DET VAR PERFEKT! Utvärdering av samhällsorientering i Västernorrland Slutrapport april 2017

Transkript

1 DET VAR PERFEKT! Utvärdering av samhällsorientering i Västernorrland Slutrapport april 2017 Gudrun Brännberg Konsult AB Sammanfattning Många är mycket nöjda med samhällsorienteringen. Den är betydelsefull i vardagslivet.

2 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund och uppdrag... 3 Metoder och material... 5 Vetenskaplighet, validitet och reliabilitet... 6 Frågeställningar... 8 Resultat... 9 Beskrivning av deltagarna... 9 Svar på frågeställningarna i utvärderingen Påverkan på sikt för deltagarna Betydelse för deltagarna vid genomförandet Varje område i samhällsorienteringen Omfattning Önskemål Övriga synpunkter Utvärderarens reflektioner Möjlighet till likvärdig samhällsorientering En gemensam struktur i samhällsorienteringen Bilaga 1 SOSOV intervjufrågor Bilaga 2 Förordning (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bilaga 3 Lag (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

3 Sammanfattning En utvärdering har genomförts av samhällsorienteringen i Västernorrlands län under perioden november mars Deltagare i samhällsorienteringen i de sju kommunerna har under åren varit ca 800 personer. Sju kommuner har samverkat framför allt avseende personalens kompetens. Samhällkommunikatörer är yrkesbenämningen på de som genomför samhällsorienteringen och dessa har erbjudits gemensam utbildning i samarbete med Länsstyrelsen i Västernorrland. Frågor avseende deltagarnas upplevelser, erfarenheter och synpunkter av samhällsorienteringen har ställts via telefonintervjuer oftast på respondentens eget modersmål. Utvärderingen har haft svårigheter att nå respondenterna och beslutade i samråd med uppdragsgivaren om telefonintervjuer. Samhällsorienteringen har organiserats och genomförts på lite olika sätt i kommunerna och upplägget har också varierat under de fyra åren. Det har också varit delvis olika målgrupper i kommunerna. Gemensamt har varit det statliga uppdraget, den gemensamma kompetensutvecklingen och de regelbundna planeringsmötena mellan samordnare i kommunerna. Dessa gemensamma utgångspunkter skapar grund för en samlad utvärdering avseende samhällsorienteringen i Västernorrland. Resultaten visar att i stort sett alla intervjuade minns något från samhällsorienteringen och många har omfattande minnesbilder och kan berätta historier. Hälften av deltagarna har kvar materialet och använder det fortfarande. Alla betonar att de har större nytta av erfarenheterna från samhällsorienteringen idag än när de deltog. Mycket handlar om att sköta de vardagliga uppgifterna som boende, arbete, barn, sjukdom, skatter. Flera betonar också att de fick ökat självförtroende genom att kunna mer om samhället. Några kritiska röster hörs om låg kvalitet och tråkigt genomförande. De flesta tyckte det var tillräckligt med tid, några ville ha mer tid för specifik information och några få tyckte det var för lång tid. Utvärderaren kan därför summera att samhällsorienteringen varit och är viktig för respondenterna. Däremot är det inte möjligt att göra jämförelser mellan de olika kommunerna. Det hade varit intressant att utvärdera målen för SOSOV och inkludera resultat på den nivån i utvärderingen. Därför föreslås en strategi för SOSOV - Skapa gemensamma indikatorer - Skapa gemensam uppföljningsenkät kopplat till genomförande - Gemensam mall för vilka data som sparas om deltagare - Planera för gemensam utvärdering om 1-2 år avseende både resultat och processer som inkluderar samordnare och samhällskommunikatörer 2

4 Bakgrund och uppdrag Samhällsorienteringen är sedan 2010 en del av etableringen av nyanlända och alla personer som omfattas av etableringslagen ges möjlighet att delta i samhällsorientering. Sedan 2013 kan även vissa anhöriginvandrare delta. Förordningen (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare preciserar samhällsorienteringens syfte, innehåll, form och genomförande och anger att samhällsorienteringen i möjligaste mån ska bedrivas på modersmålet och ska omfatta minst 60 timmar. Se bilaga 2 Förordning om samhällsorientering. Kommunerna har ansvar för att erbjuda och genomföra samhällsorientering inom ett år efter att den nyanlände fått sin etableringsplan och ska upprätta en plan för verksamheten. Kommunen är enligt förordningen också skyldig att ge deltagaren intyg om genomförande efter avslutad samhällsorientering. De har också ansvar för att sprida information om verksamheten och motivera målgruppen att delta. Samhällsorienteringen kan beskrivas som en samlande arena där det ges förutsättningar för möten och dialoger med nyanlända på deras modersmål. En central del av samhällsorienteringen är att erbjuda deltagarna dialog och reflektion. Samhällsorienteringen har därmed en stor potential och är en viktig resurs för att skapa tidiga och bättre förutsättningar för nyanländas delaktighet och arbetsmarknadsetablering i det svenska samhället. Västernorrland SOSOV (Samordnad Samhällsorientering i Västernorrland) är ett nätverk innefattande de sju västernorrländska kommunerna; Härnösand, Sundsvall, Timrå, Ånge, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik. Nätverkets huvudsyfte är att verka för att nå en högkvalitativ samhällsorientering för alla nyanlända deltagare i Västernorrland. Nätverket utbyter erfarenheter och använder också samma material i samhällsorienteringen. Samhällsorientering på distans bedrivs gemensamt. SOSOV startade som ett projekt i Örnsköldsvik, men sedan 2016 är SOSOV implementerat i de kommunala verksamheterna. Härnösand står för samordning av nätverket och har en anställd länssamordnare. Syftet med nätverket är att alla personer som har rätt till samhällsorientering i Västernorrlands läns kommuner, får samma möjligheter till en likvärdig samhällsorientering. Målen är - Ett levande utbyte och utveckling av länets samhällsorientering - En gemensam syn på länets kommunikatörer - En säkerställd kvalitet på länets kommunikatörer och den information de ger deltagarna - En gemensam övergripande struktur av samhällsorienteringen för hela Västernorrlands län. 3

