GENTEKNIK teknik, etik och ansvar Manus: Cecilia Sahlgren

Transkript

1 GENTEKNIK teknik, etik och ansvar Manus: Cecilia Sahlgren Gentekniken och dess tillämpningar Under de senaste decennierna har det skett en explosionsartad utveckling inom biotekniken. Denna utveckling har försett oss med kraftfulla verktyg och det nödvändiga biotekniska kunnandet för att undersöka och förstå den biologiska världen. De ärftliga egenskaperna finns kodade i generna som är avsnitt av DNA-molekylen. Den tekniska revolutionen har gett oss verktyg som gjort det möjligt att undersöka och isolera gener, förändra dessa gener och överföra dem till andra organismer. De här verktygen används idag för att förstå hur kroppens byggstenar, cellerna, och deras komponenter fungerar, för att förstå hur sjukdomar uppstår, för att producera mediciner, för att ge djur och växter nya egenskaper och t.o.m för att ersätta icke fungerande gener hos människor. Bioteknik: de tekniska tillämpningarna av det biologiska kunnandet Genteknikens utveckling Genetiken, läran om generna och ärftligheten, uppkom på 1800-talet då en munk vid namn Gregor Johann Mendel ( ) genom att korsa ärtsorter upptäckte att egenskaper nedärvs enligt ett bestämt mönster. Mendels lagar används fortfarande och många av de termer som han etablerade är giltiga ännu idag. Till exempel termer som recessiva och dominanta arvsanlag (allel) används för att beskriva hur starkt inflytande en gen i ett genpar har på fenotypen (den synliga egenskapen). De ärftliga egenskaperna är kodade i en dubbelsträngad molekyl som är uppbyggd av långa kedjor av nukleotider. Denna molekyl kallas DNA (deoxiribonukleinsyra, eng. deoxyribonucleic acid). Trots att substansen nuklein beskrevs redan på 1800-talet visste inte Mendel att de egenskaper han observerade var kodade i DNA. År 1953 beskrev James Watson och Francis Crick strukturen hos DNA. Dessa upptäckter lade grunden till den fortsatta tekniska utvecklingen. Figur 1. De ärftliga egenskaperna finns kodade i en dubbelsträngad spiral uppbyggd av fyra olika nukleotider. Nukleotiderna består av en sockerdel, en fosfatgrupp och en organisk bas. De fyra baserna i DNA är adenin (A), cytosin (C), guanin (G) och tymin(t). Den moderna gentekniken fick sin början när Stanley Cohen och Herbert Boyer år 1973 uppfann en metod för att isolera delar av DNA och föra in dessa delar i en annan organism, i deras fall en bakterie. Den tekniska revolutionen möjliggjordes sedan genom upptäckten av restriktionsenzym, proteiner som klipper av DNA vid specifika sekvenser, vilket gjorde det möjligt att plocka ut önskade sekvenser ur DNA-molekylen. Werner Arber, Daniel Nathans och Hamilton Smith som upptäckte dessa molekylära saxar fick Nobelpriset för upptäckten år

2 Den kanske viktigaste upptäckten inom molekylärbiologin är en teknik som kallas PCR vilket är en förkortning av engelskans Polymerase Chain Reaction. Tekniken används för att identifiera och framställa stora mängder av en specifik DNA-sekvens. Processen uppfanns av Kary B. Mullis som år 1993 fick Nobelpriset i kemi för upptäckten. Idag används PCR både inom forskning och klinisk diagnostik. Tre forskargrupper arbetade aktivt med att utveckla tekniker för att förändra det genetiska materialet i levande organismer. Forskargrupperna ledda av Mario Capecchi, Martin Evans och Olivier Smithies använde sig av embryonala stamceller för att förändra eller stänga av specifika gener hos möss. År 2007 fick de tre gruppledarna Nopelpriset för att ha utvecklat denna teknik. Embryonala stamceller. I väldigt tidiga utvecklingstadier består embryot av celler som kan dela sig i oändlighet och har förmåga att specialisera sig och bli vilka celler som helst i hela organismen. De är totipotenta. Forskare kan idag isolera dessa celler och stimulera dem att bilda olika celltyper. Cellerna isoleras då embryot befinner sig i blastocyststadiet. UPPGIFTER Definiera följande termer: allel, locus, genetisk dominans, fenotyp, genotyp, diploid, haploid, embryonal stamcell, blastocyst kromosomer, mutationer, genetisk rekombination, överkorsning Uppgifter Beskriv vilka egenskaper hos DNA som gör det till en utmärkt bärare av den ärtfliga informationen? Hur uppstår variatoner i det genetiska materialet? Hur översätts den genetiska koden till proteiner? Beskriv begreppen transkription och translation. Hur förs den genetiska informationen vidare till dottercellerna? Beskriv replikationen. Beskriv meios och mitos. Beskriv PCR-metoden. Gör en presentation av någon nobelpristagare i medicin. Beskriv hans eller hennes upptäckt och förklara på vilket sätt den har påverkat samhället ( Diskutera vilken medicinsk betydelse stamcellstekniken kan ha och vilka etiska frågeställningar tekniken väcker. Rekombinant-DNA-teknik Med hjälp av rekombinant-dna-teknik kan man förändra och kombinera DNA-molekyler. Bitar av DNA kan klippas ut och förändras och överföras till en annan organism eller återinföras i värdorganismen så att organismens genetiska material förändras och man får en s.k. transgen organism. På detta sätt kan man stänga av gener, föra in nya gener eller förändra existerande gener och deras funktion. 2

