Slutrapport till Skyltfonden - Trafikverket
|
|
- Bengt Magnus Hansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slutrapport till Skyltfonden - Trafikverket Slutrapport av EK 50 A 2009: Utfärdare/CDS ID 91410, Mats Petersson, mpeterss Utgåvedatum Utgåva 1 Filnamn Slutrapport EK 50A 2009_14276.doc Säkerhetsklass Öppen
2 Rapport 2 (15) Utfärdare (avd,namn,cds-id) Bilaga 91410, Mats Petersson, mpeterss Förord Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. Skyltfondsprojektet "Utveckling av testprocedurer för integrerad säkerhet för fotgängare", som denna rapport omfattar, utgör ett delprojekt inom ett internationellt projekt som VCC deltagit i för utveckling av testprocedurer av nya aktiva säkerhetsfunktioner. Det ekonomiska stödet från skyltfonden har varit till stor nytta för VCC:s bidrag i utvecklingen av testproceduren. Göteborg februari 2012 Mats Petersson projektledare
3 Rapport 3 (15) INNEHÅLL: Sammanfattning Syfte Bakgrund Metod och material Fas 1: Fältanalys och Scenarier Fas 2: Utveckling av provproceduren Utvärderingsmetod Fysisk provmetod Provobjekt Resultat Slutsatser Metodutvecklingsprojekt, erfarenheter och potential Trafik säkerhetsnytta och spridning av resultat Kontaktpersoner Referenser Bilaga.. 15
4 Rapport 4 (15) Sammanfattning VCC har inom ett internationellt samarbetsprojekt AEB (Autonomus Emergency Braking), som letts av det engelska försäkringsinstitutet Thatcham, bland annat deltagit i utveckling av testprocedur för integrerad säkerhet för fotgängare genom detta skyltfondsprojekt. Skyltfondsprojektets syfte har varit att utveckla ett förslag till provmetod, vilken kan utvärdera prestanda av helheten när man kombinerar aktiva bromsande system med passiva islagssystem i fotgängarkollisionsscenarier, som kan användas av olika intressenter t.ex., ratinginstitut, myndigheter, osv. Trafikolyckor med oskyddade trafikanter är ett av världens största hälsoproblem. Utveckling av förbättrat skydd för fotgängare i kollisioner med bilar går, förutom att förbättra skyddet vid islag, mot att bygga in avkänningssystem i fordonen för att automatiskt bromsa dessa och på så sätt mildra islagskonsekvensen eller helt undvika kollision. Hastighetsreduktion med hjälp av aktivt bromsande system bedöms att effektivt minska antalet skadade fotgängare. Det saknades vid detta projekts start studier av utvärderingsmetoder som kopplade samman effekten av aktiva bromssystem och passiva islagssystem, vilket är av största vikt för att ta fram förslag på en provmetod som kan ligga till grund för rating och lagkrav. Under projektets gång har VCC och en av de andra parterna i det internationella projekt som VCC deltagit i gjort sådana studier. Projektet har utförts i två steg. I fas 1 utfördes fältdataanalysen och i fas 2 utvecklades provproceduren. Inom AEB projektet utfördes en gemensam fältdataanalys av de olika parterna, som resulterade i ett antal huvudscenarier. Målet för fas 2 var att utveckla en fysisk provmetod baserad på huvudscenarierna, specifikationer på provobjekt samt förslag på utvärderingsmetod av prestanda, som baseras på potentiell skadereduktion för integrerad säkerhet för fotgängarskydd. Integrerad säkerhet inkluderar aktivt bromsande system och islagsskyddssystem. För att ta fram en provprocedur som inkluderar utvärderingsmetod av prestanda, så krävs det en koppling mellan fysiskt utförda prov och utvärderingsmetoden. Inom projektet har därför olika utvärderingsmetoder analyserats. Vid analysen av de olika utvärderingsmetoderna tydliggjordes behovet av att kunna erhålla ett mått på frekvensförändringen i islagshastighet genom den fysiska provningen samt att utvärderingsmetoden är kopplad till riskkurvor. För att provproceduren skall väga samman effekten av integrerad säkerhet, inkluderande aktivt bromsande system och islagsskyddssystem, så behöver utvärderingen av effekten av aktiva bromsande system kopplas samman med den befintliga utvärderingsmetoden för islagsskyddssystem i t.ex. EUNCAP:s boxsystem. EUNCAP har beslutat att den nya ratingmetoden av aktivt bromsande system för fotgängarskydd skall ingå i Box 3, vilken är boxen för fotgängarskydd. Resultatet av AEB projektet är ett komplett förslag på provprocedur för utvärdering av effekten av aktiva bromsande system inkluderande fysisk provmetod, specifikation av provobjekt samt utvärderingsmetod för rating. Dessa resultat presenterades i olika internationella fora under hösten I början av 2012 har EUNCAP beslutat att den fortsatta provmetodutvecklingen för ratinginförande 2014, med avseende på aktivt bromsande system i fotgängar- och bakifrånkollisionsscenarier, skall baseras på AEB projektets provprocedurförslag.
5 Rapport 5 (15) 1. Syfte Utveckling av förbättrat skydd för fotgängare i kollisioner med bilar går, förutom att förbättra skyddet vid islag, mot att bygga in avkänningssystem i fordonen för att automatiskt bromsa dessa och på så sätt mildra islagskonsekvensen eller helt undvika kollision. Genom att sänka våldsnivån vid islaget kommer fordonens skyddande system att få ökad effektivitet speciellt vid höga våldsnivåer. Potentialen för att skydda fotgängare och andra trafikanter kommer med andra ord att öka substantiellt med denna typ av teknologi. Ingen generell testprocedur finns dock idag för att mäta potentialen hos fordon för att skydda fotgängare vid en kombination av aktiva bromsande system och effektiva islagsskydd. Idag mäts endast förmågan att skydda vid islag mot fordonet. Projektets syfte är därför att utveckla ett förslag till provmetod vilken kan utvärdera prestanda av helheten när man kombinerar aktiva bromsande system med passiva islagssystem. Projektet utförs i samarbete med externa parter, för att nå en bred internationell förankring av förslaget samt för att kunna följa metodutvecklingen globalt, men specifikt mot Europa, med avseende på provmetoder samt utvärderingsmetoder. Syftet är att ta fram ett förslag anpassat till denna internationella utveckling inom området. 2. Bakgrund Trafikolyckor med oskyddade trafikanter är ett av världens största hälsoproblem. En sammanfattning av rapporter som kartlägger omfattningen av personbil-fotgängarolyckor samt effekten av hastighetsreduktion i dessa har genomförts och presenterats i [1]. Rating av passiva islagsskyddssystem introducerades 1997 genom EuroNCAP och de första lagkraven trädde i kraft 2005 i EU och Japan. De metoder som används idag är baserade på fysiska tester som simulera frontalkollisioner med vuxna och barn och syftar till att fordonsdesignen anpassas för att uppfylla dessa mål och krav och därmed minska skaderisken vid islag i fordonet. Utveckling och uppdateringar av dessa metoder och krav pågår och kommer att införas inom några år. Kollisionsvarning med autobroms och fotgängarskydd är den tredje generationen av Volvo Personvagnars ADAS(Advanced Driver Assistance Systems)-system som hjälper föraren att undvika kollisioner och lanserades i den nya Volvo S De första 2 generationerna av Volvo Personvagnars ADAS-system gav varning, bromsstöd och delvis automatisk nödbroms upp till 5 m/s2 vid påkörningsolyckor bakifrån med rörliga och stillastående fordon. I den tredje generationens system ingår full automatisk nödbroms upp till 10 m/s2 med varning, bromsstöd och automatisk nödbromsning i scenarier med fotgängarolyckor och bakifrånolyckor för att automatisk undvika kollisioner. För andra biltillverkare pågår en liknande funktions- och systemutveckling. Volvos analysmetod som förutspår hur säkert de aktiva bromssystemen kommer att fungera i verkliga trafikolyckor samt en sammanställning av andra studier som beräknar effekten av aktiva bromssystem finns presenterade i [1]. Vid detta projekts start saknades utvärderingsmetoder som kopplade samman effekten av aktiva bromssystem och passiva islagssystem, vilket är av största vikt för att ta fram förslag på en provmetod som kan ligga till grund för rating och lagkrav. Under projektets gång har VCC och en av de andra parterna i det internationella projekt som VCC deltagit i gjort sådana studier [2, 3, 4]. Sedan projektet startades har utvecklingen accelererat inom området och de flesta biltillverkare och institut i Europa och USA är aktiva i progressen på något sätt. I Europa har VCC, för utveckling av