5 I nätverket beslutades om en gemensam utvärdering av samhällsorienteringen i länet utifrån deltagarnas erfarenheter och synpunkter. Utvärderingsuppdrag I uppdraget formulerades att utvärderingen ska göras både genom fokusgrupper samt djupintervjuer men även enkätutskick. Konsulten ska ansvara för att utvärderingsfrågorna översätts till de stora språkgrupperna i fokusgrupperna. Det ingår även att ta hänsyn till minoritetsspråk samt till att det finns analfabeter i fokusgrupperna. Intervjuerna genomförs genom att konsult anlitar auktoriserad tolk vid intervjutillfället. I uppdraget skall en enkät till deltagarna utföras. Omfattningen består av utformning av enkät, utskick och sammanställning av resultat. Även här översätts enkäten till de stora språkgrupperna, men hänsyn ska tas till minoritetsspråk. Utvärderingen skall även innehålla en allmän bedömning av vetenskaplighet. Med allmän bedömning menas en översiktlig genomgång av samhällsorienteringens metoder, insamlat material samt en allmän bedömning av resultaten och slutsatsernas relevans och vetenskaplighet. Målgrupp Enligt uppdraget ska de personer som ska delta i utvärderingen har genomgått samhällsorientering mellan åren 2012 och Det ska vara ett urval som är brett med olika utbildningsbakgrunder, olika yrkesbakgrunder, olika kön, olika åldrar och olika modersmål. Det ska också vara personer som bott i Sverige olika lång tid. 4

6 Metoder och material Enligt uppdraget ska utvärderingen genomföras med dels enkät och dels intervjuer i grupp och enskilt. Underlaget avseende deltagare, som utvärderaren fått från kommunernas samordnare har inkommit från Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå och Örnsköldsvik. Ånge har inte lämnat några underlag eftersom de har arbetat med en annan lösning och kommit med i SOSOV-samarbetet hösten Underlagen från kommunerna är av varierande utformning. Information har även lämnats att underlag saknas från enskild kommun för vissa år. I tabellen framkommer antalet registrerade deltagare i samhällsorienteringen, antalet utan och med kontaktuppgifter. År Utan uppgift Telefon eller epost Totalt SUMMA deltagare med endast namn eller i vissa fall postadress är bortsorterade ur studien. Alltså har 38 % av de registrerade deltagarna sorterats bort innan studien påbörjats. Eftersom tiden för utvärderingen genomförande var kort både resursmässigt och kalendermässigt så har ingen ytterligare research gjorts för att lokalisera dessa personer. För de 498 deltagare som har kontaktuppgifter har utvärderaren haft stora svårigheter att nå vissa respondenter via telefon eller epost. I de fall telefonnumret inte är aktivt längre eller e-postadressen inte fungerar är det ett bortfall i studien. De som ej svarat vid en första kontakt har kontaktats vid återkommande tillfällen. Utifrån frågeställningarnas beskaffenhet, bristen på adressuppgifter och med viss kännedom om målgruppen bedömer utvärderaren att enkät via post är uteslutet. Däremot är personlig intervju lämplig för att kunna ställa dessa frågor. För att effektivisera arbetet och för att nå personer som inte finns i regionen valdes telefonintervju som metod. Denna studie genomförs helt som en kvalitativ intervjustudie. 5

7 Liknande resonemang om metoder finns även i Länsstyrelsernas uppföljning av samhällsorienteringen där man konstaterar att - Enkäter är inte ett helt passande verktyg när man ska belysa kvalitetsskillnader och fånga upp individuella skillnader i upplevd nytta. Svarsfrekvensen i deltagarenkäten var dessutom låg. Mot bakgrund av att länsstyrelserna sett ett starkt behov av att få in målgruppens erfarenheter och synpunkter på samhällsorienteringen, har andra datainsamlingsmetoder valts inför årets rapport. För att kompensera för det stora bortfallet i studien är ett strategiskt urval viktigt. Det vill säga att intervjua män och kvinnor i olika åldrar och med olika bakgrund, samt att se till att alla kommuner är företrädda. Vetenskaplighet, validitet och reliabilitet Intern validitet Den interna validiteten beskriver utvärderarens och intervjuarnas förförståelse för området, hur datainsamlingen genomförts, hur urval och analys genomförts. Utvärderaren har erfarenhet av att arbeta med nyanlända personer och är väl förtrogen med styrdokument avseende samhällsorientering. De som genomfört intervjuerna på annat språk än svenska har själva deltagit i samhällsorientering eller i ett fall själv genomfört samhällsorientering. De är därför väl förtrogna med området. Datainsamlingen har genomförts med en testomgång i december och intensivt genomförande under januari, februari och halva mars Urvalet har efter det stora bortfallet av respondenter styrts av vilka som gått att nå för telefonintervju. Stora ansträngningar har gjorts för att nå alla med fungerande telefonnummer. Olika språkgrupper har olika stort bortfall. Det som kompenserar detta bortfall är ändå den samstämmighet som råder hos de 60 intervjuade personerna. Respondenterna som registrerats som deltagare i samhällsorientering i Västernorrland svarar på frågorna. Intervjuerna genomfördes i två steg. De initiala intervjuerna genomfördes med enbart svenskspråkig personal. Därefter beslutades att samtliga intervjuer skulle genomföras på respondentens modersmål för att säkra kvalitet i frågor och svar. I steg 2 användes enbart intervjuare som talade tigrinja, amarinja, somaliska, persiska, arabiska och dari. Samtliga talar även svenska. 1 Samhällsorientering för nyanlända. Länsstyrelsernas rapport 2017, sidan 9. 6