3 Genteknik hur man gör För att exakt och medvetet kunna förändra det genetiska materialet hos en organism krävs att man kan isolera eller på något annat sett få tillgång till den gen som man vill förändra och att man sedan kan föra in den nya genen i arvsmassan hos en organism. Nedan beskrivs kort hur man kan få tillgång till DNA-sekvenser, hur man kan isolera den specifika bit av DNA-strängen som man är intresserad av, hur man för in DNA-sekvenser i celler och hur den nya sekvensen integreras i cellens arvsmassa och slutligen hur dessa modifierade celler kan ge upphov till en ny organism med förändrade egenskaper. Var kan man få DNA-sekvenser att modifiera? För att modifiera en gen måste man ha tillgång till den DNA-sekvens som kodar för denna gen. Det finns DNA-bibliotek där man kan erhålla önskade DNA-sekvenser. Om proteinsekvensen är känd är det möjligt att utgående från den syntetisera det DNA som kodar för proteinet. Man kan även isolera och producera stora mängder av en sekvens utgående från genomet med hjälp av PCR. Klyva DNA Med restriktionsenzym kan man klyva DNA på bestämda ställen och plocka ut önskade bitar av DNAmolekylen. Restriktionsenzym är proteiner som förekommer hos bakterier. Bakterierna använder sig av dessa enzym för att skydda sig från virusinfektioner genom att klyva virus-dna i små bitar. Notera att sekvensen utgör en palindrom, dvs. de båda strängarna i DNA-molekylen är identiska men löper i motsatt riktning. De avklippta bitarna kan sedan klistras ihop med hjälp av ett annat enzym, ett s.k. DNA-ligas. Figur 2. Bakteriella enzym är användbara verktyg för att klippa ut bitar av genomet. Restriktionsenzym klyver DNA vid specifika sekvenser. De utklippta DNA-sekvenserna kan modifieras och sedan sättas in i en vektor för att föras in i celler. 3

