Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet Fastighetsnämnden får i uppdrag att samordna genomförandet av handlingsplanen.

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1410/14 Repronummer 369/14 Välfärd och utbildning Avdelningen för individ- och familjeomsorg och Funktionshinder Lars Eriksson Telefon E-post: Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Fastighetsnämndens förslag till Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet antas. 2. Fastighetsnämnden får i uppdrag att samordna genomförandet av handlingsplanen. 3. Uppdraget i kommunfullmäktiges beslut i budget , 2 att upprätta en ny plan mot hemlöshet förklaras fullgjort. 4. Planen mot hemlöshet enligt punkten 1 ersätter tidigare Handlingsplan för arbetet med hemlösa mm, ursprungligt fastställd av kommunfullmäktige 12 i maj Sammanfattning Kommunfullmäktige gav fastighetsnämnden i uppdrag att upprätta en ny plan mot hemlöshet. Fastighetsnämnden har den 24 november 2014 behandlat ett förslag till strategi och plan mot hemlöshet och föreslår att kommunfullmäktige antar detta. Förslaget har arbetats fram i bred samverkan med social resursförvaltning, stadsledningskontoret, stadsdelsförvaltningar, Förvaltnings AB Framtiden, berörda statliga myndigheter och idéburna organisationer. Hemlöshetsplanen omfattar en långsiktig strategi och en handlingsplan med aktiviteter för att nå minskad hemlöshet. Grunden i planen bygger på förebyggande insatser och bostadsinriktade strategier, där Bostad först-metoden är en viktig inriktning. Mål har tagits fram med utgångspunkt i Socialstyrelsens definition av hemlöshet och stadens budget Mål: Göteborg har en nollvision och strävar efter en stad utan hemlöshet. En tydlig ambition i planen är att inga barnfamiljer ska behöva vräkas. Staden ska halvera antalet personer som befinner sig i akut hemlöshet. Antalet personer som vräks från sin bostad ska minska. 1 (7)

2 Antalet personer som skrivs ut från vård eller behandling och saknar bostad ska minska. Antalet hemlösa personer med komplex problematik i form av missbruk och/eller psykisk/fysisk ohälsa ska minska. Fler personer som bor i kommunens boende ska få egen bostad. Strategier: Staden ska intensifiera det vräkningsförebyggande arbetet. Staden ska öka användandet av långsiktiga lägenhetsboenden som leder till eget boende. Staden ska stärka och utveckla ledning och styrning i kommunens hemlöshetsarbete. Strategi och plan mot hemlöshet ska följas upp årligen i samband med ordinarie uppföljning och utvärderas i sin helhet Ekonomiska konsekvenser Stadsdelsnämndernas totala nettokostnad för boendesociala insatser överstiger en halv miljard kronor årligen och utvecklingen de senaste åren har visat på en fortsatt ökad kostnadsutveckling. Grunden i planen bygger på förebyggande insatser och bostadsinriktade strategier som ger bättre möjligheter till förändringsarbete mot ett självständigt boende. Ambitionen i planen är att kostnader för särskilda boendesociala lösningar på sikt ska minska. Fastighetskontoret bedömer att förslagen i planen kan initialt innebära behov av satsningar, exempelvis för förebyggande insatser: Ersätta blockförhyrda kategoribostäder med integrerade bostäder Inrätta ett center mot hemlöshet Utöka det förebyggande arbetet Utöka boendestödet Öka samverkan mellan kommunen och den idéburna sektorn Fastighetskontoret har vidare bedömt att de ekonomiska konsekvenserna av att ersätta kategoribostäder med integrerade bostäder och att inrätta ett center mot hemlöshet behöver utredas vidare. Förslagen om att initialt förstärka det förebyggande arbetet bedöms omfatta en resursförstärkning med 0,5-1,0 årsarbetare per stadsdelsförvaltning, motsvarande 4-5 Mkr. Förebyggande insatser och insatser för att utveckla boendestödet bör på sikt kunna inrymmas i befintlig verksamhet. Att öka samverkan mellan kommunen och den idéburna sektorn kan innebära att medel behöver utökas eller omfördelas, exempelvis genom föreningsstöd eller idéburet offentligt partnerskap (IOP). Stadsledningskontoret föreslår att ovanstående ekonomiska konsekvenser hänskjuts till ordinarie budgetberedning. Barnperspektivet Förslagen i planen har ett tydligt barnperspektiv. Inriktningen i förslagen präglas av att barnfamiljer i ekonomiskt utsatta situationer ska få möjlighet till tryggt och stabilt boende. Strategin visar på vikten av att socialtjänsten och fastighetsägarna gemensamt tar ett stort ansvar för att förhindra vräkningar av barnfamiljer. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (7)

3 Jämställdhetsperspektivet Utsatta kvinnor och män kan ha olika behov när det gäller bostäder som måste beaktas. Alla verksamheter som har till uppgift att hjälpa hemlösa personer ska utveckla metoder för ett systematiskt arbete kring jämställdhet och mångfald. Att genomföra regelbundna kartläggningar och analyser är grundläggande för att bedömningar görs efter behov och inte efter könsstereotypa föreställningar. Hemlösa kvinnor är en särskilt utsatt grupp. I det fortsatta arbetet med planens genomförande är det en prioriterad fråga att hemlösa kvinnor möts av insatser som bygger på kunskap och förståelse om hur kvinnor drabbas av hemlöshetstillvaron. Mångfaldsperspektivet Under arbetet med planen har mångfaldsperspektivet beaktats. I planen ges också konkreta förslag som specifikt rör hbtq-personer, personer med funktionsnedsättning, unga vuxna och äldre. Under hösten 2014 antog kommunstyrelsen en handlingsplan med syftet att få en samlad strategi för att bättre möta bostadsbehovet för nyanlända flyktingar. Göteborg har under flera år haft avtal med staten om att ta emot flyktingar med uppehållstillstånd som har bott i staden under asyltiden (så kallade EBO). Många av dessa familjer bor inneboende och är ofta trångbodda. I strategin föreslås bland annat en utvecklad dialog med statliga aktörer och att tillföra fler lägenheter för barnfamiljer. Miljöperspektivet Miljöperspektivet bedöms inte beröras av förslaget. Omvärldsperspektivet Utgångspunkten för arbetet med hemlöshetsplanen har varit Socialstyrelsens definition av hemlöshet. Forskarstöd har funnits i form av Hans Swärd, FD i socialt arbete vid Lunds universitet. Erfarenhetsutbyte inom hemlöshetsområdet har genomförts med Stockholm och Malmö. EU:s uppmaningar för att bekämpa hemlöshet har beaktats i framtagande av strategi och plan. Bilaga 1: Fastighetsnämndens protokoll 289 den 24 november 2014 och tjänsteutlåtande den 24 november 2014, Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet Bilaga 2: Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (7)

4 Ärendet Kommunfullmäktige gav fastighetsnämnden i uppdrag att upprätta en ny plan mot hemlöshet. Hemlöshetens problematik är komplex och svårfångad. Orsakssamband finns på flera nivåer, från individperspektiv till samhällsstruktur. Trots komplexiteten finns en gemensam nämnare för den enskilde: avsaknad av en fast punkt ett hem. Det behövs olika former av åtgärder både individuella insatser och strukturella förändringar inom bostadsförsörjningen, för att möta hemlösa personers varierande bostadsbehov. Frågan om kommunens ansvar i hemlöshetsfrågan befinner sig i skärningspunkten mellan socialtjänst och den generella bostadsförsörjningen. Kommunen har ett ansvar att planera för en bostadsförsörjning för alla kommuninvånare samtidigt som socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Hemlöshetsplanen omfattar en långsiktig strategi och en handlingsplan med aktiviteter för att nå minskad hemlöshet. Grunden i planen bygger på förebyggande insatser och bostadsinriktade strategier, där Bostad först-metoden är en viktig inriktning. Mål har tagits fram med utgångspunkt i Socialstyrelsens definition av hemlöshet och stadens budget Mål: Göteborg har en nollvision och strävar efter en stad utan hemlöshet. En tydlig ambition i planen är att inga barnfamiljer ska behöva vräkas. Staden ska halvera antalet personer som befinner sig i akut hemlöshet. Antalet personer som vräks från sin bostad ska minska. Antalet personer som skrivs ut från vård eller behandling och saknar bostad ska minska. Antalet hemlösa personer med komplex problematik i form av missbruk och/eller psykisk/fysisk ohälsa ska minska. Fler personer som bor i kommunens boende ska få egen bostad. Strategier: Staden ska intensifiera det vräkningsförebyggande arbetet. Staden ska öka användandet av långsiktiga lägenhetsboenden som leder till eget boende. Staden ska stärka och utveckla ledning och styrning i kommunens hemlöshetsarbete. Till stöd för genomförande av planens strategier finns en handlingsplan med 23 konkreta aktiviteter. Som exempel på dessa aktiviteter kan nämnas, implementering av stadens riktlinjer för att förebygga avhysningar av hushåll med barn, öka möjligheten för hyresgäst som har hyresskuld att teckna avbetalningsplan, utreda andra boendelösningar för personer i korttids- eller externboende samt följa upp och utveckla Bostad först-modellen. Aktiviteterna ska genomföras successivt under den period planen gäller. Flera av aktiviteterna i handlingsplanen förutsätter fortsatt utredningsarbete för att tydliga planer och konkreta åtgärder ska kunna genomföras. Stadsledningskontoret Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (7)

5 bedömer att samordning av genomförandet av handlingsplanen bör ske inom ramen för fastighetsnämndens ansvar för bostadsförsörjning och ansvar för samordning av insatser inom det bostadssociala området. Strategi och plan mot hemlöshet ska följas upp årligen i samband med ordinarie uppföljning och utvärderas i sin helhet Ärendets beredning Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet är ett stadsövergripande styrdokument som riktar sig till alla kommunala förvaltningar och bolag. Stadens arbete med att motverka och minska hemlöshet är en strategisk fråga och har stor betydelse i ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Hemlöshetsplanen ska leda till en starkare ledning och styrning av stadens hemlöshetsarbete. Kunskap om stadens hemlöshet är en förutsättning för att kunna bedriva ett effektivt arbete för att motverka hemlöshet. För att kunna bedöma om de åtgärder som har vidtagits är effektiva behövs regelbundna kartläggningar. Idéburna organisationer driver en bredd av verksamheter och är en viktig samarbetspartner för Göteborgs Stad. Genom att bjuda in företrädare för de idéburna organisationerna till dialogmöten ska samverkan stärkas. Fastighetskontoret har genomfört en workshop med flera idéburna organisationer, social resursförvaltning, Boplats Göteborg, Förvaltnings AB Framtiden, stadsdelsförvaltningarna, stadsledningskontoret, sjukvården och Gryning Vård AB. Som ett led i arbetsprocessen har dialogträffar ägt rum med flera organisationer för att fånga upp förslag till hemlöshetsstrategin. Brukarnas synpunkter har framförts via en enkätundersökning. Dialogmöte har även genomförts med företrädare för tidningen Faktum. Strategi och plan har stämts av med Ledningsgruppen för bostadsförsörjning för särskilda grupper. Förslag till hemlöshetsplan har skickats på remiss till 23 remissinstanser. Yttranden har inkommit från samtliga och förslaget har justerats utifrån de synpunkter som lämnats. Samtliga remissinstanser ser mycket positivt på förslaget om ny strategi och plan mot hemlöshet. En sammanfattning av remissvaren framgår av fastighetskontorets tjänsteutlåtande (bilaga 1). Fastighetsnämndens förslag till strategi och plan mot hemlöshet avser åren Eftersom förslag till kommunstyrelse och kommunfullmäktige behandlas 2015 har stadsledningskontoret ändrat perioden för planen till Stadsledningskontorets överväganden Förslaget till plan har utarbetats i bred samverkan med berörda förvaltningar och bolag i staden samt med samarbetspartners som t ex de idéburna organisationerna. Stadsledningskontoret bedömer att planen, som omfattar både en långsiktig strategi och en handlingsplan, ger goda förutsättningar att utveckla och samordna stadens fortsatta arbete mot att nå minskad hemlöshet. Stadsledningskontoret Lars Eriksson Planeringsledare Lisbeth Nilsson Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (7)

6 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet , diarienr 2210/14 Christina Eide och Mikael Chrona, boende, redogör strategier och revideringarna i planen. HANDLING Fastighetskontorets tjänsteutlåtande BESLUT Enligt fastighetskontorets förslag: 1. Fastighetsnämnden godkänner förslag till Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet Fastighetsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta förslag till Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet Vid protokollet Sirpa Bernhardsson Justerat Ordförande Ulf Kamne Justerare Magnus Nylander Göteborgs Stad Fastighetsnämnden, utdrag ur protokoll 1 (1)

7 Tjänsteutlåtande Till Fastighetsnämnden Diarienummer 2210/14 Boendeavdelningen Mikael Chrona Telefon: E-post: Förslag till Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet Förslag till beslut Fastighetsnämnden godkänner förslag till Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet Fastighetsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta förslag till Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet Ärendet Kommunfullmäktige har gett fastighetsnämnden i uppdrag att upprätta en ny plan mot hemlöshet. Strategi och plan mot hemlöshet har arbetats fram i bred samverkan med social resursförvaltning, stadsledningskontoret, stadsdelsförvaltningar, Förvaltnings AB Framtiden, berörda statliga myndigheter och idéburna organisationer. Hemlöshetsplanen omfattar en långsiktig strategi och en handlingsplan med aktiviteter för att nå minskad hemlöshet. Grunden i planen bygger på förebyggande insatser och bostadsinriktade strategier, där Bostad först-metoden är en viktig inriktning. Vid sammanträdet beslutade fastighetsnämnden att skicka ut förslag till hemlöshetsplan på remiss. Efter inhämtande av synpunkter ska planen åter tas upp i fastighetsnämnden och därefter översändas till kommunfullmäktige för beslut. Den nu föreliggande planen är en revidering och uppdatering av den tidigare versionen. Förändringar har gjorts i de delar där nytt material funnits tillgängligt och utifrån synpunkter som framförts i remissvaren. Remissvaren i sin helhet finns tillgängliga på fastighetskontoret. Sammanfattning Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet ger förutsättningar för att successivt minska hemlösheten fram till Strategi och plan mot hemlöshet omfattar en långsiktig strategi och en handlingsplan med aktiviteter för att nå minskad hemlöshet. För att lyckas med detta krävs vilja, samarbete och engagemang från politiker, beslutsfattare, socialarbetare, fastighetsägare, brukare och det civila samhällets organisationer. Mål har tagits fram med utgångspunkt i Socialstyrelsens definition av hemlöshet och stadens budget Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 2210/14 1 (7)

8 Mål: Göteborg har en nollvision och strävar efter en stad utan hemlöshet. En tydlig ambition i planen är att inga barnfamiljer ska behöva vräkas. Staden ska halvera antalet personer som befinner sig i akut hemlöshet. Antalet personer som vräks från sin bostad ska minska. Antalet personer som skrivs ut från vård eller behandling och saknar bostad ska minska. Antalet hemlösa personer med komplex problematik i form av missbruk och/eller psykisk/fysisk ohälsa ska minska. Fler personer som bor i kommunens boende ska få egen bostad. Strategier: Staden ska intensifiera det vräkningsförebyggande arbetet. Staden ska öka användandet av långsiktiga lägenhetsboenden som leder till eget boende. Staden ska stärka och utveckla ledning och styrning i kommunens hemlöshetsarbete. Hemlöshetens problematik är komplex och svårfångad. Orsakssamband finns på flera nivåer, från individperspektiv till samhällsstruktur. Trots komplexiteten finns en gemensam nämnare för den enskilde: avsaknad av en fast punkt ett hem. Det behövs olika former av åtgärder både individuella insatser och strukturella förändringar inom bostadsförsörjningen, för att möta hemlösa personers varierande bostadsbehov. Frågan om kommunens ansvar i hemlöshetsfrågan befinner sig i skärningspunkten mellan socialtjänst och den generella bostadsförsörjningen. Kommunen har ett ansvar att planera för en bostadsförsörjning för alla kommuninvånare samtidigt som socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Ekonomiska konsekvenser Stadsdelsnämndernas totala nettokostnad för boendesociala insatser överstiger en halv miljard kronor årligen och utvecklingen de senaste åren har visat på en fortsatt ökad kostnadsutveckling. Grunden i planen mot hemlöshet bygger på förebyggande insatser och bostadsinriktade strategier som ger bättre möjligheter till förändringsarbete mot ett självständigt boende. Ambitionen i planen är att kostnader för särskilda boendesociala lösningar på sikt ska minska. Förslagen i planen kan initialt innebära behov av satsningar, exempelvis förebyggande insatser, men bör på längre sikt medföra lägre kostnader för staden. Aktiviteter i planen som kan innebära behov av utökade resurser: Ersätta blockförhyrda kategoribostäder med integrerade bostäder Inrätta ett center mot hemlöshet Utöka det förebyggande arbetet Utöka boendestödet Öka samverkan mellan kommunen och den idéburna sektorn Ekonomiska konsekvenser av att ersätta blockförhyrda kategoribostäder med integrerade bostäder och att inrätta ett center mot hemlöshet behöver utredas vidare och Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 2210/14 2 (7)