8 Den intervjuare som talade tigrinja är den som varit mest framgångsrik i att få respondenterna att svara. Det innebär att tigrinjatalande respondenter har fått ett oproportionerligt stort genomslag i svaren på frågorna. En granskning av svaren visar att det som skiljer dessa från övriga svarande är att många anser att det blev för mycket diskussion om Eritrea i stället för om Sverige under samhällsorienteringen. Processen i utvärderingen har varit följande: 1. Frågor formuleras och testas i steg 1, november december 2. Delrapport 1 3. Intervjuare utbildas och får respondenter tilldelade med urval från varje kommun, december, januari, februari 4. Webbenkät för intervjuare att fylla i för varje respondent, december 5. Samtal med intervjuare, mars 6. Analys av materialet utifrån uppdrag och SOSOVS mål, mars 7. Delrapport 2, mars 8. Slutrapport Extern validitet Den externa validiteten avser i vilken mån resultaten är tillämpbara. I detta fall råder hög extern validitet eftersom verksamhet med samhällsorientering fortsätter att bedrivas i Västernorrland och resultaten kan påverka hur man behåller eller förändrar upplägget. Reliabilitet Reliabiliteten avser pålitligheten hos mätinstrumenten. I detta fall vilka frågor som ställdes och intervjuarna som ställde frågor. Intervjuarna hade en svensk frågelista, ställde frågorna på aktuellt modersmål, tog emot svaren på modersmål, samt noterade svaren på svenska. De hade själva i samråd med utvärderaren gjort översättning av intervjufrågorna. Intervjufrågorna var fasta med viss möjlighet till fördjupande frågor och svar. Analysen av intervjuerna vill fånga variationsvidden i svaren. Om intervjuerna efter ett tag slutar att ge fler olika svar så har materialet nått en mättnad och det finns en tillförlitlighet i analysen. Som helhet bedömer utvärderaren att det finns en hög intern validitet utom inom området urval, där det strategiska urvalet inte gick att genomföra, men resultaten har krosstabulerats mot kön, ålder, kommun, språk och år för deltagande för att fånga ev. skevheter i resultaten. Det finns möjlighet till 7

9 hög extern validitet, men det är beställaren som avgör resultatens användbarhet. Reliabiliteten är god i mätinstrumenten. Frågeställningar I uppdraget formulerades tydligt vilka frågeställningar som var aktuella. Huvudfrågor som ska besvaras i utvärderingen är följande: - Vilken påverkan har samhällsorienteringen haft på sikt för deltagarna? - Vilken betydelse har samhällsorienteringen haft för deltagarna vid genomförandet? - Hur inverkade samhällsorienteringen för deltagarna när det gäller kunskaper om det svenska samhället? - Finns det specifika ämnen som deltagarna tycker att samhällsorienteringen ska kompletteras med? - Finns det områden som deltagarna tycker samhällsorienteringen ska kompletteras med? - Hur har varje område uppfattats av deltagarna? Gavs det tillräckligt/för mycket tid till området? - Gavs tillräcklig tid till varje område så att man haft möjlighet att förstå den information som förmedlats? Dessa frågeställningar har bearbetats till direkta frågor. Frågorna är betydligt fler än frågeställningarna, eftersom en frågeställning ofta innehåller fler beståndsdelar. Dessutom ställdes bakgrundsfrågor för att kunna skilja på män/kvinnor, olika åldrar och så vidare. Se Bilaga 1 Intervjufrågor. 8

10 Resultat Resultaten baserar sig på 60 genomförda telefonintervjuer. Beskrivning av deltagarna Utvecklingen av antal deltagare är likartad i Västernorrland som i riket där antalet deltagare ökat nästan tre gånger mellan 2012 och Av det totala antalet registrerade deltagare var 55 % män och 45 % kvinnor. Könsfördelningen varierade något mellan de olika åren men stämmer i stort sett bra med nämnda fördelning. Att nå respondenterna Av 498 personer med kontaktuppgifter har utvärderingen fått svar från 60 personer. Alla 498 har blivit uppringda minst fyra gånger vid olika tillfällen på dygnet och i veckan. Ungefär 25 % gick inte att nå eftersom ingen signal som gick fram eller en röst uppgav att det inte fanns abonnent på det uppgivna numret. 2 Samhällsorientering för nyanlända 2017:4, sidan 27. 9

11 Ca 50 % svarade inte i telefonen, men signal gick fram med variation mellan olika språkgrupper. 10 % ville inte svara på frågor. 10 % uppgav att de inte hade deltagit i någon samhällsorientering och kunde därför inte svara. Beskrivning av respondenterna Av de 60 intervjuade personerna var knappt hälften kvinnor. Fördelningen av respondenter från olika kommuner syns nedan. Sundsvall har en övervikt, det är den kommun som har flest deltagare generellt med Örnsköldsvik på andra plats. 10

12 Avslutad samhällsorientering En stor majoritet, över 80 % av de som svarade på frågorna hade avslutat sin utbildning I målgruppen fanns också den största gruppen år 2015, nära 80 %. Stämmer även bra med inflödet av asylsökande under de aktuella åren enligt Migrationsverkets statistik. Deltagarens ålder 11

