaratas genom fortsatt utbyggnad av trafiken. Geografisk tillgänglighet och grundutbud av kollektivtrafik Kollektivtrafiken bör kunna erbjuda möjligheter till resor för olika ändamål i hela länet. I viktigare stråk och orter tillgodoses den geografiska tillgängligheten genom nätet av matarlinjer. Borttagning av linjer och omvandling till anropsstyrd trafik ska inte hanteras på delegation utan vara en fråga för kollektivtrafiknämnden. Lokaliseringen av hållplatser och stationer påverkar också tillgängligheten. En översyn ska göras av möjligheterna att trafikera fler platser utmed befintliga linjer i tågtrafiken. Även möjligheterna att anlägga helt nya hållplatser ska utredas. Det är betydelsefullt att det finns ett grundutbud av kollektivtrafik i områden med begränsade förutsättningar för linjelagd kollektivtrafik. Behovet av resmöjligheter för att tillgodose grundläggande servicebehov såsom inköp

23 Region Värmland - kommunalförbund Datum Sida 7(20) och myndighetskontakter för boende utanför linjestrukturens stom- och matarlinjer samt tätortstrafik är en viktig uppgift för kollektivtrafiken. Ett grundutbud av resmöjligheter som tillgodoser grundläggande servicebehov i områden med begränsade förutsättningar för linjelagd kollektivtrafik bör därför införas under programperioden. Förutsättningarna för att öppna skoltrafiken för allmänna kollektivtrafikresenärer ska utredas närmare, liksom möjligheterna att omvandla skoltrafik till allmän linjetrafik. Utveckling av tågtrafik Den regionala tågtrafiken i Värmland har hög kapacitet och konkurrenskraftiga restider över längre sträckor. Därför har den en betydelsefull roll i utvecklingen att förstora och knyta samman länets lokala arbetsmarknader. Tågtrafiken har goda möjligheter att med korta restider knyta samman länet och förbättra kommunikationerna över läns- och riksgräns. Genom förbättrade resmöjligheter och kortare restider för arbets- och studiependling över större avstånd bidrar tågtrafiken till regionförstoring. Det är därför viktigt att tillvarata möjligheter för förbättringar av tågtrafiken både inom länet, interregionalt och internationellt. I dialog med involverade parter skall förutsättningar och möjligheter för en långsiktigt funktionell interregional tågtrafiklösning med Värmlandstrafik på sträckan Karlstad - Oslo (Kongsvinger) utredas. Även möjligheterna att köra tågtrafik på Inlandsbanan till Storfors, Nykroppa och Filipstad ska utredas. Utbyggnad av tågtrafiken under programperioden försvåras av begränsningar i både fordonstillgång och järnvägskapacitet. Ökad turtäthet i helgtrafiken är i den situationen en möjlighet att utöka utbudet. Fler hållplatslägen med stoppmöjlighet kan också vara ett bra sätt att utöka service och användbarhet i tågtrafiken. Koordination av trafiksystem och resurseffektivitet Ett samordnat trafikutbud för interregional trafik, regional trafik och tätortstrafik med väl fungerande och smidiga byten mellan trafiksystemen med korta väntetider är viktiga faktorer för att öka attraktiviteten. Detta innefattar även den kommersiella trafiken. Karlstad har stor betydelse som regional knutpunkt. Många av bytena mellan trafiksystemen sker i Karlstad. Samordningen mellan regionaltrafik och tätortstrafik ska ske på det mest resenärsvänliga och resurseffektiva sättet. Att tryggt och enkelt kunna ta sig till/från bytespunkter och hållplatser samt tillgång till bil- och cykelparkeringar bidrar även till ökad attraktivitet. Det är betydelsefullt att hela tiden verka för att resurserna inom kollektivtrafiken utnyttjas effektivt och att verksamheten genomsyras av ett effektivt resursutnyttjande. En samordning mellan olika uppdrag inom

24 Region Värmland - kommunalförbund Datum Sida 8(20) området samhällsbetalda persontransporter. där så är möjligt, skapar förutsättningar för förbättrad resurseffektivitet. Kollektivtrafiken innebär en positiv samhällsekonomisk effekt eftersom den per definition är mer resurseffektiv än om motsvarande resande skett med bil. För att uppnå detta är det betydelsefullt att verka för en hög beläggning i fordonen.

25 Region Värmland - kommunalförbund Datum Sida 9(20) 2. Förslag utvecklingsmöjligheter för bussoch tågtrafik Utgående från överväganden och slutsatser redovisade i kapitel har förslag till möjlig trafikutveckling utarbetats. Förutsättningarna för trafikutbyggnad kan dock komma att förändras varför kompletterande marknadsanalyser behöver genomföras i den fortsatta processen som underlag för förändringar i utveckling av trafiken. Finansiering av förslag till utvecklingsmöjligheter för buss och tågtrafik, redovisas i tabell uttryckt i nivå på ägarbidrag. Översiktlig redovisning av förslag till trafikutvecklingen framgår av bilaga 1. Tabellen anger nuläge 2018 och möjligt trafikutbud Den översiktliga redovisningen utgår från nu kända förutsättningar för kollektivtrafikens utveckling. Redovisningen innehåller osäkerheter och trafikutbudet kan komma att förändras mot bakgrund av nya eller förändrade förutsättningar. Ekonomiska beräkningar utgår från nivå på ägarbidrag för trafikutveckling enligt RTFP och framgår av tabellen nedan. Nivån på ägarbidraget år 2021 beräknas uppgå till cirka 477 miljoner kronor (i löpande prisläge). Ägarbidrag till Värmlandstrafik Ägarbidrag (mkr) Beräkningarna av kollektivtrafikens kostnader baseras på schablonuppräkningar av marknadsintäkter med 5 procent, trafikkostnader 2 procent och övriga kostnader 3 procent. Samtliga bedömningar innehåller osäkerheter. I kalkylen höjs biljettpriserna i samma takt som kollektivtrafikens index. Beräkningarna utgår från en resandeökning på ungefär 3 procent per år. 2.1 Förslag fortsatt utbyggnad av busstrafik Förslag trafikutveckling för busstrafiken redovisas med exempel på möjlig trafikutbyggnad i två stegvis ökande ambitionsnivåer. De utgör möjliga tillägg som avvägningspaket i trafiken utöver nivån för kollektivtrafikens utveckling enligt Regionalt trafikförsörjningsprogram för Värmland Trafikutvecklingen redovisas i två ambitionsnivåer med kostnader utöver nivån på ägarbidrag enligt trafikförsörjningsprogram Alternativen bygger på samma inriktning och mål för den samlade utvecklingen till Det som skiljer dem åt är i vilken takt utvecklingen sker. Prioritering av trafikutbyggnad i de olika nivåerna utgår från ambitionsnivå 2. Väljs annan ekonomisk ambitionsnivå kan prioritering av åtgärder behöva justeras.

26 Region Värmland - kommunalförbund Datum Sida 10(20) Redovisningen omfattar möjlig trafikutbyggnad och vad som ryms inom de två ambitionsnivåerna i perioden och efter Trafikutvecklingen beskrivs med förändringar av utbud i linjer och antal dubbelturer (DT). Nuläge för trafikutbudet 2018 framgår av bilaga 1. Ambitionsnivå 1 Exempel på möjlig trafikutbyggnad Årlig ökning med 5 mkr , totalt cirka 15 miljoner kronor Möjlig trafikutbyggnad under perioden omfattar: Steg 1 Matarlinje 401 Karlstad Molkom utökas med halvtimmestrafik i högtrafik måndag-fredag, i dagsläget är det timmestrafik på matarlinje 401. Detta innebär 25 DT per trafikdygn. Halv frekvens på matarlinje 801 Karlstad Grums - Segmon lördag och söndag jämfört med måndag till fredag, detta betyder DT under lördag och söndag. Utökning till timmestrafik på matarlinje 403 Storfors-Karlskoga. 10 DT måndag-fredag. Stomlinje 700 Karlstad - Årjäng utökas till 18 DT måndag-fredag Uppskattad kostnad för denna utbyggnad är 15 miljoner kr. Ekonomin för trafikutvecklingen med fortsatt utbyggnad av busstrafik från år 2019 med ambitionsnivå 1, framgår av tabell nedan. Nivån på ägarbidraget år 2021 beräknas uppgå till cirka 492 miljoner kronor (i löpande prisläge). Ägarbidrag till Värmlandstrafik Ägarbidrag (mkr) Ambitionsnivå 2 Exempel på möjlig trafikutbyggnad med start Årlig ökning med ytterligare 5 mkr jämfört med steg 1. Utöver punkterna i Steg 1 tillkommer möjlig trafikutbyggnad enligt nedan: Steg 2 Utökning av matarlinje 104 Årjäng Koppom Arvika till 9 DT måndag till fredag och 5 DT lördag och söndag. Stomlinje 600 Karlstad - Munkfors utökas till 18 DT måndag-fredag. Stomlinje 400 Karlstad Molkom Filipstad utökas till 18 DT måndagfredag. Stomlinje 400 Kristinehamn Storfors Filipstad utökas till 15 DT måndag-fredag. Uppskattad kostnad för utbyggnad Steg 2 är 15 miljoner kr, totalt 30 Mkr för Steg 1 och Steg 2.

27 Region Värmland - kommunalförbund Datum Sida 11(20) Ekonomin för trafikutvecklingen med fortsatt utbyggnad av busstrafik från år 2019 med ambitionsnivå 2 (Steg 1 och Steg 2), framgår av tabell nedan. Nivån på ägarbidraget år 2021 beräknas uppgå till cirka 507 miljoner kronor (i löpande prisläge). Ägarbidrag till Värmlandstrafik Ägarbidrag (mkr) Möjlig utveckling av busstrafiken efter 2021 Steg 3 Linje 300 Karlstad Molkom Hagfors utökas med 5 DT lördag och söndag, idag finns ingen helgtrafik på denna linje. Utveckling av stomlinje 500 Karlstad Kristinehamn Karlskoga (Örebro) Linje 800 Karlstad Säffle Åmål utökas till halvtimmestrafik vid högtrafik måndag till fredag. Utökningen av helgtrafik till halv frekvens av grundutbud på stomoch matarlinjer, är förtydligande av riktlinjen i RTFP som lyder reducerat antal turer av grundutbudet lördag-söndag samt sommartid. Utökning till 6 DT på matarlinje 503 Kristinehamn-Björneborg- Degerfors söndagar, i dagsläget finns det ingen trafik på denna matarlinje på söndagar. Utökning av matarlinje 201 Karlstad Kil - Fagerås till 18 DT. Utökning av sommartrafik till halv frekvens av grundutbud, stom- och matarlinjer. Utökning av linje 100 Karlstad Arvika Charlottenberg och 200 Karlstad Sunne - Torsby till 9 dubbelturer måndag till fredag. 5 dubbelturer lördag och söndag. Ny trafik/matarlinje med pendelbuss Jonsbols bytespunkt på Hammarö - Universitetet. 6 DT måndag-fredag.