9 lyftas i samband med kompletterande budget och budgetunderlag. För att initialt förstärka det förebyggande arbetet föreslås en resursförstärkning med 0,5-1,0 årsarbetare per stadsdelsförvaltning, motsvarande 4-5 Mkr. Förebyggande insatser och insatser för att utveckla boendestödet bör på sikt kunna inrymmas i befintlig verksamhet. Att öka samverkan mellan kommunen och den idéburna sektorn kan innebära att medel behöver utökas eller omfördelas, exempelvis genom föreningsstöd eller idéburet offentligt partnerskap (IOP). Barnperspektiv Förslagen i planen har ett tydligt barnperspektiv. Inriktningen i förslagen präglas av att barnfamiljer i ekonomiskt utsatta situationer ska få möjlighet till tryggt och stabilt boende. Strategin visar på vikten av att socialtjänsten och fastighetsägarna gemensamt tar ett stort ansvar för att förhindra vräkningar av barnfamiljer. Jämställdhetsperspektiv Utsatta kvinnor och män kan ha olika behov när det gäller bostäder som måste beaktas. Kvinnor och män som befinner sig i liknande livssituationer och har samma behov ska behandlas jämställt. Alla verksamheter som har till uppgift att hjälpa hemlösa personer ska utveckla metoder för ett systematiskt arbete kring jämställdhet och mångfald. Att genomföra regelbundna kartläggningar och analyser är grundläggande för att bedömningar görs efter behov och inte efter könsstereotypa föreställningar. Hemlösa kvinnor är en särskilt utsatt grupp. I det fortsatta arbetet med planens genomförande är det en prioriterad fråga att hemlösa kvinnor möts av insatser som bygger på kunskap och förståelse om hur kvinnor drabbas av hemlöshetstillvaron. Mångfaldsperspektiv Under arbetet med planen har mångfaldsperspektivet beaktats. Utgångspunkten är att arbetet med planens genomförande ska präglas av perspektivmedvetenhet utifrån bland annat kön, ålder, funktionsnedsättning och HBTQ. I planen ges också konkreta förslag som specifikt rör hbtq-personer, personer med funktionsnedsättning, unga vuxna och äldre. På senare år har hemlöshet bland personer med utländsk bakgrund börjat uppmärksammas alltmer. Under hösten 2014 antog kommunstyrelsen en handlingsplan med syftet att få en samlad strategi för att bättre möta bostadsbehovet för nyanlända flyktingar. Göteborg har under flera år haft avtal med staten om att ta emot flyktingar med uppehållstillstånd som har bott i staden under asyltiden (så kallade EBO). Många av dessa familjer bor inneboende och är ofta trångbodda. I strategin föreslås bland annat en utvecklad dialog med statliga aktörer och att tillföra fler lägenheter för barnfamiljer. Miljöperspektiv Fastighetskontoret har inte funnit några särskilda aspekter utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektiv Utgångspunkten för arbetet med hemlöshetsplanen har varit Socialstyrelsens definition av hemlöshet. Forskarstöd har funnits i form av Hans Swärd, FD i socialt arbete vid Lunds universitet. Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 2210/14 3 (7)

10 En workshop med flera idéburna organisationer, social resursförvaltning, Boplats Göteborg, Förvaltnings AB Framtiden, stadsdelsförvaltningarna, stadsledningskontoret, sjukvården och Gryning Vård AB har genomförts. Som ett led i arbetsprocessen har dialogträffar ägt rum med flera organisationer för att fånga upp förslag till hemlöshetsstrategin. Brukarnas synpunkter har framförts via en enkätundersökning. Dialogmöte har även genomförts med företrädare för tidningen Faktum. Strategi och plan har stämts av med Ledningsgruppen för bostadsförsörjning för särskilda grupper. Nationellt erfarenhetsutbyte har genomförts med Stockholm och Malmö för att utbyta erfarenheter inom hemlöshetsområdet. EU:s uppmaningar för att bekämpa hemlöshet har beaktats i framtagande av strategi och plan. Inom EU pågår ett samarbete för att lära av varandra när det gäller hemlöshetens orsaker och utveckling samt om metoder för att motverka hemlöshet. Ett fortsatt nationellt och internationellt samarbete är viktigt för att ta tillvara på forskning, nya metoder och utvecklingstendenser. Sammanfattning av remissvar Vid sammanträdet beslutade fastighetsnämnden att skicka ut förslag till hemlöshetsplan på remiss till 23 remissinstanser (se bilaga 2). Yttranden har inkommit från samtliga remissinstanser. Nedan följer en sammanfattning av remissvaren och hur de har påverkat det nu liggande förslaget. Totalt har åtta revideringar gjorts i Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet utifrån synpunkter som lämnats av remissinstanserna. Samtliga remissinstanser ser mycket positivt på förslaget om ny strategi och plan mot hemlöshet. Förslaget uppfattas som väl genomarbetat, har en tydlighet i den strategiska inriktningen och innehåller en rad konstruktiva förslag som har direkt bäring på kommunens arbete med hemlöshetsfrågan. Flera remissinstanser utrycker också en förhoppning om att planen ska stärka och utveckla ledning och styrning i kommunens hemlöshetsarbete. Flera remissinstanser lyfter styrkan i att planen har en tydlig koppling till den generella bostadsförsörjningen. Förvaltnings AB Framtiden ser positivt på att rollerna tydliggörs och att det skapas gemensamma arbetssätt. Fastighetsägarna GFR är positiva till att staden tar fram en ny plan mot hemlöshet, ansatsen med Bostad först och satsningen på vräkningsförebyggande insatser. Alla remissinstanser understryker vikten av det vräkningsförebyggande arbetet utifrån såväl mänskliga som samhällsekonomiska skäl. Ambitionen att inga barnfamiljer ska vräkas anses positivt samt att både barn- och jämställdhetsperspektivet tydligt lyfts fram i planen. Bostad först som metod och synen på bostaden som medel istället för mål är en viktig inriktning för flera remissinstanser (stadsdelsförvaltningar, idéburna organisationer och länsstyrelsen). Några stadsförvaltningar anser att det är dags att pröva modellen i större omfattning. Den föreslagna ekonomiska förstärkningen med förebyggande insatser anses vara av stor betydelse för stadsdelsförvaltningarna. En del förvaltningar anser att de ekonomiska Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 2210/14 4 (7)

11 konsekvenserna av vissa förslag behöver utredas och analyseras vidare. Några stadsdelsförvaltningar ställer sig tveksamma till nyttan av att samla resurser i ett center mot hemlöshet och efterfrågar en grundlig utredning där kostnaderna ställs i relation till förväntade effekter. Behovet av kartläggning och analys av hemlöshet lyfts fram av flera remissinstanser. Både Länsstyrelsen i Västra Götaland och Göteborgs Kyrkliga Stadsmission anser att staden ska använda sig av Socialstyrelsens definition av hemlöshet för att underlätta nationella jämförelser och motverka begreppsförvirring. Det anses också viktigt att komplettera Socialstyrelsens kartläggningar av hemlöshet med lokala mätningar för att få aktuellt underlag. Synpunkter kring åtgärder för socialt och ekonomiskt utsatta mobila EU-medborgare tas upp av fyra remissinstanser. Bland annat framför berörda hälso- och sjukvårdsnämnder att samarbetet kan utvecklas mellan Göteborgs Stads verksamheter och sjukvården för att hantera det ökade antalet utsatta EU-medborgare som har behov av sjukvård. Ett förtydligande gällande barnperspektivet för barn till utsatta EU-medborgare efterfrågas också av Göteborgs Räddningsmission. Länsstyrelsen i Västra Götaland anser också att staden bör inkludera hemlösa EU-medborgare i sina lokala kartläggningar av hemlösa för att få en bild av gruppen och deras behov. Inkomna synpunkter överlämnas till social resursförvaltning som har ett samordningsansvar för stadens arbete med socialt och ekonomiskt utsatta mobila EU-medborgare. Social resursnämnd anser att planen bör kompletteras med en mer offensiv strategi för att arbeta bort/förändra placeringen av de kategoriboenden som tillkom vid expansionen i början av 2000-talet. Genomförda revideringar utifrån remissvar Nedan redovisas de revideringar som är gjorda i Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet utifrån inkomna synpunkter i remissvaren och yrkande i fastighetsnämnden från MP, S och V. Tydliggjort en nollvision för stadens hemlöshetsarbete. Tagit fram en tydligare målsättning för att minska hemlösheten för de som omnämns i Socialstyrelsens situation två, tre och fyra. En tydligare satsning på Bostad först. Förtydligat samverkan med hälso- och sjukvården. Tydliggjort behovet av fortsatt utredningsarbete under 2015 för vissa aktiviteter i handlingsplanen. Kompletterat handlingsplanen med en översyn av vissa kategoriboenden. Tydliggjort att staden ska använda sig av Socialstyrelsens definition vid kartläggning av hemlöshet. Utvecklat mätmetoder för uppföljning av planens mål. Övervägande Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet är ett stadsövergripande styrdokument som riktar sig till alla kommunala förvaltningar och bolag. Stadens arbete med att motverka och minska hemlöshet är en strategisk fråga och har stor betydelse i ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Hemlöshetsplanen ska leda till en starkare ledning och styrning av stadens hemlöshetsarbete. Kunskap om stadens hemlöshet är en Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 2210/14 5 (7)

12 förutsättning för att kunna bedriva ett effektivt arbete för att motverka hemlöshet. För att kunna bedöma om de åtgärder som har vidtagits är effektiva behövs regelbundna kartläggningar. Idéburna organisationer driver en bredd av verksamheter och är en viktig samarbetspartner för Göteborgs Stad. Genom att bjuda in företrädare för de idéburna organisationerna till dialogmöten ska samverkan stärkas. Hemlöshet skapar stora personliga tragedier samtidigt som den medför betydande samhällskostnader. En effektiv motåtgärd till hemlöshet är bostadsinriktade insatser för personer som befinner sig i hemlöshet. Detta för att åstadkomma ett så självständigt boende som möjligt med individuellt anpassade insatser. I planen lämnas förslag för att minska användningen av kortsiktiga lösningar och en övergång till mer långsiktiga bostadsinriktade lösningar. I planen görs en tydlig satsning på Bostad först. Likaså ges förslag på ett flertal åtgärder för att stärka arbetet för att minska vräkningar och påtvingade uppsägningar. Med nu liggande förslag till strategi och plan mot hemlöshet bedöms måluppfyllelse kunna ske. Genomförande av handlingsplan Handlingsplanen ska genomföras successivt under planperioden. I planen föreslås att det operativa arbetet kring aktiviteterna koordineras och samordnas av utsedd ansvarig. För att bidra till god måluppfyllelse utifrån ett hela-staden-perspektiv ska planens mål följas upp i ordinarie budget- och uppföljningsprocess. Berörda nämnder och styrelser ansvarar för att i sina egna verksamhetsplaner omsätta den antagna planen mot hemlöshet utifrån verksamhetens förutsättningar. Strategi och plan mot hemlöshet följs upp årligen och utvärderas i sin helhet Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet kommer att publiceras på Göteborgs Stads hemsida och Boendeportalen. En lättläst version ska tas fram för detta ändamål och en konferens för spridning av strategi och plan mot hemlöshet planeras under Bilagor Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet (bilaga1) Förteckning över remissinstanser (bilaga 2) Martin Öbo Tf Fastighetsdirektör Christina Eide Avdelningschef Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 2210/14 6 (7)

13 Bilaga 2. Förteckning över remissinstanser: Stadsdelsnämnden Angered Stadsdelsnämnden Askim Frölunda Högsbo Stadsdelsnämnden Centrum Stadsdelsnämnden Lundby Stadsdelsnämnden Majorna Linné Stadsdelsnämnden Norra Hisingen Stadsdelsnämnden Västra Göteborg Stadsdelsnämnden Västra Hisingen Stadsdelsnämnden Östra Göteborg Stadsdelsnämnden Örgryte Härlanda Social resursnämnd Förvaltnings AB Framtiden Nämnden för konsument- och medborgarservice Kronofogdemyndigheten i Göteborg Länsstyrelsen i Västra Götalands län Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hälso- och sjukvårdsnämnden Göteborg, centrum-väster - HSN 5 Hälso- och sjukvårdsnämnden Göteborg, Hisingen - HSN 11 Hälso- och sjukvårdsnämnden nord-östra Göteborg - HSN 12 Göteborgs Kyrkliga Stadsmission Göteborgs Räddningsmission Frälsningsarmén i Göteborg Fastighetsägarna GFR Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 2210/14 7 (7)

14 Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet

15 Sammanfattning Hemlöshet representerar den mest extrema formen av fattigdom och misär. Under många år associerades hemlöshet med medelålders ensamstående män med missbruksproblem, sedan 1990-talet har nya grupper av hemlösa uppmärksammats, bland annat kvinnor, barn, familjer och personer med utländsk bakgrund. Kommunens ansvar i hemlöshetsfrågan befinner sig mellan den generella bostadsförsörjningen och socialtjänsten. Kommunen har ett ansvar för planering och genomförande av bostadsförsörjningen för alla göteborgare och socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Arbetet med att bekämpa hemlöshet är därmed både en bostadspolitisk och en socialpolitisk fråga men berör även andra områden som integration, arbetsmarknad samt hälso- och sjukvård. I kommunfullmäktiges budget 2014 står det att hemlösheten ska mötas med individuellt anpassade insatser. Grunden för att lösa individens problem är en egen bostad istället för att bostaden ska vara målet när övriga problem är lösta. Alla människor ska ha samma möjligheter att leva ett gott liv. Att ha ett hem är grundläggande för möjligheten att forma vår tillvaro och planera för framtiden. Orsakerna till hemlöshet är många och komplicerade. Det finns inga enkla lösningar och framförallt så finns det inte bara en lösning. Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet ger förutsättningar för att successivt minska hemlösheten fram till Göteborg har en nollvision och strävar efter en stad utan hemlöshet. En tydlig ambition i planen är att inga barnfamiljer ska behöva vräkas. Mål har tagits fram med utgångspunkt i Socialstyrelsens definition av hemlöshet och stadens budget för Strategi och plan mot hemlöshet omfattar en långsiktig strategi och en handlingsplan med aktiviteter för att nå minskad hemlöshet. För att lyckas med detta krävs vilja, samarbete och engagemang från politiker, beslutsfattare, socialarbetare, fastighetsägare, brukare och det civila samhällets organisationer. Mål Staden ska halvera antalet personer som befinner sig i akut hemlöshet 1. Antalet personer som vräks från sin bostad ska minska. Antalet personer som skrivs ut från vård eller behandling och saknar bostad ska minska. Antalet hemlösa personer med komplex problematik i form av missbruk och/eller psykisk/fysisk ohälsa ska minska. Fler personer som bor i kommunens boende ska få egen bostad. Strategier Staden ska intensifiera det vräkningsförebyggande arbetet. Staden ska öka användandet av långsiktiga lägenhetsboenden som leder till eget boende. Staden ska stärka och utveckla ledning och styrning i kommunens hemlöshetsarbete. 1 Enligt Socialstyrelsens situation 1. År 2011 var 717 personer akut hemlösa i Göteborg. 2

16 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Hemlöshet en del av den generella bostadsförsörjningen Övergripande ansvar och roller i staden Arbetsprocess och pågående uppdrag Definition av hemlöshet Kartläggning av hemlöshet EU och hemlöshet Ekonomiska konsekvenser Barnperspektivet Jämställdhet och mångfald Handlingsplan för att motverka och minska hemlöshet System för uppföljning av hemlöshetsarbetet Bilaga 1 Övergripande ansvar och roller i kommunens hemlöshetsarbete Bilaga 2 Processbild Bilaga 3 Göteborgs Stads organisationsstruktur för boendefrågor Bilaga 4 Kommunens bostadsanskaffning för särskilda grupper Bilaga 5 Bostad först i Göteborg Bilaga 6 Ett center mot hemlöshet Bilaga 7 System för uppföljning av hemlöshetsarbetet

