Granskning av arbetet med ungdomar som dömts för brott

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av arbetet med ungdomar som dömts för brott Josefine Palmqvist Schultz Emil Biström Martin Hassel

2 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte, revisionsfråga och revisionskriterier Kontrollmål Metod och avgränsning Iakttagelser och bedömningar Kontrollmål 1 Riktlinjer för arbetet med ungdomar dömda för brott Iakttagelser Bedömning Kontrollmål 2- Organisation av verksamheten kopplad till ungdomstjänst och ungdomsvård Iakttagelser Bedömning Kontrollmål 3- Insatser och arbetsformer för ungdomstjänst och ungdomsvård Iakttagelser Bedömning Kontrollmål 4- Samverkan mellan socialtjänst, skola, föreningsliv, polis och näringsliv Iakttagelser Bedömning Kontrollmål 5- Ledtiden för ungdomstjänst och ungdomsvård, d.v.s. från det att ett straff döms ut tills att straffet påbörjas respektive verkställts Iakttagelser Bedömning Revisionell bedömning Rekommendationer... 16

3 Sammanfattning Ungdomstjänst och ungdomsvård är påföljder som regleras i lagen om unga lagöverträdare (LUL). Tingsrätten kan döma ungdomar mellan 15 och 18 år (och om särskilda skäl föreligger, ända upp till 21 år) till ungdomstjänst och ungdomsvård. Socialtjänsten är sedan januari 2007 skyldiga att verkställa domarna. Vanligtvis består ungdomstjänst av oavlönat arbete på en arbetsplats, medan ungdomsvård ofta innebär deltagande i samtal enligt ett påverkansprogram. Revisorerna har utifrån sin riskanalys beslutat att genomföra en granskning avseende kommunens arbete med ungdomar som dömts för brott. Revisionsfrågan Säkerställer socialnämnden en ändamålsenlig hantering av ungdomar som dömts för brott? Revisionell bedömning Vår samlade bedömning är att socialnämnden inte helt säkerställer en ändamålsenlig hantering av ungdomar som dömts för brott. Utifrån den genomförda granskningen finns skillnader mellan nämndens hantering av ungdomstjänst respektive ungdomsvård vilket framkommer under respektive kontrollmål. Kontrollmål 1 Finns det riktlinjer för arbetet med ungdomar som är dömda för brott? Det finns en framtagen intern rutin som benämns Yttrande, ungdomstjänst, ungdomsvård. Rutin för yttrande gällande ungdomstjänst samt insatsen ungdomstjänst. I denna rutin beskrivs de olika moment som rör myndighetsutövning och utförande relaterat till ungdomstjänst och ungdomsvård i. I rutinen framkommer att de ungdomar som har ett pågående missbruk inte ska bli aktuella för ungdomstjänst utan exempelvis ungdomsvård i form av MST (Multisystemisk terapi). Däremot framgår inte i rutinen vilken enhet som ansvarar för utförande av ungdomsvård. Utöver den interna rutinen finns även annan typ av information som fr.a. riktar sig till ungdom och vårdnadshavare samt arbetsgivare. Kontrollmål 2 Hur är verksamheten för ungdomstjänst och ungdomsvård organiserad? I är det barn- och ungdomsavdelningen inom socialförvaltningen som verkställer påföljden ungdomstjänst och ungdomsvård. Det är primärt två enheter som är involverade i verksamheterna: utredningsenheten samt behandlingsenheten ungdom. Utredningsenhetens socialsekreterare ansvarar för de ärenden som av andra anledningar redan är aktuella på utredningsenheten (om ärendet inte är aktuellt kvarstår ärendet på mottagningsenheten). Behandlingsenheten är utförare (när det gäller påföljden ungdomsvård framkommer först vid följdfrågor via mejl att det är behandlingsenheten ungdom som ansvarar för att utföra den påföljden). Det konstateras i en intern rutin att när ett aktivt missbruk föreligger ska ungdomstjänst inte bedömas lämpligt utan istället ska ungdomsvård förespråkas. Samtidigt förs det i ett annat dokument ( Ungdomstjänst-