13 Den största gruppen svarande var år. Det finns inga jämförelsesiffror för hela målgruppen men det ser rimligt ut att det är relativt unga personer. De som är yngre än 16 år kommer aldrig i fråga för samhällsorientering eftersom de går i grundskola eller gymnasieskola. Språk i samhällsorientering Samhällsorienteringen genomfördes oftast på deltagarens modersmål. 10 av de intervjuade nämner att samhällsorienteringen skedde med tolk, men någon direkt fråga om detta har inte ställts. Några respondenter kommenterade språket: - Det skulle ha varit tråkigt om det var på svenska men att det är på modersmålet gör det lättare att hänga med och var väldigt intressant från början. - Det var intressant för det var på modersmålet. Lätt att förstå innehållet. - SO var betydelsefull från början. Fick lära mig om att man kan i Sverige gifta sig med någon med samma kön. Eftersom det var på mitt modersmål var det lätt att förstå innehållet och jag kunde jämföra samhällena. 12

14 Respondenternas språk En majoritet av de tillfrågade talar tigrinja. Här finns en bias delvis beroende på att intervjuaren är en känd tolk i regionen och många var villiga att tala med denne. 13

15 Familjesituation Majoriteten av de tillfrågade gick samhällsorienteringen år 2015, vilket förklarar att familjesituationen inte har förändrats i så stor utsträckning. Försörjning idag Deltagarna ägnar sig idag huvudsakligen åt studier på heltid. Några var sjukskrivna (annat). 14

16 Svar på frågeställningarna i utvärderingen Här summeras svaren från deltagarna på de olika frågor som ställdes, samt även deras egna kommentarer. Påverkan på sikt för deltagarna Under detta område ställdes frågor om - Vad minns du av samhällsorienteringen? - Har du kvar boken? - Har du nytta av samhällsorientering idag? Berätta. Vad minns du av samhällsorienteringen? Ett fåtal at respondenterna (2 st) uppger att de inte minns någonting av samhällsorienteringen, men de kan ändå svara på frågor längre fram i intervjun. Många har omfattande minnesbilder från samhällsorienteringen. Några berättar om att betala fakturor i tid, hantera ekonomi och att träffa kronofogden som deras starkaste minne. Andra fokuserar på jobb och försörjning; att söka jobb, att komma i tid. Många berättar om familj och barn: hur man kan leva med barn, ta hand om dem, uppfostra dem, få barnbidrag, inte aga dem, barns rättigheter. Hälsa och vård är också ett område som många minns: att vårda tänder, ringa 112, får sjukvårdsrådgivning, att åldras, att hantera dödsfall. Besök av en läkare som pratade om könsstympning hade gjort stort intryck på en deltagare. Rättigheter och skyldigheter återkommer hos många. Individens rätt, lagar och regler, rätt till gymnasieskola. Det område som flest berättar om är mänskliga rättigheter. Barns rätt, kvinnors rätt, homosexuellas rätt, individens rätt, jämställdhet, inte bli slagen eller slåss. Bostaden är ett viktigt område. Sopsortering nämner flera personer, ta hand om bostaden, ställa sig i bostadskö, välja elleverantör osv. Besök av tjänstemän från myndigheter har gjort stort intryck: polisen, kronofogden, skatteverket. Politik och demokrati nämns av några: olika partier, att påverka, rösträtt. 15

17 Har du kvar boken? Precis hälften av de tillfrågade har kvar boken eller materialet som de fick under samhällsorienteringen. De övriga svarar nej eller vet ej. Några respondenter kommenterar: - Det har hjälpt mig i min vardag. Jag kollar fortfarande i materialet ifall jag undrar över någonting. - Jag vet vilken myndighet som gör vad. Då och då kollar jag i materialet när jag behöver information om något. Har du nytta av samhällsorientering idag? Berätta. Nästan alla tillfrågade kunde berätta vilken nytta de har idag av samhällsorienteringen. Flera av intervjuarna fick långa, ibland rörande historier om personens erfarenheter. Det påverkar hur man beter sig: - Umgås med svenskar. Jämlikhet och mänskliga rättigheter. - Jag har fått information om Sveriges kultur och regler och det har hjälpt mig mycket i livet här i det nya landet. - När jag först kom till Sverige kunde jag ingenting om samhället. SO var väldigt nödvändigt och en ögonöppnare. Jag har mycket nytta av det i mitt liv idag. Jag har mer självförtroende nu än i början. - Alla mina grannar och jobb kollegor är nöjda med mig därför att jag vet alla regler och jag har lärt mig från samhällsorienteringen. - Även om det finns några omständigheter som jag inte håller med det svenska samhället har jag lärt mig att respektera mångfalden. Homosexualitet till exempel är oacceptabelt i min kultur men jag har lärt mig acceptera andras rättighet till det och hålla min åsikt bara för mig själv. - Det har påverkat mitt beteende. Jag har lärt mig att komma i tid och visa respekt. Att samhällsorientering innehåller korrekt information är viktigt: - Rykten som man får från bekanta är inte alltid de rätta. Viktigt att man får rätt information från boken. 16