17 1. Inledning Alla människor ska ha samma möjligheter att leva ett gott liv. Att ha ett hem är grundläggande för möjligheten att forma vår tillvaro och planera för framtiden. Det handlar om att kunna ha ett arbete, sköta sin hälsa och att ha ett stabilt socialt nätverk. I kommunfullmäktiges budget 2014 står det att staden bättre ska möta göteborgarnas bostadsbehov och att hemlösheten ska mötas med individuellt anpassade insatser. Grunden för att lösa individens problem är en egen bostad istället för att bostaden ska vara målet när övriga problem är lösta. Fastighetsnämnden har i uppdrag att upprätta en ny plan mot hemlöshet. Kommunens ansvar i hemlöshetsfrågan befinner sig mellan den generella bostadsförsörjningen och socialtjänsten. Kommunen har ett ansvar för planering och genomförande av bostadsförsörjningen för alla göteborgare och socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Arbetet med att bekämpa hemlöshet är därmed både en bostadspolitisk och en socialpolitisk fråga men berör även andra områden som integration, arbetsmarknad samt hälso- och sjukvård. Orsakerna till hemlöshet är många och komplicerade. Stadens hemlöshetsarbete involverar de tio stadsdelsförvaltningarna, social resursförvaltning, Förvaltnings AB Framtiden, fastighetskontoret, stadsledningskontoret och upphandlingsbolaget. Utöver dessa tillhandahåller externa aktörer tjänster och boende för hemlösa, exempelvis idéburna organisationer 2. Totalt sett förfogar kommunen över boendeplatser och lägenheter med varierande grad av stödinsatser. Social resursförvaltning har cirka boendeplatser/lägenheter och fastighetskontoret har cirka 900 lägenheter med kommunala kontrakt. Stadsdelarna förfogar över cirka 200 egna lägenheter. Utöver detta tillhandahåller upphandlade organisationer cirka 900 boendeplatser. Stadsdelsnämndernas totala nettokostnad för boendesociala insatser överstiger en halv miljard kronor årligen och utvecklingen de senaste åren har visat på en fortsatt ökad kostnadsutveckling. Det behövs olika former av åtgärder både individuella insatser och strukturella förändringar inom bostadsförsörjningen, för att möta hemlösa personers varierande bostadsbehov. Det finns inga enkla lösningar och framförallt så finns det inte bara en lösning. Göteborg gör mycket för att motverka hemlöshet idag men tillsammans kan vi göra ännu mer. 2. Bakgrund Hemlöshet representerar den mest extrema formen av fattigdom och misär. Under många år associerades hemlöshet med medelålders ensamstående män med missbruksproblem. De flesta av dessa män hade svensk eller nordisk bakgrund och i Göteborg bodde många på så kallade sociala hotell. Hotellen avvecklades och ersattes med olika alternativa boendeformer, i form av kollektiva lösningar eller enskilda boenden. Under de senaste decennierna har nya grupper av hemlösa uppmärksammats. Det handlar om kvinnor, barn, 2 Med idéburen organisation menas organisationer inom det civila samhället samt även den kooperativa rörelsen. De idéburna organisationerna har någon form av oegennyttigt uppdrag utan att vara statliga eller kommunala, är självstyrande, har ofta inslag av idealitet och bedrivs i regel med en ideologisk medvetenhet. En politik för det civila samhället Prop. 2009/10:55, s.27, 4

18 familjer, unga vuxna, äldre, personer med utländsk bakgrund och barnfamiljer som är nyanlända till Sverige. I början av 2000-talet uppmärksammades att den mest utsatta gruppen hemlösa hade ökat och då kommunens kostnader för köpta boenden stigit kraftigt fattade kommunfullmäktige 2002 beslut om en handlingsplan Höjd kvalitet i arbetet för hemlösa i Göteborg 3. Under några år i början av 2000-talet utökades antalet boenden inom Altbo 4 med närmare 200 platser. År 2002 gav kommunfullmäktige fastighetsnämnden ett samordningsansvar för kommunens boendesociala frågor vilket bland annat innebar att kontinuerligt kartlägga och analysera behov samt att upprätta en lägenhetsbank. Sedan 2007 har en ny förvaltning, social resursförvaltning, övertagit ansvaret för stora delar av stadens boendeverksamhet. År 2006 inrättades ledningsgruppen för bostadsförsörjning för särskilda grupper (LG), bestående av förvaltnings- och bolagschefer i Göteborgs Stad samt representant för Fastighetsägarna GFR. Gruppens uppdrag är att samordna stadens insatser på ledningsnivå i frågor som rör boende och hemlöshet med mera. Det har under senare år bedrivits ett flertal utvecklingsarbeten inom hemlöshetsområdet. I projektet Ge järnet 5 utvecklades arbetssätt för att säkra tillflödet av lägenheter med kommunala kontrakt. I projektet Mot målet 6 tydliggjordes arbetssätt, ansvar och roller för att säkra tillflödet av bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Hösten 2011 tog LG initiativ till ett samlat grepp kring kommunens boendesociala arbete genom uppdraget Rätt boende 7. Fastighetskontoret har i uppdrag att samordna arbetet 8, som ska leda till utveckling av arbetssätt inom kommunen för att motverka hemlöshet och ökade kostnader för köpta boendelösningar, under perioden Sedan år 2002 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att ta fram kunskap om hemlöshetens omfattning och att utveckla metoder för att motverka hemlöshet, genom kartläggningar och stöd till lokalt utvecklingsarbete. År 2007 beslutade regeringen om en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden, Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar. Strategin har omfattat perioden Regeringen tillsatte en nationell hemlöshetssamordnare för att ge kommunerna stöd i deras arbete med att skapa en långsiktig hållbar struktur och fungerande rutiner i arbetet mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. I Bostad sökes Slutrapport från den nationella hemlöshetssamordnaren 9, ges exempel från kommunerna på hur arbetet för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden kan bedrivas. I rapporten diskuterar också hemlöshetssamordnaren kring hur arbetet kan förändras och förbättras på lokal, regional och nationell nivå. 3 Se www5.goteborg.se/prod/intraservice/namndhandlingar, 4 Altbo alternativt boende 5 Ge järnet En gemensam satsning på kommunens boendesociala uppdrag, 6 Mot målet Åtgärder för att säkerställa en effektiv och kvalitetssäkrad process för en ökad utbyggnad av bostäder för personer med funktionsnedsättning, 7 Rätt boende Nuläge och förslag till inledande åtgärder, 8 Rätt boende- En handlingsplan för rätt boende, i rätt tid och till rätt kostnad, 9 Bostad sökes Slutrapport från den nationella hemlöshetssamordnaren, 5

19 Under perioden har regeringen gett samtliga länsstyrelser i landet i uppdrag att stödja kommunerna i sitt arbete med att motverka hemlöshet, i synnerhet bland barnfamiljer som drabbas av vräkning. 3. Hemlöshet en del av den generella bostadsförsörjningen Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun planera för bostadsförsörjningen i syfte att ge alla kommunens invånare förutsättningar för ett bra boende 10. Att minska hemlösheten är ett av målen i den generella bostadsförsörjningen och detta beskrivs i Bostadsförsörjning i Göteborg. Nuläge och framtida inriktning 11. Bostadsförsörjningen är ett komplext fält som ska hantera en rad olika behov. Generellt är utbudet av bostäder idag för lågt i Göteborg och bostadsbristens konsekvenser är inte lika för alla utan varierar beroende på exempelvis ekonomiska resurser. Särskilt svårt att tillgodose sitt behov av bostad har exempelvis studenter och andra unga vuxna, de som ska flytta till Göteborg samt hushåll som har stora problem med att lösa sin bostadssituation själva och är i behov av särskilda insatser från socialtjänsten för att kunna få en bostad. Nyproduktionen av bostäder i Göteborg behöver öka för att tillgodose nuvarande och kommande behov. Samtidigt ska det som byggs bidra till stadens krav på stadsutveckling. Ett uttalat mål för bostadsbyggandet i Göteborg är att det ska finnas ett utbud av olika upplåtelseformer i olika delar av staden för att invånare ska ha valmöjligheter i sitt närområde. Vidare förutsätts att områden med blandade upplåtelseformer och bostäder från olika tidsepoker även bidrar till en socialt blandad befolkning. Möjligheterna att tillgodose bostadsbehoven och efterfrågan på bostäder på kort sikt sker främst genom omsättningen inom det befintliga bostadsbeståndet. En hög omsättning ger fler människor en möjlighet att få en bostad som de efterfrågar. Nyproduktionen ökar utbudet och bidrar även till en ökad omsättning inom det befintliga beståndet. Sammantaget ska nyproduktionen av bostäder och omsättningen i det befintliga bostadsbeståndet resultera i ett blandat utbud av bostäder som möjliggör en bostadsförsörjning för en rad olika gruppers behov och förutsättningar. Insatser mot hemlöshet är en del av bostadsförsörjningen i allmänhet. Socialtjänsten har inget generellt ansvar för att ordna med bostad till bostadslösa men kan däremot besluta om bistånd till boende med olika individuellt utformade insatser. Bristen på bostäder påverkar verksamheten och bidrar till att allt fler söker socialtjänstens hjälp. Många personer befinner sig i en situation där de själva inte kunnat ordna med boende på ett tillfredsställande sätt, samtidigt som tillräckliga skäl saknas för biståndsbeslut till boende. I förlängningen riskerar situationen bli så pass akut att socialtjänsten måste ingripa, inte sällan utifrån barnets situation. Det handlar ofta om hushåll vars huvudsakliga problem är avsaknaden av en bostad. 10 Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. 11 Fastighetsnämnden beslutade i april 2014: Efter inhämtande av synpunkter på rapporten och behandling i kommunfullmäktige ska den fastställas som riktlinjer för bostadsförsörjning för Göteborg. 6

20 Att socialtjänsten måste försöka lösa bostadssituationen för personer som inte tillhör målgruppen riskerar att ta resurser från arbetet med de mest utsatta individerna 12. Ett markant ökat utbud av bostäder skulle öka antalet som kan lösa sin bostadssituation på egen hand. Det skulle minska antalet som söker socialtjänstens hjälp. För vissa finns dock ett fortsatt behov av insatser via socialtjänsten för att lösa boendesituationen och att få stöd i boendet som inte beror på bostadsbristen. Social hållbarhet och sociala åtaganden är ett av de generella kraven i markanvisningspolicyn som gäller för kommunens anvisningar av mark för ny bebyggelse. Byggherrens förmåga och vilja till socialt ansvarstagande är av stor betydelse vid markanvisning via kommunen. Fastighetsnämnden kan begära att byggherren upplåter specialbostäder för olika kategorier samt lokaler för barn- och äldreomsorg. Därutöver kan fastighetsnämnden begära att byggherren upplåter lägenheter till hushåll med särskilda behov så kallade kommunala kontrakt. Detta ska kunna ske antingen genom den avsedda nyproduktionen eller i byggherrens övriga befintliga bostadsbestånd 13. Detta ska ske via det samarbetsavtal som har funnits i 20 år och som reglerar antal lägenheter som fastighetsägare lämnar till stadens hemlöshetsarbete. I stadens budget för 2014 finns ett överordnat mål om bostadsförsörjning: Staden ska bättre möta göteborgarnas bostadsbehov. I budgeten samt i fastighetsnämndens mål- och inriktningsdokument finns följande inriktningar för bostadsbyggande och bostadsförsörjning i Göteborg: Bostadsbristen ska mötas genom ökat bostadsbyggande med inriktningen att bygga hyresrätter för öppna marknaden. Staden ska ge förutsättningar för att uppnå det långsiktiga målet om nya bostäder under mandatperioden. En stark allmännytta är avgörande för en stark social bostadspolitik och för att klara bostadsförsörjningen. Allmännyttan ska successivt öka sin produktionstakt av hyresrätter till 1000 lägenheter per år. För att minska boendesegregationen ska en blandad bebyggelse med en variation av upplåtelseformer eftersträvas. Byggandet av studentbostäder ska öka i omfattning och det ska finnas fler boendealternativ för personer med funktionsnedsättning. Staden ska arbeta aktivt med de kommunala bostadsbolagen och privata fastighetsägare för att tillgången på bostäder med god tillgänglighet och anpassning till äldres behov, teknikstöd och gemensamhetslokaler ska öka. Organisationsmodellen för anhöriginvandring ska användas i arbetet med bostadsförsörjning för andra nyanlända. Hemlösheten ska mötas med individuellt anpassade insatser. Grunden för att lösa individens problem är en egen bostad istället för att bostaden ska vara målet när övriga problem är lösta. 12 Göteborgs Stad utreder förutsättningarna för att införa system med kommunala hyresgarantier. Detta för att stärka förutsättningarna för hushåll som har ekonomisk förmåga att klara kostnaderna för ett eget boende men på grund av exempelvis betalningsanmärkningar har svårighet att etablera sig på bostadsmarknaden. 13 Anvisning av mark för bostäder och verksamheter - Policy och regler, 7

21 4. Övergripande ansvar och roller i staden En viktig utgångspunkt för att motverka hemlöshet är en samlad styrning och ledning. Nedan följer kortfattad information om övergripande roller och ansvar (se bilaga 1): Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i Göteborg som bland annat fastställer kommunens budget och övergripande dokument. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att de mål och riktlinjer som fullmäktige beslutat om följs upp och att den löpande förvaltningen i kommunen sköts effektivt och ekonomiskt. Stadsledningskontoret stödjer kommunstyrelsen i uppdraget att leda, samordna och följa upp stadens verksamheter. Stadsdelsnämnderna har det yttersta ansvaret för befolkningen och ansvarar bland annat för socialtjänsten i respektive stadsdel. Social resursnämnd är en del av socialtjänsten, ansvarar för kommunens boende med stöd och uppsökande verksamhet där hemlösa erbjuds tak över huvudet samt stadens socialjour. Fastighetsnämnden har ett generellt bostadspolitiskt uppdrag, ansvarar för samordning av kommunens insatser inom det boendesociala området och för anvisning av bostäder till hushåll som av sociala eller medicinska skäl inte på egen hand kan ordna en bostad. Byggnadsnämnden ansvarar tillsammans med fastighetsnämnden för att skapa möjligheter för framtida utbyggnad av bostäder. Förvaltnings AB Framtiden, kommunalägda bostadsföretag som har rollen som förvaltare, ägare och byggare av hyresrätter. Bolagen har en viktig roll i stadens vräkningsförebyggande arbete. Bolagen lämnar lägenheter till Göteborgs Stad via samarbetsavtalet och till de idéburna organisationerna. Privata fastighetsägare lämnar lägenheter till Göteborgs Stad via samarbetsavtalet och till de idéburna organisationerna. Privata fastighetsägare är också en viktig länk till socialtjänsten i det vräkningsförebyggande arbetet. Idéburna organisationer erbjuder boenden och tjänster till hemlösa som är upphandlade, bidragsfinansierade eller finansierade av insamlade gåvor. Organisationerna möter även hemlösa som inte har kontakt med socialtjänsten, exempelvis personer som lever i ett aktivt missbruk ofta med psykisk ohälsa. Upphandlingsbolaget har i uppdrag att genomföra samordnad upphandling för stadens förvaltningar och bolag med syfte att nå rätt kvalitet till rätt kostnad. Ledningsgruppen för bostadsförsörjning för särskilda grupper (LG) består av chefer inom fastighetskontoret, stadsdelsförvaltningarna, Boplats Göteborg, Förvaltnings AB Framtiden, stadsledningskontoret, lokalsekretariatet, social resursförvaltning, lokalförvaltningen och Fastighetsägarna GFR. Gruppen utgör en viktig plattform för att samordna stadens insatser på ledningsnivå i frågor som rör boende och hemlöshet med mera (se bilaga 3). Bogruppen samordnar och analyserar behov och utbud samt bereder strategiska frågeställningar till LG. 8

22 5. Arbetsprocess och pågående uppdrag Arbetsprocess Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet består av två delar, dels långsiktiga mål som kommunfullmäktige beslutar om och dels konkreta aktiviteter i en handlingsplan som revideras årligen av fastighetsnämnden. Jämställdhet och barnperspektivet har beaktats i framtagandet av planen. I arbetet med att ta fram strategin mot hemlöshet har fastighetskontoret haft forskarstöd av professor Hans Swärd, FD i socialt arbete, Lunds universitet. Det har förts en dialog med presidierna för social resursnämnd och fastighetsnämnden om planens utformning. En workshop har genomförts med 28 personer från 12 organisationer. Deltagarna kom från Boplats Göteborg, Frälsningsarmén, Förvaltnings AB Framtiden, Gryning Vård AB, Räddningsmissionen, sjukvården, social resursförvaltning, stadsdelsförvaltningarna, stadsledningskontoret och Stadsmissionen. Syftet med workshopen var att tillsammans ta fram en strategi för att motverka hemlöshet. Som ett led i arbetsprocessen har dialogträffar ägt rum med flera organisationer för att fånga upp förslag till hemlöshetsstrategin. Personer som lever i akut hemlöshet har framfört synpunkter via en enkätundersökning. Dialogmöte har även genomförts med företrädare för tidningen Faktum. Strategi och plan har stämts av med Bogruppen och Ledningsgruppen för bostadsförsörjning för särskilda grupper. Utöver detta har fastighetskontoret även haft möten med Stockholm och Malmö för att utbyta erfarenheter inom hemlöshetsområdet. Nulägesanalysen i Rätt boende har varit ett viktigt underlag i framtagandet av strategin. Forskning, evidens och erfarenheter, nationellt och inom EU, ligger till grund för föreslagen strategi. Pågående uppdrag I Göteborg pågår flera uppdrag som har boendefrågor och hemlöshet i fokus. Nedan beskrivs kortfattat tre av dessa: strategi för bostadsförsörjning för nyanlända, plan mot våld i nära relationer samt plan för planering och samordning inom funktionshinderområdet. Strategi för bostadsförsörjning för nyanlända En handlingsplan är framtagen med syftet att få en samlad strategi för att bättre möta bostadsbehovet för nyanlända 14 flyktingar. Göteborg har under en följd av år haft avtal med staten om att ta emot flyktingar med uppehållstillstånd som har bott i staden under asyltiden (så kallade EBO 15 ). De senaste åren har avtalet omfattat personer per år. Utgångsläget är att dessa familjer bor inneboende, inte sällan i mycket trånga miljöer. I strategin föreslås en utvecklad dialog med statliga aktörer, tillföra fler lägenheter till barnfamiljer på den ordinarie bostadsmarknaden, tillföra fler lägenheter inom ramen för samarbetsavtalet, utreda förutsättningar för tillfälliga boendemoduler, öka samverkan med frivilligorganisationer och en beredskapsorganisation/plan för särskilda händelser 16. Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Det övergripande målet för arbetet mot våld i nära relationer är en nollvision och innebär att våld i nära relationer ska upphöra. Att våldet ska upphöra är även ett mål för regeringens jämställdhetspolitiska arbete. Alla personer som lever med våld i nära relationer bör få 14 Nyanländ - Person som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd på grund av flyktingskäl eller andra skyddsskäl. Även anhöriga till dessa personer anses vara nyanlända. 15 EBO - Eget boende, under väntetiden kan en asylsökande välja att ordna boendet på egen hand. 16 Den 22 oktober 2014 beslutade kommunstyrelsen att anta Strategi för bostadsförsörjning för nyanlända 9

