Vallhovskolans kvalitetsredovisning

Transkript

1 Grund-/särskola Datum Sidan 1(25) Vallhovskolans kvalitetsredovisning Organisation I skolans öppna och flexibla planlösning finns både för- och nackdelar. Den inbjuder och möjliggör till nära samarbete mellan skolans verksamheter. Bra utemiljö, nära till skog och pulkabacke, skridsko- och fotbollsplan. Bristen på arbetsrum, konferensrum, grupprum, samtalsrum kräver en mycket noggrann logistik, mycket tid och kraft går åt till detta. Förråd, utan fönster, har gjorts om till arbetsrum för bl.a. spec.ped. Planlösningen innebär att åldersintegrerade klasser är nödvändigt och därmed är det ibland upp till 32 elever i ett klassrum. Avsaknad av rum försvårar även arbetet för hemspråkslärare och modersmålslärare. Skolan har ett skolbibliotek. För detta arbete finns inte någon specifik personal, utan sköts av lärare tillsammans med elever och skolans kanslist. Vi saknar en admindator i biblioteket för att återlämningen av böcker skall fungera optimalt. Slöjd och hemkunskap bedrivs på Norrsätraskolan, då skolan saknar denna typ av lokaler. Under läsåret har lärarna fått tillgång till egna datorer. Skolan har behov av ökat antal elevdatorer, med tanke på projektet Skriva sig till läsning nu pågått i två år. Även insikten och kunskapen om att använda alternativa lärverktyg har ökat behovet av datorer. Hösten 2013 sker utdelandet av en-till-en-datorer på Vallhovskolan. Skolan är mångkulturell då det finns 50 elever med annat modersmål än svenska. 13 olika språk är representerade. Antalet lärarstuderande från högskolorna i Gävle och Falun har under året varit sju. Två lärare har under läsåret deltagit i HiG:s utbildning för LLU. 2. Systematiskt kvalitetsarbete Terminen startar med att vi gemensamt går igenom kvalitetsredovisningen och arbetsplanen. Rektor ansvarig. Kunskapsförvaltningen

2 Datum Sidan 2(25) Avstämning och diskussioner angående arbetsplanen sker fortlöpande under läsåret vid planeringsdagar, arbetslagsträffar, ämnesgrupper och skolans gemensamma personalträffar. Rektor och enhetsledare ansvariga. Särskilda avstämningstider för arbetsplanen är höstlovet, vårterminens start och utvärderingsdagar under vårterminen då hela arbetslaget deltar. Detta gäller förskoleklass, fritidshem och skolan. Som underlag används enkäter, diagnostiska prov, nationella prov och övriga utvärderingar av det egna arbetet. Under året sker kontinuerliga LUS-dragningar, även utifrån genusperspektiv. Klasskonferens hålls två gånger per läsår med berörda lärare, rektor och elevhälsan. Sammanställningen av kvalitetsredovisningen görs av ledningsgruppen utifrån bl.a. kommunens elevenkät och diskussionsmaterial från avdelningarnas utvärderingar. Dessutom harledningsgruppen tillsammans med elevrådet sammanställt alla klassers utvärdering av arbetsplanen. Nytt för detta läsår är att elevenkäterna i årskurs 3 och 5 återkopplas tillsammans med eleverna i dessa årskurser. Detta görs som ett led i att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet. Rektor, ledningsgrupp och klasslärarna ansvariga. Fritidshemmet och förskoleklassen verksamhet har särskilt utvärderats tillsammans av personal och rektor. Nya mål för verksamheterna har utarbetats. Rektor ansvarig. Åtgärderna i Vallhovskolans arbetsplan bryts ned till avdelningarnas planeringar, och respektive pedagogers lokala pedagogiska planeringar. Utvärderingen av detta arbetssätt har visat på ökad känsla av delaktighet bland pedagogerna. Enhetsledare och arbetslag ansvariga. Det systematiska arbetsmiljöarbetet har följt vårt årshjul, vilket har fungerat bra med tydliga rutiner. Under detta läsår har skolan reviderat beredskapsplan/ Hot och våld. Brandsyn, brandövningar och skyddsronder har genomförts under året, vilket fungerat tillfredsställande. Rektor och skyddsombud ansvariga. Eleverna har varit delaktiga i det systematiska arbetsmiljöarbetet via klassråd, avdelningsråd, elevråd och genom målen i arbetsplanen gällande Normer och värden. Rektor och klasslärarna ansvariga. Kamratstödjarnas trygghetsvandring har legat som underlag till skyddsrond och utvärdering av Normer och värden. Vuxna kamratstödjare och enhetsledare ansvariga. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras i minnesanteckningar och protokoll för respektive arbetsgrupp och verksamhetsområde. Denna dokumentation ligger till grund för skolans kvalitetsredovisning. Denna presenteras sedan på vår hemsida. 2