18 Det handlar om att sköta sin vardag: - Att sköta de vardagliga uppgifterna. Bra anpassning till systemen, hur man lever i Sverige. - Att hantera min ekonomi, att anpassa mig i svenska samhället och att ta mer hand om min hälsa. - Jag använder lite av kunskapen i min vardag. Men det mesta har jag lärt mig själv och inte på samhällsorienteringen. - På många olika sätt. Jag har vid några tillfällen både på skolan och jobbet haft användning av informationen från SO. - Jag har fått information om olika myndigheter och då vetat jag att vilken myndighet jag måste gå för göra vad jag behöver. - Om individens rättigheter, t.ex vilken religion som du får ha i Sverige. - Det har bland annat hjälpt mig hur jag tar hand om mitt barn. Ta hand om ekonomin samt som jag kunnat lära mig lite lagar och regler. - Jag lärde mig om sopsortering och återvinning och det använder jag mig av idag. Sopsortering och att alltid informera grannar om man ska ha fest i lägenheten! - Jag har lärt mig om bil- och husförsäkring. - Fick information om vård och hälsa och då har de sakerna hjälpt mig mycket. Att få veta vad man gör när man är sjuk t. ex hur man bokar eller avbokar tid hos läkare. Nu kan jag mycket om hur man vårdar sin hälsa. - Integrera mig i samhället, t. ex fick veta lagar om var man får eller får inte grilla, sopsortering, om kvinnlig omskärelse. - Det har hjälpt mig att smälta in i det nya samhället och även att skaffa jobb. - Hur man ta hand om sin familj samt hur man integrerar sig i samhället - Det hjälper mig att förstå samhället - Jag har lärt mig hur man kan hyra en lägenhet och varför det är viktigt att man betalar sina fakturor i tid. - Jag har lärt mig mycket om att hyra, boka tid i vårdcentral och om olika myndigheter till exempel skatteverket. - Jag vet mycket om mina skyldigheter, särskilt om skatt. - Jag kan hur och på vilket sätt man gör saker och ting. T.ex. mina rättigheter gällande anställningen. - Det känns som jag kan mycket lagar och regler. Behöver inte fråga folk om allt och hela tiden. När jag flyttade till en annan lägenhet, visste jag till exempel om 3 månaders uppsägningstid. - Jag kan lagarna som till exempel att jag inte får jobba svart och inte köra bil utan körkort. Jag kommer i tid både till skolan och till arbetsplatsen. - SO hjälpte mig att förstå likheten och skillnaden mellan samhällen. Det gjorde det lättade för mig att hitta jobb, kommunicera bättre och komma in i samhället. - Jag kan mycket om Sverige nu. Jag vet nu vart jag vänder mig och till vilken myndighet om jag vill någonting. Dessutom vet jag om att jag har rätt att överklaga vilket beslut som helst. 17

19 - Idag håller jag på att tillämpa det som jag lärde mig på SO som bara var teori. Jag vet om mina rättigheter som ungdom. - Jag kan lagar och regler. Jag klarar mig ganska bra nu för jag fick kunskapen vid rätt tidpunkt. - Här till skillnad från mitt land respekterar man till och med ett djur. SO hjälpte mig veta om mina demokratiska rättigheter och yttrandefrihet. - Jag vet vart jag vänder mig om jag har ett ärende. Jag går inte till Arbetsförmedlingen om jag ska göra en flyttanmälan utan till Skatteverket. - Som ny i Sverige kunde jag ingenting. Efter att ha gått samhällsorienteringen kan jag mycket om mina rättigheter. Lärt mig om bland annat barnuppfostran. Flera menar att det är svårt att berätta vad det betytt: - Jag vet att jag idag har nytta av det men vet faktiskt inte på vilket sätt. - Allt som jag lärt mig använder jag nu för tiden. Betydelse för deltagarna vid genomförandet Vilken betydelse hade samhällsorienteringen för dig när du deltog? Berätta. Innehåll, utbildare, andra deltagare osv. Många respondenter menar att samhällsorientering var viktig för dem i skedet, men att de först senare kunnat förstå hur viktigt det var. Endast ett par personer uttryckte att de inte ansåg att samhällsorienteringen hade någon betydelse. - Det har större betydelse nu än när jag deltog. - I början var det svårt att inse dess betydelse. Men lite senare kunde jag förstå att det var viktig när man nu har bestämt sig att bo i det här landet. - Jag såg inte dess betydelse just när jag deltog. Det är nu som jag börjar förstå hur viktig det var. - Var mindre viktigt när jag deltog. Var långtråkig, inte lockande och ointressant. kommunikatörerna skulle vinna stora fördelar med att använda digitala medier. Oftast blir det för mycket läsningar och diskussioner. Att visa filmer lite oftare skulle lösa problemet. - I början såg jag ingen betydelse men sedan utvecklade jag ett stort intresse. - Det var meningslös när jag deltog. Det är först nu när jag börjar jobba som jag insåg hur viktigt det var med SO. - I början ville inte jag slösa tid för något annat än sfi. Men SO ges på modersmål och var ganska lätt att förstå. Lite senare kunde jag förstå att informationen var lika viktig som svenska språket. - Först var sysselsättning viktig för att få etablering från arbetsförmedlingen, men sen förstod jag att hur viktigt det är och hur mycket man kan lära sig där på sitt modersmål. Efter ett kort tag blev det viktiga för mig hela innehållet. 18