4 samtal ) fram att om det finns en missbruksproblematik eller om den unge är dömd för narkotikarelaterade brott ska tre av fem ungdomstjänstsamtal utföras av behandlingsenheten för personer med missbruks- eller beroendeproblematik. Kontrollmål 3 Vilka insatser och arbetsformer finns för ungdomstjänst och ungdomsvård? När en ungdom dömts till påföljden ungdomstjänst bokar en socialrådgivare på behandlingsenhet ungdom in en tid med ungdomen. Under detta informationsmöte gås förutsättningarna och påföljden igenom. Deltagarna får ett informationsblad och ett avtal skrivs under. Därefter görs en kartläggning och utifrån intresse letar socialrådgivare efter en arbetsplats som kan ta emot ungdomen. Studiebesök bokas in och därefter skriv kontrakt mellan ungdom och arbetsplats. Innan ungdomen går ut på arbetsplatsen genomförs ett samtal med socialrådgivare. Därefter utförs det oavlönade arbetet och sedan görs ett avslutande samtal med socialrådgivare. Om det finns en missbruksproblematik eller om ungdomen är dömd för narkotikarelaterat brott genomförs tre samtal hos behandlingsenheten för personer missbruks- eller beroendeproblematik som återfinns inom vuxenavdelningen (utöver informations- och avslutningssamtal). I en intervju framkommer att om det finns ett aktivt missbruk ska vårdinsatser föregå ungdomstjänst för att undvika behov av återanmälning, vilket sker om ungdomen inte fullgör ungdomstjänsten. I den interna rutinen framgår också att vid omfattande problematik kan ungdomsvård i form av MST (Multisystematisk terapi) föreslås i yttrandet. Vid följdfrågor via mejl påvisas att om en dom med påföljden ungdomsvård inkommer handläggs den av behandlingsenheten ungdom med fokus på vårdande insatser. Kontrollmål 4 Samverkar socialtjänsten med skolor, föreningsliv, polis och näringsliv? På övergripande nivå finns en samverkansmodell framtagen i som på sikt ska utveckla samverkan mellan olika kommunala förvaltningar och föreningsliv. Inom myndighetssidan av ungdomstjänst är skolan en viktig del i att tillhandahålla material till de utredningar som genomförts av de ungdomar som kan bli aktuella för insatsen. Hos utförarna av ungdomstjänst finns däremot ingen samverkan med skolan. För att tillhandahålla platser till de ungdomar som omfattas av insatsen arbetar socialrådgivarna med att upprätta samverkan med ideella aktörer såsom föreningar och näringsliv. Det förs fram att kommunen bör ta ett större ansvar med att tillhandahålla arbetsplatser åt ungdomarna i insatsen. Det finns ingen formaliserad samverkansstruktur med exempelvis utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. En gemensam utmaning för utvecklad samverkan mellan socialtjänst (inklusive ungdomstjänst) och polis är sekretessen. Det finns dock gemensamma tankar på att forum att mötas behov för att uppnå ökad kunskap om varandras verksamheter och respektive roller och ansvarsområden. Kontrollmål 5 Hur lång är ledtiden för ungdomstjänst och ungdomsvård, d.v.s. tiden mellan att ett straff döms ut tills att straffet påbörjas respektive verkställts?

5 Socialrådgivarna som ansvarar för utförande av ungdomstjänst ska kalla ungdom och eventuell vårdnadshavare till ett första informationsmöte inom två veckor, vilket anges som rimligt och i nivå vad kommunen klarar av att hantera i nuläget. Hur lång tid det tar för straffet att verkställas beror bl.a. på antalet timmar ungdomen är dömd till, hur många försök det tar för att etablera kontakt med ungdomen, samt hur genomförandet av det oavlönade arbetet fungerar (kopplat till exempelvis frånvaro). Den samlade bilden är att det under 2016 har fungerat väl med att agera skyndsamt för att påbörja utförandet av ungdomstjänst. Under 2015 anges dock bilden ha varit en annan. Det finns ingen samlad statistik kring hur lång ledtiden var under Det finns heller ingen samlad statistik kring hur lång tid verkställigheten tog under Därutöver saknas information kring ledtid och verkställighet för insatsen ungdomsvård. Rekommendationer Socialnämnden bör förtydliga hur insatsen ungdomsvård är organiserad så att detta tydligt framkommer i exempelvis interna rutiner Socialnämnden bör vidare tydliggöra vilka insatser som utförs i kopplat till insatsen ungdomsvård Socialnämnden bör initiera en förvaltningsövergripande dialog för att undersöka möjligheterna att i de kommunala verksamheterna ta emot ungdomar från insatsen ungdomstjänst Socialnämnden bör vidare använda den övergripande framtagna samverkansmodellen för att lyfta frågan om samordnade kommunala kontakter med ideella och privata aktörer som kan tänka sig att ta emot deltagare, klienter och brukare från olika kommunala verksamheter, inklusive deltagare i insatsen ungdomstjänst Socialnämnden bör initiera en framtagande av checklista som kan säkerställa att de arbetsplatser där ungdomar utgör oavlönat arbete inom ramen för ungdomstjänst agerar i enlighet med de lagstiftningar och regler som finns inom olika områden, exempelvis arbetsmiljö. För att säkerställa att ledtid respektive verkställighet utförs inom bestämda tidsangivelser bör socialnämnden initiera framtagande av ett uppföljningssystem som möjliggör en samlad bild över insatsen och jämförelser över tid. Detta gäller såväl insatsen ungdomstjänst som ungdomsvård.