23 möjlighet till lika skydd, hjälp och stöd i staden utifrån sina individuella behov. I planen beskrivs mål och aktiviteter inom hemlöshetsområdet, bland annat föreslås en fördjupad samverkan med GR 17 för att finna boendelösningar 18. Plan inom funktionshinderområdet Fyra stadsdelsnämnder har resursnämndsuppdrag inom funktionshinderområdet. I uppdraget ingår att planera och samordna bostäder med särskild service, korttidshem och daglig verksamhet/sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Uppdraget omfattar även förmedling av bostäder med särskild service samt metod- och kompetensutveckling. Att öka möjligheten att bo i en ordinär lägenhet med stöd, är en viktig fråga som lyfts fram i planen Definition av hemlöshet Det finns flera definitioner som beskriver hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Socialstyrelsen använder en bred definition, som omfattar fyra olika situationer som personer kan befinna sig i för en kortare eller längre tid: Akut hemlöshet situation 1 En person är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende, skyddat boende (exempelvis kvinnojourer) eller sover utomhus eller i offentliga utrymmen. Institutionsvistelse och kategoriboende situation 2 En person är intagen eller inskriven på antingen kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänsten, landstinget eller hos en privat vårdgivare, alternativt på HVB 20 -hem eller SiS 21 -institution, och planen är att hon eller han ska skrivas ut inom tre månader efter mätperioden, men personen har inte någon egen bostad ordnad inför utskrivningen eller utflyttningen. Hit räknas även de personer som skulle ha skrivits ut eller flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad. Långsiktiga boendelösningar situation 3 En person bor i en boendelösning som kommunen har ordnat (exempelvis försökslägenhet, träningslägenhet, socialt kontrakt eller kommunalt kontrakt) på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn eller särskilda villkor eller regler. Eget ordnat kortsiktigt boende situation 4 En person bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar, bekanta, familj eller släktingar eller har ett tillfälligt (kortare än tre månader efter mätperioden) inneboende- eller andrahandskontrakt hos släkt, vänner eller andra privatpersoner. Den uppgiftslämnande verksamheten har haft kontakt med personen av detta skäl och känner till att denna hemlöshetssituation gäller under mätperioden. 17 Göteborgsregionens kommunalförbund. 18 Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer , handling 2014_nr_57, 19 Plan inom funktionshinderområdet, 20 HVB: Hem för vård eller boende. 21 SiS: Statens institutionsstyrelse, 10

24 Definition av hemlöshet FEANTSA Socialstyrelsen FEANTSA 22 definierar hemlöshet utifrån ETHOS-typologin 23. De fyra huvudkategorierna är 1 utan tak över huvudet, 2 utan bostad, 3 osäkert boende och 4 undermåligt boende. I Socialstyrelsens definition finns en total överensstämmelse med de två första huvudkategorierna i ETHOS. Den tredje huvudkategorin ingår till viss del, däremot ingår inte boende som är föremål för vräkningsansökan. Den fjärde kategorin ingår inte till fullo i Socialstyrelsens definition 24. En gemensam europeisk definition av hemlöshet saknas. 7. Kartläggning av hemlöshet Socialstyrelsens kartläggning Socialstyrelsen har kartlagt hemlöshetens omfattning och karaktär vid fyra tillfällen, 1993, 1999, 2005 och Myndighetens ambition är att jämföra hemlöshet över tid för att följa utvecklingen, men samhällsförändringar mellan mätningarna har medfört att nya metoder tagits fram, exempelvis så har definitionen av hemlöshet och val av uppgiftslämnare ändrats. Socialstyrelsens kartläggningar med bred definition År hemlösa personer, cirka 1000 sover utomhus År hemlösa personer, cirka 950 sover utomhus År hemlösa personer, cirka 280 sover utomhus I Socialstyrelsens kartläggning 2011 framgår att den stora ökningen av antalet inrapporterade hemlösa främst gäller personer som bor i långsiktiga boendelösningar. Där finns också många familjer, vilket innebär att hemlöshet och osäkert boende är en verklighet för en stor grupp av barn i Sverige. Männen är fortfarande i majoritet, men andelen kvinnor har ökat. Överrepresentationen av utrikes födda personer har blivit tydligare. Situation Stockholm Göteborg Malmö Riket Situation Situation Situation Situation Antal hemlösa Antal hemlösa per invånare Källa: Socialstyrelsen (2011), Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011 omfattning och karaktär, s Tabell 1- I tabellen redovisas för varje kommun det totala antalet hemlösa personer, antalet hemlösa personer per hemlöshetssituation och antalet hemlösa personer per invånare. I det totala antalet hemlösa personer ingår även de personer som är redovisade på svarsalternativet Annat vad gäller boendeform, samt de personer där boendeformen inte är känd (bortfall). Det innebär att summan av antalet hemlösa personer i situation 1 4 inte alltid stämmer överens med det totala antalet hemlösa. Utrikes födda personer som inte har permanent uppehållstillstånd, ensamkommande flyktingbarn som är placerade genom socialtjänsten, personer i anläggningsboende för asylsökande samt personer som kommer från övriga Europa och uppehåller sig i Sverige under längre tid, men saknar förankring här, ingår inte i kartläggningen. 22 FEANTSA, the European Federation of National Organisations working with the Homeless, 23 European Typology on Homelessness and Housing Exclusion. 24 Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011, s 97-98, 11

25 I gruppen hemlösa personer finns numera en lägre andel som har de problem som traditionellt förknippas med hemlöshet, det vill säga missbruk och psykiska problem. Detta är särskilt tydligt bland personer födda utanför Sverige. Missbruk och psykiska problem är fortfarande betydande problem i gruppen som helhet. Ett stort antal av personerna finns i situation 3 långsiktiga boendelösningar, som tränings- och referenslägenheter samt lägenheter med sociala/kommunala kontrakt, och här finns också många barnfamiljer. Få har arbete och ekonomiskt bistånd är en vanlig inkomstkälla 25. Beskrivning av hemlösa Stockholm Göteborg Malmö Övriga landet Personer andel i procent Föräldrar till barn u.18 år Kvinnor Utrikes födda Ekonomiskt bistånd Missbruksproblem Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Källa: Socialstyrelsen (2011), Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011 omfattning och karaktär, s 53. Tabell 2- Andel av de hemlösa personerna i storstäderna och övriga landet som angetts vara föräldrar till barn 18 år och yngre, kvinnor, utrikes födda, ha ekonomiskt bistånd, missbruksproblem, psykisk ohälsa samt fysisk ohälsa, Bortfall: föräldrar=7 procent, kön= 3 procent, födelseland=6 procent, missbruk=5 procent, problematik=16 procent. Störst andel hemlösa personer med missbruks- och beroendeproblem (50 procent) finns i Göteborg. Här finns även en hög andel personer med psykisk ohälsa (41 procent). Andelen utrikes födda personer bland de hemlösa i Göteborg (36 procent) är lägre än i både Stockholm och Malmö 26. I kartläggningen är cirka av de hemlösa unga vuxna, år (21 procent av hela gruppen) och cirka är 65 år och äldre (5 procent av hela gruppen). Därutöver finns också särskilt utsatta grupper som inte redovisas, exempelvis personer som tillhör någon av grupperna inom HBTQ 27 -området. Stadens kartläggning via BoInvent1 Göteborgs Stad har sedan 2003 årligen kartlagt hushåll som på grund av sociala och/eller medicinska skäl saknar ett boende och som inte kan få ett boende utan bistånd från socialtjänsten. Syftet med kartläggningen är att få en uppfattning om hur många hushåll som behöver en annan boendelösning inom sex månader. Inventeringen genomförs av socialsekreterare inom IFO, uppsökarenheterna inom social resursförvaltning, Räddningsmissionen och Stadsmissionen. Underlaget används bland annat för att planera boenden i stadens regi, inför upphandling och vid förhandling med fastighetsägare. Kartläggningen omfattar hushåll som av olika anledningar inte kan bo kvar i sin bostad på ordinarie bostadsmarknad eller som av olika anledningar behöver byta till en annan boendelösning än den nuvarande Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011, s. 9-10, 26 Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011, s. 53, 27 HBTQ står för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer. 28 BoInvent1, publicerade rapporter, se 12

26 I april 2014 identifierades 713 hushåll som bedöms behöva en annan boendelösning inom sex månader. Totalt identifierades att 49 personer sover utomhus eller i offentliga utrymmen, att jämföra med 81 personer Ärenden Värde 2013 Värde 2014 Antal hushåll Andel kvinnor 33 % 33 % Andel män 67 % 67 % Antal vuxna personer totalt Antal stadigvarande barn Antal umgängesbarn Sover utomhus eller i offentliga utrymmen Tabell 3- BoInvent1, jämförelse mellan 2013 och 2014 års kartläggningar. Antal vuxna personer totalt 2014 består bland annat av 138 unga vuxna, år och 37 personer som är 65 år och äldre. Enkätundersökning bland personer som lever i akut hemlöshet Som en del i framtagandet av en ny plan mot hemlöshet har en enkel enkät tagits fram för att mäta vilken typ av boende och vilken typ av stöd personer som lever i akut hemlöshet tycker är viktigast. Framtagandet och distributionen av enkäten har varit ett samarbete mellan Göteborgs Stad, genom fastighetskontoret och social resursförvaltning, Faktum, Frälsningsarmén, Göteborgs Kyrkliga Stadsmission, Göteborgs Räddningsmission och Café Trappanér. Enkäten har distribuerats både som webbenkät och i pappersform under perioden mars på de medverkande organisationernas sociala boenden (härbärgen, akutboenden med flera), Faktums redaktion samt Café Trappanér och Räddningsmissionens Café Vasagatan. Det var 185 personer som besvarade enkäten. Bakgrundsdata Resultat Antal svar (helt eller delvis) 185 Andelen män och kvinnor 83 % män och 17 % kvinnor Genomsnittlig tid i hemlöshet 4-6 år Genomsnittlig ålder år Tabell 4- Bakgrundsdata enkätsvar Nuvarande boendesituation Den största andelen (72 %) av de svarande bor mest på härbärge, akutboende, jourboende eller liknande, 10 % anger att de bor mest utomhus, 7 % uppger att de bor inneboende och 11 % har svarat annat. Hur vill man bo En stor andel (80 %) vill bo i en egen bostad och 9 % vill bo i ett kollektiv- eller gemenskapsboende tillsammans med andra. Ett fåtal (11 %) anger att de vill bo i ett boende som kommunen inte kan tillgodose, till exempel husvagn, husbåt eller eget hus på landet eller i annan del av Sverige. Behov av stöd Av de typer av stöd som kunde väljas i enkäten är det två typer som är viktigast för svarsgruppen; skaffa bostad (49 % eller 85 personer) och må bättre psykiskt (24 % eller 43 personer) som tillsammans står för 73 % av svaren. Dessa alternativ valdes också flest gånger 13

27 oberoende av vilket stöd som den svarande ansåg vara viktigast (121 respektive 83 gånger). Resterande alternativ hade väldigt få svar, till exempel stöd att hantera missbruks- eller beroendeproblem, vilket endast fyra personer valde som viktigast. En slutsats är därför att behovet av stöd till stor del är kopplat till bostad och psykisk hälsa samtidigt som det finns en grupp (26 %) där behoven är mer varierande och därför är svårbedömda. Behovet av stöd verkar dock variera något beroende på hur länge personen varit hemlös. För personer som varit hemlösa en kortare tid (0-1 år) var stöd att skaffa bostad viktigare än för personer som varit hemlösa 10 år eller längre. Att må bättre psykiskt var samtidigt viktigare för personer som varit hemlösa 10 år eller längre än personer som varit hemlösa 0-1 år. 8. EU och hemlöshet Inom EU pågår ett samarbete för att lära av varandra när det gäller hemlöshetens orsaker och utveckling samt om metoder för att motverka hemlöshet. EU:s finansiella prioriteringar utgår från EU-ländernas gemensamma utvecklingsstrategi Europa Europa 2020-strategin 29 för smart och hållbar tillväxt för alla har bland annat som mål att hjälpa minst 20 miljoner människor ur fattigdom och social utestängning. Enligt policybeslut 30 i kommunfullmäktige i juni 2014 har staden tagit ställning för ett aktivt internationellt samarbete 31. EU:s samlade programstruktur erbjuder möjligheter att söka medel för att motverka hemlöshet, exempelvis via Europeiska socialfonden (ESF) och Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Göteborg kan genom EU-projekt om hemlöshet bli en förebild för både Sverige och Europa. Europeiska unionens råd 32 och Europeiska kommissionen 33 har i rapporten om socialt skydd och social integration 2010 uppmanat medlemsländerna att utarbeta strategier med följande inriktning: 1. Förebyggande åtgärder är det mest kostnadseffektiva sättet att bekämpa hemlöshet. Särskild tonvikt läggs på att minska vräkningarna och minimera antalet människor som lämnar olika inrättningar utan att ha någon bostad att komma hem till. 2. En kvalitetsutveckling från att bara erbjuda tillfälligt boende/krisboende mot mer omfattande utvecklingspolitiska strategier som syftar till att hjälpa människor att flytta vidare till ett stödboende eller en fast bostad. 3. En strategi med inriktningen Bostad först där enskilda människor i första hand erbjuds en fast bostad. Samtidigt varnar man för att det inte får bli en strategi som bara inriktar sig på boende i de fall då människor har ytterligare stödbehov. 4. En förbättrad styrning med centrala inslag som bland annat omfattar ett starkt ledarskap från den huvudsakligen berörda offentliga myndighetens sida, ett effektivt deltagande av alla viktiga berörda parter samt samförstånd om den överenskomna strategin. 29 Europa 2020-strategin, 30 Policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad, 31 Internationellt samarbete i staden, 32 Europeiska unionens råd består av ministrar från varje medlemslands regering. 33 Europeiska kommissionen är en av de största EU-institutionerna och arbetar för EU:s gemensamma bästa. 14

