Utvärdering av hemlöshetsplanen , förslag om förlängning och uppdrag att ta fram en ny plan

Transkript

1 Kommunfullmäktige Handling 2019 nr 72 Utvärdering av hemlöshetsplanen , förslag om förlängning och uppdrag att ta fram en ny plan Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Stadsledningskontorets förslag till beslut av kommunstyrelsen för egen del har bifallits. Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänstutlåtande den 8 mars 2019 med tillägg enligt yrkande från V och MP den 21 mars 2019 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Fastighetsnämndens rapport från utvärderingen av Göteborgs Stads Strategi och plan mot hemlöshet , i enlighet med bilaga 3 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande godkänns. 2. Särskilt fokus i kommande hemlöshetsplan ska ligga på att motverka vräkningar av barnfamiljer och den akuta hemlösheten bland barnfamiljer. Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: Daniel Bernmar (V) och Helene Odenjung (L) yrkade bifall till stadsledningskontorets förslag och tilläggsyrkande från V och MP den 21 mars 2019 samt avslag på yrkandet från SD den 22 mars Jörgen Fogelklou (SD) yrkade bifall till yrkande från SD den 22 mars 2019 och avslag på tilläggsyrkande från V och MP den 21 mars Vid omröstning beträffande stadsledningskontorets förslag och yrkandet från SD röstade Daniel Bernmar (V), Helene Odenjung (L), Martin Wannholt (D), Karin Pleijel (MP), Hampus Magnusson (M), Marina Johansson (S), Grith Fjeldmose (V), Jessica Blixt (D), Emmyly Bönfors (C), Jonas Attenius (S), tjänstgörande ersättaren Shahbaz Khan (S) och ordföranden Axel Josefson (M) för bifall till stadsledningskontorets förslag. Jörgen Fogelklou (SD) röstade för bifall till yrkande från SD. Kommunstyrelsen beslutade med tolv röster mot en att bifalla stadsledningskontorets förslag. Göteborgs Stad kommunfullmäktige 1 (2)

2 Kommunstyrelsen beslutade härefter utan omröstning att bifalla tilläggsyrkandet från V och MP den 21 mars David Lega (KD) antecknade följande till protokollet: Om jag hade haft rätt att rösta hade jag röstat för bifall till stadsledningskontorets förslag. Göteborg den 10 april 2019 Göteborgs kommunstyrelse Axel Josefson Mathias Sköld Göteborgs Stad kommunfullmäktige 2 (2)

3 Kommunstyrelsen Yrkande Utvärdering av hemlöshetsplanen , förslag om förlängning och uppdrag att ta fram en ny plan Förslag till beslut Nedanstående resonemang tas med i den nya planen Yrkandet 1. Vi vill i reviderad plan se siffror på hur lång etableringsprocessen har varit för de utrikes födda som idag behöver hjälp med bostäder. Vi vill se tydligare siffror och statistik i den kommande planen, på de som befunnit sig i landet under en längre tid - kontra de som är nyanlända. 2. Nuvarande Utvärdering av Strategi och plan mot hemlöshet bör inte förlängas att gälla under 2019, då fakta i den är ofullständig. Vi ser brister i Utvärdering av Strategi och plan Resultatet som ska visa på att hemlösheten idag ligger på samma nivå som när den antogs 2015, stämmer inte. I den nya planen för hemlöshet krävs mer specificerade siffror och fakta, då procentantalet runt utrikes födda i hemlöshet är alarmerande. Om man utgår från att Utvärdering av Strategi och plan ska gälla även så riskerar man att människor och framförallt barn födda här med stora sociala problem förblir hemlösa, eftersom andra grupper i nutid har fått förtur till boenden. Hemlöshetsplanen togs fram innan den största flyktingkrisen i modern tid. Från tidigare utvärdering vet vi att merparten av ökningen i akut hemlöshet består av barnfamiljer. Vidare vet vi också att av andelen personer som är akut bostadslösa - så är 62 % utomlands födda. 80 % av dessa saknar social problematik. Göteborgs kartläggning april 2018 visar att hemlösheten är på samma nivå som hushåll med 3800 vuxna och 1600 barn är hemlösa. Ökningen av stadens befolkning och bostadsbrist gör att fler personer vänder sig till socialtjänsten för att få hjälp med boende. Födda utomlands har enligt kartläggning svårare att komma in på ordinarie Göteborgs Stad kommunstyrelsen 1 (2)

4 bostadsmarknaden. Häribland finns även ensamkommande flyktingbarn som tidigare fått placering genom socialtjänst eller anknytningsfamiljer. Göteborg har utöver siffrorna för hemlöshet i utvärderingen, tagit emot och ordnat bostäder för 2700 nyanlända som anvisats hit. Kommunen tillhandahåller bostad i fyra år enligt bosättningslagen. Vi Sverigedemokrater tycker inte detta visar på att bostadsbristen och hemlösheten är oförändrad, tvärtom. Vi ser idag stora problem med en migration som inte började först runt Acceptansen av problemen och oförmågan hos flertalet politiker att vilja se prognoserna har lett oss till nuvarande situation. Vår stad blöder och människor tvingas ut på gatan. Redan decennier före det stora flyktingmottagandet 2015, har SD velat varna och uppmärksamma övriga partier på problemen. Människor kommer efter åratal av försök till etablering i staden inte ut i arbete. De kan inte försörja sig själva. Många klarar sig inte utan försörjningsstöd eller hjälp med bostad. En hel del vill inte heller ändra på sin situation, då man till slut finner en bekvämlighet som blir mycket farlig och dålig för familjen i sin helhet. Dessa problem borde man ha gått till botten med långt före flyktingströmmen. Man skulle med mycket större transparens och ärlighet ha kunnat hanterat problemen. Man borde gjort mycket kraftfullare försök till att få människor ut på den verkliga arbetsmarknaden. Man borde ställt krav på motprestationer innan man gav försörjning och bostad. Det hade i sin tur kunnat eliminera den stora ökningen av parallella samhällen och den ghettofiering vi ser idag. Göteborgs olika partier har medvetet skapat det samhälle vi nu ser växa fram med stora samhällsklyftor och segregation. Hade vi samtalat öppet över partigränser om dessa problem tidigare, så hade vi troligtvis inte haft dessa siffror i samband med hemlöshet. En oansvarig politik i Göteborg har lett till att en majoritet av de hemlösa är utlandsfödda idag. Göteborgs Stad kommunstyrelsen 2 (2)

