PROTOKOLL Lärarutbildningsråd 2, Nr 3, , kl , UFL, Konferensrummet, Viktoriagatan 30 A

Transkript

1 PROTOKOLL Lärarutbildningsråd 2, Nr 3, , kl , UFL, Konferensrummet, Viktoriagatan 30 A 1 Fastställande av dagordning 2 Genomgång av föregående mötes protokoll 3 Rapport från nämnden 4 Rapport från Lärarutbildningsrådens ordförandemöte (LURO) Berit Asklings Metautvärdering 6 Remissvaret till UFL En hållbar lärarutbildning 7 Rapport från LUR 1 = Behandlade ärenden vid detta sammanträde 8 VFU-placering i moderna språk 9 Svar från UFL angående direktiv avseende precisering av examinationsformer i kursplanerna 10 Planering av LUR 2s arbete med Rolf Landers rapport Synpunkter på lärarutbildningen från åtta avgångskullar 11 Remiss VFU-bedömningsmall, Steg 2, 3 och 4 Närvarande: Ann Boglind, HFN, ordf Pia Köhlmyr, HFN Catarina Bengtsson, HFN, Marianne Molander Beyer, UFN, 6-11 Anne Dragemark Oscarsson, UFN Birgitta Svensson, Göteborg Brita Malmcrona, Öckerö Magret Lundkvist, UFL Frånvarande: Klara Gustafsson, SLUG Josefin Ahbin, SLUG Ärende 1 Fastställande av dagordning Förslag till dagordning har sänts ut. Beslut/åtgärd LUR 2 fastställer utsänt förslag till dagordning. 2 Genomgång av föregående mötes protokoll Antecknas. Sidan 1 av 4

2 GÖTEBORGS UNIVERSITET PROTOKOLL Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning LUR Nr 3 Ärende Beslut/åtgärd Protokoll från LURens möte den 26 januari 2009 gås igenom och läggs till handlingarna. 3 Rapport från nämnden Eftersom Klara Gustafsson inte är närvarande vid dagens sammanträde kan ingen information från nämndsammanträdet den 25 februari lämnas. Antecknas. 4 Rapport från Lärarutbildningsrådens ordförandemöte (LURO) LURarnas nytta av de externa ledamöterna diskuteras. Det framkommer att samtliga LURar ser en stor nytta med dessa ledamöters närvaro. De har t ex stor insikt i professionsdelen i kursplanearbetet. Vidare diskuterades Berit Asklings Metautvärdering och remissen avseende En hållbar lärarutbildning. Antecknas. 5 Berit Asklings Metautvärdering Remissen avseende Metautvärderingen behandlades vid LUR 2:möte den 26 januari. Ordföranden Ann Boglind har därefter skrivit ett förslag till yttrande som bifogats handlingarna till dagens sammanträde. Det upprättade remissvaret diskuteras och LURen är överens om att skicka in detta svar till UFL. LUR 2 beslutar att i särskild skrivelse avge remissyttrande över Berit Asklings Metautvärdering, Bilaga 1. 6 Remissvaret till UFL En hållbar lärarutbildning Ett remissvar har av ordföranden Ann Boglind formulerats efter ett arbetsmöte LUR 2 har lämnat remissyttrande över En hållbar lärarutbildning via särskild skrivelse inlämnad till UFL av ordföranden Ann Boglind, Bilaga 2. Sidan 2 av 4

