1] [i OBS! Extra sammanträde. Barn- och utbildningsnämnden KALLELSE / UNDERRÄTTELSE 1 (2)

Transkript

1 ) 1] [i KALLELSE / UNDERRÄTTELSE 1 (2) BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNOBN OBS! Extra sammanträde Barn- och utbildningsnämnden Tid för sammanträde: Onsdag den 11 maj 2011, kl Plats: Kommunstyrelsens sammanträdesrum, Rådhuset, Särskilt kallade: Karin Ehn, punkt 2, kl Erik Björk, punkt 2, kl Bo Wikström, ordförande OBS! Eventuellt förhinder anmäls till Yvonne Sundin på barn- och utbildningsnämnclens förvaltningskontor, tfn för inkallande av ersättare.

2 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN FÖREDRAGNINGSLISTA Val av justerare 2 Behov av förändring i drift och investeringar (bilaga) Förslag till ändring i prislistor för gynuiasieskolor 2011 (bilaga) 4 Yttrande över motion om drogtester (bilaga) 5 Övrigt

3 ( Ärende 2 (- C

4 ca Budget Ingår iram Samordnare skola-arbetsliv tkr per år Europaresan 2,0 mkr per år Förstärkning förskola-grundskola - 5 mkr 2011, ligger kvar Kulturskola för alla 1,5 mkr per år Sommarlovsentreprenörer 80 tkr per år (80 tkr i budget 2011) Ingår inte i ram UF (Anmälningsavgift + projektiedare 0,25 tj) - ca 200 tkr i beräknad kostnad budget 2012 Friskvårdspeng 800 kr per årsarbetare i budget (haivtid ger 400 kr) ca 500 tkr Språkresan 700 tkr i budget 2011, bekostades av resultatbalanserade medel 2010 och IT-satsningen gymnasiet tkr i budget 2011 Ramminskning : Del av friskvårdssamordnare (alla nänmder med och finansierar) Reducering av BIJN:s ram 2012 (37 tkr) och 2013 (55 tkr) Besparing fakturaskanning (alla nämnder med och fmansierar) Permanent reducering av ramen budget 2012 med 172 tkr Ingår inte i ramen, BUN kommer att få tilläggsbudget: Presidiemedel - Tilläggsbudgeten på 1,0 mkr kommer delvis att täcka beräknad kostnadpål 137 tkr Ovrigt: Begäran om ramökning för IT-verksamhet inom barn- och utbildningsförvaltningen (bilaga) Eventuella kostnader i samband med lärarlegitimationen Gyll Ny och större Familjecentral i Söderhamns Kommun (bilaga) 1(1)

5 1 (4) XJWLJi Datum JJ/JJ U BARN OCH UTBILDNING Förvaltningskontoret Pernilla Lund Elevförändringar och framtida lokalbehov Elevprognoser År 2015 beräknas att det bor ca barn och ungdomar i åldern 1-18 år i Söderhamns kommun. 1 april 2011 bor det barn och ungdomar i samma ålder i kommunen. Detta innebär en minskning på ca 290 barn och ungdomar under de närmaste 4 åren. Notera att i åldersgrupperna 1-5 år och år finns inte alla boende inom flrskola respektive gymnasieskola i Söderhamns kommun. Åldersgrupp Boende 2011* Prognos 2015 Differens 15år** år år år år** Summa *Hämtat ur kommuninnevånareregistret ** 1 dessa åldersgruppern finns inte 100% inom nämndens verksamheter. Grundskolor Elevunderlaget från förskoleklass till skolor nio förväntas vara elever 2015 vilket är ca 250 elever färre än det faktiska elevunderlaget i höstterminen 2010 vilket är det år som gällande lokalförsörjningsplan tagit sikte på. Noteras att i elevunderlaget höstterminen 2010 finns även asylsökande elever inräknade. Hur många dessa elever var mätdatumet går inte att se i statistiken i efterhand. 1 redovisade siffror för 2015 har ingen skola lagts ner. Dock har de tillfälliga lokalerna för slöjd i Söderala räknats bort. Utöver detta så har lokalen i Marma där den särskilda undervisnings gruppen håller till räknats bort. Om gruppen ska finnas kvar, vilket är under utredning, så inryms den i Bergviksskolan eller på någon annan av kommunens 7-9 skolor. Eleverna får då också tillgång till samtliga specialsalar som gör det möjligt för dem att fa undervisning i samtliga ämnen. Fortfarande kvarstår även beslutet från 2010 års lokalförsörjningsplan om att Östra skolan ska läggas ner då läget tillåter. Detta kan vara möjligt genom att fortsätta utredningen kring nyckelkodsområden och skoltillhönghet. Genom att förändra några skolors upptagningsområden i samspel med sjunkande elevunderlag och eventuell elevströmning till fristående skolor finns förmodligen möjlighet att genomföra beslutet om nedläggning. Därav kommer inga investeringsmedel att begäras till Ostra skolan.

