Hjortkvarn- och Pålsbodaområdets kvalitetsredovisning 2016/2017

Transkript

1 Hjortkvarn- och Pålsbodaområdets kvalitetsredovisning 2016/2017 1(14)

2 Innehåll 1. Inledning 2. Förskolans prioriterade utvecklingsområden 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 5. Barns inflytande 6. Förskola och hem 7. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 8. Förskolechefens sammanfattande analys av kvalitetsredovisningen. 2(14)

3 1. Inledning I Hallsbergs kommun bygger vi landets bästa förskola, vilket innebär att strategier och arbetssätt är inriktade på att nå alla barn i förskoleverksamheten. Alla barn ska ha möjlighet att utvecklas utifrån sina individuella behov och förutsättningar. Vår vision är att alla barn ska trivas, vara trygga, känna nyfikenhet, tycka att det är roligt och därigenom få självförtroende och framtidstro. Vi resonerar utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Vårt förhållningssätt präglas av att vi är medforskande, tillåtande och lyssnande pedagoger. För oss är det viktigt att vårt arbete vilar på en förankrad och gemensam kunskapssyn och värdegrund. Vi arbetar ständigt med att ha stimulerande lärmiljöer som utmanar, lär, lockar till glädje samt gemensam lek. Under läsåret har vi bland annat utvecklat oss för att kunna utmana barnen med pedagogisk dokumentation och teknik i vårt vardagsarbete genom: Kompetensutveckling med föreläsare samt träffar där vi haft kollegialt lärande. En personal samt förskolechef var på BETT mässan i London och visade sedan bildspel, spred den nya kunskap som de fått samt köpte in material som introducerades på en workshops kväll. Vi kommer fortsätta med diskussionerna kring kränkande behandling, tills de sitter tryggt hos oss. Beskrivning av verksamheten, förskolans organisation och förskolans systematiska kvalitetsarbete. Kvalitetsredovisningen är ett led i det systematiska kvalitetsarbetet, där vi vill visa vårt arbete mot de höga mål vi strävar mot. Vi arbetar utifrån Skollagen, Lpfö-98 rev.2010, Hallsbergs kommuns verksamhetsplan samt FN:s barnkonvention. I Pålsboda- Hjortkvarns förskoleområdet finns: sju förskoleavdelningar, ett familjedaghem samt en fritidshemsavdelning. -Fritidshemmet är integrerat med en enavdelningsförskola som ligger i Hjortkvarn. -De andra verksamheterna ligger i centrala Pålsboda. -Familjedaghemmet arbetar delvis integrerat med en förskoleavdelning. -En förskola har specialiserat sig på natur och har I Ur och Skur-verksamhet för de äldre barnen. Våra verksamheter erbjuder cirka 130 barnplatser och fritidshemmet har cirka 11 barn. Inom verksamheten arbetar förskollärare, lärare, barnskötare samt outbildad personal. Varje förskoleavdelning har 8 timmar planeringstid per vecka, där två timmars gemensam planerings-/reflektionstid ingår varje eller varannan vecka. I övrigt ska tiden fördelas efter personalens ansvar. 4-5 gånger per termin har förskolorna arbetsplatsträffar, som bland annat innehåller forum för pedagogiska diskussioner. Representanter från enheterna ingår i ett kommungemensamt språknätverk, där de delger varandra erfarenheter inom språkutveckling. På grund av vikten att vidare utveckla oss i aktuella ämnen har vi även pedagogiska caféer två gånger/termin samt två dagar/termin har verksamheterna begränsat öppethållande för kompetensutveckling. 3(14)

4 På området finns en ledningsgrupp som består av fyra processledare samt förskolechef. Ledningsgruppen ses regelbundet samt alla processledare i Hallsbergs kommun träffas 3 ggr/termin tillsammans med utvecklingssamordnare. Förskolechef gör regelbundna verksamhetsbesök på alla enheter, men detta läsår har det blivit att några enheter fått flera inriktade besök. Verksamhetens barnvårdsteam består av specialpedagog och kurator, de träffar representanter från de olika förskolorna 1gång/ månad och konsulteras ytterligare där behov finnes. Rutiner finns för samarbete med BVC. En centralt placerad IT-pedagog finns i kommunen. Enheten har tillgång till en vikariesamordnare. Organisationsbild Förskolechef Processledare Förskolan Förskolan Pedagogisk verksamhet Förskolan Förskolan/fritidshemmet Folkasbo Gläntan Gullvivan Hjorten 4(14)