6 1. Inledning 1.1. Bakgrund Ungdomstjänst och ungdomsvård är påföljder som regleras i lagen om unga lagöverträdare (LUL). Tingsrätten kan döma ungdomar mellan 15 och 18 år (och om särskilda skäl föreligger, ända upp till 21 år) till ungdomstjänst och ungdomsvård. Socialtjänsten är sedan januari 2007 skyldiga att verkställa domarna. Vanligtvis består ungdomstjänst av oavlönat arbete på en arbetsplats, medan ungdomsvård ofta innebär deltagande i samtal enligt ett påverkansprogram. Revisorerna har utifrån sin riskanalys beslutat att genomföra en granskning avseende kommunens arbete med ungdomar som dömts för brott Syfte, revisionsfråga och revisionskriterier Syftet med granskningen är att besvara följande revisionsfråga: Säkerställer socialnämnden en ändamålsenlig hantering av ungdomar som dömts för brott? Revisionskriterierna utgörs i den här granskningen av socialtjänstlagen (SoL), lagen om unga lagöverträdare (LUL) samt kommunala riktlinjer. I lagen om unga lagöverträdare återfinns särskilda bestämmelser kopplat till handläggning hos berörda myndigheter (Polismyndighet, åklagare samt domstol) av mål och brott när den misstänkte är under 21 år. I socialtjänstlagens andra kapitel (paragraf 2) framkommer att kommunen har ansvar för att de personer som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som personerna behöver. Kommunen och ansvarig nämnd ska bl.a. ansvara för att barn och ungdomar växer upp under trygga förhållanden. Kommunen ska även med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdomar som visat tecken på en ogynnsam utveckling. Kommunen och ansvarig nämnd har ett särskilt uppdrag för unga upp till 20-årsåldern. 1 En person som är under 21 år och som har begått brott kan dömas till ungdomsvård om han eller hon har ett särskilt behov av vård eller annan åtgärd enligt socialtjänstlagen eller LVU (1990:152 lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). Vården och åtgärderna ska motverka ogynnsam utveckling hos den unge. 2 Om åtgärderna vidtas med stöd av socialtjänstlagen ska dessa redovisas i ett ungdomskontrakt. Om åtgärderna vidtas med stöd av LVU ska de redovisas i en vårdplan. 3 Ungdomstjänst är en påföljd för unga lagöverträdare (under 21 år) som inte har ett särskilt behov av vård eller andra insatser enligt socialtjänstlagen. Den som döms till ungdomstjänst ska utföra arbete utan betalning samt delta i annan särskilt anordnad verk kap. 1 första stycket BrB (Brottsbalk 1962:700) 3 Prop. 2005/06:165 s. 52

7 samhet i minst 20 och höst 150 timmar. 4 Antalet timmar bestäms utifrån straffvärde och andra relevanta omständigheter. I paragraf 39 i lagen om unga lagöverträdare (LUL 1964:167) framkommer även bl.a. att kommunen och andra myndigheter ska verka för kontinuerlig lokal samverkan i övergripande frågor kopplade till unga lagöverträdare Kontrollmål Finns det riktlinjer för arbetet med ungdomar som är dömda för brott? Hur är verksamheten för ungdomstjänst och ungdomsvård organiserad? Vilka insatser och arbetsformer finns för ungdomstjänst och ungdomsvård? Samverkar socialtjänsten med skolor, föreningsliv, polis och näringsliv? Hur lång är ledtiden för ungdomstjänst och ungdomsvård, d.v.s. tiden mellan att ett straff döms ut tills att straffet påbörjas respektive verkställts? 1.4. Metod och avgränsning Granskningen har genomförts genom: Analys av relevanta styrande/stödjande dokument Intervju med avdelningschef Intervju med enhetschef utförarverksamhet kopplat till ungdomstjänst Intervju med representant för polisen i Halmstad Intervju representant för kommunens arbetsmarknadsenhet Intervju med enhetschef myndighetsutövning kopplat till ungdomstjänst Intervju med socialrådgivare med ansvar för utförarverksamhet kopplat till ungdomstjänst Rapporten har faktakontrollerats i verksamheten och kvalitetssäkrats internt enligt vår modell för att säkerställa god kvalitet. Granskningen avgränsas till 2015 samt t.o.m. augusti kap. 2 första stycket BrB (Brottsbalk 1962:700)

8 2. Iakttagelser och bedömningar 2.1. Kontrollmål 1 Riktlinjer för arbetet med ungdomar dömda för brott Iakttagelser Den interna rutin som benämns Yttrande, ungdomstjänst, ungdomsvård. Rutin för yttrande gällande ungdomstjänst samt insatsen ungdomstjänst beskriver på ett tydligt sätt de processer som är involverade i processen kopplat till ungdomstjänst. Rutinen återfinns i kommunens kvalitetshandbok på intranätet. Däremot är inte dokumentet daterat och det finns heller ingen uppgift om eventuella revideringar. Det anges dock i en av de genomförda intervjuerna att eventuella ändringar i dokumentet får direkt genomslag i kvalitetshandboken som är en del av kommunens intranät. På själva dokumentet saknas också information om vilken funktion som tagit fram dokumentet. I en av de genomförda intervjuerna framkommer dock att de rutiner och dokument som används togs fram under 2015 av den person som då arbetade med utförande av ungdomstjänstinsatser. Det framkommer inte på samtliga dokument vilka personer som är tänkta som mottagare av informationen. Exempelvis finns ingen sådan information på dokumentet som benämns Ungdomstjänst. Dokumentet är en allmän beskrivning av straffpåföljden och innehåller exempelvis information om vad som räknas som misskötsamhet. Troligen är dokumentet riktat mot ungdom och eventuella vårdnadshavare men det står inte explicit utskrivet (till skillnad från dokumentet med rubriken Ungdomstjänst i där första meningen lyder: [I]nformation till blivande arbetsplats för ungdomar som dömts till ungdomstjänst ). Inga av dokumenten, vare sig den interna rutinen eller dokument som riktar sig till olika externa parter är daterade. De är heller inte fullt ut uppdaterade med kontaktuppgifter till de båda socialrådgivare som arbetar med utförande av ungdomstjänst (exempelvis dokumentet Ungdomstjänst i som innehåller kontaktuppgifter till en av två socialrådgivare). I dokumentet med rubriken Ungdomstjänstsamtal framkommer att de ungdomar som dömts till påföljden ungdomstjänst och har en misstänkt eller konstaterad missbruksproblematik alternativt begått ett brott med narkotikakoppling ska genomföra tre samtal hos behandlingsenheten för missbruk. Denna enhet hör inte till barn- och ungdomsavdelningen utan tillhör vuxenavdelningen inom socialtjänsten i. Det finns dock ingen ytterligare koppling i detta dokument till vad som förs fram i den interna rutinen gällande ungdomar med ett aktivt missbruk, d.v.s. att ungdomar med aktivt missbruk inte ska bedömas som lämpliga för ungdomstjänst utan för ungdomsvård i form av MST (Multisystemisk terapi). Det framkommer heller inte i något annat av de granskade dokumenten vilken enhet som ansvarar för ungdomsvård. I ett dokument som tituleras Avdelning Barn och Ungdomsavdelningen. Uppdrag. Behandlingsenhet Ungdom År 2015 framkommer på sidan 5 att en del i enhetens uppdrag är att ansvara för insatsen ungdomstjänst. Därutöver ansvarar enheten bl.a. för behandling i öppenvård till familjer och ungdom i åldrarna år. Inga konkreta aktiviteter eller målvärden finns uppsatta i dokumentet kopplat till ung-