6 2 (4) En faktor att ta hänsyn till i lokalhänseende är hur elevtillströmningarna kommer att ske mellan den kommunala skolan och de fristående grundskolorna. 1 dagsläget går 91 elever vid fristående skolor. De fristående skolorna har i sina respektive ansökningar om start angivit att de tillsammans ska ha ca 235 elever från förskoleklass till grundskolans skolår 9. 1 den kommunala skolan går idag ca elever. Detta innebär för den kommunala skolan att det, sammanlagt med elevminskningar, blir ca 350 färre barn 2015 än vad det är i dagsläget (vt 2011). Noteras att i dessa siffror har inga asylsökande elever räknats in. 1 dagsläget är dessa ca 40 barn, men kan variera relativt mycket under läsår och mellan läsår. Elevunderlag per skola vårterminen 2011 jämfört med höstterminen 2015 Skola Elevantal Elevantal Diff 1 vt2oll ht2015 Trönö skola F Vågbroskolan F Norrtullskolan F-9 inkl Faxeskolan exkl asyl Stentägtens skola F Östra skolan Stugsunds skola F Sandarne skola F Stenbergaskolan F-9 inkl särskola exkl asyl Rosenvallskolan F Mo skola F Bergviksskolan F Stråtjära skola F Summa Söderhamns friskola 29 ingår ovan -19 Hamnaskolan 62 ingår ovan -62 Summa* Totalsumma l9 * Noteras att eleverna vid friskolor 2015 finns inräknade i den skola de hör till p g a att det i dagsläget inte går att säga vilken skola blivande elever vid friskolor kommer ifrån eller hur många de faktiskt blir. Förskolor För förskolans del så pekar befolkningsprognoserna på en ökning fram till 2015 i förhållande till läget i april Det finns flera faktorer att ta hänsyn till i progno sen f& hur antal förskoleplatser beräknas. Det är andelen kommunala förskolor, enskilda förskolor och pedagogisk verksamhet och servicegraden av barnomsorg i kommunen och hur många platser en förskola har. 1 det beräknar som gjorts har en servicegrad per ort beräknats utifrån antalet boende på orten i åldern 2-6 år i april 2011 ställda mot antalet inskrivna barn 1-6 år på förskolorna i respektive områden vid samma tidpunkt. Valet att ta bort åldersgruppen 1 år i antalet boende på orten grundar sig på att det är låg andel 1 -åringar som är inskrivna på förskolan under vårterminen vilket gör att servicegraden dras ner och blir orimligt låg. Det valda beräkningssättet kan istället ge en något hög servicegrad på hösten, men stämmer dock betydligt bättre med verkligheten utifrån tidigare erfarenheter. Vidare så utgår beräkningarna från att andelen kommunala förskoleplatser, enskilda förskoleplatser och platser i pedagogisk verksamhet är lika som i april Något beslut på hur många platser respektive förskola har finns inte utan är något flytande i förhållande till bamomsorgsbehov, lokalemas storlek och placerade barns närvaro m m. Det