6 Rapport 6 (15) testprocedurer, deltagit i projektet AEB (Autonomus Emergency Braking), som letts av det engelska försäkringsinstitutet Thatcham. Övriga deltagare i detta projekt har varit Folksam, IIHS (Insurance Institute for Highway Safety), UDV (German Insurers Accident Research), Loughborough University och en leverantör av aktiva bromsande system. Parallellt med AEB projektet har två andra större projekt pågått i Europa, som också arbetat med testprocedurer för aktivt bromsande system, vfss respektive ASSESS. vfss är ett projekt med deltagare från framförallt tyska biltillverkare och institut och ASSESS är ett EU-projekt med deltagare från biltillverkare, institut och universitet. AEB, vfss och ASSESS har samtliga arbetat med testprocedurer för scenarier med bakifrånkollisioner, dock är det endast AEB och vfss som arbetat med testprocedurer för fotgängarkollisionsscenarier. Förutom dessa projekt har även ADAC tagit fram en provprocedur för bakifrånkollisioner. Det har tagits initiativ från EUNCAP till harmoniseringsgrupper, för att samordna resultat från de parallella projekten. Testprocedurerna är tänkta att användas vid utvärdering av ett fordons prestandanivå med avseende på integrerad säkerhet. Testprocedurerna skall kunna användas av olika intressenter, ratinginstitut, biltillverkare, myndigheter, osv., 3. Metod och material Grundläggande idéer om hur en testprocedur kan skapas hade inför projektet utarbetats tillsammans med Thatcham. Thatcham hade gjort ett förslag till upplägg för arbetet. I detta planerade arbete låg en inventering av djupstudier av fotgängarolyckor i Sverige och i England som bas för vilka scenarier som är troliga och rimliga kopplat till dessa olyckor. Kunskapen av hur dessa olyckor ser ut fanns rimligen i det tillgängliga materialet i dessa databaser. Planen för projektet var att i fas 1 utföra fältdataanalysen och i fas 2 utveckla provproceduren. 3.1 Fas 1: Fältanalys och Scenarier: Inom AEB projektet utfördes en gemensam fältdataanalys av de olika parterna, som resulterade i ett antal huvudscenarier. Loughborough University utförde analys av engelsk fältdata i STAS19 och OTS, (Bilaga 1), VCC samlade in och analyserade i fotgängarolyckor med Volvobilar [5], GDV analyserade sin försäkringsdata och IIHS utförde analyser i databaser i USA. Som exempel visas här resultat på de vanligaste scenarierna och fördelningen dem emellan från VCC:s fotgängarfältdatabas [5] c moving forward p crossing from left c turning left p crossing from right c turning right p crossing from right c moving forward p crossing diagonally from left c moving forward p is moving or standing at the side of the road 2 c moving forward p crossing from right 4 c turning left p crossing from left 6 c turning right p crossing from left 8 c moving forward p crossing diagonally from right 10 c moving backward p standing/approaching /crossing Fig. 1: Scenarier med bil-fotgängar rörelse från VCC:s fotgängarfältdatabas [5].
7 Rapport 7 (15) moving pattern (mp) (c=car, p=pedestrian) No. of cases % of cases % of Junior n=34 % of Adult n=196 % of Senior n= c moving forward, p crossing from left c moving forward, p crossing from right c turning left, p crossing from right c turning left, p crossing from left c turning right, p crossing from right c turning right, p crossing from left c moving forward, p crossing diagonally from left c moving forward, p crossing diagonally from right c moving forward, p moving /standing at the side of the road c moving backward, p standing /approaching /crossing not classified Tabell 1. Fördelning av fall per fotgängarolycksscenario med Volvobilar i Sverige [5] Analysresultaten sammanställdes och gav som gemensamt resultat de fotgängarkollisionsscenarier som var mest frekventa i de olika databaserna. Scenarierna från de olika databaserna gav ett likvärdigt resultat med en viss spridning. Från detta resultat kunde AEB projektet ta fram 5 huvudscenarier som ur ett skadeperspektiv täckte den större andelen fotgängarolyckor. Det har under projektets gång presenterats delresultat från AEB- och vfss-projektet, varför man har kunnat jämföra scenarierna från respektive projekt. Förslagen på huvudscenarier från respektive projekt hade en stor överensstämmelse, vilket underlättade det fortsatta arbetet med att utveckla provproceduren. Följande sammanställning visar de 5 huvudscenarier som togs fram inom AEB gruppen. Fig. 2: De resulterande 5 huvudscenarierna från AEB projektets fältdataanalys (Bilaga 2)
8 Rapport 8 (15) 3.2 Fas 2: Utveckling av provproceduren Målet var att utveckla en fysisk provmetod baserad på huvudscenarierna, specifikationer på provobjekt samt förslag på utvärderingsmetod av prestanda Utvärderingsmetod För att ta fram en provprocedur som inkluderar utvärderingsmetod av prestanda, så krävs det en koppling mellan fysiskt utförda prov och utvärderingsmetoden. Inom projektet har vi därför analyserat olika utvärderingsmetoder, för att utforma förslaget på den fysiska provmetoden. Det finns ett antal olika möjligheter att analysera potentiell skadereduktion för integrerad säkerhet för fotgängarskydd. Här följer exempel på ett antal olika metoder som presenterats i studier och som använts som underlag i AEB projektet: Volvo Cars generella "Benefit Estimation Model". "Case by case" analys av fätdatafall ger i kombination med personskaderiskfunktioner effekten av hastighetsreduktion [1] INPUT A real world traffic accident data B system functionality definition PROCESSING DATA C impact speed reduction D estimation of injury outcome OUTPUT E accidents avoided and mitigated F reduction of injuries Fig. 3: VCC:s generella "Benefit Estimation Model" [1] VERPS+ metoden, som har tagits fram av GDV, fka och ika [2, 3, 4]. Metoden är tillämpbar för analys av islagsskyddssystem samt integrerad säkerhet. "Injury shift" metoden har utvecklats av VUFO för analys av islagsskydds system [6, 7]. Det är i princip en "case by case" analysmetod där man bedömer skadeutfall med och utan skyddssystem. Denna metod kan även tillämpas för analys av integrerad säkerhet för fotgängarskydd, vilket gjorts i vfss projektet under Ingen officiell rapport från vfss är dock tillgänglig ännu. VCC:s preliminära analysmetodik: utvärdering av helheten när man kombinerar aktiva bromsande system med passiva islagssystem. Metodiken baseras på fältdata, skadeklassificering, riskkurvor, kriteria vid islag samt inbromsningsprestanda, inklusive fysisk provning av aktiva bromsande system och passiva islagssystem.