3 GÖTEBORGS UNIVERSITET PROTOKOLL Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning LUR Nr 3 Ärende Beslut/åtgärd den 3 februari. 7 Rapport från LUR 1 LUR 1 har arbetat med ett förtydligande till sitt yttrande över VFU-remissen. LUR 1 har bjudit in Rolf Lander för att presentera sin utvärdering Synpunkter på lärarutbildningen från åtta avgångskullar. LUR 1 har diskuterat Berit Asklings Metautvärdering. LUR 1 skall ta in kursutvärderingar och granska dem. Antecknas. 8 VFU-placering i moderna språk (fortsatt diskussion från föregående möte) LUR 2 beslutar att bordlägga ärendet p g a att ingen från VFU-enheten har möjlighet att komma till dagens möte. 9 Svar från UFL angående direktiv avseende precisering av examinationsformer i kursplanerna Göteborgs universitet har fastställt en ny kursplanemall i vilken framgår att utformningen av examinationsformerna skall anges mer precist.. LUR 2 beslutar att gå igenom kursplanerna och granska hur examinationsformerna anges. Kursplanerna granskas enligt följande. Pia Köhlmyr Engelska Birgitta Svensson Tyska Katarina Bengtsson Kultur och språk Marianne Molander Beyer Franska Anne Dragemark Oscarsson - Spanska Brita Malmcrona Svenska Klara Gustavsson och Josefin Ahbin Svenska som andraspråk Ann Boglind Svenska för tidigare år 10 Planering av LUR 2s arbete med Rolf Landers rapport Synpunkter på lärarutbildningen från åtta avgångskullar LURen tittar på sina inriktningar och ber Lander om särskilda körningar på alla LURens inriktningar och vaskar där- LUR 2 beslutar att bjuda in Rolf Lander till sitt sammanträde den 23 mars för att diskutera vad som framkommit i de inriktningar som LUR 2 ansvarar för. Sidan 3 av 4

4 GÖTEBORGS UNIVERSITET PROTOKOLL Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning LUR Nr 3 Ärende Beslut/åtgärd igenom fram vad studenterna tyckte var bra respektive dåligt. Vad behöver åtgärdas? 11 Remiss VFU-bedömningsmall, Steg 2, 3 och 4 Steg 1 genomförs i AUO 1, Steg 2 genomförs i första inriktningens andra termin, Steg 3 genomförs inom AUO 2 och Steg 4 genomförs inom AUO 3. Svar på VFU-remissen har av VFU-styrgruppen begärts in senast den 23 mars. LURen behöver mer uppgifter om bedömningsmallens tillämpning och avser att bjuda in Kajsa Grönkvist, VFU-enheten, till sitt sammanträde den 23 mars. Ytterligare förtydligande material kommer också att sändas ut från VFU-styrgruppen. LUR 2 beslutar att ta ställning till ett remisssvar vid sitt sammanträde den 23 mars. Vid protokollet Justeras Magret Lundkvist Ann Boglind Sidan 4 av 4

5 GÖTEBORGS UNIVERSITET YTTRANDE 1 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Bilaga 1 till LUR 2 LUR 2s proto- Ann Boglind koll nr 3, 5, Remissvar på Berit Asklings Metautvärdering och förslag till plan för UFL:s kvalitetsarbete Lur 2 diskuterade Berit Asklings Metautvärdering vid sitt sammanträde den 26 januari 2009, varvid nedanstående synpunkter framkom. LUR 2 beslutade därefter vid sitt sammanträde den 2 mars att överlämna dessa synpunkter till UFL. För det första var alla ense om att en sådan här metautvärdering är mycket viktig. LUR2:s ledamöter har tagit del av utvärderingar både före inrättandet av lärarutbildningsråden och i samband med LUR2:s arbete med utvärderingen av inriktningen Kultur och språk för tidigare åldrar. Under det arbetet har vi noterat mycket skiftande kvalitet i utvärderingarna av inriktningarna. Ambitionsnivån och underlaget för de slutsatser som dras har varit mycket skiftande. Dock har det skett en kvalitetsökning över tid. Vi har också haft synpunkter på vaga och mångtydiga formuleringar i de standardiserade instruktioner som utvärderarna har fått från UFL. Vi finner Berit Asklings rapport ambitiöst upplagd med en rad goda tankar och idéer till förbättring av lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Vi anser dock att texten stundtals är svår att tränga in i eftersom diskussion och faktiska förslag blandas. Synpunkter på de tentativa förslagen på s. 118f Vi håller med om att inriktningsutvärderingarna i nuvarande form bör upphöra och att en tydligare instruktion bör utformas efter det att de aspekter som bör tas upp i utvärderingarna har identifierats. Vi tycker också att det är en mycket bra idé att utvärderarna förses med samma basinformation om den inriktning som ska utvärderas och att det i denna basinformation ingår sammanställningar av redan utförda kursvärderingar. Det senare är något som tidigare förvånat oss att de inte har använts. Vi ser det som en god idé att genomföra ett par utvärderingar samtidigt för att kunna göra en jämförande analys av utvärderingarna. Till det som speciellt bör uppmärksammas vill vi, utöver de punkter som står på s. 11, lägga till professionsförberedande inslag, koppling ämnesteori ämnesdidaktik samt koppling VFU och HFU. Vi förstår inte vad som ligger i punkten Forskningsbasen är det möjligen graden av forskningsanknytning? Synpunkter på de tentativa förslagen på s. 132f Vi är mycket positiva till att ansvarsfördelningen mellan UFL och LUR-arna ska göras tydligare beträffande initiativ, genomförande och uppföljning av utvärderingar. Detta är något vi efterfrågat tidigare. Vi förstår inte begreppen process-, struktur- och resultatvariabler.