5 Kommunstyrelsen Tilläggsyrkande (Vänsterpartiet, Miljöpartiet) Datum Yrkande angående Utvärdering av hemlöshetsplanen , förslag om förlängning och uppdrag att ta fram en ny plan. Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Särskilt fokus i kommande hemlöshetsplan ska ligga på att motverka vräkningar av barnfamiljer och den akuta hemlösheten bland barnfamiljer. 2. I övrigt bifalla stadsledningskontorets förslag till beslut Yrkandet Trots rekordstort bostadsbyggande så råder det fortfarande stor bostadsbrist i Göteborg framförallt för billigare hyresrätter. Detta får till konsekvens att människor tvingas till både otrygga och dyra boendelösningar för att kunna få tak över huvudet. Bostadsbristen är också huvudorsaken till att hemlösheten bland barn ökar. I slutet av 2017 var antalet barn i hemlöshet uppe i 683 stycken. Dessa barn lever i tillfälliga boendelösningar så som campingplatser och vandrarhem, eller i kommunala jourboenden. I många fall lever barnen med sin mamma som lämnat en relation där våld förekommit. Alla barn som bor i Sverige har rätt till en bra uppväxt. Barn och unga måste ges möjlighet till trygghet och utveckling. Att tvingas flytta omkring mellan olika tillfälliga boendelösningar är en katastrof ur ett barnperspektiv. Samtidigt visar den utvärdering som är gjord av tidigare hemlöshetsplanen att det trots en uttalad ambition från både regeringen och kommunfullmäktige i Göteborg att barnfamiljer inte ska vräkas, men fortfarande blir barn drabbade. Vi rödgrönrosa anser att det är viktigt att vi inte tappar det arbete mot hemlöshet som redan pågår genom den befintliga hemlöshetsplanen och att den förlängs ytterligare ett år, i väntan på nästkommande plan Utifrån delar som framkommit i utvärderingen vill vi särskilt trycka på några punkter i den nya planen, som vi menar att särskilt fokus bör riktas emot. Utifrån ett barnperspektiv menar vi att ett särskilt fokus i kommande hemlöshetsplan ska ligga på att motverka vräkningar av barnfamiljer och den akuta hemlösheten bland barnfamiljer. Göteborgs Stad kommunstyrelsen 1 (2)

6 Göteborgs Stad kommunstyrelsen 2 (2)

7 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0468/19 Handläggare Lars Eriksson Telefon: E-post: Utvärdering av hemlöshetsplanen , förslag om förlängning och uppdrag att ta fram en ny plan Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Fastighetsnämndens rapport från utvärderingen av Göteborgs Stads Strategi och plan mot hemlöshet , i enlighet med bilaga 3 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande godkänns. I kommunstyrelsen: 1. Ingångsättningsbeslut lämnas till Fastighetsnämnden för uppdrag att ta fram en reviderad plan mot hemlöshet. 2. Nuvarande Strategi och plan mot hemlöshet förlängs att gälla under Sammanfattning Kommunfullmäktige antog den 7 maj 2015 en strategi och plan mot hemlöshet och uppdrog till fastighetsnämnden att samordna genomförandet av planen. En utvärdering av planen presenteras i en rapport. Av utvärderingen framgår att merparten av planens aktiviteter är genomförda, men att arbetet mot hemlöshet inte kan ses som avslutat. Fastighetsnämnden hemställer den 4 februari 2019, 15, om uppdrag att ta fram en reviderad plan mot hemlöshet samt att staden till dess att en ny plan är framtagen arbetar vidare utifrån nuvarande hemlöshetsplan. Ekonomiska konsekvenser Hemlöshet påverkar möjligheterna för människor och familjer, som står utanför den ordinarie bostadsmarknaden, att leva ett självständigt liv. Utvärderingen av planen mot hemlöshet har visat att hemlösheten är kvar på samma nivå som när hemlöshetsplanen antogs Däremot har den akuta hemlösheten fortsatt öka och merparten av ökningen består av barnfamiljer. De främsta orsakerna har berott på befolkningsökning och bostadsbrist. Hemlöshet och bostadsbrist medför höga kostnader. Från år 2011 till 2018 har stadsdelsnämndernas kostnader för socialt boende dubblerats från 0,5 till närmare 1 miljarder kronor. Nettokostnaderna för 2018 uppgår till 923 miljoner kronor. Kostnaden Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (5)

8 är i stort sett oförändrat jämfört med 2017, trots att redovisning förändrats så att stödboende för ungdomar från och med 2018 inte har redovisats som socialt boende. Jämfört med 2017 har kostnaderna för socialt boende för vuxna ökat med 7 procent. Cirka en tredjedel av kostnaden för vuxna har avsett personer och familjer som inte bedömts ha annat behov av stöd än att få tak över huvudet. Kostnaderna för framtagande av en reviderad hemlöshetsplan hanteras inom befintlig budgetram för fastighetsnämnden. Barnperspektivet Hemlöshet är allvarligast för barn eftersom de inte har möjlighet att påverka sin egen situation. Därför är det viktigt att staden i sitt arbete med hemlösa familjer har ett tydligt barnperspektiv. Utgångspunkten är att ett barn alltid behöver ett stadigvarande hem. Regeringen och kommunfullmäktige i Göteborg har tydligt uttalat en ambition om att förhindra att barnfamiljer vräks. Göteborg ska skapa bättre förutsättningar för barnen i samhället genom att förhindra vräkning och påtvingad avflyttning av barnfamiljer. För familjer som lever i hemlöshet ska långsiktiga lösningar med lägenhetsboenden som leder till eget boende eftersträvas. Våld i nära relationer behöver uppmärksammas, både generellt och med fokus på särskilt utsatta grupper. Många gånger innebär våldet att kvinnor eller män och barn måste flytta till ett skyddat boende, vilket även kan innebära problem för barnets möjligheter till förskoleplats eller skolgång. Mångfaldsperspektivet Stadens arbete mot hemlöshet ska utgå ifrån mänskliga rättigheter och allas lika värde. Utgångspunkten är att arbetet med hemlöshet ska präglas av perspektivmedvetenhet utifrån individens sociala och ekonomiska förutsättningar, kön, etniska tillhörighet, religionstillhörighet, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet och uttryck, ålder och om någon funktionsnedsättning föreligger. Jämställdhetsperspektivet En reviderad plan ska bidra till jämställdhet och likvärdiga förhållanden. Olika grupper av hemlösa kvinnor och män kan ha olika villkor utifrån ålder, sexualitet, etnicitet, funktionsförmåga, socioekonomi, geografiskt område etc. I det fortsatta arbetet med planen är det en prioriterad fråga att hemlösa kvinnor möts av insatser som bygger på kunskap och förståelse om hur kvinnor drabbas av hemlöshet. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Hemlöshet ökar över hela Europa utom i Finland. I Sverige presenterade Socialstyrelsen resultatet av den femte nationella kartläggningen av hemlöshet den 30 november I kartläggning uppgavs drygt personer leva i hemlöshet under vecka 14, Kartläggning visar att drygt hälften av personerna är födda i Sverige. Männen är i majoritet, men antalet kvinnor har ökar. Mer än hälften av personerna har varit i hemlöshet i minst ett år och en av tio har varit hemlös i mer än 10 år. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (5)