5 2. Förskolans prioriterade utvecklingsområden Rutiner för arbetet med pedagogisk dokumentation Målet är att vi ska få ett bra vardagsarbete där barnen är delaktiga. För att vi ska nå målet behöver vi arbeta aktivt med foton, teckningar, samtal/reflektion och digitala verktyg. Använda lärplattor för att utveckla lärandeprocesser och utveckla vårt arbetssätt. Barnen blir delaktiga i processen genom att vi skapar tid och utrymme för samtal. Processen kommer att hållas vid liv genom kontinuerligt arbete med pedagogiska dokumentationer samt reflektioner lärare emellan. Förutsättningarna som krävs är att hitta rutiner för när vi gör pedagogiska dokumentationer på våra förskolor. Vetenskapen visar på att barnen ser sitt eget lärande genom pedagogisk dokumentation. Insatserna följs upp på avdelningarnas reflektionstid, arbetsplatsträffar och utvärderas årligen i kvalitetsredovisningen. Verksamheterna arbetar på olika sätt och har kommit olika långt med den pedagogiska dokumentationen. Under året har det varit aktuellt att diskutera kring digitala verktygs roll i den pedagogiska dokumentationen. I februari var vi på en föreläsning som tog upp detta och visade tips på appar som man kan använda i arbetet. I vårt förskoleområde har vi efter detta haft ett pedagogiskt café där vi delgav varandra hur vi använder digitala verktyg i vår pedagogiska dokumentation. Det som ständigt är aktuellt för diskussion är hur vi ska dokumentera med de yngsta barnen på bästa sätt. Ett sätt som vi ser fungerar som vi bör använda oss mera av är att vi filmar barngruppen under aktiviteter och sedan reflekterar över filmerna tillsammans med barnen men även att vi pedagoger reflekterar över materialet. Reflektion med barnen behöver inte alltid betyda att de uttrycker i ord vad de gjort eller lärt sig utan det kan vara att vi ser hur de reagerar när de får möta foton och filmer på upplevelser de haft. Vi vill fortsätta utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation och använda de digitala verktyg som finns. För att kunna utveckla detta ännu mer behöver vi fler lärplattor till barnen samt touchskärmar till våra avdelningar. På detta sätt skulle dokumentationen vi gör bli mer lättillgänglig för barnen och mer synlig för vårdnadshavare. 5(14)

6 3. Normer och värden Mål Varje barn ska utveckla respekt för allt levande och omsorg i sin närmiljö. Aktiviteter - processer Vi ska arbeta med allemansrätten på ett konkret och lustfyllt sätt så att alla barn får möjligheten att lära sig vad man får och inte får göra i naturen. Arbeta aktivt med återvinning tillsammans med barnen och delta i skräpplockardagarna under våren som Håll Sverige rent anordnar. Bedömning och resultat: Vi anser att vi uppfyllt målet inom detta område. X Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Analys: Genom att genomföra de aktiviteter som vi planerat och följt upp dem tillsammans med barnen ser vi att vi nått målet. På alla våra förskolor ser vi att detta är ett område som intresserat barnen. Vårt agerande har stor betydelse för hur barnen tar emot ny kunskap. Det är viktigt att pedagogerna presenterar materialet på ett lekfullt och spännande sätt exempelvis genom olika karaktärer såsom Allemansråttan och Mulle. Det har skett en förändring i hur barnen agerar i utemiljön. Barnen är uppmärksamma på vad man får och inte får göra vilket är kopplat till allemansrätten. Exempelvis inte bryta av grenar i skogen, inte kasta skräp i naturen m.m. och varför detta inte är okej. De är uppmärksamma vid alla tillfällen när vi är utomhus på om de hittar skräp och de vill då samla in det. Utifrån de aktiviteter vi utfört och hur vi agerat och bemött barnen i deras funderingar och intressen har vi sett och hört att barnen tagit till sig och befäst kunskap. Åtgärder för utveckling: Vi vill få in ett kontinuerligt arbete kring detta på våra förskolor och att aktiviteter såsom skräpplockardagar och allemansrättsarbete aktualiseras varje läsår. 6(14)