20 Några tyckte inte att utbildarna var kunniga: - Det hade ingen betydelse alls. Kommunikatören kunde ingenting och hela kursen var väldigt tråkigt. Enda sättet att få någonting av det var genom att diskutera med de övriga deltagarna. Men de flesta respondenterna betonar vikten och kunskapen de fick om det svenska samhället: - Jätteviktigt att delta, jag hade stor nytta av det på alla sätt och vis. - Det var som informationscenter där jag fick information om allt om Sverige som mitt nya land att bo. - Jag kunde få informationen om nästan allting som man behöver för att kunna leva bra här som en invandrare. - Jag visste ingenting om Sverige och regler och samhället och där fick jag information och kunde jag prata med mitt modersmål och fick svar på mina frågor samt har jag lärt mig mycket om Sverige, vård, familj och så vidare. - Jag var ny här och jag behövde veta om regler och behövde få information om allting och under den där tiden på samhällsorienteringen fick jag veta det och fick information som varje person behöver att veta. - Tycker att det är jätteviktigt för att alla inte vet hur det svenska samhället funkar. - Det var värdefull. Ännu mera viktigt för de äldre deltagarna som inte kan söka sig informationen själva. - Stor betydelse för att jag har kommit från ett annat land som är stor skillnad mellan mitt land och Sverige och genom samhällsorientering fick jag lära mig mycket om Sverige. - Var viktigt att veta om barnuppfostran som att man inte får aga barn i Sverige och om respekt. - Var betydelsefull och intressant särskilt när vi hade besök av olika myndigheter och informeras med hjälp av tolk. - Stor betydelse. Om man bestämmer sig att leva i Sverige ska man definitivt gå på samhällsorientering. - När man flyttar till ett nytt samhälle är det viktigt med information. Jag tycker att SO var oerhört viktigt och hjälpte mig att veta fakta än massa tyckande. - Vi fick diskutera om många intressanta ämnen. Hade faktiskt ont om tid att gå igenom allt. SO var viktigt och intressant från första början. Var väldigt viktigt från början. Jag fick lära mig mycket av dialogerna som vi hade i klassrummet. - Det var viktigt och betydelsefullt. Info från polisen och kvinnojouren var några av de viktigaste. 19

21 Ibland var det tråkigt på samhällsorienteringen: - Det beror lite på innehållet. Ibland var det intressant men ibland väldigt tråkigt. - Det var tråkigt när man behövde gå igenom saker och ting som man redan kunde. Intressant när det var något nytt, men det var en sällsynt händelse. - Det var lite tråkigt när det ibland blir mycket diskussion om politiken i E-land. Däremot när vi fokuserar på här och nu brukar det vara mycket intressanta diskussioner. Varje område i samhällsorienteringen Respondenterna fick välja vilket område i samhällsorienteringen de värderade som viktigast. Det var en stor spridning i svaren. Individens rättigheter och skyldigheter fick det högsta antalet, vilket också speglas i citaten ovan. Viktigaste området, antal svarande. 20

22 Några reflektioner från respondenter om individens rättigheter och skyldigheter: - Att veta om mina rättigheter var viktigt för mig på den tiden. Men tyvärr stämmer det inte överens verkligheten det man lär sig under samhällsorienteringen. - Vi har inga mänskliga rättigheter i vårt hemland men här i Sverige finns individens rättigheter. Därför det var viktigt för mig. - Det är oerhörd viktigt att veta vad man har för rättigheter och skyldigheter när man är ny i ett land. Det kostar mycket om man inte har kunskap om det. Om hälsa och vård: - För att jag var sjuk under utbildningen och det lärde mig hur att söka vård Om försörjning: - Jag vill och kan inte vara en börda för samhället. Det är en självklarhet att jag ska göra mitt bästa att försörja mig själv. Att få just den informationen på ett språk som jag behärskar under början av min tid i Sverige är exceptionellt. Och jag är tacksam för det. Om att bilda familj och leva med barn - Jag lärde mig att barn är viktig och måste behandlas bra och om barnet har problem man måste få hjälp från socialen och man får inte slå barn. Omfattning Tillräckligt med tid för samhällsorienteringen? 40 av 60 tillfrågade tyckte att det var tillräckligt med tid. 5 personer tyckte att det var för mycket tid: - Kursen var alltför långsamt. Inget behov av att slösa så många månader just för att gå genom några områden inom SO som dessutom ges på modersmålet. Resterande önskade mer tid för specifika områden: - Mer tid för diskussion och mindre deltagare i grupperna. - Mer tid för att bo i Sverige samt rättigheter och skyldigheter. Ännu mer tid för besök av olika myndigheter. - Mer tid för det praktiska, mindre tid för det teoretiska. - Mer tid för barnuppfostran, försörjning och söka jobb. - Om myndigheter och hur man kan kontakta och få hjälp ifrån dem skulle det vara mer tid för. - Om vi kan få mer tid för alla ämnen och områden, blir det perfekt. Vi behöver veta mer och få mer information därför att det här är vårt nya hemland. 21

23 Önskemål Saknades något viktigt innehåll i samhällsorienteringen? De flesta var nöjda med innehållet eller hade svårt att minnas allt. - Jag kommer inte ihåg, jag tror om ni kunde fråga frågorna exakt den där tiden när jag var på So lektionen, skulle bli bättre och ni kunde få bättre svar. Fem respondenter lyfter behov av fördjupning kring bilkörning: - Grundläggande info som busskort, körkort och rattfylleri. Några önskade sig studiebesök hos olika myndigheter. Några lyfte frågor om anknytning: - Om migrationsverket. Många av deltagarna hade frågor gällande bland annat anknytning. Jag tycker att de borde komma och ge en tydlig information. Banken är viktig tyckte några: - Det hade varit bra om man lärde sig om internetbank samt bankid användning. Övriga synpunkter Lite blandade synpunkter som framkom: - När det gäller tid var det så att vi hade samhällsorienteringen på tisdagar och torsdagar. Eftersom det var endast två gånger i veckan hinner man glömma en hel del. Det hade varit bättre om man fick gå på kursen varje dag. - Mer tid för diskussion och mindre deltagare i grupperna. - Mer tid för personer som kommer från olika myndigheter och informerar. - Innehållet uppdateras inte. Inte heller kommunikatörerna. I Sverige kommer det nya lagar och regler hela tiden. Både innehållet och utbildarna behöver komma ikapp med det. - Det var bättre om vi hade fått en bok istället för papperskopior. 22