9 Antalet personer som har akuta boendelösningar eller som sover under bar himmel eller i offentliga utrymmen ökar kraftigt i landet. Mer än var femte person i kartläggningen uppgavs inte ha några andra behov som föranleder stöd, insatser eller behandling, utöver boendet. Drygt en tredjedel av alla personer i hemlöshet är föräldrar till barn under 18 år. Det är vanligare att kvinnorna bor med sina barn, än att männen gör det. Den vanligaste faktorn som bidragit till dessa föräldrars hemlöshet var att de inte godkänts på den ordinarie bostadsmarknaden. Bilagor 1. Begäran om uppdrag från kommunfullmäktige att ta fram reviderad hemlöshetsplan. Fastighetsnämnden , Uppdrag att ta fram en reviderad hemlöshetsplan. Fastighetskontorets tjänsteutlåtande Rapport från utvärdering av Strategi och plan mot hemlöshet Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (5)

10 Ärendet En utvärdering Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet har utarbetats. Fastighetsnämnden hemställer den 4 februari 2019, 15, om uppdrag att ta fram en reviderad plan mot hemlöshet samt att staden till dess att en ny plan är framtagen arbetar vidare utifrån nuvarande hemlöshetsplan. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige antog den 7 maj 2015 en strategi och plan mot hemlöshet och uppdrog till fastighetsnämnden att samordna genomförandet av planen. En utvärdering har utarbetats, se bilaga 3. Utvärderingen av Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet visar att hemlösheten är på samma nivå som när hemlöshetsplanen antogs 2015, vad gäller antalet vuxna och barn i hemlöshet. Totalt är hushåll med vuxna och barn hemlösa. De mest förekommande orsakerna till att personer är hemlösa är missbruk och psykisk ohälsa. Därefter följer personer som saknar förankring på bostadsmarknaden, exempelvis nyanlända. Även våld i nära relationer är en vanlig orsak till hemlöshet där de flesta är kvinnor med eller utan barn. Över hälften av alla hemlösa hushåll och barn bor i långsiktiga boendelösningar. Dock fortsätter den akuta hemlösheten att öka och de främsta faktorerna till ökningen är befolkningsökning och bostadsbrist. I akut hemlöshet finns 260 barnfamiljer och 660 barn som bor i tillfälliga boendelösningar varav 80 procent saknar social problematik. Uppföljningen av planens mål visar vidare att antalet akut hemlösa har ökat. Antalet personer som vräks från sin bostad har också ökat, däremot har antalet barn berörda av vräkning minskat. Merparten av planens aktiviteter är genomförda, men arbetet mot hemlöshet kan inte ses som avslutat. Under 2019 planerar fastighetskontoret påbörja arbetet med att ta fram en ny hemlöshetsplan. Ett antagande i kommunfullmäktige beräknas kunna ske under hösten Fram till dess att den nya planen är antagen, föreslås den nuvarande planen ( ) fortsätta gälla. Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret bedömer att arbetet mot hemlöshet behöver fortsätta. Hemlöshetens problematik är komplex och svårfångad. Orsakssamband finns på flera nivåer, från individperspektiv till samhällsstruktur. Ett förslag till reviderad hemlöshetsplan bör därför utarbetas i bred samverkan mellan berörda förvaltningar och bolag i staden, berörda statliga myndigheter samt idéburna organisationer. Det behövs vidare olika former av åtgärder både individuella insatser och strukturella förändringar inom bostadsförsörjningen, för att möta hemlösa personers varierande behov. Frågan om kommunens ansvar i hemlöshetsfrågan befinner sig i skärningspunkten mellan socialtjänst och den generella bostadsförsörjningen. Kommunen har ett ansvar att planera för en bostadsförsörjning för alla kommun-invånare samtidigt som socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (5)

11 Kartläggningar har visat att den strukturella hemlösheten (personer utan social orsak till hemlöshet) ökar. Stadsledningskontoret bedömer därför arbetet med en reviderad hemlöshetsplan behöver ske i nära samverkan med arbetet med stadens riktlinjer för bostadsförsörjningen. Lisbeth Nilsson Direktör Välfärd och utbildning Eva Hessman Stadsdirektör Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (5)

12 Fastighetsnämnden Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: Begäran om uppdrag från kommunfullmäktige att ta fram reviderad hemlöshetsplan 15, 7696/18 Beslut Enligt fastighetskontorets förslag: 1. Fastighetsnämnden antecknar rapporten Utvärdering av Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet (bilaga) till protokollet. 2. Fastighetsnämnden beslutar att översända en begäran till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige om att få i uppdrag att ta fram reviderad plan mot hemlöshet samt att staden till dess att en ny plan är antagen arbetar vidare utifrån nuvarande hemlöshetsplan. Handling Fastighetskontorets tjänsteutlåtande Dag för justering Vid protokollet Sekreterare Sirpa Bernhardsson Ordförande David Lega Justerande Emmali Jansson Göteborgs Stad [Fastighetsnämnden], protokollsutdrag 1 (1)