7 3 (4) resurstilldelningssystem som tillämpas är att 19 barn genererar 3 årsarbetare. Till det läggs faktorn 1,2 på barn i åldern 1-3 år och faktorn 0,8 på barn 4-5 år. Detta ger en barnpeng som fördelas utifrån antalet inskrivna barn i respektive åldersgrupp. För att beräkna hur många platser som finns i kommunen har siffran 19 används som likhetstecken med en avdelning. Detta ska dock inte blandas ihop med hur många barn som är inskrivna på respektive avdelning. Det är, som beskrivits ovan, andra faktorer som avgör hur många barn som ryms på respektive avdelning och förskola. Utifrån ovan sätt att beräkna antalet möjliga platser i den kommunala förskoleverksamheten i förhållande till de lokaler som idag finns till förfogande så uppgår antalet platser till 834 stycken. Noteras att då har enheterna i Bergvik och Stugsund beräknats användas fullt ut, vilket de inte gör i dagsläget. Därutöver finns 24 platser inom pedagogisk omsorg samt 196 platser i förskolan som drivs i enskild regi. Totalt antal platser för barn i åldern 1-5 år blir då stycken. Noteras att i dagsläget finns barn inskrivna i dess lokaler, dock ändvänds som nämns ovan, förskolorna i Bergvik och Stugsund inte fullt ut. Beräknat behov av platser 2015 är 1141 platser vilket är 88 platser fler än beräknat antal platser stycken. Om proportionerna är lika 2015 saknas 65 förskoleplatser i kommunal regi, 2 platser i pedagogisk omsorg och 21 platser driven i enskild regi. Avsaknaden av de 88 platserna kan till viss del motas mot de enheter som idag inte används fullt ut, men det kan ändå komma att saknas lokaler. Ett alternativ för att mota lokalbristen inom förskolan är att inrymma förskola i befintliga grundskolor där det kommer att finns utrymme 2015 med tanke på sjunkande elevunderlag i kommunens grundskolor. Men för att kunna genomföra detta kommer investeringar behöva göras i lokalerna. Gymnasieskola Elevunderlaget för gymnasieskolan förväntas vara 635 elever 2015 vilket är ca 265 elever ifirre än det faktiska elevunderlaget i vårterminen Beräkningarna är gjorda utifrån den budgeteringsprincip som används för elever på Staffangymnasiet samt i annan kommun. Det finns en rad faktorer som påverkar vilket lokalbehov gymnasieskolan behöver år Detta har främst att göra med vilka program som finns vid gymnasieskolan när elevunderlaget sjunker samt vad eleverna söker för program. Tidigare gjorda investeringar Under 1990 och 2000-talet har ett antal investeringar gjorts i kommunens skolor genom om- och tillbyggnader. Detta gäller Mo skola, Rosenvallskolan, Bergviksskolan, Stentägtens skola, Stugsundsskola, Stenbergaskolan (ventliation) och Norrtullskolan. Framtida investeringar Flera av kommunens skolor står i stort behov av ombyggnation för att skapa lokaler som utgör en viktig del i en god och moderna lärandemiljö. Till detta kommer att krävas stora investeringsmedel. Närmast förestående skolor där det var många år sedan något gjordes är Bergviksskolan hus C och D, Vågbroskolan, Stenbergaskolan, Stråtj ära skola, Stentägtens skola och Staffangymnasiet hus A-C. Notera att detta inte är någon prioriterad ordning på behovet. För att räkna fram investeringsbehovet idagsläget kommer schablonberäkningar att användas. Det schabloner som används har tagits fram i samråd med kommunens tekniska chef. Schablonen utgår från byggnades antal kvadratmeter multiplicerat med ombyggnadspriset per