24 Utvärderarens reflektioner Utvärderingsuppdraget präglas av stora ambitioner. Men underlaget för studien var av ojämn kvalitet, tiden var kort (fyra månader) och budgeten liten. Det möjliga är genomfört: - Telefonintervjuer med 60 personer med spridning i alla kommuner. - Intervjuer på respondentens modersmål - Analys av resultaten - Mättade svar utifrån de framtagna frågeställningarna Resultaten är det framför allt styrgruppen i SOSOV som ska värdera och avgöra hur användbara de är för fortsatt planering och genomförande av samhällsorientering i Västernorrland. Denna utvärdering har enbart ett resultatfokus. Vad anser ett urval av deltagarna om samhällsorienteringen. Utvärderingen kan inte säga något om processen före under och efter själva samhällsorienteringen hos anordnarna, vilket är minst lika viktiga resultat. Möjlighet till likvärdig samhällsorientering Syftet med nätverket SOSOV är att alla personer som har rätt till samhällsorientering i Västernorrlands läns kommuner, får samma möjligheter till en likvärdig samhällsorientering. De formulerade målen är - Ett levande utbyte och utveckling av länets samhällsorientering - En gemensam syn på länets kommunikatörer - En säkerställd kvalitet på länets kommunikatörer och den information de ger deltagarna - En gemensam övergripande struktur av samhällsorienteringen för hela Västernorrlands län. Utifrån denna utvärdering kan synpunkter lämnas på det sista målet. Reflektionerna grundar sig enbart på deltagarnas svar och på de praktiska svårigheterna i genomförandet av utvärderingen. 23

25 En gemensam struktur i samhällsorienteringen Utvärdering kan vara ett kraftfullt instrument för att säkra och utveckla en gemensam struktur i arbetet. Genom utvärdering kan både process och resultat synliggöras och åtgärdas. Om man via uppföljning/utvärdering även kan identifiera vem som utbildat så finns underlag för att vidta åtgärder eller berömma och lyfta fram vederbörande. Den strategiska planeringen och utvärderingsstrukturen kan innehålla följande punkter 1. Gemensam syn på vilka indikatorer som anger En säkerställd kvalitet på länets kommunikatörer och den information de ger deltagarna. Vad ska varje deltagare absolut få med sig? Vilket utrymme har kommunikatören att forma innehåll och genomförande själv? Och så vidare max tio områden. 2. Gemensam uppföljning via enkät av ovanstående indikatorer som delas ut på plats vid sista tillfället av samhällsorienteringen, så att alla fyller i svaren. Information om att en uppföljande enkät eller intervju kommer att ske 1-2 år senare för att höra vilken betydelse samhällsorienteringen haft. Uttryckligt önskemål om att deltagarna svara på de frågorna för att ständigt göra samhällsorienteringen bättre. Resultaten av uppföljningen matas in digitalt antingen av deltagarna eller av handläggare i respektive kommun i gemensamt enkelt program. 3. Gemensam överenskommelse om vilka data som sparas avseende varje deltagare. Namn, telefonnummer, e-post, adress, kön, årtal, vilken utbildare. 4. Utvärdering 1-2 år senare innehåller: enkät/intervjuer med deltagare, intervjuer med samhällskommunikatörer, intervjuer med samordnare i syfte att utvärdera process och resultat inom alla de formulerade målen för SOSOV. 24

26 Bilaga 1 SOSOV intervjufrågor SOSOV utvärdering BAKGRUND 1. Ditt namn * Skriv respondentens namn 2. Kommun * Klicka i den kommun där du deltog i samhällsorienteringen Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik 3. Vilket år deltog du i samhällsorienteringen? * Ange det år du slutförde samhällsorienteringen Din ålder * Skriv respondentens ålder idag eller äldre 5. Ditt språk * Skriv respondentens språk när samhällsorienteringen genomfördes 6. Vilket språk deltog du i samhällsorientering på? * Klicka i ett eller flera alternativ Mitt modersmål Svenska Annat språk som jag behärskar Annat språk som jag inte behärskar 7. Familjesituation när samhällsorienteringen genomfördes * Fyll i Ensamstående Samboende/gift utan barn Samboende/gift med barn Annat: 8. Familjesituation idag * Fyll i Ensamstående Samboende/gift utan barn Samboende/gift med barn Annat: 9. Försörjning idag * Klicka i en eller flera alternativ Arbete heltid 25

27 Arbete deltid Studier heltid Studier deltid Arbetslös SAMHÄLLSORIENTERINGEN BETYDELSE 10. Vad kommer du ihåg från samhällsorienteringen? Berätta 11. Har du kvar boken? * Ja Nej Vet ej 12. På vilket sätt har du nytta av samhällsorienteringen idag? 13. Vilken betydelse hade samhällsorienteringen för dig när du deltog? 14. Vad var viktigt för dig? Utbildaren De andra deltagarna Samtalen/dialogerna Sysselsättningen Innehållet Omfattning 15. Vilka var de viktigaste områdena i samhällsorienteringen? * Att komma till Sverige Att bo i Sverige Att försörja sig och utvecklas i Sverige Individens rättigheter och skyldigheter Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att påverka i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Att åldras i Sverige 16. Berätta varför dessa områden var viktiga 17. Fanns det tillräckligt med tid för de olika områdena? * Ja Nej Kanske 18. Berätta vad du ville ha mer tid för eller mindre tid för Önskemål 19. Saknades något viktigt innehåll i samhällsorienteringen? Ämne, myndighet, vardagskunskap, dialoger med mera 20. Har du några frågor? Ja Nej Kanske Tack för ditt deltagande Har du kontaktuppgifter till någon fler som du tror vill svara på frågorna? 26