13 Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 7696/18 Handläggare Mikael Chrona Telefon: E-post: Uppdrag att ta fram reviderad hemlöshetsplan Förslag till beslut I Fastighetsnämnden 1. Fastighetsnämnden antecknar rapporten Utvärdering av Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet (bilaga) till protokollet. 2. Fastighetsnämnden översänder rapporten Utvärdering av Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet (bilaga) till kommunfullmäktige. 3. Fastighetsnämnden översänder en begäran till kommunstyrelsen om att om att få i uppdrag att ta fram reviderad plan mot hemlöshet i enlighet med detta tjänsteutlåtande, samt att staden till dess att en ny plan är antagen arbetar vidare utifrån nuvarande hemlöshetsplan. Sammanfattning I enlighet med yrkande från S, MP och V (dnr 6483/18) har fastighetsnämnden beslutat att fastighetskontoret ska revidera hemlöshetsplanen. I utvärderingen av Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet redovisas en sammanställning av mål och aktiviteter inom tre strategiområden, se bilaga. För att möjliggöra jämförelser med tidigare år har både nationella och lokala kartläggningar använts. Resultatet visar att hemlösheten är på samma nivå som när hemlöshetsplanen antogs 2015, vad gäller antalet vuxna och barn i hemlöshet. Dock har den akuta hemlösheten ökat och de främsta faktorerna till ökningen är befolkningsökning och bostadsbrist. Stadsdelsnämndernas kostnader för köpt socialt boende fortsätter att öka, men i en lägre takt än tidigare år. Kostnaderna under perioden jan-okt 2018 är drygt 700 miljoner och prognosticeras till 1 miljard för helåret. Det är en ökning med 5 procent jämfört med motsvarande period 2017, vilket är en lägre ökning jämfört med tidigare år. Arbetet utifrån hemlöshetsplanen kan inte ses som avslutat, men förvaltningen ser att mycket har uppnåtts inom ramen för arbetet med planen. Fler lägenheter har förmedlats till stadens hemlösa, vilket har möjliggjort att många barn har fått en fast bostad. Det är nu färre barn som berörs av vräkning i Göteborg. Göteborg är störst i Sverige när det gäller Bostad först för personer som har varit hemlösa länge. Men det finns mycket arbete kvar för att nå målet med att minska hemlösheten i Göteborg. Fastighetskontoret föreslår att stadens arbete mot hemlöshet fortsätter utifrån nuvarande plan tills en ny plan är antagen av kommunfullmäktige. Under 2019 ska det tas fram en reviderad plan mot hemlöshet i samverkan med bolag och förvaltningar samt idéburna organisationer. Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 7696/18 1 (5)

14 Ekonomiska konsekvenser Fastighetskontoret ansvarar för arbetet och samordningen för att ta fram en reviderad plan. Detta arbete finansieras inom kontorets befintliga ram. En av målsättningarna med en reviderad plan är att på sikt minska stadsdelarnas nettokostnad för socialt boende inom individ- och familjeomsorg. Bostadsbristen innebär att fler personer vänder sig till socialtjänsten för att få hjälp att lösa sitt boende, detta medför höga kostnader för köpta boendelösningar. Stadsdelsnämnderna redovisar att antalet personer som beviljas boende utan stöd fortsätter öka. Främst består ökningen av akuta boendelösningar för barnfamiljer som står utan tak över huvudet och för personer som har behov av skydd och stöd utifrån våld i nära relationer. Barnperspektivet Hemlöshet är allvarligast för barn eftersom de inte har möjlighet att påverka sin egen situation. Därför är det viktigt att staden i sitt arbete med hemlösa familjer har ett tydligt barnperspektiv. Utgångspunkten är att ett barn alltid behöver ett stadigvarande hem. Regeringen och kommunfullmäktige i Göteborg har tydligt uttalat en ambition om att förhindra att barnfamiljer vräks. Göteborg ska skapa bättre förutsättningar för barnen i samhället genom att förhindra vräkning och påtvingad avflyttning av barnfamiljer. För familjer som lever i hemlöshet ska långsiktiga lösningar med lägenhetsboenden som leder till eget boende eftersträvas. Våld i nära relationer behöver uppmärksammas, både generellt och med fokus på särskilt utsatta grupper. Många gånger innebär våldet att kvinnor eller män och barn måste flytta till ett skyddat boende, vilket även kan innebära problem för barnets möjligheter till förskoleplats eller skolgång. Mångfaldsperspektivet Stadens arbete mot hemlöshet ska utgå ifrån mänskliga rättigheter och allas lika värde. Utgångspunkten är att arbetet med hemlöshet ska präglas av perspektivmedvetenhet utifrån individens sociala och ekonomiska förutsättningar, kön, etniska tillhörighet, religionstillhörighet, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet och uttryck, ålder och om någon funktionsnedsättning föreligger. Jämställdhetsperspektivet En reviderad plan ska bidra till jämställdhet och likvärdiga förhållanden. Olika grupper av hemlösa kvinnor och män kan ha olika villkor utifrån ålder, sexualitet, etnicitet, funktionsförmåga, socioekonomi, geografiskt område etc. I det fortsatta arbetet med planen är det en prioriterad fråga att hemlösa kvinnor möts av insatser som bygger på kunskap och förståelse om hur kvinnor drabbas av hemlöshet. Miljöperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Hemlöshet ökar över hela Europa utom i Finland. Bostäder har blivit en av de högsta utgifterna för européerna. Stora delar av befolkningen har svårigheter med att hitta prisvärt boende i europeiska städer, till exempel London, Paris, Berlin, Hamburg, München, Stockholm och Oslo (Eurostat 2016). Bristen på hyresrätter med överkomliga hyror utgör en betydande social och ekonomisk utmaning för hela Europa. Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 7696/18 2 (5)

15 I Sverige presenterade Socialstyrelsen resultatet av den femte nationella kartläggningen av hemlöshet den 30 november 2017, den senaste var I kartläggning uppgavs drygt personer leva i hemlöshet under vecka 14, Här ingår personer i akut hemlöshet, personer som saknar boende efter institutionsvistelse, personer som bor inom den sekundära bostadsmarknaden och personer som bor kortsiktigt hos familj, släkt eller andra privatpersoner. Socialstyrelsens kartläggning visar att drygt hälften av personerna är födda i Sverige. Drygt hälften av de utlandsfödda har levt i Sverige i minst fem år. Män är fortfarande i majoritet bland de personer som är i hemlöshet. Antalet kvinnor har dock ökat. Mer än hälften av personerna har varit i hemlöshet i minst ett år och en av tio har varit hemlös i mer än 10 år. Antalet personer som har akuta boendelösningar eller som sover under bar himmel eller i offentliga utrymmen ökar kraftigt i landet. Mer än var femte person i kartläggningen uppgavs inte ha några andra behov som föranleder stöd, insatser eller behandling, utöver boendet. För nästan var femte person uppgavs en bidragande faktor till deras hemlöshetssituation var att de blivit avhysta från sin bostad. Drygt en tredjedel av alla personer i hemlöshet är föräldrar till barn under 18 år. Det är vanligare att kvinnorna bor med sina barn, än att männen gör det. Den vanligaste faktorn som bidragit till dessa föräldrars hemlöshet var att de inte godkänts på den ordinarie bostadsmarknaden. Bilagor 1. Utvärdering av Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet Protokollsutdrag Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 7696/18 3 (5)