3 Datum Sidan 3(25) 3. Normer och värden Mål 2011/12: Samtliga avdelningars resultat i elevenkäten ska vara minst 3 på frågan Jag har arbetsro i skolan. Resultat Resultatet är 2,92 för årskurs 3 och 2,86 för årskurs 5 Målet är uppfyllt i hög grad. Alla avdelningarna har arbetat med klassens mål och avdelningens mål, utifrån skolans förväntansdokument. Dessa mål har ofta haft anknytning till arbetsro. Eleverna har varit delaktiga i att sätta upp nya mål och utvärdera, bl.a. via avdelningsråden och vid storsamlingar. Detta har varit positivt för alla elevers delaktighet och ansvarstagande. Vi har fortsatt arbetet med att få tydlig struktur och genomförande av lektioner genom diskussioner i arbetslagen. Alla pedagoger har deltagit i utbildningen Ledare i klassrummet med Ewa Szamborska. Detta har lett till en ökad medvetenhet om sin roll/betydelse som ledare hos pedagogerna. Vid återkoppling med eleverna utifrån frågan Jag har arbetsro i skolan förknippade många elever arbetsro lika med tystnad. I övriga diskussioner med elever framkommer att de har möjlighet att koncentrera sig och utföra sitt skolarbete i stor utsträckning. Då vi målmedvetet arbetat med att skapa arbetsro är vår analys att elevernas svar i enkäten speglar deras syn på att arbetsro är lika med tystnad. Eleverna upplever att placering i klassrummet och möjlighet att arbeta i mindre grupper påverkar arbetsron positivt. På grund av skolans lokaler har vi ej möjlighet att dela de stora klasserna (upp till 32 elever) i mindre grupper så ofta som det vore önskvärt. Mål 2012/13 Samtliga avdelningars resultat i elevenkäten ska vara minst 3 på frågan Jag har arbetsro i skolan. Aktivitet: Diskutera begreppet arbetsro tillsammans med eleverna, för att få en samsyn om begreppet. Kontinuerliga utvärderingar om klimat och arbetsro i klassrummet. Diskussioner i lärarlaget angående utvärderingsformer. Arbeta vidare med kunskaperna från kursen Ledaren i klassrummet i arbetslagen och lärarträffar. Återkoppling med kursledaren. 3

4 Datum Sidan 4(25) Ansvar Rektor, arbetslag, klasslärare Utvärdering av likabehandlingsplanen Vi har utvärderat svaren utifrån fritidshemmets föräldraenkät och kommunens elevenkät för 3:or och 5:or. Diskussioner i EHT och på arbetslagens utvärderingar inför kvalitetsredovisningen. Utvecklingssamtal. Delaktiga har varit elever Åk 3 och 5, elevrådet, EHT, arbetslagen, föräldrarådet och föräldrar till elever på fritids. Elever via utvecklingssamtal. Ny plan upprättas. Rektor, enhetsledare och elevhälsoteam ansvariga. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Skola åk 1-6 Elevenkät och samtal med elever i olika grupperingar visar att eleverna generellt trivs, att vuxna reagerar när någon behandlas illa och att de känner sig väl behandlade av vuxna och klasskamrater. Inga större skillnader märks i ett genusperspektiv i svaren. Alla avdelningarna har arbetat med klassens mål och avdelningens mål, utifrån skolans förväntansdokument. Dessa mål har ofta haft anknytning till arbetsro och förhållningssätt. Detta har varit positivt för alla elevers delaktighet och ansvarstagande. All personal på Vallhovskolan har under året deltagit i fortbildningen Ledaren i klassrummet. Den har varit ett stöd i vårt arbete. Eleverna har varit delaktiga i att sätta upp nya mål och utvärdera, bl.a. via avdelningsråden och vid storsamlingar. Detta har varit positivt för alla elevers delaktighet och ansvarstagande. Kurator, skolsköterska, specialpedagog och vuxna kamratstödjare har haft samtal både vid uppkomna situationer och i förebyggande syfte, med gott resultat. På rasterna har vi haft organiserade aktiviteter och förstärkt vuxennärvaro. Eleverna upplever skolgården trygg enligt elevrådet. Kamratstödjarna har organiserat trivseldagar vilket har upplevts positivt enligt klassernas utvärderingar. De har också genomfört trygghetsvandring enligt BRÅ. Den föranledde vissa åtgärder efter diskussioner med elevråd. Fritidshem Förväntansdokumentet har förankrats på fritidshemmet. Fritidshemmet betonar olika kulturers värde och ser det som en tillgång med kulturell mångfald. Arbetet med att hantera varandras olikheter har resulterat i en hög tolerans mellan barnen. Vi ser vikten av personalens förhållningssätt i det vardagliga arbetet. Kommunens föräldraenkät visar att vårdnadshavarna anser att personalen arbetar för att motverka fördomar mellan olika kulturer. All personal på Vallhovskolan har under året deltagit i fortbildningen Ledaren i klassrummet. Den har varit ett stöd i vårt arbete. Personalen på fritids bedömer att barnen trivs och är trygga i grupperna, vilket även stärks av resultatet i föräldraenkäten. 4