9 domstjänst eftersom insatsen inte är ett av enhetens särskilda uppdrag för Det står heller inget specificerat kopplat till ungdomsvård. Däremot anges att enheten ansvarar för behandling i öppenvård enligt MST-metoden. 5 I ett mejlsvar från ansvarig enhetschef framkommer dock att det är behandlingsenhet ungdom som ansvarar för utförande av ungdomsvård. 6 I dokumentet som innefattar uppdragen och de politiska målen för behandlingsenhet ungdom framkommer inte att lagen om unga lagöverträdare (LUL) är en av de lagstiftningar som reglerar enhetens arbete utöver exempelvis SoL (socialtjänstlagen) och LVU (Lagen om Vård av Unga) Bedömning Det finns framtagna tydliga interna rutiner för arbetet med ungdomstjänst. Däremot är det inte fullt ut klarlagt vilka riktlinjer och rutiner som gäller för insatsen ungdomsvård. De dokument som finns tillgängliga saknar till viss del också en del grundläggande uppgifter såsom datering, uppdaterade kontaktuppgifter och information rörande primära mottagare. Därutöver har vi inte tagit del av någon politiskt antagen riktlinje. Sammantaget är vår bedömning att kontrollmål 1 endast delvis är uppfyllt Kontrollmål 2- Organisation av verksamheten kopplad till ungdomstjänst och ungdomsvård Iakttagelser Under år 2013 initierades en organisationsförändring av ungdomstjänst av den då nytillträdde avdelningschefen. Organisationsförändringen innebar bl.a. att myndighetsutövning och verkställighet kopplat till ungdomstjänst separerades och las under två olika enheter. Tidigare hade båda delarna, inklusive uppföljning, funnits inom en och samma verksamhet. Utöver utredningsenheten och behandlingsenheten ungdom är som tidigare nämnts även mottagningsenheten involverad. När en ungdom begår ett brott anmäls detta av polisen till mottagningsenheten som gör en förhandsbedömning om utredning ska inledas eller inte. Om personnumret varit aktuellt inom utredningsenheten går ärendet vidare till samma handläggare på utredningsenheten som hade ärendet vid föregående tillfälle. Uppföljning av verkställighet utförs då av socialsekreterare på utredningsenheten. Om ärendet däremot inte varit aktuellt tidigare ansvarar en socialsekreterare på mottagningsenheten för myndighetsutövningen. Mottagningsenheten respektive utredningsenheten ansvarar för att göra ett yttrande som ska innehålla en bedömning huruvida ungdomen är lämplig för ungdomstjänst eller inte. I bedömningen ska ingå en tydlig bild av hur ungdomens aktuella situation, inklusive kriminalitet, drog- och alkoholanvändning, ser ut. För att kunna bli aktuell för ungdomstjänst ska det inte finnas ett aktivt missbruk. Om så är fallet ska ansvarig handläggare i yttrandet föreslå annan påföljd som exempelvis ungdomsvård i 5 S Mejl från enhetschef behandlingsenhet ungdom S. 2.