16 Ärendet Fastighetsnämnden beslutade (dnr 6483/18) att fastighetskontoret får i uppdrag att återkomma till nämnden med ett förslag till reviderad hemlöshetsplan, i enlighet med yrkande från S, MP och V. Barnens behov ska särskilt uppmärksammas. Fastighetskontoret har utvärderat Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet som fastighetsnämnden får ta del av. Nämnden har att ta ställning till att översända en begäran till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige om att kontoret får i uppdrag att ta fram reviderad plan mot hemlöshet. Begäran omfattar även ett ställningstagande om att staden ska arbeta vidare utifrån nuvarande hemlöshetsplan till dess att en ny hemlöshetsplan är antagen. Beskrivning av ärendet Hemlöshet representerar en av de mest extrema formerna av fattigdom och misär. Under många år associerades hemlöshet med medelålders ensamstående män med missbruksproblem. Sedan 1990-talet har nya grupper av hemlösa uppmärksammats, bland annat kvinnor, barn, familjer och personer med utländsk bakgrund. Göteborg strävar efter en stad utan hemlöshet. Alla människor ska ha samma möjligheter att leva ett gott liv i Göteborg. Att ha ett hem är grundläggande för möjligheten att forma vår tillvaro och planera för framtiden. Det handlar om att kunna ha ett arbete, sköta sin hälsa och att ha ett stabilt socialt nätverk. För att lyckas med detta krävs vilja, samarbete och engagemang från politiker, beslutsfattare, socialarbetare, fastighetsbolag, brukare och idéburna organisationer. Frågan om kommunens ansvar i hemlöshetsfrågan befinner sig i skärningspunkten mellan socialtjänst och den generella bostadsförsörjningen. Kommunen har ett ansvar att planera för en bostadsförsörjning för alla kommuninvånare samtidigt som socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Kommunfullmäktige beslutade den 7 maj 2015 att anta Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet ( 6 Dnr 1410/14). Fastighetsnämnden gavs i uppdrag att samordna genomförandet av handlingsplanen. Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet omfattade en nollvision, fem mål, tre strategier och en handlingsplan med 23 aktiviteter för att minska hemlöshet. Syftet med planen var att ge en samlad beskrivning av hur Göteborg ska gå tillväga för att minska hemlösheten till och med En tydlig ambition i planen var att inga barnfamiljer ska behöva vräkas då staden i sitt arbete med hemlösa familjer har ett tydligt barnperspektiv. En reviderad hemlöshetsplan riktar sig främst till stadsdelsnämnderna, social resursnämnd, fastighetsnämnden, Förvaltnings AB Framtiden, nämnden för Inköp och upphandling och nämnden för konsument- och medborgarservice. Privata fastighetsbolag och idéburna organisationer kommer också att vara delaktiga i planens framtagande och genomförande. Fastighetskontoret kommer i arbetet med reviderad plan att beakta andra styrande dokument med bäring på hemlöshetsfrågan, exempelvis; Kommunfullmäktiges budget för 2019 Riktlinjer för bostadsförsörjning Markanvisningspolicy Plan för våld i nära relationer Samarbetsavtal med fastighetsägare om anskaffning av bostäder 2019 Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 7696/18 4 (5)

17 Program för jämlikt Göteborg Riktlinjer för att förebygga avhysningar av hushåll med barn 2012 Riktlinjer för bistånd till boende Plan för bostäder för personer med funktionsnedsättning Förvaltningens/bolagets bedömning I enlighet med yrkande från S, MP och V (dnr 6483/18) har fastighetsnämnden beslutat att fastighetskontoret ska revidera hemlöshetsplanen. Barnens behov ska särskilt uppmärksammas. I utvärderingen av Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet redovisas en sammanställning av mål och aktiviteter inom tre strategiområden. För att möjliggöra jämförelser med tidigare år har både nationella och lokala kartläggningar använts. Resultatet visar att hemlösheten är på samma nivå som när hemlöshetsplanen antogs 2015, vad gäller antalet vuxna och barn i hemlöshet. Dock har den akuta hemlösheten ökat och de främsta faktorerna till ökningen är den rådande bostadsbristen och befolkningsökning. Därutöver fortsätter kostnaderna för socialt boende att öka. Främst ökar akuta lösningar för barnfamiljer utan tak över huvudet och för personer utifrån våld i nära relationer. Arbetet utifrån hemlöshetsplanen kan inte ses som avslutat, men förvaltningen ser att mycket har uppnåtts inom ramen för arbetet med planen. Fler lägenheter har förmedlats till stadens hemlösa, vilket har möjliggjort att många barn har fått en fast bostad. Det är nu färre barn som berörs av vräkning i Göteborg. Göteborg är störst i Sverige när det gäller Bostad först för personer som har varit hemlösa länge. Men det finns mycket arbete kvar för att nå målet med att minska hemlösheten i Göteborg. Ytterst behövs ett kraftigt ökat bostadsbyggande för att bekämpa hemlösheten. Stadens långsiktiga arbete för att öka bostadsbyggandet har bidragit till att antalet planerade och pågående byggande av bostäder har ökat. De kommande åren finns planeringsmässiga förutsättningar för att bostadsbyggandet ska kunna öka markant. Efter tredje kvartalet 2018 pågick byggandet av cirka bostäder i Göteborg. För ett år sedan, i slutet av tredje kvartalet 2017, pågick nybyggnation av cirka bostäder. Trots osäkerheterna bedömer fastighetskontoret att antalet färdigställda bostäder kommer att stiga under de närmsta åren. Fastighetskontoret föreslår att stadens arbete mot hemlöshet fortsätter utifrån nuvarande plan tills en ny plan är antagen av kommunfullmäktige. Under 2019 ska det tas fram en reviderad plan mot hemlöshet i samverkan med bolag och förvaltningar samt idéburna organisationer. Martin Öbo Fastighetsdirektör Erik Gedeck Avdelningschef Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 7696/18 5 (5)

