KOMMUNSTYRELSEN ÄRENDE 2

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSEN ÄRENDE 2

2

3

4 Årsredovisning 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 1

5 INNEHÅLL 2014 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET 3 INLEDNING ORGANISATION 4 SKATTEPENGARNA 5 OMVÄRLDSANALYS 6 MÅLUPPFYLLELSE 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK ANALYS 21 PERSONALREDOVISNING 23 FRAMTIDSBEDÖMNING 27 DRIFTREDOVISNING 28 INVESTERINGSREDOVISNING 32 FINANSIERINGSANALYS 34 EKONOMISK REDOVISNING RESULTATRÄKNING 35 BALANSRÄKNING 38 NOTFÖRTECKNING 41 REDOVISNINGSPRINCIPER 46 FINANSIELL RAPPORT 47 VERKSAMHETSREDOVISNING KOMMUNENS VERKSAMHETER 49 Verksamhet, ekonomi, årets händelser, verksamhetsanalys och framtid KOMMUNAL VERKSAMHET I ANNAN JURIDISK FORM 91 HÅLLBARHETSREDOVISNING HÅLLBARHETSREDOVISNING 93 REDOVISNING AV UPPDRAG REDOVISNING AV UPPDRAG 99 KOMPLETTERANDE INFORMATION TIO ÅR I SAMMANDRAG 100 EKONOMISKA BEGREPP 101 REVISIONSBERÄTTELSE REVISIONSBERÄTTELSE 104 Falköpings kommun falkoping.se Grafisk form: Smart Design & Illustration AB Tryck: Xxx, Omslagsbild: Xxx 2 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

6 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Årets ekonomiska resultat är nästan exakt som vi budgeterade, ett plusresultat på cirka 23 miljoner kronor. Resultatet måste på längre sikt vara högre för att klara av de stora investeringsbehov som finns i kommunen. Den ekonomiska lågkonjunktur, som finns i hela Europa, påverkar både sysselsättning i Sverige och i Falköping. Det har tydligast märkts med de nedläggningar av företag som skett under året. Under året har investeringar i första hand skett inom förskola och skola. Denna satsning behövs, då antalet barn ökat kraftigt i denna verksamhet. Utvecklingen på Mössebergs friluftsområde har varit fantastisk, en pärla i kommunen ett stort tack för det! På Marjarps logistikområde har verksamheten ökat, detta till stora delar beroende av att del tre i terminalen startades. Samarbetet med lokala företag har gjort att omfattningen i containertrafiken ligger många år före sin plan. Ökad befolkning Befolkningsökningen för året är cirka 200 personer. Vi är nu över invånare. Det mest glädjande är födelsenettot som är barn föddes under 2014, vilket är det högsta antalet någonsin på 2000-talet i kommunen. Heltid till alla Projektet Heltid till alla har sjösatts och har redan första året visat goda resultat. Antalet heltidstjänster har ökat. Arbetet kommer att fortgå under både 2015 och Antalet anställda är drygt Alla dessa har gjort ett fantastiskt jobb under året tusen tack för ert arbete! Vi har både ekonomin och verksamheten i balans. Vi kan därför lägga år 2014 till handlingarna med stolthet. Falköping april 2015 Conny Johansson Kommunstyrelsens ordförande ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 3

7 INLEDNING ORGANISATION Organisation Falköpings Hyresbostäder AB Hotellfastigheter AB KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunrevisionen Valberedningen Falbygdens Bredband AB Ekehagens Forntidsby AB Kulturoch fritidsnämnden Socialnämnden Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Räddningsnämnden Falköping Tidaholm Kompetensoch arbetslivsnämnden Tekniska nämnden Valnämnden Arbetsutskott Personalutskott Integrationsutskott KOMMUNAL VERKSAMHET I ANNAN JURIDISK FORM Skaraborgs kommunalförbund Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) Skövde, Skara, Hjo, Karlsborg, Töreboda, Tibro och Falköping Kommunalförbundet Miljösamverkan Östra Skaraborg (MÖS) Skövde, Karlsborg, Hjo, Tibro och Falköping Kommunalförbundet Skaraborgsvatten Skövde, Skara och Falköping Överförmyndare i samverkan (ÖIS) I samverkan med Bollebygd, Gullspång, Herrljunga, Hjo, Karlsborg, Skara, Skövde, Svenljunga,Tibro, Tidaholm, Vårgårda och Falköping 4 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

8 SKATTEPENGARNA INLEDNING Skattepengarna HUR ANVÄNDES SKATTEPENGARNA? Under 2014 uppgick nettokostnaderna för kommunens nämnder till cirka mnkr. Äldre- och handikapp- respektive individ- och familjeomsorg tillsammans med skola och social omsorg stod totalt för 78 % av nettokostnaderna. KOMPETENS- OCH ARBETSLIVSNÄMNDEN 2 % KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 3 % KOMMUNSTYRELSEN 6 % SOCIALNÄMNDEN INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 8 % RÄDDNINGSTJÄNSTEN FALKÖPING TIDAHOLM 1 % SOCIALNÄMNDEN ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG 35 % TEKNISKA NÄMNDEN SKATTEFINANSIERAD 10 % BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 35 % VAR KOM PENGARNA IFRÅN? En stor andel av kommunens intäkter betalades in via skattesedeln. Kommunalskatten stod för 60 % och 22 % kom från staten och andra kommuner via utjämningssystemet. 10 % av kommunens intäkter var avgifter gällande exempelvis äldre- och handikappomsorg, vatten och avlopp, barnomsorg, Odenbadet och liknande. Ytterligare 8 % utgjordes av skattemedel i form av riktade statsbidrag och bidrag från försäkringskassan för personliga assistenter med mera. Försäljning av verksamhet skedde till andra kommuner framför allt av gymnasieplatser. RIKTADE STATS- OCH EU-BIDRAG 8 % AVGIFTER 10 % GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING 22 % SKATTER 60 % ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 5

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDSANALYS Omvärldsanalys Förutsättningarna för att kunna lyckas i framtiden ligger i att kunna identifiera vilka utmaningar som ligger framför oss och våra möjligheter att kunna hantera dem. Ett arbete genomfördes således under 2014 med följande två syften: dels att skapa en struktur för Falköpings kommuns framtida omvärldsbevakning/-analys, dels att genomföra en första genomgripande omvärldsanalys. Den frågeställning, som var utgångspunkt i arbetet, var: Hur påverkar förändringar i omvärlden Falköpings kommuns möjligheter att förverkliga sin vision (och planering)? I samarbete med Kairos Future men även en referens- och kompletterande trendspanargrupp genomförde en projektgrupp under 2014 en mer systematisk omvärldsanalys års omvärldsanalys utmynnade i sex övergripande trender, vilka på kort eller lång sikt har en påverkan på Falköpings kommuns verksamhet och i hög grad även dess invånares liv och vardag. Dessa trender är: globalisering ökad mångfald demografiska förändringar ökad andel äldre och minskad andel förvärvsarbetande ökad individualisering urbanisering en global process som ger avtryck i Falköping klimatförändring accelererande teknikutveckling Omvärldsanalysen syftar till att ge ett bra underlag för vår kommunala organisation. Den ger oss kunskap, förståelse och handlingsberedskap på såväl central som lokal nivå i syfte att på bästa sätt möta framtiden allt för att skapa vår vision om Det goda livet. Läs mer om omvärldsanalysen på SAMHÄLLSEKONOMISK UTVECKLING BNP-tillväxten för världen som helhet beräknas uppgå till 3,5 % 2014 respektive 3,8 % Det kan jämföras med en tillväxt på 3,0 % Tillväxten i USA och Storbritannien låg under 2014 kring 3 %, medan tillväxten i euroländerna var fortsatt mycket svag. Tillväxten i den amerikanska ekonomin har de senaste åren legat på drygt 2 % i årstakt, vilket var bättre än euroområdet men ingen stark återhämtning. I Storbritannien har den ekonomiska utvecklingen varit oväntat stark och den brittiska ekonomin förväntas vara fortsatt stark de närmaste två åren. Andra ljuspunkter är att Kina följer landets tillväxtplan, även om tillväxten är svagare än tidigare. I USA, Storbritannien och Tyskland har arbetslösheten återgått till mer normala nivåer. I många andra länder verkar däremot arbetslösheten ha fastnat på höga nivåer. I euroområdet som helhet ligger arbetslösheten i nuläget strax under 12 %. Det kan jämföras med före finanskrisen, då arbetslösheten var ungefär 7,5 %. I de nordiska grannländerna gick den ekonomiska utvecklingen under 2014 snarast i motsatt riktning. I Finland backade BNP med närmare 1,5 % samtidigt som BNP i Danmark endast växte marginellt. Även i Norge försvagades tillväxten, men låg ändå på 2 %. Under 2015 väntas Finlands nedgång övergå till svag tillväxt. Även i Danmark förväntas tillväxten stärkas successivt. Sverige har klarat krisen bra, men efter en stark avslutning år 2013 utvecklades svensk ekonomi under 2014 förhållandevis svagt. Det främsta skälet var en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag utveckling av svensk export. Svensk BNP beräknades under 2014 växa med 1,9 %. För 2015 ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 %. Arbetsmarknaden har utvecklats avsevärt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har emellertid resulterat i att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 % kan den väntas successivt minska ned till omkring 6,5 %. Till följd av att den svenska ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas växer det reala skatteunderlaget relativt snabbt, med över 2 % 2015 och omkring 1,5 % därefter. Underskottet i den offentliga sektorns finanser minskar långsamt men stannar likväl på 0,5 % år Kommunerna står inför ett antal utmaningar de kommande åren, däribland att anpassa verksamheterna efter demografiska förändringar. Investeringsbehoven är fortsatt stora, samtidigt som statliga reformer ställer krav som kan vara svåra att leva upp till. Källor: Ekonomirapporten. Om kommunernas och landstingens ekonomi december 2014 (SKL) Ekonomiska Utsikter december 2014 (Nordea markets) 6 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

10 OMVÄRLDSANALYS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ARBETSMARKNADSLÄGET I FALKÖPING år, öppet arbetslösa (antal/procent) 708/4,5 % 721/4,6 % år i program (antal/procent) 672/4,3 % 745/4,8 % SVENSK ARBETSMARKNAD Utsikterna för arbetsmarknaden påverkas av en global konjunktur, som är på väg att förstärkas, och en svensk ekonomi med en försiktig framtidsoptimism. Den svenska BNP-tillväxten var inte så stark under 2014 som tidigare bedömts. Exportsektorn möttes å ena sidan av en internationell ekonomi med fortsatt svag utveckling i euroområdet och en tysk ekonomi som försvagats av den geopolitiska oron i östra Europa. Å andra sidan fanns, som redan nämnts, ljusglimtar i form av en starkare amerikansk ekonomi och ett Kina som blir en viktigare handelspartner inte minst för svensk exportindustri. Den svenska hemmamarknaden är fortsatt stark, där den inhemska efterfrågan har varit viktig för den ekonomiska tillväxten i landet. Den ekonomiska utvecklingen påverkade arbetsmarknaden positivt med ökad sysselsättning i Västra Götalands län. Tillgänglig statistik visar att 2014 hade en relativt stark sysselsättningsutveckling. Bedömningen är att antalet sysselsatta ökar än mer under 2015 och att arbetslösheten minskar och hamnar på personer sista kvartalet Sysselsättningsprognosen för 2015 är en ökning med personer. Av de västsvenska branscherna förväntas industrin ha en svag sysselsättningsutveckling, medan byggbranschen, de privata tjänstenäringarna och offentlig verksamhet väntas öka något. Den största sysselsättningsökningen bedöms ske inom den privata tjänstesektorn. Totalt år (antal/procent) 1380/8,8 % 1466/9,4 % år, öppet arbetslösa (antal/procent) 120/6,1 % 134/6,9 % år i program (antal/procent) 216/11,0 % 197/10,2 % Totalt år (antal/procent) 336/17,1 % 331/17,1 % Arbetsgivarna inom det privata näringslivet i Västra Götalands län bedömer generellt att utvecklingen på marknaden för deras varor och tjänster kommer att vara positiv det kommande året. Länets arbetsmarknad har länge beskrivits som tudelad. Det finns en stark efterfrågan på personer med särskilda yrkeskompetenser hos arbetsgivare med rekryteringsbehov. Samtidigt är arbetslösheten på historiskt höga nivåer trots en relativt kraftig nedgång det senaste året. Arbetsmarknaden ställer hela tiden allt hårdare krav på utbildning och yrkeserfarenhet, vilket kan ge en paradoxal situation, där arbetsgivarna inte finner den kompetens de efterfrågar. Samtidigt saknar många av de arbetslösa den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Falköping tillhörde de kommuner i nordvästra Götalands län, där arbetslösheten ökade under 2014 jämfört med Andelen öppet arbetslösa i Falköping var 4,6 %. Motsvarande andel för riket var 4,3 %. Vad är svaret på detta? Det finns nog flera anledningar. Två av dem är att Falköping hade några större verksamhetsförändringar inom industrin och en högre invandring. 37 % av de inskrivna i Falköping är utrikesfödda, vilket kan jämföras med 5 10 % i kommuner med en låg arbetslöshet såsom Kungälv, Öckerö och Lerum. I dag finns 300 som bor i Falköpings kommun och är inskrivna i etableringsuppdraget. Källa: Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 och prognos för arbetsmarknaden 2015, Västra Götalands län. ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 7

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDSANALYS BOSTADSMARKNAD Falköpings kommun genomför regelbundet en enkät riktad till de större fastighetsägarna i kommunen. Resultatet från den senaste mätningen har ännu inte färdigställts men indikationen är att årets nivå kommer att likna föregående år med ungefär femtio tomma lägenheter i hela kommunen. Detta motsvarar en vakansgrad kring en procent av hyreslägenhetsbeståndet, vilket måste uppfattas som att det råder brist på bostäder. Bristen är dock inte så stor att den kan anses ha påverkat priserna på begagnade småhus. Priserna på denna typ av objekt ligger fortfarande under hälften av riksgenomsnittet. Det låga priset på begagnade hus hämmar nyproduktionen av småhus, eftersom det nya huset framstår som för dyrt i relation till det gamla. Det kan även uppstå en osäkerhet kring att de totala produktionskostnaderna överstiger marknadsvärdet vid en försäljning. Indirekt påverkar även byggnationen av flerbostadhus framför allt bostadsrätter som inte har producerats i Falköping på många år. De låga fastighetspriserna på småhusmarknaden i kombination med låga hyror i det gamla hyresbeståndet gör att nyproduktion blir riskfylld. Hyresgästerna är inte vana vid den högre hyresnivå som krävs för att byggnationen ska kunna finansieras. Nyproduktion av bostäder av olika slag med olika upplåtelseform och med geografisk spridning måste stimuleras. En ökad rörlighet bland bostadskonsumenterna är också önskvärd. BEFOLKNING BEFOLKNINGSUTVECKLING ÅR INFLYTTADE UTFLYTTADE FÖDDA DÖDA FOLKMÄNGD * ) Eventuella differenser beror på att sent inkomna befolkningsförändringar hamnat under kategorin Justeringar istället för under någon av ovanstående kategorier. BEFOLKNINGSUTVECKLING Per den sista december 2014 uppgick folkmängden i Falköpings kommun till , varav var män och kvinnor. I förhållande till föregående år ökade folkmängden med 197 personer. Procentuellt var ökningen 0,6 %. Motsvarande ökning för Västra Götalands län och riket var strax över en procent. Den ökade folkmängden var ett resultat av ett positivt såväl födelse- som flyttningsöverskott. I tabellen kan detta ses på att antal födda översteg antal döda och antal inflyttade översteg antal utflyttade. Födelseöverskottet låg på 42 och flyttningsöverskottet på 152. Sett i ett längre perspektiv har befolkningen varit relativt stabil ända från förra seklets början. År 1900 bodde exempelvis personer i det område som motsvarar dagens Falköping. 8 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

12 OMVÄRLDSANALYS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FLYTTNINGAR Inrikes flyttningsöverskott var negativt. Fler personer flyttade således från kommunen till övriga Sverige än vice versa. I antal handlade det negativa inrikes flyttningsöverskottet om 65. Till följd av att kommunen emellertid hade ett positivt invandringsöverskott på 217 blev det totala flyttningsöverskottet positivt. Det landade, som tidigare nämnts, på 152. INRIKES FLYTTNINGAR UTRIKES FLYTTNINGAR Invandringar Utvandringar Inrikes infly5ningar Inrikes u9ly5ningar ÅLDERSFÖRDELNING Diagrammet nedan visar att det år 2014 återfanns personer i åldersgruppen 0 15 år, vilket motsvarade cirka 18,8 % av kommunens totala folkmängd. Sett till andel av folkmängd uppvisade denna åldersgrupp en ökning på 2,9 % för den senaste tioårsperioden. Motsvarande jämförelse för åldersgruppen 65 år eller äldre uppvisade en ökning på 8,8 %. Det var den största ökningen bland samtliga redovisade åldersgrupper. Även vid jämförelse med år 1968 uppvisade denna åldersgrupp den största ökningen på 29,7 %, medan övriga åldersgrupper uppvisade minskningar. ÅLDERSFÖRDELNING 1968 OCH år år år ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 9

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLUPPFYLLELSE Måluppfyllelse Det goda livet är kommunens vision om det hållbara samhället inom den sociala, miljömässiga och ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling ett samhälle i balans och harmoni, även för kommande generationer. Det goda livet bygger på allas lika värde och på samhällsaktiva människor. Falköpings kommun har fem mål i kommunens flerårsplan för att nå visionen. Uppföljningen av målen sker mot de indikatorer som finns angivna för varje mål. Under respektive övergripande mål redovisas uppföljning av indikatorerna, en kort analys, ett urval av aktiviteter och en samlad bedömning. Uppföljning av den hållbara utvecklingen i Falköpings kommun sker i den årliga hållbarhetsredovisningen. UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Kommunfullmäktige har beslutat om fem övergripande mål. Uppföljning och sammanställning över målen presenteras på följande sidor. Färgmarkeringarna i tabellerna visar om trenden är positiv ( ), negativ ( ) eller oförändrad ( ). Trendmarkeringarna visar utfallet i förhållande till genomsnittet för åren Nämnderna formulerar egna delmål i årliga verksamhetsplaner med utgångspunkt i de kommunövergripande målen. Uppfyllelsen av delmålen redovisas till respektive nämnd i verksamhetsberättelsen. 10 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

14 MÅLUPPFYLLELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 11

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLUPPFYLLELSE 1 ETT ATTRAKTIVARE FALKÖPING Ett attraktivare Falköping handlar om kommunens möjligheter att stärka sin position och bli intressant för invånare, näringsliv och den idéburna sektorn. Falköpings attraktivitet ska stärkas genom att utveckla de områden som är unika för Falköping och utifrån de behov som finns hos dagens och framtida invånare. Ett Falköping med egen växtkraft. INDIKATORERS UTVECKLING Befolkningsutveckling i procentuell ökning 0,3 0,6 0,0 0,9 0,6 Antal nya småhus (avser bygglovsstatistik) Antal nya lägenheter (avser bygglovsstatistik) Nöjd-Region-Index (SCB:s medborgarundersökning) Utsläpp av koldioxid per invånare (kg) i.u. i.u. Handelsindex (index för sällanköpshandeln) i.u. Befolkningsutveckling Falköpings kommun har ett mål om att år 2020 vara invånare. Från år 2002 har befolkningsutvecklingen varit positiv samtliga år med undantag av år 2012, då den var konstant. Sedan årsskiftet ökade befolkningen från till , vilket var en ökning med 197 personer. I procent var ökningen drygt 0,6 %. Motsvarande ökning för Västra Götalands län och riket var strax över en procent. Under den redovisade femårsperioden tillhörde ökningen på 0,6 % de högsta befolkningsökningarna för Falköping. Endast 2013 hade en högre procentuell ökning på 0,9 %. Under 2014 föddes 398 barn och 356 personer avled resulterande i ett positivt födelseöverskott på 42. Antalet inflyttningar till Falköpings kommun var under året stycken, och antalet utflyttningar från kommunen uppgick till Detta medförde ett positivt flyttningsöverskott på 152. Befolkningsökningen sedan årsskiftet kunde således härledas till såväl ett positivt födelse- som flyttningsöverskott. Vad gäller befolkningsutvecklingen sett över en tioårsperiod kan ses att befolkningen i kommunen ökade med personer. I procent var ökningen 3,2 %. Det kan jämföras med 6,8 % för Västra Götalands län och 7,7 % för riket. Falköpings kommun har en ambition att växa befolkningsmässigt. Förutsättningarna finns med läget i regionen och med goda kommunikationer. Falköping som en plats att bo och verka på behöver ständigt utvecklas för att bibehålla och stärka attraktiviteten. Nya bostäder behöver tillkomma för att undvika en bostadsbrist och även attrahera nya invånare. En rad förändringar i plan- och bygglagen träder i kraft den 2 januari Syftet med förändringarna är att underlätta planering och öka framför allt byggande av bostäder. Ännu är det oklart hur de förändringarna kommer att påverka arbetet i kommunen. Nya småhus och nya lägenheter Under år 2014 beviljades bygglov för 12 nya småhus och 10 nya lägenheter i flerbostadshus. Utfall för år 2014 visade på en ökning för småhusbyggande gentemot föregående år. Detsamma gällde för byggande av lägenheter i flerbostadshus. Kommunen har en god planberedskap för bostäder men för att åstadkomma ett ökat bostadsbyggande behövs ett förbättrat samspel mellan alla aktörer på bostadsmarknaden. I detta syfte anordnade Falköpings kommun i oktober 2014 ett seminarium om bostadsbyggande i Falköping. Målgruppen var byggföretag, stora fastighetsägare och mäklare inom regionen. Kommunen fortsätter att jobba med att skapa nya, attraktiva bostadsområden. Nöjd-Region-Index att leva och bo i Falköping Falköpings kommun fick klart godkänt av medborgarna när det gäller en kommun att leva och bo i enligt SCB:s medborgarundersökning. Nöjd-Region-Index, NRI, år 2014 var var NRI 52. Utfallet år 2014 innebar ett trendbrott från en tidigare negativ trend. Precis som år 2013 bör bostadsfrågan prioriteras enligt undersökningen. Det handlar om möjligheter att hitta bra boende, utbud av olika typer av boendeformer och trivsam bebyggelse. Även trygghet är en fråga som bör prioriteras. 12 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