28 Region Värmland - kommunalförbund Datum Sida 12(20) 2.2 Förslag fortsatt utbyggnad av tågtrafik Förslag trafikutveckling för tågtrafiken med exempel på möjlig trafikutbyggnad i perioden Tågtrafiken utgår från läget i trafikutbyggnaden Trafikvolymen och utbud för tågtrafiken vidmakthålls under perioden , men viss omprioritering av utbud, frekvens och trafikdygn kan ske inom trafikvolymen på grund av nya eller förändrade förutsättningar eller behov. Inriktningen är i linje med mål och strategier i trafikförsörjningsprogrammet. Införande av ny effektivare trafikeringsplan för tågtrafiken från 2018 inom ramen för nuvarande fordonsflotta innebär tätare tågtrafik på Fryksdalsbanan och utökning med en dubbeltur till Örebro. Den nya trafikeringsplanen på Fryksdalsbanan kräver färre fordon vilket skapar mer robust och pålitlig trafik. Trafikverkets banavgifter höjs från 2019, vilket innebär en ökad nettokostnad för trafiken med ca 3 miljoner per år M-F: Linje 70 Karlstad-Charlottenberg 12 dubbelturer (DT) Linje 70 Karlstad-Arvika 14 DT Linje 70 Karlstad-Kristinehamn 16 DT Linje 74 Karlstad-Torsby 11 DT kompletterat med buss morgontur från Torsby - Karlstad via Lysvik och 45:an för anslutning till Stockholmståget. Linje 74 Karlstad-Sunne 12 DT Linje 70 Karlstad-Örebro 4 DT Linje 71 Karlstad-Göteborg 8 DT L-S: Linje 70 Charlottenberg-Kristinehamn 8 DT Linje 74 Karlstad-Torsby 8 DT Linje 71 Karlstad-Göteborg 5 DT Översiktlig redovisning av trafikutveckling tåg framgår av bilaga 2. Den översiktliga redovisningen utgår från nu kända förutsättningar för kollektivtrafikens utveckling. Redovisningen innehåller osäkerheter och trafikutbudet kan komma att förändras mot bakgrund av nya eller förändrade förutsättningar.

29 Region Värmland - kommunalförbund Datum Sida 13(20) 2.3 Förslag införande av Närtrafik Samtidigt som det är viktigt att satsa i områden och stråk med hög resandepotential är det betydelsefullt att det även finns ett grundutbud av kollektivtrafik i områden med begränsade förutsättningar för linjelagd kollektivtrafik. Behovet av resmöjligheter för att tillgodose grundläggande servicebehov såsom inköp och myndighetskontakter för boende utanför linjestrukturens stomlinjer och tätortstrafik är också en viktig uppgift för kollektivtrafiken. Ny form av anropsstyrd kollektivtrafik, Närtrafik, som ersätter den tidigare kompletteringstrafiken föreslås införas under Med närtrafik får alla invånare i Värmland ett minsta utbud om 5 dubbelturer i veckan för serviceresor till närmaste tätort/kommunhuvudort. På så sätt kan kollektivtrafiken även erbjuda ett grundutbud av resmöjligheter även i områden med begränsade förutsättningar för linjelagd kollektivtrafik. Trafikformen beskrivs närmade i Utredning om Närtrafik i Värmland, som finns på Nettokostnaden för att införa Närtrafik har beräknats till cirka 4 miljoner kronor per år för länet som helhet. Införande av närtrafik föreslås ske under 2019.

30 Region Värmland - kommunalförbund Datum Sida 14(20) 3. Förslag reviderat kapitel 7 Kollektivtrafikens utveckling avseende riktlinjer trafikutbud allmän kollektivtrafik I förslag till revidering av kapitel 7 i trafikförsörjningsprogrammet har inarbetats förslagen till trafikutveckling enligt kapitel 2 i detta PM. Det innebär trafikutveckling buss enligt ambitionsnivå 2, tågtrafik enligt punkt 2.2 och införande av Närtrafik. 7. Kollektivtrafikens utveckling Region Värmland har delegerat till Värmlandstrafik AB och Karlstads kommun/karlstadsbuss att planera och upphandla och teckna avtal om trafiken. Trafiken utförs av entreprenörer som upphandlas i konkurrens. Den samhällsfinansierade trafiken bedrivs under varumärkena Värmlandstrafik och Karlstadsbuss. För att långsiktigt använda resurserna effektivt och hålla nere kostnaderna måste konkurrensen mellan entreprenörerna vårdas. Samtidigt ska entreprenörerna göras delaktiga i den gemensamma affären genom medverkan i planering och genom incitament till ökat resande och hög kvalitet. Det kräver ett nära samarbete med trafikföretagen. Översiktlig trafikutveckling Trafikutvecklingen utgår från läge i trafikutbyggnaden 2017 och med en fortsatt utveckling av busstrafiken som innebär en årlig ökning om 10 mkr. Trafikvolymen och utbud för tågtrafiken vidmakthålls under perioden Ökade trafikavgifter from 2019 med 3 mkr/år. Närtrafik införs from 2019 till en kostnad av 4 mkr/år. Viss omprioritering av utbud, frekvens och trafikdygn kan ske inom trafikvolymen på grund av nya eller förändrade förutsättningar eller behov. Ekonomin för trafikutvecklingen beskrivs i nivå på ägarbidrag till Värmlandstrafik. Nivån på ägarbidraget år 2021 beräknas uppgå till cirka 514 miljoner kronor (i löpande prisläge). Ägarbidrag till Värmlandstrafik Ägarbidrag (mkr) Beräkningarna av kollektivtrafikens kostnader baseras på schablonuppräkningar av marknadsintäkter med 5 procent, trafikkostnader 2 procent och övriga kostnader 3 procent. Samtliga bedömningar innehåller osäkerheter.

31 Region Värmland - kommunalförbund Datum Sida 15(20) I kalkylen höjs biljettpriserna i samma takt som kollektivtrafikens index. Beräkningarna utgår från en resandeökning på ungefär 3 procent per år. Förutsättningarna för trafikutbyggnad kan komma att förändras. Inför fortsatt utbyggnad bör därför förnyade marknadsanalyser genomföras som underlag för lämpliga steg i utvecklingen av trafiken. Riktlinjer för trafikutbud allmän kollektivtrafik Det tydliga trafikutbudet i stom- och matarlinjer ska vidmakthållas. Stomoch matarlinjer kompletteras av olika former av servicetrafik som anropsstyrda linjer, färdtjänst och sjukresor som tillsammans kan erbjuda resmöjligheter för olika ändamål med god geografisk täckning. Riktlinjerna anger det utbud i trafiken som bör eftersträvas under Trafiken kan behöva justeras utifrån de marknadsförutsättningar som finns i respektive stråk eller område, exempelvis genom analys av det potentiella resandeunderlaget samt uppföljning av det faktiska resandet. Inför trafikstart genomförs årligen en översyn av resandeunderlag och utbud som underlag för en eventuell anpassning av trafikutbudet. Angivna värden är vägledande och kan behöva anpassas efter efterfrågan och förändrade förutsättningar. Stomlinje Regional trafik med tåg och buss Stomlinjerna utgör grunden i kollektivtrafiksystemet och syftar till att erbjuda snabba förbindelser mellan länets kommunhuvudorter och Karlstad samt andra sträckor med betydande arbets- och studiependling. För att uppnå geografisk tillgänglighet utanför stomlinjenätet kompletteras stomlinjerna med matarlinjer. På sträckorna Karlstad-Arvika-Charlottenberg och Karlstad-Sunne-Torsby utgör tåg stomlinje medan busstrafiken huvudsakligen har funktionen som matartrafik. På sträckorna Karlstad-Säffle och Karlstad-Kristinehamn utgör både buss och tåg stomlinje. Stomlinje 500 och 800 utgör även interregional busstrafik på sträckorna Karlstad-Åmål och Karlstad-Karlskoga. Riktlinjer utbud: Grundutbud för stomlinje buss bör vara 18 dubbelturer upp till 18 timmar per dygn måndag-fredag. Antal turer kan dock vara lägre eller högre med hänsyn till behov och resandeunderlag. Antal turer i linjer med parallell tågtrafik eller tågtrafik till kommunhuvudorter ska anpassas till behov och resandeunderlag samt utbud i tågtrafiken. Detta avser i första hand linjerna 100 och 200 1, men även i viss utsträckning linje 500 och 800. Förtätning av trafikutbudet med buss morgon och eftermiddag när behov och resandeunderlag finns. Grundutbud för stomlinje tåg bör lägst vara: 16 dubbelturer Karlstad-Kristinehamn 1 Linje 100 och 200 har huvudsakligen funktion som matarlinje då tåget utgör stomlinje på sträckan Karlstad-Arvika-Charlottenberg samt Karlstad- Sunne-Torsby.

32 Region Värmland - kommunalförbund Datum Sida 16(20) 14 dubbelturer Karlstad-Arvika 12 dubbelturer Karlstad-Charlottenberg. 11 dubbelturer Karlstad-Torsby 12 dubbelturer Kil-Sunne. 8 dubbelturer Karlstad-Säffle. Reducerat antal turer av grundutbudet lördag och söndag samt sommartid. Buss och tåg parallellt där underlag finns. Antal turer anpassas till behov och resandeunderlag samt utbud i parallell busstrafik. Matarlinje regional trafik med buss Matarlinjerna matar antingen till stomlinjer med tåg och buss, eller till närmaste tätort/lokala resmål. Huvudsyftet är arbets- och studiependling. Tidtabeller och linjenät anpassas efter stomlinjesystemet. Riktlinjer utbud: Utbudet kan variera vad avser antal turer per trafikdygn beroende på behov och resandeunderlag. Reducerat antal turer lördag och söndag samt sommartid. Regional trafik med buss i närområdet kring Karlstad Riktlinjer utbud: Grundutbud bör vara 18 dubbelturer upp till 18 timmar per dygn måndag-fredag. Antal turer kan dock vara lägre eller högre med hänsyn till behov och resandeunderlag. Förtätning av trafiken när behov och resandeunderlag finns. Reducerat utbud lördag och söndag samt sommartid. Buss och tåg parallellt där underlag finns. Antal turer anpassas till behov och resandeunderlag samt utbud i parallell tågtrafik. Tätortstrafik i Karlstad, Skåre och Alster tätorter I Värmland har tätortstrafiken i Karlstad en särställning. Karlstad är den största orten i Värmland vilket medför störst resandeunderlag och därmed mest omfattande tätortstrafik. Trafiken syftar huvudsakligen till att tillgodose resbehov inom Karlstads- och Skåre tätorter. Det sker även en stor pendling till och från Karlstad vilket innebär att Karlstads tätortstrafik har betydelse för betydligt fler än de som bor i Karlstads- och Skåre tätorter. På motsvarande sätt som den regionala kollektivtrafiken utgörs grunden i Karlstads tätortstrafik av baslinjer som med hög frekvens möjliggör smidiga resor inom Karlstads och Skåre tätorter. Riktlinjer för tätortstrafik i Karlstad, Skåre och Alster tätorter: Grundutbud av baslinjer med en frekvens på 20 minuter upp till 18 timmar per dygn måndag-fredag. Utbud kan variera beroende på behov och resandeunderlag. Förtätning till 10-minutersfrekvens under högtrafik, morgon och eftermiddag, när behov finns. Reducerad frekvens av grundutbudet lördag och söndag samt sommartid.