18 Utvärdering av Strategi och plan mot hemlöshet Fastighetskontoret

19 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Uppföljning av mål Staden ska halvera antalet personer som befinner sig i akut hemlöshet Antalet personer som vräks från sin bostad ska minska Antalet personer som skrivs ut från vård eller behandling och saknar bostad ska minska Antalet hemlösa personer med komplex problematik i form av missbruk och/eller psykisk/ fysisk ohälsa ska minska Fler personer som bor i kommunens boende ska få egen bostad Nettokostnad för socialt boende Uppföljning av strategier och aktiviteter Intensifiera det vräkningsförebyggande arbetet Öka användandet av långsiktiga lägenhetsboenden som leder till eget boende Stärka och utveckla ledning och styrning i kommunens hemlöshetsarbete Kommunikationsinsatser Datainsamling Slutsatser Utvärdering av Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet Fastighetskontoret Mikael Chrona, mikael.chrona@fastighet.goteborg.se Erik Gedeck, erik.gedeck@fastighet.goteborg.se 2

20 1 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade den 7 maj 2015 att anta Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet som omfattar en nollvision, fem mål, tre strategier och en handlingsplan med 23 aktiviteter för att minska hemlösheten i Göteborg. Utvärderingen av Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet visar att hemlösheten är på samma nivå som när hemlöshetsplanen antogs 2015, vad gäller antalet vuxna och barn i hemlöshet. Totalt är hushåll med vuxna och barn hemlösa. Andelen ensamhushåll är 77 procent och andelen barnfamiljer är 20 procent. De mest förekommande orsakerna till att personer är hemlösa är missbruk och psykisk ohälsa. Därefter följer personer som saknar förankring på bostadsmarknaden, exempelvis nyanlända. Även våld i nära relationer är en vanlig orsak till hemlöshet där de flesta är kvinnor med eller utan barn. Över hälften av alla hemlösa hushåll och barn bor i långsiktiga boendelösningar. Dock fortsätter den akuta hemlösheten att öka och de främsta faktorerna till ökningen är befolkningsökning och bostadsbrist. Merparten av ökningen i akut hemlöshet består av barnfamiljer. Drygt 60 procent av alla hushåll i akut hemlöshet är födda utomlands men bland barnfamiljerna är nästan alla föräldrar födda utomlands. I akut hemlöshet finns 260 barnfamiljer och 660 barn som bor i tillfälliga boendelösningar varav 80 procent saknar social problematik. Uppföljningen av planens mål visar att antalet akut hemlösa har ökat. Antalet personer som vräks från sin bostad har också ökat, däremot har antalet barn berörda av vräkning minskat. Det finns nu fler hemlösa personer med missbruk och/eller psykisk/fysisk ohälsa och fler hemlösa som saknar boende efter institutionsvistelse. Antalet personer som fått egen bostad och lämnat hemlösheten har ökat. Merparten av hemlöshetsplanens 23 aktiviteter är klara. Aktiviteter som är påbörjade men inte slutförda är: ersätta blockförhyrda kategoribostäder med integrerade bostäder, stärka samverkan vid planering av boende efter olika former av anstalts- eller institutionsvistelse och ta fram arbetssätt och riktlinjer för gemensamma hembesök av hyresvärd och socialtjänst för att förhindra vräkning. I en reviderad hemlöshetsplan är det särskilt angeläget att fokusera på det vräkningsförebyggande arbetet, säkra tillgången av bostäder för hemlösa personer och värna satsningar med särskilt reserverade lägenheter för målgruppen inom Bostad först och bostadslösa barnfamiljer. Barnperspektivet ska förtydligas och förstärkas för att trygga barns uppväxtvillkor. Arbetet utifrån hemlöshetsplanen kan inte ses som avslutat, men mycket har uppnåtts inom ramen för arbetet med planen. Fler lägenheter har förmedlats till stadens hemlösa, vilket har möjliggjort att många barn har fått en fast bostad. Det är nu färre barn som berörs av vräkning i Göteborg. Göteborg är störst i Sverige när det gäller Bostad först för personer med missbruk eller psykisk ohälsa och lång tid i hemlöshet. Men det finns mycket arbete kvar för att nå målet med att minska hemlösheten i Göteborg. Att hemlösheten inte har ökat under planperioden trots befolkningsökning och bostadsbrist får anses vara positivt, men varje hemlös är ett misslyckande för staden och en livskris för de människor som drabbas. Under 2019 påbörjar fastighetskontoret arbetet med att ta fram en ny hemlöshetsplan. Ett antagande i kommunfullmäktige beräknas kunna ske under hösten Fram till dess att den nya planen är antagen, föreslås den nuvarande planen att fortsätta gälla, års plan. 3

21 2 Inledning I utvärderingen presenteras en slutredovisning av mål och aktiviteter inom tre strategiområden: intensifiera det vräkningsförebyggande arbetet, öka användandet av långsiktiga lägenhetsboenden samt stärka och utveckla ledning och styrning i kommunens hemlöshetsarbete. Syftet med en utvärdering är att den ska bli användbar och göra nytta i arbetet med att ta fram en reviderad hemlöshetsplan för nästkommande fyraårsperiod. Utvärdering används för återrapportering till fastighetsnämnden, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige beslutade den 7 maj 2015 att anta Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet (dnr 1410/14) som omfattar en nollvision, fem mål, tre strategier och en handlingsplan med 23 aktiviteter för att minska hemlösheten i Göteborg. Mål togs fram med utgångspunkt i Socialstyrelsens definition av hemlöshet och stadens budget för Fastighetsnämnden har i uppdrag att samordna genomförandet av handlingsplanen. Mål 1. Staden ska halvera antalet personer som befinner sig i akut hemlöshet. 2. Antalet personer som vräks från sin bostad ska minska. 3. Antalet personer som skrivs ut från vård eller behandling och saknar bostad ska minska. 4. Antalet hemlösa personer med komplex problematik i form av missbruk och/eller psykisk/fysisk ohälsa ska minska. 5. Fler personer som bor i kommunens boenden ska få egen bostad. Strategier Intensifiera det vräkningsförebyggande arbetet. Öka användandet av långsiktiga lägenhetsboenden som leder till eget boende. Stärka och utveckla ledning och styrning i kommunens hemlöshetsarbete. Antal hemlösa per invånare Antalet hemlösa i relation till befolkningen har minskat under planperioden. Det beror på att befolkningen har ökat med cirka personer ( ), främst genom en hög nettoinflyttning och ett växande födelseöverskott. Folkmängden i Göteborg har på bara ett decennium ökat med drygt personer 2. Göteborg Befolkning (år) Antal hemlösa Antal hemlösa per invånare (2017) , (2016) , (2015) , (2014) ,4 Källa: Göteborgs Stad och Socialstyrelsen. Antal hemlösa per invånare. 1 Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet Statistik och analys, 4