16 MÅLUPPFYLLELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Detaljplanearbetet med framtida bostäder i kvarteret Diamanten, inleddes under 2014 Utsläpp av koldioxid Indikatorn koldioxidutsläpp beskriver mängd koldioxid som släpps ut i atmosfären som följd av energianvändning/ eldning av bränslen. Indikatorn redovisas som utsläpp per invånare. Indata kommer från Sveriges nationella emissionsdatabas, RUS, som utges årligen med en eftersläpning på två år. Detta betyder att det finns data fram till år Jämfört med 2011 hade koldioxidutsläppen minskat med 7,1 %. Handelsindex Indikatorn mäter utvecklingen av handelsindexet i Falköping för sällanköp. Senast redovisat resultat finns för år 2013 och visade på en positiv utveckling av handelsindexet. Utfall för år 2014 kommer att redovisas under sommaren Kommunen har i sin långsiktiga handelsstrategi antagit en målsättning på 80 i index för sällanköpsvaror år Kommunen arbetar strategiskt med att utveckla utbudet och söker i huvudsak etableringar inom konfektion, möbler, hemelektronik och sport. Under de senaste åren har Falköping fått flera nyetableringar, vilket påverkat handelsindex positivt. Hållbar utveckling Arbetet med hållbar utveckling får allt större plats både på den globala och på den nationella arenan. Miljöfrågorna och den sociala dimensionen får allt tyngre vikt när det kommer till kommunens ansvar för att skapa en positiv utveckling och välfärd på den lokala nivån. Falköpings kommun ligger före när det gäller att ta hänsyn till och ta ansvar för hållbar samhällsutveckling, vilket ger bra förutsättningar för kommande års arbete. Detta gäller både i det externa arbetet och i det interna ledningssystemet. Strategiskt utvecklingsarbete I det strategiska utvecklingsarbetet ligger fokus på kommunens strategiska utvecklingsområden som svarar upp mot de trender som råder i omvärlden. Det är långsiktiga processer som kräver uthållighet och samtidigt visar konkreta resultat. Kommunen ska fortsätta ha ett tydligt processledarskap och driva dessa processer med starka externa nätverk och samverkan med olika aktörer. Målet är att hitta extern finansiering där så är möjligt. Arbetet med att utveckla och förbättra kommunens ledningssystem prioriteras. Fokus ligger på utveckling av viktiga delar som omvärldsbevakning, värdegrundsarbete, flerårsplanen och årsredovisningen. Under planperioden ska ett verktyg för hållbarhetsprövning av kommunens beslut tas fram enligt beslut i kommunfullmäktige, detta för att stärka kommunens arbete med hållbar utveckling och den demokratiska processen. Samlad bedömning för mål 1 Av sex indikatorer saknade två utfall för år Bland resterande indikatorer visade två på en positiv trend. Två visade en negativ trend, men samtidigt uppvisade de en förbättring gentemot föregående år. Utifrån tillgängliga indikatorsutfall bedöms sammanfattningsvis uppfyllelsen av mål 1 således som relativt god. ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 13

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLUPPFYLLELSE 2 ETT NÄRINGSLIV SOM UTVECKLAS Att näringslivet utvecklas i en kommun är avgörande för välfärden. Den kan bara utvecklas i ett ömsesidigt förtroende mellan kommun och näringsliv. För detta krävs en gemensam framtidstro och en gemensam viljeinriktning, men även ett kraftfullt lokalt engagemang och att kommunen ska finnas som en aktiv och naturlig part i utvecklingsarbetet. Falköpings kommun ska upplevas som en kreativ och drivande kommun med tillväxt i fokus. INDIKATORERS UTVECKLING Antal nya företag per 1000 invånare 3,6 3,6 4,0 4,1 3,3 Näringslivsklimat (SKL:s undersökning) i.u. i.u. i.u. 59 i.u. Antal företag som är miljödiplomerade Antal gästnätter (avser januari-november för respektive år) i.u Nya företag Nyföretagarcentrum mäter nyföretagandet. Indikatorn Antal nya företag per invånare visade en minskning jämfört med förra året. Nyföretagarcentrum har även kommunens uppdrag vad gäller rådgivning, information och utbildning för nyföretagare i kommunen. Inför år 2015 har kommunen stärkt bidraget med 60 %. Kommunen har också följt upp de regionala stödinsatserna inom området. Både Nyföretagarcentrum och Gothias Innovation kommer att tilldelas regionala projektmedel för år Näringslivsklimat Under år 2013 genomfördes för första året SKL:s undersökning Insikt. Indikatorn mäter företagsklimatet i kommunen utifrån olika verksamhetsområden i kommunen och bygger på företag som varit i kontakt med kommunen på ett eller annat sätt. Undersökningen ger kommunen information om inom vilka förvaltningar företagarna anser att myndighetsutövningen fungerar bra respektive mindre bra samt vad kommunen behöver bli bättre på. Resultatet från 2014 års undersökning presenteras i maj månad Falköping har traditionellt sett haft låga resultat i attitydundersökningar som genomförts bland företagare. För att arbeta med detta genomfördes en större utbildningsinsats med de tjänstemän som arbetar nära kommunens företagare i olika frågor. Falköpings kommun deltog i SKL:s utbildning Förenkla helt enkelt, en utbildning för kommuner som vill förbättra sitt företagsklimat bland annat avseende bemötande, service, tillgänglighet och regelförenkling. En handlingsplan togs fram med förslag till mål och aktiviteter för hur Falköpings ska nå ett bättre företagsklimat. Falköpings kommun har högsta prioritet på näringslivspolitiken och arbetar för att skapa ett långsiktigt strategiskt näringslivssamarbete. Näringslivsrådet är det forum, där näringsliv och politik diskuterar näringslivsutveckling i Falköping. Näringslivsrådet hade fyra möten under året. Vid varje möte diskuterade rådet frågor inom områdena infrastruktur, planering, utbildning och företagsklimat. Rådet arrangerar också mötesplatser för Falköpings näringsliv. Under år 2014 arrangerade rådet fyra pyttluncher och tre frukostmöten. Vidare var rådet även medarrangör till Speedmeeting unga jobb och till Företagarnas årliga näringslivsdag. Mötesplatserna samlade totalt 800 deltagare. 14 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

18 MÅLUPPFYLLELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Bild som illustrerar Mål 2. Leif Pagrotsky gästade en av de välbesökta pyttluncherna på Kurorten Mösseberg. Terminalen 2014, Skaraborg Logistic Center Inom stadsbyggnadsavdelningen bedrivs ett sytematiskt kvalitetsarbete i syfte att effektivisera verksamheten och förbättra servicen till allmänheten. Det finns en ambition att effektivisera och påskynda bygglovshanteringen. Under år 2013 uppgick den genomsnittliga handläggningstiden från komplett ärende till beslut till 27 dagar. Under 2014 förkortades den genomsnittliga handläggningstiden från komplett ärende till beslut till 25 dagar. Det ligger med god marginal inom de 10 veckor, som lagstiftningen reglerar, men verksamheten strävar efter en ännu effektivare och snabbare ärendehantering. Miljödiplomering Med giltiga certifikat fanns vid årsskiftet tre miljödiplomerade företag. Falköpings kommun har tillsammans med näringslivet arbetat enligt Göteborgs Stads modell vad gäller Miljödiplomering. Då miljöförvaltningen i Göteborg enligt nya regler inte längre kan vara utfärdare för Falköpings kommun gällande miljödiplomering ska en ny struktur för ett gemensamt miljöledningssystem arbetas fram. På grund av vakanser inom det miljöstrategiska arbetet hade kommunen under 2013 och 2014 inte möjlighet att arbeta aktivt med frågan. En nysatsning kommer att göras under år Gästnätter Utvecklingen av besöksnäringen i kommunen mäts här med indikatorn Gästnätter. Siffror visar antal gästnätter januari november för respektive år var ett exceptionellt år med stora ökningar överlag i Sverige. Det är därför mer rättvisande att jämföra med perioden januari november 2011, då Falköping hade gästnätter på hotell, vandrarhem och stugbyar, och med motsvarande period 2012, då antalet gästnätter uppgick till nätter. År 2013 beslutade kommunstyrelsen om en ny turistserviceorganisation, där kommunen arbetar med strategiska frågor samt hanterar webb och distribution av informationsmaterial. Personlig service gentemot besökare utförs och tillhandahålls av externa aktörer. Den nya besöksnäringsorganisationen är omställd till en organisation i linje med den nationella strategin. I kommunen fortsätter arbetet med att utveckla lokala besöksserviceplatser i kommunen. Näringslivsavdelningen fortsätter med marknadsaktiviteter riktade till att utveckla ett attraktivare Falköping. Samlad bedömning för mål 2 Av fyra indikatorer visade endast en indikator en positiv trendutveckling, varpå måluppfyllelsen för mål 2 bedöms som relativt svag. ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 15

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLUPPFYLLELSE 3 KVALITETEN INOM VERKSAMHETEN SKA ÖKA Falköpings kommun är till för medborgarna i Falköping. Kommunens uppdrag är att kommuninvånarna ska vara nöjda med den service och de tjänster som kommunen tillhandahåller. En god kvalitet i kommunens verksamhet innebär egentligen att kommunen ska använda pengarna på rätt sätt och hitta bästa sätt att samverka för att på ett effektivt sätt nå uppställda mål. För att göra detta krävs ett systematiskt kvalitetsarbete med utgångspunkt från invånarnas behov och förväntningar. INDIKATORERS UTVECKLING Nöjd-Medborgar-Index (SCB:s medborgarundersökning) Andel ungdomar som lämnar gymnasieskolan med slutbetyg* ) i.u Andel av kommunens verksamheter som är miljödiplomerad i.u. i.u. 80 ** ) 0 Nöjd-Medborgar-Index: bemötande och tillgänglighet (SCB:s medborgarundersökning) Andel medarbetare som upplever att Falköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare Andel heltidsanställda i kommunen i.u. 62,5 62,9 62,9 67,4 * ) I samband med gymnasiereformen GY11 blir begreppet slutbetyg inaktuellt och ersätts istället av gymnasieexamen. ** ) Det fanns 31 miljödiplomerade enheter på socialförvaltningen. Strax under hälften av skolorna var certifierade enligt Grön Flagg (15 skolor och förskolor var diplomerade av sammanlagt 39 stycken). Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Medborgar-Index, NMI, är det sammanfattande betygsindexet för hur medborgarna bedömer kommunens verksamheter i Falköpings kommun. Kommunen ligger på en jämn nivå med ett index för år 2014 på 54. År 2013 låg det på 52. NMI låg nära medelvärdet för samtliga medverkande kommuner i Sverige, och trenden i Falköping är stabil. Flera övergripande insatser har gjorts för att höja kvalitén i det kommunala arbetet. Under år 2013 arbetades en ny värdegrund fram för att implementeras i hela organisationen. Med nyckelorden rättvisa, öppenhet, bemötande och effektivitet är ett bland syftena att gå från en detaljstyrd verksamhet till en mer värdestyrd organisation. Elever med slutbetyg Målet är att alla elever ska lämna gymnasieskolan med ett slutbetyg eller numera examensbevis. I samband med gymnasiereformen, GY11, blev begreppet slutbetyg inaktuellt. Istället är en gymnasieexamen yrkes- respektive högskoleförberedande examen beviset för god måluppfyllelse på gymnasiet. Måluppfyllelsen visar en positiv trend under de senaste åren fram till År 2013 lämnade 93 % av eleverna på yrkes- och högskoleförberedande program gymnasieskolan med slutbetyg, vilket kan jämföras med 81 % för år Utfallet för 2014 vek neråt till följd av ökade krav i samband med gymnasieexamen. Kraven har ökat i avseendet att ett slutbetyg kunde innehålla upp till 100 % icke godkända kursbetyg, medan en gymnasieexamen får innehålla högst 10 % icke godkända kursbetyg (betyg F). Under de senaste åren har ett antal åtgärder genomförts som: regelbundna elevhälsoträffar med rektor och elevhälsa tätare uppföljning av elevens resultatutveckling alltmer formativt arbete för mentor och specialpedagog för att stödja elever specialpedagogs medverkan vid behov på utvecklingssamtal för att få en helhetsbild av eleven och därmed kunna skräddarsy åtgärder. Grundskolan Inom barn- och utbildningsnämnden följs elevers måluppfyllelse kontinuerligt under och mellan åren. Sammantaget visar dessa indikatorer att den positiva utvecklingen i svenska och matematik i tidiga år nu har vänt fanns en relativt hög andel nyanlända elever på cirka 10 % som inte hade förutsättningar att genomföra de nationella proven. Den negativa trenden präglar måluppfyllelsen genom hela grundskolan. Vid analys framkommer att det kompensatoriska uppdraget behöver utvecklas på olika nivåer. Andelen nyanlända elever har ökat. Andelen elever, som inte kommer till skolan, och andel elever med annan social 16 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

20 MÅLUPPFYLLELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE problematik har också ökat. Dessutom visar analysen att andelen elever, som har svårt att nå kunskapskraven och därmed behörighet till gymnasieskolan, ökar. Arbetet har påbörjats och fokus har även lagts på en rättsäker bedömning av elevers resultat vid införandet av nytt betygssystem. Glädjande nog visar trivsel, trygghet och arbetsro fortfarande hög måluppfyllelse. Miljödiplomerade verksamheter Indikatorn beskriver hur stor andel av kommunens egen verksamhet som är certifierad. År 2012 hade över 80 % av kommunens verksamheter certifiering enligt Grön Flagg eller Miljödiplomering. Under år 2013 var socialförvaltningens verksamheter miljödiplomerade totalt 31 enheter och strax under hälften av skolorna certifierade enligt Grön Flagg. 15 skolor och förskolor var diplomerade av sammanlagt 39. År 2014 skedde ingen omcertifiering/revision. Därför var samtliga verksamheter att betrakta som inte certifierade. Kommunen har arbetat enligt Göteborgs Stads modell vad gäller Miljödiplomering. Då miljöförvaltningen i Göteborg enligt nya regler inte längre kan vara utfärdare för Falköpings kommun gällande miljödiplomering ska en ny struktur för ett gemensamt miljöledningssystem för kommunens verksamheter arbetas fram. Det miljöstrategiska området hade under 2013 och 2014 vakanser och kunde därför inte jobba med frågan som planerat. Inom det miljöstrategiska området planeras för en nysatsning under år Nöjd-Medborgar-Index: bemötande och tillgänglighet Indexet Bemötande och tillgänglighet blev 57 för Falköpings kommun i undersökningen År 2013 var indexet 54. Frågorna som ställdes rörde hur nöjd man är med hur lätt det är att komma i kontakt med tjänstemän eller annan personal i kommunen, hur bemötandet är, hur man upplever servicen samt möjligheten att komma i kontakt med kommunens högre chefer. Falköping kommun som en attraktiv arbetsgivare Indikatorn följdes inte upp 2014, då den följs upp vartannat år. För att säkerställa personalförsörjningen framgent förutsätts att kommunen uppfattas som en attraktiv arbetsgivare, där befintliga och potentiella medarbetare upplever det meningsfullt och utvecklande att arbeta. Detta innebär bland annat att kommunen ska ha trygga anställningar och vara en hälsofrämjande arbetsgivare med fokus på god arbetsmiljö, möjlighet till kompetensutveckling samt ökad jämställdhet och mångfald. Kommunfullmäktige har fattat beslut om att alla ska erbjudas heltidsanställning. Detta genomförs i projektform fram till år Heltidsanställda i kommunen Andel heltidsanställda ökade från 62,9 % år 2013 till 67,4 % år ,9 % av män (84,5 % år 2013), 62,9 % av kvinnor (58,3 % år 2013) hade heltidsanställning. Heltidsprojekt fortlöper med mål att alla medarbetare ska kunna erbjudas heltidsanställning. Samlad bedömning för mål 3 Av sex indikatorer visade tre en positiv trendutveckling och en saknade utfall för år 2014 (den följs upp vartannat år). Två indikatorer visade en negativ trendutveckling, varav en till följd av införandet av gymnasieexamen som medförde högre krav än tidigare slutbetyg. Måluppfyllelsen kan således bedömas som relativt god. Dock behöver, som redan nämnts, satsningar göras inom det miljöstrategiska området under år ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 17

21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLUPPFYLLELSE 4 EN GOD FOLKHÄLSA Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Den lokala folkhälsoplanen grundar sig på tre strategiska områden: Goda livsvillkor, Hälsofrämjande livsmiljöer och Goda levnadsvanor. Inriktningsområden, som särskilt lyfts fram i det hälsofrämjande arbetet i Falköpings kommun, är att arbeta enligt konceptet för Säker och trygg kommun (Safe Community) och att utveckla samarbetet med studieförbund och den ideella sektorn. INDIKATORERS UTVECKLING Ohälsotal 31,4 31,0 30,8 31,4 32,2 Nöjd-Medborgar-Index: idrotts- och motionsanläggningar (SCB:s medborgarundersökning) Nöjd-Medborgar-Index: kultur (SCB:s medborgarundersökning) Socioekonomiska riskgrupper i.u Ohälsotal Ohälsotalet beskriver antal utbetalda dagar med sjuk-, arbetsskadesjuk-, rehabiliteringspenning samt sjuk-/aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension/sjukbidrag) från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade i åldern år. Ohälsotalet var något högre än föregående år men utgjorde inte någon markant skillnad. Värdet för indikatorn har sjunkit något sedan år 2010 för att sedan öka något igen. Skillnaderna mellan åren var dock marginella. En rad olika åtgärder kopplade till indikatorn genomförs: utbildning i första hjälpen för psykisk ohälsa (MHFA) insatser kopplade till kommunens cykelstrategi drogförebyggande arbete förebyggande arbete mot övervikt och fetma. Nöjd-Medborgar-Index: idrotts- och motionsanläggningar Indikatorn mäter hur medborgarna bedömer kommunens verksamheter i Falköpings kommun inom området idrottsoch motionsanläggningar. Frågorna rörde öppettider vid kommunens idrotts- och motionsanläggningar, utrustning och skötsel av idrotts- och motionsanläggningar samt belysningen i kommunens motionsspår. Indikatorn visade en höjning från 65 år 2013 till 68 år Av undersökningen framgick således att Falköpings invånare var nöjda med verksamheten. Idrotts- och motionsanläggningar fick ett ännu högre betygsindex är helhetsbetyget NMI. 18 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

22 MÅLUPPFYLLELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nöjd-Medborgar-Index: kultur Indikatorn mäter hur medborgarna bedömer kommunens verksamheter i Falköpings kommun inom området kultur. Indikatorn visade en höjning från 62 år 2013 till 63 år Av undersökningen framgick således att Falköpings invånare var nöjda med verksamheterna. Kulturområdet fick ett högre betygsindex än helhetsbetyget NMI. Frågorna, som ställdes i medborgarundersökningen, berörde biblioteksverksamheten, utställnings- och konstverksamheter, teaterföreställningar och konserter. Kultur- och fritidsnämnden konstaterar att antalet fysiska besök på biblioteken minskar, medan besöken på webben ökar. Socioekonomiska riskgrupper Indikatorn är ett mått på relativ socioekonomisk status. Den socioekonomiska sorteringsnyckeln ger en indikation om den relativa risken för ekonomiskt bistånd i kommunen jämfört med landets kommuner i stort och baseras på invånarnas arbetsmarknadsanknytning, inkomst- och utbildningsnivå. För kommuner i grupp 1 indikeras en relativt låg risk och för kommuner i grupp 10 en relativt hög risk. Indikatorn visar att Falköping kommun varken hade hög eller låg risk för ekonomiskt bistånd jämfört med landets kommuner i stort. Indikatorn har förändrats positivt sedan 2011 och 2012, då risken var något förhöjd. Flera insatser är kopplade till indikatorn såsom: Kulturidé Falköping är ett projekt som syftar till att stödja socioekonomiskt utsatta grupper. Det medfinansieras av hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Skaraborg. Kulturidé samarbetar med Connect Falköping och har bland annat genomfört informationskvällar till allmänheten, säkerhetsdag, simskola för kvinnor, sommarlovsaktiviteter, Kulturplaneterna med mera. deltagande i strategidagar kring socioekonomi i samarbete med Folkhälsoenheten Skaraborg Falköpings kommuns sociala investeringsreserv. Folkhälsorådet Folkhälsorådet i Falköping är ett samverkansorgan mellan Falköpings kommun och Västra Götalandsregionen. Syftet är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella folkhälsoarbetet. Hälsoläget i kommunen presenteras årligen genom rapporten Levnadsförhållanden i Skaraborg som ligger till grund för folkhälsorådets verksamhetsplanering och prioritering. Samlad bedömning för mål 4 Av fyra indikatorer uppvisade tre indikatorer en positiv trendutveckling. En indikator uppvisade en försämring. Utifrån detta bedöms uppfyllelsen av mål 4 sammanfattningsvis som god. ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 19