10 form av MST 8 vilket kan bli aktuellt om problematiken är omfattande. Detta kräver dock engagemang från föräldrarna. 9 Om ungdomen döms till ungdomstjänst kommer detta beslut till mottagningsenheten. En assistent lägger in domen i ProCapita (it-stödsystem i ) med insats ungdomstjänst. Därefter lämnas ärendet över från mottagningsenheten till utredningsenhet och behandlingsenhet ungdom (som sedan 2015 är utförare av verkställigheten och det är inom denna enhet som funktionen socialrådgivare, som ansvarar för utförardelarna av ungdomstjänst, återfinns). Dessa enheter fördelar ärendet till ansvarig socialsekreterare respektive ansvarig socialrådgivare (se kontrollmål 3 för de insatser och arbetsformer som ingår i ungdomstjänst i ). Fr.o.m. januari 2016 är det två socialrådgivare som ansvarar för utförande av insatsen ungdomstjänst. Dessa två socialrådgivare arbetar del av tjänst med ungdomstjänst. Tidigare var det en person som arbetade med utförardelarna. Den personen arbetade under perioden januari till december 2015 och kom från mottagningsenheten. Kostnaden för en tjänst belastar behandlingsenhetens budget fr.o.m. januari På utredningsenheten är det ca 30 socialsekreterare som alla kan bli aktuella för uppföljningsansvaret kopplat till ungdomstjänst. Vad som händer när en ungdom istället döms till påföljden ungdomsvård framkommer dock inte i de granskade dokumenten. Inte heller har det framkommit tydligt i de genomförda intervjuerna. Däremot anges att det är av vikt att vårdinsatser föregås ungdomstjänst. Vid följdfrågor via mejl framkommer som tidigare nämnts att ungdomsvård också är organiserat under behandlingsenheten ungdom. Samt att inkommande dom med påföljden ungdomsvård handläggs av enheten med fokus på vårdinsatser Bedömning När det gäller organiseringen av ungdomstjänst framstår den som tydlig utifrån de granskade dokumenten och de genomförda intervjuerna. Däremot är det vår bedömning att det finns en otydlighet när det gäller organiseringen i Halmstad kopplat till insatsen ungdomsvård. Den information som finns är dels att de ungdomar som är dömda för narkotikarelaterade brott- alternativt där det finns en misstanke om, eller konstaterad, missbruksproblematik- ska genomgå tre av samtalen inom ungdomstjänsten hos behandlingsenheten för personer med missbruks- eller beroendeproblematik (detta är dock inom ramen för ungdomstjänst och inte en insats inom ungdomsvård). Dels att ungdomsvård ska rekommenderas vid allvarligt konstaterat missbruk via MST-metoden. Vilken enhet som ska utföra insatsen ungdomsvård är dock inte tydligt i dokumenten utan framkommer först vid följdfrågor via mejl. 8 MST står för Multisystemisk terapi är en behandlingsform för ungdomar mellan år som har allvarliga beteendeproblem såsom kriminalitet, missbruk, skolproblematik, aggressivitet etc. och som riskerar att placeras utan för hemmet. Källa: (avläst ). 9 Yttrande, ungdomstjänst, ungdomsvård. Rutin för yttrande gällande ungdomstjänst samt insatsen ungdomstjänst, s Mejl från enhetschef behandlingsenhet ungdom

11 Vi bedömer kontrollmål 2 som endast delvis uppfyllt Kontrollmål 3- Insatser och arbetsformer för ungdomstjänst och ungdomsvård Iakttagelser Tillvägagångssätt ungdomstjänst När mottagningsenheten fördelat ett nytt ärende med påföljden ungdomstjänst ansvarar en av två socialrådgivare för att i samråd med ansvarig socialsekreterare kontakta ungdom och vårdnadshavare (om ungdomen är minderårig) till informationsmöte inom två veckor. Från dess att assistenten har aktualiserat ett ärende i ProCapita sker också löpande dokumentation i ärendet i systemet. På informationsmötet deltar ungdom, eventuell vårdnadshavare samt socialsekreterare och socialrådgivare. Information ges om vad insatsen innebär såsom att det ingår två delar i insatsen ungdomstjänst (en samtalsdel och en arbetsdel där ungdomen ska utföra oavlönat arbete), vad som krävs av den unge och under vilka förutsättningar påföljden ges. Medverkande får utöver den muntliga informationen även skriftlig information att ta med hem. Ett avtal skrivs också under. Nästa steg med ungdomen är ett kartläggningssamtal där socialrådgivare och ungdom medverkar. I detta samtal har man bl.a. en dialog om vilka områden ungdomen kan tänka sig att arbeta inom. Utifrån kartläggningssamtalet påbörjar därefter socialrådgivaren arbetet med att identifiera en möjlig arbetsplats. Det är också möjligt för ungdomen att själv identifiera en arbetsplats. När en arbetsplats är identifierad genomförs ett studiebesök och ett kontrakt skrivs därefter mellan ungdom och arbetsplats. Ungdomen som utför det obetalda arbetet inom ramen för insatsen ungdomstjänst är enligt den intervjuade socialrådgivaren försäkrad via kommunens ansvarsförsäkring eftersom insatsen likställs med att vara deltagare i arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det är arbetsgivaren som bestämmer vilka arbetsuppgifter ungdomen ska utföra under timmarna han eller hon är där. När timmarna är utförda av ungdomen och avslutningssamtal genomförts med socialrådgivare avslutas ärendet i ProCapita av ansvarig socialsekreterare. Det händer att en ungdom av olika anledningar inte genomför ungdomstjänsten så som det är tänkt. Som misskötsamhet räknas bl.a. försening eller frånvaro från planerat samtal eller arbetsplats, alkohol- eller drogpåverkan, våldsamt eller omoget beteende samt brott på arbetsplatsen. 11 Om insatsen inte fungerar ska socialsekreteraren efter dialog med socialrådgivare enligt uppföljningsansvaret återanmäla ärendet till åklagare (ungdomen kommer då att bli kallad till ny rättegång). Bilden från de genomförda intervjuerna är att samarbetet mellan socialrådgivare och socialsekreterare fungerar väl och att man generellt gör samma bedömning när insatsen ungdomstjänst inte fungerar för en individ. Det förs också fram i ett par intervjuer att det 11 Yttrande, ungdomstjänst, ungdomsvård. Rutin för yttrande gällande ungdomstjänst samt insatsen ungdomstjänst, s. 3.