5 Datum Sidan 5(25) Förskoleklass All personal på Vallhovskolan har under året deltagit i fortbildningen Ledaren i klassrummet. Den har varit ett stöd i vårt arbete. Veckans mål i förskoleklasserna har fungerat bra. Dessa har varit baserade på aktuella behov i barngruppen och utifrån förväntansdokumentet. Vi har sett vikten av att hålla målen levande. Gruppkänslan har stärkts. Nästa läsår Vi kommer under nästa läsår att fortsätta förankringen av förväntansdokumentet, bland personal, elever och föräldrar. Utifrån detta dokument arbetar vi i nästa års plan med trivsel, vi-känsla, inkludering och arbetsro. Planen utvärderas enligt vårt årshjul i maj Utvärderingen görs av arbetslag, elevhälsa och tar hjälp av elevenkäter, samtal med elever och föräldraråd. 4. Kunskaper Mål 2011/12: Kursplanen ska vara tydliga för eleverna i skolans samtliga ämnen. Resultat Resultatet i elevenkäten för årskurs 3 visar 3,38 och 3,24 för årskurs 5. I skolans egna utvärderingar uttrycker eleverna att kursplanemålen är tydliga. Målet är uppfyllt i mycket hög grad Lokala pedagogiska planeringar har skrivits. Dessa planeringar har varit ett stöd bl.a. vid lektionsplanering och inför skrivande av omdömen och IUP. Utvärdering via Vallrådet visar att de föräldrar som läser och tar del av LPP ger en positiv bild av detta. Dessutom har målen kommunicerats muntligt med eleverna och åskådliggjorts på olika sätt i klassrummen. Skolans egen utvärdering visar att eleverna upplever detta som positivt. Konferenstid har avsatts för diskussion och erfarenhetsutbyte, både årskursvis och ämnesvis. Personalen deltar i kommunens nätverk. Detta för att öka samsynen på skolan och i kommunen. Tolk har funnits vid utvecklingssamtal med andraspråkselever och deras föräldrar. Modersmålslärare har stöttat till viss del vid förtydligande av målen. Lärarstuderande har under sin VFU-tid på skolan deltagit vid skrivande av lokala pedagogiska planeringar. 5

6 Datum Sidan 6(25) Måluppfyllelse åk 3 läsåret 2011/12 Ämne Antal elever som nått målen Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Moderna språk Modersmål Matematik Musik Naturorienterande ämnen Biologi Fysik Kemi Samhällsorienterande ämnen Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk 5 83 Teknik Andel i % som nått målen Åk 6 Ämne Antal elever som nått målen Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Moderna språk Modersmål Matematik Musik Andel i % som nått målen 6

7 Datum Sidan 7(25) Naturorienterande ämnen Biologi Fysik Kemi Samhällsorienterande ämnen Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik Mål 2012/13: Kursplanemålen ska vara tydliga för eleverna i skolans samtliga ämnen. Aktiviteter: Fokusera på de fem mest förekommande förmågorna i LGR11. Detta gör vi bl.a. genom samtal i ämnesgrupper utformning av LPP att i veckobreven beskriva förmågorna tillsammans med det centrala innehållet deltagande i kommunens nätverk åskådliggöra förmågorna tydligt för eleverna Representanter i hård- och mjukvarugruppen för utveckling av bl.a. Edwise och planeringar Ansvar Rektor, arbetslag, klasslärare Svenska/svenska som andra språk Mål 2011/12 Varje elev ska utveckla sitt läsande Resultat Förbättrat resultat för nationella proven. Målet är uppfyllt i hög grad 7