28 Bilaga 2 Förordning (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Svensk författningssamling 2010:1138 t.o.m. SFS 2013:158 SFS nr: 2010:1138 Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se Inledande bestämmelse 1 Denna förordning innehåller föreskrifter om den samhällsorientering som varje kommun ska se till att nyanlända invandrare erbjuds enligt 5 lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare. Förordning (2013:158). Syfte och innehåll 2 Samhällsorienteringen syftar till att underlätta de nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet. Samhällsorienteringen ska ge en grundläggande förståelse för det svenska samhället och en grund för fortsatt kunskapsinhämtande. Målet ska vara att deltagarna utvecklar kunskap om 1. de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, 2. den enskildes rättigheter och skyldigheter i övrigt, 3. hur samhället är organiserat, och 4. praktiskt vardagsliv. 3 Samhällsorienteringen ska innehålla följande delar. 1. Att komma till Sverige. 2. Att bo i Sverige. 3. Att försörja sig och utvecklas i Sverige. 4. Individens rättigheter och skyldigheter. 5. Att bilda familj och leva med barn i Sverige. 6. Att påverka i Sverige. 7. Att vårda sin hälsa i Sverige. 8. Att åldras i Sverige. 27

29 Tyngdpunkten ska ligga på den praktiska aspekten av att leva i Sverige. Det exakta innehållet, omfattningen och tyngdpunkten i varje del bör anpassas efter deltagarna och de lokala förutsättningarna. Utformning och genomförande 4 Den samhällsorientering som ska erbjudas enligt 6 lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ska påbörjas så snart som möjligt efter det att en etableringsplan har upprättats. Den ska normalt vara avslutad ett år efter det att etableringsplanen har upprättats. Av lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare framgår när samhällsorienteringen enligt den lagen ska påbörjas. Den ska normalt vara avslutad ett år efter det att den påbörjats. Förordning (2013:158). 5 Varje nyanländ ska erbjudas en samhällsorientering som omfattar minst 60 timmar. Den ska kunna kombineras med arbete, studier och andra aktiviteter för att underlätta och påskynda etableringen i arbetslivet. 6 Kommunen bestämmer hur samhällsorienteringen ska utformas och i vilken ordningsföljd samhällsorienteringens delar ska behandlas. Samhällsorienteringen ska ge utrymme för dialog och reflektion. 7 Samhällsorienteringen ska i möjligaste mån bedrivas på modersmålet eller ett annat språk som deltagaren behärskar väl. Vid behov ska tolk anlitas. De personer som ger samhällsorienteringen ska ha lämplig pedagogisk utbildning eller erfarenhet och ämneskunskap. 8 Kommunen ska ha en plan för samhällsorienteringen. I planen ska samhällsorienteringens innehåll och omfattning anges. Planen ska revideras när det behövs. Hänsyn ska då tas till nya förutsättningar och hur genomförandet fungerat. 9 Kommunen får uppdra åt andra att utforma planen och anordna samhällsorienteringen. Planen ska då godkännas av kommunen. 28

30 Intyg och information 10 Kommunen ska ge varje deltagare ett intyg efter avslutad samhällsorientering. Om en annan kommun begär det, ska kommunen lämna information om delvis genomgången samhällsorientering. Omfattningen och innehållet ska framgå. Stöd, uppföljning och redovisning 11 Länsstyrelserna ska främja och stödja samarbete mellan kommuner om samhällsorienteringen. 12 Länsstyrelserna ska följa upp verksamheten. Varje kommun ska lämna länsstyrelsen de uppgifter som behövs för detta. 13 Länsstyrelserna ska varje år lämna en gemensam redovisning om samhällsorienteringen till regeringen. 29

31 Bilaga 3 Lag (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Svensk författningssamling 2013:156 t.o.m. SFS 2014:954 SFS nr: 2013:156 Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se 1 Denna lag innehåller bestämmelser om kommuners ansvar att erbjuda samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare. Lagen gäller inte nyanlända som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Det finns särskilda bestämmelser i den lagen om en kommuns skyldighet att erbjuda samhällsorientering för dessa personer. 2 Lagen gäller för nyanlända invandrare som har fyllt 18 men inte 65 år, är folkbokförda i en kommun och har beviljats 1. uppehållstillstånd på grund av anknytning enligt 5 kap. 3 första stycket utlänningslagen (2005:716), 2. uppehållstillstånd på grund av anknytning enligt 5 kap. 3 a första stycket 1-3, andra eller tredje stycket utlänningslagen, 3. uppehållskort efter ansökan enligt 3 a kap. 10 utlänningslagen, 4. uppehållstillstånd på grund av stark anknytning enligt 5 kap. 15 a första stycket 2 utlänningslagen, 5. uppehållstillstånd som familjemedlem eller anhörig enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. 23 tredje, fjärde eller, när det gäller familjemedlem till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för arbete, sjätte stycket utlänningslagen, eller 6. uppehållstillstånd som familjemedlem enligt 6 a kap. 10 utlänningslagen. Lagen gäller dock inte nyanlända som går i gymnasieskola eller är medborgare i ett land som är anslutet till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz. Lag (2014:954). 3 Varje kommun ska erbjuda samhällsorientering till de nyanlända invandrare som är folkbokförda i kommunen och som omfattas av denna lag. 4 Samhällsorienteringen ska påbörjas så snart som möjligt efter det att den nyanlände har folkbokförts i kommunen. Kommunens skyldighet att erbjuda samhällsorientering upphör tre år efter det att den nyanlände första gången folkbokfördes i en kommun. 30

32 5 Kommunen ska aktivt verka för att nå de nyanlända i kommunen som har rätt till samhällsorientering och motivera dem att delta i samhällsorienteringen. 6 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om samhällsorienteringens innehåll och omfattning. 31