23 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLUPPFYLLELSE 5 DEMOKRATIN I FALKÖPING SKA STÄRKAS Demokrati är grunden för vår kommunala verksamhet. En stark demokrati bygger på engagerade och samhällsaktiva medborgare, som själva bidrar till samhällsbygget, vilket är en förutsättning för en långsiktig hållbar utveckling. INDIKATORERS UTVECKLING Nöjd-Inflytande-Index (SCB:s medborgarundersökning) Valdeltagande (%) 80,7 82,7 84,7 87,2 Samlad bedömning för mål 5 Samtliga två indikatorer för mål 5 uppvisade en positiv trendutveckling, varför måluppfyllelsen bedöms som mycket god. Nöjd-Inflytande-Index Nöjd-Inflytande-Index, NII, är det sammanfattande betygsindexet för hur medborgarna bedömer möjligheterna till inflytande i Falköpings kommun. Betygsindex för NII år 2014 visade att Falköpings kommun gått från icke-godkänt betygsindex sedan 2011 till ett godkänt betygsindex som år NII för kommunerna i samma storleksklass befolkningsmässigt som Falköpings kommun blev 40 år Faktorer, som enligt undersökning bör prioriteras i syfte att höja NII, är Förtroende och Påverkan. Kommunstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram förslag på hur medborgardialogen kan utvecklas. Medborgardialogen bör integreras som en del i styrning och verksamhetsutveckling med syfte att skapa ett hållbart samhälle. Ett exempel på hur medborgardialog kan användas i praktiken är i frågor om planering. Den formella samrådskyldigheten inom fysisk planering innebär att kommunen ska samråda med medborgarna om såväl översikts- som detaljplan. I båda fallen ska kommunen kunna presentera ett underlag för samrådet. Detta betyder att kommunen redan när samrådet börjar ska ha gjort en hel del ställningstaganden och bedömt konsekvenser av planen. Om kommunen/stadsbyggnadsavdelningen i stället tar initiativ till en medborgardialog långt innan dessa ställningstaganden är gjorda, kan medborgarnas kunskap, erfarenheter och behov ligga till grund för och väsentligt förbättra beslutsunderlaget. Detta gäller framför allt översiktsplanen. När det gäller en detaljplan är alltid vissa avgöranden gjorda när initiativ tas till planen. Stadsbyggnadsavdelningen kommer att fortsätta utveckla samrådsformer i syfte att involvera och engagera medborgarna i frågor kring planering. Ett exempel på aktiviteter för att stärka den sociala tilliten är socialnämndens projekt Connect. Det bygger på lokala värdar som arbetar nära hyresgästerna i ett avgränsat område och i angränsande skolor. Syftet med detta är att stärka gemenskapen i lokalsamhället. Projektet syftar också specifikt till att ge barn i bostadsområden med befolkning i starkt socioekonomiskt underläge bättre förutsättningar. Valdeltagande Valdeltagandet i det senaste riksdagsvalet uppgick till 87,2 %, vilket innebar en ökning från valet 2010 med 2,5 %. Ökningen från valet 2006 var 4,5 %. Medborgarkontoret År 2013 öppnades Medborgarkontoret. Syftet är att skapa en öppen mötesplats och förbättra dialogen mellan kommuninvånare, förtroendevalda och tjänstemän. Kontoret hanterar allmänna frågor och synpunkter, enklare tillstånd och anvisningar samt hänvisar vidare i de fall det krävs. Verksamheten med projekt Flyktingguide/språkvän fortsätter under hela år 2015 med extern finansering från Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Projektet föll väldigt väl ut under år Arbetet med flyktingguider/språkvänner fyller en viktig roll i kommunens integrationsarbete och verksamheten bör övervägas att fortsätta även efter år Tyck till om Falköping Det ska vara enkelt för medborgare och besökare att kontakta kommunen för att ställa frågor, lämna synpunkter eller klagomål. Det kommunövergripande systemet för synpunkter och klagomål, som infördes år 2013, är en viktig del i detta arbete. Systemet är enkelt att hantera för både medborgare och handläggare i kommunen och ger en översiktlig rapportering över inkomna ärenden. Genom klagomåls- och synpunktshanteringen ökar medborgarnas möjligheter att lämna synpunkter på förvaltningarnas verksamheter. 20 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

24 EKONOMISK ANALYS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk analys ÅRETS RESULTAT Falköpings kommun uppvisade ett positivt resultat på 23,0 mnkr (2013: 68,5 mnkr). Rensat från reavinster landade resultatet på 20,3 mnkr (2013: 68,1 mnkr). De skattefinansierade nämnderna redovisade sammantaget ett överskott gentemot budget om 27,9 mnkr, vilket kan jämföras med 29,0 mnkr år Alla nämnder förutom socialnämnden uppvisade positiva budgetavvikelser. De centrala posterna uppvisade en negativ avvikelse om 1,6 mnkr. Även de taxefinansierade verksamheterna redovisade ett underskott om drygt 1,0 mnkr. De finansiella posterna uppvisade ett överskott om 2,6 mnkr. För mer information se avsnittet Driftredovisning. Kommunens bolag redovisade också ett positivt resultat på 17,3 mnkr. Koncernens resultat blev således 40,3 mnkr (2013: 64,4 mnkr). NETTOINVESTERINGAR Av 2014 års budget på 313,0 mnkr (inklusive ombudgeteringar om drygt 187,3 mnkr från år 2013) förbrukades 173,2 mnkr under De nämnder, som förbrukade mest, var tekniska nämnden samt barn- och utbildningsnämnden. För mer information se avsnittet Investeringsredovisning. BALANSKRAVSUTREDNING inklusive analys av god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska intäkterna varje år överstiga kostnaderna. Om kostnaderna ändå skulle överstiga intäkterna ett år, ska det negativa resultatet regleras och det egna kapitalet återställas inom tre år. Eventuella realisationsvinster ska inte medräknas. Realisationsvinsterna i årets resultat var 2,7 mnkr. Årets resultat på 23,0 mnkr ska därför minskas med 2,7 mnkr. Årets resultat efter balanskravsjustering blev då 20,3 mnkr. Vidare har kommunfullmäktige beslutat att inom det egna kapitalet avsätta 7,0 mnkr varje år för att täcka framtida pensionskostnader. Årets balanskravsresultat landade slutligen på 13,3 mnkr. Balanskravet har därmed uppnåtts. BALANSKRAVSUTREDNING (MNKR) Årets resultat 23,0 Samtliga realisationsvinster -2,7 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 20,3 Pensioner inom eget kapital -7,0 Årets balanskravsresultat 13,3 Investeringstakten var fortsatt hög och självfinansieringsgraden låg år 2014 på 60,5 % (2013: 77,1 %). BALANSKRAVSUTREDNING FÖR DE SENASTE TIO ÅREN (MNKR) ÅR ÅRETS RESULTAT ÅRETS RESULTAT EXKL. REAVINST PENSIONER INOM EGET KAPITAL OMSTRUKTURERING ÅRETS BALANSKRAVS- RESULTAT ,0 38,0 14,0 24, ,8 61,9 7,0 54, ,9 23,9 7,0 16, ,5 6,4 7,0-0, ,4 22,4 7,0 1,4 16, ,3 6,9 7,0 33,4 33, ,7 27,0 7,0 20, ,2 77,3 7,0 70, ,5 68,1 7,0 61, ,0 20,3 7,0 13,3 ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 21

25 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK ANALYS Utöver balanskravet har Falköpings kommun antagit särskilda riktlinjer för god ekonomisk hushållning, vilket innebär att ekonomin ska styras både i det långa och korta perspektivet. Riktlinjerna innebär att Falköpings resultat över tid ska täcka: 1. verkliga pensionskostnader 2. reinvesteringar i kommunens anläggningar För år 2014 innebar ovanstående ett resultatkrav på 45,7 mnkr, där dels kommunens låneskuld, dels investeringar överstigande avskrivningar och balanskravsresultat från 2013 täcks över 20 år. Årets resultat på 23,0 mnkr understeg därmed resultatkravet med 22,7 mnkr. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Resultatkrav amortering av låneskuld 2014 (mnkr) 33,9 Pensionskostnader 2014 (mnkr) 7,0 Överinvesteringar från 2013 (mnkr) 4,8 Totalt resultat för att uppnå god ekonomisk hushållning (mnkr) 45,7 UTVÄRDERING AV DEN EKONOMISKA STÄLLNINGEN Sett över de senaste tio åren har Falköpings kommun haft ett genomsnitt gällande årets resultat på 36,8 mnkr. Årets resultat 2014 var 23,0 mnkr, vilket motsvarade 1,4 % av generella statsbidrag och skatteintäkter. Investeringarna har under samma period ökat från drygt 40 mnkr till runt 200 mnkr årligen. Kommunens ekonomi är i balans och kan med bakgrund av ovanstående siffror betecknas som god. Dagens höga investeringstakt och de kommande årens höga investeringsbehov kan emellertid bli ett problem, om investeringarna inte matchas av höga resultat. Självfinansieringsgraden av kommunens investeringar låg år 2014 på 60,5 % och snittet för de tio senaste åren är 87,1 %. Självfinansieringsgraden har minskat, vilket betyder att låneskulden ökat och soliditeten minskat. Målet bör vara att nya investeringar är självfinansierade för att skapa en god ekonomisk hushållning för kommande generationer. Falköpings Hyresbostäder AB är ett helägt dotterbolag till Falköpings kommun. Bolaget utvecklas positivt med minskande bostadsvakanser. Vidare ger en ökande befolkning en ökande efterfrågan på bostäder. Efterfrågan är i dag större än utbudet. Bolaget kan därmed känna tillförsikt inför framtiden och planera för fler bostäder. Bolagets låneskuld minskade under 2014 och ligger på en stabil nivå. Investering i nya bostäder kommer att ske under 2015, vilket kommer att öka låneskulden något års resultat landade på 17,3 mnkr för koncernen Hyresbostäder resulterande i en vinstmarginal på 13,7 %. Utifrån ovanstående kan påstås att Falköpings kommun med dotterbolag sammantaget har en stabil ekonomi. Falköping har sedan 2002 haft en positiv befolkningsutveckling och denna utveckling kan förväntas fortsätta framöver. Demografin med ökat antal barn och gamla ställer höga krav på kommunen både vad gäller skolor och äldreomsorg. För att möta detta krävs, som redan nämnts, god ekonomisk hushållning, där kommunen självfinansierar sina investeringar. 22 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

26 PERSONALREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personalredovisning MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP Falköpings kommun ska vara en attraktiv och hälsofrämjande arbetsgivare. Kommunen eftersträvar ett arbetsklimat med dialog och delaktighet, där chefer och medarbetare gemensamt medverkar till att skapa en god arbetsmiljö och en effektiv verksamhet med god kvalitet. Kommunen ska bedriva ett aktivt mångfalds- och jämställdhetsarbete som säkerställer en hållbar kompetensförsörjning. PERSONALSAMMANSÄTTNING Av kommunens tillsvidareanställda var 2014 könsfördelningen 80,6 % kvinnor och 19,4 % män. ANTAL ANSTÄLLDA PERSONER PER FÖRVALTNING I AKTIV TJÄNST FÖRVALTNING TILLSVIDAREANSTÄLLDA VISSTIDSANSTÄLLDA TOTALT ANTAL ANSTÄLLDA Kommunledningsförvaltningen Räddningstjänsten i Falköping-Tidaholm Samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Socialförvaltningen Totalt ANSTÄLLDA KVINNOR OCH MÄN I AKTIV TJÄNST KÖN TILLSVIDAREANSTÄLLDA VISSTIDSANSTÄLLDA TOTALT ANTAL ANSTÄLLDA Kvinna Man Totalt ANDEL HELTIDSANSTÄLLDA, TILLSVIDAREANSTÄLLDA (PROCENT) HELTID FÖRVALTNING KVINNA MAN Kommunledningsförvaltningen Räddningstjänsten Falköping-Tidaholm Samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Socialförvaltningen ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 23

27 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONALREDOVISNING ANDEL TILLSVIDAREANSTÄLLDA PER SYSSELSÄTTNINGSGRAD 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Deltid Heltid Man Kvinna Heltidstjänst har 85,9 % av männen och 62,9 % av kvinnorna. Arbetet med att erbjuda önskad sysselsättningsgrad fortsätter. Dialog förs kring arbetstidsmodeller/-lösningar, som möjliggör att fler medarbetare kan erbjudas önskad sysselsättningsgrad, samtidigt som kontinuitet och kvalitet i verksamheterna förbättras. Årsarbetare, som arbetar 40 timmar/vecka, arbetar enligt årsarbetsavtalet timmar. Med borträknad semester på 200 timmar blir det timmar i snitt. På socialförvaltningen räknas med ett snitt på timmar grundat på att de flesta arbetar 37 timmar/vecka. ARBETADE TIMMAR OCH ÅRSARBETARE PER FÖRVALTNING (INKLUSIVE TIMAVLÖNADE) FÖRVALTNING ARBETADE TIMMAR TOTALT ANTAL ÅRSARBETARE Kommunledningsförvaltningen Räddningstjänsten Falköping Tidaholm Samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Socialförvaltningen Totalt BERÄKNADE PENSIONSAVGÅNGAR 65 ÅR FÖRVALTNING Kommunledningsförvaltningen Räddningstjänsten Falköping Tidaholm Samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Socialförvaltningen Totalt KOMPETENSFÖRSÖRJNING Projektet Heltid till alla pågår under perioden Syftet är att alla medarbetare ska kunna erbjudas heltidsanställning. Samtliga förvaltningar har från projektgruppen, som består av representanter från personalavdelningen, fått information om bakgrund, förutsättningar med mera för projektet. Risk- och konsekvensanalyser avseende ekonomi, verksamhet och arbetsmiljö har genomförts. Förvaltningarna har kommit olika långt i arbetet med att erbjuda heltidsanställning beroende på antal deltidsanställda och verksamhetens förutsättningar. Representanter från förvaltningar och fackliga organisationer har tillsammans med projektgruppen gjort studiebesök i flera kommuner som arbetar med genomförande av rätt till heltidsanställning i syfte att ta del av deras erfarenheter. Ny personalförsörjningsplan har fastställts för Syftet med planen är att identifiera kommunens kommande personalbehov. Kommunen har under året varit representerad vid flera yrkeslivsmässor och rekryteringsdagar i syfte att marknadsföra kommunen som arbetsgivare. Två kommunövergripande introduktionsdagar har genomförts under året. Syftet är bland annat att ge nyanställda grundläggande kunskap om kommunen som organisation och arbetsgivare samt att informera om personalförmåner samt om kommunens hälsofrämjande arbete. Omställningsinsatser för chefer och medarbetare har fortlöpt. Exempel på insatser som genomförts är karriärcoachning, handledning, studiecirkel som förberedelse inför pensionsavgång med mera. 24 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

28 PERSONALREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONALSTRATEGISKA MEDEL Utifrån målsättningar i flerårsplanen avsätts personalstrategiska medel i syfte att prioritera kompetensutvecklingsinsatser samt införa metoder och verktyg för ständiga förbättringar. På så sätt utvecklas medarbetare, arbetsgrupper och kommunen som organisation för medborgarnas bästa. Under året har medel bland annat använts till: utbildning för kommunens hälsoinspiratörer och chefer. Syftet är att stärka rollen och tydliggöra uppdraget som hälsoinspiratör samt att arbeta med tidiga hälsofrämjande insatser för att minska sjukfrånvaron på arbetsplatserna. medel till Medborgarkontoret för utbildning i engelska för kundservice i syfte att bättre kunna möta utländska gäster/besökare, medborgare och nyanlända. medel till räddningstjänsten för utveckling av medarbetarskap med syftet att öka förståelsen av medarbetarskapets och ledarskapets förutsättningar. medel till kansliavdelningen för att genomföra utbildningar i Diabas, ett handläggarstöd för att kvalitetssäkra administrativt flöde samt erhålla en enhetlig struktur och en effektivare mötesadministration. chefsupportsprogram, vilket är ett individanpassat chefsstöd med inriktning på hälsofrämjande insatser för ett uthålligt och inspirerat ledarskap. LEDARSKAP OCH MEDARBETARSKAP Två ledarskapsprogram genomförs under En chefsdag med inriktning på socialt hållbar utveckling i Sverige och IT-säkerhet har genomförts. ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA Ett systematiskt förebyggande hälsoarbete har genomförts för att skapa en god arbetsmiljö och en ökad hälsa för medarbetare och chefer. Utbildningar i systematiskt arbetsmiljöarbete, rehabilitering och ergonomi var några insatser under året. Kommunens medarbetare har fortsatt erbjudits att kostnadsfritt delta i hälsofrämjande åtgärder bland annat tillgång till kommungym och kommunlyftets gruppaktiviteter samt deltagande i motionslopp. Det har även funnits möjlighet att delta i internt anordnade kurser i stresshantering och viktminskning. Beslut om träningsbidrag fattades i december månad Träningsbidraget ersatte friskvårdstimme under Syftet var att ge fler inspiration att ägna sig åt fysisk aktivitet. Utvärdering genomförs i början av Samtliga medarbetare har bjudits in till föreläsning om hur känslan av stress kan minskas och välbefinnandet kan ökas. Samverkansutbildning har genomförts för alla chefer och skyddsombud med tema kring missbruk av alkohol och droger. Uppföljning avseende kommunens systematiska arbetsmiljöarbete genomfördes via enkät som besvarades av chefer i samverkan med skyddsombud/arbetsplatsombud. Syftet är att förbättra arbetsmiljön på arbetsplatserna. Uppföljning av resultatet genomfördes enligt fastställd samverkansstruktur i kommunens samverkansavtal. Den totala sjukfrånvaron uppgick år 2014 till 5,7 %, vilket var en ökning med 0,9 % jämfört med 4,8 % SJUKLÖNEKOSTNADER SJUKLÖNEKOSTNADER INKL. PO FÖRVALTNING (KR) Kommunledningsförvaltningen Räddningstjänsten Falköping-Tidaholm Samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Socialförvaltningen TOTALT ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 25

29 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONALREDOVISNING JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD Utbildning om jämställdhet, mångfald och våld i nära relationer har genomförts för chefer. LÖN OCH VILLKOR Det totala utfallet vid årets löneöversyn uppgick till 3,1 %. FRAMTIDEN Falköpings kommun ska fortsatt vara en attraktiv och hälsofrämjande arbetsgivare med god kvalitet i verksamheterna. Kommunen ska bedriva ett aktivt jämställdhetsoch mångfaldsarbete som säkerställer en hållbar kompetensförsörjning, där medborgarnas behov kan mötas. Pensionsrådgivning och information om löneväxling har erbjudits till samtliga chefer. Pensionsinformation har i samarbete med KPA erbjudits samtliga anställda. Omställningsarbete har genomförts i olika former för att coacha och stödja medarbetare och chefer i olika typer av omställningssituationer. Det rörde sig bland annat om karriärcoachning, handledning, pensionskurser med mera. SJUKFRÅNVARO SAMTLIGA ANSTÄLLDA PER FÖRVALTNING INKLUSIVE ANSTÄLLDA MED TIMLÖN FÖRVALTNING ANDEL SJUKTIMMAR AV TILLGÄNGLIG ORDINARIE ARBETSTID (%) TOTAL ANDEL SJUKTIMMAR AV TILLGÄNGLIG ORDINARIE ARBETSTID (%) 60 DAGAR ELLER MER (%) KVINNA MAN KVINNA MAN KVINNA MAN Kommunledningsförvaltningen 8,2 4,2 2,3 3,1 5,5 3,7 74,4 49,6 Räddningstjänsten Falköping-Tidaholm * 1,1 0,7 0,8 0,7 0,8 4,5 0,0 Samhällsbyggnadsförvaltningen 8,3 8,8 3,0 2,6 6,4 6,5 50,2 41,0 Kultur- och fritidsförvaltningen 6,3 9,8 1,1 1,6 4,8 7,1 37,0 52,4 Barn- och utbildningsförvaltningen. 3,9 4,9 2,2 3,4 3,6 4,6 46,4 39,6 Kompetens- och arbetslivsförvaltningen 3,3 4,0 2,4 3,6 3,0 3,9 31,4 42,5 Socialförvaltningen 5,2 7,3 1,9 3,6 4,8 6,8 41,8 38,4 TOTALT 5,2 6,5 1,9 3,1 4,8 5,7 45,2 39,6 SJUKFRÅNVARO SAMTLIGA ANSTÄLLDA PER FÖRVALTNING INKLUSIVE ANSTÄLLDA MED TIMLÖN FÖRVALTNING TOTAL ANDEL SJUKTIMMAR AV TILLGÄNGLIG ORDINARIE ARBETSTID (%) 29 ÅR ÅR 50 ÅR Kommunledningsförvaltningen 2,0 1,1 5,7 3,5 6,0 4,6 Räddningstjänsten Falköping-Tidaholm 0,6 0,5 0,9 0,4 0,8 1,4 Samhällsbyggnadsförvaltningen 2,9 3,4 5,9 5,2 7,2 8,0 Kultur- och fritidsförvaltningen 2,1 2,6 5,2 6,4 5,4 9,3 Barn- och utbildningsförvaltningen 2,5 3,5 3,7 3,9 4,2 5,9 Kompetens- och arbetslivsförvaltningen 11,8 6,0 1,7 2,1 2,6 5,3 Socialförvaltningen 4,1 4,8 4,8 7,2 6,1 7,4 TOTALT 3,7 4,2 4,4 5,3 5,4 6,8 26 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

30 FRAMTIDSBEDÖMNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Framtidsbedömning I kommunens omvärldsanalys redogörs för flera utav de utmaningar och möjligheter som Falköping har när det gäller att möta framtiden. Frågorna kanaliseras genom de fem kommunövergripande mål som kommunfullmäktige har fastställt. Genom samverkan kring målen med olika aktörer i samhället från lokal till global nivå och inte minst inom kommunen kan vi nå vår vision Det goda livet! En fortsatt positiv befolkningstillväxt är en central fråga för vår kommun för att kunna klara framtida satsningar och utmaningar. Ur det perspektivet behöver Falköping vara en attraktiv kommun att leva och bo i. Förutom boende, skola och omsorg är utveckling av kollektivtrafik, cykelmöjligheter och olika former av in- och utpendling till kommunen viktiga. Även tillgången till ett aktivt kultur- och fritidsliv spelar en stor roll vid människors val av bostadsort. Den ökade globaliseringen i världen, där varor, pengar och människor rör sig allt snabbare påverkar Falköping. Även konflikter i världen berör Sverige och Falköping på ett helt annat sätt än tidigare. Dessa förändringar ger oss både möjligheter och utmaningar. Nya invånare kan berika oss och fylla vårt framtida behov av kompetens och arbetskraft. Den andra befolkningsförändringen är den snabba urbaniseringen som nu sker i världen. Antalet människor på landsbygden minskar obönhörligt till förmån för de större städerna. Även i vår kommun har antalet invånare minskat på landsbygden, medan Falköpings tätort ökat under de senaste åren. En av de stora utmaningarna är hur kommunen över tid ska möta denna förändring hur ska vi kunna bibehålla och utveckla servicen på landsbygden? Den andra frågan gäller bristen på bostäder i tätorten. Befolkningsökningen gör att vi behöver erbjuda olika former av boendemöjligheter, vilket bör ske genom förtätning och planläggning av nya bostadsområden. Fastighetsägare och byggföretag behöver stimuleras till nybyggnation. Morgondagens samhälle ställer allt större krav på utbildning och kompetens. Enklare jobb försvinner i stor utsträckning och konkurrensen om arbeten blir allt större. Att höja den generella utbildningsnivån i kommunen och matcha näringslivets efterfrågan på kompetens är därför en av våra allra viktigaste framtidsfrågor. En ökad individualisering i samhället har inneburit att medborgaren ställer högre krav på inflytande och har en högre förväntan på valfrihet och krav på kommunen. Även den digitala utvecklingen med ökad möjlighet till information och möjlighet att snabbt driva opinionsbildning via sociala medier sätter tryck på kommunen. Detta kan endast mötas via ökad transparens och en förbättrad kommunikation/medborgardialog. I kommunens inre kvalitetsarbete ligger fokus på arbetet med kommunens värdegrund. Att utifrån vårt uppdrag Vi är till för Falköpingsborna minska detaljstyrningen, öka ansvarstagandet bland våra medarbetare och skapa en inre kompass med bäring mot vår vision Det goda livet i Falköping. ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 27