9 Rapport 9 (15) Pedestrian Comparison based on GIDAS data: 1) Base vehicle 2) Base vehicle + AEB Strategisk Taktisk Operationell Kollision Post crash Förutsättningar Detektera, tolka, besluta Åtgärd Konsekvens Detection critical situation Interpre tation Decision Extrem scenario Jumping in front of vehicle. Driver Detection Driver measures - breaking x-yg Xg Speed reducti on Collision velocity Collision Speed Scenario, Pedestrian Vehicle Kinematic pedestrian Head impact speed Injury risk reduction X Normal Scenario, including obstructed view Driver : eyes off road, no perception Vehicle detection Vehicle measures - autonomus braking Xg Head/Leg impact speed Injury criteria Injury risk risk detecti on Inter preta tion Decisi on Fig. 3: VCC:s preliminära analysmetodik: baserad på riskkurvor, kriteria vid islag samt inbromsningsprestanda. Ovanstående exempel på utvärderingsmetoder är detaljerade och kräver en omfattande analys per system och bil som skall utvärderas. När det gäller utveckling av utvärderingsmetoder för rating och lagkrav så tillkommer det att beakta att metodiken behöver vara enkel, rationell och generisk. Det gäller speciellt kopplingen mellan aktiva bromsande system och passiva islagssystem. Analysen av de olika utvärderingsmetoderna tydliggjorde behovet av att den fysiska provningen skall ge frekvensförändringar i islagshastighet över de för fotgängarkollisionsscenarierna, ur ett skadeperspektiv, representativa hastighetsspannen Fysisk provmetod Utvecklingen av den fysiska provmetoden inkluderar provförfarande, provutrustning samt klarläggande av krav på repeterbarhet och mätnoggrannhet. Utvecklingen av förslag på provmetoden har gjorts gemensamt inom AEB projektet.
10 Rapport 10 (15) Provobjekt För provobjektutvecklingen är det av stor vikt att provobjekten representerar de mänskliga attributen i förhållande till de sensorer som används i fordon. För att provobjektet skall fungera för olika sensorsystem skall de inneha karakteristika motsvarande riktiga fotgängare med avseende på utseende samt IR- och radarreflektion. Provobjektet är tänkt som surrogat för en fotgängare för provning av förarvarning och autonoma bromssystem. För vissa sensorsystem är det av vikt att provobjekten är tredimensionella. VCC och Thatcham har representerat AEB projektet i EUNCAP-harmoniseringsgruppen som tar fram specifikationen för fotgängarprovobjekt. AEB projektet har utfört provning av olika provobjekt som underlag till specifikationen av provobjekt. 4. Resultat Resultatet av AEB projektet är ett komplett förslag på provprocedur för utvärdering av effekten av aktiva bromsande system inkluderande fysisk provmetod, specifikation av provobjekt samt utvärderingsmetod för rating (bilaga 2). Dessa resultat presenterades i olika internationella fora under hösten I början av 2012 har EUNCAP beslutat att den fortsatta provmetodutvecklingen för ratinginförande 2014, med avseende på aktivt bromsande system i fotgängar- och bakifrånkollisionsscenarier, skall baseras på AEB projektets provprocedurförslag. För att provproceduren skall väga samman effekten av integrerad säkerhet, inkluderande aktivt bromsande system och islagsskyddssystem, så behöver provproceduren kopplas samman med den befintliga ratingen av islagsskyddssystem i t.ex. EUNCAP:s boxsystem. EUNCAP har beslutat att den nya ratingmetoden av aktivt bromsande system för fotgängarskydd skall ingå i box 3, vilken är boxen för fotgängarskydd. Initialt kommer viktningen för islagsskyddssystemen att väga tyngre i box 3, eftersom EUNCAP efterfrågar resultat av effekten av de aktivt bromsande systemen från fältdata innan man ger en ökad viktning för dessa system i ratingboxsystemet. Tilläggas skall att även varningar kommer att vägas in i ratingsystemet. Varningarna kommer att provas genom att bromsarna kommer att aktiveras med hjälp av en bromsrobot med en viss kraft och en viss tidsfördröjning från det att varningen ges. Provproceduren som beskrivs i bilaga 2 omfattar även bakifrånkollionsscenarierna. Den övergripande principen för proven i de olika scenarierna är att proven utförs över ett hastighetsspann som är representativt för scenarierna ur ett skadeperspektiv. För fotgängarkollisionsscenarierna är det föreslagna hastighetsspannet 0 60 km/h. Vid de fysiska proven mäts hastighetsreduktionen med aktivt bromsande system separat samt i kombination med varning. Resultaten vid den fysiska provningen kan dels vara undvikande av en kollision och dels reducerad kollisionshastighet (islagshastighet). Grundprincipen för utvärderingen av skadeeffektreduktionen bygger på den metod som beskrivs av Korner [8], där skadeutfallet presenteras som en produkt av skaderisken som en funktion av krockallvarlighetsgraden (riskkurvan) och krockallvarlighetsgradens distribution. Genom att lägga till ett hastighetsreducerande system i en bil kommer skaderisken av islagsskyddssystemet att vara oförändrad, varför även skaderisken som en funktion av krockallvarlighetsgraden är oförändrad. Istället kommer krockallvarlighetsgradens distribution, dvs. exponering, att förändras. Förmodligen minskar antalet olyckor och exponeringen kommer att flyttas mot lägre krockallvarlighetsgrad. Skadereduktionseffekten av det analyserade aktiva bromsande systemet är den relativa skillnaden mellan skadeutfallet med och utan aktivering av det aktivt bromsande systemet.