28 EU-medborgare Den fria rörligheten handlar om rätten för EU-medborgare 34 att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier 35. EU-medborgare har rätt att studera, arbeta eller enbart vistas i Sverige utan uppehållstillstånd i upp till tre månader under förutsättning att EUmedborgaren inte belastar landets sociala biståndssystem. Efter tre månaders vistelse i Sverige har EU-medborgare fortsatt rätt att stanna om de har arbete, är egenföretagare eller aktivt söker arbete (ekonomiskt aktiva), alternativt att de är pensionärer, studerar eller bara vistas i landet (ej ekonomiskt aktiva). Detta under förutsättning att EU-medborgaren har tillräckliga resurser att försörja sig och eventuella familjemedlemmar samt att alla har en heltäckande sjukförsäkring. Socialt och ekonomiskt utsatta mobila EU-medborgare De socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare som kommer till Göteborg, speciellt från CEE 36 -länderna, är en grupp som har ökat under de senaste åren. En del i denna grupp kan ha uppehållsrätt i Sverige och sin hemvist i Göteborg, om de exempelvis har hittat en anställning. De kan därmed vara berättigade till ekonomiskt bistånd och andra insatser från socialtjänsten på samma villkor som svenska medborgare. Andra i gruppen utsatta EUmedborgare har inte uppehållsrätt och sin varaktiga vistelseort i Göteborg. Socialtjänstens ansvar i de senare fallen är avgränsat till akut bistånd. En ökning av gruppen har inneburit en ökad efterfrågan på akut bistånd. Den fria rörligheten i Europa har medfört att socialtjänsten även har att bedöma om EU-medborgare har uppehållsrätt i Sverige 37. Göteborgs Stad samarbetar med flera ideella organisationer för att ge insatser till utsatta EUmedborgare som vistas tillfälligt i staden. Insatserna finansieras via föreningsstöd och idéburet offentligt partnerskap (IOP). Samarbetet inleddes 2012 och insatserna består av uppsökande verksamhet, övernattningsplatser, råd- och stödverksamhet, öppen förskola och en dagcentral där EU-medborgarna kan få mat, tvätta sina kläder och ta en dusch. Göteborgs Stad, via social resursnämnd, står för finansieringen och de ideella organisationerna bidrar med kunskap, personal och lokaler. Kommunstyrelsen beslutade i juni 2014 att ge social resursnämnd i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur Göteborg på ett långsiktigt och hållbart sätt kan lägga upp sitt arbete med socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare 38. Ytterligare ett beslut fattades i september 2014 av kommunstyrelsen som ger social resursförvaltning ett samlat samordningsansvar för stadens arbete med fattiga EU-medborgare 39. EU-medborgare utan uppehållsrätt omfattas därmed inte av hemlöshetsplanen. Utsatta mobila EU-medborgares hemlöshet är till skillnad från annan hemlöshet inte lika tydligt en bostadspolitisk fråga. Den har en stark koppling till arbetsmarknadspolitiken och andra politikområden som migrations- och utrikespolitik. Det fodras samarbete mellan länderna och ett övergripande arbete på EU-nivå för att lösa de svårigheter som den förändrade hemlösheten innebär 40. Hur många som vistas i Sverige och i Göteborg är svårt att uppskatta eftersom gruppen är svår att kartlägga på grund av stor rörlighet inom landet samt 34 EU/EES-medborgare eller tredjelandsmedborgare 35 Fri rörlighet för personer: undersökning av integration av mobila EU-medborgare i sex städer, 36 Öst- och Centraleuropa. 37 Rätten till socialt bistånd för medborgare inom EU/EES-området, 38 Yrkande från S, MP och V om ett samordningsansvar för fattiga EU-medborgare i Göteborg, 39 Kommunstyrelsens protokoll den 24 september 2014, Utredning angående samordningsansvar för stadens arbete med fattiga EU-medborgare 40 Stöd till utsatta EU-medborgare kräver nationell samverkan, 15

29 att många saknar kontakt med kommunen eller myndigheter. De EU-medborgare som vistas i Sverige är inte en homogen grupp, men har det gemensamt att de kommit för att hitta arbete och bättre möjligheter till försörjning. 9. Ekonomiska konsekvenser Hemlösheten skapar stora personliga tragedier samtidigt som den medför betydande samhällskostnader. Hemlöshetsarbetet har inverkan på de sociala och ekonomiska dimensionerna i staden och påverkar bland annat stadsdelarnas kostnader för boende och försörjningsstöd. Kommunens totala nettokostnad för boendesociala insatser, som avser både individuellt bistånd och övriga insatser, ligger idag på en nivå som överstiger en halv miljard kronor årligen. Grunden i planen mot hemlöshet bygger på förebyggande insatser och bostadsinriktade strategier som ger bättre möjligheter till förändringsarbete mot ett självständigt boende. Ambitionen i planen är att kostnader för särskilda boendesociala lösningar på sikt ska minska. Planen kan komma att innebära initiala behov av satsningar, exempelvis förebyggande insatser, men på längre sikt bör förslagen kunna innebära lägre kostnader för staden Aktiviteter i planen som kan innebära behov av utökade resurser: Ersätta blockförhyrda kategoribostäder med integrerade bostäder Inrätta ett center mot hemlöshet Utöka det förebyggande arbetet Utöka boendestödet Öka samverkan mellan kommunen och den idéburna sektorn Ekonomiska konsekvenser av att ersätta blockförhyrda kategoribostäder och att inrätta ett center mot hemlöshet behöver utredas och lyftas i samband med kompletterande budget och budgetunderlag. För att initialt förstärka det förebyggande arbetet föreslås en resursförstärkning med 0,5-1,0 årsarbetare per stadsdelsförvaltning, motsvarande 4-5 Mkr. Förebyggande insatser och insatser för att utveckla boendestödet bör på sikt kunna inrymmas i befintlig verksamhet. Ökad samverkan med organisationer som arbetar med hemlösa kan innebära att medel till organisationer som arbetar med hemlösa behöver utökas eller omfördelas, exempelvis genom föreningsstöd eller idéburet offentligt partnerskap (IOP). Utvecklingsarbete och förslag till åtgärder ska i möjligaste mån utgå från en vetenskaplig bas och noga följas upp och utvärderas. Kommunen behöver bli bättre på att identifiera, följa upp och analysera kostnader för hemlöshet. Detta kan bland annat ske genom statistikuttag ur socialtjänstens IT-system Treserva. Den grundläggande verksamhets- och ekonomiredovisningen inom området måste ha hög tillförlitlighet. Det behöver säkerställas att kunskapen om kommungemensamma anvisningar och föreskrifter är god och att de tillämpas vid redovisning i verksamhets- och ekonomisystem. 16

30 Stadsdelarnas nettokostnad för boende inom individ- och familjeomsorg ökar successivt varje år och uppgick 2013 till 536 miljoner kronor Mkr Källa: SDN bokslut Figur 1 Stadsdelarnas nettokostnad för boende inom individ- och familjeomsorg, Barnperspektivet Hemlöshet är allvarligast för barn eftersom de inte har möjlighet att påverka sin egen situation. Därför är det viktigt att staden i sitt arbete med hemlösa familjer har ett tydligt barnperspektiv. Vid varje beslut ska konsekvensbedömningar 41 göras utifrån barnen och deras situation. Utgångspunkten är att ett barn alltid behöver ett stadigvarande hem. Göteborg ska skapa bättre förutsättningar för barnen i samhället genom att förhindra vräkning och påtvingad avflyttning 42 av barnfamiljer. För familjer som lever i hemlöshet ska långsiktiga lösningar med lägenhetsboenden som leder till eget boende eftersträvas. Staden ska sprida lägenhetsboendena utifrån ett hela-staden-perspektiv för att minska boendesegregeringen och verka för en mer socialt hållbar stad Jämställdhet och mångfald Göteborgs Stad ska aktivt arbeta för att alla människor oavsett kön, kulturell bakgrund, etnicitet, religiös tillhörighet, språk, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och funktionsnedsättningar ska ha lika rättigheter och möjligheter att leva ett gott liv. Kvinnor och män ska behandlas på ett likvärdigt sätt och ges samma möjligheter att utforma sina liv. Ett prioriterat mål är att jämställdheten i stadens verksamheter ska öka och bland annat ska en kartläggning av resursfördelning utifrån kön tas fram i varje nämnd och bolag Barnkonventionen, 42 Vräkta barn Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013, 1. Ingen rättslig prövning men hyresgästen godtar uppsägningen och flyttar självmant. 2. Efter rättslig prövning men hyresgästen flyttar självmant innan kronofogden hinner verkställa vräkningen. 3. Efter rättslig prövning och vräkningsbeslut säkerställer kronofogden avflyttning. 43 Hela staden socialt hållbar, 44 Göteborgs Stad budget för 2014, 17

31 Jämställdhet handlar om rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män, flickor och pojkar. Utsatta kvinnor och män har ofta specifika och olika behov när det gäller bostäder som måste beaktas, men kvinnor och män som befinner sig i liknande utsatta livssituationer med liknande behov av bostad ska behandlas jämställt. Alla verksamheter som har till uppgift att hjälpa hemlösa personer ska utveckla metoder för ett systematiskt arbete kring jämställdhet och mångfald. Att genomföra regelbundna kartläggningar och analyser är grundläggande för att bedömningar görs efter behov och inte efter könsstereotypa föreställningar. Våld i nära relationer behöver uppmärksammas, både generellt och med fokus på särskilt utsatta grupper. Många gånger innebär våldet att kvinnor eller män och barn måste flytta till ett skyddat boende, vilket även kan innebära problem för barnets möjligheter till förskoleplats eller skolgång 45. Hemlösa kvinnor är en särskilt utsatt grupp. I det fortsatta arbetet med planen är det en prioriterad fråga att hemlösa kvinnor möts av insatser som bygger på kunskap och förståelse om hur kvinnor drabbas av hemlöshetstillvaron. I Socialstyrelsens kartläggning 2011 var männen i majoritet i hela gruppen hemlösa personer, men andelen kvinnor har ökat. Kvinnor bor i långsiktiga boendelösningar i större utsträckning än män. Däremot är män i större utsträckning akut hemlösa. En större andel kvinnor är föräldrar till barn upp till 18 år och det är också en högre andel kvinnor som är födda utanför Sverige. 12. Handlingsplan för att motverka och minska hemlöshet Strategi och plan mot hemlöshet omfattar en långsiktig strategi och en handlingsplan med aktiviteter för att nå målen. Till stöd för genomförande av handlingsplanen finns 23 konkreta aktiviteter, som utöver mål och aktiviteter även innehåller ansvarsfördelning och roller. Mål har tagits fram med utgångspunkt i Socialstyrelsens definition av hemlöshet och stadens budget för Det operativa arbetet kring aktiviteterna koordineras och samordnas av utsedd ansvarig. Aktiviteterna ska genomföras successivt under den period planen gäller ( ). Flera av aktiviteterna i handlingsplanen förutsätter fortsatt utredningsarbete under Detta ska resultera i tydliga planer för hur och när konkreta åtgärder ska genomföras. Planens genomförande ska präglas av perspektivmedvetenhet utifrån bland annat kön, ålder, funktionsnedsättning och HBTQ. Genomförandet av handlingsplanen ska följas upp kontinuerligt bland annat genom uppföljningsträffar med berörda organisationer. Det är viktigt att tillvarata idéburna organisationers kunskap om de hemlösas situation. Detta kan ske genom arbetsgrupper, fokusgrupper, workshop eller träff med verksamhetsledare. Mål Staden ska halvera antalet personer som befinner sig i akut hemlöshet 46. Antalet personer som vräks från sin bostad ska minska. Antalet personer som skrivs ut från vård eller behandling och saknar bostad ska minska. Antalet hemlösa personer med komplex problematik i form av missbruk och/eller psykisk/fysisk ohälsa ska minska. Fler personer som bor i kommunens boende ska få egen bostad. 45 Jämställt Västra Götaland , s. 29, 46 Enligt Socialstyrelsens situation 1. År 2011 var 717 personer akut hemlösa i Göteborg. 18

32 Strategi 1. Staden ska intensifiera det vräkningsförebyggande arbetet Aktivitet 1.1 Implementera stadens riktlinjer för att förebygga avhysningar av hushåll med barn 1.2 Ta fram arbetssätt och riktlinjer för gemensamma hembesök av hyresvärd och socialtjänst för att förhindra vräkning 1.3 Öka möjligheten för hyresgäst som har hyresskuld att teckna avbetalningsplan 1.4 Utreda behovet av ett utvidgat uppsökarteam för att ge vräkningsförebyggande stöd till personer med psykiatriska svårigheter 1.5 Utreda behovet av ett uppsökarteam inom äldreomsorgen 1.6 Utveckla samverkan mellan budget- och skuldrådgivning, stadsdelar och fastighetsägare i det vräkningsförebyggande arbetet 1.7 Utreda möjligheten att bo kvar i bostaden vid risk för vräkning/uppsägning 1.8 Ökade stödinsatser till unga vuxna som är i riskzonen för att bli hemlösa Strategi 2. Staden ska öka användandet av långsiktiga lägenhetsboenden som leder till eget boende Aktivitet 2.1 Implementera policydokument samverkan vid planering av boende efter olika former av anstalts- eller institutionsvistelse 2.2 Stärka samverkan mellan socialtjänst och sjukvård för att undvika akuta placeringar för patienter som är utskrivningsklara från sjukhus 2.3 Utreda andra boendelösningar för personer i korttids- eller externboende 2.4 Ersätta blockförhyrda kategoribostäder med integrerade bostäder 2.5 Utreda behovet av könsspecifika platser 2.6 Utreda om att låta hyresgäster överta kontraktet tidigare än 18 månader 2.7 Bostad först minska antalet hemlösa personer i långvarig hemlöshet med komplex problematik i form av missbruk och/eller psykisk ohälsa 2.8 Öka andelen lämnade lägenheter via samarbetsavtalet från privata fastighetsägare 2.9 Utreda möjligheten att hjälpa avhoppare från kriminella nätverk med bostad 2.10 Ta fram ett underlag för hur bostadsrätter på bästa sätt kan användas för att minska hemlösheten 2.11 Utveckla boende för äldre med missbruksproblem Strategi 3. Staden ska stärka och utveckla ledning och styrning i kommunens hemlöshetsarbete Aktivitet 3.1 Följa upp och planera insatser på gruppnivå och med brukarfokus 3.2 Följa upp och utveckla Bostad först-modellen 3.3 Ta fram en plan för hur staden kan söka EU-medel för att motverka hemlöshet 3.4 Utreda nyttan med ett medborgarhus Ett center mot hemlöshet 1. Staden ska intensifiera det vräkningsförebyggande arbetet Det finns ett starkt samband mellan vräkning och hemlöshet. De mest kostnadseffektiva insatserna görs när det är överhängande risk för ett hushåll att vräkas från sin bostad. Åtgärder ska sättas in snabbt och tidigt när det finns risk för vräkning och påtvingad uppsägning. I det förebyggande arbetet är det viktigt att uppmärksamma trångbodda familjer som är i riskzonen för vräkning. Stadens ambition är att inga barn ska behöva vräkas. Både regeringen och kommunstyrelsen i Göteborg har tydligt uttalat en ambition om att förhindra att barnfamiljer vräks från sitt boende. Forskning visar att personer som en gång blivit vräkta har mycket svårt 19

33 att komma tillbaka till den ordinarie bostadsmarknaden 47 och riskerar att under en längre tid hamna i en sekundär bostadsmarknad 48. Att förebygga att personer mister sin bostad är därmed en betydelsefull del i de samlade insatserna mot hemlöshet. Socialtjänsten handlägger ärenden som är förenade med risk för vräkning och har därför ett stort ansvar i det vräkningsförebyggande arbetet. Kommunens verksamheter ska utveckla metoder för att minska antalet vräkningar och påtvingade uppsägningar (se bilaga 2). Detta för att undvika att fler personer hamnar i akut hemlöshet. Aktivitet 1.1 Implementera stadens riktlinjer för att förebygga avhysningar av hushåll med barn Kommunfullmäktige godkände förslag till riktlinjer för det vräkningsförebyggande arbetet i Göteborg Syftet med riktlinjerna är att förhindra vräkning av barnfamiljer. Det ska upprättas en gemensam handlingsplan för att stärka implementeringen av stadens riktlinjer för att förebygga avhysningar av hushåll med barn. Bogruppen/LG 50 ska följa upp hur planen har implementerats i respektive organisation. Stadens ambition är att inga barn ska bli vräkta eller utsättas för påtvingad avflyttning. Ansvarig: SDF 51 Medverkande parter: socialtjänsten i stadsdelarna, fastighetsägare, Störningsjouren i Göteborg AB, Kronofogden, stadsledningskontoret, fastighetskontoret, social resursförvaltning 1.2 Ta fram arbetssätt och riktlinjer för gemensamma hembesök av hyresvärd och socialtjänst för att förhindra vräkning Det pågår ett arbete i stadsdelarna där socialtjänsten och hyresvärdarna samarbetar med vräkningsförebyggande åtgärder. Fastighetsägarna kan organisera gemensamma hembesök hos personer som riskerar att bli av med sin lägenhet, innan det sker aktiva åtgärder för att inleda ett uppsägningsförfarande. Socialtjänsten kan delta om den som riskerar vräkning är känd inom socialtjänsten. För okända kan socialtjänsten formulera en skriven information, där det framgår hur man kommer i kontakt med socialtjänsten om man vill ha stöd i samband med risk för vräkning. Fastighetsägaren kan ha med sig informationen vid kontakt med hyresgästen. Fastighetsägarna kan också organisera så kallade bekymringssamtal med hyresgästen, där socialtjänsten kan vara med när det är fråga om personer som är kända inom socialtjänsten. När det gäller barnfamiljer som försummat hyresinbetalningar eller agerar störande eller vid olovlig andrahandsuthyrning bör socialtjänsten delta tillsammans med bostadsbolagen vid ett bekymringssamtal eller hembesök även om familjen inte är känd inom socialtjänsten. Det kan vara viktigt att hembesöken sker när chansen är störst att nå hyresgästen. Ansvarig: Förvaltnings AB Framtiden Medverkande parter: socialtjänsten i stadsdelarna, Störningsjouren i Göteborg AB, privata fastighetsägare 47 Flyghed, J. & Nilsson, A. 2004a. 48 Sekundär bostadsmarknad: Boenden som drivs av kommun eller andra upphandlade aktörer, förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler, se definition: Socialstyrelsen och Boverket. Social resursförvaltning har vid 2013 års uppföljning uppmärksammat att 73 % av cirka 600 brukare tidigare innehaft förstahandskontrakt på den ordinarie bostadsmarknaden. 49 Förslag till riktlinjer för det vräkningsförebyggande arbetet i Göteborg, se KF_Handling_2012_nr_174. Dnr 0983/10, 50 LG: Ledningsgruppen för bostadsförsörjning för särskilda grupper. 51 SDF: Stadsdelsförvaltning. 20