8 kvadratmeter uppräknat med 2 procentenheter per år. Obyggnadspriset per kvadratmeter beräknas till 25 kkr per m2 år (4) Inventarieinvesteringar kommer också att beräknats utifrån schablon, där med 10 % av det totala investeringsbeloppet ombyggnadsobj ekt. Pernilla Lund Utredningssekreterare

9 SÖDERHAMNS KOMMUN Bilaga 1 BARN OCH UTBILDNING Förvaltningskontoret Pernilla Lund 2015 utan förändringar utifrån beslut gällande 2010 Enhet Antal Total Lokal- Bruks- yta Bruks- Hyra i kkr Hyra!ele elever yta. ytelev yt&elev 1 kk Skolor Trönö F , ,4 0 Vågbro F , ,8 0 Norrtull F , ,9 0 Stentägten F , ,2 0 Stentagten slojd Öster , ,1 0 Faxeskolan ] 642 ] Stugsund F , ,0 0 Sandame F , ,6 0 Stenberga F , ,2 0 Stenberga särskola 896 j Rosenvall F , ,5 0 Mo F , ,2 0 Bergvik F , ,9p 0 Bergvik SU grupp yngre BergvikSU-grupp äldre L( Stråtjära F , ,8 0 Summa , ,3 0 0 Av de F-9 eleverna finns möjlighet att upptill 235 elever går vid de friskolor som finns i kommunen. Två justeringar har gjorts utifrån verkligheten Det gäller Hammartallen (lokal för slöjd) som lämnas samband med att investeringar görs i Bergviksskolan. Lokalerna där SU-gruppen i Marma lämnas för eleverna ryms Bergviksskolan samt får de då också tillgång till samtliga specialsalar som behövs för undervisningen. Förskolor Platser Trönö , ,9 0 Kungsgården , ,3 0 Vågbro , ,4 0 Lillberget , ,5 0 Kilsmyra , ,4 0 Klossdammen , ,8 0 Nymåla , ,5 0 Sandame , ,3 0 Steriberga , ,7 0 Rosenvall , ,5 0 Mo , ,0 0 Bergvik , ,8 0 Stråtja , ,1 0 Summa , ,8 0 0 Summa , ,9 *Noteras att förvaltningen ännu inte fått uppgifter om hyra för 2015 från kultur- och samhällsutvecklings förvaltningen.

10 j]%jjfffj BARN OCH UTBILDNING Sydöstra området Johnny Thronsson Datum Ny och större Familjecentral i Söderhamns komun. Från år 2000 har Söderhamns kommun haft en Familjecentral i området norr om ån i centrala Söderhamn. Familj ecentralen placerades där utifrån ett generellt socioekonomiskt perspektiv. De verksamheter som inryms i Familjecentralen är Barna- och mödravårdscentral (BVC och MVC) med Landstinget som huvudman samt Oppen förskola och kurator med Kommunen som huvudman. Målgruppen är föräldrar med barn eller blivande föräldrar boende norr om ån. Boende i andra områden har generellt sett inte haft tillträde till Familjecentralen. Det är heller inte möjligt att öka kapaciteten beroende på lokalyta. Från början inrättades Familjecentralen som en försöksverksamhet men har med tiden blivit en permanent verksamhet. Under 2010 pågick ett arbete med att hitta alternativa lokaler och se över möjligheterna att skapa en Familjecentral som kan erbjuda alla, inom målgruppen,boende i hela kommunen sina tjänster. Landstinget visade sig kunna erbjuda lokaler inom sjukhusområdet där huvuddelen av övrig Barna- och mödravård bedrivs. Detta skulle ge dessa verksamheter betydligt bättre samordningsvinster. Lämpliga lokaler fanns i den huskropp som ligger i direkt anslutning till Barna- och mödravården. Landstinget, som ej längre var i behov av dessa lokalytor, avsåg att annars riva den huskroppen. Lokalerna var generellt sett i gott skick men skulle kräva vissa ombyggnationer för att anpassas till verksamhet för en Oppen förskola. Vi begärde då en kostnadsutredning för att i god tid kunna ta frågan genom kommunens budgetprocess inför december 2010 fick vi ett besked om att lokalerna ändå skulle rivas. Det som doldes under ytskikten hade nämligen inte redovisats och kostnaden skulle bli orimligt hög för stambyten, nya eldragningar samt ventilation. Under april 2011 påbörjades en lokalöversyn av andra lokaler i sjukhuset. Den översynen är i dagsläget inte klar men pekar mot att möjligheter till vissa omstruktureringar för landstingverksamhet skulle kunna skapa utrymme för en Oppen förskola i anslutning till Barna- och mödravårdsiokalerna. Förhopppningen är att detta ska bli klart före halvårsskiftet. Det är därför angeläget att redan nu redovisa ungefärliga kostnadsökningar en större Familjecentral skulle medföra och som Barn- och utbildningsförvaltningen får svårigheter att finansiera inom tilldelad ram. Lokalhyra inklusive kapitaltj änstkostnader för ombyggnationer :- Behov av ytterligare förskollärare 0,75 tjänst :- Samordningstjänst, 0,25 tjänst, som delas mellan huvudmännen :- Johnny Thronsson Verksamhetschef Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post SÖDERFIAMN Nygatan johnny.thronsson@soderhamn.se