31 EKONOMISK REDOVISNING DRIFTREDOVISNING Driftredovisning (TKR) NETTOKOSTNAD TOM 31 DEC 2014 BUDGET 2014 EFTER KF-BESLUT BUDGET 2014 DIFFERENS UTFALL BUDGET SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET Nämnder Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kommunledning Kommunstyrelsens bidragsgivning Miljösamverkan Personalstrategi Trafik Integration Turism Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Räddningsnämnden Falköping-Tidaholm Socialnämnden Äldre- och handikappomsorg Individ- och familjeomsorg Tekniska nämnden Kommunrevisionen Valnämnden Summa nämnder Centralt Pensioner och lönebikostnader Löneutrymme och förändring av semesterlöneskuld Moms omsorgsboende Reservmedel Driftkonsekvenser investeringar Interna och externa hyror Summa centralt Summa skattefinansierad verksamhet TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET Vatten och avlopp Biogas Summa taxefinansierad verksamhet TOTALT Avskrivningar Återföring kapitalkostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiering av ombudgeteringar RESULTAT Reavinst RESULTAT TOTALT FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

32 DRIFTREDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING Driftanalys Driftredovisningen är kommunens interna redovisning. Den är indelad i tre block: skattefinansierade nämnder, central redovisning och taxefinansierad verksamhet. Kommunfullmäktige beslutar om budgetramar och fördelar skattemedlen till nämnderna. Skillnaden mellan budget och utfall kallas för nämndens resultat. Centrala poster är exempelvis pensioner, avskrivningar och skatter. Taxefinansierad verksamhet finansieras i princip av abonnenterna och inte via skattemedel. Utfallet per nämnd beskrivs översiktligt nedan. Jämförelser görs med Lidköping, Mariestad och riket, närmare bestämt genomsnittet för kommuner med invånare. Jämförelserna baseras på nettokostnader per invånare enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) och deras räkenskapssammandrag för år År 2014 är inte tillgängligt i skrivandets stund. Verksamhetsindelningen bygger på SCB:s rapportering. NETTOKOSTNAD FÖRSKOLA, KR/INVÅNARE BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Nämndens nettokostnader ökade med 8,8 % mellan 2013 och Nämnden kunde för 2014 uppvisa ett överskott mot sin budgetram om 10,8 mnkr. Inom förskoleverksamheten låg Falköping lågt kostnadsmässigt. Det beror delvis på att antal inskrivna barn per årsarbetare över tid varit hög och att barngrupperna varit stora resulterande i låg kostnad per plats. NETTOKOSTNAD GRUNDSKOLA (INKLUSIVE FÖRSKOLEKLASS), KR/INVÅNARE Grundskolans nettokostnader låg 2013 något lägre än föregående års nivå. Sett till jämförelsegruppen och i synnerhet riket antyds det att Falköping varit något bättre på att hushålla med sina resurser. Undervisningskostnad per elev var cirka 20 tkr lägre än samtliga kommuner och dessutom sjunker lokalkostnad per elev. NETTOKOSTNAD GYMNASIESKOLA, KR/INVÅNARE Gymnasiets nettokostnader ökade återigen år Den största förklaringen är ett brett programutbud och att programmen inte var fyllda med elever. Antalet ungdomar, som sökte sin gymnasieutbildning utanför Falköping, var fler än antalet som sökte till kommunen. Den interkommunala kostnaden blev således hög. ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 29

33 EKONOMISK REDOVISNING DRIFTREDOVISNING BYGGNADSNÄMNDEN Nämndens nettokostnader minskade med 59,6 % från 2013 till Nämnden uppvisade ett överskott gentemot budget om 612 tkr. KOMMUNSTYRELSEN Nämndens nettokostnader exklusive kapitalkostnaderna ökade med knappt en procent mellan 2013 och 2014, och personalkostnaderna var något lägre än föregående år. Nämnden visade på ett överskott om 6,7 mnkr mot budget. Liksom år 2013 kunde överskottet främst härledas till personalstrategiska medel och bidragsgivning. Personalstrategiska medel gav ett överskott om 3,0 mnkr, vilket kunde kopplas till projektet Heltid till alla och den inrättade friskvårdspengen. En del av dessa medel kommer att äskas för ombudgetering. Bidragsgivningen uppvisade ett överskott om 3,8 mnkr till följd av lägre bidrag relaterade till VA-föreningar under En återkommande fråga i samband med översyn av kostnaderna är dels hur många administratörer som är anställda, dels hur många det borde finnas. I diagrammet framgår att Falköping haft en stadigt nedåtgående trend i antalet administratör trots ökande folkmängd. ÅRSARBETARE, ADMINISTRATÖRER Årsarbetare, administratörer KOMPETENS- OCH ARBETSLIVSNÄMNDEN Riket, Falköping Lidköping Mariestad Nämndens nettokostnader minskade med drygt 12,5 % mellan 2013 och Nämnden kunde för 2014 uppvisa ett överskott mot sin budgetram om 7,0 mnkr. Nettokostnaderna per invånare för arbetsmarknadsåtgärder har i stort sett haft en dalande trend de senaste åren ökade de återigen, vilket främst kunde härledas till ökade kostnader för instegsjobb. I förhållande till jämförelsegruppen kan ses att Falköping hade högre nettokostnader genomgående än Mariestad för redovisade år men låg lägre än riket och Lidköping för de senaste två redovisade åren. NETTOKOSTNAD ARBETSMARKNADSÅTGÄRDER, KR/INVÅNARE KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Nämndens nettokostnader ökade med 8,0 % från 2013 till 2014, och nämnden uppvisade ett överskott gentemot budget om 462 tkr. Vad gäller nettokostnaderna för enbart fritidsverksamheten låg dessa 2014 i stort sett i linje med föregående år. Sett till riket låg Falköping i stort sett i paritet i hur mycket resurser kommunen satsade per invånare på fritidsverksamheter. Dock verkar det som att det fanns kommuner inom regionen som satsade mer. Nettokostnaderna förväntas öka något framöver i och med att vaktmästarorganisationen för fritidsanläggningarna flyttats över till kultur- och fritidsnämnden. NETTOKOSTNAD FRITIDSVERKSAMHET, KR/INVÅNARE Ne#okostnad fri/dsverksamhet, kr/inv RÄDDNINGSNÄMNDEN FALKÖPING TIDAHOLM Nämndens nettokostnader minskade med 1,5 % från 2013 till Nämnden landade på ett överskott mot budget om 757 tkr. SOCIALNÄMNDEN Riket, Falköping Lidköping Mariestad Riket, Falköping Lidköping Mariestad Äldre- och handikappomsorgens nettokostnader ökade med drygt 5,2 % mellan 2013 och Ett underskott uppvisades mot budget om 15,1 mnkr. NETTOKOSTNAD ÄLDREOMSORG, KR/INVÅNARE Ne#okostnad äldreomsorg, kr/inv Riket, Falköping Lidköping Mariestad 30 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

34 DRIFTREDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING Att Falköping hade en högre äldreomsorgskostnad än jämförelsekommunerna berodde delvis på dels att andelen 80 år och äldre är högre i Falköping, dels att kostnader för bostadsanpassning och färdtjänst ligger på socialnämndens ansvar. I andra kommuner tillhör de ofta tekniska nämnden. Det kan också ha påverkat att det finns en hög kompetens av medarbetare i Falköping som arbetat länge och därmed medfört en högre lönekostnad. Vidare har Falköping krav på undersköterskeutbildning för att få arbete inom äldreomsorgen. Bryts emellertid de två stora områdena inom äldreomsorgen, hemtjänst och särskilt boende, ut kan det konstateras att Falköping hade den lägsta kostnaden per brukare i relation till jämförelsegruppen. KOSTNAD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING, KR/INVÅNARE Individ- och familjeomsorgsnettokostnaderna ökade med 6,3 % mellan 2013 och Ett överskott uppvisades mot budget om 3,5 mnkr. I Falköping har den socioekonomiska påverkan varit stor, vilket avspeglat sig i ekonomiskt bistånd. Falköping hade exempelvis den dubbla kostnaden per invånare mot vad Lidköping betalade ut Däremot var kostnaderna för barn- och ungdomsvård samt kostnader för vuxna missbrukare lägre än jämförelsekommunerna. TEKNISKA NÄMNDEN Nämndens nettokostnader ökade med 3,4 % i förhållande 2013 och nämnden uppvisade ett överskott mot budget om 12,7 mnkr. Överskottet berodde till stor del på att anslag tilldelade nämnden till energieffektiviseringssatsning inte hann utnyttjas NETTOKOSTNAD GATOR, VÄGAR, PARKERING SAMT PARKER, KR/INVÅNARE Riket, Falköping Lidköping Mariestad Riket, Falköping Lidköping Mariestad Falköping hade de lägsta kostnaderna i jämförelsegruppen för personer, som tillhör lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), där daglig verksamhet, boende i gruppbostad, kontaktperson och ledsagning ingår. Däremot hade Falköping dels högre kostnader för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänst- (SoL) respektive hälsooch sjukvårdslagen (HSL) i ordinärt boende, dels högre kostnader för personer som har assistans med fler än 20 timmar i veckan. NETTOKOSTNAD INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG, KR/INVÅNARE Vad gäller gatudriftskostnader låg Falköping något över riket och betydligt högre än Mariestad och Lidköping. Till viss del kan det härledas till hur demografin i Falköping är uppbyggd med många mindre orter, vilket medför att en större maskinpark måste hållas för att kunna upprätthålla skötseln av alla orter vid exempelvis snöröjning. En större anledning är att Falköping har ett frivilligt åtagande i att sköta gångbanor åt fastighetsägare, vilket inneburit en betydande merkostnad för kommunen. Detta ansvar överlåter majoriteten av Sveriges kommuner med stöd av lagtext till fastighetsägare Gällande nettokostnader för enbart parker per invånare har Falköping haft lägst kostnader i jämförelsegruppen sedan år Riket, Falköping Lidköping Mariestad Falköping ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 31

35 EKONOMISK REDOVISNING INVESTERINGSREDOVISNING Investeringsredovisning Under 2014 uppgick nettokostnaderna för kommunens investeringar till 173,2 mnkr. Investeringstakten var förhållandevis hög under året och de investeringar, som översteg 1 mnkr, redovisas nedan. INVESTERINGAR 2014 NÄMND (TKR) NETTOKOSTNAD T.OM. DEC 2014 BUDGET 2014 DIFFERENS BUDGET NETTOKOSTNAD Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Exploateringsbudget Exploateringsbudget intäkter Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Räddningsnämnden Falköping-Tidaholm Socialnämnden Tekniska nämnden VA Biogas Summa nämnder INVESTERINGAR ÖVER 1 MNKR 2014 NETTOKOSTNAD 2014 (TKR) Byggnader och anläggningar Förskolan Gunghästen Terminalen Brogärdet Gator, vägar och parkeringsplatser FEP (tidigare EPC) Katarinagården Förskolan Gudhem Ållebergsgymnasiet Hulesjöns reningsverk Förskolan Mandelblomman Nils Ericssonsgatan 11, industrilokal Slalombacken Ishallen Åsle skola Parker och planteringar Lekplatser Inventarier Skolor Social Datorisering Vatten och avlopp Ledningsnät Biogas Mottagningsstation, matavfall Totalt FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

36 INVESTERINGSREDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR LSS-boende vid förskolan Gunghästen färdigställdes. Tillbyggnad av förskolan och tillagningskök påbörjades. Energisparåtgärder, FEP-projektet, pågår. Under 2014 gjordes åtgärder på Odenbadet, brandstation/centralförrådet, Floby skola/sporthall, ishallen med flera. Om- och tillbyggnad av äldreboendet Katarinagården i Torbjörntorp och tillagningskök påbörjades. Förskolor i Floby, Gudhem och Åsle färdigställdes och togs i bruk under året. Åtgärder på Ållebergsgymnasiet utfördes. En rondell vid förskolan Vindängen byggdes och togs i bruk. Arbetet med att utveckla Falköping som en cykelkommun fortsatte och under året var det största projektet att binda samman Kyrkerörsskolan och Odenområdet med en genomgående cykelväg. Renoveringen av St Sigfridsgatan, etapp 4, pågår. Upprustning av Mössebergsparken och lekplatser inleddes. INVENTARIER Maskiner och inventarier förnyades och behöver förnyas löpande för att hålla maskinparken i gott skick. Ny- och återinvesteringar i yttre och inre inventarier gjordes inom barn- och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen. VATTEN OCH AVLOPP För VA var den största enskilda investering, som slutfördes under året, byggnaden vid Hulesjöns reningsverk. Den innehåller kontors-, personal-, laboratorie- och konferenslokaler. Andra investeringar var ny spillvattenledning, två pumpstationer, renovering av dricksvattenledning mellan Vartofta och Falköping och anslutning av Luttra by. Ledningsnätet i övrigt renoverades bland annat i Floby, Stenstorp och Falköping. BIOGAS Insamlingen av matavfall ökade och nådde under 2014 sitt tillståndsmässiga tak för omlastning på Falevi. Ny mottagningsstation för matavfall projekterades, upphandlades och är under uppförande för att tas i bruk under våren Av budgeterade medel förbrukades drygt tkr under Total kostnad för denna del av utbyggnaden beräknas till tkr. EXPLOATERINGSPROJEKT På Skaraborg Logistic Center (Marjarps industriområde) färdigställde kommunen en kombiterminal som kan användas för containertransporter mellan Göteborgs hamn och Falköping/Skaraborg. Under hösten inleddes förberedelserna för att bygga ut området med ytterligare lokalgator med ny anslutning mot väg 184 (Norra Tvärvägen/ Skaravägen). Fortsatt expansion sker på Ålleberg center vid Falköpings södra infart (väg 46/47). Granngården och Falköpings smådjursklinik nyetablerar vid Agnestadsgatan. Under hösten inleddes förhandlingar om ytterligare etableringar. Projekteringen av ny cirkulationsplats för att möjliggöra öppnandet av ett nytt område söder om väg 46 har inletts. Utbyggnad av infrastruktur för bostäder på Tåstorp (Brygghuset) utfördes under Försäljning av åtta småhustomter inleddes under hösten ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 33

37 EKONOMISK REDOVISNING FINANSIERINGSANALYS Finansieringsanalys FINANSIERINGSANALYS (TKR) NOT SAMMANSTÄLLD REDOVISNING KOMMUNEN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för avskrivningar Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ändrad redovisningsprincip Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder MEDEL FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Nettoinvesteringar Förvärv av anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar MEDEL FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amorteringar Ökning/minskning av aktier Ökning/minskning av andelar Ökning/minskning av obligationer Upp-/nedskrivning av aktier/obligationer Utdelningar Ökning/minskning av långfristiga fordringar MEDEL FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

38 RESULTATRÄKNING EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning SAMMANSTÄLLD REDOVISNING KOMMUNEN RESULTATRÄKNING (TKR) NOT Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Realisationsvinst Uppskjuten skatt Skatt Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Finansiell analys av resultaträkningen Nedan speglas olika finansiella aspekter av den kommunala ekonomin. Vid nedanstående analys är det bra att känna till följande: I analysen förekommer ibland trendpilar. En grön trendpil visar på en positiv utveckling ur kommunens synvinkel, där utvecklingen under det senaste året var bättre än genomsnittet av de tre föregående åren. En röd trendpil visar följaktligen motsatsen. Ibland jämförs Falköping med en jämförelsegrupp bestående av tolv kommuner i Västra Götalands län av liknande storlek ( invånare). I jämförelsegruppen ingår Ale, Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum, Lidköping, Mariestad, Mark, Partille, Stenungsund, Ulricehamn och Vänersborg. VERKSAMHETENS INTÄKTER OCH KOSTNADER Kommunens intäkter består inte enbart av skatteintäkter och generella bidrag. Under posten verksamhetens intäkter ligger intäkter såsom försäljningsintäkter, bidrag, taxor och avgifter. Verksamhetens intäkter ökade under året med 1,3 %. Verksamhetens kostnader ökade med 5,5 % som nedan definieras som bruttokostnadsutveckling. Att kostnaderna ökade, hade med allmän inflation (dock var det snarare deflation 2014) och löneökningar att göra och är naturligt. Löneökningarna i kommunen var på 3,1 %. Personalkostnader inklusive sociala avgifter ökade med 4,4 %. Det kan då konstateras att en volymökning skedde. Övriga kostnader (exklusive avskrivningar) ökade med 8,0 %, vilket var högt i tider av låg inflation. Även här fanns indikationer på volymökningar. Riksbanken skriver: De svenska hushållens ekonomi och konsumtion utvecklades dock relativt väl. Inflationen blev oväntat låg och mätt som förändringen av konsumentprisindex (KPI) uppgick den till 0,2 procent i årsgenomsnitt. För mer information om kommunens kostnader, se avsnitten Driftredovisning och Driftanalys. Inkluderas av-/nedskrivningar och verksamhetens intäkter fås nettokostnadsutvecklingen. Denna ökade med 5,7 %, vilket måste ses som relativt högt. Det bör samtidigt påpekas att kommunen år 2013 hade en post som avsåg nedskrivning av den gamla gymnasiebyggnaden på Ålleberg. Om denna nedskrivning och 2013 års AFA-pengar exkluderades, hamnade nettokostnadsutvecklingen istället på 4,8 % och drygt 2 % över skatte- och statsbidragsutvecklingen. Detta är inget gott tecken. En gott tecken är när nettokostnadsutvecklingen ligger under skatte- och statsbidragsutvecklingen. I Flerårsplan står det att kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra en genomlysning av verksamheten för att eventuellt få till bättre resursutnyttjande. ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 35

39 EKONOMISK REDOVISNING RESULTATRÄKNING SKATTE- OCH NETTOKOSTNADSUTVECKLING FÖRÄNDRING I PROCENT JÄMFÖRT MED ÅRET INNAN TREND Bruttokostnadsutveckling 3,6 4,1 4,4 6,8 4,0 2,8 2,2 3,9 0,4 2,8 5,5 Nettokostnadsutveckling 5,3 4,9 3,3 8,5 5,6 2,7 2,2 4,3-1,1 4,3 5,7 Nettokostnadsutveckling exklusive AFA och nedskrivning av gymnasieskolan 5,3 4,9 3,3 8,5 5,6 2,7 2,2 4,3 1,0 3,2 4,8 Skatte- och statsbidragsutveckling 2,7 6,2 5,2 4,7 4,3 4,1 3,5 3,3 2,4 3,2 2,5 NETTOKOSTNADSANDEL KOSTNADENS ANDEL AV SKATTEINTÄKTER TREND Verksamhetens andel 92,5 90,9 94,2 95,2 93,7 92,5 93,4 89,8 89,4 93,1 Avskrivningarnas andel 3,7 3,5 3,6 3,8 3,9 4,0 4,0 4,2 5,7 5,0 Finansnettots andel 0,6 0,4 0,4 0,6 0,7 0,8 0,8 0,9 0,6 0,7 Summa 96,8 94,8 98,2 99,5 98,4 97,2 98,2 95,0 95,7 98,8 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Ett centralt begrepp inom den kommunala ekonomin är nettokostnadsandelen. Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som används för att finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto. Nyckeltalet 100 % innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Falköpings långfristiga lån uppgick till 678 mnkr. I dessa 678 mnkr inkluderades en kortfristig del om 30 mnkr. Den genomsnittliga upplåningsräntan låg på 2,65 %. De senaste åren har denna upplåningsränta blivit allt lägre. Avseende nettoräntan, där de finansiella intäkterna inkluderas, var den 1,43 %. SKATTE- OCH NETTOKOSTNADSUTVECKLING Nettokostnadsandelen förbättrades under året och hamnade på 98,8 %. Att avskrivningarna samtidigt minskade, berodde främst på att det låg en engångsnedskrivning med i denna post från Trenden visar istället att avskrivningarna ökat över tid en följd av att kommunen varit i en tung investeringsfas. I relation till jämförelsegruppen låg Falköping något högre, då jämförelsegruppskommunerna snittade på cirka 97,5 % i nettokostnadsandel över en treårsperiod. Något, som kan konstateras av att följa linjen skatte- och statsbidragen med blotta ögat, är att ökningen för varje år i huvudsak minskat. Önskningsvärt vore då att även nettokostnadsökningen minskat. För att ha en ekonomi i balans bör inte nettokostnaderna öka mer än skatte- och statsbidragen. GENOMSNITTSRÄNTA (PROCENT) 36 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