33 Region Värmland - kommunalförbund Datum Sida 17(20) Tätortstrafik i Arvika, Kristinehamn och Säffle Tätortstrafik bedrivs idag av Värmlandstrafik i Arvika, Kristinehamn och Säffle tätorter. Syftet med tätortstrafiken är att genom matning till och från den regionala trafiken och/eller service inom tätorten skapa hållbara stadsmiljöer som inte bidrar till ökad efterfrågan på biltrafik. Tätortstrafiken ska komplettera och förstärka det regionala trafiksystemet och skapa god framkomlighet inom tätorten. Riktlinjer utbud: Grundutbudet varierar både vad avser frekvens som trafikdygn beroende på behov och resandeunderlag. Båttrafik Inom Karlstads kommun, samt till och från närliggande kommuner bedrivs båttrafik sommartid. Inriktningen är att utveckla systemet efter bedömd efterfrågan. Interregional kollektivtrafik Interregional kollektivtrafik syftar till ökad tillgänglighet till angränsande lokala arbetsmarknader samt ökad tillgänglighet till storstadsområdena Oslo, Göteborg och Stockholm. Den interregionala kollektivtrafiken utgörs av tågtrafik samt förlängning av den regionala busstrafikens stomlinjer bland annat till Åmål och Karlskoga och enstaka matarlinjer till exempel mellan Storfors och Karlskoga samt mellan Kristinehamn och Degerfors. I dialog med berörda parter ska förutsättningar och möjligheter för en långsiktig trafikutveckling i stråket Karlstad-Örebro utredas. I dialog med involverade parter skall förutsättningar och möjligheter för en långsiktigt funktionell interregional tågtrafiklösning med Värmlandstrafik på sträckan Karlstad - Oslo (Kongsvinger) utredas. Grundutbud interregional tågtrafik bör lägst vara: 8 dubbelturer mellan Karlstad - Säffle - Göteborg (Dalsland och Tvåstad) 4 dubbelturer mellan Karlstad Kristinehamn - Örebro Reducerat utbud lördag och söndag samt sommartid. Servicetrafik Det finns flera typer av kollektivtrafik som innebär en utökad service till olika grupper i samhället och som planeras och trafikeras med utgångspunkt i beställning och behov. Servicetrafiken består av olika delar; färdtjänst, sjukresor, anropsstyrd linjetrafik och närtrafik. Trafiken bedrivs med personbilsregistrerade fordon. Servicetrafik i Värmland har som samlat syfte att öka servicegraden samt att säkerställa att färdtjänst och sjukresor som regleras i lagar fungerar väl och organiseras på ett effektivt sätt. Målgrupperna för färdtjänst och sjukresor är tydliga och särskilt beslut för sådana resor krävs.

34 Region Värmland - kommunalförbund Datum Sida 18(20) Färdtjänst För de som av medicinska skäl inte kan utnyttja den ordinarie kollektivtrafiken finns möjlighet att ansöka om färdtjänst. 15 av länets 16 kommuner har anslutit sig till ett gemensamt system. Karlstads kommun har valt att själva lösa frågan om färdtjänst. Mer information om färdtjänst finns under kapitel 9 Färdtjänst. Sjukresor Sjukresor avser resor till och från en vårdinrättning. Alla sjukresor grundar sig på en medicinsk bedömning. Det är landstinget som beslutar vilka som är berättigade till sjukresa och det är det medicinska tillståndet och behovet som avgör. Reskostnadsersättning för sjukresor regleras i en särskild lag. Landstinget har överlåtit ansvaret för sjukresor i Värmland på Region Värmland, som uppdragit till Värmlandstrafik att planera, upphandla, organisera och administrera trafiken, samt tillhandahålla beställningscentral. Landstinget beslutar självt om regelverk och prissättning mot kund (egenavgift) för sjukresor. Som komplement inom servicetrafiken bibehålls nuvarande servicelinjer för sjukresor tillsvidare. Anropsstyrd linjetrafik Linjetrafik organiseras successivt som anropsstyrd linjetrafik där efterfrågan är svag. Den anropsstyrda linjetrafiken är bunden till en linje och ankommer till hållplatser med fasta tider. Resan förbokas hos Värmlandstrafik som säkerställer att transporten sker med lämpligt fordon för de turer, eller del av turer, där det finns ett resandebehov. Närtrafik Anropsstyrd kollektivtrafik som erbjuder ett grundutbud av resmöjligheter-för grundläggande servicebehov såsom inköp och myndighetskontakter för boende utanför linjelagd kollektivtrafiks täckning. Med närtrafik får alla invånare i Värmland ett minsta utbud om 5 dubbelturer i veckan för serviceresor till närmaste tätort/kommunhuvudort. Separat skoltrafik Separat skoltrafik bedrivs inom ramen för en särskild lagstiftning och är, enligt denna lag en primärkommunal angelägenhet. Genomförandet av trafiken i form av bland annat upphandling, planering och administration samordnas och har delegerats till Värmlandstrafik i 15 av 16 kommuner i Värmland, inom ramen för Samverkansavtalet om kollektivtrafik. Formellt sett har kommunerna överlåtit till Region Värmland att ansvara för uppgiften och Region Värmland har gett i uppdrag till Värmlandstrafik AB att genomföra verksamheten. Den separata skoltrafiken planeras för att så många elever som möjligt ska kunna åka med ordinarie linjetrafik. Därefter planeras och upphandlas separat trafik för resterande elever, i den mån de är berättigade till skolskjuts, enligt de reglementen som respektive kommun fastställer.

35 Region Värmland - kommunalförbund Datum Sida 19(20) Utbud kommersiell kollektivtrafik 2018 Under våren 2018 bestod det kommersiella utbudet av kollektivtrafik av: - Flixbus, Stockholm-Örebro-Karlstad-Oslo 4-5 dagliga turer Stopp i Värmland: Kristinehamn, Karlstad, Grums, Knöstad, Årjäng, Töcksfors. - Nettbuss Bus4you linje 800/850/900, Oslo-Karlstad-Stockholm dagliga turer Stopp i Värmland: Karlstad, Kristinehamn. - BT Buss linje 990, Karlstad-Örebro-Stockholm 1 daglig tur Stopp i Värmland: Karlstad, Kristinehamn. - BT Buss linje 939, Karlstad-Mariestad-Skövde-Jönköping-Nässjö 1-3 dagliga turer Stopp i Värmland: Karlstad, Kristinehamn. - Tågab linje 75, Falun-Hällefors-Kristinehamn-Göteborg 2-3 dagliga turer Stopp i Värmland: Nykroppa, Storfors, Kristinehamn, Karlstad, Kil, Grums, Säffle. - Tågab linje 78, Karlstad-Kristinehamn-Laxå-Skövde-Göteborg 3-5 dagliga turer Stopp i Värmland: Karlstad, Kristinehamn. - SJ, Karlstad-Oslo 2-3 dagliga turer. Stopp i Värmland: Karlstad, Arvika - SJ, Karlstad-Stockholm 4-7 dagliga turer med direkttåg. Stopp i Värmland: Karlstad, Kristinehamn Därutöver finns busstrafik med cirka 12 DT måndag till fredag mellan Kongsvinger och Charlottenberg som organiseras av Hedmark Fylkeskommune.

36 Region Värmland - kommunalförbund Datum Sida 20(20) Bilaga 1. Trafikutbud enligt förslag till trafikutveckling Tabellen nedan redovisar trafikutbud 2018 och möjlig trafikutbyggnad 2021 enligt förslagen som redovisas i kapitel 2. Ambitionsnivå 2 för busstrafik och förslag tågtrafik enligt kapitel 2.2. Värden i tabellen bygger på nu kända förutsättningar för trafiken. Redovisat trafikutbud innehåller således osäkerheter och kan komma att ändras med hänsyn till nya eller ändrade förutsättningar, förändrade resbehov, förändringar i samspel mellan tåg och buss samt utveckling av infrastruktur. Trafikutbud 2018, exempel möjlig utbyggnad 2021 DT=Dubbeltur mån-fre Stomlinjer tåg och buss från Karlstad Ort (linje) Antal DT buss Antal DT tåg Antal DT buss Antal DTtåg 3 Säffle (800+71) Årjäng (700) Arvika (100+70) Charlottenberg (100+70) Sunne (200+74) Torsby (200+74) Munkfors (600) Hagfors ( ) Filipstad (400) Storfors (400/500) Kristinehamn (500+70) Hammarö (900) Grums ( ) Forshaga (600) Kil ( ) Område med förtätad trafik Kil, Fagerås (201) Hammarö (901,902,904) Grums, Vålberg (801) Forshaga (601,602) Deje (601) Skattkärr ( ) Väse (501) Molkom (401) Interregional trafik Oslo 0 0 Göteborg 8 8 Örebro 3 4 Skövde 0 0 Karlskoga (500) Åmål, från Säffle (800+71) Tillkommer 3 DT mellan Kristinehamn och Karlskoga 2Tillkommer 5 DT mellan Säffle och Åmål 3 Tillkommer 3 DT mellan Sunne och Torsby

37 Kollektivtrafikstaben PM Datum Ert datum Ärendenummer RVKN Ert ärendenummer Sida 1(2) Slutsatser marknadsanalys kollektivtrafik ÅF har på uppdrag av Region Värmland genomfört en marknadsanalys av hur behovet av kollektivtrafik ser ut i Värmland och hur liggande förslag till utökat trafikutbud påverkar förutsättningarna att nå målen i regionalt trafikförsörjningsprogram Nedan redovisas en kortfattad sammanfattning av slutsatserna i rapporten. Sammanfattande slutsatser Rapporten ger i det stora hela stöd för att föreslagna förändringar innebär en utveckling i riktning mot målen i trafikförsörjningsprogrammet, bland annat att den innehåller en fortsatt satsning på så kallade starka stråk. Dock konstateras att föreslagna förändringar inte är tillräckliga för att nå målen i trafikförsörjningsprogrammet. Föreslagna förändringar bedöms även motverka begränsningar i arbetsmarknadsutbudet genom att bidra till förstorade arbetsmarknadsområden. I analysen har ÅF särskilt analyserat effekterna av föreslagna Förändringar i linje 500. Förändringarna bedöms bidra till en potentiell resandeökning på 15 procent. Dock har man inte inkluderat den kommersiella trafiken i analysen. Överlag bygger analyserna i rapporten på fasta antaganden om vilka effekter olika typer av förändringar innebär vilket ger en förenklad bild av verkligheten. Detta gäller framförallt kollektivtrafikens samhällsnytta och potential för ökat resande. I marknadsanalysen förs ett resonemang om att kollektivtrafiken bidrar till förstoring av arbetsmarknadsområden genom ökad tillgänglighet. Det står även om att förslaget till utökad trafik beräknas leda till en minskning av koldioxidutsläppen med ton/år och samhällsvinster på ca 2 Mkr/år. I rapporten förs dock inte något djupare resonemang om på vilket sätt man kommit fram till dessa siffror, det förs heller inget resonemang om huruvida det är realistiska siffror som presenteras. Slutsatserna i rapporten sammanfattas i texten nedan. Starka stråk Som en del i marknadsanalysen har ÅF gjort en funktionsanalys som pekar ut sju starka stråk där 70% av länets befolkning bor. Dessa stråk trafikeras idag av kollektivtrafikens stomlinjer med tåg och buss. Region Värmland - kommunalförbund Postadress Box KARLSTAD Besöksadress Lagergrens gata 2 Telefon vx Fax E-post kansliet@regionvarmland.se Hemsida Orgnr Bankgiro

38 Region Värmland - kommunalförbund Ärendenummer RVKN Sida 2(2) Särskilt viktigt är förbättringar i pendlingsrelationer med min restid. 60 % av befolkningen omfattas av de föreslagna förbättringarna. Detta ger till viss del stöd för föreslagna förändringar i kapitel 7 i trafikförsörjningsprogrammet. E18 längs Vänern samt längs vägarna 61, E45 och 26 har enligt funktionsanalysen störst befolkningsunderlag. Arbetspendling I marknadsanalysen konstateras en ogynnsam situation i östra och nordöstra delarna av länet samt i slutet av stomlinjerna. Kompenseras delvis i västra delarna av pendlingen till Norge. Det förs ett resonemang kring att man arbetar med att motverka begränsningar i arbetsutbudet genom att förstora arbetsmarknadsregionerna. I resonemanget framgår att kollektivtrafiken är ett verktyg för detta, men inte i vilken grad den bidrar till förstorade arbetsmarknadsregioner. Däremot redovisas dagpendlingsområde för respektive kommun. Pendling över länsgräns sker främst Karlstad-(Kristinehamn-Karlskoga)- Örebro, Säffle-Åmål samt över gränsen mot Norge. Trafik och resandeutveckling Totalt sett har resandet och trafikutbudet ökat ungefär i samma procentuella takt mellan 2005 och Störst antal resor sker i tätort och de linjer i länet som har störts utbud är 900, 600, samt 400 och 500. Stråket Karlstad-Örebro I rapporten konstateras att antalet påstigande på linje 500 är per år, dock står det ingenting om hur stor del av dessa som åker hela vägen mellan Karlstad/Kristinehamn och Örebro. ÅF har analyserat det förslag till utvecklat trafikutbud på linje 500 som E18- gruppen har tagit fram. Enligt dem innebär förslaget att restiden Karlstad- Örebro kortas med 15 minuter, från 2 timmar och 10 minuter, samtidigt som komforten höjs då man tar bort bytet i Karlskoga. Detta innebär enligt ÅF en potentiell resandeökning med 15% jämfört med dagens I marknadsanalysen har ÅF enbart analyserat effekten av den offentligt upphandlade trafiken. Karlstad-Örebro trafikeras även av genomgående kommersiell expressbusstrafik mellan Stockholm och Oslo. För att få en korrekt bild av effekten av förändrat trafikutbud måste även den kommersiella trafiken och eventuell möjlighet till biljettsamverkan räknas med. Måluppfyllelse Slutsatsen i rapporten är att föreslagna förändringar till viss del bidrar till att uppfylla målen i trafikförsörjningsprogrammet. Dock innebär inte förändringarna att målen nås. Exempelvis finns ett mål om 3% resandeökning per år vilket innebär en ökning med 2,4 miljoner resor under programperioden. Föreslagna förändringar bedöms innebära ett tillskott på resor. För att nå andra mål om exempelvis nöjdhet och attraktivitet krävs fler åtgärder än de som föreslås i förslaget till trafikutveckling. Vad gäller marknadsandel och påstigande per tur saknas underlag för att bedöma i vilken grad föreslagna åtgärder bidrar till måluppfyllelse.