11 Rapport 11 (15) Fig. 4: Illustration av minskat skadeutfall genom förbättrat islagsskyddssystem [1] Fig. 5: Illustration av minskat skadeutfall genom aktivt bromsande system [1]
12 Rapport 12 (15) Eftersom metodiken för utvärderingsmetoden för rating och lagkrav behöver vara enkel, rationell och generisk med avseende på kopplingen mellan aktiva bromsande system och passiva islagssystem, så har ovanstående grundprincip fått anpassas i provprocedurförslaget för ratingmetoden. Effekten av riskkurvorna har tillförts genom att det lagts till en högre viktning av hastighetsreduktion i de högre kollisionshastigheterna, över 40 km/h, där islagsskyddssystemen har en begränsad effekt, se figur 6. För att få poäng i kollisionshastighetsspannet över 40 km/h, så behöver den resulterande kollisionshastigheten efter inbromsning vara under 40 km/h enligt föreslagen provprocedur, se figur 6. Fig. 6: Exempel på föreslagen AEB utvärderingsmetod i ett fotgängarkollisionsscenario (bilaga 2)
13 Rapport 13 (15) Principen för utvärderingsmetod av varning, undvikande av kollision och minskad kollisionshastighet i ett kollisionsscenario åskådliggörs i Fig. 7. Fig. 7: Exempel på utvärderingsmetod av varning, undvikande av kollision och minskad kollisionshastighet i ett kollisionsscenario Provproceduren inkluderande provmetod för fysisk provning i olika scenarier, specifikation av provobjekt och utvärderingsmetod kommer att vidareutvecklas inom bland annat EUNCAP under Det kommer även att ske en vidareutveckling av provobjekt och övrig provutrustning under det närmaste året. 5. Slutsatser En provmetod vilken kan utvärdera prestanda av helheten när man kombinerar aktiva bromssystem och passiva islagssystem för fotgängarkollisionsscenario har tagits fram inom ramen för AEB. 5.1 Metodutvecklingsprojekt, erfarenheter och potential Utvecklingen av förslag på provprocedur för fotgängarkollisionsscenarier har varit mycket effektiv genom samarbetet inom AEB projektet. Det har funnits tydliga fördelar att det varit ett begränsat antal deltagare i AEB projektet, för att nå en effektiv analys och utveckling samt för att kunna komma överens om ett gemensamt förslag. Jämfört med de övriga projekten i Europa, vfss respektive ASSESS, så har AEB projektet haft förmågan att enat komma fram till ett gemensamt förslag i rätt tid.
14 Rapport 14 (15) Dock skall nyttan av parallella projekt med viss överhörning lyftas fram som positivt för den övergripande utvecklingen av provprocedurer. Utveckling av nya provprocedurer för aktiva system behöver belysas från olika håll, varför det är otillräckligt med enbart ett stort utvecklingsprojekt där alla skall bidra och lämna synpunkter. Kommande utveckling av provprocedurer bör bedrivas på liknande sätt med parallella projekt med viss överhörning, så som det gjorts för fotgängar- och bakifrånkollisionsscenarier, för att nå en effektiv utveckling med bidrag baserade på olika behov och förutsättningar. Det är dock viktigt att fältdataunderlag samt förslag på scenarier, provmetoder, provobjekt och utvärderingsmetoder blir transparenta mellan projekten genom delrapporter och seminarier. VCC kommer att fortsätta att vara en aktiv part i utvecklingen av nya provprocedurer för aktiva och integrerade säkerhetssystem på motsvarande sätt som VCC varit i AEB projektet. 6. Trafik säkerhetsnytta och spridning av resultat Genom att basera provmetoder och scenarier på fältdataunderlag och genom att utvärderingsmetoderna är tydligt kopplade till skadereduktionseffekten av de aktivt bromsande systemen, så kommer trafiksäkerhetsnyttan att säkerställas. Spridningen av resultaten från projektet har varit mycket god genom kommunikationen av AEB projektresultaten i olika fora samt via Thatchams hemsida. Det har även skrivits papper och rapporter inom AEB projektet [9], (Bilaga 1-2). 7. Kontaktpersoner Projektledare: Mats Petersson VCC Safety Centre, Dept VCG PV22, SE Göteborg mpeterss@volvocars.com Ansvarig för fältdataanalys: Magdalena Lindman VCC Safety Centre, Dept VCG PV22, SE Göteborg mlindman@volvocars.com Ansvarig för utveckling av provobjekt och fysisk provning: Jonas Ekström Quality, Analysis Verif, Dept VCG PVV2:1, SE Göteborg jekstro2@volvocars.com 8. Referenser 1. M Lindman, A Ödblom, E Bergvall, A Eidehall, B Svanberg and T Lukaszewicz, Benefit Prediction Method for Pedestrian Auto Brake Functionality, 2010 ESAR, Hanover, Germany 2. Kühn, M., Fröming, R., Schindler, V.,: "Fußgängerschutz. Unfallgeschehen, Fahrzeuggestaltung, Testverfahren",Fachbuch, ISBN , Springer-Verlag Berlin Heidelberg Fröming, R., Kühn, M., and Schindler, V., Requirement Engineering for Active Safety Pedestrian Protection Systems based on Accident Research, Advanced Microsystems for
15 Rapport 15 (15) Automotive Applications 2006 Publisher Springer Berlin Heidelberg DOI / ISBN Part Part 2 DOI / _8 4. Michael Hamacher, Lutz Eckstein, Matthias Kühn, Thomas Hummel, Assessment of active and passive technical measures for pedestrian protection at the vehicle front, 2011, Paper Number , 22st ESV Conf Lindman, M., Jakobsson, L., Jonsson, S., Pedestrians interacting with a passenger car a study of real world accidents. Proc of IRCOBI, Krakow, Poland, 2011: IRC Hannawald, L., Kauer, F., Equal effectiveness study on pedestrian protection. Technische Universität Dresden. Hannawald, L., Kauer, F., Equal effectiveness study on pedestrian protection. Technische Universität Dresden. 7. Liers, H., Hannawald, L., Benefit Estimation of the Euro-NCAP Pedestrian rating Concerning Real World pedestrian safety, 2009, Paper No , 21st ESV Conf J Korner (1989) A Method for Evaluating Occupant Protection by Correlating Accident Data with Laboratory Test Data. SAE Technical Report No James Lenard, Russell Danton, Matthew Avery, Alix Weekes, David Zuby, Matthias Kühn, Typical pedestrian accident scenarios for the testing of autonomus emergency braking systems, Paper Number , 22st ESV Conf Bilaga 1. J. Lenard and R. Danton Accident data study in support of development of Autonomous Emergency Braking (AEB) test Procedures, 23 December AEB Group, AEB TEST PROCEDURES, AUTONOMOUS EMERGENCY BRAKING, Nov 2011
Press Information. Pedestrian Detection i mörker. Animal Detection
Volvo Car Group Public Affairs PVH50 SE-405 31 Göteborg, Sweden Telephone +46 31 59 65 25 Fax +46 31 54 40 64 www.media.volvocars.com Press Information Originator Malin Persson, malin.persson@volvocars.com
Resultatkonferens inom Fordons- och trafiksäkerhet
Resultatkonferens inom Fordons- och trafiksäkerhet Non Hit Car & Truck Volvo Personvagnar med flera projektparter presenterar de resultat som nåtts avseende: 360 vy för bilar Fusion av sensordata Kollisionsfria
Slutrapport av projekt EK 50 A 2009: Fältdatastudie av dödade fotgängare och cyklister vid kollision med personbil
Slutrapport av projekt EK 50 A 2009:8227 - Fältdatastudie av dödade fotgängare och cyklister vid kollision med personbil Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Vägverkets Skyltfond. Ståndpunkter
Balansera aktiv och passiv säkerhet
Balansera aktiv och passiv säkerhet Författare Ola Boström Datum 2014-11-05 Delprogram Säkerhet Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Syfte... 3 4. Genomförande... 3 5. Resultat... 4 5.1
evalue Ett europeiskt projekt för att utvärdera aktiva säkerhetssystem
evalue Ett europeiskt projekt för att utvärdera aktiva säkerhetssystem Transportforum, 9 januari 2009 Jan Jacobson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut The research leading to these results has received
Krock kompatibilitet mellan personbilar och lastbilar
Krock kompatibilitet mellan personbilar och lastbilar Fredrik Törnvall 2014-04-30 Delprogram: Fordons- och Trafiksäkerhet Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Syfte... 4 4. Genomförande...