34 1.3 Öka möjligheten för hyresgäst som har hyresskuld att teckna avbetalningsplan Det är av stor vikt att hitta lösningar tidigt när en hyresgäst kommer efter med hyran. Därför ska det vara möjligt för en hyresgäst som har en hyresskuld att teckna en avbetalningsplan med sin hyresvärd med noggrann uppföljning både från hyresvärden och i förekommande fall, socialtjänsten. Socialtjänstens ansvar att bedöma rätten till bistånd för hyresskuld, inträder när alla andra möjligheter är uttömda. Ansvarig: Förvaltnings AB Framtiden Medverkande parter: socialtjänsten i stadsdelarna 1.4 Utreda behovet av ett utvidgat uppsökarteam för att ge vräkningsförebyggande stöd till personer med psykiatriska svårigheter Uppsökarenheten inom social resursförvaltning arbetar med att söka upp hemlösa eller uteliggare. ACT 52 -teamet inom social resursförvaltning arbetar med Bostad först-uppdraget. En kartläggning av de team som arbetar uppsökande med personer som riskerar svårigheter att få eller behålla sitt boende ska göras. Syftet med inventeringen är att värdera behovet av att dygnet runt kunna möta hyresgäster med psykiska, eller andra, svårigheter och för att underlätta kontakten mellan hyresgästen och hyresvärden och kunna ge akut bostöd. Ansvarig: socialtjänsten i stadsdelarna. Medverkande parter: VGR 53, social resursförvaltning, fastighetsägare, Störningsjouren i Göteborg AB 1.5 Utreda behovet av ett uppsökarteam inom äldreomsorgen Det är viktigt att äldre personer uppmärksammas i det vräkningsförebyggande arbetet. Därför är det angeläget att utreda hur äldreomsorgen i samverkan med socialtjänsten kan använda sig av ett uppsökarteam för att kunna ha beredskap när fastighetsägare upptäcker äldre personer som är på väg att inte kunna sköta sin lägenhet. Ett sådant team skulle kunna slussa den enskilde till rätt instans i stadsdelarna, som kan vara äldreomsorgen eller IFO 54, beroende på personens problem. Hemtjänsten ska ha rutiner som beskriver hur de ska agera när personer inte kan hålla ordning i sin lägenhet även om de har rätt till och får hemtjänst. Ansvarig: Sektor ÄO HS 55 Medverkande parter: socialtjänsten (IFO) i stadsdelarna, Störningsjouren i Göteborg AB, fastighetsägare, fastighetskontoret, social resursförvaltning 1.6 Utveckla samverkan mellan budget- och skuldrådgivning, stadsdelar och fastighetsägare i det vräkningsförebyggande arbetet Förvaltningen för konsument- och medborgarservice, budget- och skuldrådgivningen, ska ömsesidigt samverka med stadsdelarna och fastighetsägarna i Göteborg för att förebygga avhysningar. Syftet med samverkan är att skapa bättre förutsättningar för hushåll med ekonomiska problem att bo kvar i bostaden. Ansvarig: Förvaltningen för konsument- och medborgarservice Medverkande parter: Stadsdelarna, socialtjänsten i stadsdelarna, fastighetsägare 1.7 Utreda möjligheten att bo kvar i bostaden vid risk för vräkning/uppsägning För att förhindra en avhysning av en barnfamilj som brustit i hyresbetalning kan socialtjänsten inkomma med remiss till fastighetskontoret om så kallat förvaltaravtal. Beviljas remissen så skrivs avtalet över på fastighetskontoret och hushållet hyr sedan bostaden i andra hand genom kommunalt kontrakt. Lösningen förutsätter fastighetsägarens godkännande och att eventuella 52 ACT: Assertive Community Treatment, samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk. 53 VGR: Västra Götalandsregionen. 54 IFO: Individ- och familjeomsorgen. 55 ÄO HS: Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård. 21

35 hyresskulder regleras. Fungerar hyresförhållandet överlåts sedan förstahandsavtalet åter till hushållet. Det är angeläget att utreda om förvaltaravtal även kan vara en lösning när risk om uppsägning/avhysning finns på grund av störningar eller misskötsamhet i boendet. En grundförutsättning är att socialtjänsten aktivt går in med behövligt boendestöd. Ansvarig: fastighetskontoret Medverkande parter: socialtjänsten i stadsdelarna, Förvaltnings AB Framtiden, privata fastighetsägare 1.8 Ökade stödinsatser till unga vuxna som är i riskzon att bli hemlösa Att bli av med sin bostad i inledningen av sitt vuxenliv, kan innebära en lång tid utanför bostadsmarknaden. Risken att hamna i en socialt utsatt situation ökar markant. Stadsdelarnas förebyggande ungdomsverksamheter har en roll att spela i samverkan med bostadsföretagen, när unga människor riskerar att bli av med sin bostad. När de första varningssignalerna märks så är det viktigt att agera. Hyresvärdar har en viktig roll i det arbetet men det största arbetet måste göras inom ramen för stadsdelens vräkningsförebyggande arbete. Ett ökat samarbete mellan hyresvärdar, stadsdelarnas förebyggande ungdomsverksamheter, störningsjouren och socialtjänst är viktigt för att hitta stödinsatser för de unga som riskerar förlora sin bostad. Ansvarig: SDF Medverkande parter: Den förebyggande ungdomsverksamheten, sektor KoF 56, socialtjänsten i stadsdelarna, fastighetsägare, Kronofogden, Störningsjouren i Göteborg AB, social resursförvaltning 2. Staden ska öka användandet av långsiktiga lägenhetsboenden som leder till eget boende En ökad nyproduktion av lägenheter bidrar till fler bostäder och ökad omsättning inom det befintliga beståndet och ger därmed fler människor en möjlighet att få en bostad. Nyproduktionen utgör cirka en procent av det befintliga bostadsbeståndet i Göteborg. Betydligt fler lägenheter frigörs genom omsättningen i det befintliga bostadsbeståndet. De kommunala bostadsbolagen med cirka lägenheter är stadens starkaste verktyg när det gäller bostadsförsörjning för särskilda grupper. För personer som befinner sig i Socialstyrelsens hemlöshetssituationer 1-4 kan socialtjänsten ge bistånd till boende med olika individuellt utformade insatser som syftar till att den enskilde skall få ett självständigt liv. En effektiv åtgärd för personer som befinner sig i hemlöshet, utifrån såväl ett mänskligt som ett samhällsekonomiskt perspektiv, är långsiktiga bostadsinriktade insatser. Detta för att åstadkomma ett så självständigt boende som möjligt med individuellt anpassade insatser och samtidigt minska användningen av kortsiktiga och tillfälliga lösningar. Detta ska ske genom kommunens egna boenden, upphandlade boenden och via kommunens bostadsanskaffning för särskilda grupper (se bilaga 4). Detta innebär att stödet i boendet behöver utvecklas och att det behövs fler lägenheter utifrån kommunens samarbetsavtal med fastighetsägarna. Internationell forskning 57 visar på framgång för ett arbetssätt som i första hand utgår från hemlösa personers behov av bostad. Metoden kallas för Housing first, eller på svenska Bostad först. Bostad först innebär i korthet att individen först erbjuds ett permanent boende och därefter får möjlighet att formulera sina behov kring det stöd personen kan behöva, detta 56 KoF: Kultur och Fritid. 57 En fast punkt Vägledning om boendelösningar för hemlösa personer, 22

36 ger individen en större bestämmanderätt över insatserna jämfört med vad som är vanligt idag. Bostad först används för att ge stöd till personer med missbruk och/eller psykisk ohälsa och som varit hemlösa länge. Forskning visar att metoden är framgångsrik för denna målgrupp. Målet är att personerna ska kunna bo kvar, få en ökad självständighet och ett bättre liv. Bostad först finns sedan några år tillbaka i flera städer i Sverige. Sedan 2013 har Göteborgs Stad ett projekt enligt Bostad först-modellen (se bilaga 5). Projektet ska permanentas och successivt utökas med fler lägenheter. Social resursförvaltningens och stadsdelarnas blockförhyrda kategoribostäder ska successivt ersättas med integrerade lägenheter som är utspridda i staden. Det professionella stödet i boendena ska genomsyras av ett samordnat och individanpassat stöd med differentierade åtgärder som bygger på metoder som har stöd av vetenskap och beprövad praktik. Aktivitet 2.1 Implementera policydokument samverkan vid planering av boende efter olika former av anstalts- eller institutionsvistelse Samverkan mellan socialtjänsten och kriminalvården vid vårdvistelser och kontraktsvård är formaliserat i ett policydokument 58 som ska implementeras inom socialtjänst och kriminalvård. I de flesta fall sker planerade utskrivningar från institutioner till någon form av boende. Svårigheter uppträder vid oplanerade utskrivningar eller när utslussning från exempelvis fängelse inte kunnat genomföras planerat. Problem uppstår också när bostadsbristen gör att det inte finns lägenheter att tillgå. Vid kortare anstaltsvistelser kan hyran för personens lägenhet betalas av socialtjänsten. Det finns ingen särskild förtur för personer som skrivs ut från institutioner utan de kan få lägenheter via samarbetsavtalet på samma villkor som andra förtursgrupper. Ansvarig: SDF Medverkande parter: social resursförvaltning, Kriminalvården, fastighetskontoret 2.2 Stärka samverkan mellan socialtjänst och sjukvård för att undvika akuta placeringar för patienter som är utskrivningsklara från sjukhus För att socialtjänsten ska kunna tillförsäkra att boendesituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar är ordnad inför utskrivning från sjukhus är det betydelsefullt att utveckla samarbetet med psykiatrin. De enheter inom sjukvården som ofta kommer i kontakt med hemlösa ska arbeta fram en rutin i samarbete med socialtjänsten om hur den enskilde ska kunna få stöd i en hemlöshetssituation. Rutinen ska bygga på den ordning som arbetats fram i samband med implementeringen av den process som finns för patienter som är utskrivningsklara från sjukhus (KLARA-SVPL 59 ) och göra det möjligt att på ett planerat sätt möta den enskilde och om möjligt undvika akuta placeringar. Det måste bland annat bli tydligt att det är den enskilde som själv ansöker om bistånd enligt SoL för sitt boende. Ansvarig: socialtjänsten i stadsdelarna Medverkande parter: VGR 2.3 Utreda andra boendelösningar för personer i korttids- eller externboende I Göteborg råder det brist på bostäder inom ordinarie bostadsbestånd. Detta medför att en del personer med funktionsnedsättning som skulle kunna klara ett ordinärt boende istället ansöker 58 Handläggningsrutiner vid utredningar om kontraktsvård och placeringar för vårdvistelser, se 59 KLARA-SVPL: Informationsöverföringssystem mellan sjukvården och socialtjänsten, se 23

37 om bostad med särskild service. En del av dessa personer kan sannolikt bo i lägenhet med tillräckligt stöd omkring sig, exempelvis lägenheter via F Göteborgs Stad har möjlighet att ge personer med funktionsnedsättning stöd och service för att klara av ett ordinärt boende genom personlig assistans, hemtjänst, boendestöd med mera. En systematisk genomgång av dessa personers behov ska göras för att föreslå andra boendelösningar för dem som klarar av att bo med stöd inom exempelvis Förvaltnings AB Framtidens befintliga lägenhetsbestånd istället för de korttidsboenden som de idag bor i. Ansvarig: SDF Medverkande parter: Förvaltnings AB Framtiden, stadsdelarnas planeringsorganisation inom funktionshinderområdet, fastighetskontoret 2.4 Ersätta blockförhyrda kategoribostäder med integrerade bostäder Som ett led i att stärka den enskildes möjligheter till ett självständigt boende och samtidigt verka för en social hållbarhet, behöver staden ersätta blockförhyrda kategoribostäder med integrerade bostäder. Social resursförvaltning tar fram en handlingsplan för hur dessa bostäder ska ersättas med lägenheter inom Förvaltnings AB Framtidens lägenhetsbestånd. Det är viktigt att staden erbjuder stöd efter behov i de integrerade boendena. Framför allt handlar det om stöd för att individen ska kunna behålla och klara sig i sin bostad. Inriktningen bör gå mot Bostad först metoden och stärka det självständiga boendet utifrån den enskildes önskemål. Målet att halvera antalet personer som befinner sig i akut hemlöshet kommer på sikt att innebära minskade behov av tillfälliga boendeplatser. De kategoriboenden som byggdes i början av 2000-talet i samband med Altbo-expansionen behöver ses över. Ställningstaganden till hur länge de enskilda boendena ska vara kvar på nuvarande platser får göras successivt med utgångspunkt från bland annat behov av platser, renoveringsbehov, plan- och bygglovssituation. Ansvarig: social resursförvaltning Medverkande parter: Förvaltnings AB Framtiden, fastighetskontoret, socialtjänsten i stadsdelarna 2.5 Utreda behovet av könsspecifika platser Kvinnor och män som utsätts för hedersrelaterat våld eller hot och våld i nära relationer är en särskilt utsatt grupp som måste uppmärksammas. Generellt möts behovet akut genom Kriscentrum för kvinnor (KCK) i social resursförvaltning alternativt av kvinnojourerna i den idéburna sektorn. Det uppmärksammas ibland svårigheter att ta sig vidare från jourverksamheterna och papperslöshet utgör ett särskilt problemområde som kräver högre grad av samverkan. Social resursförvaltnings boendeverksamhet ska inventera och se över behovet av könsspecifika platser, vilket främst omfattar de särskilt utsatta kvinnorna med psykiatrisk problematik och/eller missbruk. Akutverksamhet finns, men det är viktigt att möta kvinnors och mäns behov och önskemål inom de mer långsiktiga lägenhetsboendena. Bostad först möter problematiken, men det kan behövas ytterligare alternativ i mer kollektiv form. I uppdraget ingår att utreda behovet av platser för hbtq-personer som utsätts för hedersrelaterat våld, hot eller förtryck. Ansvarig: social resursförvaltning Medverkande parter: socialtjänsten i stadsdelarna, stadsledningskontoret, fastighetskontoret 60 F100 är ett åtagande från fastighetsägare att via fastighetskontoret erbjuda lägenheter till personer med funktionsnedsättningar som är i behov av stöd i sitt boende, 24

38 2.6 Utreda om att låta hyresgäster överta kontraktet tidigare än 18 månader Hushåll med kommunala kontrakt har möjlighet till överlåtelse till eget avtal efter 18 skötsamma månader. Varje år får cirka 200 hyresgäster sina avtal överlåtna till förstahandsavtal. En åtgärd för att skapa en tryggare och mer förutsägbar bostadssituation kan vara att låta hyresgästen överta kontraktet tidigare än de förutbestämda 18 månaderna, om inte särskilda skäl talar emot detta. Fastighetskontoret ska därför tillsammans med fastighetsägarrepresentanter utreda möjligheten till tidigare överlåtelse. Ansvarig: fastighetskontoret Medverkande parter: Förvaltnings AB Framtiden, Fastighetsägarna GFR 2.7 Bostad först minska antalet hemlösa personer i långvarig hemlöshet med komplex problematik i form av missbruk och/eller psykisk ohälsa Den internationella forskningen har visat att så permanenta boendelösningar som möjligt är det bästa sättet att på lång sikt motverka hemlöshet. Det finns en mindre grupp av hemlösa som flyttar runt i olika former av mer eller mindre akuta boendelösningar. Då många har svårt att komma vidare till mer långsiktiga och trygga boendelösningar är det viktigt att hitta nya former för en värdig boendesituation för dessa personer. Bostad först är en relativt ny modell i arbetet med hemlösa människor. En förklaring till det växande intresset för Bostad först är de goda internationella erfarenheterna, som visar att drygt 80 procent av deltagarna klarar sitt boende. Detta innebär att de betalar hyran, vårdar sin lägenhet och inte stör sin omgivning. Det är ett positivt resultat med tanke på att deltagarna är personer med ett ofta långvarigt missbruk och psykisk ohälsa bakom sig. Deltagarna i Bostad först får ett andrahandskontrakt, hyreslagen gäller och inga andra krav finns. Förutsatt att boendet fungerar kan andrahandskontraktet övergå i ett förstahandskontrakt efter 18 månader. Socialtjänsten gör urvalet av deltagare utifrån långvarig hemlöshet och en i övrigt komplex problematik med missbruk och/eller psykisk ohälsa. De boende erbjuds individuellt anpassat stöd av ett team bestående av en socialpedagog/socionom, psykiatrisjuksköterska, psykiater, arbetsterapeut samt en person med egen erfarenhet av hemlöshet. Bostad först-projektet ska permanentas och ingå i social resursförvaltnings ordinarie verksamhet. Antal lägenheter ska öka med lägenheter per år och alla stadsdelar ska ha möjlighet att nominera personer till Bostad först. Ansvarig: social resursförvaltning Medverkande parter: socialtjänsten i stadsdelarna, fastighetsägare, fastighetskontoret 2.8 Öka andelen lämnade lägenheter via samarbetsavtalet från privata fastighetsägare Privata fastighetsägare har under de senaste åren lämnat i snitt lägenheter via samarbetsavtalet. Fastighetskontoret ska tillsammans med berörda fastighetsägare ta fram en plan för hur antalet lämnade lägenheter kan öka. Ansvarig: fastighetskontoret Medverkande parter: privata fastighetsägare, Fastighetsägarna GFR 2.9 Utreda möjligheten att hjälpa avhoppare från kriminella nätverk med bostad För personer som är motiverade att lämna en kriminell livsstil är boendet ofta en nyckelfråga. Idag samordnar Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet kommunens program för avhopparverksamhet. Det är angeläget att utreda under vilka förutsättningar som kommun, stat och fastighetsägare kan hjälpa den enskilde till bostad i fall som rör avhoppare från kriminella nätverk. Ansvarig: stadsledningskontoret-kunskapscentrum mot organiserad brottslighet Medverkande parter: socialtjänsten i stadsdelarna, Polismyndigheten i Västra Götaland, Kriminalvården, fastighetskontoret 25