39 Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer RVKN Sida 1(2) Yttrande över Remiss förslag revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram Förslag till beslut Att godkänna föreliggande yttrande över Remiss regionalt trafikförsörjningsprogram för Värmlands län Ärendet Landstingets och kommunernas synpunkter på samrådsunderlagets frågeställningar har beaktats, utifrån detta har tidigare förslag reviderats och finns nu i föreliggande förslag. Synpunkter Den nya reviderade versionen av trafikförsörjningsprogrammet för perioden har en fortsatt hög ambitionsnivån i att utveckla kollektivtrafiken för att främja utvecklingen i länet. Filipstads kommun anser att nuvarande trafik, d v s utan utökning av bussoch tågtrafik även fortsättningsvis bör vara det trafikförslag som verksamheten och den ekonomiska planeringen skall utgå ifrån. Kommun anser det viktigt att arbeta med kollektivtrafikens kostnadseffektivitet. Kollektivtrafiken har under långt tid haft kostnadsökningar som inte gett motsvarande ökning av antalet resenärer. Vi ser det som viktigt att den nya kollektivtrafiknämnden arbetar med effektivisering av den regionala kollektivtrafiken genom olika anpassningar efter resenärernas behov. Vid eventuell justering av tåg och buss trafik krävs en bättre redovisad analys för var och hur trafiken gör bäst nytta, innan vidare beslut kan tas i frågan. Det bör också i större grad analyseras och redovisas hur nuvarande trafik fungerar avseende nyttjandegrad och trafikering för att vidare kunna optimera, samordna och effektivisera trafiken. Filipstads kommun vill peka på behovet av samordning av samhällsbetalda resor. Samordning är viktig för både resenärernas möjligheter att hitta

40 2 fungerande resmöjligheter och för trafikens kostnadseffektivitet. Värmland behöver bättre resmöjligheter över läns- och nationsgränser, vilket kräver samverkan och samordning med andra trafikorganisatörer. Inom länet ser vi fram mot samordning av stadstrafiken som körs av Karlstadsbuss och den trafik som idag körs av VTAB, men också mellan olika trafikslag som t ex skolskjuts, färdtjänst och övrig linjelagd trafik. Ambitionen måste vara att få ut fler och smartare lösningar för resenärerna. Busstrafiken Beträffande de olika utbyggnadsalternativen för busstrafiken ställer vi oss tveksamma till om behovet i länet motiverar de olika alternativa kostnadsökningar som föreslås. Eftersom det är en högst osäker och ny situation i den regionen som ska hantera frågorna, där flera verksamheter har behov av resursförstärkning, vill vi avvakta med nya krav på kostnadsdrivande utbyggnad av den regionala busstrafiken. Tågtrafiken Även beträffande tågtrafiken ser vi idag inget behov av att på kort sikt planera för utökad trafik, dessutom synes en utbyggnad av tågtrafiken under programperioden med hänsyn till både fordonstillgång och järnvägskapacitet vara svår. Vi noterar att det finns förslag på utredning om möjligheten att köra tågtrafik på Inlandsbanan till Storfors, Nykroppa och Filipstad. Närtrafik Införandet av närtrafik bedöms till en kostnad av 4 mkr per år. Närtrafiken kan vara ett komplement för personer som inte har möjlighet att utnyttja ordinarie kollektivtrafik. Vi anser att innan en större satsning görs på närtrafiken bör resandeintresse och de ekonomiska konsekvenserna av ett införande kartläggas ordentligt. Kommunen anser därför att man bör avvakta med införandet av närtrafik tills dessa frågor är utredda. I övrigt hänvisas till de synpunkter som redovisas i yttrande som Filipstads kommun avgav i ärendet Inge Nilsson Piehl Teknisk chef Beslutet ska skickas till Region Värmland, Box 1022, KARLSTAD kansliet@regionvarmland.se

41 KUNGÖRELSE Datum Sida 1(2) Diarienummer KUNGÖRELSE GRANSKNING Detaljplan för kvarteret Björnen, Filipstads kommun Filipstads kommun har upprättat ett förslag till detaljplan för kvarteret Björnen i Filipstad. Planen handläggs med utökat förfarande enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) och planförslaget är förenligt med kommunens översiktsplan. Syftet med att ta fram en ny detaljplan för området är att möjliggöra för nybyggnation av ett vårdboende för äldre samt att planlägga befintligt LSSboende för att få en sammanhängande bild av kvarterets utveckling. Förslaget har tidigare varit ute på samråd och planhandlingarna har till viss del reviderats inför granskningen, vilket förtydligas i samrådsredogörelsen. Förslaget till detaljplan är enligt 5 kap. 18 plan- och bygglagen nu klart för granskning. Underrättelse om granskning skickas till berörda sakägare samt myndigheter och organisationer för synpunkter. Under tiden 1 oktober till 23 oktober 2018 finns planförslaget tillgängligt för granskning på följande platser: Filipstads kommun, Hantverksgatan 22, Filipstad Öppettider: måndag fredag Filipstads bibliotek, Viktoriagatan 8, Filipstad (Folkets Hus) Öppettider: måndag torsdag fredag lördag Kommunens hemsida Eventuella synpunkter på planförslaget skall skriftligen inkomma senast den 23 oktober Synpunkter lämnas till Filipstads kommun, Miljö- och stadsarkitektkontoret, Box 303, Filipstad eller till mos@filipstad.se Granskningen är den sista delen av planprocessen innan beslut om att anta detaljplanen kan fattas. Den som inte skriftligen framfört synpunkter senast under granskningstiden kan förlora rätten att senare överklaga beslutet att anta detaljplanen. Upplysningar lämnas av fysisk planerare Lena Wahlgren på telefon eller e-post: lena.wahlgren@filipstad.se Miljö och stadsarkitektkontoret Filipstads kommun

42 2 Sändlista Myndigheter och företag Ellevio AB Lantmäteriet Karlstad Länsstyrelsen Värmland Skanova Trafikverket Värmlands Museum Värmlandstrafik AB Kommunala nämnder och bolag Barn- och utbildningsnämnden Bergslagens Räddningstjänst Filipstads Energinät AB Filipstads Värme AB Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden Socialnämnden Kommunala forum Handikappråd Pensionärsråd Ungdomsråd Föreningar och organisationer Filipstads Bergslags Hembygdsförening Filipstads Gille Friluftsfrämjandet Naturskyddsföreningen i Värmland Sakägare Sakägare enligt fastighetsförteckning Kopia till SBK Värmland AB

43 DETALJPLAN FÖR KV BJÖRNEN FILIPSTADS KOMMUN SAMRÅDSREDOGÖRELSE Miljö- och stadsarkitektkontoret September 2018

44 Samrådsredogörelse DP kvarteret Björnen, Filipstads kommun September 2018 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Hur samrådets har bedrivits Filipstads kommun har upprättat ett förslag till detaljplan för kvarteret Björnen i Filipstad. Syftet med att ta fram en ny detaljplan för området är att möjliggöra för nybyggnation av ett vårdboende för äldre samt att planlägga befintligt LSS-boende för att få en sammanhängande bild av kvarterets utveckling. Kommunstyrelsen beslutade , 38 att godkänna handlingarna för samråd. Samråd har pågått mellan 31 maj till 24 juni Planförslaget skickades till berörda sakägare samt myndigheter och organisationer för synpunkter. Det har även funnits tillgängligt på Filipstads kommun, Filipstads bibliotek samt på kommunens hemsida under samrådstiden. Annons om samråd har varit införd i Filipstads tidning, Nya Wermlands-Tidningen samt Värmlands Folkblad. Inkomna synpunkter Följande skriftliga synpunkter har inkommit till Filipstads kommun: Myndigheter och företag Lantmäteriet Länsstyrelsen i Värmlands län Trafikverket Värmlands Museum Kommunala nämnder och bolag Barn- och utbildningsnämnden Filipstad Energinät AB Kommunstyrelsens arbetsutskott Socialnämnden Sakägare Synpunkt 1 Inkomna synpunkter Under samrådstiden har totalt nio skriftliga yttranden inkommit. Inkomna synpunkter redovisas sammanfattade i denna samrådsredogörelse tillsammans med kommunens svar på dessa. Yttrandena har delvis anonymiserats för att möjliggöra publicering på nätet. Samtliga yttranden finns att tillgå i original hos kommunen. Fortsatt process Inför kommande granskning kompletteras och justeras detaljplanehandlingarna enligt de kommentarer som redovisas i denna samrådsredogörelse. När revideringarna är gjorda kommer planförslaget att ställas ut på nytt. 2(8)

45 Samrådsredogörelse DP kvarteret Björnen, Filipstads kommun September 2018 MYNDIGHETER OCH FÖRETAG Lantmäteriet För plangenomförandet viktiga frågor där planen måste förbättras Planbestämmelser Markreservat (i detta fall u-område) ska enligt Boverkets rekommendationer vara en administrativ bestämmelse. Kommentarer Planen justeras. Delar av planen som bör förbättras Planbeskrivning Det bör framgå av konsekvensbeskrivningen att en framtida ledningsrätt eller ett framtida servitut kommer att belasta fastigheten Björnen 11 inom u-området. Det är inte uteslutet att fastighetsbildning kan komma att ske inom planområdet. Planbeskrivningen anger dock inte någonting angående vem som ska initiera och bekosta sådan eventuell fastighetsbildning. Det står även angivet att ledningsrätt eller servitut ska upprättas för fjärrvärmeledningar. Dock ingenting om vem som ska initiera och bekosta fastighetsbildningen för detta. Kommentarer Planen justeras. Planbestämmelser Användningsområdena för kvartersmarken anges med två olika färger trots att plankartan enbart är gul. För tydlighetens skull borde användningsområden för Bostäder och Vård anges med gul färg i planbestämmelserna. Kommentarer Planen justeras. Delar av planen som skulle kunna förbättras (Under denna rubrik redovisas synpunkter som inte direkt ligger inom Lantmäteriets lagstadgade bevakningsområden, men som enligt Lantmäteriet skulle förbättra detaljplanen.) Plankartan följer inte Boverkets rekommendationer Regeringen har i flera sammanhang betonat vikten av att detaljplanerna utformas på ett enhetligt sätt för att underlätta framtida digitalisering och förenkla byggprocessen. Detaljplanen tas fram enligt PBL med de regler som gäller för detaljplaner med planstart från och med januari För denna typ av detaljplaner bör som bekant Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan, tillämpas. Plankartans utformning uppfyller inte dessa råd på följande punkt och det finns inget motiv angivet till varför så har skett: Bestämmelsen om korsprickad mark är inte formulerad enligt rekommendationerna i Boverkets planbestämmelsekatalog. Kommentarer Planen justeras. 3(8)