Verifieringsmetoder för aktiva säkerhetsfunktioner
Verifieringsmetoder för aktiva säkerhetsfunktioner Författare: Dr. Anders Ödblom, Volvo Car Corporation Datum: 2014-03-31 Delprogram: Fordons- och trafiksäkerhet Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund...
Trafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon inblandade
1(5) Bilaga till remissvar TRV 2017/97669, vinterdäckskrav för tunga fordon Trafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon
Intelligent Vehicle Safety Systems
Intelligent Vehicle Safety Systems Trafiksäkerhet utvecklas för framtiden Lennart Lübeck Programrådsordförande IVSS Tillbakablick PFF FoU inom fordonssektorn med statligt stöd IVSS-resultat Positiva och
Stereokamera i aktiva säkerhetssystem
Stereokamera i aktiva säkerhetssystem Projekt inom Fordon och trafiksäkerhet, 2009-00078 Författare: Vincent Mathevon (Autoliv Electronics AB) Ola Bostrom (Autoliv Development AB) Datum: 2012-06-07 Innehåll
Nationellt, Europeiskt och Globalt samarbete
Internationellt samarbete inom trafikolycksutredning framgångar och svårigheter (Nationellt), Europeiskt och Globalt Helen Fagerlind, Chalmers tekniska högskola NFO, Södertälje, 3-4 februari 2015 Nationellt,
Fältprov av skyddssystem (sensordelen) för cyklister och fotgängare vid personbilskollision
Fältprov av skyddssystem (sensordelen) för cyklister och fotgängare vid personbilskollision Rikard Fredriksson 2012-03-30 Fordons- & Trafiksäkerhet Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Syfte...
Benchmarking driver bilars säkerhetsutveckling NoFS Maria Krafft docent trafikmedicin, Umeå universitet chef Trafik & Miljö, Folksam
Benchmarking driver bilars säkerhetsutveckling NoFS - 2011 Maria Krafft docent trafikmedicin, Umeå universitet chef Trafik & Miljö, Folksam Utvärdering av skyddssystem Vilka är viktigast? Krockkudde? Bromskraftsförstärkare
Barns säkerhet i bil har blivit eftersatt
Barns säkerhet i bil har blivit eftersatt Tylösandseminariet 2012 Katarina Bohman 2012-09-04 Copyright Autoliv Inc., All Rights Reserved Bakgrund Säkrare att sitta i baksätet än i framsätet För äldre är
Några fakta om alkohol, hastighet och bilbälte.
Några fakta om alkohol, hastighet och bilbälte. Säkerheten i vägtransportsystemet bestäms av ett antal väl definierade säkerhetsfaktorer eller indikatorer som var för sig och gemensamt bygger upp en säkerhetsnivå.
Slutrapport Krocktest av olika motorcykeltyper mot vägräcke med och utan underglidningsskydd (MPS)
1 Matteo Rizzi matteo.rizzi@folksam.se 070-8316119 Folksam 10660 Stockholm Slutrapport Krocktest av olika motorcykeltyper mot vägräcke med och utan underglidningsskydd (MPS) Rapporten är framtagen med
Bilar körs av människor. Därför måste den grundläggande principen bakom allt vi gör på Volvo vara och förbli säkerhet
Bilar körs av människor. Därför måste den grundläggande principen bakom allt vi gör på Volvo vara och förbli säkerhet Assar Gabrielsson & Gustaf Larson, Volvos grundare Jonas Ekmark Förebyggande säkerhet
Folksams rapport om Hur säker är bilen? 2015
Folksams rapport om Hur säker är bilen? 2015 Förord Folksam har en lång erfarenhet inom trafiksäkerhetsforskningen. Sedan åttiotalets början har vi samlat in och analyserat information om trafikskador
OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR
OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR Matteo Rizzi 1, Johan Strandroth 2,3, Claes Tingvall 2,4 1 Vectura Consulting AB 2 Vägverket 3 Karolinska Institutet,
Nyckeltal Bilprovningen
Nyckeltal Bilprovningen 5,5 miljoner besiktningar/år Cirka 22 000 besiktningar/dag Omsättning: 1,5 mdr SEK Cirka 2 000 medarbetare 175 stationer och två mobila anläggningar 97 procent av befolkningen når
Fordonsbaserat skyddssystem för cyklister och fotgängare - provmetoder och utvärdering
Fordonsbaserat skyddssystem för cyklister och fotgängare - provmetoder och utvärdering Rikard Fredriksson, Autoliv Research 23 januari, 2013 Delprogram: Fordons- och Trafiksäkerhet Innehåll 1. Sammanfattning...
Krocksäkerhet för nya drivlineteknologier. Stefan Thorn 2012-09-30 Delprogram: Fordons- och Trafiksäkerhet
Krocksäkerhet för nya drivlineteknologier Stefan Thorn 2012-09-30 Delprogram: Fordons- och Trafiksäkerhet Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Syfte... 3 4. Genomförande... 4 5. Resultat...
Bröstskadeprediktion vid krockprov med tunga fordon
Bröstskadeprediktion vid krockprov med tunga fordon Fredrik Törnvall 2013-10-01 Delprogram: Fordons- och Trafiksäkerhet Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Syfte... 4 4. Genomförande...
Cykelsäkerhet och filbytesmanövrar tunga fordon och HCT
Cykelsäkerhet och filbytesmanövrar tunga fordon och HCT NVF Trafiksäkerhetsforum, 2017-09-28 Jesper Sandin Forskare, Förare och Fordon, VTI, Göteborg jesper.sandin@vti.se Innehåll Dagens ämnen Cykelsäkerhet
SKYLTFONDSPROJEKT: UTVECKLING AV PROVMETOD FÖR AXELSKYDD FÖR CYKLISTER TRV 2013/69757
SKYLTFONDSPROJEKT: UTVECKLING AV PROVMETOD FÖR AXELSKYDD FÖR CYKLISTER TRV 2013/69757 Det är fler cyklister än bilister som skadas allvarligt i trafiken. Huvudskador står för de svåraste skadorna men här
Vidareutveckling av prov- och mätmetoder för tunga kommersiella fordons passiva säkerhet
Vidareutveckling av prov- och mätmetoder för tunga kommersiella fordons passiva säkerhet Stefan Thorn 2012-06-30 Delprogram: Fordons- och Trafiksäkerhet Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3
Whiplashskador samband med krockvåld vid påkörning bakifrån
Whiplashskador samband med krockvåld vid påkörning bakifrån Whiplaskskador samband NFT med 2/2002 krockvåld av Maria Krafft och Anders Kullgren Maria Krafft maria.krafft@folksam.se Whiplashrelaterade besvär
Kan ISA få ett genombrott genom Euro NCAP? Anders Lie, Trafikverket
Kan ISA få ett genombrott genom Euro NCAP? Anders Lie, Trafikverket Presentationens upplägg Bakgrund om hastigheter Något om ISA Något om Euro NCAP och ISA 2 2013-04-25 Bilar, vägutformning, hastigheter
Säkerhetslösningar till smartmobil för oskyddade trafikanter jalp! Appen som ska skydda cyklister
Säkerhetslösningar till smartmobil för oskyddade trafikanter jalp! Appen som ska skydda cyklister SP-dagen 2016-03-02 TRANSPORT - DEN STORA OMSTÄLLNINGEN Stefan Candefjord Forskarassistent, Signaler och
Human Modell med Aktiv Nacke och Detaljerad Hjärna för Fotgängarskydd
Human Modell med Aktiv Nacke och Detaljerad Hjärna för Fotgängarskydd Författare: Bengt Pipkorn Datum: 140203 Delprogram: Fordons och Trafiksäkerhet Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3.
Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten?
Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Prof. András Várhelyi, Prof. Christer Hydén, Doc. Åse Svensson, Trafik & väg, Lunds Universitet Bilen är ett flexibelt transportmedel som tillfredsställer
Är det meningsfullt att försöka överraska förare flera gånger i rad när man utvärderar kollisionsvarning?
2010-01-14 Volvo Car Corporation Är det meningsfullt att försöka överraska förare flera gånger i rad när man utvärderar kollisionsvarning? Mikael Ljung Aust, Volvo Cars Institute Excellence Centre at VTI
Nya whiplashskydd erfarenheter från verkliga olyckor
Datum 27-9-4 Nya whiplashskydd erfarenheter från verkliga olyckor Studie från Folksam 27 Bakgrund Omfattning av whiplashskador i Sverige Drygt 35 skadade personer med invaliditet över 1% orsakade i bilolyckor
Bilaga 2a Minimikrav fordon
TRV2011/75732 Bilaga 2a Minimikrav fordon 2012-04-24 Bilaga 2a Minimikrav fordon Avseende Operationell leasing och administration av fordon 2(8) 1 Övergripande... 3 2 Krav... 3 Utsläpp av koldioxid...
Hur nära noll kan vi komma? Fordonsindustrins utmaningar inom trafiksäkerhet
Hur nära noll kan vi komma? Fordonsindustrins utmaningar inom trafiksäkerhet Ingrid Skogsmo Date: 2007-07-11, page 1 Drömmen om rörlighet och ochfrihet relativt dagens läge Date: 2007-07-11, page 2 Drömmen
aktiva säkerhetssystem i bilar
aktiva säkerhetssystem i bilar hur kan de nya intelligenta förarstödsystemen hjälpa förare- även äldre- att köra säkert? Ulf Roos BIL Sweden Teknik och miljö BIL Sweden är den svenska branschorganisationen
Autonoma Fordon Hur påverkar Självkörande Fordon Trafik- och Stadplaneringen? Trafik- och Gatudagarna 2014 Anders Eugensson Volvo Personvagnar
Autonoma Fordon Hur påverkar Självkörande Fordon Trafik- och Stadplaneringen? Trafik- och Gatudagarna 2014 Anders Eugensson Volvo Personvagnar Den tekniska utvecklingen Möjliggör självkörande fordon Till
På Väg mot den Skadefria Bilen?
Vägverket 1 På Väg mot den Skadefria Bilen? Anders Lie / Claes Tingvall Vägverket 2 Omkomna barn 0-14 år 2007 års utfall preliminärt 140 120 100 80 60 40 20 0 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994
Bättre motorcykel- och räckesdesign kan rädda liv
1 Matteo Rizzi matteo.rizzi@folksam.se 070-8316119 Bättre motorcykel- och räckesdesign kan rädda liv Bakgrund Allt fler kör motorcykel i Sverige antalet motorcyklar har fördubblats under de senaste femton
EVW EMERGENCY VEHICLE WARNING. Projektbeskrivning
EVW EMERGENCY VEHICLE WARNING Projektbeskrivning BAKGRUND Siren och blåljus varnar andra trafikanter om annalkande utryckningsfordon Det finns standardiserade funktioner inom ITS-G5 (IEEE 802.11p) för
Tekniskrapport Non Hit Car And Truck
Tekniskrapport Non Hit Car And Truck 2010-2013 Författare: Anders Almevad Datum: 2014-03-28 Delprogram Fordons & Trafiksäkerhet Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3. Syfte... 4. Genomförande....
Volvo säkerhet i almedalen, Volvo Personbilar Sverige AB, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-07-08, Säkerhetsklass: extern Sida 1
Sida 1 Över 80 år i livräddarbranschen 3-punkts bältet som standard i över 50 år Viktigaste för säkerheten Bilbälte DSTC (ESP) Krockkuddar Autobroms Sida 2 Kunskap kan leda till att nollvisionen uppfylls
CASTT Centre for Automotive Systems Technologies and Testing
CASTT Centre for Automotive Systems Technologies and Testing Forskning inom fordons- och komponenttest Roger Tuomas CASTT Centre for Automotive Systems Technologies and Testing Etablerades 2005 Focus technology
Systematiskt arbete med Nollvisionen, vad lära?