12 funnits större problem innan granskningsperioden så till vida att bedömningen i yttrandet gällande lämplighet för ungdomstjänst inte fungerade fullt ut (samt att missbruket hos vissa ungdomar hade eskalerat efter det att insatsen ungdomstjänst hade föreslagits). Detta fick i sin tur koppling på antalet återanmälningar varpå det också förs fram i en av intervjuerna att insatsen ungdomstjänst inte är lämplig vid aktivt missbruk och att vårdbehovet ska föregå ungdomstjänst. Enligt uppgift från en av intervjuerna har det inte varit någon återanmälning hittills under En anledning till detta uppges vara tätare arbetsledning vilket kan ha lett till en större träffsäkerhet. Samtidigt förs det dock fram via en annan intervjuad person att detta, d.v.s. återanmälning, har skett under Hur många är dock osäkert och den generella bilden är likväl att det skett en förbättring över tid och att ungdomar som är inne i ett aktivt missbruk inte föreslås ungdomstjänst. Utmaningar inom samtalsdelen och arbetsdelen Det lyfts olika typer av utmaningar kopplat till samtalsdelen och arbetsdelen inom ungdomstjänst. En utmaning som förs fram kopplat till samtalsdelen är att personal inom utförarverksamheten inte fullt ut anser sig ha rätt kompetens för att kunna genomföra samtal utifrån den samtalsmodell som finns presenterad i dokumentet Ungdomstjänstsamtal. Enligt modellen ska fem timslånga samtal utföras. Det första samtalet ska vara ett informationssamtal. Det andra samtalet ska fokusera på vad som har hänt utifrån tanke-känsla-beteende och mynna ut i ett samtal om brottet eller brotten som den unge begått. Det tredje samtalet ska fokusera på alkohol och sociala färdigheter. Det fjärde samtalet ska vidare handla om kriminalitet utifrån frågeställningar som: vem hamnar i kriminalitet? Vad får en person att fortsätta att begå brott? Etc. Femte samtalet är det avslutande samtalet som ska utgå från den unges nuvarande livssituation och vad den unge vill med sitt liv framöver. Givet att det finns en osäkerhet rörande samtalsmodellen och kompetens följs inte modellen fullt ut. Istället förs fram att det finns behov av kompetenshöjande insatser för att som socialrådgivare ha möjlighet att känna sig bekväm med samtalsdelarna inom ungdomstjänstinsatsen. Det förs likaså fram att de samtal som görs i nuläget är ett informationssamtal, ett samtal innan ungdomen går ut på den identifierade arbetsplatsen samt ett avslutande samtal (när det går att få tag på ungdomen för detta samtal, något som enligt flera intervjuer inte alltid är enkelt). I realiteten är det alltså snarare maximalt tre samtal som genomförs (för de ungdomar som har en missbruksproblematik eller är dömda för ett narkotikarelaterat brott genomförs dock även tre samtal hos behandlingsenheten för personer med missbruks- eller beroendeproblematik, d.v.s. samtalen hos socialrådgivaren i utförardelarna inom ungdomstjänst). Därutöver följer inte samtalen strukturen i samtalsmodellen. När det gäller arbetsdelen är det svårt att få fram platser som motsvarar och matchar ungdomens behov. Avdelningschefen lyfter att detta varit uppe på nämnden för att påtala behovet av ett förvaltningsövergripande kommunalt ansvar för att identifiera arbetsplatser som kan ta emot ungdomar i insatsen. Intervjuerna med ansvarig chef och socialrådgivare anger dock att verksamheten klarat att identifiera platser för att kunna verkställa arbetsdelen, men att det finns begränsningar i utbudet och att det därför finns ett behov av ett mer aktivt ansvar från kommunens olika verksamheter. I en annan intervju förs