46 Samrådsredogörelse DP kvarteret Björnen, Filipstads kommun September 2018 Övriga frågor Lantmäteriet vill uppmärksamma att del av gränsen mot Finnshyttegatan har dålig kvalitet i grundkartan. Gränsen är registrerad med 4,5 meters felmarginal. Det är plangränsen enligt plankartan som får rättskraft. Konsekvensen av detta kan bli att planområdesgränsen inte följer fastighetsgränsen. Det är inte fastighetsgränsens faktiska läge som avgör vart plangränsen går. Kommentarer Detta noteras i planbeskrivningen men då kommunen äger båda fastigheterna bedöms inte felmarginalen att påverka planen. Plangränsen är dragen där kommunen anser att fastighetsgränsen ska vara vid en framtida reglering. Planhandlingarna kompletteras dock med uppgifterna om gränsens osäkerhet. Länsstyrelsen i Värmland Ärendet Rubricerat förslag till detaljplan, upprättat med utökat förfarande den 4 april 2018, har översänts för samråd enligt 5 kap. 7 och 11 plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Planförslaget har behandlats i samråd med företrädare för Trafikverket och berörda enheter inom Länsstyrelsen vid planberedning den 14 juni Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för nybyggnation av ett vårdboende för äldre samt att planlägga befintligt LSS-boende. Tidigare ställningstaganden Detaljplanen ligger inom de mål som finns för centrumutbyggnad i den kommunövergripande översiktsplanen från Förtätning är också något som efterfrågas i den fördjupade översiktsplanen för centralorten från Planområdet omfattas idag av Filipstads stadsplan från 1907 och denna upphävs och ersätts delvis i och med upprättande av en ny detaljplan. Länsstyrelsens roll Enligt 5 kap. 7 PBL ska ett utökat förfarande tillämpas om ett förslag till en detaljplan är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse, kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte är förenligt med kommunens översiktsplan och Länsstyrelsens granskningsyttrande över denna. Länsstyrelsen ska enligt 5 kap. 14 PBL vid samråd särskilt: 1. ta till vara och samordna statens intressen, 2. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken inte upphävs i strid med gällande bestämmelser, 3. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och 4. verka för att en bebyggelse eller ett byggnadsverk inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Under samrådet ska länsstyrelsen också särskilt ge råd om tillämpningen av 2 kap. Länsstyrelsen ska dessutom ge råd i övrigt om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag, om det behövs från allmän synpunkt. Länsstyrelsen har dessutom ansvar att tidigt i planeringsprocessen förvarna om det finns risk för att planen tas in för prövning enligt 11 kap. 10 PBL. 4(8)

47 Samrådsredogörelse DP kvarteret Björnen, Filipstads kommun September 2018 Behovsbedömning Kommunen bedömer att förslaget inte innebär betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen delar denna bedömning. Kommentarer Noteras. Länsstyrelsens samlade bedömning Länsstyrelsen ser det positivt att Filipstads kommun planerar för särskilda bostäder för äldre och har i samrådsskedet inget att erinra. Kommentarer Noteras. Övriga upplysningar Länsstyrelsen vill i sammanhanget upplysa om det statliga stöd som finns att söka för byggande av äldrebostäder. Ansökan görs till Länsstyrelsen. Kommentarer Noteras. Prövningsgrundande synpunkter Länsstyrelsen kan med stöd av 11 kap. 10 PBL ta in en detaljplan för prövning. Länsstyrelsen kan av det nu aktuella planförslaget och av i dagsläget kända förhållanden inte se att de föreslagna åtgärderna kommer att föranleda någon prövning. Kommentarer Noteras. Trafikverket Ärendet Trafikverket har tagit del av rubricerat ärende som syftar till att möjliggöra för nybyggnation av ett vårdboende för äldre samt att planlägga befintligt LSS-boende för att få en sammanhängande bild av kvarterets utveckling. Infrastruktur Närmsta statliga infrastruktur, Inlandsbanan, bandel 364, är belägen cirka 68 meter väster om planområdet, mätt från spårmitt. Inlandsbanan trafikeras i dagsläget inte av reguljär trafik på aktuellt avsnitt och det finns inga planer på att börja trafikera sträckan på nytt. Närmsta statliga väg, väg 246, är belägen cirka 310 meter väster om planområdet, mätt från vägbanekant. Det närliggande vägnätet består av kommunala vägar. Sammantagen bedömning Trafikverket bedömer att planförslaget inte har någon påverkan av betydelse på Trafikverkets anläggningar eller vice versa. Trafikverket har inga övriga synpunkter på samrådshandlingarna. Kommentarer Noteras. 5(8)

48 Samrådsredogörelse DP kvarteret Björnen, Filipstads kommun September 2018 Övrigt För ytterligare information och planeringsunderlag se Transportsystemet i samhällsplaneringen på Trafikverkets hemsida: Kommentarer Noteras. Värmlands Museum Värmlands Museum har ur kulturmiljösynpunkt inget att invända mot den föreslagna planen för kv Björnen enl ert dnr Vi vill dock passa på att poängtera vikten av att Malmgatans sträckning behålls även i framtiden. Sträckningen har ett kulturhistoriskt värde som den kvarvarande delen av den järntransportbanan som gick mellan Daglösens norra spets och Storbrohyttan. Kommentarer Detaljplaneläggning av kvarteret Björnen medför inte någon ändring av Malmgatans sträckning. 6(8)

49 Samrådsredogörelse DP kvarteret Björnen, Filipstads kommun September 2018 KOMMUNALA NÄMNDER OCH BOLAG Barn- och utbildningsnämnden Ingen erinran mot planförslaget. Kommentarer Noteras. Filipstad Energinät AB Förutom att vi har vår transformatorstation TA02 att ta hänsyn till så har vi kabelförband längst med Finnshyttegatan och Malmgatan som man måste ta hänsyn till vid byggnation, se bifogat dokument. Men det får väl begäras kabelmarkering i vanlig ordning och så får vi se om de skall flyttas eller täckas på något sätt beroende av mark- och byggförhållanden. Kommentarer Noteras. Kommunstyrelsens arbetsutskott Ingen erinran mot planförslaget. Kommentarer Noteras. Socialnämnden Ingen erinran mot planförslaget. Kommentarer Noteras. ÖVRIGA Synpunkt 1 En sakägare har lämnat in ett långt yttrande som redovisas i sin helhet som en bilaga till denna samrådsredogörelse. Nedan redovisas kommentarer på detta yttrande. Vi har också låtit verksamheten beskriva hur den kommande verksamheten kommer att se ut och dessa finns med under kommunens kommentarer nedan. Kommentarer Den nya detaljplanen innebär att ett område som idag är grönområde kommer att användas för ett särskilt boende. Enligt gällande detaljplan är det dock idag möjligt att nyttja marken för bostäder. Grönområdet utgör en icke skött yta och nyttjas idag inte i någon större utsträckning. Den planerade kommunala verksamheten är ett särskilt boende där äldre personer kommer att bo och den föreslagna placeringen har diskuterats i verksamheten samt i pensionärs och handikapprådet. Det har då ansetts vara viktigt att erbjuda en lugn 7(8)

50 Samrådsredogörelse DP kvarteret Björnen, Filipstads kommun September 2018 miljö i ett bostadsområde och den allmänna åsikten är att området som sådant, är lugnt och trevligt att både bo och arbeta i. När det gäller byggnadens utformning så har socialförvaltningen tillsammans med delar av pensionärs och handikapprådet, besökt Munkfors och intervjuat Storfors. I dessa kommuner finns respektive pågår byggnation av motsvarande byggnation. Bedömningen har gjorts att placeringen av äldreboendet mellan de två flerfamiljshusen är passande. Den nya bebyggelsen är anpassad till omgivande bebyggelse i skala och höjd, allt för att den nya byggnaden ska harmonisera med befintliga flerbostadshus. Zonen på sex meter prick- och korsmark ut mot gatorna är motsvarande placeringsbestämmelse som fanns i den gamla stadsplanen vilken omkringliggande bebyggelse är uppförd inom. Verksamheten har beskrivit besöksbelastningen vid ett boende med denna inriktning och uppskattar att det kommer se ut enligt nedanstående beskrivning. Dagtid måndag till söndag kommer ca 12 till 14 personal att arbeta i huset. På kvällen ca 8-10 personal och på natten ca 2 till 3 personal. Dessa uppskattade antal personal är beroende på hur mycket personal som har tillfälliga arbetsinsatser i huset. Antalet besökare uppskattas till ca 2 till 8 per dag vilket dock är mycket svåruppskattat. Gällande de transporter som det nya äldreboendet medför handlar det om personal som dagligen ska ta sig till och från sin arbetsplats. Varje vardag kommer troligen postbil och intern post. Varje vecka kommer sopbil och varutransport. Tvätt sker i huset och kommer inte att generera några transporter. Om dagverksamheten för dementa flyttas till detta hus, så kommer personer, enligt nuvarande frekvens, i olika fordon två gånger per vecka för dit- och hemtransport. I övrigt kan andra hämtning och avlämningar av personer ske, utifrån brukares individuella behov och vilja. Ca en inflyttning per månad beräknas vara relevant. Gällande parkeringar i anslutning till kv Björnen, så planeras ca 15 parkeringar med motorvärmare, i områdets ena hörn, med infart från Finnshyttegatan. När det gäller parkeringssituationen i området totalt, så bedömer kommunen att en vidare studie bör genomföras för hela bostadsområdet och att särskild trafikutredning för trafik och hastigheter genomförs. Kommun bedömer att en utredning bör se på möjligheten att tillskapa fler parkeringsplatser genom att utöka antalet parkeringar på gräsmattan på Klippgatan, där ett antal parkeringsplatser utrustade med motorvärmare skulle kunna avdelas för boendets personal. 8(8)

51

52 Document Page Synpunkter planförslag (28) Rev/ Date Rev Genomförs bygget blir kvarteret aldrig sig mera likt igen, och vi undrar, har man ställt sig nedan frågor: - Är det troligt att trivseln kommer öka eller minska för de som bor i området (syftandes på 'mysfaktorn' / livskvalitet)? Rent generellt, vilken ambition har Filipstads kommun att öka eller minska tilldragningsfaktorn så att fler eller färre flyttar till eller bor kvar i staden? Gynnar genomförandet på angiven plats den ambitionen? Kommer trafiken i området öka eller minska? Hur påverkar ökad eller minskad trafik tilldragningsfaktor och livskvalitet för boende i området (kommer tex ökad trafik upplevas som positivt eller negativt)? Är det eftersträvansvärt eller inte eftersträvansvärt att ha grönområden i centrala delar i staden? Om inte, varför? Om ja, varför skall man då bygga just här? Äldreboendet: Kommer de äldre ha möjligheter till promenader i lugn och vacker miljö? Om inte, tycker kommunen / huvudmannen för boendet inte att det behövs, eller har äldre och / eller deras anhöriga inga sådana behov? Saknas alternativa platser i / runt Filipstad som erbjuder vackra och lugna omgivningar? Genomgående beskriver kommunen förändringen som om den harmoniserar med områdets nuvarande karaktär. Intrycket är att man på punkt efter punkt bortsett ifrån eller förminskat konsekvenserna av den nya kommunala verksamheten, i syfte att få det att framstå som om det nya också är ett 'boende'. Man måste kalla en spade för en spade, kommunen borde varit mer objektiv i sina slutsatser, och på ett trovärdigt sätt redovisa det nya projektet precis som det är. En kommunal verksamhet går inte att jämställa eller likna vid ett bostadskvarter, och för att undvika kritik åratal efteråt, tycker vi det varit bättre att beskriva projektet mera neutralt. Projektet ger heller inte intryck av att höra ihop med någon större, mer övergripande plan för hur kommunala verksamheter skall förläggas i framtiden, så som Storfors gjort. Address Telephone