4 Förändra DNA Den isolerade genen kan sedan förändras genom att man byter ut, sätter till eller avlägsnar nukleotider i DNA-sekvensen. Det är t.ex. möjligt att införa just de mutationer i genen som man har detekterat hos patienter med någon specifik sjukdom. DNA förs in i en mottagarcell Den isolerade DNA-sekvensen förs in i en mottagarcell med hjälp av bärarmolekyler, s.k. vektorer. Bakteriella kromosomer, s.k. plasmider, används ofta som vektorer. Plasmiden och DNA-sekvensen klyvs med restriktionsenzym och fogas sedan samman med DNA-ligas. Vektorerna med den nya genen förs därefter in i en mottagarcell. Vektorerna tränger inte in genom cellmembranet, men det finns olika metoder för att få in dem i cellerna. Virus fungerar som effektiva bärare i och med att de har utvecklade mekanismer för att tränga in i celler. Andra metoder är att göra små hål i cellens membran och modifiera DNA-molekylen så att den lättare tränger igenom membranet. Man kan även skjuta in plasmiderna med en mikropistol eller injicera in dem med hjälp av en tunn nål. Plasmiderna är ofta konstruerade så att de förutom den aktuella genen har markörgener som gör det möjligt att fastställa vilka celler som tagit upp plasmiderna och om generna på plasmiderna är aktiva och fungerar som de skall. Dessa markörgener kan vara gener som ger värden motståndskraft mot antibiotika eller så kan de koda för något protein som är lätt att identifiera, t.ex. ett fluorescerande protein. Selektion: den process där man skiljer de celler som tagit upp plasmiden och uttrycker de proteiner som kodas i generna i plasmiden från de celler som inte tagit upp plasmiden. Ordet härstammar från engelskans selection. Genetiskt modifierade organismer För att kunna studera geners funktion och förstå hur olika förändringar (mutationer) i gener påverkar organismen och för att ge djur och växter nya egenskaper kan man producera transgena organismer, dvs. organismer med förändrat genetiskt material. De transgena organismernas genetiska material kan vara förändrat på olika sätt. De kan vara modifierade så att det protein som en gen kodar för förekommer i överskott eller förekommer i celler, vävnader eller organismer där det normalt inte finns. Man kan skapa transgena organismer som har gener med specifika förändringar, mutationer. I knockoutorganismer har en specifik gen avlägsnats. Dessa former av genetisk modifiering använder man för att förstå geners funktion eller för att skapa organismer med nya egenskaper. 4

5 Transgena växter Varje isolerad växtcell kan ge upphov till en ny planta vilket gör det lätt att genetiskt förändra växter och skapa växter med nya egenskaper. För att föra in det genetiska materialet i växter använder man sig ofta av särskilda växtbakterier. Den nya genen inkorporeras sedan i växtens arvsmassa genom en process som kallas rekombination. Växtcellen med den nya genen delar sig och kan ge upphov till en ny planta med en ny egenskap. Figur 3. Det är relativt enkelt och snabbt att skapa genetiskt modifierade växter. Den nya genen förs in i en växtcell med hjälp av en växtbakterie som bär på vektorn med genen. Genen integreras i växtcellens arvsmassa genom homolog rekombination. Den modifierade växtcellen kan sedan odlas upp och ge upphov till en ny planta med nya egenskaper. Transgena djur För att skapa transgena djur måste man föra in den nya genen i en isolerad embryonal stamcell. De modifierade stamcellerna injiceras sedan in i en blastocyst som inplanteras i en honas livmoder. Fostermoderns avkomma bär den nya genen i en del av sina celler. För att avkomman i sin tur skall ge upphov till genetiskt förändrad avkomma krävs att någon av de modifierade stamcellerna har blivit könsceller. För att man skall få ett transgent djur som bär den nya eller förändrade genen i dubbla upplagor, dvs. är homozygot för genen, krävs vanligen upprepade parningar mellan avkomman. Figur 4. Produktionen av transgena djur sker i flera steg. Den nya genen sätts in i en vektor som förs in i en embryonal stamcell som isolerats från en blastocyst. Den nya genen integreras i stamcellens genom med hjälp av homolog rekombination. Den modifierade stamcellen injiceras sedan in i en blastocyst som förs in i livmodern. Avkomman består delvis av celler som innehåller den nya genen. Genteknikens tillämpningar Gentekniken har tre huvudsakliga användningsområden. Den används inom grundforskningen för att klargöra vilken funktion specifika gener har, hur dessa gener fungerar och hur de reglerar fysiologiska processer hos olika organismer, samt för att klargöra hur mutationer i gener leder till sjukdomar. Gentekniken är även ett viktigt medicinskt verktyg. Den används bland annat för att framställa mediciner och ställa diagnoser. Genterapi används redan i någon utsträckning för att ersätta icke 5