11 Ärende 3

12 Ärendet För elever i kommande gymnasieorganisation (Gyl 1) BARN OCH UTBILDNING Söderhamns kommuns prislista för gymnasieskolor 2011 Handläggare Helena Nyström JLJ /0072/600 Datum Dnr Barn- och utbildningsnämnden beslutar att fastställa ovanstående prislista för Förslag till beslut Ekonomiprogrammet Estetiska programmet, exklusive musik Estetiska programmet, musik Industritekniska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Introduktionsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Fordons- och transportprogrammet, exklusive transport Handels- och administrationsprogrammet El- och energiprogrammet Ö.) 0-, Program/inriktning Bidrag per elev per år, kr För elever som börjar i årskurs 1 höstterminen 2011 Söderhamns kommuns prislista för gymnasieskolor för 2011 har beräknats till: Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Barn- och utbildningsnämnden har tidigare fattat beslut i detta ärende i december På grund av nya, mera utförliga, beräkningsinstruktioner från Skolverket/SCB har priserna nu räknats om. Tidigare beslut måltider, administration och mervärdesskatt. 1 priset ingår budget per elev för undervisning, lärverktyg, elevhälsa, lokalkostnader, Bidraget ska fastställas per kalenderår och ska grunda sig på kommunens budget för det kommande budgetåret. även inriktning) som kommunen erbjuder fastställa priset per elev. Söderhamns kommun ska, inför varje nytt kalenderår, för alla gymnasieprogram (i två fall LEL TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(1)

13 vid fristående skolor. (i två fall även inriktning) som kommunen erbjuder fastställa bidraget per elev för elever Söderhamns kommun ska, inför varje nytt kalenderår, för alla nationella gymnasieprogram Ärendet För elever i kommande gymnasieorganisation (Gyl 1) Prislista för ersättning till fristående gymnasieskolor 2011 Handläggare Helena Nyström BARN OCH UTBILDNING J /0072/600 U [JU Datum Dnr 9; Barn- och utbildningsnämnden beslutar att fastställa ovanstående prislista för Förslag till beslut Bygg- och anläggningsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Ekonomiprogrammet Estetiska programmet, exklusive musik Estetiska programmet, musik Industritekniska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Fordons- och transportprogrammet, exklusive transport Handels- och administrationsprogrammet El- och energiprogrammet Program/inriktning Bidrag per elev per år, kr För elever som börjar i årskurs 1 höstterminen 2011 Bidragsbeloppen till friskolor för 2011 har beräknats till: Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande bidragsbeloppen har beloppen nu räknats om. Barn- och utbildningsnämnden har tidigare fattat beslut i detta ärende i december På grund av nya, mera utförliga, beräkningsinstruktioner från Skolverket/SCB för Tidigare beslut mervärdesskatt. elev för undervisning, lärverktyg, elevhälsa, lokalkostnader, måltider, administration och 1 det Totalt budgeterade grundbeloppet (som är lika med bidragsbeloppet) ingår budget per Bidraget ska fastställas per kalenderår och ska grunda sig på kommunens budget för det kommande budgetåret. TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(1)