40 RESULTATRÄKNING EKONOMISK REDOVISNING REAVINST/-FÖRLUST Denna post är i allmänhet en liten marginell post för kommunen. En realisationsvinst kan uppkomma vid försäljning av till exempel fastigheter över aktuellt anskaffningsvärde uppgick realisationsvinsten till nästan 2,7 mnkr. RESULTAT Årets resultat innehåller alla löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ligga på över 2 procent sett över en längre tidsperiod. Av ovanstående bild framgår att årets resultat inte nådde denna nivå. Årets resultat på 23,0 mnkr var bättre än budgeterat och innebar en negativ budgetavvikelse på 0,4 mnkr gentemot flerårsplanen Kommunfullmäktige har beslutat att avsätta 7,0 mnkr per år för framtida pensioner utöver budgeterad resultatnivå. När denna avsättning görs, hamnade resultatet på 16,0 mnkr. Genomsnittet för jämförelsegruppen avseende resultat (kronor/invånare) var för år kronor/invånare. Årets resultat för Falköping innebar 716 kronor/invånare. ÅRETS RESULTAT TREND Årets resultat (mnkr) 22,3 20,0 38,0 64,8 23,9 9,5 23,4 42,7 28,7 79,2 68,5 23,0 Inklusive AFA och nedskrivning av gymnasieskolan (procent) 2,1 1,8 3,2 5,2 1,8 0,7 1,7 2,9 1,9 5,1 4,3 1,4 Exklusive AFA och nedskrivning av gymnasieskolan (procent) 2,1 1,8 3,2 5,2 1,8 0,7 1,7 2,9 1,9 3,1 3,4 1,4 Årets resultat exklusive avsättning till framtida pensioner (mnkr) Andel av skatteintäkter och generella statsbidrag exklusive fiktiv pensionsavsättning (procent) 22,3 20,0 24,0 57,8 16,9 2,5 16,4 35,7 21,7 72,2 61,5 16,0 2,1 1,8 2,0 4,6 1,3 0,2 1,2 2,4 1,4 4,7 3,8 1,0 ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 37

41 EKONOMISK REDOVISNING BALANSRÄKNING Balansräkning BALANSRÄKNING (TKR) NOT SAMMANSTÄLLD REDOVISNING KOMMUNEN TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Programvaror Goodwill Byggnader och mark Pågående nyanläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd och exploateringsmark Kortfristiga fordringar Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL 20 Bundet kapital Bundna reserver Fritt kapital Balanserat eget kapital Fria reserver Årets resultat Summa eget kapital AVSÄTTNINGAR Avsättning till pensioner Avsättning för återställande av avfallstipp Avsättning för omstruktureringsåtgärder Avsättning uppskjuten skatt Summa avsättningar SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ställda panter Fastighetsinteckningar Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Borgen och övriga ansvarsförbindelser varav kommunala bolag övriga förlustgaranti egna hem SUMMA STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

42 BALANSRÄKNING EKONOMISK REDOVISNING Finansiell analys av balansräkningen Nedan speglas olika finansiella aspekter av den kommunala ekonomin. Vid nedanstående analys är det bra att känna till följande: I analysen förekommer ibland trendpilar. En grön trendpil visar på en positiv utveckling ur kommunens synvinkel, där utvecklingen under det senaste året var bättre än genomsnittet av de tre föregående åren. En röd trendpil visar följaktligen motsatsen. KASSALIKVIDITET Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga betalningsberedskap. Om måttet är under 100 % innebär det att de kortfristiga skulderna överstiger likvida medel och kortfristiga fordringar. 120,0 100,0 Ibland jämförs Falköping med en jämförelsegrupp bestående av tolv kommuner i Västra Götalands län av liknande storlek ( invånare). I jämförelsegruppen ingår Ale, Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum, Lidköping, Mariestad, Mark, Partille, Stenungsund, Ulricehamn och Vänersborg. 80,0 60,0 40,0 20,0 0, INVESTERINGAR Nettoinvesteringar avser investeringar som minskats med eventuella försäljningsintäkter och bidrag. Kommunens investeringar har ökat kraftigt under de senaste åren, men en liten nedgång skedde 2014 jämfört med föregående år. NETTOINVESTERINGAR SOM ANDEL AV SKATTEINTÄKTER OCH BIDRAG (PROCENT) bru#okostnaderna 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Kassalikviditet (procent) Kassalikviditet, inkluderat finansiella anläggningsbllgångar (procent) Kassalikviditeten låg per den 31 december 2014 på 72,3 %. Genomsnittet för jämförelsegruppen år var nästan 130 %. En god kassalikviditet krävs vid hög investeringstakt. Samtidigt är det en avvägning mellan hög likviditet och lägre avkastning alternativt lägre likviditet och högre avkastning. Om de finansiella anläggningstillgångarna skulle medräknas, som trots sin långsiktiga placeringsinriktning kan omsättas till likvida medel inom kortfristig tid, skulle likviditeten hamna på nästan 110 %. Under åren låg investeringarna i Falköping i genomsnitt på 12,2 % som andel av skatteintäkter och bidrag låg andelen på 10,6 %. Falköping låg fortfarande högre än jämförelsegruppen, vars genomsnitt mellan var 9,1 %. SOLIDITET 2 500, ,0 Eget kapital Avsä:ningar Långfris@ga skulder KorEris@ga skulder Ett mått som kan studeras är hur stor del av årets investeringar som är självfinansierade. Med detta menas att investeringsutgiften ska motsvara summan av årets resultat och avskrivningar. Den egentliga orsaken till att beräkna denna kvot är för att se hur mycket kommunen kan investera utan att behöva låna till sina investeringar. Årets resultat på 23,0 mnkr + årets avskrivningar om 81,7 mnkr skulle följaktligen tillåta investeringar på 104,7 mnkr för att dessa ska anses vara självfinansierande. Självfinansieringsgraden var ,5 %. Investeringarna var med andra ord inte självfinansierade , ,0 500,0 0, Kommunens egna kapital var vid årsskiftet nästan 853 mnkr. Kommunens skuldsättning vid årsskiftet bestod av kortfristiga skulder om 374 mnkr, långfristiga lån 678 mnkr (30 mnkr av kommunens låneskuld bokas som kortfristig skuld) och avsättningar 88 mnkr. ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 39

43 EKONOMISK REDOVISNING BALANSRÄKNING PENSIONSÅTAGANDEN KOSTNADENS ANDEL AV SKATTEINTÄKTER TREND Avsättning pensioner 18,4 22,2 26,5 27,5 39,6 44,2 45,2 51,3 59,7 63,0 73,0 82,9 Ansvarsförbindelse, pensioner intjänade före ,0 540,4 542,1 593,4 700,5 702,6 719,9 685,5 758,1 759,9 811,1 773,1 Totalt pensionsåtagande 551,4 562,6 568,5 620,9 740,1 746,8 765,1 736,8 817,8 822,9 884,1 855,9 Pensionsförpliktelserna, som inte finns medtagna i kommunens redovisning av skulder eller avsättningar, uppgick 2014 till 773 mnkr. Soliditeten är ett mått på hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel. Måttet uppgick till 43,4 %; för jämförelsegruppen 2013 till 56 %. Tas hänsyn till de pensionsförpliktelser, som inte finns medtagna som skuld eller avsättning, hamnade istället soliditeten på 4,1 %. Motsvarande för jämförelsegruppen år 2013 var nästan 12 %. Ett bra sätt att öka soliditeten är att höja resultatnivån. Sedan 2003 har kommunens tillgångar vuxit med 82,6 % och det egna kapitalet med bara 49,0 %. Avseende långfristiga skulder låg genomsnittet för jämförelsegruppen år 2013 på nästan 12 tkr per invånare. Falköpings kommuns långfristiga skulder exklusive den kortfristiga delen var 2014 över 20 tkr per invånare. Sedan 2010 har den långfristiga skulden ökat med drygt 8 tkr per invånare. PENSIONSÅTAGANDE Kommunens totala pensionsåtagande inklusive löneskatt uppgick till 856 mnkr, varav 773 mnkr avsåg åtaganden som är äldre än Dessa åtaganden benämns pensionsförpliktelserna i ansvarsförbindelsen. Denna del av pensionsåtagandet redovisas inte i balansräkningen enligt kommunal redovisningslag. Pensionsmedlen är i sin helhet återlånade till verksamheten. Antal berörda personer och beräknad förpliktelse av visstidspensioner ska anges i årsredovisningen enligt Rådet för Kommunal Redovisning (RKR). Kommunen har åtta förtroendevalda personer som vid sin pensionering har rätt till visstidspension. Förpliktelsen är uppbokad till nästan 2,3 mnkr och redovisas i posten Avsättningar pensioner. 40 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

44 NOTFÖRTECKNING EKONOMISK REDOVISNING Notförteckning BELOPP I TKR SAMMANSTÄLLD REDOVISNING KOMMUNEN NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsmedel Avgifter, ersättningar Hyror och arrenden Bidrag Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Förtroendemän Personal Sociala avgifter Pensionskostnader Material, tjänster Bidrag, vård, ersättningar Summa verksamhetens kostnader NOT 3 AVSKRIVNINGAR Fastigheter och anläggningar Maskiner, transportmedel och inventarier Summa avskrivningar NOT 4 SKATTEINTÄKTER Kommunalskatt Generella statsbidrag Inkomst-/kostnadsutjämning Summa skatteintäkter NOT 5 FINANSIELLA INTÄKTER Ränta på likvida medel Summa finansiella intäkter NOT 6 FINANSIELLA KOSTNADER Räntor på lån Ränta på pensionsavsättningar Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader NOT 7 VINST VID FÖRSÄLJNING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Reavinster vid försäljning Omstrukturering Summa vinst vid försäljning av anläggningstillgångar NOT 8 JUSTERING FÖR ÖVRIGA EJ LIKVIDPÅVERKANDE POSTER Avsättning förtroende Avsättning till pensionsskuld Avsättning för återställande avfallstipp Avsätttning för omstruktureringsåtgärder Skatter och övrigt Summa justering för övriga ej likviditetspåverkande poster ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 41

45 EKONOMISK REDOVISNING NOTFÖRTECKNING BELOPP I TKR SAMMANSTÄLLD REDOVISNING KOMMUNEN NOT 9 FÖRVÄRV AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Summa bruttoinvesteringar Varav kostnad för egna arbeten NOT 10 FÖRSÄLJNING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Försäljning av mark Erhållna investeringsbidrag Försäljning av fastighet Försäljning av inventarier Summa försäljning av anläggningstillgångar NOT 11 AMORTERINGAR Nordea Allmänna Pensionsfonden SEB Swedbank Handelsbanken Övriga Omklassning av lån Summa amorteringar NOT 12 FÖRÄNDRING AV LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Falköpings Golfklubb FAIK, Biograf Falkbygdens Hästsportsförening Folkets Parkföreningen Falbygdens Bredband Falköpings Alpin BRF Tryggheten Hotellfastigheter i Falköping Mularps vind Backagårdens vind Fågelvägen Ekehagens Forntidsby Övrigt Summa förändring av långfristiga fordringar NOT 13 GOODWILL Ingående anskaffningsvärde Nyanskaffningar Årets avskrivningar Totalt goodwill NOT 14 BYGGNADER OCH MARK Ingående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Ingående bokfört värde Exploateringsmark Nyanskaffningar Försäljning Investeringsbidrag Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Anläggningar för affärsverksamhet Ingående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljning Investeringsbidrag Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Totalt byggnader, gator och mark FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

46 NOTFÖRTECKNING EKONOMISK REDOVISNING BELOPP I TKR SAMMANSTÄLLD REDOVISNING KOMMUNEN NOT 15 MASKINER OCH INVENTARIER Ingående bokfört värde, brutto Ingående bokfört värde, avskrivningar Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljning Investeringsbidrag Årets avskrivningar Utgående bokfört värde NOT 16 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Uppskjuten skattefordran Aktier Hotellfastigheter i Falköping Ekehagens Forntidsby Falköpings bredband Falköpings Hyresbostäder Forskningsstation Mösseberg Mularps vind Backgårdens vind Västtrafik Ratos pref Volvo Sandvik Telia Swedbank Green Market Sweden Andelar Falbygdens Mat & Kultur Vindkraftverk Svensk Turism Svenska Turistrådet Kommuninvest Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) Bruk för alla Bostadsrättsföreningen Glasmästaren Frejagatan i Falköping AB Andra långfristiga värdepappersinnehav Aktier och obligationer, pensionsmedel Telia Swedbank Ratos pref Volvo Sandvik SEB A Astra Carnegie hälsa Deutsche Bank KBC Bank Societe Generale Obligationer, förlagsbevis Klövern Nordea Långfristig utlåning Summa finansiella anläggningstillgångar ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 43

47 EKONOMISK REDOVISNING NOTFÖRTECKNING BELOPP I TKR SAMMANSTÄLLD REDOVISNING KOMMUNEN NOT 17 FÖRRÅD OCH EXPLOATERINGSMARK Förråd Exploateringsmark, flyttat till not Summa förråd och exploateringsmark NOT 18 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Interimsfordringar Fakturafordringar Preliminär skatt Övriga fordringar Summa kortfristiga fordringar NOT 19 KASSA OCH BANK Kassa Bank Plusgiro Summa kassa och bank NOT 20 EGET KAPITAL Utgående eget kapital enligt fastställd balansräkning Justering eget kapital, avskrivningar Årets resultat Utgående balans eget kapital Därav disponeras för pensioner intjänade före Därav resultatutjämningsreserv Därav social investeringsreserv NOT 21 AVSÄTTNINGAR Avsättning återställande deponi/soptippar Avsättning omstrukturering Avsättning till pensioner Avsättning garanti- och särskild ålderspension Avsättning pensioner förtroendemän Finansiell kostnad Avsättning uppskjuten skatt Löneskatt Summa avsättningar NOT 22 LÅNGFRISTIGA SKULDER Ingående låneskuld Nyupplåning under året Årets amortering Summa långfristiga skulder NOT 23 KORTFRISTIGA SKULDER Interimsskulder Leverantörsskulder Preliminär skatt och sociala avgifter Semester- och ferielöneskuld Upplupna räntor Pensionskostnad, individuell del Löneskatt, individuell del Kortfristig del av långfristig skuld KLIMPEN Övriga skulder Summa kortfristiga skulder FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

48 NOTFÖRTECKNING EKONOMISK REDOVISNING BELOPP I TKR SAMMANSTÄLLD REDOVISNING KOMMUNEN NOT 24 PENSIONSFÖRPLIKTELSER Pensionsskuld som uppkommit före 1998 vid årets början Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Utbetalningar Sänkning av diskonteringsränta Aktualisering Bromsen Övrig post Löneskatt Summa pensionsförpliktelser NOT 25 BORGEN OCH ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER Kommunägda företag - Falköpings Hyresbostäder AB Egna hem och småhus - SBAB BKN (statens bostadskreditnämnd) Övriga - Föräldrakooperativ Bostadsrättsföreningen Tryggheten Fiber Falbygdens ekonomiska förening Grolanda Fiber ekonomisk förening Bredband Jättene Övriga Summa borgen och ansvarsförbindelser ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 45

49 EKONOMISK REDOVISNING REDOVISNINGSPRINCIPER Redovisningsprinciper Den kommunala redovisningen regleras av Lagen om kommunal redovisning (SFS 1997:614). Rådet för kommunal redovisning (RKR) ger anvisningar och rekommendationer för kommunsektorns redovisning. Falköpings kommun följer lagen och tillämpar redovisningsprinciperna med följande undantag. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser ( RKR 7.1) Kommunen återlånar pensionsmedlen i sin helhet och avviker därmed från förvaltningsberättelsens formkrav. Inga finansiella placeringar är att hänföra till förvaltning av pensionsmedel. Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar (RKR 18) Investeringsbidrag och ersättning för gatukostnader redovisas som en inkomst i projektredovisningen och minskar därmed anskaffningsvärdet. Metoden fungerar bra och ger exakt samma resultat som rekommendationen. Komponentavskrivning (RKR 11.4) Kommunen har påbörjat planeringen för att införa redovisningsmetoden. En projektgrupp har tillsatts, vilken består av en ekonom från ekonomiavdelningen, en från tekniska förvaltningen, VA-chefen, fastighetschefen och chefen för Park/Gata. Planen är att under 2015 påbörja komponentavskrivningen av fastigheter, som blir färdiga under 2015, och uppdelningen av gamla fastigheter. Övriga avvikelser Avvikelser sker från 8 kap. 3a i kommunallagen, då inga särskilda föreskrifter antagits för medel avsatta till pensionsförpliktelser. Från och med 2013 är frågan reglerad i finanspolicyn. Redovisning av exploateringsområden sker i investeringsredovisningen. Enligt rekommendationen ska en uppdelning göras på omsättnings- respektive anläggningstillgång. 46 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

50 FINANSIELL RAPPORT EKONOMISK REDOVISNING Finansiell rapport Falköpings kommuns finansiella rapport per 31 december 2014 LÅNESKULD Kommunens långfristiga lån uppgick den 31 december till 678 mnkr. I dessa 678 mnkr inkluderas en kortfristig del om 30 mnkr. Bunden ränta av låneskulden uppgick till 300 mnkr och resterande 378 mnkr bestod av rörlig ränta. Den genomsnittliga räntan för låneskulden uppgick till 2,65 %. Som framgår av det första diagrammet uppgick räntekostnaden per den 31 december till 17,6 mnkr och finansiella intäkter räntor och utdelningar till 8,1 mnkr. Nettoräntan, det vill säga differensen mellan räntekostnad och finansiella intäkter, uppgick till 1,43 %. AKTIER OCH OBLIGATION I bokslutet 2005 avsattes 14 mnkr för att mildra framtida kostnader för den gamla pensionsskulden. Från och med 2006 års budget har 7,0 mnkr budgeterats årligen för att finansiera pensionskostnader efter år Den sammanlagda avsättningen uppgick 2014 till 77 mnkr. En del av avsättningen är placerad i aktier och en obligation. Resterande del, 15,5 mnkr, ingår i kommunens likvida medel. Innehavet av aktier består av bolagen som framgår av det andra diagrammet. Även innehavet per bolag framgår av diagrammet. Obligationen är en aktieindexobligation bestående av 12 stycken läkemedelsbolag, närmare bestämt Abbott Laboratories, Amgen, Astra Zeneca, GlaxoSmithKline, Johnson & Johnson, Medtronic, Merck & Co, Novartis, Pfizer, Roche, Sanofi Aventis och Teya Pharmaceutical Industries. Den 31 december fördelade sig placeringen av pensionsmedel mellan aktierna och obligationen enligt följande: Anskaffningsvärdet i aktier var 54,4 mnkr och i obligationen 7,0 mnkr. Sammanlagt uppgick det totala anskaffningsvärdet till 61,4 mnkr. Sedan kommunen började placera pensionsmedel har kommunen erhållit utdelning med 3,6 mnkr och kursökningen den 31 december uppgick till 4,4 mnkr. Rent teoretiskt visar det tredje diagrammet att det finns en fallhöjd på cirka 13,0 %, 8,0 mnkr, innan värdet på kommunens innehav är lägre än anskaffningsvärdet LIKVIDITET Finansiella Finansiella kostnader Finansiella Finansiella intäkter Ne6oränta Nettoränta kostnader intäkter Telia Swedbank Ratos pref Volvo Astra Sandvik SEB 100 7,11 5,9 Anskaffningsvärde Anskaffn.värde Kursökning Avkastning Kommunens likvida medel uppgick den 31 december till 192,7 mnkr. I denna summa ingick inte avsättningen till kommunens pensionsmedel. Av de likvida medlen var 42,4 mnkr placerade i företagsobligationer. Resterande 150,3 mnkr fanns på bankkonton. Kursökningen på företagsobligationerna uppgick den 31 december till 3,1 mnkr. De likvida medlen kan anses vara något höga men tas hänsyn till kommunens kommande investeringar ändras bilden. Kommunens investeringar under 2014 uppgick till 173,2 mnkr. Investeringsbudgeten för 2015 uppgår till 192,3 mnkr exklusive ombudgeteringar. Genomför kommunen budgeterade investeringar för 2015 exklusive ombudgeteringar skulle 400 tkr av de likvida medlen återstå vid årets slut, allt annat lika. ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 47

51 48 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Å

52 Barn- och utbildningsnämnden verksamhetsredovisning Barn- och utbildningsnämnden Ordförande: Allan Bjärkhed Förvaltningschef: Leif Lagergren Verksamhet Förskola Kommunen bedriver förskoleverksamhet på 19 förskolor som tillsammans utgör 64 avdelningar. Utöver de kommunala förskolorna finns 11 enskilda förskolor med tillsammans 19 avdelningar. Cirka 40 vårdnadsbidrag utbetalas till föräldrar med barn i åldrarna 1 3 år. Natt- och helgomsorg erbjuds i kommunen och nyttjas av cirka 45 barn. Grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem Grundskoleverksamhet bedrivs på 18 skolor organiserade i 11 enheter i kommunal regi och från läsåret 2013/14 även på en grundskola i enskild regi. Samtliga skolor, som undervisar barn/elever från 6 12 år, har fritidshem integrerat i sin verksamhet. På 4 av de enskilda förskolorna bedrivs fritidshemsverksamhet integrerat. Musikskola Musikskolans organisation möter barnets, elevens, ungdomens och kundens behov av tillgänglighet och utbud. Alternativa kurser erbjuds efter önskemål. Fritidsgårdar Fritidsgårdsverksamheten är en öppen verksamhet som erbjuds på kvällar och helger. Fritidsgårdar finns i Floby, Gudhem, Kinnarp och Stenstorp och i centralorten finns Ungdomens Hus i anslutning till Odenhallen. Övrigt Stödfunktioner till verksamheterna i form av nämndsorganisation, förvaltningsledning, kapitalkostnad avseende inventarier samt övergripande kompetens- och IKT-utveckling. Gymnasieskola Ållebergsgymnasiet har ett brett programutbud och erbjuder 13 nationella program (5 högskoleförberedande program och 8 yrkesprogram), ett riksidrottsgymnasium för volleyboll samt riksintag för hantverksprogram guldsmed. Därutöver erbjuds fem introduktionsprogram för elever som är obehöriga till nationellt program. Utöver riksintag guldsmed och riksidrottsgymnasium för volleyboll har Falköping en nationellt godkänd idrottsutbildning inom fotboll (NIU). Verksamhetens fördelning Driftredovisning Förskola Grundskola inkl förskoleklass- och fritidshem Gymnasieskola SPC inklusive särskola Musikskola Fritidsgårdar Övrigt Specialpedagogiskt centrum (SPC) inklusive särskola SPC ansvarar för tvärprofessionella insatser inom elevhälsan till barn och elever i behov av särskilt stöd. I kommunen finns grundsärskola och inriktningen inom grundsärskolan som kallas träningsskola. Gymnasiesärskolan erbjuder ett nationellt program, programmet för hälsa, vård och omsorg samt det individuella programmet. BARN- OCH UTBILDNINGS- NÄMDEN (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 49