8 Datum Sidan 8(25) Vi har genomfört de uppsatta åtgärderna för att öka måluppfyllelsen. Diskussioner angående LUS har förts i skolans ämnesgrupper och arbetslag, och i kommunens nätverk. Två pedagoger har deltagit i Gibbonkursen. Alla elever har deltagit i någon form av boksamtal. Vi ser via LUS att våra elever med utländsk bakgrund behöver ytterligare stöd i sin läsutveckling. I analysen mellan klasslärare och Sva-lärare framkommer att eleverna i åk 5-6 behöver stöd med texter och begrepp i SO/NO för en djupare förståelse i dessa ämnen. Vi har under året fortsatt med projektet Skriva sig till läsning, för både årskurs 1 och 2. Efter två års arbete med detta projekt så ser vi att det gynnat barnens skrivande, och även deras läsande. Vi har givit särskilt stöd i läsning under sammanhängande perioder för ett antal elever. Detta har gett gott resultat. När vi jämför resultatet i LUS och nationella proven så ser vi att dessa inte överensstämmer med varandra. Trots tidigare insatser visar resultatet i LUS för årskurs 3 att endast 50% har nått upp till LUS 15. Däremot visar resultatet i nationella provens delprov ett högre resultat. en visar att vi kommande år behöver diskutera och få en samsyn mellan kraven i nationella proven och LUS. Betyder detta att vi är för hårda i vår LUS-bedömning? Vi kommer att arbeta vidare med barnens läsande, bl.a. genom läsveckor, intensivläsning i samarbete med specialläraren. Matematik Mål 2011/12 Eleverna ska kunna förklara vad de olika räknesätten står för och deras samband med varandra med hjälp av t.ex. konkret material och bilder. Resultatet mäts genom delprov i de nationella proven. Resultat Lågt resultat på delprovet angående problemlösning i årskurs 6 Målet är uppfyllt till viss del (åk 3) Målet är uppfyllt i hög grad (åk 6) På en avdelning har åk 3, på grund av organisationen, arbetat åldersintegrerat i helklass (ca 30 elever). De har under lektionerna arbetat med olika centralt innehåll i ämnet matematik. Detta är dock inte fallet på de övriga avdelningarna, där undervisningen till största delen bedrivits enbart med åk 3. Vi har funderingar 8

9 Datum Sidan 9(25) om eleverna missgynnas av att de ställs inför flera olika val i procedurhanteringen (d.v.s. olika metoder), och hur lärarna då organiserar sin undervisning. Utifrån vår analys framkommer att vi behöver stärka färdighetsträningen i de lägre åldrarna. Våra låga resultat i matematik i de nationella proven kräver att detta är vårt prioriterade område nästa år. Övriga diagnoser visar dock ett något högre resultat än i de nationella proven. Två fritidspedagoger har deltagit kommunens matematikcirkel för förskollärare. Digitala resurser har använts för färdighetsträning och begreppsförståelse. Mål 2012/13 Eleverna ska muntligt kunna och skriftligt förklara hur de löser olika uppgifter. Mått: Resultatet mäts via egna och nationella prov och utvärderingar Aktivitet: Under läsåret 2012/13 kommer vår lokala ämnesgrupp i matematik ha högsta prioritet vid våra lärarträffar, både vad gäller tid och innehåll. Alla lärare ingår i gruppen. Det diagnostiska materialet Diamant används för att se om de fyra räknesätten är automatiserade. Åtgärder görs utifrån resultat. Det diagnostiska materialet Tal och räkning används för att visa på kunskaperna i positionssystem och taluppfattning. Åtgärder görs utifrån resultat. Elever med åtgärdsprogram i matematik erbjuds extra tid utöver ramtiden. Lärarna deltar i kommunens nätverk. Lärare deltar i utbildning av NTA-lådan Algebra och mönster. Ansvarig Rektor, arbetslag och klasslärare 5. Ansvar och inflytande Mål 2011/12 Eleverna ska uppleva att de är med och påverkar i skolan. Resultat 97 procent av eleverna i årskurs 3, och 91 procent av eleverna i årskurs 5 är medvetna om att de har haft klassråd minst en gång i veckan. 9