Systematiskt arbete med Nollvisionen, vad lära? Anders Lie Med hjälp från TMALL 0141 Presentation v 1.0 Roger Johansson Och, det finns många nollvisioner! Nollvision för varg Nollvision för sportsligt
Nollvisionen från ide till verklighet. Roger Johansson
Nollvisionen från ide till verklighet Roger Johansson EUROPEISKA UNIONENS RÅD, ANSER att antalet dödade och skadade i trafikolyckor fortfarande är oacceptabelt högt, BETONAR vikten av att motorvägar, vägar,
Bilsäkerhet viltolyckor
Bilsäkerhet viltolyckor Folksam 2011 Maria Krafft Anders Kullgren Helena Stigson Anders Ydenius 1 Innehåll Resultat från verkliga olyckor Folksams skadedatabas 667 viltolyckor Trafikverkets dödsfallsstudier
Nya krockvåldskurvor för fotgängares risker vid påkörning av bil
Nya krockvåldskurvor för fotgängares risker vid påkörning av bil Ny kunskap men samma slutsats vad gäller risken för fotgängare att dödas och skadas allvarligt vid kollision med bil Sedan mer än 15 år
Cyklistkomfortgränser: forskningsöversikt och experimentell ram (CKG) Slutrapport
Forskningsrapport 2018:05 Cyklistkomfortgränser: forskningsöversikt och experimentell ram (CKG) Slutrapport M A R C O D O ZZA Division of Vehicle and Traffic Safety CHALMERS UNIVERSITY OF TECHNOLOGY Göteborg,
TRAFIKSÄKERHET - vårt kärnvärde -
TRAFIKSÄKERHET - vårt kärnvärde - Volvo Lastvagnars Haverikommission Anna Wrige Volvo Lastvagnars Haverikommission har undersökt olyckor med Volvolastbilar sedan 969 vad har hänt? varför hände det? vad
Trafiksäkerhetseffekter av HCT. HCT Årskonferens 2015
Trafiksäkerhetseffekter av HCT HCT Årskonferens 2015 2015-08-28 jesper.sandin@vti.se SAFER presentation for Japan SAFER Goals Phase 1 #1 071220 Aktiviteter och projekt Litteraturstudier Andra länders erfarenheter
Inbjudan till Seminarium. Trender och visioner inom aktiv säkerhet
Inbjudan till Seminarium Trender och visioner inom aktiv säkerhet Onsdagen den 3 oktober 2007 08.15-16.00 Lindholmspiren 5, Lindholmen Science Park Göteborg PROGRAM 08.15-08.45 SAMLING MED KAFFE 08.45-09.00
Accelererad provning i
Accelererad provning i simulator Är det möjligt? Magnus Hjälmdahl, VTI Institute Excellence Centre at VTI Common platform for increased and long-term co-operation, competence building and knowledge transfer
Modell för säker trafik hur anpassas modellen för att omfatta olyckor med invalidiserande personskador
Modell för säker trafik hur anpassas modellen för att omfatta olyckor med invalidiserande personskador Projekt EK 50A 2009:8213 Helena Stigson a b, Anders Kullgren a b och Sigrun Malm b a Institutionen
Europeiska unionens officiella tidning
6.12.2003 L 321/15 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2003/102/EG av den 17 november 2003 om skydd för fotgängare och andra oskyddade trafikanter före och vid kollision med ett motorfordon och om ändring
GÅENDES, CYKLISTERS OCH MOPEDISTERS SÄKERHET PÅ HUVUDVÄGAR UTOM TÄTORT I SVERIGE OCH FINLAND
GÅENDES, CYKLISTERS OCH MOPEDISTERS SÄKERHET PÅ HUVUDVÄGAR UTOM TÄTORT I SVERIGE OCH FINLAND Lars Leden Leden (1996) beräknade risken, som antal dödade per hundra miljoner personkm, för personbilsförare,
Masterprogrammet Automotive Engineering MPA: Jonas Sjöblom Avd. Förbränning Tillämpad mekanik Chalmers tekniska högskola
AUTOMOTIVE MPA: Jonas Sjöblom Avd. Förbränning Tillämpad mekanik Chalmers tekniska högskola Varför Automotive Engineering? Intresse för komplexa tekniska system Inkl. människan, trafikmiljöer, kommunikationssystem
Slutrapport avseende projekt, Effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder TRV 2010/17556A
Slutrapport avseende projekt, Effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder TRV 2010/17556A Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets skyltfond. Ståndpunkter och
EU-kommissionens rekommendation om ecall, (COM(2011)6269 final) och EU-kommissionens arbetspapper om konsekvensanalys kopplat till ecall
Yttrande 1 (5) Datum Dnr/Beteckning Ert datum Er beteckning 2012-01-24 N2011/6558/TE Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm EU-kommissionens rekommendation om ecall, (COM(2011)6269 final)
Bilar som talar med varandra
Bilar som talar med varandra för säkerhets skull Trafikverket resultatkonferens 2012-04-23 Stefan Myhrberg Transport Engagements Ericsson Bilar som pratar med varandra AGENDA Uppkopplade fordon och samverkande
Slutrapport Fästanordning för fordons specifik bilbarnstol i framsätet
Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverkets skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter
GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering. Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige
Ny føreropplæring ny retning eller gammelt arvegods i ny innpakning? GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige Forum
Jämförelse av vinter- och sommardäck på barmark sommartid
VTI rapport 849 Utgivningsår 2015 www.vti.se/publikationer Jämförelse av vinter- och sommardäck på barmark sommartid Tester, riskanalys och djupstudier VTI rapport 849 Jämförelse av vinter- och sommardäck
Energieffektivisering av framtida klimatsystem för personbilar. Filip NielseN, 2017
Energieffektivisering av framtida klimatsystem för personbilar Filip NielseN, 2017 Projektet Projektets namn: Energieffektivisering av framtida klimatsystem för personbilar Energy optimisation of future
Photometric Diagnosis of Road Lighting
Photometric Diagnosis of Road Lighting Do You know if Your Road Lighting fullfill the EUnorms according to CEN/TR 13201? -We can check it! Why Photometric diagnosis? Our principles in 4 steps Preparation
Dnr: 2013/0475-8.3 2013-12-05. Barn i bil. Litteratur som underlag till NTF Konsument. Susanne Gustafsson. VTI pm
VTI pm Dnr: 2013/0475-8.3 2013-12-05 www.vti.se Barn i bil Litteratur som underlag till NTF Konsument Susanne Gustafsson VTI pm 2 VTI pm Innehållsförteckning 1 Introduktion, syfte och metod... 5 1.1 Introduktion...
Euro NCAP stöttar ISA vad kan göras för att hjälpa föraren att inte köra för fort. Anders Lie, Trafikverket
Euro NCAP stöttar ISA vad kan göras för att hjälpa föraren att inte köra för fort Anders Lie, Trafikverket Presentationens upplägg Bakgrund om hastigheter Något om ISA Något om Euro NCAP och ISA 2 2012-09-18
Sjukdomar i trafiken i olika skeden av livet. Tylösandsseminariet 2010 Lars Englund Chefsläkare TransportstyrelsensTrafikmedicinska Råd
Sjukdomar i trafiken i olika skeden av livet Tylösandsseminariet 2010 Lars Englund Chefsläkare TransportstyrelsensTrafikmedicinska Råd Betydelsen av sjukdomar i trafiken allmänt Inte bara en enskild faktor
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Mc o räcken Jörgen Persson Trafikverket
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Mc o räcken 2017 Jörgen Persson Trafikverket Omkomna skyddade och oskyddade trafikanter i vägtrafik (glidande 5-års medelvärden), 1996-2016 Källa: Transportstyrelsen
Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)
Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.
Mejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin
Mejeriproduktionens miljöpåverkan Johanna Berlin Ett industriforskningsinstitut med uppgift att stärka företagens konkurrenskraft Så här arbetar SIK Strategisk forskning Industrigemensamma projekt, nätverk,
Självkörande fordon utifrån en samhällekonomsikt perspektiv
Självkörande fordon utifrån en samhällekonomsikt perspektiv Maria Börjesson Professor of Economics VTI Swedish National Road and Transport Research Institute KTH Royal Institute of Technology maria.borjesson@vti.se
Extended Collision Mitigation
Extended Collision Mitigation Projekt inom Fordons- och trafiksäkerhet Författare: Hui Zhong, Christian Larsson och Frida Ramde Volvo Technology AB Datum: 2011-07-06 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund...
SPCT-metoden - Provning av hundburar
Författare, enhet Mikael Videby SP Bygg & Mekanik 2016-05-10 1 (9) Utgåva 3 SPCT-metoden - Provning av hundburar Utskrivet dokument är ostyrt, dvs inte säkert gällande. 2016-05-10 Utg. 3 2 (9) Tillämpningsområde...