6 fungerande gener hos patienter med normala fungerande gener. Den medicinska grundforskningen utnyttjar gentekniken inte endast för att klargöra hur mutationer i gener leder till sjukdomar utan även för att producera sjukdomsmodeller hos djur för att testa olika former av behandling och olika mediciner. Dessutom används genteknik som ett modernt förädlingssytem för att skapa odlingsväxter och boskap med nya egenskaper. Utöver dessa användningsområden används gentekniken även för att fastställa faderskap, identifiera misstänkta gärningsmän och identifiera brotts- eller olycksoffer genom DNA-analys. Medicin och medicinsk forskning Produktion av medicin Gentekniken erbjuder en möjlighet att producera säkrare och billigare mediciner. En stor del av det insulin diabetespatienter använder är en syntetisk variant av människans insulin som produceras av transgena bakterier. Detta minskar risken för allergiska reaktioner som kan uppstå då man använder insulin som isolerats från t.ex. grisar. Det insulin som isoleras från andra organismer än människan kan nämligen avvika från människans insulin. Dessutom är reningsprocessen dyr och tidsdryg och inte alltid säker till 100 procent vilket innebär att slutprodukten kan innehålla andra molekyler än bara insulin och att insulinet kan vara otryggt och dyrt att använda. Genterapi Vid genterapi behandlas vissa sjukdomstillstånd genom att man för in en eller flera nya gener i en människa för att ersätta defekta gener. Genterapi är särskilt lämplig som terapiform för sjukdomar som beror på defekter i en enda gen. Genterapin begränsas av bristen på säkra metoder att föra in de nya generna i målcellerna samt av det faktum att det är omöjligt att styra var den nya genen integreras i kromosomerna. Om den nya genen integreras i en redan existerande gen kan det leda till inaktivering av denna gen med skadliga konsekvenser. Genetiskt modifierade celler i kroppen kan dessutom få ett överlevnadsövertag och inte längre reagera på kroppens normala signaler som reglerar dessa cellers tillväxt. Cellerna kan då börja dela sig ohämmat vilket kan ge upphov till cancer. Vanligtvis används viruspartiklar som bärare för att få in de nya generna i celler. Viruspartiklarna kan angripa andra celler i kroppen än de som skall modifieras. Dessutom kan viruspartiklarna, trots att de är inaktiverade, ge upphov till en mycket stark immunreaktion som kan vara livshotande. Det forskas aktivt för att utveckla säkrare metoder att föra in nya gener i celler. Figur 5 En patient med symptom som beror på en defekt gen kan få en ny fungerande gen med hjälp av genterapi. Cellerna som uttrycker den defekta genen isoleras från patienten. En ny gen integreras i virus-dna för att med hjälp av viruspartiklar föras in i patientens celler. Den nya genen integreras genom rekombination i patientens arvsmassa och de modifierade cellerna förs in i patienten. 6

7 Växtförädling och djurförädling I alla tider har människan genom förädling försökt få fram odlingsväxter med högre näringsinnehåll, högre tolerans mot torka och skadeinsekter, lägre krav på jordens näringsinnehåll o.s.v. Idag erbjuder gentekniken möjligheten att överföra önskade egenskaper (t.ex. köldtålighet, ökad tillväxthastighet, högre nivåer av något specifikt näringsämne) till odlingsväxter och boskap. Särskilt odlingsväxter såsom soja, potatis, tomater och sädesslag har varit föremål för genetisk modifiering tack vare den lätthet med vilken man kan överföra genetiska egenskaper till växter (se ovan). Tidigare förädlingsmetoder innebar att man korsade plantor med önskade egenskaper för att erhålla bättre och tåligare grödor. Numera kan man överföra egenskaper mellan väldigt olika arter man kan t.ex. överföra gener från en arktisk fisk som ger köldtålighet till en tomat. Det ligger stora ekonomiska intressen bakom genetisk modifiering av odlingsväxter, och många företag kämpar om patenträttigheterna till de genetiskt modifierade grödorna. Användningen av genteknik uppmuntras även av humanitära intressen. Man hoppas t.ex med hjälp av genteknik kunna lösa hungerproblemen i världen, genom att producera odlingsväxter som överlever i svåra växtförhållanden (torka, skadeinsekter) och som har extra näringsinnehåll. Uppgifter Åren utfördes kliniska försök med genterapi på barn med SCID (severe combined immune deficiency), en allvarlig immunsjukdom, genom att man ersatte barnens defekta immunceller med genetiskt modifierade immunceller. Försöket utföll väl och barnens immunförsvar förbättrades. Trots det goda resultatet avbröts försöken då två av barnen utvecklade ett leukemiliknande tillstånd. År 2002 lyckades man bota sickle-cell-anemi hos möss med hjälp av genterapi. År 2006 gjordes framgångsrika försök att bota metastaserande melanom genom att använda immunceller som var genetiskt modifierade att attackera cancercellerna. År 2007 gjordes det första försöket att använda genterapi för att bota en genetisk njursjukdom. Trots dessa framgångar kvarstår många problem, bl.a. hur man skall kunna garantera att genterapi har en långtidseffekt och att den nya genen som förts in i en målcell är stabil, uttrycks och fungerar som den skall. Eftersom de flesta celler delar sig snabbt, vilket kan leda till att genen förändras eller går förlorad och inte längre fungerar som den skall i dottercellerna, krävs vanligen upprepade behandlingar för att behandlingen skall lyckas. Kroppens immunförsvar utgör ett annat problem när det gäller användningen av genetiskt modifierade celler för att bota sjukdomar. De genetiskt modifierade cellerna och de vektorer som används för att föra in gener i cellerna kan av immunförsvaret uppfattas som kroppsfrämmande och ge upphov till en allvarlig immunreaktion. Många av de stora sjukdomarna uppstår genom en kombination av defekter i flera gener, vilket gör dem svårare att behandla med genterapi. Ett annat problem är risken för att inducera cancer genom att föra in den nya genen i någon gen i genomet som är viktig för att motverka cancer, vilket kan leda till att denna gen inaktiveras. Diskutera dessa problem och huruvida ni tror att gentekniken trots dessa problem kommer att vara framtidens medicin. Jämför traditionell växtförädling med genetisk modifiering av växter. Diskutera tillvägagångssätt, fördelar och nackdelar. 7