10 Datum Sidan 10(25) Resultatet angående frågan hur de kan påverka i skolan genomklassrådet visar på 3,03 för årskurs 3 och 3,34 i årskurs 5. Målet är helt uppfyllt av vad gäller genomförande av klassråd. Målet är uppfyllt i mycket hög grad vad gäller hur eleverna upplever att de är med och påverkar genom klassråd. Alla grupper har genomfört klassråd minst en gång i månaden. Skolans mål har varit att ha klassråd minst en gång i veckan, vilket i stor utsträckning har genomförts. I skolans egen utvärdering med eleverna visar att arbetsgången klassrådavdelningsråd-elevråd är tydlig för dem. De upplever att de kan påverka på skolan via klassråden. Återkopplingen från elevråd tillbaks till klassråd har inte varit tydlig. Detta framkom vid utvärderingsmötet som ledningsgruppen och elevrådet hade. Mötet är ett resultat av att alla klasser utvärderat delar av skolans arbetsplan. Återkopplingen elevråd-klassråd är ett förbättringsområde under nästa läsår.. Avdelningsråden har haft egen budget för inköp av material till uteaktiviteter. Övrigt arbete under läsåret med ansvar och inflytande Arbetet med veckans mål utifrån förväntansdokumentet och trygghetsvandraringarna med kamratstödjarna har utvecklats ytterligare under året. Uppföljningen av åtgärderna i trygghetsvandraringarna har förbättrats med koppling till elevrådet. Konferenstid har avsatts för de vuxna kamratstödjarna, vilket har gynnat samsyn och struktur mellan de tre avdelningen på de tre avdelningarna. Elever i alla åldersgrupper har haft möjlighet att framför sina åsikter kopplade till målen i arbetsplan. Elevrådsrepresentanterna har tagit ett stort ansvar för att framför dessa åsikter. Elevernas åsikter beaktas i upprättande av nästa års arbetsplan. Representanter från elevrådet har deltagit vid storkökets matmöte. Eleverna visade mycket god mötesteknik, och framförde sina frågor på ett bra sätt. Elever har varit delaktiga i utformandet av klassens regler/konsekvenser. Mål 2012/13 Eleverna ska uppleva att de är med och påverkar hur vi arbetar i skolan (dvs. arbetsformer). Mått Målet är uppnått när resultatet i elevenkäten är 3 i årskurs 3 och 5. 10

11 Datum Sidan 11(25) Aktivitet Tid avsätts på avdelningarnas lärarträffar för diskussion om hur vi involverar elevgruppen i arbetet med lokala pedagogiska planeringar. Tillfälle att ge respons, med fokus på elevmedverkan, på upprättade LPP:er sker också vid dessa lärarträffar Fortsatt publicering av LPP på skolans hemsida, med tanke på tillgänglighet och delaktighet för vårdnadshavare/föräldrar. Publicering av LPP i Edwise på kommunnivå. Ansvarig Avdelningarnas respektive lärararbetslag 6. Skola och hem Skolan har ett föräldraråd, Vallrådet, som träffas ca tre gånger per termin. I Vallrådet deltar förutom föräldrar, representanter från varje avdelning och rektor. Rådet fungerar som ett bollplank och diskussionsforum vid utvärdering av t.ex likabehandlingsplan och förväntansdokument. Diskussioner har förts angående informationsvägar skola-hem, t.ex. digital IUP, hemsida, veckobrev, E-tjänster. Föräldrarna är nöjda med skolans information via hemsidan. Föräldrarnas åsikter har varit viktiga för skolans arbete och analys av fritidshemmens enkät. Vallrådet har även varit involverat i skolans arbete med hållbar utveckling, t.ex. Gå och cykla till skolan. På skolan har traditionen med städ- och fixardag genomförts även i år. Elever, föräldrar och personal hjälps då åt att städa och fixa vår skolgård. Föräldramöten hålls klassvis vid varje läsårsstart. Fler tillfällen då föräldrar bjuds in är vid julfest och sommaravslutning. Föräldrarna är även engagerade i skol-dm och sexornas skolresa, där de tagit ett stort ansvar. Vid behov har skolan haft ett nära samarbete och stöd med föräldrar, t.ex. samtal med elevhälsan och närvaro på skolan. Utvecklingssamtal har erbjudits minst en gång per termin. Föräldrarna har möjlighet att ta del av elevernas omdömen och IUP via internet. Föräldrarna har tillgång till aktuell information, samt veckobrev, via skolans hemsida. Vi upplever att vi har ett gott samarbete och stöd av våra föräldrar. 7. Övergång och samverkan Vi följer kommunens plan vad gäller överlämnande från kommunens förskolor. Vad gäller överlämnande till årskurs 7 har rutinerna för vårens aktiviteter följts 11