22 3 Uppföljning av mål Hemlöshetsplanen togs fram innan den största flyktingkrisen i modern tid. Flyktingkrisen har bidragit till en kraftig befolkningsökning och att situationen på den ansträngda bostadsmarknaden har komplicerats ytterligare. Detta har bland annat medfört en försvårande omständighet att uppnå målet om att halvera den akuta hemlösheten under planperioden. I avsnittet redovisas uppgifter från Socialstyrelsen, Kronofogden och stadens verksamhetssystem. I tabellen nedan visas måluppfyllelse för planens fem mål. Mål Kommentarer 1. Staden ska halvera antalet personer som befinner sig i akut hemlöshet 2. Antalet personer som vräks från sin bostad ska minska antalet barn berörda av avhysning Antalet personer som skrivs ut från vård eller behandling och saknar bostad ska minska 4. Antalet hemlösa personer med komplex problematik i form av missbruk och/eller psykisk/fysisk ohälsa ska minska 5. Fler personer som bor i kommunens boenden ska få egen bostad Personer som bor i akuta boendelösningar, skyddade boenden, utomhus o.dyl. Genomförda vräkningar av Kronofogden. Avser avhysningar som berört barn som bor permanent hos förälder eller är umgängesbarn. Personer som saknar boende efter institutionsvistelse. Personer som har behov av stöd m.a.a. missbruk/ psykisk/fysiska ohälsa. Personer som tagit över lägenhet med kommunalt kontrakt till eget hyresavtal. Källa: Göteborgs Stads kartläggning av hemlöshet 2015, 2016 och Socialstyrelsens hemlöshetskartläggning Uppgifter från Kronofogden och fastighetskontoret. Uppföljning av mål visar att den akuta hemlösheten har ökat, främst bland personer som hamnat där på grund av svårigheten att hitta en bostad snarare än sociala problem. Denna grupp kännetecknas av att de saknar förutsättningar att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. Merparten av ökningen i akut hemlöshet består av barnfamiljer. Kronofogdens statistik visar att antalet vräkningar är i princip på samma nivå som Däremot har antalet barn berörda av avhysning minskat. Den vanligaste orsaken till vräkning är hyresskuld. Det är fler personer som saknar boende efter institutionsvistelse, men vid jämförelse med Socialstyrelsens hemlöshetskartläggning har antalet minskat. Antalet personer i hemlöshet med missbruk, psykisk ohälsa eller fysiska besvär har ökat. Majoriteten av dessa är män och över hälften bor i långsiktiga boendelösningar och nästan en fjärdedel bor i tillfälliga boendelösningar. Cirka 120 av dessa personer har en bostad via modellen Bostad först, varav andelen kvinnor är cirka 40 procent. Det är fler personer som tidigare varit placerade i kommunens boenden som har fått egen bostad under planperioden. Uppföljning per hushåll visar cirka hushåll lämnat hemlösheten via kommunala kontrakt, vilket är en ökning med 24 procent jämfört med föregående fyraårsperiod. I en särskild satsning för bostadslösa barnfamiljer har nästan 600 barnfamiljer och över barn fått lägenhet med eget hyresavtal hos de kommunala bostadsbolagen. Satsningen är särskilt angelägen för att trygga barns uppväxtvillkor. 3 Socialstyrelsen har kartlagt hemlösheten vid fem tillfällen: 1993, 1999, 2005, 2011 och

23 3.1 Staden ska halvera antalet personer som befinner sig i akut hemlöshet Målet om att halvera den akuta hemlösheten har inte uppnåtts. Detta beror delvis på flyktingkris, befolkningsökning och bostadsbrist. Göteborgs kartläggning av hemlöshet i april 2018 visar att 900 hushåll med vuxna och 663 barn är hänvisade till akuta boendelösningar, av dessa sover 42 personer i offentliga utrymmen eller utomhus. Andelen ensamhushåll är 68 procent och andelen barnfamiljer är 29 procent (259 barnfamiljer). I skyddade boenden bor 58 hushåll och 42 barn. Den akuta hemlösheten ökar främst bland personer som hamnat där på grund av svårigheten att hitta en bostad snarare än sociala problem. Denna grupp kännetecknas av att de saknar förutsättningar att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. Det kan handla om kort registreringstid på Boplats och avsaknaden av ekonomiska förutsättningar eller kontaktnät. Merparten av ökningen i akut hemlöshet består av barnfamiljer. Sedan 2015 har antalet barnfamiljer ökat med drygt 100 hushåll och antalet barn med 260 barn. Drygt 60 procent av alla hushåll i akut hemlöshet är födda utomlands men bland barnfamiljerna är nästan alla föräldrar födda utomlands och 80 procent av dessa saknar social problematik. I cirka var fjärde hushåll finns det missbruk eller beroende och i knappt hälften av hushållen förekommer psykisk ohälsa. Bland ensamhushållen är missbruk och psykisk ohälsa vanligt förekommande. Ekonomiskt bistånd är den mest förekommande inkomsten och tiden i hemlöshet är i genomsnitt 7 11 månader. Andelen personer i akut hemlöshet som är födda utomlands uppgår till 62 procent, varav huvuddelen har invandrat från länder utanför Europa. Av dessa har 42 procent levt i Sverige mer än 5 år, 27 procent mellan 2 5 år och 22 procent mindre än 2 år. I akut hemlöshet finns två grupper som utmärker sig. Den första gruppen är barnfamiljer som till 80 procent saknar social problematik, nästan alla är födda utomlands och de flesta har invandrat från länder utanför Europa. Den andra gruppen är personer med ett mer omfattande behov och komplex problematik. Gemensamt för den sista gruppen är att i princip samtliga är ensamhushåll och att huvuddelen har behov av boenden med ett mer omfattande stöd. Under planperioden har bland annat antalet lägenheter inom modellen Bostad först utökats, en särskild satsning för bostadslösa barnfamiljer har genomförts och antal platser i tillfälliga boenden har utökats. Åtgärderna är en förstärkning av andra insatser som redan finns för målgrupperna. Mått Antal vuxna i akut hemlöshet Antal barn i akut hemlöshet Källa: Göteborgs Stads kartläggning av hemlöshet 2015, 2016 och Socialstyrelsens hemlöshetskartläggning Antalet personer som vräks från sin bostad ska minska Målet om att antalet avhysningar ska minska har inte uppnåtts, resultatet är likvärdigt med antalet vräkningar för Kronofogdens statistik visar däremot att antalet barn berörda av vräkning har minskat. De framtagna riktlinjerna för att förebygga avhysningar av hushåll med barn, som är fastställd av kommunfullmäktige, är implementerad i alla stadsdelar. Förvaltnings AB Framtiden utgår också ifrån de vräkningsförebyggande riktlinjerna. Det finns nu möjlighet för hyresgäst med hyresskuld att teckna avbetalningsplan i samtliga bolag i koncernen, utifrån förutsättningar och möjlighet till avbetalning. 6