7 4. Utveckling och lärande Mål Varje barn ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. Aktiviteter - processer Arbeta med böckerna De mäktiga fem tillsammans med barnen. Alla lärare ska ta del av föreläsningen om De mäktiga fem för att få inspiration och vidga sin kunskap inom ämnet. Ansvar: Förskolechef och processledare Uppmärksamma vardagsteknik et Bedömning och resultat: Vi anser att vi uppfyllt målet inom detta område. X Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Analys: Fokus inom detta område har varit att få igång ett resonemang tillsammans med barnen och i första hand få deras kunskaper och tankar om de problem som Skruven har i böckerna. Vi upplever att på det sätt vi pedagoger har presenterat materialet har vi fått med oss barngrupperna. De har visat intresse och en del barn har haft större kunskap och insikt än andra och kunnat förklara de tekniska lösningarna. Vi har sett att barnen har diskuterat mycket och lärt av varandra. Detta har också gett öppningar till hur och vad man kan göra praktiskt i arbetet. En blandning av teori och praktik upplever vi för barnens lärande framåt. Det räcker inte bara att läsa om att Skruvens båt blir lättare att förflytta framåt med hjälp av rullande stockar under den. De behöver även testa det praktiskt. Det går faktiskt att förflytta en planka med flera barn sittande på den genom att lägga rör under den så att den rullar framåt. Det är svårt att skjuta upp en barnvagn för flera trappsteg men det går mycket lättare om man använder lutande planet rampen. Att lyfta en vuxen är nästan omöjligt för någon som endast är några år gammal men med hävstångens hjälp så är det möjligt. Genom att ge barnen dessa möjligheter och erfarenheter fördjupas deras kunskap. Vi har upplevt att barnen därmed inte 7(14)

8 bara varit teoretiskt intresserade av våra projekt utan även haft ett utforskande fokus. Detta passar även bra för de barn som inte har utvecklat svenska ännu p.g.a. ålder eller annan nationalitet. Vi som pedagoger har gjort detta möjligt för dem. I våra teknikprojekt ges det många öppningar till matematiska och språkliga resonemang. Matematiken och tekniken är nära sammankopplade. Vi har använt tekniktemat till att lyfta upp exempelvis former (vilka former som kan rulla), kategorisera, antal, begrepp. Även när det gäller språket får vi in infallsvinklar inom våra projektet. Barnen i våra grupper har återberättat böckerna, dramatiserat, fört resonerande samtal etc. Gällande språk och matematik så genomsyrar det hela vår verksamhet. Vi använder oss av olika material inom båda ämnena. Åtgärder för utveckling: Vi vill att detta ska vara ett naturligt inslag i verksamheten så det inte avslutas för att vi framöver fokuserar på flera saker. 8(14)

9 5. Barns inflytande Mål Varje barn ska få möjligheten att utveckla sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i former av samarbete och beslutsfattande. Aktiviteter - processer Fortsätta driva barnråd Tydliggöra barnens olika val i vardagen Att vi som lärare ska använda ord såsom demokrati, majoritetsbeslut, samarbete etc. i det vardagliga arbetet. Bedömning och resultat: Vi anser att vi uppfyllt målet inom detta område. X Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Analys: Förskolorna har fortsatt arbeta med barnråd men på olika sätt och i olika grad. Barnen har fått varit med och tagit majoritetsbeslut och därmed fått förståelse för att det inte alltid blir som man själv tänkt sig utan att majoriteten i vissa fall får bestämma. Barnråden är en tydlig form för att arbeta med barnens inflytande där de själva kan känna att de har möjlighet att påverka. Ett forum för demokrati med andra ord. Några av förskolorna har provat att ha ett mindre antal barn i varje barnrådsgrupp vilket gör det lättare för barnen att komma till tals. Även barn som inte vågar prata i stor grupp får då en chans. Detta upplever vi har fungerat positivt. Även om barnen kan ha svårt att använda och förstå orden demokrati och majoritetsbeslut så ser vi att barnen ändå förstår innebörden. Det ser vi vid lek och samspel mellan barnen hur de handlar gentemot varandra samt hur de agerar vid majoritetsbeslut. Exempel på hur vi jobbat med att ta majoritetsbeslut är att rösta om vilken bok som ska läsas, vilken film vi ska se på, vad man ska lyssna på under vilan, vilken aktivitet vi ska göra. 9(14)