12 Datum Sidan 12(25) (t.ex. presentation av de olika profilerna, språkval, besök på mottagande skola, särskilt överlämnande av barn med särskilda behov och överlämnande till mottagande mentor). 8. Skolan och omvärlden Skolan samarbetar med Kulturskolan, UNF, Högbo GIF (skidsektionen), SAIK/bandy ( respektmodellen /Håkan Larsson), Folktandvården, BRÅ, biblioteket, räddningstjänsten, polisen, Smedsgården, ICA, Sandvikens IF (boll- och lek, och information om hälsa), Sandviken hus, Jappz, prao för våra elever årskurs 6, praoelever från årskurs 7-9, praktikanter från gymnasiet. I sitt arbete med skoltidningen har årskurs 6 haft externa kontakter med omvärlden, t.ex. Lyon, Leksands IF, Brynäs IF, COOP Extra. Skolans ambition har varit att bidra till att vidga elevernas insikt om sina möjligheter till studie- och yrkesval utan att begränsas av kön eller social bakgrund. 9. och betyg Under läsåret 2011/12 har tid vid arbetslagsträffar, konferenser och studiedagar avsatts för arbete och implementering av LGR11. Skolans pedagoger har deltagit i kommunens nätverk där dessa frågor diskuterats. Vid två tillfällen har kommunens implementerare deltagit vid personalkonferenser. All personal har arbetat med kapitel 1 och 2 i LGR11. Skolans lärare har tagit del av Christian Lundahl föreläsning för lärande (Högskolan i Dalarna). Vi har påbörjat arbetet med elevernas själv- och kamratbedömning utifrån egna arbetsprestationer, genom t.ex. Two stars and a wish. Enhetsledarna och rektor deltog vid föreläsning, utifrån Hatties teorier, med Jan Håkansson. Två enhetsledare har deltagit vid föreläsning med Steve Wretman vid Högskolan i Dalarna, angående betyg och bedömning. Allmänna råd angående betyg och bedömning och Planering och genomförande av undervisning har inköpts till alla lärare. Feedback på lokala pedagogiska planeringar av arbetslag och rektor. Studiedag med Anne Åkerlöf angående den nya skollagen. Deltagande vid Skolverkets konferenser i Stockholm angående betyg och bedömning. 12

13 Datum Sidan 13(25) Under året har diskussioner i ledningsgrupp/arbetslag förts hur vi ska möte de nya kunskapskraven för årskurs 3 och 6. Detta har resulterat i en ny organisation till läsåret 2012/13. I den nya organisationen finns en tydlig uppdelning mellan årskurs 3 och 4. Personalen har deltagit i studiedagar angående Skola Medarbetare Mål 2011/12: Sänka ljudnivån på avdelningarna. Mäts via samtal personal / rektor. Resultat I utvärdering i arbetslag och i samtal med rektor framkommer att ljudnivån har förbättrats. Målet är helt uppfyllt. Åtgärder har genomförts, både organisatoriskt och praktiskt. Detta återspeglas i avdelningars mål, veckans mål i olika klasser, fortbildning för personal ( Ledaren i klassrummet ). Praktiska åtgärder har varit möbeltussar under bord och stolar, två ringningar på morgonen för att få en lugnare städstund på fritids innan skolan börjar. Detta var förslag från elevrådet. Ytterligare åtgärder har varit lugn musik, dämpad belysning, lässtund på morgonen. Vidare har organisationen runt vår mathantering förbättrats. I senaste arbetsmiljökartläggningen framkommer hög trivsel på arbetsplatsen. Dock framkommer att en stor del av personalen anser att de har en hög arbetsbelastning. Under året har flera stora förändringar inom skolvärlden skett, bl.a. införande av nya styrdokument med allt vad det innebär, mycket ny teknik och dataprogram att behärska, hög närvaro av barn på fritidshemmet. Detta kommer att kommuniceras under nästa läsår. 13

14 Datum Sidan 14(25) Kvalitetsredovisning Vallhovskolans Förskoleklass 11/12 Organisation Vallhovskolan har förskoleklass på alla tre avdelningar. Elevantalet har detta läsår varit 42st. Behörig personal finns på samtliga tre tjänster. Förskollärarna har deltagit i kommunens nätverk för förskoleklass. Systematiskt kvalitetsarbete Terminen startar med att vi gemensamt går igenom kvalitetsredovisningen och arbetsplanen. Avstämning och diskussioner angående arbetsplanen sker fortlöpande vid arbetslagsträffar under läsåret. Rektor/enhetsledare ansvarar. Särskilda avstämningstider för arbetsplanen är höstlovet, vårterminens start och utvärderingsdagar under vårterminen då hela arbetslaget deltar. Detta gäller förskoleklass, fritidshem och skolan. Som underlag för förskoleklassens utvärderingar används samtal med eleverna och föräldrar samt övriga utvärderingar av det egna arbetet. Klasskonferens hålls två gånger per läsår med berörda lärare, rektor och elevhälsan. Sammanställningen av kvalitetsredovisningen för åk 1-6 görs av ledningsgruppen utifrån bl.a. kommunens elevenkät och diskussionsmaterial från avdelningarnas utvärderingar. Förskoleklassens verksamhet har särskilt utvärderats tillsammans av personal och rektor. Nya mål för verksamheten har då utarbetats. Åtgärderna i Vallhovskolans arbetsplan bryts ned till respektive avdelnings planering. Utvärderingen av detta arbetssätt har visat på ökad känsla av delaktighet bland pedagogerna. Arbetsplanen är värdefull i avdelningarnas fortsatta arbetet med måluppfyllelse. 14