53

54

55

56

57

58 Document Page Synpunkter planförslag (28) Rev/ Date Rev Det är rimligt att anta få anställda kommer promenera emellan, särskilt inte kalla och mörka och regniga årstider. Det bör ske i huvudsak med bil. Kommunen bör beräkna hur ofta det kommer ske, och hur många fler bilresor det skapar. Vi har bott på Malmgatan sedan 2002, och ser tydligt hur trafiken ökat, särskilt sedan högerregeln togs bort i korsningen malmgatan - ringvägen och gatan gjordes till huvudled. Då fler trafikanter använder gatan som genomfartsled för att det blivit bekvämt och snabbt, har intensiteten och framför allt hastigheten ökat. Nästan ingen håller hastighetsbegränsningen 50. En mätning från 2005 kommer vara ca 15 år gammal när nybyggnationen påbörjas, med väsentligt förändrade trafikförhållanden, och inte minst ändrad attityd hos många bilförare, vilket gör den utdaterad, och därmed olämplig att basera sina slutsatser på. På grund av detta samt övriga punkter som motiverats bör kommunen låta göra en ny mätning innan man går vidare för att inte riskera framtida tvister angående trafikens påverkan på närmiljön (luftkvalitet och buller). Åter igen så är det stor skillnad på kommunal verksamhet och ett sömnigt bostadsområde såsom ursprungliga planen anger, något vi tycker kommunen helt förbisett i sina bedömningar och slutsatser. Vi bor precis mitt emot tänkt in / utfart från äldreboendet, om den förläggs till malmgatan. Då man valt en alldeles för liten tomt till den stora byggnaden bör möjligheterna till variation av parkeringens placering vara begränsade. Vi verkar oavsett vart in/utfart placeras få parkeringen placerad mitt emot vårt hus, endast några meter bort. Vi kommer drabbas av ökat trafikbuller från bilar och lastbilar som har ärenden till / från den nya verksamheten, tidiga mornar, även på helger. Vi vill självklart veta hur den nya verksamheten kommer påverka oss, och då kan vi inte godta diffusa antaganden som slutsats att trafikökningen endast är 'marginell'. Dessutom helt utan några underlag som styrker detta. Marginell (obetydlig) ökning hade varit tillämplig möjligtvis om man planerat bygga ett vanligt en- eller flerfamiljshus, vilket inte är fallet här. - Samtliga punkter jag efterfrågat en bättre beräkning på ovan, är ju trafik som idag inte sker i det aktuella området då ingen kommunal verksamhet pågår. Det är också trafik som inte hade tillkommit om området bebyggts med vanliga bostäder såsom ursprungliga planen anger, därför är det viktigt även för kommunen att ta reda på hur den egna verksamheten påverkar buller och utsläpp i tätorten. Vi ser det som uppenbart att trafikintensiteten kommer öka på malmgatan, med försämrad luftkvalitet och buller som följd. Frågan är hur mycket? Vi drabbas särskilt hårt eftersom samtliga fordon som har ärende t/f den kommunala verksamheten bromsar in eller accelererar precis utanför vår bostad. De som lämnar verksamheten och kör ut på malmgatan kommer oftast göra det med kall motor, vilket medför helt orenade avgasutsläpp bara några meter från vårt hus (det är ett vedertaget faktum att avgasrening på motorer inte fungerar förrän man varmkört några km), dessutom extra påtagligt kall årstid. Address Telephone

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79 2017/249 PLANBESKRIVNING Detaljplan för kvarteret Björnen Björnen 1 och 11 Filipstads Kommun Värmlands Län GRANSKNINGSHANDLING Utökat förfarande enligt PBL 2010:900

80 INNEHÅLL 1. INLEDNING 3 2. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 4 3. AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN MFL 4 4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR 4 5. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE 9 6. GENOMFÖRANDEFRÅGOR 9 7. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN 10 Omslag Beställare Konsult Uppdragsansvarig Kontakt Planområdet sett från söder. Foto av Karin Manner Lena Wahlgren, Filipstads Kommun SBK Värmland AB Karin Manner SBK Värmland AB Hantverksgatan ARVIKA tel karin@sbkvarmland.se 2 GRANSKNINGSHANDLING

81 1. INLEDNING BAKGRUND I december år 2017 beslutade kommunfullmäktige i Filipstads kommun att tillsammans med Riksbyggen skapa en kooperativ hyresrättsförening med syfte att driva äldreboende. Föreningen fick namnet Kooperativa Hyresrättsföreningen Filipstads äldrebostäder (KHF). I samband med bildandet beslutade kommunen att sälja fastigheten Kv. Björnen 11 till den nyskapade föreningen. Föreningen avser att på platsen bygga ett äldreboende i form av kooperativa hyresrätter med plats för 40 boende. Nybyggnationen är en del i en åtgärdsplan för att säkra upp behovet av moderna och funktionella äldreboenden för den växande befolkningsgruppen äldre i kommunen. Inom planens utredningsområde har även ett befintligt LSS-boende tagits med för att få en sammanhängande bild av kvarterets utveckling. Planen möjliggör både för boende och vård av anledningen att gränsen mellan vårdboende/trygghetsboende och boende för äldre ibland är svår att definiera. PLANENS SYFTE Detaljplanens syfte är att möjliggöra för nybyggnation av ett vårdboende för äldre samt att planlägga befintligt LSS-boende. Inom syftet ryms att ny bebyggelse ska harmonisera med omkringliggande bebyggelse i skala och placering inom kvarteret. PLANENS HANDLINGAR Planen omfattar följande handlingar: 1. Denna planbeskrivning 2. Plankarta - juridiskt bindande dokument 3. Behovsbedömning Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse som redogör inkomna synpunkter. Efter granskning upprättas ett granskningsutlåtande som redogör för inkomna synpunkter. PLANFÖRFARANDE OCH TIDPLAN Planen kommer att handläggas med ett utökat förfarande med kungörelse innan samråd och underrättelse innan granskning enligt PBL 2010:900, kapitel 5. Samråd: Myndigheter, sakägare och andra berörda ges möjlighet att lämna synpunkter. Granskning: Planförslaget finns tillgängligt för granskning och en sista möjlighet att lämna synpunkter ges. Antagande: Planen antas i kommunfullmäktige. Överklagande: Sakägare som inte fått sina synpunkter tillgodosedda har möjlighet att överklaga inom tre veckor från beslutet tagits. Laga kraft: Om ingen överklagar planen vinner den laga kraft tre veckor efter beslutet. Preliminär tidplan Uppdrag om planläggning 2017 Samrådsskede maj/juni 2018 Granskning oktober 2018 Godkännande i KS november 2018 Antagande i KF december 2018 Laga kraft januari 2019 PLANDATA OCH MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Fastigheten Björnen 11 ägs av Filipstads kommun. Kommunen har fattat beslut om att sälja fastigheten till Kooperativa Hyresgästföreningen Filipstads äldrebostäder, men försäljningen är i dagsläget inte genomförd. Björnen 1 ägs av Gruppbostäder i Sverige AB & Co Kommanditbolag nr 1. Planområdet markerat med rött. 2. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN PLANUPPDRAG Kommunstyrelsen har beslutat att ge miljö- och byggnadskontoret i uppdrag att upprätta förslag till detaljplan för kvarteret Björnen. ÖVERSIKTSPLAN En nyproduktion av ett äldreboende inom området bedöms ligga inom de mål som finns för centrumutbyggnad i Filipstads kommunövergripande översiktsplan antagen år Planbesked Planuppdrag Samråd Granskning Antagande Laga kra Bygglov GRANSKNINGSHANDLING 3

82 I Filipstads fördjupade översiktsplan för centralorten antagen år 2013 ligger planområdet inom det som pekas ut som befintligt bostadsområde. I fördjupningen anges att i första hand bör förtätning inom stadsdelen Åsen Höglunda som planområdet tillhör prioriteras genom att lediga tomter bebyggs i områden med sammanhängande kvartersstruktur. Ny bebyggelse bör prövas med hänsyn till lämplighet avseende placering och utformning där hänsyn tas till samlade miljöbilder och bibehållande av ursprunglig karaktär i möjligaste mån. En avvägning bör göras mellan nytillskott och befintlig bebyggelsemiljö, efter respektive plats/delområdes förutsättningar och vad dess omgivning tål eller tillåter. Detaljplanen bedöms ligga inom översiktsplanens viljeinriktning och att bidra till ovanstående mål för bebyggelseutvecklingen. DETALJPLANER Planområdet omfattas av Filipstads stadsplan från år I planen finns särskilda bestämmelser för kvarteret som anger att det endast får bebyggas med bostadshus, att de ska placeras intill byggnadslinje eller gata, inte närmare tomtgränsen än 6 m och maxhöjden för stenhus är 11 m. BEHOVSBEDÖMNING Enligt gjord behovsbedömning, daterad bedöms inte markanvändning och genomförandet av detaljplanen medföra sådan betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten eller andra resurser att det finns krav på att göra en miljöbedömning enligt PBL eller MB av planen. Nedan följer motivering och slutsatser. Planens genomförande skulle innebära att ett mindre grönområde inom kvartersmark tas i anspråk för nybyggnation av ett äldreboende. Området har tidigare varit bebyggt med bostäder och innehåller inga kända riskfaktorer eller större värden som exploateringen bedöms påverka. Nyexploatering bedöms på platsen kunna ske med bevarande av omgivningens småstadskaraktär som beskrivs som värdefull enligt kulturmiljöprogrammet Ditt Värmland. 3. AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN MFL MILJÖBALKEN Inom den fysiska planeringen finns hänsyn och avvägningar som behöver göras rörande annan lagstiftning i allmänhet och miljöbalken i synnerhet. Följande lagrum behöver särskilt beaktas: 2 kap. MB Allmänna hänsynsregler 3 kap. MB Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden, främst riksintressen för naturvården, kulturmiljövården, eller friluftslivet som så långt som möjligt ska skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. 4 kap. MB Särskilda bestämmelser för vissa områden. 5 kap. MB Miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormerna syftar till att skydda människors miljö och hälsa. Idag finns det särskilda normer för: olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477) olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660) olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) omgivningsbuller (SFS 2004:675) 7 kap. MB Skydd av naturen, strandskydd, biotopskydd, naturreservat, Natura 2000 m m. Detaljplanen tar de allmänna hänsynsreglerna i beaktande genom att lokalisera äldreboendet med närhet till befintligt äldreboende på Älvkullen. Tanken med detta är att minska transportsträckan för gemensamma leveraser och att personal ska kunna gå till fots. Lokaliseringen stödjer också nyttjande av befintligt VA-nät och övrig service. Planområdet berörs inte av några områden av riksintresse enligt miljöbalkens 3-4 kapitel. Planområdet innehåller inga kända skyddsvärda arter eller biotoper. Miljökvalitetsnormer för vatten och luft bedöms inte riskera att överskridas och övriga är inte relevanta för planområdet. Se vidare under rubriken Miljökvalitetsnormer i slutet av kapitel FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Under följande kapitel beskrivs planområdets förutsättningar tillsammans med planförslaget. Hänvisningar görs till plankartan genom angivelse av planbestämmelse inom parentes i fet stil som exempelvis (B). NATUR OCH KULTUR Mark, vegetation och landskapsbild Planområdet består idag huvudsakligen av ett grönområde med enstaka lövträd där rester av äldre bostadsbebyggelse kan ses i form av en raserad husgrund. Enligt en byggnadsinventering genomförd 1979 har det legat flera fristående bostadshus inom planområdet. Ett av husen som ligger i mitt i området har använts som äldreboende. 4 GRANSKNINGSHANDLING