13 fram att det inte uteslutande kan vara socialtjänstens ansvar att identifiera arbetsplatser för arbetsdelen i ungdomstjänsten. Samtidigt lyfts att det är många olika delar inom kommunal verksamhet som arbetar med att identifiera olika typer av sysselsättnings- och praktikplatser (såväl internt inom kommunen som hos externa aktörer inom ideell och privat sektor) och att det inte finns någon samordning inom kommunen för att säkerställa att samma arbetsplats inte blir kontaktad av olika kommunala verksamheter vid olika tillfällen. De arbetsplatser som tidigare ställt sig positiva till att ta emot en ungdom i insatsen ungdomstjänst har samlats i en lista över godkända arbetsplatser. Den intervjuade socialrådgivaren vet dock inte vem som har sammanställt listan eller utifrån vilka parametrar. Det görs ingen bakgrundskoll av arbetsplatser innan en ungdom startar på en arbetsplats. Däremot följs de råd som finns med i handboken 12, d.v.s. att brottets karaktär ska bestämma vilken typ av arbetsplats som kan vara lämplig och att det är generellt olämpligt med platser inom äldreomsorg och barnomsorg. Ungdomar brukar heller inte placeras ut hos släktingar. Ingen handledarpeng eller liknande betalas ut från kommunen. Tillvägagångssätt ungdomsvård När det gäller insatsen ungdomsvård har vi inte tagit del av någon utförlig information rörande vilka insatser och arbetsformer som utförs på kontinuerlig basis, utöver att det i den tidigare nämnda interna rutinen framkommer att ungdomsvård ska utföras i enlighet med metoden MST (Multisystematisk terapi). Metoden ingår i behandlingsenhetens ansvarsområden och i en mejlkonversation med ansvarig enhetschef framkommer som tidigare förts fram att det är enheten som ansvarar för ungdomsvård i Halmstad kommun. Samt att det har hänt vid något tillfälle att en person har dömts till ungdomsvård i enlighet med MST-metoden utifrån ett ungdomskontrakt. I övrigt framförs att när det inkommer en dom om ungdomsvård så handläggs den inom enheten med fokus på vård. Det framgår dock inte vilka funktioner inom enheten som ansvarar för utförande av ungdomsvården eller vilken eller vilka metoder som används när MST-metoden inte är applicerbar Bedömning Insatserna som kan erbjudas inom ramen för ungdomstjänst bedömer vi vara tydliga. Däremot finns det en utmaning att delar av ansvarig personal inte anser sig ha rätt kompetens för att kunna genomföra samtliga samtal enligt den framtagna samtalsmodellen. Därutöver är det också en utmaning att uppgiften att identifiera arbetsplatser som är villiga att ta emot ungdomar inom insatsen ungdomstjänst åligger socialtjänsten. Det är vår bedömning att det bör finnas ett förvaltningsövergripande ansvar kopplat till denna fråga. När det gäller insatserna inom ungdomsvård är det vår bedömning att det bör förtydligas ytterligare vilka olika insatser som bedrivs inom ramen för ungdomsvård och vilka funktioner inom behandlingsenheten som ansvarar för detta arbete. Vi bedömer att kontrollmålet endast delvis är uppfyllt. 12 Barn och unga som begår brott, handbok för socialtjänsten, s Mejl från enhetschef behandlingsenhet ungdom

14 2.4. Kontrollmål 4- Samverkan mellan socialtjänst, skola, föreningsliv, polis och näringsliv Iakttagelser Övergripande samverkan På övergripande nivå har det skett ett arbete under sista året med att ta fram en kommunal samverkansmodell i. Denna modell har hittills använts mellan socialförvaltning och skola men ska även implementeras mellan övriga förvaltningar. Tanken är även att använda modellen för att bjuda in föreningslivet till samverkan med kommunen. Inom utförardelarna har det under granskningsperioden inte skett någon samverkan med skola (i någon av intervjuerna förs också fram att eftersom de utdömda timmarna ska utföras av ungdomarna på deras fritid såsom helger och lov ses inte skolan som en primär samverkanspart). Däremot är skolan en viktig del i att tillhandahålla information till de utredningar som myndighetsutövningen genomfört av de ungdomar som kan bli aktuella för insatsen (och som inte går via mottagningsenheten). Kommunal samverkan Samverkan med andra delar inom socialtjänsten anses välfungerande och att samarbetet mellan de två enheterna som primärt är involverade i myndighetsutövning och utförande av ungdomstjänst har förbättras de senaste åren, bl.a. kopplat till utredning och yttrande om målgrupp för insatsen. När det gäller samarbete med övriga delar inom kommunen, inklusive Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen lyfts att det finns flera utmaningar, såsom att kommunen i stort inte tillhandahåller platser för insatsen med ungdomstjänst. Det uttrycks i flera intervjuer att kommunen borde göra en mer aktiv insats för att öppna upp arbetsplatser för insatsen ungdomstjänst. Utförare för ungdomstjänst för fram att inget samarbete finns mellan Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Representant från denna förvaltning menar att man inte saknar formaliserad struktur för samverkan eftersom detta riskerar att stigmatisera målgruppen. Istället är utgångspunkten att alla unga ska behandlas samma. Däremot ses samordning mellan olika kommunala verksamheter som en utmaning, d.v.s. att när någons ansvar slutar och någon annans ansvar tar vid så blir det lätt ett glapp. Samverkan med polisen Från kommunens sida lyfts även att det inte finns etablerade forum för samverkan med polisen specifikt kopplat till ungdomstjänst, utan att kontakt snarare tas vid behov. Däremot uppges samtidigt att det finns en bredare samverkan (d.v.s. inte specifikt kopplat till ungdomstjänst) med olika representanter från kommunen, bl.a. mottagningsenheten, och polisen. Det finns även tankar på ett framtida samarbete mellan utförare inom ungdomstjänst och polisen, men sekretess förs fram som en problematik. Från polisens sida förs fram att det finns en generell ambition att samarbeta i alla ärenden som rör ungdomar, men att detta inte sker i praktiken. Det anges från polisen att det finns en generell välvilja inom socialtjänsten att hjälpa polisen men att det samtidigt finns en osäkerhet hos enskilda handläggare kring exempelvis vilka uppgifter som kan lämnas ut vilket de facto innebär en försvårande omständighet. Sekretessfrågan anges även från polisens sida som en utmaning för att kunna ha en välfungerande samverkan. Det efterfrågas också utbildningsinsatser för att öka respektive verksamhets kunskaper om sekretess men också om