6 GÖTEBORGS UNIVERSITET YTTRANDE 2 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Bilaga 1 till LUR 2 LUR 2s proto- Ann Boglind koll nr 3, 5, Vi tycker att det är ett mycket bra förslag att UFL och företrädare för LURarna tillsammans ska koordinera kursutvärderingsarbetet. Detta är något som har framkommit som ett önskemål vid kontakt med de inriktningar som ligger inom LUR2:s ansvarsområde. Synpunkter på handlingsplanen för Vi ser positivt på formulerandet av en handlingsplan att arbeta efter och vill i sammanhanget framföra några synpunkter beträffande punkten E Bedömning och examination. När bedömningsgrunder för VFU ska utvecklas föreslår vi att det tydligt ska framgår var VFUn ska examineras: Är det på VFU-skolan eller är det i samband med inlämnandet av VFU-uppgifter till inriktningens lärare på GU? Vi tycker att det är bra att handledare och examinatorer för examensarbetet utbildas och att kravnivå och betygssättning av arbetena kvalitetsgranskas. Detta gäller i högsta grad även de interdisciplinära uppsatserna. Vi ställer oss också positiva till externa examinatorer. Det är mycket viktigt att befattningsbeskrivningar för olika parter som medverkar i VFU görs tydliga och att hela VFU-organisationen förbättras. Det är en ytterst stor svaghet i organisationen t.ex. att inriktningens HFU-lärare inte kan få reda på var studenterna är placerade på VFUn. Vi ställer oss också positiva till att inriktningarnas kurser erbjuds i skolan verksamma lärare. Vår erfarenhet är att dessa lärare bidrar mycket positivt i studentgrupperna. Synpunkter på matrisen i bilaga 1 En matris av detta slag är bra men vi förstår inte alla benämningar och för att riktigt kunna ta ställning till den hade vi behövt ett förtydligande. Vi tycker att det är mycket som ska rapporteras till LURen och det framgår inte vad LURen sedan ska göra med alla uppgifter den får in. Vem ska vidta åtgärder? I vilken grad ligger dessa saker på LURens ansvar? Är alla dessa kvalitetsaspekter lika angelägna för LURen? Vi ställer oss frågande till att LURen ska få så mycket rapporterat till sig om lärarnas kompetens. På sidan 175 undrar vi över begreppen kursvärderingar kontra studentopinioner. Vad är skillnaden? Är studentopinioner något som endast hör till AUO? Ska dessa studentopinioner i så fall bara rapporteras till LUR 1? Vi ser mycket positivt på att det framkommer ett avnämarperspektiv längst ner på s Likaså är Behovet av utbildningen i förhållande till arbetsmarknadens efterfrågan bra som kvalitetskriterium. Det breddar antalet inblandade parter. LUR Ann Boglind LUR-ordförande