39 2.10 Ta fram ett underlag för hur bostadsrätter på bästa sätt kan användas för att minska hemlösheten I kommunen finns idag cirka 100 bostadsrätter som i huvudsak används för olika boendesociala ändamål. Hälften av lägenheterna förfogar stadsdelsförvaltningarna över och den andra hälften används inom ramen för fastighetskontorets arbete med att anvisa bostäder med kommunalt kontrakt. Till skillnad från de hyresrätter som kommunen hyr in kan en bostadsrätt aldrig överlåtas till den enskilde. Bostadsrätter har därför i första hand använts vid behov av snabba bostadslösningar och där hushållet på sikt bedömts kunna klara att söka bostad på egen hand. Bostadsrätterna används bland annat till våldsutsatta kvinnor och barn som vistas på kvinnojourer. Det är angeläget att kommunen tar ett strategiskt grepp kring hur bostadsrätterna på bästa sätt kan användas för att långsiktigt minska hemlösheten. Bland annat behöver frågeställningar om antal lägenheter, storlekar och geografiskt läge utredas. Syftet är att få fram ett planeringsunderlag inför framtida förvärv och försäljningar av bostadsrätter. Ansvarig: fastighetskontoret Medverkande parter: socialtjänsten i stadsdelarna 2.11 Utveckla boende för äldre med missbruksproblem En grupp som ökar i högre takt än andra i Göteborg är de äldre. Det är en följd av de stora födelsekullarna under och början av 1950-talet. Åldrarna förväntas öka från personer år 2012 till år Social resursförvaltning kommer att starta upp ett äldreboende för personer med missbruksproblem med cirka 100 platser under Runt ett sådant boende skulle man kunna bygga upp satellitlägenheter av typen trygghetslägenheter, för ett mer självständigt boende, men med möjlighet till gemenskap i det kollektiva stödboendet. Ansvarig: social resursförvaltning Medverkande parter: socialtjänsten i stadsdelarna, fastighetsägare, fastighetskontoret 3. Staden ska stärka och utveckla ledning och styrning i kommunens hemlöshetsarbete Hemlösheten har många orsaker och förutsätter en mångfald av lösningar. Hemlöshetsarbetet är komplext och involverar en rad organisationer. Förutom de tio stadsdelsförvaltningarna är social resursförvaltning, stadsledningskontoret, AB Framtiden, Upphandlingsbolaget och fastighetskontoret betydelsefulla aktörer i arbetet. Dessutom finns en rad viktiga externa aktörer som till exempel idéburna organisationer, privata fastighetsägare samt hälso- och sjukvården. Det är särskilt angeläget att säkerställa processen för planering, uppföljning och analys. Göteborgs Stads hemlöshetsstrategi ska leda till en starkare styrning. Det är nödvändigt med en kraftfull ledning och ett brett ansvarstagande på ledningsnivå som involverar många ansvarsområden. Den överenskomna strategin fordrar effektivt deltagande, samverkan och samstämmighet av de organisationer som är delaktiga i stadens strategi mot hemlöshet. Genomförandet av strategin ska följas upp kontinuerligt bland annat genom årliga uppföljningsträffar med berörda organisationer. Ett systematiskt kvalitetsarbete ska genomsyra stadens hemlöshetsarbete. Arbetet med att motverka hemlöshet ska ha fokus på den enskildes behov samt att individens egna resurser och förmågor ska tas tillvara. De uppföljningssystem som finns i staden där brukarnas bedömning framgår, ska användas systematiskt. Mätningarna i BoInvent, Treserva och 26

40 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösheten är viktiga utgångspunkter för den fortsatta planeringen av hemlöshetsarbetet. Staden ska använda sig av Socialstyrelsens definition av hemlöshet vid kartläggningar. Ett fortsatt nationellt och internationellt samarbete är viktigt för att ta vara på forskning, nya metoder och utvecklingstendenser. Detta kan delvis finansieras genom EU-medel. Stadens samarbete med universitet, högskola, social ekonomi och näringsliv (exempelvis fastighetsägare) ska stärkas och vidareutvecklas inom ramen för EU-projekt. Göteborgs Stad deltar i flera nätverk, exempelvis HABITACT 61, EUROCITIES 62 och SKL:s nätverk för hemlöshetsfrågor. Idéburna organisationer driver en bredd av verksamheter och är en viktig samarbetspartner för Göteborgs Stad. Staden ska sträva efter att bjuda in företrädare för de idéburna organisationerna till dialogmöten för att finna lösningar för hemlösa göteborgare. Aktivitet 3.1 Följa upp och planera insatser på gruppnivå och med brukarfokus Kommunen behöver bli bättre på att identifiera, följa upp och analysera behov och kostnader för hemlöshet. De uppföljningssystem som finns i staden och där brukarnas bedömning av de insatser som de får framgår, ska användas systematiskt. För att kunna göra bedömningar av vilken form av insatser som staden bör koncentrera sig på, ska analyser göras av underlag från BoInvent, UIV 63, UIP 64, BoendeDOK 65, ASI 66 och socialtjänstens verksamhetssystem Treserva. Uppdraget innefattar även vidareutveckling av BoInvent1 för att möjliggöra kartläggningar av hemlöshet utifrån Socialstyrelsens definition av hemlöshet. Ansvarig: fastighetskontoret Medverkande parter: stadsledningskontoret, stadsdelarna, socialtjänsten i stadsdelarna, social resursförvaltning, fastighetskontoret, brukare 3.2 Följa upp och utveckla Bostad först-modellen Bostad först-teamet har utifrån metoden Uppföljning av Insatser för Vuxna missbrukare (UIV) låtit konstruera en Bostad först-anpassad version där deltagarna själva värderar vilka insatser som förefaller ha god effekt utifrån deras förändringsbehov. Resultatet ska ligga till grund för teamets fortsatta praktiska arbete och utvecklingsområden. Bostad först i Stockholm vill inleda ett forskningssamarbete tillsammans med Bostad först i Göteborg. Flera forskare från Lunds universitet har uttryckt intresse för medverkan. I november 2013 stod Bostad först i Göteborg som initiativtagare till att etablera ett nationellt nätverk för Bostad förstverksamheter i Sverige. Ansvarig: social resursförvaltning Medverkande parter: socialtjänsten i stadsdelarna, Lunds universitet, Bostad först i Stockholm 61 HABITACT: ett europeiskt forum för att utbyta erfarenheter av hemlöshet. 62 EUROCITIES: en samarbetsorganisation för större städer (kommuner) inom EU. 63 UIV: Utvärdering insatser vuxna. 64 UIP: Utvärdering insatser psykiskt funktionsnedsatta. 65 DOK: Dokumentationssystem inom missbrukarvården. 66 ASI: Standardiserad och strukturerad intervju som främst är avsedd för användning i missbruks- och beroendevården och drogrelaterad behandlingsforskning. 27

41 3.3 Ta fram en plan för hur staden kan söka EU-medel för att motverka hemlöshet Stadens samarbete med universitet, högskola, social ekonomi 67 och näringsliv (exempelvis fastighetsägare) ska stärkas och vidareutvecklas inom ramen för EU-projekt. Detta görs genom att ta fram en plan för hur staden ska söka EU-medel för att delvis finansiera hållbara lösningar för att motverka hemlöshet. Ansvarig: social resursförvaltning, fastighetskontoret Medverkande parter: stadsledningskontorets internationella avdelning 3.4 Utreda nyttan med ett medborgarhus Ett center mot hemlöshet Staden ska utreda nyttan med att inrätta ett center mot hemlöshet för att förebygga hemlöshet och för att minska den akuta hemlösheten och dess skadeverkningar (se bilaga 6). Huset kan vara en samlingsplats för kunskapsutveckling, ökad samverkan mellan stadens aktörer och bidra till en effektivare hantering av de hemlösas situation. I huset ska man också kunna få råd och stöd samt information om vart man kan vända sig. Att ha flera funktioner under samma tak och kombinera med olika former av mötesplatser innebär nya samverkansmöjligheter. Huset bör vara en utgångspunkt för hemlöshetsuppsökare, både kommunens och de idéburnas uppsökare. Huset kan också vara en utgångspunkt för gemensamhetsarrangemang, utflyktsresor och kulturmöten. I huset skulle det kunna finnas möjligheter för exempelvis tvätt och matservering. Olika myndigheter skulle kunna komma dit och informera om verksamheter och möjligheter. Verksamheten behöver vara flexibel och föränderlig utifrån växlande behov, kopplingar till läkarmottagning och tandläkarmottagning skulle kunna göras. För att ge brukarna möjlighet till delaktighet och inflytande kan ett brukarråd kopplas till huset. Huset kan styras av en ledningsgrupp bestående av socialtjänsten i stadsdelarna, deltagande organisationer och social resursförvaltning. Nyttan av att samla resurser i ett medborgarhus utreds av social resursförvaltning som tar fram förslag till organisering och finansiering. Ansvarig: social resursförvaltning Medverkande parter: socialtjänsten i stadsdelarna (IFO), idéburna organisationer, fastighetskontoret Strategiskt arbete mot hemlöshet är betydelsefullt för att kunna upprätthålla och utveckla kunskap och kontinuitet i insatserna. Detta innefattar handlingsplaner, kartläggningar, förebyggande arbete och evidensbaserade boendelösningar. 67 Social ekonomi: Fristående aktörer, som till exempel föreningar, stiftelser och kooperativ, inom socialt arbete och funktionshinderområdet. Syftet är att skapa förutsättningar för ett brett utbud av frivilligt socialt arbete där frivilligorganisationernas verksamheter är ett komplement eller alternativ till kommunens verksamheter, se 28

42 Forskning Brukarens erfarenheter & önskemål Professionellas erfarenheter I en evidensbaserad praktik vägs de tre kunskapskällorna ihop i dialog mellan den professionelle och brukaren och beslutsgrunderna redovisas öppet. Beslut påverkas av exempelvis lagstiftning, riktlinjer och tillgängliga resurser. Evidensbaserad praktik Källa: Socialstyrelsen (2010), Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar. 13. System för uppföljning av hemlöshetsarbetet Kunskap om stadens hemlöshet är en förutsättning för att kunna bedriva ett effektivt arbete för att motverka hemlöshet (se bilaga 7). För att kunna bedöma om de åtgärder som har vidtagits är effektiva behövs regelbundna kartläggningar. Fastighetskontoret föreslås därför tillsammans med stadsdelar, social resursförvaltning och andra aktörer fortsätta att genomföra regelbundna kartläggningar av antalet hemlösa och deras situation. För att bidra till god måluppfyllelse i ett hela-staden-perspektiv ska planens mål följas upp i ordinarie budget- och uppföljningsprocess. Berörda nämnder och styrelser ansvarar för att i sina egna verksamhetsplaner omsätta den antagna planen mot hemlöshet utifrån verksamhetens förutsättningar. Strategi och plan mot hemlöshet följs upp årligen och utvärderas i sin helhet

43 Bilaga 1 Övergripande ansvar och roller i kommunens hemlöshetsarbete Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i Göteborg, som bland annat fastställer kommunens budget och övergripande dokument. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige beslutat om för verksamhet och ekonomi följs upp och att den löpande förvaltningen i kommunen sköts effektivt och ekonomiskt. Stadsledningskontoret stödjer kommunstyrelsen i uppdraget att leda, samordna och följa upp stadens verksamheter. Stadsledningskontoret är kommunstyrelsens förvaltning. I uppdraget att stödja kommunstyrelsen ingår att leda och samordna stadens strategiska planering, följa upp verksamheterna och deras resultat, bereda beslutsunderlag och utföra särskilda uppdrag, utveckla stadens styrmodell och ägarstyra stadens bolag. Stadsdelsnämnderna har det yttersta ansvaret för befolkningen i respektive stadsdel. Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att de personer som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver om inte ansvaret ligger hos en annan huvudman. Stöd och hjälpinsatser kan ske genom bistånd och i socialtjänstlagen står att: den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och livsföring i övrigt. Den enskilde skall tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. I varje stadsdel finns ett socialkontor som erbjuder olika typer av socialt stöd och service till barn och ungdomar, familjer, personer med missbruksproblem och personer med en funktionsnedsättning samt utreder rätten till försörjningsstöd (socialbidrag). Socialnämndens uppgifter: göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen informera om socialtjänsten i kommunen genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det Fastighetsnämnden ansvarar för kommunens mark- och bostadsförsörjningsplanering. Ett prioriterat område är att arbeta för att öka antalet bostäder och skapa goda boendelösningar. Bostadsförsörjning handlar även om att tillgodose bostadsbehovet för grupper som inte löser sin boendesituation enbart genom nyproduktion. Det handlar om hushåll som av sociala och medicinska skäl står utanför den ordinarie bostadsmarknaden, men också om särskilda grupper, exempelvis äldre, personer med funktionsnedsättning och nyanlända flyktingar. Denna del av bostadsförsörjningsproblematiken har kommit alltmer i fokus. I detta sammanhang är även uppgifter som rör bostadsanpassning och tillgänglighet betydelsefulla. Nämndens ansvar i korthet: planering av markförsörjningen exploatering (genomförande) upplåtelse, förvärv och försäljning av mark förvaltning av mark och byggnader 30

44 bostadsförsörjningsplanering planering för bostäder i nyproduktion samordning av boendesociala frågor anvisning av bostäder till hushåll med särskilda behov handläggning av bostadsanpassningsbidrag samordning av insatser för ökad tillgänglighet Fastighetskontoret ingår i det nationella hemlöshetsnätverket som leds av SKL samt i en samverkansgrupp inom EUROCITIES. Byggnadsnämnden ansvarar för att ta fram detaljplaner, översiktsplaner och bygglov med mera. Genom planarbetet skapas möjligheter för framtida utbyggnad av bostäder, verksamheter och infrastruktur med mera. Tillsammans med främst fastighetskontoret och trafikkontoret arbetar stadsbyggnadskontoret för att nå målen för ett ökat bostadsbyggande. Social resursnämnd har fem kärnverksamheter boende och socialjour, stöd till familjer och individer, integration, funktionsstöd, social utveckling/s samt ett antal tillkommande uppdrag. Social resursnämnd har en särskild roll i arbetet för den sociala hållbarheten genom att stödja stadsdelsnämnderna i deras befolkningsansvar och samordna för staden gemensamma verksamheter inom det sociala området. Förvaltningen driver uppsökande verksamhet där hemlösa erbjuds tak över huvudet. Social resursnämnd har också i uppdrag att stödja organisationer, stiftelser, kooperativ och sociala företag inom det sociala området och funktionshinderområdet i Göteborg, och att utveckla samarbetet mellan de ideella organisationerna och kommunen. Syftet är att skapa förutsättningar för ett brett utbud av frivilligt socialt arbete där ideella organisationers verksamheter kompletterar eller utgör ett alternativ till kommunens verksamheter. Social resursförvaltning ingår i det nationella hemlöshetsnätverket som leds av SKL. Förvaltningen deltar i HABITACT samt i en samverkansgrupp inom EUROCITIES. Upphandlingsbolaget har i uppdrag att genomföra samordnad upphandling för stadens förvaltningar och bolag med syfte att nå rätt kvalitet till rätt kostnad. De upphandlade boendena omfattar en stor bredd i inriktning, från akutboende till mer långsiktiga boendealternativ. Idéburna organisationer är viktiga aktörer och drivkrafter för att bryta socialt utanförskap inom välfärdsområdet. En väl utvecklad samverkan ökar mångfalden av tjänster till hemlösa inom det sociala området. Organisationerna erbjuder boenden och tjänster till hemlösa genom verksamheter som är upphandlade, bidragsfinansierade eller finansierade av insamlade gåvor. Det finns en överenskommelse 69 om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationerna inom den sociala ekonomin 70. I Göteborgs Stads budget för 2014 står det att samarbetet med den sociala ekonomin och idéburna, ideella organisationer ska utvecklas. I planering av aktiviteterna i strategi och plan mot hemlöshet kan den sociala ekonomin bli en del av 68 S2020 står för Socialt hållbar utveckling år 2020 och är namnet på ett uppdrag som ska leda till att sociala frågor får samma betydelse i kommunal planering som ekonomi och ekologi, se 69 Mer information om Idékom, överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg finns tillgänglig på 70 Social ekonomi avser organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. 31