8 Diskutera vilka egenskaper hos växter som skulle vara önskvärda i olika delar av världen med beaktande av de klimatförhållanden som råder där. Diskutera hur genetiskt modifierade odlingsväxter kan råda bot på hungersnöden i världen. Jämför djur- och växtförädling och diskutera varför det finns betydligt fler genetiskt modifierade växter än genetiskt modifierade djur. Beskriv hur DNA-analyser (DNA fingerprinting) kan användas för att fastställa en persons identitet, och diskutera hur denna metod kan tillämpas inom olika samhällsområden (polisväsen, socialväsen o.s.v.) Ansvar och etik Gentekniken är ett laddat ämne och väcker många frågor. Liksom i fråga om all ny teknik finns det både anhängare och kritiker. De tydliga medicinska och samhälleliga fördelarna med gentekniken vägs mot riskerna och påståendena om att forskarna leker Gud. Lagstiftning Sydamerika, USA och de asiatiska länderna är stora producenter av genetiskt modifierade organismer och deras lagstiftning är inte lika strikt som den europeiska. Till exempel i Finland är produktion av genetiskt modifierade växter inte tillåten. Användningen av genteknik och spridningen av genetiskt modifierade organismer regleras på nationell nivå av ländernas egen lagstiftning, men europeiska och internationella organisationer som ansvarar för födans säkerhet diskuterar aktivt för att få till stånd en enhetlig lagstiftning. Trots den försiktighet och tveksamhet som för tillfället råder kan man redan nu hitta flera genetiskt modifierade produkter, t.ex. soja, spannmål, potatis, ris och majs, på marknaden. Forskningen och tillämpningen regleras både av de nationella organ som är ansvariga för lagstiftningen och av Europeiska kommissionen, Förenta Nationerna, Unesco och Council for International Organizations of Medical Sciences (CIOMS). Etiska frågor Gentekniken liksom all ny teknologi väcker debatt. En av de stora riskerna som diskuterats är naturligtvis säkerheten. Är denna teknologi säker för människan och naturen? Vet vi tillräckligt om tekniken och dess konsekvenser för att använda den i medicinska syften? Drivs förespråkarna för tekniken av humanitära eller av ekonomiska intressen? Är det rätt att leka Gud? Det finns inga rätta svar på dessa frågor och en aktiv samhällsdebatt är viktig för att användningen skall regleras på ett ändamålsenligt sätt. Man måste komma ihåg att det inte är själva tekniken utan dess användning som kan utgöra ett hot. Säkerhet Många frågar sig idag om det är säkert att äta genetiskt modifierad mat. Idag gör tekniken inte bara det möjligt att framställa modifierade produkter utan även att snabbt och med stor noggrannhet analysera dem. Man kan bestämma näringsinnehållet, förekomsten och halten av olika giftiga substanser samt vilka gener som är aktiva och inaktiva i organismen.vi bör även komma ihåg att det mesta som vi äter 8