10 Vi har uppmärksammat barnen på situationer där de hjälps åt genom att exempelvis säga jag ser att ni samarbetar. Detta har gjort att även barnen använder detta ord när de sätter ord på att de vill ha hjälp eller när de observerar att några hjälps åt. Det största arbetet med barns inflytande sker under hela dagarna i våra verksamheten. Det är viktigt för oss pedagoger att vara lyhörda och fånga upp det barnen visar och uttrycker att de är intresserade av. Åtgärder för utveckling: Viktigast är att vi fortsätter att forma verksamheten så att barnen får möjlighet att uppleva demokratiska situationer. Vi vill fortsätta diskutera hur vi på bästa sätt ska ha våra barnråd. 10(14)

11 6. Förskola och hem Bildningsnämndens mål Vårdnadshavare och barn ska vara nöjda med våra skolor. Idag uppger 88 % av vårdnadshavarna att de är nöjda med förskolans bemötande, 2015 ska vi ha 92 % för att 2018 vara 97 %. Målet är uppfyllt på vår enhet Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X Resultat: 98,1 % av vårdnadshavarna har svarat att de är nöjda med vårt bemötande av dem och barnen. Bildningsnämndens mål Vi ska ha en förskola som tar hänsyn till våra medborgares behov av barnomsorg alla tider på dygnet. Vårdnadshavares nöjdhet med förskolans tillgänglighet ska årligen öka från idag, där 92 % är nöjda, för att 2018 vara 97 %. Målet är uppfyllt på vår enhet Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X Resultat: 97,3 % av vårdnadshavarna har svarat att de är nöjda med förskolans tillgänglighet. Förskolans mål: Andelen vårdnadshavare som svarar på kommunens enkät 2017 ska vara 100 %. Andelen vårdnadshavare som upplever att informationen om förskolans verksamhet är bra ska helst vara 95 % Andelen vårdnadshavare som upplever att informationen om det egna barnets/barnens utveckling ska helst vara 95 % (14)

12 Aktiviteter: På föräldramöte redovisa föregående års enkätsvar, samt informera om varför det är så viktigt att vårdnadshavarna deltar. Vara tydliga och öppna när vi informerar om enkäten. Bedömning och resultat: Vi anser att målet är delvis uppfyllt. Vi har en svarsfrekvens på 93 %. Vi har haft vårdnadshavare som på grund av annat modersmål än svenska inte har kunnat svara på enkäten. Dessa har vi räknat bort i resultatet. Av de som svarade på enkäten upplever 95 % att de får bra information om förskolans verksamhet. 100 % av de som haft utvecklingssamtal tycker att de fått information om sitt barns utveckling. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X Analys: Även om vi inte hade 100 % svarsfrekvens så är detta en klar förbättring mot tidigare år. Vi har erbjudit föräldrarna att svara på enkäten på förskolornas lärplattor och även förklarat vikten av enkäten. De som inte velat svara på förskolan utan tagit hem lappen har vi påmint. Vi arbetar ständigt med att ha en dialog med föräldrar angående hur de vill att förskolans information ska förmedlas så att de kan ta till sig den på bästa sätt. Några av områdets förskolor använder sociala medier som ett sätt att förmedla vad vi arbetar med, såsom Facebook och Instagram. Samtal i hallen, föräldramöte, utvecklingssamtal, foton, filmer, månadsbrev, almanackor m.m. är andra sätt att förmedla information på. Under läsåret har vi erbjudit vårdnadshavare att ha minst ett utvecklingssamtal. Vi har använt hjälp av tolk i de fall det behövts. Barnens utveckling har stått i centrum i samtalen tillsammans med information om den verksamhet vi erbjuder för att stötta deras utveckling på olika plan framåt. Åtgärder för utveckling: Redovisa resultatet för föräldrarna och tacka för deras deltagande. Fortsätta att informera dem om vikten av enkäten. 12(14)