53 verksamhetsredovisning Barn- och utbildningsnämnden Ekonomi För andra året i rad visade nämndens resultat på en positiv budgetavvikelse. Resultatet kan delas upp i två olika delar tkr av nämndens överskott berodde på pågående projekt som tilldelats medel ur omställningsfond och socioekonomisk investeringsreserv. Dessa projekt pågår under kommande år och ska inte räknas in i verksamheternas resultat. Det överskott, som verksamheterna presterade, uppgick till tkr, vilket motsvarade 1,3 % budgetavvikelse. Gymnasieskolan genererade även i år ett överskott, men även de flesta grundskolorna och särskolan visade på positiva resultat. Trots aktivt rekryteringsarbete kunde ett flertal tjänster inte tillsättas med behörig personal. Inom svenska som andraspråk, specialpedagogik och modersmål är bristen som störst. Lärarlönerna prioriterades i årets lönerörelse och förhoppningsvis kommer det att gynna framtida rekrytering till kommunen. Nämnden beslöt att från höstterminen förstärka elevhälsan, och 10 elevhälsokonsulenter anställdes. Kostnaden för dessa får helårseffekt kommande år. 42 förstelärare utsågs för att bistå rektor med utvecklingsarbete. Uppdraget var tidsbegränsat och den medförda kostnadsökningen finansierades av staten. Kommunens budget kompletterades ytterligare med etableringsersättning för nyanlända samt riktade statsbidrag inom olika områden: matematiklyft, natt- och helgomsorg, kvalitetssäkrande åtgärder förskola, lärarlyft, läxhjälp och sommarskola. Årets händelser Ett flertal förskolor flyttade in i nybyggda eller renoverade lokaler under året. Det var förskolorna i Åsle, Gudhem och Floby som invigdes. Gunghästens förskola utrymdes till tillfälliga moduler och en omfattande renovering och tillbyggnad pågår. Efter lång väntan startade projektering för skolan i Stenstorp. Två fristående förskolor startade under året, Molekylens förskola i centralorten och Glädjens förskola i Borgunda. Den fristående grundskolan Karl-Oskar dubblerade sitt elevantal till höstterminen och undervisar drygt 100 elever från år 4 till år 9. Från läsårsstart bedrivs även fritidshemsverksamhet för de yngre barnen. Under de senaste två åren har barn/elevantalet ökat. Det har inneburit att samtliga förskolor, grundskolor och gymnasieskola är trångbodda. För att klara den omfattande volymökningen inom grundskolan har samtliga enheter fyllts på. Organisationen har nyttjats fullt ut genom att elever har skjutsats från tätort till landsbygd. Alla skolor har på så sätt blivit integrerade och Falköping har uppmärksammats nationellt på ett positivt sätt i media. För att öka förståelse och kulturkunskap bland personal och elever har olika satsningar genomförts såsom kulturprojekt världsklass, värdegrundsarbete och en uppskattad gemensam upptakt för all skolpersonal tillsammans med Globala skolan Falköping möter världen. Måluppfyllelsen i grund- och gymnasieskola visade på en negativ trend, och analysarbetet synliggjorde behov av ytterligare kompensatoriska insatser. Det gällde både elevstöds-, integrations- och bedömningsarbetet. Satsningar gjordes genom rekrytering av elevvårdskonsulenter, kompetensutveckling och inrättande av förskole- och skolteam. Under året genomförde Skolinspektionen tillsyn och riktade kritik inom främst områdena elevhälsa, språkval och måluppfyllelse. Falköping liksom många andra kommuner har svårt att rekrytera behörig personal. De nationella kraven på legitimation och rätt ämnesbehörighet har inte underlättat processen. Lärarutbildningen har svårt att locka ungdomar till sina program och yrkets status har under en lång period dalat. För att säkerställa personaltätheten i skolorna krävs att andra yrken kan komma in i verksamheten. Ett exempel på det är de elevvårdskonsulenter, som anställdes under året, för att avlasta rektorer och lärare. För att skapa förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet utökades ledningsorganisationen och det administrativa stödet. Rekrytering av ny skolchef påbörjades. Nämnden utökade under året satsningen och riktade medel, så att även eleverna i år 7 fick ett eget IT-verktyg. För att utveckla den tidiga läs- och skrivinlärningen gjordes även satsningar på inköp av Ipads till projektet ASL (Att Skriva sig till Läsning). Projektet vänder sig till elever i förskoleklass samt år 1 och innebär att barnen lär sig skriva med hjälp av teknik. 50 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

54 Barn- och utbildningsnämnden verksamhetsredovisning Verksamhetsredovisning BARN- OCH UTBILDNINGSnämnden FÖRSKOLA Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Volymnyckel antal inskrivna barn per 15 oktober Nettokostnad/volymnyckel (kr) Nettokostnad/invånare (kr) GRUNDSKOLA INKLUSIVE FRITIDSHEM Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Volymnyckel antal elever per 15 oktober Nettokostnad/volymnyckel (kr) Nettokostnad/invånare (kr) GYMNASIUM Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Volymnyckel antal Falköpingselever totalt i landets gymnasieskolor Nettokostnad/volymnyckel (kr) Nettokostnad/invånare (kr) SPECIALPEDAGOGISKT CENTR- UM (SPC) INKLUSIVE SÄRSKOLA Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Volymnyckel antal elever i särskola Särskolans nettokostnad/volymnyckel (kr) Nettokostnad/invånare (kr) MUSIKSKOLA Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Volymnyckel antal inskrivna elever Nettokostnad/volymnyckel (kr) Nettokostnad/invånare (kr) FRITIDSGÅRDAR Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Volymnyckel antal besök Nettokostnad/volymnyckel (kr) 142 Nettokostnad/invånare (kr) 80 Verksamhetsanalys Förskola Nettokostnaden per barn i förskola ökade med drygt 10 %. Trots detta ökade inte personaltätheten. Den preliminära siffran för inskrivna barn per årsarbetare var 5,9, vilket var i nivå med föregående år. Motsvarande siffra i jämförelsegruppen respektive riket var ,5 respektive 5,3. Orsaken till ökningen berodde främst på högre lokalkostnader på grund av ny- och ombyggnationer av ett antal förskolor samt satsningen på förskollärarlöner Grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem Nettokostnad per elev i grundskolan ökade med cirka 9 %. Antalet elever ökade något, och det innebar att nettokostnadsökning per elev var 6 %. En av orsakerna var den satsning som kommunen gjorde på lärarlönerna i avtalsrörelsen. Ett antal nyinrättade tjänster som elevvårdskonsultenter beslutades, och dessa anställdes från höstterminen. Dessutom förstärktes ledning och administration för att frigöra tid för rektorer och lärare att vara pedagogiska ledare. Den satsning, som nämnden gjorde inom befintlig ram, hade som syfte att förbättra elevers måluppfyllelse och behörighet till gymnasiet. För att möta den mångkulturella elevgruppen ökade kostnaden för modersmål och svenska som andraspråk. Kostnadsökningen finansierades till stor del av den etableringsersättning som kommunen erhöll från staten. De flesta av grundskoleenheterna visade ett överskott jämfört med budget. Ett aktivt rekryteringsarbete av behöriga lärare gjordes. Trots detta förekommer flertal vakanser och bristen är störst inom svenska som andraspråk, modersmål, specialpedagogik och inom vissa ämnen. Lärartätheten i Falköping har de senaste åren legat i nivå med riket, men under jämförbara kommuner. Kostnad per elev, både total- och undervisningskostnad, var klart under både jämförbara kommuner och riket. Gymnasium Nettokostnad per elev i gymnasieskolan ökade med cirka 9 %. Även här var en av orsakerna den lönesatsning som gjordes för lärarpersonal. Lokalkostnaderna steg mellan åren på grund av de nya lokalerna. Ållebergsgymnasiets ekonomi visade för andra året i följd på ett positivt resultat. Den interkommunala nettokostnaden sjönk och förändringar av organisationen görs ständigt för att anpassa verksamheten efter behov. IM:s, introduktionsprogrammets, omfattning växte. Behov av lärare är stort, och trots intensivt rekryteringarbete saknas behörig personal. Lärartätheten och kostnad per elev var hög i jämförelse med riket och andra kommuner. En förklaring är att Ållebergsgymnasiet erbjuder ett brett programutbud, varav ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 51

55 verksamhetsredovisning Barn- och utbildningsnämnden drygt hälften är yrkesprogram. Marknadsföring, effektivisering och översyn av kostnader görs kontinuerligt för att programkostnaderna ska ligga i nivå med andra kommuner. Specialpedagogiskt centrum inklusive särskola Kostnad för elev i särskola varierar mellan åren beroende på elevgruppens sammansättning. Skolteamets verksamhet, som vänder sig till elever med hög frånvaro, startade vid höstterminens början. Framtid Musikskola Musikskolans nettokostnad ökade med cirka 10 %. Samtidigt ökade antal inskrivna elever jämfört med förra året, vilket innebar att kostnad per elev enbart steg med knappt 1 %. Fritidsgårdar För fritidsgårdarna finns ingen jämförbar statistik bakåt i tiden, eftersom de räknats in i grundskola. För 2014 hade Ungdomens Hus i centralorten knappt besök, fritidsgården i Floby besök medan fritidsgårdarna i Gudhem, Kinnarp och Stenstorp hade mellan och besök vardera. Barn- och utbildningsnämnden och dess förvaltning står inför en rad utmaningar den kommande mandatperioden. Den största av utmaningarna är att förbättra resultaten i skolans alla stadier. Skolinspektionen skriver i sin slutrapport efter tillsyn i kommunen 2014 att resultatutvecklingen i årskurs 9 sedan 2007 visar en negativ trend. Målet för den politiska organisationen är att ge sådana förutsättningar att denna trend bryts. Den politiska organisationen ska vara med och skapa ett klimat i förskolor och skolor som ger impulser och en vilja till förändring och att våga pröva nytt. Falköpings kommun är till ytan Skaraborgs största kommun. Detta ställer krav på att hitta nya lösningar i skolorganisationen som både är ekonomiskt effektiva och samtidigt likvärdiga i kvalitet i hela kommunen. Likvärdigheten ska inte bara gälla lärarresurser utan också tillgänglighet, en god lärmiljö och rimliga reseavstånd till och från förskola/skola för alla barn/elever i kommunen. Barn- och utbildningsnämnden har därför tagit ett beslut om en översyn av hela skolorganisationen. Översynen innefattar också elevhälsoorganisationen och specialpedagogiskt centrum. Skolorganisationsöversynen kräver långsiktighet. Förutom det som innebär pedagogiska utmaningar, finns också behov av att se över framtida fastighetsinvesteringar. En annan stor utmaning är rekryteringen av behörig personal. Detta gäller i stort sett alla yrkeskategorier till exempel förskollärare, klass- och ämneslärare på alla stadier, specialpedagoger och speciallärare samt annan barn-/ elevstödjande personal. För att göra Falköpings kommun till en attraktiv arbetsgivare för lärare av olika slag krävs en medvetenhet när det gäller bra arbetsmiljö och bra förutsättningar att lyckas i det pedagogiska arbetet. Det handlar om att både behålla befintlig personal och rekrytera nya medarbetare. Varför väljer en pedagog att arbeta i Falköpings kommun? Det är en fråga som nämnden tillsammans med förvaltningen ska söka svar på för att kunna tillgodose behovet av pedagogisk kompetens de närmsta åren. Personal, som känner motivation och arbetsglädje, är en viktig faktor för bra resultat och en väl fungerande skola. 52 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

56 Byggnadsnämnden verksamhetsredovisning Byggnadsnämnden Ordförande: Roger Lundberg Förvaltningschef: Thomas Hjert Avdelningschef: Erna Pezic Verksamhet Byggnadsnämnden är den nämnd som främst ansvarar för kommunens frågor i samband med plan- och bygglagen (PBL) med undantag för den översiktliga planeringen. Nämnden har enligt PBL ansvar för prövning och hantering av lov, anmälan, besked och tillsyn. Nämnden ansvarar bland annat för frågor om startbesked, slutbesked, att fastställa kontrollplaner, godkänna kontrollansvariga samt anordna tekniska samråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd när det gäller den fortsatta byggprocessen. Nämnden initierar och handlägger detaljplaneärenden samt antar detaljplaner enligt bestämmelsen i reglemente för byggnadsnämnden antaget av KF den 27 maj Dessutom ansvarar byggnadsnämnden för fastställande och register över gatu- och kvartersnamn samt annan namnsättning. Utöver ovannämnd lagstiftning har byggnadsnämnden, inom sin myndighetsutövning, att ta hänsyn till bland annat FNs barnkonvention om barnets rättigheter. Vidare samverkar nämnden med andra nämnder och styrelser. Det sker regelbundna träffar med andra byggnadsnämnders presidier, Miljösamverkan östra Skaraborg (MÖS), kommunstyrelsen genom den så kallade planberedningen, tekniska nämnden och kultur- och fritidsnämnden genom IRIS-gruppen. Byggnadsnämnden har inget eget personalansvar. Tjänstemannastöd ges via kommunledningsförvaltningens stadsbyggnadsavdelning. Byggnadsnämnden Här redovisas nämndens egna kostnader i form av arvoden etc. Byggnadsnämnden har 11 ordinarie ledamöter och lika många ersättare. Arbetsutskottet består av fem ledamöter och fem ersättare. Under 2014 genomfördes 14 protokollförda möten med byggnadsnämndens arbetsutskott och 11 möten med byggnadsnämnden. Av reserverat anslag för nämndens arbete förbrukades 540 tkr. Planer och program m.m. Ansvarsområdet avser nämndens medel för konsultinsatser för planarbete m.fl. externa kostnader. I 2014 års budget fanns drygt tkr avsatta för ändamålet. Nämnden beviljades en ombudgetering på drygt 324 tkr för pågående arbeten med detaljplanerna Prästgårdsgärdet och Falevi. Verksamheten tilldelades under våren 100 tkr för framtagande av Anläggningsspecifika Krav Järnväg (AKJ) i samband med detaljplan Ranten 1:8 m.fl. Ett omfattande planarbete bedrevs under året. Flera av detaljplanerna krävde tekniska specialutredningar, där kommunen saknar egen kompetens och som därmed upphandlades av konsult. Av reserverat anslag för planer och program m.m. förbrukades 740 tkr. Verksamhetens fördelning Driftredovisning Byggnadsnämden Planer och program budget BYGGNADSNÄMNDEN (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 53

57 verksamhetsredovisning Byggnadsnämnden Ekonomi Byggnadsnämnden lämnade ett ekonomiskt överskott på 612 tkr. Flera detaljplaner, som hanterades under året, var tekniskt komplicerade och förutsatte specialkompetens, som inte fanns inom den egna organisationen, varför konsulter anlitades. För att kunna reglera kostnader och ansvar avseende detaljplanearbete, precisera det politiska uppdraget och möjliggöra att kommunen kan ta betalt för faktiska kostnader tecknades plankostnadsavtal mellan kommunen och fas-tighetsägare/exploatör som initierade planarbetet. Med detta åstadkoms en tydlighet för alla parter. Både vem som betalar men även vem som driver projektet framåt tydliggjordes. Anslaget för den planer och program m.m. lämnade ett överskott på cirka 740 tkr på grund av att arbetet med flera detaljplaner fortsätter under 2015 och alla kostnader för dessa planer inte var fakturerade än. årets händelser Byggnadsnämnden antog under året tio detalj-/fastighetsplaner och program, däribland detaljplaner för: - Prästgårdsgärdet bostäder i direkt anslutning till Falköpings centrum - Falevi industri - Ranten 1:8 industri (BS Mekaniska) - Fåraberget planprogram för en ny stadsdel osv. Stadsbyggnadsavdelningen deltog aktivt i arbetet med Plantis-projekt. Byggnadsnämnden påbörjade under året flera detaljplaner som kommer att bidra till att skapa attraktiv byggbar mark. Några av detaljplaner, som är under arbete, är: - Kvarteret Diamanten bostäder, flerbostadshus; förtätning av bebyggelse nära centrum - Friggeråker 25:8 (Marjarp etapp 2) fortsatt utveckling av Logistik Center - Yllestad 1:21 (Gyllensvaans möbler) utveckling av pågående industriverksamhet - Lantmannen 7 (Falköpings mejeri) utveckling av pågående industriverksamhet - Kv. Kopparslagaren småhusbebyggelse i Gamla Stan - Boktryckaren 16 och 17 om- och tillbyggnad av kulturhistorisk värdefull bebyggelse - Klockaren 1 och 2 ändrad användning; kulturhistorisk värdefull byggnad - Kv Megaliten ändring av exploateringsgrad inom område för Handel/Lager 309 lov- och anmälningsärenden inkom till nämnden under året. I samband med allt planarbete genomförde nämnden samrådsmöten, dit berörda och allmänheten bjöds in samt utställningar i samband med planernas granskningsperiod. Efter varje byggnadsnämnd bjöds media in för information om aktuella ärenden. Stadsbyggnadsavdelningen och byggnadsnämnden informerade aktivt om sin verksamhet i samband med Öppet Hus och seminariet om kommunens framtidsprojekt. Tjänsten Bygglovsguiden vidareutvecklades och finns på kommunen hemsida. Ett omfattande utbildningsprogram med syfte att öka förståelsen för näringslivets behov och villkor fortskrider. Som ett led i arbetet med att effektivisera verksamheten och förbättra service till allmänheten implementerades digitalt aktiveringssystem för elektroniskt bevarande och hantering av ritningar. 54 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

58 Byggnadsnämnden verksamhetsredovisning Framtid Falköpings kommun har en ambition att växa befolkningsmässigt. Kommunen har även haft en tillväxt de senaste åren. Tidigare bostadsöverskott har vänts till en bristsituation. Det är därför angeläget att kommunen har en god mark- och planberedskap för framtiden. Byggnadsnämndens verksamhet ska bedrivas med hög effektivitet, kvalitet och bibehållen rättssäkerhet. Det ökade antalet tillsynsärenden inom bygglov kommer att kräva en utveckling av rutinerna för att handlägga dem. Dessutom måste de beräknas kostnadsmässigt, eftersom de inte kan ersättas ekonomiskt via bygglovavgiften. Det gäller att öka förståelsen för näringslivets villkor och även sprida information till näringslivet om regelverk och den demokratiska processen. Dialogen inom den kommunala organisationen bör förbättras för ökad framförhållning för den egna verksamhetens behov av lokaler och därmed plan- och bygglovsfrågor. Möjligheten ska undersökas att införa en digital ärendehantering, vilket kan öka möjligheten till transparens via en portal för e-tjänster (till exempel kommunportalen 24) på webben för medborgarna. Behovet av att fördjupa medborgardialogen, inte minst ungdomsperspektivet. Verksamheten behöver fokusera på att kommunikationen och dialogen med medborgare, företag och organisationer förbättras och förtydligas. ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 55

59 verksamhetsredovisning Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Ordförande: Conny Johansson Förvaltningschef: Thomas Hjert Verksamhet Kommunstyrelsen ska leda och samordna kommunens arbete, ha uppsikt över nämndernas verksamhet samt den verksamhet som bedrivs i kommunala bolag. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för den ekonomiska förvaltningen samt beredning av ärenden till fullmäktige och ansvarar också för att verkställa och följa upp fullmäktiges beslut. Kommunledning Kommunledningsförvaltningen har den övergripande uppgiften att stödja kommunstyrelsen med att genomföra och följa upp dess beslut. Kommunledningens ansvarsområden inom det internt inriktade arbetet är: ekonomi, information, IT, personal, kansli, säkerhet, integration och även stadsbyggnad. Kommunledningens externt riktade utvecklingsarbete bedrivs i princip utifrån fyra processer: logistik, miljö, näringsliv/entreprenörskap och upplevelsenäring kopplat till natur och kultur. Bidragsgivning Det handlar om stöd till de politiska partierna, bidrag till de olika studieförbunden samt investerings- och aktivitetsstöd till föreningar/aktiviteter som ej inryms under annan förvaltning. Miljösamverkan Falköpings kommun ingår i kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg (MÖS). Deras uppgift är att bidra till hållbar utveckling som syftar till att tillförsäkra dagens och morgondagens invånare en hälsosam och god miljö. Personalstrategiska medel Personalstrategiska medel är avsedda för övergripande personalstrategiska insatser. Trafik Kollektivtrafiken bidrar till att skola, arbete, service och fritidsaktiviteter inom och utanför Västra Götaland blir mer tillgängliga för invånarna. Sedan 1 januari 2012 är Västra Götalandsregionen ensam ägare av Västtrafik. Merparten finansieras nu genom en skatteväxling. Turism Från och med 2013 finns den huvudsakliga turismorganisationen under kommunledningen/näringsliv. Verksamhetens fördelning Driftredovisning Kommunledning Bidragsgivning Miljösamverkan Personalstrategiska medel Trafik Turism KOMMUNSTYRELSEN (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

60 Kommunstyrelsen verksamhetsredovisning Ekonomi Totalt visade kommunstyrelsen ett överskott på tkr. Kommunledningsförvaltningen..visade ett underskott på 260 tkr. Avvikelsen från budget låg på 0,3 %. Det var endast marginellt och påvisade att förvaltningen höll ihop ekonomin bra. Parerandet mellan ansvaren att styra ekonomin var under året väldigt lyckat. Där något ansvar tillfälligt fick högre kostnader, parerades detta väl inom andra kostnadsansvar. Bidragsgivningen...visade ett överskott på tkr främst till följd av lägre bidrag under året relaterade till föreningar på landsbygden som ansluter sig till kommunalt avlopp. Miljösamverkan...visade ett överskott på 206 tkr. Detta berodde på en återbetalning från MÖS, som visade ett starkt resultat och därigenom beslutade att återbetala en viss del av medlemsavgiften. Personalstrategiska medel...gav ett överskott på tkr. Den egentliga anledningen till detta stora överskott berodde på projektet Heltid till alla och den inrättade friskvårdspengen. Delar av dessa medel kommer att äskas för ombudgetering. Trafiken...visade ett underskott på 24 tkr. Kostnaden till Västtrafik blev något högre än beräknat. Turismen...innefattar enbart avgiften som kommunen betalar till Falköping NU. Kostnaden följde budget. Årets händelser Arbetet med att förbättra kommunens styrning och ledning fortgick under året i syfte att systematiskt förbättra kvalitén och effektiviteten i verksamheten. Arbetet med att sätta kommunens värdegrund fortsatte under året. Bland annat togs fem kortare filmer fram. Syftet med filmerna var att visa dem på arbetsplatsträffar och sedan diskutera värdegrundens betydelse för verksamheten, medarbetare emellan och inte minst i relationen till dem kommunen är till för kommunmedborgarna. Under året fortsatte arbetet med att effektivisera handläggning av ärenden inför nämnd med förändrad beredningsprocess. Arbete påbörjades även tillsammans med övriga förvaltningar med kommungemensamma principer för beredningsprocesser. En struktur och en första omvärldsanalys framarbetades i samarbete mellan olika funktioner och förvaltningar. Under 2014 arbetades det intensivt med den fortsatta utvecklingen av Skaraborg Logistic Center och Marjarps logistikområde. Arbetet med att bygga en ny kombiterminal på Marjarp (Dryport Skaraborg) pågick under hela våren och stod klar att tas i drift i juni. Terminalen invigdes officiellt under juni tillsammans med den officiella invigningen av Södras virkesterminal. Falköpings kommun har högsta prioritet på näringslivspolitiken och arbetar för att skapa ett långsiktigt strategiskt näringslivsarbete. Näringslivsrådet är det forum, där näringsliv och politik diskuterar näringslivsutveckling i Falköping. Kommunen har under de senaste åren haft en god utveckling av antalet nya företag. Falköping har under de senaste fem åren ökat antalet företag med 145 stycken och under 2014 startades 107 nya företag i Falköping. Kommunen arbetade vidare med dess interna organisation vad gäller attityder och förhållningssätt och involverade ett hundratal tjänstemän och politiker i processen. Kommunen slutförde under året SKL:s utbildning, Förenkla helt enkelt, ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 57