7 GÖTEBORGS UNIVERSITET Bilaga 2 till LUR 2s Lärarutbildningsråd 2 protokoll, nr 3, 6, Ann Boglind Bidrag från LUR 2 till remissen om En hållbar lärarutbildning Ämneskunskaper i relation till Den utbildningsvetenskapliga kärnan Det är positivt att ämneskunskaperna tycks komma att stärkas för blivande lärare med inriktning mot senare åldrar, men det är mycket negativt att det blir kortare utbildning för dem som ska undervisa yngre barn. Det är minst lika viktigt med goda ämnesteoretiska kunskaper när elevernas viktiga grund ska läggas, framför allt i läs- och skrivutveckling som ju alla andra skolämnen är beroende av. Enligt utredningen föreslås en termin i svenska för dem som ska undervisa de yngre eleverna. Nu är det två terminer, visserligen inklusive VFU, men det blir ca en halv termins förkortning. Vi finner den förkortningen oacceptabel. Det är viktigt att möjligheten finns att komplettera sin utbildning och gå över till en annan lärarkategori. Dock är det är en nackdel att ökningen för dem som ska undervisa äldre elever sker på bekostnad av den utbildningsvetenskapliga kärnan - mycket oroväckande anser framför allt SLUGs representant. Även om den utbildningsvetenskapliga kärnan minskas med en termin vill vi föreslå att ett moment som tidigare inte funnits med på lärarutbildningen på alla lärosäten läggs in i den, nämligen en skrivstrimma. Vid Göteborgs universitet framkom vid en kvalitetsgranskning av lärarstudenternas examensuppsatser att skrivkompetensen var oväntat låg. Som en åtgärd har det arbetats fram en integrerad kurs i akademiskt skrivande för alla studenter inom allmänna utbildningsområdet. Denna skrivstrimma bör enligt vår syn ha en naturlig plats även i den nya utbildningvetenskapliga kärnan. Ämneskombinationer Det är negativt med så pass traditionella ämneskombinationer som förslaget innehåller. Andra kombinationer borde absolut till. Vi har goda erfarenheter av många olika kombinationer ihop med LUR2s inriktningar och vi anser inte att det är bra att de estetiska ämnena undervisas av ettämneslärare det blir bättre samarbete mellan olika ämnen om flera lärare har olika kombinationer. Vi ifrågasätter den strikta indelningen i förstaämne respektive andraämne. Det får bl.a. konsekvensen att man inte kommer fram till forskarstudier i engelska. Vi undrar hur det påverkar duktiga studenter om de vet att de aldrig kan få en fjärde termin inom lärarutbildningen och därmed inte kan fortsätta med forskarutbildning om de skulle vilja. Det är olyckligt att vissa ämnen bara får förekomma som första ämne och andra som andra ämne. Vi ifrågasätter också att första ämnet alltid ska vara det med längst studier. Studenterna är mer receptiva senare i utbildningen. En del av utredningen som vi vänder oss kraftigt mot är förslaget att blivande svensklärare ska läsa de två akademiska ämnena litteraturvetenskap och nordiska språk/svenska språket var för sig och att de kan studera dem med så sned fördelning av sina fyra terminers studier som endast en termin i det ena ämnet och tre terminer i det andra ämnet. All forskning kring utveckling av det egna modersmålet visar att det måste ske ett arbete mellan både språk och skönlitteratur samtidigt och tillsammans. Man talar i detta sammanhang om helspråkssyn på svenskämnet, vilket är en översättning av whole language apporoach. Vid GU har de tre institutionerna (alltså även IPD) som medverkar i svenskinriktningen funnit mycket goda samarbetsformer och byggt upp en svensklärarutbildning med kvalitet där studenterna får läsa lika mycket litteraturvetenskap och språkvetenskap, båda med didaktiska inslag. Det kan inte