15 Datum Sidan 15(25) Normer och värden Mål 11/12 Inget barn ska utsättas för kränkande behandling. Uppfylld i mycket hög grad Veckans mål har fungerat bra. Dessa är baserade på aktuella behov i barngruppen och utifrån förväntansdokumentet t.ex. social kompetens och ansvarstagande. Vi har sett vikten av de vuxnas engagemang i detta arbete. Gruppkänslan har stärkts. Föräldrasamarbetet har fungerat bra vilket framkommit i samtal med föräldrarna. Vi har haft tät mailkontakt med ett antal föräldrar förutom den dagliga kontakten vid lämning och hämtning. Vi har använt materialet från SET till Min bok som vi arbetar med en gång i veckan. Boken används som arbetsmaterial vid samtal om t.ex. likheter/olikheter, lika värde, självuppfattning, ansvar och konflikthantering. Det har upplevts konkret av eleverna och de har utvecklat sin sociala kompetens. Högskolan Dalarna har under vårterminen forskat runt vårt arbete med livskunskap på en av avdelningarna. Vi kommer att få ta del av resultatet. Mål 12/13 Inget barn ska utsättas för kränkande behandling Aktiviteter Lyfta arbetet kring normer och värden på avdelningsmötena F-6. Använda material från SET, EQ-verkstan och vårt förväntansdokument veckans mål sätts utifrån dessa samtal. Nära föräldrasamarbete t.ex. genom dagliga kontakter, utvecklingssamtal. Reagera och agera tydligt vid kränkningar. Kontakt med spec.pedagog vid behov. Ansvariga Lärare i förskoleklass Kunskaper Matematik Mål 11/12 Behärska att kombinera siffror och antal 0-10 Känna igen siffrorna

16 Datum Sidan 16(25) Målet är uppfyllt i mycket hög grad. Målet är uppfyllt i mycket hög grad. Barnen förståelse för siffror och antal har ökat under året. Ett fåtal barn har fått extra stödinsatser genom enskilt konkret arbete med pedagog. Vi har arbetat tematiska med utgångspunkt från kommunens matematikkurs för förskolan. Två fritidspedagoger har deltagit i kommunens matematikkurs. Dessa har använt sina kunskaper i förskoleklassen. Barnen har jobbat i mindre grupper och större grupper. På en avdelning har matematikutvecklaren varit involverad. Förskolans (1-5) arbete med matematik har stärkt barnen. Förskollärarna har deltagit i NTA-grundkurs Arbetet med NTA-lådorna har genomförts till viss del. Mål 12/13 Behärska antalsbegrepp Känna igen siffrorna 0-9. Aktiviteter Kollegiala samtal och planering. Praktiska uppdrag t.ex. arbeta med diagram på olika sätt, former och sortering. Se siffror i spel, almanackan, pengar m.m. Delta i kommunens nätverk. Fortsätta arbetet med NTA-lådorna. Ansvariga/Lärare i förskoleklass Språket Mål 11/12 Ta instruktion i grupp mäts via barnens IUP Våga prata i grupp mäts via barnens IUP Känna igen bokstäverna Målet uppfyllt i hög grad Målet har uppfyllts i hög grad. Målet uppfyllt i mycket hög grad. Vi har övat mycket på barnens förmåga att ta instruktioner i grupp och bl.a. haft bildstöd på samlingarna. 16

17 Datum Sidan 17(25) Tonvikten har ofta legat på förmåga att koncentrera sig och lyssna. Mycket beroende på enskilda barns behov och förmågor. Att våga prata inför gruppen ingå också i det dagliga arbetet, men har inte fått så stort utrymme som önskat. Veckans bokstav, ABC på PC, pedagogiska program på datorn och vanliga spel har använts. Bornholmsmodellen och Språktåget har använts detta har upplevts som en bra modell. Elevernas språkmedvetenhet har ökat vilket visar i screening och LUS. Alla barn i gruppen har fått ökad förståelse och kunskap om bokstäver, bokstavsljud och stavning. Förskolelärarna har deltagit i kursen Ledaren i klassrummet som stärkt och synliggjort vikten av en tydlig ledare. Mål 2012/13 Ta instruktion i grupp mäts via barnens IUP Våga prata i grupp mäts via barnens IUP Känna igen bokstäverna och dess ljud Aktiviteter Tydliga instruktioner, börja enkelt och utveckla. Bildstöd. Skapa ett klimat där barnen vågar genom att uppmuntra, lyssna, ge följdfrågor och välja tema utifrån barnens intressen. Veckans bokstav, ABC på PC, pedagogiska program på datorn och vanliga spel. Att arbeta vidare med Bornholm Högläsning varje dag. Kontakt med spec.pedagog/sva-lärare. SIT Ansvariga Lärare i förskoleklass Hjälp och stöd Mål 11/12 Utveckla arbetet med invandrarbarnens språkutveckling. Målet uppfyllt i hög grad SVA-lärare har gjort ett SVAP och SIT-test på utvalda barn. Resultatet har rapporterats på klasskonferens. Förskolläraren har medvetet förtydligat vardagsspråket under tiden i förskoleklass. Under läsåret har inga behov av åtgärdsprogram funnits. Barns specifika behov har diskuterats/informerats vilket har fungerat bra. 17