14 -5 :3 0

15 YLL u TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Dnr /0030/600 BARN OCH UTBILDNING Handläggare Tomas Hartikainen Yttrande över motion angående drogtester i skolan Ärendet Daniel Persson, Sverigedemokraterna, har till kommunfullmäktige inkommit med en motion med förslag att kommunen ska utreda möjligheten att införa slumpmässiga drogtester i högstadiet och gymnasieskolan samt att kommunen ska söka samarbete med företagare för att utforma samma riktlinjer för drogtest när det gäller sommarjobb. Kommunstyrelsen har till barn- och utbildningsnämnden överlämnat motionen på remiss för yttrande. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Att drogtesta elever är en högaktuell fråga för riksdagen, justitieombudsmannaämbetet och för flera andra myndigheter. Frågan är också grannlaga eftersom rättsläget anses oklart. Allmänna drogtester i skolan är en mycket ovanlig åtgärd i det förebyggande arbetet mot droger. Anledningen är att skolmyndighetema bedömt att drogtester strider mot grundlagens skydd av den personliga integriteten. 1 de få kommuner som tillämpar drogtester i skolan är det frivilligt för eleven att delta i testerna. Frivilligheten är också en knäckfråga där Skolinspektionen kritiserat skolor och kommuner som tillämpar slumpmässiga och frivilliga drogtester, eftersom det i princip är omöjligt att säkerställa att testerna sker med fullt och reellt samtycke från eleven, och vårdnadshavare för omyndiga elever. Slumpvisa och frivilliga drogtester bland elever har som preventiv metod kritiserats av Skolinspektionen, Utbildningsdepartementet, Statens foikhälsoinstitut och Sveriges elevers centralorganisation (SECO) bl a med argumentet att det saknas evidens för preventiv effekt. Justitieombudsmannen har i samband med ett ärende (Dnr: ) på Brinellskolan i Nässjö kommun uttalat att frivilliga och slumpmässiga drogtester inte strider mot grundlagen och därför gett kommunen rätt att fortsätta tillämpa frivilliga och slumpmässiga drogtester. Dessa tester ska omfattas av rigorösa skydd för individen och frivilligheten måste återkommande prövas. Det är endast skolhälsovården och skolläkaren som kan/far genomföra dessa tester. Den stränga sekretess som råder inom skolhälsovården gör att informationen inte far spridas vidare utan samtycke från eleven. Skolverket och Skolinspektionen har av regeringen begärt ett klarläggande av rättsläget när det gäller drogtester i skolan. Riksdagen avslog så sent som den 31/ en motion (2010/11:Ub278) från Christian Holm (M) och Pia Hallström (M) om att införa allmänna drogtester på gymnasieskolan.