8 heller bli någon progression i svenskämnesutbildningen om inte alla studenter i en inriktning har samma bakgrund. - Ämnesdidaktik Ledamöterna för språkinriktningarna menade att det är mycket positivt att man så starkt i utredningen betonar ämnesdidaktiken. Möjligheterna till gemensam ämnesdidaktik bör stärkas då så mycket är gemensamt. De europeiska språken har ju en gemensam didaktik som bas Vi anser också att det är positivt med ämnesdidaktiska centra, däremot får det inte bli motsatsförhållanden mellan ämnesdidaktiska centra och språkgemensamma satsningar vid varje lärosäte. Det finns också oro att språkutbildningarna också splittras upp alltför mycket mellan lärosäten, det är svårt då också att få en klar och tydlig progression. Det är positivt att inslag av både retorik och dramaturgi ska ingå i utbildningen för alla. Modersmålsundervisning Det är positivt med satsning på modersmålsundervisning och minoritetsspråk och ambitionen att bygga upp akademiska miljöer i respektive minoritetsspråk Fältskolor / VFU Det är en mycket god tanke med fältskolor, men hur skall det fungera i Göteborg, där det redan är så stora behov av VFU-platser?? Det viktiga för Göteborg att få rätsida på är ju rätt placering/rätt stadium. Fältskolor kan dock komma att garantera kvaliteten på ett annat sätt Det är bra att förslaget också innefattar VFU i vuxenutbildningen och VFU i andra verksamhetsområden än skolinstitutionerna; det kan vidga yrkesverksamhetsområdena. Dock är det negativt att det blir kortare VFU totalt. Det är inte självklart positivt med särskilda VFU-block för alla; det måste finnas möjligheter till anpassning efter inriktning/examen. Språkinriktningarna betonar vikten av att få lägga VFU i särskilda block utanför HFU-kurs eftersom studenterna måste få med sig tillräckligt av ämnet ut på skolorna. I kurser i svenska och inriktningar mot de tidiga åren bör däremot möjligheten till integrerad VFU få finnas kvar. Det är viktigt att ta vara på det arbete som gjorts vad gäller att integrera VFU och HFU, det får inte bara kastas bort. Det finns goda exempel som man måste kunna arbeta vidare med och utveckla. HFU och VFU måste fortsatt få hänga samman, men man kanske kan tillåtas finna olika lösningar inom samma lärosäte. Det är viktigt med VFU i kommunala skolor. Det är också av stor betydelse att fortsatt garantera progression vid nya VFU-modeller/upplägg. Vad gäller examination och bedömning av VFU måste det framgent vara en ämnesdidaktiker som gör detta. Det är extra viktigt i språkinriktningarna. Vi frågar oss vem som skall definiera goda skolor? Det är bra att det betonas att lärare på fältet bör vända sig till forskare för att få stöd och inspiration i sin undervisning. Förkunskaper Det är positivt med stärkta förkunskaper i svenska. LUR 2 har också ett önskemål om krav på kurs C i engelska. Det kan ses som ett led i statushöjandet av läraryrket. Lämplighetsprövning Ledamöterna ställer sig i princip positiva till förslaget om utformning av lämplighetsprov och vi anser att det är bra att det betonas att hänsyn ska tas till att förmågorna kommer att utvecklas under utbildningen.

9 Examina Önskas förtydligande av relationen mellan generella examina och antagning till forskarutbildningen, såväl i ämnena som i utbildningsvetenskap. Det är också otydligt hur man menar att man skall kunna inkludera examensarbete på grundnivå och avancerad nivå om vardera 15 hp, inom ramen för 90 hp ämnesstudier. Synpunkter på språkbruk och perspektiv Språkbruket och valet av termer och benämningar är ibland problematiska, t ex anser vi att benämningen grundlärare är otillfredsställande/olycklig. Språkbruk och barnsyn, syn på barndom och socialisation och språkbruk kring dessa områden, framför allt för de yngre barnens vidkommande, känns helt föråldrat. Språket är också starkt normerande och konserverande efter ett vuxenperspektiv. Ett barnperspektiv på lärande saknas i princip i skrivningen. Förslaget En hållbar lärarutveckling stämmer heller inte överens med läroplanernas intentioner om att skolan skall motverka traditionella köns/genusmönster. Mångfaldsbegreppet är problematiskt då det tenderar att befästa föreställningar om det etniskt svenska vs det icke-etniskt svenska (vi o dom), ett alltför avgränsat och otillräckligt mångfaldsbegrepp. Genusperspektiv, HBT-perspektiv saknas. Det sociokulturella perspektivet och samspelets betydelse för lärandet är helt bortskrivet, detta känns också helt föråldrat och motsäger mycket aktuell forskning på området. Anställningsformer Det är intressanta förslag på olika typer av anställningsformer, vilka bör gynna ett ömsesidigt utbyte mellan högskola och skola. Vi ser positivt på det förslag utredningen har beträffande fortbildning och kompetensutveckling: att möjligheten till detta ska stärkas och att lärosäten och skolhuvudmän tar ett gemensamt ansvar för att erbjuda bra kurser som fortbildning.