18 Datum Sidan 18(25) Ansvariga Lärare i förskoleklass Ansvar och inflytande Mål 11/12 Fungerande arbetsgrupper. Mäts via utvärderingar tillsammans med barnen 2ggr/termin. Målet uppfyllt i ganska hög grad Arbetet med ansvarsgrupper har inte gjorts som det var tänkt. Endast dukvärdar som arbetat två och två veckovis. Övriga ansvarsgrupper har inte känts nödvändiga. Veckans mål har ofta haft fokus på eget och gemensamt ansvar. Veckans mål har även samarbetats med avdelningens mål bl.a. språkbruk. Mål 2012/13 Tydliggöra barnens möjligheter att göra egna val. Mäts via utvärdering med barnen, veckovis. Aktiviteter Veckans mål utifrån förväntansdokument. Samtal på samlingar och i övrig daglig verksamhet. Tydliggöra för barnen när de gör/gjort egna val. Ansvariga/Lärare i förskoleklass Skola-Hem Vi informerar föräldrar via veckobrev, hemsida, dagliga kontakter, utvecklingssamtal. Detta arbete har gynnat elever och föräldrar. Vilket visar sig i positiv respons från föräldrarna. Övergång och samverkan Vi följer kommunens överskolningsplan i samarbete med förskolan 1-5. Planen upplevs lätt att följa. Vi har fått tydlig information om barn med barn med särskilda behov vilket har varit positivt för barnen. Ett nära samarbete mellan fritidshem, förskoleklass och skola ger goda förutsättningar för varje barns mångsidiga utveckling. 18

19 Datum Sidan 19(25) Förskoleklass och omvärlden Vi besöker bl.a. biblioteket och kommunens teaterutbud. Promenader cykelutflykter för att lära känna sin närmiljö. En avdelning har haft besök av polisen under tema trafik. Förskoleklasserna har haft PRAO-elever från Söderskolan. Medarbetare Arbetet med att sänka ljudnivån har gett ett bra resultat. En klass vill dock framhålla följande: det positiva faktumet att barngruppen lekt mycket rollek tillsammans har gjort att det varit svårt att dela upp leken i de olika smårummen vilket naturligtvis påverkat ljudnivån. Mycket led utomhus har dock ofta inneburit lägre ljudnivå. 19

20 Datum Sidan 20(25) Kvalitetsredovisning Vallhovskolans fritidshem skola Organisation Vallhovskolan har fritidshem på alla tre avdelningar. Dessa tre samarbetar vid bl.a. öppning, stängning, lov och vid övergripande aktiviteter och planering. Elevantalet har ökat med ca 24 elever detta läsår, har som mest under året varit 200 inskrivna. Vi ser en fortsatt hög beläggning under nästa läsår. Vi har behörig personal på alla tjänster. Vallhovskolan har haft en representant i kommunens nätverk. Blåklint har haft en lärarkandidat från HIG på fritids Systematiskt kvalitetsarbete Terminen startar med att vi gemensamt går igenom kvalitetsredovisningen och arbetsplanen. Avstämning och diskussioner angående arbetsplanen sker fortlöpande vid arbetslagsträffar under läsåret. Rektor/enhetsledare ansvarar. Särskilda avstämningstider för arbetsplanen är höstlovet, vårterminens start och utvärderingsdagar under vårterminen då hela arbetslaget deltar. Detta gäller förskoleklass, fritidshem och skolan. Som underlag för fritidshemmet används kommunens föräldraenkät, samtal med eleverna och övriga utvärderingar av det egna arbetet. Klasskonferens hålls två gånger per läsår med berörda lärare, rektor och elevhälsan. Sammanställningen av kvalitetsredovisningen för åk 1-6 görs av ledningsgruppen utifrån bl.a. kommunens elevenkät och diskussionsmaterial från avdelningarnas utvärderingar. Fritidshemmets verksamhet har särskilt utvärderats tillsammans av personal och rektor. Nya mål för verksamheten har då utarbetats. Åtgärderna i Vallhovskolans arbetsplan bryts ned till respektive avdelnings planering. Utvärderingen av detta arbetssätt har visat på ökad känsla av delaktighet bland pedagogerna. Arbetsplanen är värdefull i avdelningarnas fortsatta arbete med måluppfyllelse. 20