16 2(3) Barn- och utbildningsförvaltningen delar motionärens uppfattning om att skolan ska vara drogfri och att det förebyggande arbetet måste ges hög prioritet. Skolorna i Söderhamns kommun har etablerade handlingspianer mot droger och grundskolan har ett effektivt förebyggande arbete mot droger genom Be Smart. Drogtester ska kunna genomföras på förekommen anledning vid misstanke om drogmissbruk, om de sker med fullt och reellt samtycke från eleven, och vårdnadshavare för omyndiga elever. En elev har emellertid alltid rätt att avstå från att delta i testet, utan att behöva förklara varför och utan att utsättas för bestraffningar. Vid misstanke om drogmissbruk hos en elev tas kontakt med vårdnadshavare och sociala myndigheter. Om en elev påträffas påverkad i skolan kontaktas alltid polisen, vilken är den instans som har den lagliga rätten att genomföra drogtester. Det måste dock övervägas vad socialtjänsten ska göra, vad polisen ska göra och vad sjukvården ska göra. Skolans uppgifter bör tydligt avgränsas från polisens och socialtjänstens uppgifter. Det finns risker med att skolans relation till barn och föräldrar kan bli lidande om skolhälsovården genomför allmänna drogtester. Inte minst mot bakgrund av lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Skolans ansvar är, enligt gällande styrdokument, att förebygga, i förekommande fall beivra drogmissbruk och kommunicera med elev/vårdnadshavare i frågor om behandlingsmetoder, tillsammans med polis och sociala myndigheter. Att genomföra drogtester i skolan ställer stora krav på rutinema vid utförandet av testet då gränsdragningen i hanteringen för vad som är tillåtet enligt lagen jämte vad som strider mot grundlagen är hårfin. Testerna kan upplevas kränkande och i strid mot grundlagen. Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att kunskaperna om insatsernas effekt vid drogtester i skolan som oklar och hanteringen vid testning är vansklig. Gränsdragningen för vad som är lagligt och olagligt är komplicerad. Skolinspektionen, som är skolans tillsynsmyndighet, är dessutom mycket kritisk till drogtester varför Söderhamns kommun i nuläget bör avstå från att införa drogtester i grundskolans senare år och i gymnasieskolan. Konsekvensbeskrivningar Frivilliga och slumpmässiga drogtester som ska genomföras i skolan kräver resurser både materiellt och personellt. Dessutom kräver genomförda tester analys. Lönekostnader för skolsköterskor och skolläkare ökar. Instrument för analys måste inhandlas alternativt så köps analystjänsten av landstinget. Barn- och utbildningsförvaltningen har inte i detalj beräknat vad eventuella kostnader för tester skulle kunna innebära. Finansiering Vid eventuellt beslut om genomförande av drogtester bör barn- och utbildningsnämndens ram utökas i motsvarande grad. Perspektiv Förslag till beslut har konsekvensbeskrivits/analyserats utifrån ett: Perspektiv Anmärkning Miljöperspektiv X Hälsoperspektiv Ingen inverkan X Bamperspektiv Postiv inverkan Jämställdhetsperspektiv Tillgänglighetsperspektiv

17 3 (3) Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Tomas Hartikainen Gymnasiechef

18 - D[:lI*J Sverigedemokraterna Sodeihamn_ KO;iMUN [rnn :fl;1y(ciso(1 Motion om Drogtester i skolan areinr/facsifg iji -i- 1 Drogproblematiken är stor i samhället, och tendensen visar inte på att problemet minskar. Därför vill vi genom detta förslag försöka se nya möjligheter till att få bukt med drogerna bland ungdomar. Ökat missbruk bland ungdomar skapar trauman som ökade olyckor, för tidig död och högre självmordsstatistik. Kan vi genom förslaget få tag i ungdomar på ett tidigt stadium, förebygger vi utslagning, familjetragedier och följdeffekter som dyra behandlingsformer. Detta med dagens utbildade skolpersonal i området och efterkommande drogbehandling. För att kunna genomföra detta behöver både skolpersonal och elever delta. För att motivera deltagarna behövs dels en omfattande information om missbruksbeteende, sommarjobb i kommunen skall bara erbjudas ungdomar som deltar i drogtesterna. Vi vill även att kommunen skall samarbeta med företagare på detta område och gemensamt försöka ställa samma riktlinjer om drogtester för sommarjobb. Sverigedemokraterna föreslår därför kommunfullmäktige: Att uppdra åt berörda nämnd utreda möjligheterna för införande av slumpmässiga drogtester i högstadieskolan och gymnasieskolan. Att uppdra åt kommunen söka samarbete med företagare för att gemensamt ha samma riktlinjer om drogtester som krav för sommarjobb Daniel Persson Sverigedemokraterna