15 respektive parts roller. För att öka den förståelsen är det enligt polisen önskvärt med fler forum för att mötas så att kunna vidareutveckla det ömsesidiga förtroendet och uppnå en förbättrad samverkan Bedömning Den interna samverkan i förvaltningen mellan myndighetsutövning och utförardelarna bedöms välfungerande. Däremot är det också vår bedömning att det finns utvecklingsområden kopplat till samverkan med andra delar av kommunen (exempelvis kopplat till identifiering av arbetsplatser som är villiga att ta emot ungdomar inom ungdomstjänst). Det finns också ett behov av utvecklat samarbete mellan socialtjänst och polis. För att vidareutveckla samarbetet mellan polisen och exempelvis ungdomstjänst inom socialtjänsten är det likaså vår bedömning att kunskaper kring uppdrag, ansvar och roller- inklusive bestämmelser kopplat till exempelvis sekretess- behöver utvecklas. Därutöver är det svårt att göra en bedömning av hur samverkan fungerar mellan exempelvis socialtjänst och skola när det är ungdomsvård (och inte ungdomstjänst) som är den aktuella påföljden. Detta eftersom det inte tagits upp specifikt i intervjuer eller styrande och stödjande dokument. Vår bedömning är att kontrollmålet endast delvis är uppfyllt Kontrollmål 5- Ledtiden för ungdomstjänst och ungdomsvård, d.v.s. från det att ett straff döms ut tills att straffet påbörjas respektive verkställts Iakttagelser I januari 2015 var det enligt en uppgift från en av de genomförda intervjuerna 34 aktuella ärenden och långa ledtider inom ungdomstjänst. Kommunen kan dock inte ge en samlad bild över hur långa ledtiderna var respektive en samlad bild över hur lång verkställighetstiderna var under 2015 eller under januari t.o.m. september I nuläget är det 11 aktuella ärenden inom ungdomstjänst och den bild som den intervjuade socialrådgivaren ger är att man lyckas hålla rutinen med att kalla aktuell ungdom samt eventuell vårdnadshavare till informationsmöte inom två veckor. Den intervjuade socialrådgivaren har sedan starten på uppdraget i januari 2016 haft fem ungdomar i insatsen ungdomstjänst. Timmarna som ungdomarna har blivit dömda att utföra har legat mellan timmar. Tiden för att verkställa ungdomstjänsten beror på flera olika faktorer såsom hur många timmar ungdomen är dömd till att utföra, hur lätt eller svårt det är att kontakta ungdomen samt hur mycket frånvaro det är under samtals- och arbetsdelarna. Därutöver är det som tidigare förts fram en utmaning att få fram arbetsplatser som kan tänka sig att ta emot ungdomar i insatsen ungdomstjänst. En uppskattning från den intervjuade socialrådgivaren är att det tar åtminstone en månad att identifiera en plats. När det gäller ledtider och verkställighetstider för ungdomsvård saknar vi information om hur detta har sett ut under 2015 samt januari t.o.m. september 2016.

16 Bedömning Vår bedömning är att det under granskningsperioden saknats kunskap inom förvaltningen rörande ledtid och verkställighet för både ungdomstjänst och ungdomsvård. Under delar av perioden är uppfattningen att ledtiden var lång åtminstone för ungdomstjänst men det är svårt att göra en säkerställd bedömning eftersom det saknas sammanställd statistik om hur lång ledtiden var under Vår bedömning är att detta är ett utvecklingsområde och att det bör sammanställas information rörande ledtid för ungdomstjänst och ungdomsvård. Detta eftersom det krävs information för att kunna ge en samlad bild av hur lång tid det tar att påbörja och verkställa de olika insatserna, vilket möjliggör en jämförelse över tid. Vi bedömer att kontrollmålet inte är uppfyllt.

17 3. Revisionell bedömning Vår samlade bedömning är att socialnämnden inte helt säkerställer en ändamålsenlig hantering av ungdomar som dömts för brott. Vår bedömning grundar sig på slutsatser och bedömningar för respektive kontrollmål Rekommendationer Socialnämnden bör förtydliga hur insatsen ungdomsvård är organiserad så att detta tydligt framkommer i exempelvis interna rutiner Socialnämnden bör vidare tydliggöra vilka insatser som utförs i kopplat till insatsen ungdomsvård Socialnämnden bör initiera en förvaltningsövergripande dialog för att undersöka möjligheterna att i de kommunala verksamheterna ta emot ungdomar från insatsen ungdomstjänst Socialnämnden bör vidare använda den övergripande framtagna samverkansmodellen för att lyfta frågan om samordnade kommunala kontakter med ideella och privata aktörer som kan tänka sig att ta emot deltagare, klienter och brukare från olika kommunala verksamheter, inklusive deltagare i insatsen ungdomstjänst Socialnämnden bör initiera en framtagande av checklista som kan säkerställa att de arbetsplatser där ungdomar utgör oavlönat arbete inom ramen för ungdomstjänst agerar i enlighet med de lagstiftningar och regler som finns inom olika områden, exempelvis arbetsmiljö. För att säkerställa att ledtid respektive verkställighet utförs inom bestämda tidsangivelser bör socialnämnden initiera framtagande av ett uppföljningssystem som möjliggör en samlad bild över insatsen och jämförelser över tid. Detta gäller såväl insatsen ungdomstjänst som ungdomsvård Josefine Palmqvist Schultz Projektledare Carl-Magnus Stenehav Uppdragsledare