61 verksamhetsredovisning Kommunstyrelsen en utbildning för kommuner som vill förbättra sina företagskontakter. Det erbjöds under 2014 marknadsföring av lokala evenemang på kommunens infartsskyltar. Turismutvecklingsorganisationen arbetade med strategiska besöksnäringsfrågor och var en centralt sammanhållande funktion för affärsutveckling som initierar, inspirerar och stödjer utvecklingen av besöksnäringens företag. Kommunikationsavdelningen lanserade under året Falköping Play på den externa hemsidan. Play-kanalens syfte är att, genom rörlig media, föra kommunens verksamhet närmare invånarna. Målet är att i större utsträckning interagera mellan Play-kanalen och sociala medier för att därmed förbättra informationen till och kommunikationen med invånarna. Projektet Heltid till alla pågår under perioden Syftet är att alla medarbetare ska kunna erbjudas heltidsanställning. Kommunens medarbetare erbjöds att kostnadsfritt delta i hälsofrämjande åtgärder såsom tillgång till kommungym och kommunlyftets gruppaktiviteter samt deltagande i motionslopp. Träningsbidraget ersatte friskvårdstimmen under Syftet var att ge fler inspiration att ägna sig åt fysisk aktivitet. Anvisningar och stöd för förvaltningsövergripande internkontroll utarbetades under året. Arbetet med att minska hanteringen av kontanter fortsatte och antalet kontantkassor fortsätter att minska. Arbetet med att öka antalet e-fakturor fortsätter. Likt tidigare år utgjorde uppgraderingar och nyinstallation av olika verksamhetssystem en betydande del av IT-avdelningens arbete. Under året antogs tio detalj-/fastighetsplaner och planprogram. Ny kommunstyrelse efter valet tillträdde den 1 november Mandatperioden för nya kommunfullmäktige inleddes den 15 oktober FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

62 Kommunstyrelsen verksamhetsredovisning verksamhetsredovisning Kommunstyrelsen KOMMUNLEDNING Bruttokostnad (tkr) Utveckling (%) 3,5 9,9-2,0 Nettokostnad (tkr) Utveckling (%) 1,0 13,2-1,7 Utveckling exklusive jämförelsestörande poster (%) -1,6 8,0 Volymnyckel antal tillsvidareanställda i aktiv tjänst Nettokostnad/volymnyckel (kr) Utveckling (%) -0,4 14,0-1,6 Nettokostnad/invånare (kr) Utveckling (%) 0,3 12,0-2,1 BIDRAGSGIVNING Bruttokostnad (tkr) Utveckling (%) -4,6-25,1 50,1 Nettokostnad (tkr) Utveckling (%) -4,6-25,0 50,1 Nettokostnad/invånare (kr) Utveckling (%) -5,2-26,0 50,2 MILJÖSAMVERKAN Bruttokostnad (tkr) Utveckling (%) 1,9-5,0-1,7 Nettokostnad (tkr) Utveckling (%) 6,1-26,2 11,8 Nettokostnad/invånare (kr) Utveckling (%) 5,7-27,3 12,0 TRAFIK Bruttokostnad (tkr) Utveckling (%) 44,7-33,1-93,8 Nettokostnad (tkr) Utveckling (%) 28,1-26,7-94,2 Nettokostnad/invånare (kr) Utveckling (%) 31,8-29,0-94,2 Verksamhetsanalys Kommunledning Nettokostnaderna exklusive kapitalkostnaderna ökade med knappt en procent sedan föregående år och personalkostnaderna var något lägre än föregående år. Det påvisar en restriktivitet i samband med uppkomna vakanser och/eller svårigheter att rekrytera. Vid oförändrad personalsammansättning mot föregående år borde personalkostnaderna ha ökat med nära tre procent. Resultatet påvisar en faktisk volymminskning. De övriga kostnaderna ökade med sju procent under året, vilket förklaras bland annat av kostnader av engångskaraktär, ökning av markhyror och rivnings- och riskkostnader. Datarelaterade kostnader såsom licenser har en tendens att öka. Bidragsgivning Nivån på bidragen gick ner något sedan föregående år. Det berodde i huvudsak på att bidrag avseende bredbandsutveckling numera ersatts av bidrag VA-föreningar och att det kostnadsförda bidraget avseende detta var lägre. År 2012 betalades bidrag avseende bredband ut på cirka 4 mnkr. Bidrag avseende VA-föreningar utgick 2013 med 1,1 mnkr utgick inga bidrag till VA-föreningar. Dock kan ses att ansökningar kommer att komma in inom nära förestående tid. Övriga förändringar är enligt de temporära förändringar, som hör till bidragsgivningen, nämligen att vissa bidrag enbart ges under en viss tid och till ett visst ändamål. Miljösamverkan MÖS betalade under året återigen tillbaka en viss del av medlemsavgiften. Detta speglade den kostnadsminskning som tabellen visar. Personalstrategiska medel Att kostnaderna varierar från år till år är naturligt. För mer information av denna verksamhet se Personalredovisningen. Trafik Under 2014 gjordes drygt resor med stadstrafiken. Turism Under den här posten ligger den avgift som kommunen betalar till Falköping NU. För kommunens ordinarie turistverksamhet se under Näringsliv/Turism. ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 59

63 verksamhetsredovisning Kommunstyrelsen Framtid Falköpings kommun har beslutat att satsa extra medel för att öka andelen biogasbilar i den egna fordonsparken. Etableringen av Dryport Skaraborg har mottagits mycket positivt av regionens näringsliv och Schenker räknar med ett antal nya kunder under Positiva diskussioner pågår avseende etablering av ytterligare verksamhet till Brogärdets och Marjarps logistikområden och det avser då både servicefunktioner, ytterligare container-, trailer-, vagnslasthantering och lagerverksamhet. Kommunstyrelserna i Falköping, Skara och Skövde tog beslut om att tillsammans finansiera ett utvecklingsprojekt under tre år med start En gemensam produktoch affärsutvecklingsresurs kommer att rekryteras. Detaljhandeln behöver utvecklas. Om Falköping ska vara en attraktiv boendeort behöver det kommersiella utbudet stärkas. Marknadsföringen av Skaraborg och Falköping som boenderegion och ort behöver samordnas och förstärkas. Falköpings kommun ska fortsatt vara en attraktiv och hälsofrämjande arbetsgivare med god kvalitet i verksamheterna. Kommunen ska bedriva ett aktivt jämställdhetsoch mångfaldsarbete som säkerställer en hållbar kompetensförsörjning, där medborgarnas behov kan mötas. Ekonomifrågorna behöver stärkas. För avdelningen innebär detta ett önskemål att utöka och förbättra informationen utåt inom organisationen exempelvis på Falnet och genom fler utbildningar. Som ett led i övergången till digital dokument- och ärendehantering kommer Falköpings kommun att införa digitala handlingar till politikerna. Kommunens politiker ska utrustas med ett personligt digitalt verktyg. Falköpings kommun behöver förbättra omvärldsanalysen och kunskapen om bostadsefterfrågan idag och för framtiden. En strategisk plan för bostadsförsörjning bör utarbetas. Fortsatt viktigt är att öka förståelsen för näringslivets villkor inom den kommunala organisationen och även sprida information till näringslivet om regelverk och den demokratiska processen. Sveriges Kommuner och Landsting har pekat på behovet av att fördjupa medborgardialogen, inte minst ungdomsperspektivet. Verksamheten kommer att fokusera på att kommunikationen och dialogen med medborgare, företag och organisationer förbättras och förtydligas. Ny personalförsörjningsplan har fastställts för Syftet med planen är att identifiera kommunens kommande personalbehov. 60 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

64 Kompetens- och arbetslivsnämnden verksamhetsredovisning Kompetens- och arbetslivsnämnden Ordförande: Ingvor Bergman Förvaltningschef: Katarina Andersson Verksamhet Utbildning av vuxna undervisning i svenska för invandrare (SFI) samhällsorientering (SO) grundläggande vuxenutbildning gymnasial vuxenutbildning yrkesutbildningar på gymnasial nivå (yrkesvux) särskild utbildning för vuxna (särvux) antagning, vägledning och validering yrkeshögskoleutbildningar (YH) universitets- och högskoleutbildningar på distans (UH) uppdragsutbildningar (UDU) Arbetsmarknad arbetsmarknadspolitiska åtgärder statligt subventionerade anställningar Gemensamt administration och nämnd Verksamhetens fördelning Driftredovisning Utbildning av vuxna Arbetsmarknad Gemensamt KOMPETENS- OCH ARBETS- LIVSNÄMNDEN (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 61

65 verksamhetsredovisning Kompetens- och arbetslivsnämnden Ekonomi Följande periodiseringar gjordes: För yrkesvux periodiserades kostnader, tkr, och intäkter, tkr. För YH Guldsmed periodiserades intäkter från Otto Säfströms minnesfond, 130 tkr. Efter periodiseringar var budgetavvikelsen tkr. Huvudanledningarna till den positiva avvikelsen är: 1. högre statlig ersättning än budgeterat gällande kostnader för sfi och samhällsorientering. ERSÄTTNING FÖR ETABLERING OCH INTEGRATION I TKR Kommunen får ersättning för etablering och integration med ett schablonbelopp som fastställs varje år. Schablonbeloppet ska bland annat täcka kostnader för utbildning i sfi och samhällsorientering. Ersättningen betalas ut under en tvåårsperiod. Sfi hade stort inflöde under 2014 i synnerhet till studieväg 1. Studieväg 1 omfattar bland andra de elever som är analfabeter eller som har kort skolbakgrund. Det kan ta upp till fyra år för dessa elever att avsluta utbildningen. Mot bakgrund av detta är det angeläget att den ekonomiska planeringen utgår från ett långsiktigt perspektiv. Prognoser visar på ett fortsatt stort inflöde under lägre interkommunala kostnader för gymnasiala utbildningar än budgeterat. Yrkesvux är till största delen finansierad genom ett riktat statsbidrag. De flesta av utbildningarna inom yrkesvux omfattar 40 veckor och kan påbörjas löpande under året. Det innebär att för de utbildningar, som startar under andra halvan av kalenderåret, belastar kostnaderna nästkommande budgetår. Årets händelser Kompetens- och arbetslivsförvaltningen arbetade under året målmedvetet med frågor som rör strategisk kompetensförsörjning och stärkte sin roll som en resurs för Falköpings utveckling. I nära samverkan med näringsliv och andra utbildningsanordnare verkade förvaltningen för att tillgodose kommuninvånarnas behov av utbildning samt att få en bättre matchning för att motverka arbetslöshet och arbetskraftsbrist. Förvaltningschef representerade tillsammans med näringslivschef kommunen när företag varslat personal och i vissa fall tvingats till uppsägningar. Genom att erbjuda vägledning och omutbildning inom yrkesvux, har ett stort antal personer fått möjlighet att åter komma i egen försörjning. Totalt påbörjade 347 elever en yrkesutbildning under 2014, en ökning med 31 elever mot föregående år. I samverkan med socialförvaltningen deltog kompetens- och arbetslivsförvaltningen i projekt Faljobb, där målgruppen är arbetssökande med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen som är föräldrar med försörjningsansvar för barn. Arbetsmarknadsenheten anordnade tillsammans med 42 företag under hösten ett speedmeeting, där företag och deltagare fick chans att träffas för att knyta kontakter. Inom YH startades en ny utbildning Signaltekniker för järnväg. I nära samverkan med BS Verkstäder byggde förvaltningen en övningsanläggning på området för de gamla lokstallarna, och är nu en av tre utbildare inom signalteknik i Sverige. På uppmaning av branschen lämnade förvaltningen in en förnyad ansökan för att få starta en YH-utbildning inom psykiatri. Uppdragsutbildningen ökade jämfört med föregående år från till genomförda utbildningstimmar. Genomsnittligt nöjdhetsindex var 88,6 på en 100-gradig skala, vilket motsvarar mycket bra enligt SCB. Konflikter i världen fick under året konsekvenser för sfi genom ett fortsatt högt söktryck till utbildningen. För att möta elevernas förutsättningar och behov beviljades verksamheten utvecklingsmedel, 800 tkr, för att erbjuda studiehandledning på modersmål, arabiska och somaliska. SO övergick under 2014 från projektfinansierad till permanent verksamhet i kommunal regi genom samverkan mellan Skaraborgs 15 kommuner. Detta medför ökade kostnader för kommunerna. Under hösten granskades förvaltningens skolenheter av Skolinspektionen. Granskningen resulterade i fyra utvecklingsområden men inspektionen konstaterade sammantaget att kommunen erbjuder en verksamhet som i hög grad är anpassad efter olika individers enskilda behov. 62 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

66 Kompetens- och arbetslivsnämnden verksamhetsredovisning Verksamhetsredovisning Kompetensoch arbetslivsnämnden KOMPETENS- OCH ARBETS- LIVSNÄMNDEN Utbildning av vuxna Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal kursdeltagare Nettokostnad/kursdeltagare (tkr) 5,4 5,3 8,9 Nettokostnad/invånare (tkr) 0,64 0,78 0,77 Arbetsmarknad Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal kursdeltagare Nettokostnad/kursdeltagare (tkr) 8,2 9,9 11,4 Nettokostnad/invånare (tkr) 0,23 0,22 0,22 Gemensamt Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal kursdeltagare Nettokostnad/kursdeltagare (tkr) 0,61 0,59 0,78 Nettokostnad/invånare (tkr) 0,09 0,10 0,08 FÖRHÅLLANDE MELLAN INTÄKTER OCH KOSTNADER % 80% 60% 40% 20% 0% Externa intäkter 52% 34% 23% 28% 36% 39% 43% 37% 47% Totala intäkter 57% 40% 34% 36% 43% 46% 44% 38% 47% Totala kostnader 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Externa intäkter Totala intäkter Totala kostnader Under perioden har intäkterna i genomsnitt motsvarat 43 % av nämndens totala kostnader. Därför baseras redovisningen på de kommunala medel nämnden får i budgettilldelning, nettokostnader. Verksamhetsanalys Utbildning av vuxna Nettokostnad per invånare sjönk något, vilket berodde på att verksamhetens totala nettokostnad minskade 2014 jämfört med tidigare år. Som tabellen Verksamhetsredovisning visar ökade bruttokostnaderna och nettokostnaderna minskade. Intäkterna ökade alltså mer än kostnaderna. Framför allt handlade det om en ökning av ersättning för etablering och introduktion för nyanlända. Bedömningen är att antalet nya elever på sfi kommer att öka samtidigt som många elever finns kvar i utbildningen längre tid än de två år ersättning betalas ut. Finansiering måste då ske med kommunala medel. Arbetsmarknad Differensen mellan bruttokostnader 2013 och 2014 berodde på minskade utbetalningar för lönesubventionerade anställningar. Kostnaden per invånare var oförändrad jämfört med tidigare år. Gemensamt Sedan 2012 fördelas förvaltningens gemensamma kostnader på huvudverksamheterna. I tabellen Verksamhetsredovisning visas personalkostnader för gemensam administration. Kostnaderna låg i nivå med tidigare år. Investeringar 2014 hade förvaltningen en effektiv investeringsbudget på 495 tkr. Utfallet blev 913 tkr. Avvikelsen förklaras med att ett förbättringsarbete gällande arbetsmiljön kring personalens arbetsplatser påbörjades under året. Det skedde efter påpekande vid arbetsmiljörond och därefter diskussion med företagshälsovården. Internkontroll Internkontroll utfördes under 2014 enligt plan. Kommunrevisionen granskade under året återsökning av statsbidrag inom flyktingmottagande i Falköpings kommun. I rapporten framgår att kompetens- och arbetslivsnämnden har ändamålsenliga rutiner. ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 63

67 verksamhetsredovisning Kompetens- och arbetslivsnämnden Framtid Förvaltningen har i en omvärldsanalys bedömt att följande utmaningar kommer att vara de viktigaste framtidsfrågorna: 1. förändringar på arbetsmarknaden 2. konflikter i världen 3. ökad andel elever som inte har fullgjort sin grundskola eller gymnasieutbildning. För att möta dessa utmaningar är det viktigt att: förvaltningen har resurser att erbjuda ett brett utbud av teoretiska studier och yrkesutbildningar så att människor som idag står utanför arbetsmarknaden kan komma i egen försörjning. förvaltningen har resurser och kompetens att möta en fortsatt hög efterfrågan på sfi. Ytterligare en utmaning här är att en del elever behöver längre tid på sfi än vad etableringsersättningen omfattar. förvaltningen fortsätter arbeta för en ökad samverkan med näringsliv och organisationer för att stärka matchningen mellan tillgänglig arbetskraft och efterfrågad kompetens. förvaltningen kan hantera det faktum att den totala utbildningsvolymen beror på, och till stor del styrs av, statens beslut om stöd. Hur riksdag och regering fattar beslut i dessa frågor de kommande åren kommer därför att ha stor inverkan på förvaltningens arbete. förvaltningen har ett särskilt fokus på de unga, som inte har ett slutbetyg från gymnasiet, de funktionshindrade och de nyanlända. Det kommer att krävas ett fortsatt gemensamt arbete i samverkan såväl internt i kommunen som med andra myndigheter i syfte att dessa grupper ska nå självförsörjning. 64 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

68 kultur- och fritidsnämnden verksamhetsredovisning Kultur- och fritidsnämnden Ordförande: Karola Svensson Förvaltningschef: Lena Moritz Verksamhet Förvaltningsgemensamt Kultur- och fritidsnämnden och dess förvaltning svarar för kultur- och fritidsverksamheterna och stöder denna sektor bland annat genom samarbete med organisationer, föreningar och enskilda. Fritidsverksamhet Avdelningarna Odenbadet och kultur- och fritidskontoret redovisas under fritidsverksamhet. Kulturverksamhet Avdelningarna biblioteket, Falbygdens museum och Ekehagens Forntidsby redovisas under kulturverksamhet. Verksamhetens fördelning Driftredovisning Förvaltningsgemensamt Fritidsverksamhet Kulturverksamhet KULTUR- OCH FRITIDS NÄMNDEN (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse Ekonomi Ett positivt resultat med 462 tkr redovisades för kulturoch fritidsnämndens verksamhet. Resultatet berodde på flera olika faktorer. Nämnden fick fortsatt ersättning från Västarvet på 275 tkr till museiverksamheten, vilket inte hade förväntats. Kultur- och fritidskontoret fick ett överskott på cirka 300 tkr, vilket i huvudsak berodde på att inga större åtgärder behövde göras på idrottsplatserna. Odenbadet, som i flera år visat ett underskott, kunde nu efter en förstärkt budget redovisa ett positivt resultat med cirka 50 tkr. Av de tilldelade medlen för Megalit-/Plantisprojekt kvarstod 118 tkr vid årets slut. Årets händelser Organisationen för vaktmästarna på idrottsplatserna fördes från och med 1 juli över från samhällsbyggnadsförvaltningen till kultur- och fritidsförvaltningen. Det innebär att avdelningen även fick ansvar för skötsel, tillsyn och service. En inventering av skol- och näridrottsplatser i kommunen gjordes. Inventeringen kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet. En så kallad betongpark kommer att anläggas på de före detta boulebanorna mellan Odenhallen och Odenplan. Planering pågick under året. Föreningen Brädan var delaktig både med själva betongparken och med många praktiska frågor runt omkring. Bidragen till bygdegårds- och kulturföreningar sågs över. Det idrottspolitiska programmet reviderades. På Odenbadet renoverades hopptornet och bastun på herrarnas avdelning. Delar av ventilationssystemet byttes ut som en del i kommunens energibesparingsprojekt. ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 65

69 verksamhetsredovisning Kultur- och fritidsnämnden Arbete pågick för att ytterligare förbättra verksamheten inom olika områden. Det var stor efterfrågan på gruppverksamhet såsom simskola, babysim med mera. Kinnarps bibliotek öppnade igen för allmänheten på tisdagskvällar från den 1 mars. För att kunna bemanna filialen minskades öppettiden i Falköping på onsdagar. Ny självbetjäningsteknik infördes på filialerna i Åsarp, Kinnarp och Broddetorp. Ett heldagsseminarium om bibliotekens villkor och framtid anordnades i Falköping den 2 april. Ett par nya läsfrämjande projekt startades såsom ett högläsningsprojekt tillsammans med Mössebergsskolan och ett projekt tillsammans med Ulricehamns bibliotek om att läsa för hunden. Sommarutställningen Mat i Falbygdens museum invigdes den 6 juni. Under konstnatten invigdes Jönn-museet i Kavlåsstugan. I de två rummen skildras Jönns konstnärsskap och berättande i bild och ljud. Utställningen Vi är romer visades på Falbygdens museum från den 2 november. Den var mycket välbesökt. På Ekehagens Forntidsby genomfördes sexton programdagar under sommaren. Tillsammans med Falbygdens museum genomfördes evenemanget Cykla och vandra på Megalitvägar den 27 april. I samband med denna dag lanserades två exempel på megalitvägar på Falbygden i form av kartor med tillhörande information. Kulturarvsdagarna Arena Falköping arrangerades 27 augusti 6 september. Valle Baroque genomfördes augusti i samverkan med Falbygdens mat och kultur. Under året arbetade förvaltningen med medborgardialog vad gäller Megalit-/Plantisprojektet samt med Pizza och politik, då nämnden var ute och träffade ungdomar. Verksamhetsredovisning kultur- och fritidsnämnden FÖRVALTNINGSGEMENSAMT Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Nettokostnad/invånare (kr) FRITIDSVERKSAMHET Bruttokostnad (tkr) KULTURVERKSAMHET Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal besök Nettokostnad/besök (kr) Nettokostnad/invånare (kr) Nettokostnad (tkr) Antal besök i anläggningar Ej jämförbart Nettokostnad/besök (kr) Ej jämförbart Nettokostnad/invånare (kr) Ej jämförbart 66 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