13 7. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolans mål: Att övergången från förskola till förskoleklass skall kännas lustfylld och trygg. Aktiviteter: Alla aktiviteter finns beskrivna i Handlingsplan för överskolning av 6-åringar från förskola/pedagogisk omsorg till förskoleklass/fritidshem i Folkasboskolan. Bedömning och resultat: Vi anser att vi uppfyllt målen inom detta område. X Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Analys: Vi upplever att årets arbete med övergången från förskola till förskoleklass har fungerat bra. Barnen från de olika förskolorna i samma ålder har träffats för gymnastik en gång i veckan under läsåret (förutom en förskola) och sedan 6-årsträffar i april/maj på de olika förskolorna. Arbetet avslutades sedan med en busstur till Hallsberg där vi bowlade tillsammans. Genom dessa aktiviteter upplever vi att barnen börjar formas som en grupp och blir trygga inför framtiden. Barnen har besökt förskoleklass vid ett tillfälle och de var glada och förväntansfulla både innan och efter besöket. Planen har fungerat bra och den har en tydlig arbetsgång som vi gått efter i samarbete med de andra förskolorna och förskoleklasspersonalen. Åtgärder för utveckling: Fortsätta arbeta efter Handlingsplan för överskolning av 6-åringar från förskola/pedagogisk omsorg till förskoleklass/fritidshem i Folkasboskolan. 13(14)

14 8. Förskolechefens sammanfattande analys av kvalitetsredovisningen På förskolorna och fritidshemmet är vi väldigt påverkade av våra miljöer, därför har vi arbetat med att ha stimulerande lärmiljöer som utmanar, lär ger glädje samt lockar till olika lekar. Pedagogerna och förskolechef har ofta diskuterat kring utemiljön, samt lokalerna vilket är några av grundstenarna, för att vi ska kunna ha en hög kvalitet. Andra hörnstenar är personaltäthet, personalens kompetens, antal barn samt sammansättningen av barn i grupperna. Det vi upplever varje termin är svårigheten att få tag i utbildad personal med rätt kompetens. Det allra svåraste är att få utbildad personal till, platser som ligger i ytterkanterna på kommunen. Det tar längre tid att resa dit, samt att de har dåliga kommunikationsmöjligheter. Nu hoppas vi på en förändring på grund av att kommunen troligtvis kommer att ge en möjlighet för barnskötare att läsa till pedagoger. Trots detta har enheterna på vårt förskoleområde en standard som vi kan vara mycket nöjda med. Personalen som finns i verksamheten arbetar för barnens bästa, vilket vi hört av vårdnadshavarna samt utläst av svaren som vi fått från vårdnadshavarnas enkät. På vårterminen aktualiserades Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet då flera barn med annan härkomst började på några förskolor. Vi är måna om att alla barns tid i förskolan ska vara trygg och att vi ska kunna kommunicera trots språkskiljaktigheter vilket varit svårt. Detta måste vi bli bättre på nästa läsår. Vårt värdegrundsarbete hålls alltid levande och det sker efter arbetsplatsträffarna, på vår reflektionstid med mera. Det är mycket viktigt att alla står upp för en god värdegrund. Ibland sker en större insats gemensamt eller på en enhet. IKT (informationsteknik) har landat hos de flesta pedagoger och de känner att det ger barnen förståelse för sitt lärande, större gemenskap mellan vårdnadshavare, barn och pedagog vid utvecklingssamtalen, barnen tycker att det är roligt samt att det öppnar nya möjligheter för utveckling. Eftersom att vi är på olika stadier ska vi fortsätta det kollegiala lärandet genom att byta personal en gång per läsår under två perioder, ha fler workshops samt utnyttja vår it-pedagog för utveckling. Förhoppningsvis kan vi genom att själva hämta kunskap, få barnen att ifrågasätta saker och utveckla egna saker inom den digitala kompetensen som finns omkring oss. Barnteamet har stöttat oss bra under läsåret. Vi har haft bollplank, andra möten samt delar av teamet har varit ute i verksamheterna och arbetat förebyggande. Det vi sett är att förebyggande arbete är mycket viktigt för alla, nu och i framtiden. Detta måste fortsätta. Förskoleverksamhetens ledningsgrupp har börjat att hitta sin struktur, bland annat när det gäller att hålla utvecklingen levande på enheterna. Sista kompetensutvecklingsdagen detta läsår utvärderade vi våra utvecklingsplaner i blandade grupper. Det intressanta var att vi kom fram till att vi börjat jobba, tänka, reflektera mer och mer lika kring dokumentationen och reflektionerna av vårt utvecklingsarbete. Vi har medvetna och närvarande pedagoger på området. Alla barn och alla elever vill och kan lära. Med vår utvecklingsplan vill vi fortsätta utvecklingsarbetet med att skapa Hallsbergs bra förskolor och skolor till ännu bättre! Pålsboda Inger Andersson, förskolechef 14(14)