83 Området omges av bilvägar på tre sidor och ett flerfamiljshus med tre våningar i sydöst. Inom planområde ligger även ett befintligt enfamiljshus i ett plan där det idag är ett LSS-boende. Ovan: Den gamla husgrunden i den norra delen av området Ovan: Planområdet sett från Malmgatan Övrig omkringliggande bebyggelse har karaktären villabebyggelse med enstaka flerfamiljshus. På andra sidan Malmgatan finns en större lekplats och ett grönområde. Planförslag Planförslaget innebär att områdets utformning förändras då byggrätten för äldreboendet föreslås ta upp stora delar av det som idag är grönområde. Ovan: Befintligt enplanshus med LSS-boende sett från Klippgatan Ovan: Illustration av möjlig markanvändning enligt planförslaget. Äldreboende inom Björnen 11 framtaget av Riksbyggen och Tengbom Ovan: Planområdets till vänster i bilden och intilliggande flerfamiljshus i södra delen till höger Området är relativt flackt med en svag lutning åt sydöst. Resterna efter den gamla husgrunden ligger på högsta punkten i norra delen av området. Geotekniska förhållanden Två geotekniska utredningar har genomförts inom området, en för fastigheten Björnen och en för Björnen i samband med att nuvarande vårdboende planerades. De båda utredningarna visade då på att det inom området finns 0-1,5 m fasta finsediment (torrskorpslera och silt) och under det sandig silmorän på berg. Berg i dagen kan ses. Det konstateras att de förekommande jordarna är genomgående fasta och det förekommer inga grundläggningsproblem. GRANSKNINGSHANDLING 5

84 Planförslag Totalstabiliteten för området bedöms vara tillfredsställande utifrån tidigare genomförda geotekniska utredningar. Förorenad mark Planområdet ligger inte inom länsstyrelsens utpekade riskområden för förorenad mark. Tidigare markanvändning ger inga indikationer på att markföroreningar kan förekomma. Planförslag Om markföroreningar påträffas under mark,-spräng,- schakt,- eller fyllnadsarbete ska tillsynsmyndighet kontaktas enligt miljöbalken 10 kap 11. Radon Enligt en översiktlig inventering utgör marken normalriskområde vad avser radon. För mark som klassas som normalriskområde för radon gäller generellt att man inte kan utesluta förhöjd risk för markradon lokalt. Därför föreskrivs, enligt anvisningar från Boverket, att grundläggning ska utföras radonskyddande. Kravet innebär att byggnadsdelar som står i kontakt med jorden utformas så att luft från marken förhindras att tränga in i byggnaden. Speciell uppmärksamhet måste därvid ägnas åt håltagningar i golvet för genomföringar etc. Åtgärder för att klara tillåten radonhalt inne i byggnader utförs vid projekteringen av nybyggnationen. Planförslag Markradonundersökning ska göras av byggherren i samband med bygglovsprövning om inte byggnation sker i radonsäkert utförande. Fornlämningar och kulturminnen Planområdet angränsar till ett fornminne i form av den gamla färdvägen till Storbrohyttan, men innehåller inga kända fornlämningar eller byggnadsminnen. Den som avser att uppföra en byggnad eller en anläggning eller genomföra ett annat arbetsföretag bör i god tid ta reda på om någon fast fornlämning kan beröras av företaget och i så fall snarast samråda med länsstyrelsen. Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete, skall arbetet omedelbart avbrytas till den del fornlämningen berörs. Den som leder arbetet skall omedelbart anmäla förhållandet hos länsstyrelsen. Enligt KML kap 2 14 är det den som utför arbetsföretaget som betalar för utgrävning. Om fornlämningen tidigare varit okänd så kan den som utför arbetsföretagen slippa betala. Planförslag Alla fornlämningar, såväl kända som okända, är skyddade enligt kulturminneslagen. Skulle i samband med exploatering eller andra arbeten fornlämningar eller misstänka fornlämningar påträffas skall kontakt tas med tillsynsmyndigheten, dvs. länsstyrelsen. BEBYGGELSEOMRÅDEN Inom planområdet planeras för ny bebyggelse och nuvarande användning inom byggnaden i planområdets sydvästra del bekräftas. Användningsbestämmelse för hela området föreslås vara (BD) bostäder och vård. Planen innehåller båda användningarna för att möjliggöra en omvandling från vård till bostäder i det fall att behovet av vårdplatser skulle minska i framtiden. Motivet till att hela området ges samma användning och egenskaper är även att möjliggöra för sammanslagning av de båda fastigheterna och utöka vårdplatserna vid behov. Bebyggelse och gestaltning Planområdet ligger inom stadsdelen Åsen Höglunda som består av en förhållandevis tät, samlad, homogen och regelbunden bebyggelsestruktur med viss inbördes variation. Det mest karakteristiska draget hos stadsdelen som helhet är villastad. Planförslag Ny bebyggelse ska anpassas efter omkringliggande vad gäller höjd och placering. Inom stadsdelen som för övrigt består av framför allt villabebyggelse bedöms placeringen av äldreboendet mellan de två flerfamiljshusen passande. Bestämmelserna för höjd (nockhöjd) och placering av huvudbyggnad (prickmark och korsmark) är utformade för att den nya byggnaden ska harmonisera med flerbostadshusen. Zonen på 6 meter prick- och korsmark är motsvarande placeringsbestämmelse som fanns i den gamla stadsplanen vilken omkringliggande bebyggelse är uppförd inom. Vid genomfart på Malmgatan kommer placeringen av äldreboendet upplevas koppla samman flerbostadshusen i söder med det hus som idag står ensamt norr om området. Kulturmiljö Planområdet ingår i det generella utpekandet av Filipstads centrum som kulturhistoriskt värdefull i kulturmiljöprogrammet Ditt Värmland. Värdet i bebyggelsen beskrivs ligga i den samlade helhetsbilden av kulturmiljöerna i staden som är värd att beakta och bibehålla. Länsstyrelsen rekommenderar att kulturvärdena i miljön säkerställs genom detaljplanebestämmelser. Vid tillståndsprövning bör särskilt värnas om samlade miljöbilder och ett bibehållande av byggnadsexteriörernas ursprungliga karaktär. Planförslag Tillåten bebyggelse inom planen bryter inte befintliga kvarter och ny bebyggelse planeras harmonisera med omkringliggande vad gäller skala och avstånd mellan byggnader. Bestämmelserna i planen ligger i linje med grundidéen den gamla stadsplanen. 6 GRANSKNINGSHANDLING

85 Offentlig service I dagsläget finns närmaste offentliga service i form av äldreomsorg på Älvkullens äldreboende. Där finns 82 lägenheter fördelade på elva avdelningar varav fyra är demensboenden. Närmaste vårdcentral är Filipstads vårdcentral som ligger cirka 1 km från planområdet. I närområdet finns även skola och förskola. Planförslag Planen innehåller en utbyggnad av offentlig service i området i och med äldreboendet. Planens innehåll bedöms inte ge ytterligare behov av utökad service i närområdet. Kommersiell service och arbetsplatser Utbud av sällanköps- och dagligvarubutiker finns främst lokaliserat till centrala Filipstad, ca meter sydost om planområdet. Planförslag Planförslaget skapar arbetsplatser i och med nybyggnationen av äldreboendet. Under dagtid beräknas cirka personer bemanna boendet. I och med närheten till Filipstads centrum bedöms detta inte innebära ett ytterligare behov av service i närområdet. Tillgänglighet Fastigheten Björnen 11 används i dagsläget inte och grönområdet är inte tillgänglig med tanke på höjdskillnader och vegetation. Björnen 1 innehåller idag ett LSS-boende som är utformat i ett plan med hög tillgänglighet. Planförslag Nytillkommande byggnader och tomter ska utformas tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga enligt Boverkets föreskrifter. Planförslaget bedöms skapa möjlighet för en tillgänglig plats. En nyckelåtgärd för att skapa tillgänglighet är att infarten till entré och parkering utformas så att den blir begriplig för gående på intilliggande gång- och cykelväg. GATOR OCH TRAFIK Planområdet ligger intill tre vägar. Finnshyttegatan, Klippgatan och Malmgatan. Av dessa alstrar de två förstnämnda framför allt boendetrafik i villaområdet och Malmgatan är en gammal genomfartsväg från Filipstads centrum till Storbrohyttan. Högst trafikmängd passerar på Malmgatan. I en trafikmätning från 2005 uppmättes en årsmedeltrafik (ÅDT) på 543 fordon. En viss ökning av biltrafiken kan antas ha skett från detta mättillfälle, men med hänvisning till att inga stora förändringar skett i närområdet bedöms trafikökningen som marginell. Planförslag Planförslaget innebär ingen förändring av gatunätet och planområdets användning bedöms inte alstra någon större mängd trafik. Personalen på äldreboendet förväntas ge en liten ökning av trafik morgon, eftermiddag och kväll när skifte sker. Under dagtid förväntas cirka personer arbeta på boendet, under kväll 8-10 och under natten 2-3. Antalet besökare till boende uppskattas till 2-8 stycken per dag av personal med erfarenhet av motsvarande verksamhet. Som mest om samtliga i personalstyrkan och besökare färdas med bil kan trafikökningen uppgå till 35 personbilar per dygn. Parkering, utfarter, varumottagning I dagslägen finns parkering för boende inom Björnen 1. Viss parkering sker även i anslutning till en gräsyta strax söder ut på Klippgatan. Planförslag Inom planområdet behöver parkering ordnas för personal och besökare till äldreboendet. Ett boende i storleksordningen som ryms inom planområdet bedöms behöva en parkering med cirka 15 platser. I den illustrationsskiss som finns för området lokaliseras en parkering i den norra delen av området. Inom området behöver även möjlighet för varuleveranser till boendet rymmas. In- och utfart för parkering och varuleveranser placeras lämpligen invid Malmgatan eller östra delen av Finnshyttegatan för att minska påverkan för boende i området. Den trafik i form av transporter som förväntas till verksamheten är på vardagar postbilen och den interna posten samt en gång i veckan sopbil och varutransport. I det fall dagverksamheten för dementa flyttas till huset kommer personer, enligt nuvarande frekvens, i olika fordon 2 ggr per vecka. I övrigt kan annan hämtning och avlämningar av boende ske, utifrån brukares individuella behov och vilja. En in-/utflytt per månad kan som mest förväntas. Tvätt kommer att ske i huset och medför därmed inga transporter. Trafik till och från boendet bedöms utifrån detta ske framför allt under dagtid och inte ske i sådan omfattning att det orsakar omfattande störningar för intilliggande bostäder. Det är av vikt att vid in- och utfart säkerställa en trygg miljö för gående vad gäller sikt, förstålighet och belysning. Gång och cykeltrafik Planförutsättningar och planförslag Gång- och cykeltrafik kan anslutas till området via befintlig gångväg som finns intill Malmgatan. Det blir viktigt att i genomförandet av in- och utfart till äldreboendets huvudentré beakta att dessa kombineras med gångbanan på ett tydligt sätt. Kollektivtrafik Planområdet ligger inom 600 meter från Filipstads GRANSKNINGSHANDLING 7