9 bryts ned i små beståndsdelar i tarmkanalen innan det tas upp av kroppen. Det finns dock inga garantier för att genetiskt modifierad föda inte kan ha långtidseffekter som kan ge upphov till t.ex allergier. Betydligt svårare än att analysera en modifierad odlingsväxt är att analysera de effekter på naturen som odlingen av sådana växter har. Rubbar dessa superväxter det normala ekosystemet, konkurrerar de ut de andra växterna, leder motståndskraft mot skadeinsekter till att skadeinsekterna flyttar någon annanstans? Detta är frågor som sysselsätter forskare och lekmän. Det är väldigt svårt att i en laboratoriemiljö imitera ett helt ekosystem och försöka få svar på dessa frågor. Humanitära eller ekonomiska intressen Kritikerna av genetiskt modifierad mat har även frågat om företag som utvecklar genetiskt modifierade odlingsväxter drivs av humanitära eller av ekonomiska intressen. Visst är det fantastiskt att skapa ett sädesslag som har hög tolerans mot torka eller skadeinsekter och som kan odlas i tredje världens länder där hungersnöden är stor. Men vad händer om detta sädeslag är sterilt och endast ger skörd ett år? Monsanto, ett av världens ledande företag inom utsäde och bekämpningsmedel har anklagats för att ha producerat s.k. terminatorutsäde vilket ledde till att kundlandet var tvunget att köpa nytt utsäde varje år. Ett annat möjligt scenario som målats upp är att den genetiskt modifierade grödan sprider sig till bönder i trakten som inte köpt genetiskt modifierade grödor. Är dessa ofrivilliga odlare då tvungna att betala ersättning till företagen för de växter som spritt sig till deras marker? En annan stor och viktig fråga är vad det innebär för samhällstrukturen och överlevnadsmöjligheterna om det genetiskt modifierade utsädet inte är tillgängligt för alla på grund av för höga priser? Leder superväxterna till att endast stora jordbruk som har råd med utsädet överlever medan små självförsörjande gårdar går under? Skall genetiskt modifierat utsäde få kosta? I dessa diskussioner måste man komma ihåg att forskningen kring och utvecklingen av genetiskt modifierade organismer är väldigt dyr och att de som utför detta arbete måste få kompensation. Religion Det finns även religiösa invändningar mot genetisk modifiering. Personer med religiös övertygelse kan anse att man genom att förändra egenskaper hos organismer leker Gud. De anser att det strider mot naturens ordning att modifiera organismer genetiskt på teknisk väg och att de genetiskt modifierade organismerna är onaturliga. Uppgifter Titta på Monsantos webbsidor ( och försök skapa dig en uppfattning om företagets målsättning och tillvägagångssätt. Diskutera de etiska aspekterna av genetisk modifiering i klassrummet. Dela upp er i två grupper så att den ena gruppen representerar ett stort lantbruksföretag som nyligen utvecklat en frystålig tomat som kan odlas i Norden men som är väldigt dyr och den andra gruppen representerar motståndare till genetisk modifiering av organismer. Debattera! Försök hitta en kontroversiell nyhet om genetiskt modifierade organismer (motsvarande Monsantos terminator seed), beskriv för klassen vad det handlar om och diskutera problematiken. 9

10 Diskutera hur användningen av genetiskt modifierad mat kan regleras på bästa sätt. Läs igenom bilagan Den gröna revolutionen och diskutera huruvida gentekniken skulle kunna vara en väg mot en renare miljövänligare värld med en levande landsbygd. 10

11 STÖDMATERIAL för ansvariga undervisare. Skaffa gärna en lärarupplaga där det vanligtvis finns bra stödmaterial inklusive bilder, animationer och filmer som man kan använda i undervisningssyfte utan copyrightproblem. Biology, seventh edition, Campell and Reece, Pearsin Benjamin Cummings Life, The Science of Biology, fifth edition, Purves, Orians, Heller and Sadava, Sinauer Associates, Inc. W.H. Freeman and Company Molecular Biology of the Cell, fifth edition, Alberts et al., Garland Science. Tidningsartiklar om genetiskt modifierade organismer Insändare om genetisk modifiering Televisionsprogram: Krökta rummet december 2007 Boken Geenit ja Etikka av Juha Räikkä och Katja Rossi finns i svensk översättning webbsidor för de organ som reglerar tillämpningen av gentekniken: FN, Unesco, Europeiska kommissionen, CIOMS 11