45 utförandet 71. Göteborgs Kyrkliga Stadsmission har via Sveriges Stadsmissioner, fullt medlemskap i FEANTSA 72. Förvaltnings AB Framtiden har cirka hyresrätter i Göteborg. Bolagen lämnar lägenheter till kommunen via samarbetsavtalet varje år. Lägenheterna anvisas av fastighetskontoret till personer som av sociala och/eller medicinska skäl inte kan ordna bostad på egen hand och den enskilde har möjlighet att överta kontraktet vid skötsamhet. Utöver de lägenheter som Förvaltnings AB Framtiden levererar till fastighetskontoret lämnas också lägenheter direkt till idéburna organisationer. Förvaltnings AB Framtiden arbetar proaktivt, bland annat genom Störningsjouren, för att förhindra vräkningar. Detta sker i samverkan med stadens övriga aktörer inom området. Förvaltnings AB Framtiden accepterar försörjningsstöd som inkomst. Störningsjouren i Göteborg AB är ett helägt dotterbolag till Förvaltnings AB Framtiden som erbjuder fastighetsägare hjälp med att hantera störningar i boendet. Bolaget arbetar mycket med vräkningsförebyggande insatser. Detta sker i samverkan socialtjänst, psykiatri, fastighetskontoret, polisen, stadsmissionen och andra aktörer. Störningsjouren erbjuder ett helhetstänkande runt störningar i boendet och har trygghetskonsulenter som hanterar störningssituationer under hela dygnet. Fastighetsägarna GFR är en regional branschorganisation med cirka medlemmar som har drygt fastigheter inom Västra Götalands län, Värmlands län, Hallands län, Jönköpings län, Kalmar län och västra Östergötlands län. Privata fastighetsägare har cirka hyresrätter i Göteborg. De lämnar cirka lägenheter via samarbetsavtalet till kommunens hemlöshetsarbete varje år. Lägenheterna anvisas av fastighetskontoret till personer som av sociala och/eller medicinska skäl inte kan ordna bostad på egen hand. Den enskilde har möjlighet att överta kontraktet vid skötsamhet. En del privata fastighetsägare lämnar också lägenheter direkt till föreningsverksamhet eller frivilligorganisationer. Boplats Göteborg ägs av Göteborgs Stad, tre kommunala bostadsföretag samt de privata fastighetsägarna och är en marknadsplats för bostäder i Göteborgsregionen. Boplats förmedlar hyresrätter från samtliga kommunala och många privata hyresvärdar. På hemsidan förmedlas även lägenheter och rum från privatpersoner samt annonser för lägenhetsbyten. Under 2013 annonserades lägenheter och vid årets slut fanns nästan registrerade bostadssökande. Västra Götalandsregionen (VGR) ansvarar för hälso- och sjukvård i Västra Götaland och driver sedan tio år tillbaka (via Närhälsan) en vårdcentral för hemlösa som finansieras gemensamt av de tre hälso- och sjukvårdsnämnderna i Göteborg. Dessutom finns en särskild överenskommelse med Folktandvården om att bedriva tandvård av akut karaktär för hemlösa. Dessa verksamheter utför ett viktigt arbete när det gäller att svara för de hemlösas basala behov av hälso- och sjukvård samt akuttandvård. Information om samverkan mellan kommun och sjukvård i Göteborgsområdet finns på Samverkanstorget.se Den 5 februari 2014 beslutade kommunstyrelsen att anta Kommunal handlingsplan för implementering av överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi, 72 FEANTSA: European Federation of National Organisations Working with the Homeless. 73 Se 32

46 Bilaga 2 Processbild Källa: Fastighetskontoret (2013) Figur 2- Flödespil 1 och 2 visar hur staden ska minska vräkningar/påtvingade uppsägningar. Flödespil 3 visar flödet från akut hemlöshet till långsiktiga boendelösningar vidare till flödespil 4 som visar flödet till ordinarie bostadsmarknad via Boplats, fastighetskontoret (kommunala kontrakt) med mera. Ruta 5: Person som ska skrivas ut från institution men som inte har någon bostad ordnad inför utskrivningen och riskerar därför att hamna i akut hemlöshet. Inom akut hemlöshet finns olika former av akuta boendelösningar som drivs av kommunen och idéburna organisationer (upphandlat, i egen regi och/eller med stöd från kommunen). Bostad först används till personer med komplex problematik. Långsiktiga boendelösningar består av olika typer av lägenhetsboenden med stöd som drivs av kommunen och upphandlade aktörer. Inom ordinarie bostadsmarknad finns upplåtelseformerna hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt, samt en mindre del kooperativ hyresrätt. Totalt sett förfogar kommunen över boendeplatser och lägenheter med varierande grad av stödinsatser. Social resursförvaltning har cirka boendeplatser/lägenheter och fastighetskontoret har cirka 900 lägenheter med kommunala kontrakt. Stadsdelarna förfogar över cirka 200 egna lägenheter. Utöver detta tillhandahåller upphandlade organisationer cirka 900 boendeplatser. 33

47 Bilaga 3 Göteborgs Stads organisationsstruktur för boendefrågor Ledningsgruppen för bostadsförsörjning för särskilda grupper (LG) Staden har skapat en organisationsstruktur för att samordna bostadsförsörjningsfrågor för särskilda grupper. Ordförande/sammankallande: direktör fastighetskontoret. I gruppen finns följande representation: stadsbyggnadsdirektör, stadsdelsdirektör Västra Hisingen, sektorchef SDF Askim Frölunda Högsbo, sektorchef SDF Västra Göteborg, sektorchef SDF Västra Hisingen, direktör lokalförvaltningen, direktör lokalsekretariatet/ stadsledningskontoret, förvaltningsdirektör social resursförvaltning, VD Boplats Göteborg AB, kommunikations- och utvecklingschef Förvaltnings AB Framtiden, direktör stadsledningskontoret, Fastighetsägarna GFR, avdelningschef fastighetskontoret. Bogruppen är ett forum för diskussion och erfarenhetsutbyte om boendefrågor. Gruppen fungerar som ett stöd och hjälper till med beredning av strategiska frågeställningar till LG, genom samordning av projekt och utvecklingsarbete, beredning av konkreta frågor om förvärv, försäljning av boenden, lokaler och förfrågningar från externa parter avseende uppstart av nya boenden. Ordförande/sammankallande: avdelningschef fastighetskontoret. I gruppen finns följande representation: sektorchef SDF Askim Frölunda Högsbo, sektorchef SDF Västra Göteborg, områdeschef SDF Angered, områdeschef SDF Västra Hisingen, områdeschef SDF Örgryte-Härlanda, verksamhetschef social resursförvaltning, planeringsledare SDF Västra Hisingen, planeringsledare SDF Norra Hisingen, planeringsledare stadsledningskontoret, enhetschef fastighetskontoret och utvecklingsledare fastighetskontoret. Boköpsgruppen utgör planerings- och avstämningsforum för pris- och kvalitetsfrågor avseende köpt boende. Gruppen ska bland annat bereda underlag för kommande upphandlingar samt för prissättningen av social resursförvaltningens boenden. Ordförande/sammankallande: sektorschef IFO-FH. I gruppen ingår bland andra företrädare från social resursförvaltning, stadsdelsförvaltningar, stadsledningskontoret och Upphandlingsbolaget. Styrgruppen för samarbetsavtalet Tillgång till bostäder är en strategisk fråga med inverkan på de sociala och ekonomiska dimensionerna i staden. Möjligheten att få en bostad för hushåll som inte själva kan ordna egen bostad regleras i ett samarbetsavtal mellan bostadsmarknadens parter i Göteborg och Göteborgs Stad. Styrgruppsmöten äger rum två gånger per år där avsiktsförklaringen och syftet med samarbetsavtalet följs upp. Samarbetsavtalet ska spridas och marknadsföras. Erfarenhetsutbyte och olika teman är stående punkter. Ordförande/sammankallande: VD Boplats Göteborg AB. I styrgruppen finns följande representation: Fastighetsägarna GFR, fastighetskontoret, stadsdelsförvaltningar, Hyresgästföreningen och Störningsjouren i Göteborg AB. Alla fastighetsägare som har undertecknat samarbetsavtalet ingår i styrgruppen. 34

48 Boendesekreterarträffar Fastighetskontorets bostadsenhet anordnar nätverksmöten för representanter från alla stadsdelar. Syftet med mötena är att följa upp samarbetsavtalet samt ha dialog kring olika teman utifrån avtalet. Samarbetspartners bjuds in till träffarna för att informera om nya arbetssätt, nya uppdrag och projekt i staden. Ordförande/sammankallande: enhetschef fastighetskontoret. I gruppen finns följande representation: boendesekreterare stadsdelar och bostadssekreterare fastighetskontoret. 35

49 Bilaga 4 Kommunens bostadsanskaffning för särskilda grupper Riktlinjer för bostadsanskaffning för särskilda grupper regleras i samarbetsavtalet 74 som är ett avtal mellan kommunen och parterna på bostadsmarknaden. Kommunalt kontrakt innebär att kommunen hyr en lägenhet som sedan upplåts i andra hand till en hyresgäst. Hyreskontraktet kan övertas efter 18 månader om hyresförhållandet har fungerat väl. Socialtjänsten har uppföljningsansvaret och ansvarar för de stödinsatser som kan behövas sättas in. Sjukvården har möjlighet att remittera personer med funktionsnedsättning som behöver en anpassad bostad och saknar möjlighet att ordna en sådan på egen hand. I dessa fall upplåts lägenheten direkt till hyresgästen med eget avtal. Fastighetskontorets bostadsenhet handlägger de remisser som kommer från stadsdelsförvaltningarnas socialtjänst samt sjukvård. Bedömningen syftar till att säkerställa att hushållets situation överensstämmer med riktlinjerna för bostadsanskaffning, enligt samarbetsavtalet. Bedömningen ska göras så att bostadsanskaffningen sker effektivt ur ett kommungemensamt perspektiv, och med den enskildes bästa i fokus. I bedömningen beaktas jämställdhetsperspektivet och barnens behov. Riktlinjer för bostadsanskaffning: Medicinskt och/eller socialt förtursskäl ska föreligga. Hushållet ska ha permanent uppehållstillstånd. Hushållet ska vara folkbokfört i Göteborgs kommun. Hushållet kan inte på egen hand erhålla bostad. Hushållet ska ha goda boendereferenser. Hushållet har ett omedelbart bostadsbehov. Hushållet kan ta anvisad bostad omgående. Bostadsanvisning sker i alla delar av Göteborg. Följande är exempel på grupper som erbjuds kommunalt kontrakt: Personer med speciella svårigheter att på egen hand anskaffa bostad på grund av bland annat omfattande skulder, särskilt hyresskulder i kombination med annan social problematik, t.ex. tidigare missbruk eller medicinsk problematik Brottsoffer-våld i nära relationer Personer med funktionsnedsättning Stora barnfamiljer-avser familjer med fler än åtta barn I dagsläget finns i kommunen närmare 900 kommunala kontrakt, varav en klar majoritet ägs av de kommunala bostadsföretagen. Årligen inkommer cirka 500 remisser till fastighetskontoret varav cirka 70 procent godkänns. Cirka 70 procent av kontrakten överlåts till det enskilda hushållet efter två år. 74 Syftet med samarbetet är att skapa god tillgång till lägenheter för hushåll som av sociala eller medicinska skäl inte på egen hand kan ordna en bostad men som, med eller utan stöd, klarar ett integrerat boende inom det ordinarie bostadsbeståndet inom parternas samlade bostadsbestånd, se 36

50 Bilaga 5 Bostad först i Göteborg Först en egen bostad, sedan stöd på den hemlöses egna villkor. Det är utgångspunkten för stadens Bostad först, som ska hjälpa den som är hemlös att få tillgång till och behålla sin bostad samt att ta itu med sina andra problem. Modellen som kallas Housing first 75 är vanlig i USA och har på senare år fått större uppmärksamhet i Sverige. Den bärande idén är att individen omedelbart ska erbjudas en permanent bostad, utan att krav ställs på att hyresgästen ska vara "redo för att bo. Ett permanent, tryggt boende med individuellt anpassat stöd är den grundläggande filosofin bakom modellen. Hur modellen i praktiken utformas varierar. Forskningen har lyft fram Bostad först-modellen som en lovande strategi. Studier från USA visar att framgångarna med Bostad först främst handlar om ökad stabilitet. De före detta hemlösa personerna har fått och kunnat behålla en bostad som de själva har bestämmanderätt över 76. I Bostad först samarbetar stadsdelarna i Göteborgs Stad, fastighetskontoret, social resursförvaltning, Förvaltnings AB Framtiden, Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, stadsledningskontoret, Störningsjouren i Göteborg AB och Göteborgs universitet- Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap. Detta har gjort det möjligt att starta och bygga upp ett tvärprofessionellt team som ska ge stöd till deltagarna dygnet runt. Teamet består av socialpedagog/socionom, arbetsterapeut (eller motsvarande funktion utifrån perspektivet sysselsättning), en person med egen erfarenhet av hemlöshet samt en psykiatrisjuksköterska som är kopplad till Beroendekliniken och har tillgång till psykiater/läkare. Verksamheten är en del av social resursförvaltnings boendeverksamhet. Kort om Bostad först i Göteborg Består av två delar: Egen bostad och skräddarsytt stöd. Modellen bygger på den amerikanska metoden Housing first. Personen får ett andrahandskontrakt via fastighetskontoret. Efter 18 månader kan det övergå i ett förstahandskontrakt. Hyreslagen gäller och inga andra krav finns. Ett mobilt team ger stöd. Teamet består av socialpedagog/socionom, arbetsterapeut, psykiatrisjuksköterska, psykiater samt en person med egen erfarenhet av hemlöshet. Utgångspunkten för projektet är att hemlösa personer är kompetenta beslutsfattare när det gäller frågor som rör deras bostads- och livssituation. Riktar sig till personer som varit hemlösa länge och har problem med missbruk och/eller psykisk ohälsa. Är ett politiskt uppdrag: Hemlösheten ska mötas med individuellt anpassade insatser. Grunden för att lösa individens problem är en egen bostad, istället för att bostaden är målet när övriga problem är lösta (ur kommunfullmäktiges budget ). Under hösten 2014 startades även ett lokalt Bostad först-projekt 77 i samarbete mellan SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Göteborgs Kyrkliga Stadsmission, privata och kommunala bostadsbolag, social resursförvaltning, fastighetskontoret och Störningsjouren i Göteborg AB. Projektet ska erbjuda 20 hushåll lägenheter under 2 års tid. 75 Lästips från Hans Swärd: McNaughton Nicholls, C. and Atherton, I. (2011) Housing First: Considering Components for Successful Resettlement of Homeless People with Multiple Needs. Atherton, Iain & McNaughton Nicholls, Carol (2008) Housing First as a means of addressing multiple needs and homelessness. Tsemberis, S. (2010) Housing First. The Pathways Model to End Homelessness for People with Mental Illness and Addiction. Marcus Knutagård and Arne Kristiansen (2013) Not by the Book: The Emergence and Translation of Housing First in Sweden. 76 En fast punkt - Vägledning om boendelösningar för hemlösa personer, 77 BODIL Ett projekt med utgångspunkt i Bostad Först 37

51 Bilaga 6 Ett center mot hemlöshet Jour och korttidsboende Socialjour Mötesplatser Arbetsträning Lägenhetsboende Stöd & habiliteringsboende Mötesplatser Boendestöd Personligt ombud Jourboende Träningsboende Sysselsättning & gemenskap Idéburna organisationer Referensboende Social resursförvaltning Fastighetsägare Stöd till föreningar Störningsjouren Information VGR/ Samverkan VGR- Gbg Stad Boplats Arbets- och vuxenutbildning Center mot hemlöshet Uppsökarenhet Fältarbete Vårdcentral för hemlösa Tillnyktringsenhet/ Avdelning Nordhem Arbetsförmedling Rådgivning Mobila Teamet Stadsdelar Vräkningsförebyggande Vårdcentral Vräkningslinje Fastighetskontoret Upphandlat Bistånd till boende Stöd i boendet Boendestöd, hemtjänst, hemsjukvård 1. Akut hemlös 2. Personer som riskerar att blir vräkta Boende utan stöd Boende med stöd 6 november 2014 Källa: Fastighetskontoret (2014) 38