86 bussterminal. Närmaste kollektivtrafikhållplats är Ferlinskolan (500 meter bort) där fem linjer passerar. Planförslaget bedöms inte innebära behov av ytterligare kollektivtrafik. STÖRNINGAR OCH RISKER Inom planområdets närhet finns den gamla järnvägen som går mellan Filipstad och Persberg (ca m från planområdet). Denna trafikeras idag inte och bedöms inte kunna ge upphov till störningar vad gäller buller eller vibrationer. Buller Det finns inga bullerutredningar i planområdets närhet. Bullerkällor i närheten bedöms vara järnvägen i det fall att den åter skulle tas i bruk och omkringliggande bilvägar. Planförslag Planförslaget bedöms klara riktvärdena för buller. I det fall att järnvägen mellan Filipstad och Persberg åter tas i bruk bedöms detta inte påverka planområdets lämplighet för användningen då det sannorlikt inte rör sig om någon omfattande trafik. Mellanliggande bostadsbebyggelse gör även att bullerpåverkan vid eventuell tågtrafik bedöms bli marginell. Den begränsade trafikmängden och låga hastigheten på omkringliggande vägar bedöms inte heller det ge upphov till buller som överskrider riktvärdena (se avsnittet kring gator och trafik). Vibrationer Den möjliga källa till vibrationer som finns i närheten är ovan beskriva järnväg. Denna påverkan bedöms dock som mycket marginell då ingen trafik idag går på järnvägen och i det fall järnvägen skulle återtas i bruk är hastigheten på trafiken begränsad. Risk för skred Det bedöms inte finnas någon risk för skred inom planområdet. Vid byggnation behöver dock hänsyn tas till platsens geotekniska förhållanden som redovisas i utredningarna från 1985 och 1988 (se avsnittet angående geotekniska förhållanden). Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999 för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor från till exempel trafik och jordbruk. En MKN kan anges som en halt eller ett värde (högsta tilllåtna halt av ett ämne i luft, mark, eller vatten) men kan även beskrivas i ord. MKN kan ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen. Det finns idag MKN för olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477), olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660), olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) samt för omgivningsbuller (SFS 2004:675). MKN för utomhusluft Det finns svenska MKN för den högsta tillåtna halten i utomhusluft av kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, fina partiklar (PM10 och PM2,5), bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly i utomhusluft. MKN för vattenförekomster Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt har antagit en förvaltningsplan för MKN för samtliga vattenförekomster i distriktet. Alla vatten ska uppnå god ekologisk status (alternativt god potential) samt god kemisk ytvattenstatus år 2021 om inte särskilda skäl finns. MKN innefattar även ett krav på ickeförsämring, vilket innebär att vattenförekomstens miljötillstånd inte får försämras till en lägre statusklass. Planförslag Planförslaget bedöms inte medföra överskridanden av gällande MKN enligt 5 kap. miljöbalken. Påverkan på utomhusluften bedöms bli marginell, med störst påverkan vid leveranser till verksamheten eller när personalen har skiftbyte i det fall de kommer med bil. Dock kan båda dessa topptillfällen bedömmas ge en begränsad påverkan både i omfattning och tid. Vad gäller MKN för vattenförekomster så ligger planen inom avrinningsområdet till sjön Daglösen som bedöms uppnå en måttlig ekologisk status idag. Planens påverkan på sjöns möjligheter att uppnå god status till 2027 bedöms som marginell. Risk för luftföroreningar Det finns idag inga kända problem med luftföroreningar i närheten till området. Planförslaget innebär inte heller att sådana förhållanden riskerar att uppstå i och med att planförslaget inte skapar ett slutet gaturum och verksamheten inte bedöms alstra någon omfattande biltrafik. Farligt gods Närmaste rekommenderade färdväg för farligt gods är rv. 63 som ligger ca 300 m. från planområdet. Området ligger utanför rekommenderad skyddszon. Översvämningsrisk och skyfall Området ligger inte inom område med risk för översvämning, men omkringliggande vägar och intilliggande fastighet inom kvarteret kan drabbas vid beräknat högsta flöde. 8 GRANSKNINGSHANDLING

87 Planförslag I planförslaget har hänsyn tagits till denna eventuella risk genom att begränsa markens användning i områdets sydöstra del med prick- och korsmark. Elektromagnetiska fält/störningar Planområdet ligger inte i något riskområde för elektromagnetiska fält eller störningar. TEKNISK FÖRSÖRJNING Spill- och dricksvatten Ledningar för spill- och drickvatten går i Malmgatan. Det nya boendet kan anslutas till det kommunala vattenförsörjningssystemet. Dagvatten Huvudledning för bortförsel av dagvatten finns i Malmgatan, Klippgatan och i direkt anslutning till planområdet på intilliggande fastighet i samma kvarter, Björnen 13. Planförslag I samband med utbyggnad enligt planen kommer en del befintliga grönytor hårdgöras för parkering och in-/utfart. Dessa ytor kan ledas ut till Malmgatan och bedöms rymmas inom befintligt dagvattensystem. För parkeringsytan bör en oljeavskiljare finnas. Takvatten för den nya byggnaden bedöms kunna ledas ut på sidorna till kvarvarande grönyta där möjligheter finns för infiltration. Värme En fjärrvärmeledning går genom planområdet vilken ägs av Filipstads Värme AB. Planförslag Tillgång till ledningen möjliggörs i planen genom ett markreservat för allmännyttiga ändamål (u). Ledningsrätt eller servitut bör upprättas för att säkra åtkomst till ledningen. El, telefon och IT Filipstads energinät AB har en transformatorstation i planområdets norra del. Planförslag Området kring transformatorstationen ges användningen (E 1 ) transformatorstation. Avfallshantering Verksamheten förväntas alstra en del avfall vilket bör tas omhand enligt kommunens avfallsplan. Inom planförslaget finns utrymme för att uppföra ett avfallsrum. 5. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Planens genomförande bedöms får positiva effekter för kommunen genom att den bidrar till att kunna erbjuda offentlig service till den växande gruppen äldre kommuninvånare. Planen möjliggör också till att skapa fler arbetstillfällen. Negativa konsekvenser av planen är att det befintliga grönområdet tas i anspråk. Idag finns inga kända natureller kulturvärden inom planområdet området, men i det fall att det upptäcks under genomförandet kan de komma att påverkas negativt. Planförslaget bedöms inte påverka kulturmiljön i stadsdelen som pekas ut i Ditt Värmland då anpassning till omkringliggande bebyggelse har gjorts. 6. GENOMFÖRANDE- FRÅGOR Detta avsnitt har till uppgift att redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Genomförandefrågornas beskrivning har ingen rättsverkan. Avsikten med beskrivningen är att den skall vara vägledande vid genomförandet av detaljplanen. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Lovplikt Inga förändringar av lovplikten är aktuella. Byggnation på platsen får tillkomma efter bygglov. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dagen planen vinner laga kraft. Åren bestäms utifrån rimligheten att genomföra planen. Under genomförandetiden har fastighetsägaren en garanterad rätt att bygga i enlighet med detaljplanen och detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens utgång fortsätter detaljplanen att gälla, men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning för till exempel förlorad byggrätt. Planavgift Planavgift ska inte tas ut då plankostnader reglerats enligt planavtal. GRANSKNINGSHANDLING 9

88 ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Enligt tidsplanen ska planen vinna laga kraft i januari 2019 och därefter kan byggstart ske. Ansvarsfördelning Vad ska göras? Detaljplan Bygglov VA El, tele, fiber Kvartersmark Förrättningar Vem gör? Kommunen Ges av kommunen Kommunen Respektive ledningsägare på initiativ av exploatör/ kommunen Respektive fastighetsägare Görs av lantmäteriet på initiativ av kommunen eller fastighetsägare Upprättande av ledningsrätt eller servitut inom planområdet initieras och bekostas av exploatören. Avtal Ett planavtal har upprättas för att reglera kostnaderna för planarbetet. Inga övriga avtal för planens genomförande bedöms krävas. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning Inom planområdet ses möjlighet att slå samman fastigheterna Björnen 1 och 11 i det fall behovet av vårdplatser i framtiden ökar. Planen är utformad för att möjliggöra en sådan utveckling. Området för transformatorn kan styckas av till egen fastighet. Som en konsekvens av införandet av bestämmelsen om ett u-område kommer en framtida ledningsrätt eller servitut att belasta fastigheten Björnen 11. Servitut, gemensamhetsanläggningar, samfälligheter och ledningsrätter För att säkra tillgång till fjärrvärmeledningen inom u- området bör ledningsrätt eller servitut upprättas mellan fastighets- och ledningsägare. EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi Kostnader för genomförande inom kvartersmark åligger exploatören. Vid behov av flytt av befintliga ledningar inom området ska kostnaderna för flytten tas av den part som initierar flytten. TEKNISKA FRÅGOR Inför planarbetet har inga tekniska utredningar genomförst. För geoteknikfrågor hänvisas till genomförda utredningar år 1985 och TILLSTÅND Inga övriga tillstånd utöver bygglov är aktuella inom området. 7. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Planbeskrivningen är upprättad av SBK Värmland AB genom Karin Manner i samarbete med Lena Wahlgren, Filipstads kommun Arvika Karin Manner Planeringsarkitekt FPR/MSA En del av fastighetsgränsen mot Finnshyttegatan har dålig kvalitet i grundkartan. Gränsen är registrerad med 4,5 meters felmarginal. Det är plangränsen enligt plankartan som får rättskraft. Konsekvensen av detta kan bli att planområdesgränsen inte följer fastighetsgränsen. Kommunen äger idag de båda angränsande fastigheterna och plangränsen är anpassad efter önskad lokalisering av fastighetsgränsen vid en framtida reglering. 10 GRANSKNINGSHANDLING

89 PLANKARTA MED GRUNDKARTA Patron 1:7 LODJURET 11 Finnshyttegatan E 1 BJÖRNEN u BD Malmgatan RÄVEN Lekplats PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. GRÄNSER Plangräns Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Kvartersmark Bostäder (PBL 4 kap 5 ) BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE 12.0 Administrativ gräns Egenskapsgräns och administrativ gräns Vård (PBL 4 kap 5 ) Transformatorstation (PBL 4 kap 5 ) Marken får inte förses med byggnad (PBL 4 kap 16 1st 1p) Endast komplementbyggnad får placeras (PBL 4 kap 11 1 st 1 p) Byggnaden får ha en nockhöjd upp till 12 meter över angivet nollplan (PBL 4 kap 11 1) ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar (PBL 4 kap 6 ) Genomförandetid Genomförandetiden är fem (5) år från den dag planen vinner laga kraft Klippgatan UPPLYSNINGAR Till planen hör: - denna plankarta med bestämmelser - planbeskrivning - samrådsredogörelse (efter samråd) - granskningsutlåtande (efter granskning) Planavgift ska ej tas ut vid bygglovprövning V 63 Ringvägen 16 KARTUNDERLAG Kommunens primärkartverk, området inventerat i fält Fastighetsredovisning från registerkartan Koordinatsystem i plan: SWEREF Koordinatsystem i höjd: RH2000 Aktualitet: GRUNDKARTANS BETECKNINGAR Fastighetsgrans Traktgrans Kommungrans Servitutsgräns Fastighetsbeteckning Fastighetsbeteckning. Samfällighet Byggnader, fasadlinjer redovisade Byggnader, takens begränsningslinjer redovisade Staket Häck Stödmur Stenmur Slänt Trappa Väg Gångstig Gata Kantsten Järnvägsspår Vattendrag Bäck Dike Ägoslagsgräns Lövskog Barrskog Träd Åker Äng. Kärr Kärr Berg i dagen Flyttblock, sten Nivåkurvor Elledning Teleledning Teleplint Tryckavloppsledning Strandlinje Avvägd höjd Rutnätspunkt Fornminne m Skala 1:1000 (A3) GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Kvarteret Björnen inom Filipstads kommun, Värmlands län Upprättad : Antagen av KF: 201X-XX-XX Vunnit laga kraft: 201X-XX-XX Karin Manner Planeringsarkitekt FPR/MSA SBK Värmland AB Dnr SBN 2017/249 Version