24 Mått Antal vräkningar i Göteborg Källa: Kronofogden. - antal barn berörda av vräkning Kronofogdens statistik visar att antalet vräkningar är på samma nivå , jämfört med föregående fyraårsperiod. Antalet barn berörda av vräkning har dock minskat. Den vanligaste orsaken till vräkning är hyresskuld. Mått Antal vräkningar i Göteborg antal barn berörda av vräkning Källa: Kronofogden. 3.3 Antalet personer som skrivs ut från vård eller behandling och saknar bostad ska minska Antalet personer som saknar boende efter institutionsvistelse uppgår till 298 personer, vilket är en ökning jämfört med Av dessa personer uppgår andelen med missbruk eller psykisk ohälsa till cirka 85 procent. Cirka två tredjedelar av dessa personer är födda i Sverige och andel män utgör 70 procent. Ekonomiskt bistånd är den vanligaste inkomsten och tiden i hemlöshet är i genomsnitt 1 3 år. Mått Antal personer som skrivs ut från vård eller behandling och saknar bostad Källa: Göteborgs Stads kartläggning av hemlöshet 2015, 2016 och I Socialstyrelsens hemlöshetskartläggning 2017 ingår uppgiftslämnare från Kriminalvården och hälso- och sjukvården. 3.4 Antalet hemlösa personer med komplex problematik i form av missbruk och/eller psykisk/ fysisk ohälsa ska minska Antalet personer som socialtjänsten bedömer har behov av stöd med anledning av missbruk, psykisk ohälsa eller fysiska besvär har ökat under planperioden. Det förekommer missbruk i cirka 27 procent av hushållen, vilket är en liknande nivå som för Narkotikamissbruk är det vanligaste förekommande, följt av ett blandmissbruk och alkoholmissbruk. För 18 barnfamiljer finns det en känd beroendeproblematik och för 108 barnfamiljer förekommer psykisk ohälsa. För de personer som varit hemlösa länge satsar Göteborg på metoden Bostad först. Hittills har cirka 160 personer erhållit lägenhet inom Bostad först-verksamheterna och procent av hyresgästerna bor kvar med kommunalt kontrakt eller har fått egna hyresavtal. Andelen kvinnor inom Bostad först är cirka 40 procent. Under 2019 kommer det att finnas åtta stadsdelar, utöver social resursförvaltning, som driver Bostad först-verksamhet. I stadsdelarna utförs stödet av idéburna organisationer genom avtal om Idéburet offentligt partnerskap (IOP), eller upphandling. Mått Antal personer med missbruksproblem och/eller psykisk/fysisk ohälsa Källa: Göteborgs Stads kartläggning av hemlöshet 2015, 2016 och Socialstyrelsens hemlöshetskartläggning

25 3.5 Fler personer som bor i kommunens boende ska få egen bostad Det är fler personer som tidigare varit placerade i kommunens boenden som har fått egen bostad under planperioden. Antalet lägenheter med kommunala kontrakt har ökat med cirka 30 procent under planperioden, jämfört med föregående fyraårsperiod. Det innebär att cirka hushåll har fått möjlighet att flytta in i lägenhet med kommunalt kontrakt, med möjlighet till överlåtelse till eget avtal efter 18 månader. Personer som tidigare bott i exempelvis akutboende, tränings- eller referensboende, skyddat boende eller annan boendelösning som kommunen har ordnat. Många gånger finns det en kombination av social och/eller medicinsk problematik och skulder som gör det extra svårt för hushållen att ordna en bostad på egen hand. Drygt personer, cirka hushåll, har lämnat hemlösheten via kommunala kontrakt under planperioden, vilket är en ökning med 24 procent jämfört med föregående fyraårsperiod. En förklaring är att antalet kommunala kontrakt har ökat under perioden. När hushåll bor i vanliga lägenheter med kommunalt kontrakt ordnade av kommunen räknas de som hemlösa. När hushållen tar över till förstahandskontrakt lämnar de hemlösheten. Lägenheterna finns inom de allmännyttiga och privata bostadsföretagens bestånd. Det finns ytterligare personer som har flyttat vidare till en egen bostad från ett boende som kommunen har ordnat. För dessa för personer finns det uppgifter på individnivå men det saknas en sammanställning för hela staden. Totalt sett förfogar kommunen över cirka boendeplatser och lägenheter med varierande grad av stödinsatser. Mått Antal personer med kommunalt kontrakt som har fått överta till förstahandsavtal. Källa: Fastighetskontoret Nettokostnad för socialt boende Stadsdelsnämndernas kostnader för köpt socialt boende fortsätter att öka, men i en lägre takt än tidigare år. Kostnaderna under perioden jan-okt 2018 är drygt 700 miljoner och prognosticeras till 1 miljard för helåret. Det är en ökning med 5 procent jämfört med motsvarande period Stadsdelsnämnderna redovisar att antalet personer som beviljas boende utan stöd fortsätter öka. Främst består ökningen av akuta boendelösningar för barnfamiljer som står utan tak över huvudet och för personer som har behov av skydd och stöd utifrån våld i nära relationer. Bostadsbristen innebär att fler personer vänder sig till socialtjänsten för att få hjälp att lösa sitt boende. Detta medför höga kostnader för köpta boendelösningar och en större arbetsbelastning i sökandet efter lämpliga boendelösningar. Mått Nettokostnad socialt boende 727 mnkr 819 mnkr 919 mnkr 1 mdkr Källa: Stadsledningskontoret. Förändring i % 18 % 13 % 12 % 5 % 8