Vägtrafikskador 2014 Road traffic injuries 2014
Statistik 2015:8 Vägtrafikskador 2014 Road traffic injuries 2014 Publiceringsdatum: 2015-04-09 Tabellerna 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5, 4.1, 4.2, 5.2, 6.1 och 6.2 korrigerade 2016-02-09 Kontaktperson: Trafikanalys
Kommer tekniken att lösa alla våra problem?
s Kommer tekniken att lösa alla våra problem? Trafiksäkerhetskonferens Riksdagen 27 Maj 2015 SAFER presentation for Japan Ingrid Skogsmo 1 Vision SAFER provides excellent multidisciplinary research and
Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI
Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI Upplägg Hastigheter i tätort idag resultat från NTFs och VTIs uppföljning Hastighetens betydelse för en
Analysis of road safety trends in Sweden Khabat Amin, Swedish Transport Agency Anna Vadeby, VTI Matteo Rizzi, Swedish Transport Administration
Analysis of road safety trends in Sweden 2017 Khabat Amin, Swedish Transport Agency Anna Vadeby, VTI Matteo Rizzi, Swedish Transport Administration 1 Swedish road safety indicators Indicator Required development
Automatiserade Fordon
Automatiserade Fordon Björn Löfving Volvo Personvagnar Magnus Rilbe AB Volvo Jon Andersson - Scania Utredningsuppdrag FFI:s styrelse har lyft frågan hur FFI kan bidra till den strategiska utvecklingen
Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB
Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Varför ISO/IEC 27005 Information Security Management?? Riskanalys och riskhantering är centrala aktiviteter
2015-09-03 MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? ADVANCED DRIVER ASSISTANCE SYSTEMS (ADAS) IDAG OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR
SJÄLVKÖRANDE FORDON PÅVERKAS TRAFIK- OCH STADSPLANERING? Grandseminariet, 2 sept 2015 Christer Ljungberg MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR Nivå 1: Ingen automatisering (som de
Bullerutredning ASTA Active Safety Test Area
R2011033A.docx Bullerutredning ASTA Active Safety Test Area Beräkning av bullerspridning från provbana Till denna rapport hör tre bilagor. Uppdrag Gärdhagen Akustik har fått i uppdrag att utreda hur buller
DICOUNT- Distraction and Inattention COUNTermeasures
DICOUNT- Distraction and Inattention COUNTermeasures Figure 1: Observera att brus har lagts till föraren i bilden på grund av integritetsskäl Författare: Joakim Svensson Datum: 2014-02-28 Delprogram: Fordons-
Välkomna till seminariet Hur kan man känna tillit till självkörande bilar?
Välkomna till seminariet Hur kan man känna tillit till självkörande bilar? 30/05/2017 1 Dagens seminariepanel Azra Habibovic, forskare självkörande bilar Rolf Johansson, forskare självkörande bilar Malin
FLYGFORSKNING SVERIGE - BRASILIEN
FLYGFORSKNING SVERIGE - BRASILIEN Lars Sjöström Director Future Business, Saab Aeronautics Almedalen 2 juli 2015 NOT EXPORT CONTROLLED NOT CLASSIFIED AGENDA Varför Flyg? Varför Brasilien? Vad kan ett samarbete
Trafiksäkerhetsinnovationer baserade på fältdata, Del2. Diarienr
Trafiksäkerhetsinnovationer baserade på fältdata, Del2. Diarienr. 2011-03679 Mats Lindkvist 2014-04-15 Fordons- & Trafiksäkerhet Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Syfte... 5 4. Genomförande...
Pressen hyllar nya Passat
Pressen hyllar nya Passat Ny och lyxigare nu utmanas Volvo på allvar av Volkswagen. GT-Allt om bilar/jan-erik Berggren 18 oktober 2014 A ftonbladet har kört bilen på Sardinien, och vad ska man säga om
Räddningsinsats och självkörande fordon. Eventuella risker för krascher och haverier
Räddningsinsats och självkörande fordon Eventuella risker för krascher och haverier 2 Faktaruta Räddningsinsats och självkörande fordon -Eventuella risker för krascher och haverier 2017 Mats Lindkvist
Towards a safe environment for children and elderly as pedestrians and cyclists
Towards a safe environment for children and elderly as pedestrians and cyclists - A synthesis based on an analysis of video recordings of behaviour and police-reported crashes including indepth studies
NÄSTA GENERATIONS MOTORVÄGSSTYRNING
NÄSTA GENERATIONS MOTORVÄGSSTYRNING Ellen Grumert CTR-dagen, 2018-06-07 Trafikstyrning varför? Bild: VTI/Katja Kricher Bild: https://www.maxpixel.net/slowdown-highway-traffic- Traffic-Jam-Freeway-Slow-1703575
FAKTABLAD. Konstantfarthållare. Volvo Trucks. Driving Progress
Volvo Trucks. Driving Progress FAKTABLAD n hjälper föraren att hålla en jämn och bränslebesparande hastighet. Systemet reglerar automatiskt hastigheten till den inställda hastigheten som föraren valt.
Heldag om FGS Att ta fram en FGS. Jan Aspenfjäll. FGS projekt
Att ta fram en FGS Jan Aspenfjäll FGS projekt 1 Förbereda Förfrågan om en FGS för en viss informationstyp och ett gemensamt utbytesformat. Informationstypen efterfrågas av flera aktörer, det vill säga
Svenska utvärderingar
Vägverket 1 Svenska utvärderingar 2001-05 Handböcker och översikter PLUTO Planering av utvärdering av ITS Effektsamband ITS Beräkningshandledning för ITS ITS-kostnader Utvärdering av tillämpningar 2005-10-04
GreCOR Green Corridor in the North Sea Region
GreCOR Green Corridor in the North Sea Region Interreg Nordsjön Halmstad 20 november 2014 Sofie Vennersten, CLOSER Lindholmen Science Park CLOSER - Nationell arena för transporteffektivitet Closer är en
Slutrapport Fordonsspecifik bilbarnstol
Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverkets skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter
Minimikrav på bilar som används i tjänsten
Bilaga 2010-08-20 Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se registrator@trafikverket.se Minimikrav på bilar som används i tjänsten "Minimikrav på
Regler att tillämpa för tjänsteresor inom NTF Västmanland
Regler att tillämpa för tjänsteresor inom NTF Västmanland Till grund för tjänsteresor inom NTF Västmanland finns: Resepolicy för NTFVästmanland, fastställd av NTFs styrelse, samt NTFs resereglemente. Ansvar
WLTP. Worldwide harmonised Light vehicles Test Procedure
WLTP Worldwide harmonised Light vehicles Test Procedure Vad är WLTP? WLTP står för Worldwide harmonised Light vehicles Test Procedure som är den nya mätmetoden för laboratorietester av bilars bränsleförbrukning
FÖRSTUDIERAPPORT Etablering av elbilstillverkning i Fyrbodal
FÖRSTUDIERAPPORT Etablering av elbilstillverkning i Fyrbodal Lillemor Lindberg Innovatum Teknikpark Trollhättan 2009-06-11 Rapporten är utgiven av Innovatum Teknikpark Textförfattare: Lillemor Lindberg
Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta.
Dokument 2 Gunnar Carlsson 1998-4-28 NTF-kansliet Rev 23-9-5 Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Hastighetens betydelse för olycksrisken och olyckornas konsekvenser har visats i en stor mängd
Slutrapport Non Hit Car And Truck 2010-2013
Slutrapport Non Hit Car And Truck 2010-2013 Författare: Anders Almevad Datum: 2014-03-17 Delprogram Fordons & Trafiksäkerhet Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3. Syfte... 4. Genomförande....