70 Kultur- och fritidsnämnden verksamhetsredovisning Verksamhetsanalys Fritidsverksamhet Fritidsverksamhetens nettokostnader 2013 för Falköping var kronor per invånare, medan motsvarande siffra för kommuner i samma storleksordning var kronor. I dessa uppgifter var fritidsgårdar inräknade till skillnad från fritidsverksamhetens nettokostnader i tabellen. Kostnaderna för fritidsverksamheten har ökat, vilket orsakades av att vaktmästarorganisationen för idrottsanläggningarna fördes över till förvaltningen. Antalet uthyrda timmar totalt minskade, vilket berodde på att arrangemanget Volley 2000 inte längre finns kvar. Detta påverkade även antalet gästnätter i kommunala lokaler. Däremot ökade antalet läger något. Antalet uthyrda timmar på fotbollsplaner ökade, vilket berodde på att konstgräsplanen Odenvi har kommit till. Trots en allmän nedåtgående trend för föreningslivet, ökade antalet uthyrda timmar till ungdomsföreningar något under Antalet besökare totalt till baden minskade från till stycken. Anledningarna kan vara de renoveringar, som pågick under året, och konkurrens från bad i närliggande kommuner. Antalet barn i gruppverksamhet såsom simskola, baby-, mini- och femårssim ökade från 884 till stycken. Antalet gymmedlemmar ökade från till stycken. Kulturverksamhet Kulturverksamhetens nettokostnader 2013 för Falköping var 753 kronor per invånare, medan siffran för motsvarande kommuner var 965 kronor. I dessa uppgifter var musikskolan inräknad till skillnad från kulturverksamhetens nettokostnader i tabellen. Trenden för biblioteken är att fler och fler väljer att utföra sina bibliotekstjänster via internet. Antalet besök på huvudbiblioteket minskade från stycken 2013 till stycken Även antalet utlån minskade från till stycken. Samtidigt ökade besöken på webbkatalogen från till stycken. Framtid Förvaltningsgemensamt En omorganisation i förvaltningen kommer att genomföras. För att klara målet med Heltid till alla krävs en förändring i organisationen. Konceptet om ungas möjlighet till delaktighet och inflytande kommer att fortsätta utvecklas. Fritidsverksamhet Frågan om hur behovet av näridrottsplatser för spontanidrott ska mötas kommer att fortsätta diskuteras. Den planerade betongparken kommer att anläggas. Föreningsbidragen kommer att förstärkas. Utveckling av cafeterian är en viktig del i Odenbadets verksamhet. Det finns underlag för att utveckla gruppträningen på Odenbadet ännu mer. Kulturverksamhet Fortsatt dialog behövs om hur biblioteksverksamheten ska bedrivas framöver och hur biblioteket ska kunna förändra sin verksamhet för att möta nya behov. En hälsohörna inrättas på biblioteket i Falköping. Arbetet med att utveckla en mångkulturell och kreativ mötesplats i Plantis med megalitkulturen som bas kommer att fortsätta. Den gemensamma organisationen för Ekehagens Forntidsby och Falbygdens museum behöver fortsätta att ses över och samordnas. Avtalet med Falbygdens hembygds- och fornminnesförening om museets föremålssamling går ut Hur samlingen ska hanteras fortsättningsvis behöver utredas. Vid Ekehagens Forntidsby ökade antalet besökare från till stycken. Detta var ett resultat av ett målmedvetet arbete med att dels utveckla verksamheten för målgruppen barn och unga, dels förtydliga anläggningens identitet som besöksmål och mötesplats. Även antalet besökare på museet ökade från till stycken. Ökningen var relaterad till besök av Romerutställningen och ökade pedagogiska program under sommaren. ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 67

71 verksamhetsredovisning Räddningsnämnden Falköping Tidaholm Räddningsnämnden Falköping Tidaholm Ordförande: Christer Johansson Förvaltningschef: Stefan Swenson Verksamhet Administration Förvaltningsledning, ekonomi-, personal- och kanslifunktioner. Räddningstjänst I enlighet med Lagen om skydd mot olyckor och de övergripande nationella målen ska räddningstjänsten ha förmåga att ingripa vid akuta händelser för människors liv och hälsa, egendom och miljö och med hänsyn till de lokala förhållandena ge ett tillfredsställande och likvärdigt skydd vid olyckor. Förebyggande Genom förebyggande arbete skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljö. Arbeta för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt utan att andras ansvar inskränks verka för skydd mot andra olyckor än bränder. Utföra tillsyn och kontroll enligt lagstiftning. Bedriva utbildning till allmänhet i brandkunskap. Drift Hyror, underhåll av fastigheter, inventarier, drift- och serviceavtal. Tillse att in- och utalarmering fungerar tillfredsställande. Ansvara för övningsfält, lokalvård, beklädnad och kommunikation. Verkstad Inom räddningsnämndens ansvar finns kommunens reparations- och serviceverkstad. Reparationsarbeten utförs åt samtliga förvaltningar och fungerar som egen resultatenhet. Äldresäkerhet Efter ett par år i projektform har äldresäkerhetsarbetet blivit en permanentad verksamhet. Tillsammans med socialtjänsterna i Falköping och Tidaholms kommuner bedriver räddningstjänsten ett arbete för äldre personer i avsikt att minska antalet olycksfall och bränder i hemmet. Samhällsskydd Under denna avdelning, som skapades under 2014, samlas arbetsuppgifter som ligger utanför lagen om skydd mot olyckor. Här finns utveckling mot nya områden, utbildning, integrationsarbete för invandrare etc. Skydd och säkerhet Nämndens ansvar har sedan 2011 utökats med att ansvara för planering och samordning av Falköpings och Tidaholms krisberedskap och säkerhetsskydd. Därutöver samordnas delar av kommunernas interna skydd och vissa försäkringsfrågor. Verksamheten redovisas inte i diagrammet och verksamhetsredovisningen, då denna verksamhet ligger utanför den kommunala budgeten och tillsvidare täcks av årliga stadsbidrag. Verksamhetens fördelning Driftredovisning Kapitalkostnader Administration Räddningstjänst Förebyggande Drift Verkstad Samhällsskydd Äldresäkerhet RÄDDNINGSNÄMNDEN (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Nettokostnader Tidaholm Preliminärt kommunbidrag Tidaholm Avräkning Tidaholm Avräkning Falköping Verkstad/arvode/backdraft Nettokostnader Falköping Budget Falköping Budgetavvikelse Falköping FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

72 Räddningsnämnden Falköping Tidaholm verksamhetsredovisning Ekonomi Efter avstämning mot Tidaholm med 110 tkr uppvisade nämnden ett överskott gentemot budget om cirka 450 tkr, ett resultat som får betraktas som bättre än förväntat. Orsaken kan förklaras dels med att verkstaden gjorde ett plusresultat mot tidigare års underskott, dels att ett nyttjandeavtal med regionen rörande ambulansverksamheten anpassades till nyttjandegraden. Dessutom låg föregående års avstämning från Tidaholm som intäkt utöver budgeten. Inga större händelser medförde några stora kostnader, samt en bra och effektiv personalhandläggning med utbyte av personal mellan vår organisation och Skara Götene medförde små om inga övertidskostnader. Årets händelser Från februari månad startade nämnden upp avdelningen Samhällsskydd, vars uppgift skulle vara att arbeta med utveckling och koppling till det breda uppdraget i samhället och inte enbart kraven från lagen om skydd mot olyckor. Under denna verksamhet finns integrationsarbete, säkerhetsskydd för äldre, kontakter för skola och socialtjänst, extern säkerhets- och skyddsutbildning samt utveckling av nya områden för samhällsskyddet. Denna form har varit framgångsrik och ska fortsätta bli mer permanent samt få en något klarare styrning. Den kanske största händelsen med framgång är det samarbete som gjordes med kommunerna Skara och Götene. Beslut togs för en gemensam kommunledningscentral som kan hantera alla fyra kommunernas behov av larmhantering och åtgärder för ledning av räddningstjänst och som dessutom möjliggör en effektiv hantering av de behov som kan finnas av kommunal verksamhetsledning utanför den normala kontorstiden. För räddningstjänsten innebär det att de fyra kommunerna nu kommer att kunna arbeta som en effektiv organisation, där de gemensamma resurserna nyttjas optimalt. Verksamhetsredovisning RäddningsnämNden RÄDDNINGSNÄMNDEN (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse KAPITALKOSTNADER Bruttokostnad (tkr) ADMINISTRATION Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) RÄDDNINGSTJÄNST Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) FÖREBYGGANDE Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) DRIFT Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) VERKSTAD Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) ÄLDRESÄKERHET Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) SAMHÄLLSSKYDD Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Nettokostnad/invånare gemensamt (kr) Nettokostnad/invånare Falköping (kr) Nettokostnad/invånare Tidaholm (kr) ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 69

73 verksamhetsredovisning Räddningsnämnden Falköping Tidaholm Verksamhetsanalys Administration För administration görs ingen särskild analys av resultatet. Räddningstjänst Här redovisas några av räddningstjänstens resultat baserat på en tioårsperiod. Totalt sett ligger antalet uppdrag nästan statiskt med en liten minskning från 844 stycken 2012, till och för stycken. De senaste fyra åren har uppdragen för räddningstjänsten ökat. Utifrån antalet bränder över en tioårsperiod kan dock en minskande trend ses för både bränder i byggnad och sådana som inte räknas till denna kategori, vilket får ses som positivt. Brand i byggnad under 10 år övriga bränder under 10 år Antalet medicinska räddningsinsatser, MRI, har ökat efter nedgången 2011 och var för 2014 uppe i 112 tillfällen. Det som påverkade ökningen var SAMS-projektet (Saving More Lives in Sweden) som är en del av denna verksamhet och riktar sig till hjälp vid hjärtstopp. Räddningstjänsten hade vid 57 tillfällen 2014 genomfört hjärtstoppsuppdrag. Suicidlarm gjordes vid 13 tillfällen under mri-larm under 10 år Trafikolyckor, där räddningstjänsten är larmad, ser för våra kommuner lite olika ut. För Falköping har det sedan många år varit en konstant nivå runt cirka 60 stycken. För 2014 var siffran 54 stycken. För Tidaholm var antalet 28 stycken mot 31 föregående år, en viss nedgång för För att komma fram till vad orsakerna till ökningen skulle kunna vara görs en särskild sammanställning om faktorer runt händelserna som kan vägleda till förbättringar För automatiska brandlarm är trenden stadigt ökande, vilket inte kan ses som direkt positivt. Antalet larmanläggningar har inte ökat i den omfattning som ses i diagrammet. Ökningen tyder på brister i anläggningarna eller sämre rutiner hos anläggningsägarna. trafikolyckor under 10 år automatlarm ej brand under 10 år FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

74 Räddningsnämnden Falköping Tidaholm verksamhetsredovisning Förebyggande Under denna verksamhet ligger nämndens myndighetsutövning med tillsyn och tillståndsgivning enligt LSO:s och LBE:s lagstiftning. Här finns också vår externa utbildningsverksamhet som även har ett mål kopplat till kommunens flerårsplan där 10 % av kommuninvånarna ska möta räddningstjänsten i någon form av utbildning eller informationsinsats. För 2014 fick personer någon form av utbildning från räddningstjänsten. Antal utbildade personer Antal deltagare Drift Drift är en verksamhet med stor kostnad på nästan 6 mnkr. Här finns internhyror, avtal med SOS och andra räddningstjänster etc. Verkstad Verkstaden har en omsättning runt 3,6 mnkr per år, där intäkter bygger på timpris och utfört arbete åt andra förvaltningar. Arbetet fördelar sig på 70 % samhällsbyggnadsförvaltningen och 30 % räddningstjänsten. För att verksamheten ska gå ihop krävs att 70 % av den arbetade tiden kan debiteras kund. Detta är en balansgång. Eftersom orderingången är svår att förutsäga, kan det lätt bli ett underskott. För 2014 blev skillnaden mellan intäkt och kostnad +45 tkr, vilket får betraktas som mycket gott. Verkstadens resultat räknades inte med i nämndens gemensamma resultat. ekonomiskt utfall verkstad över 10 år Uppskattad omsätting Kostnader Intäkter Äldresäkerhet Verksamheten ska begränsa kostnaderna för fallskador hos äldre. Verksamheten redovisas särskilt eftersom den delas mellan socialtjänsterna i Falköping och Tidaholm samt räddningstjänsten. Samhällskydd Denna verksamhetsinriktning är nystartad från 2014 och hanterar räddningstjänstens breda uppdrag med arbete för exempelvis integration för invandrare, extern utbildning, särskilt stöd och utveckling för ett bredare skydd i samhället av förebyggande arbete som inte regleras i lagen om skydd mot olyckor. Skydd och säkerhet Denna verksamhet ligger utanför den kommunala budgeten och täcks tillsvidare av årliga statsbidrag. Nedan redovisas bidraget och fördelningen som sker enligt statens anvisning. ANSVARS- OMRÅDE BOKSLUT 2014 KOSTNADER 2014 STATSBIDRAG 2014 OMFÖRT 2013 BOKSLUT 2013 BOKSLUT 2012 Gemensam Falköping Tidaholm Rtj uppgifter , Behållning Tidaholm Framtid Den kommunala räddningstjänsten står inför många utmaningar och vägval. Den vision, som tidigare tagits fram, blir mer aktuell ju längre tiden går. Uppfattningen är dels att räddningstjänsten, som är en dygnet runt-verksamhet, ska nyttjas för de flesta 24/7-uppgifter som finns inom en kommun, dels att kommuninnevånaren får den service som kan erbjudas och den bästa tänkbara kvalitet som är möjlig. Vi befinner oss i en situation i samhället, där den 112-service som idag sker via SOS-alarmering i en framtid troligen kommer att finnas vid enbart 6 7 platser i landet och drivas via en egen myndighet. Detta innebär att den backup och det bakre stöd, som behövs i en kommun och framför allt för räddningstjänst, får skapas i egen försorg. Den trygghetsjour eller resurs, som medborgare behöver och som vi så länge talat om, kommer att bli nödvändig. Här måste vi möta framtiden och inte invänta den passivt. Då kan vi skapa en verksamhet som är anpassad till våra behov. Vi behöver göra dessa samhällsfunktioner gemensamt mellan våra förvaltningar och med andra kommuner i vår geografiska närhet. ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 71

75 verksamhetsredovisning Socialnämnden Socialnämnden Ordförande: Susanne Larsson Förvaltningschef: Lars Åke Gustafsson Individ- och familjeomsorg Verksamhet Psykosociala sektionen Psykosociala sektionen har ansvar för de personer som har psykiatrisk vårdbakgrund och som på olika sätt behöver hjälp och stöd. Ekonomisektionen Försörjningsstöd (ekonomiskt bistånd, socialbidrag) avser allt det stöd som ges till individer/familjer som behöver ekonomiskt stöd. Verksamhetens fördelning Driftredovisning Psykosociala sektionen Ekonomisektionen Barn- och familjesektionen Vuxensektionen Gemensam verksamhet Barn- och familjesektionen Barn och familj omfattar främst de barn och ungdomar som lever under sådana omständigheter att socialnämnden gör olika insatser för att stödja dem på olika sätt, exempelvis med kontaktpersoner och ungdomsboende, men ibland även tvingas att omhänderta dem för att förbättra deras levnadssituation. Familjerätt, familjerådgivning, etc. ingår i denna verksamhet. Vuxensektionen Vuxenverksamheten omfattar i huvudsak de personer som har ett missbruk av alkohol, narkotika, läkemedel eller annat motsvarande. INDIVID- OCH FAMILJEOM- SORG Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse Ekonomi Individ- och familjeomsorgen har haft ett ständigt sparkrav på 1 % till och med Det ekonomiska resultatet var positivt i förhållande till budget. Resultatet var i stort sett jämnt fördelat mellan sektionerna. Ingen del av verksamhet skilde således ut sig från övriga. Det förskoleteam, som startade med projektpengar under 2014, hade ett överskott med tkr. Detta avser projektmedel för 2015 och ska ombudgeteras. 72 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

76 Socialnämnden verksamhetsredovisning Årets händelser I april 2014 redovisades den externa genomgång av barnavården som socialnämnden tidigare beslutat om. Utredningen gjordes av Göran Johansson, STQM. Han har bred och lång erfarenhet som chef i kommuner och stat med inriktning på socialtjänst. Han har också lett flera uppmärksammade statliga utredningar, senast den så kallade Vanvårdsutredningen som granskade övergrepp och försummelser inom den sociala barnavården. Några utdrag ur hans genomgång: Genom ett tålmodigt arbete hade förvaltningen lyckats vända utvecklingen från kaos till stabilitet. Sammanfattningsvis skulle man kunna hävda att Falköping under en följd år har försökt tillämpa ett synsätt som SKL rekommenderar för den sociala barn- och ungdomsvårdens personal. I Falköping har man också betonat behovet av trygghet för handläggarna i ett ofta tungt och känslomässigt påfrestande arbete. Tidigare hade ärendetillströmningen gått i vågor. Nu har situationen förändrats. Arbetsbelastningen har inte avtagit efter en tid som förr. Den har i stället varit på en konstant hög nivå. Cheferna nämner den höga arbetsmoralen hos personalen och oroar sig för att belastningen kan leda till utmattning och sjukskrivning. Situationen gäller främst utredningsenheten där oron är störst för att det inte håller i längden. I början av året startade verksamheten i full skala i det nya boendet för vuxna kallat Vbo. Detta ligger i det gamla sjukhusområdet och var under första året ofta fullbelagt. Det finns även två akutplatser för bostadslösa. Dessa platser utnyttjas inte i samma utsträckning. Lokalfrågan för individ- och familjeomsorgen blev akut under Företagshälsovården genomförde en så kallad Örebroenkät. Den visade tydligt att den upplevda fysiska arbetsmiljön var undermålig i alla avseenden som den undersöktes. Den psykosociala arbetsmiljön var däremot bättre än genomsnittet i alla avseenden som den undersöktes. Därefter genomfördes en rad mätningar som bekräftade bilden av den fysiska arbetsmiljön i Collegium Park. Senare under hösten 2014 kunde barn- och familjesektionen som en tillfällig nödlösning flytta till klockhuset. Denna flytt är ingen långsiktig lösning på lokalproblemen. I inledningen av 2014 placerades de första ensamkommande barnen i Falköping, då kommunen saknade ett underskrivet avtal. Under 2014 kom 29 ensamkommande barn till Falköping. Vid årets slut driver socialnämnden ett boende för ensamkommande asylsökande barn och ett boende för ensamkommande barn som beviljats permanent uppehållstillstånd. Sökandet efter ytterligare bostadslösningar pågår. Etableringsersättningen gav för socialnämnden ett underskott med cirka 2000 tkr för det så kallade glappet innan etableringen började betalas ut. ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 73

77 verksamhetsredovisning Socialnämnden Verksamhetsredovisning INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG PSYKOSOCIALA SEKTIONEN Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal personer med insatser 120 Nettokostnad/brukare (kr) Nettokostnad/invånare (kr) 473 EKONOMISEKTIONEN Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal olika hushåll Nettokostnad/hushåll (kr) Nettokostnad/invånare (kr) BARN- OCH FAMILJESEKTIONEN Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal barn HVB, familjehem och kontaktperson exklusive ensamkommande Nettokostnad/placering (kr) Nettokostnad/invånare (kr) VUXENSEKTIONEN Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal vuxna på HBV och kontaktperson inklusive Vbo Nettokostnad/placering (kr) Nettokostnad/invånare (kr) 453 GEMENSAMT Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Nettokostnad/invånare (kr) 276 Verksamhetsanalys Psykosociala sektionen Verksamheten drivs som tidigare. Inga särskilda förändringar var aktuella mer än ett arbete inom Skaraborg för att utreda om de femton kommunerna kan driva verksamheten Personligt Ombud mer effektivt än nuvarande modell. I detta arbete hade Falköping en framträdande roll. Barn- och familjesektionen Under de senaste åren har orosanmälningarna om barn, som far illa, ökat i många kommuner. I Falköping är antalet orosanmälningar: År Antal Tabellen visar på en ökning med cirka 45 % under de senaste två åren. Samtidigt beskriver handläggarna att anmälningarna allt oftare beskriver allvarliga situationer som kräver djupare utredningar än tidigare. En ytterligare arbetsuppgift är att samtliga ensamkommande barn ska utredas, eftersom de placeras i Hem för Vård eller Boende, HVB. Lämplig god man och lämplig särskilt förordnad förmyndare ska utses. Uppbyggnaden av två nya HVB med dygnet-runt-verksamhet genomfördes under det senaste året, och ytterligare två kan beräknas starta under det kommande året. Allt detta är uppgifter, som inte är möjliga att rymma inom nuvarande struktur och ledning, och inte heller räcker bemanningen till för att utföra arbetsuppgifterna. Möjligheterna att klara uppgiften ifrågasattes också av den särskilde utredare, Göran Johansson, som utredde verksamheten i början av Han såg redan då den dåvarande arbetsbelastningen som det största hotet mot barn- och familjeverksamheten. Vuxensektionen Antalet ärenden, där tvångsvård blivit nödvändigt, ökade. Under sista två månaderna på 2014 genomfördes fler utredningar enligt Lagen om Vård av Missbrukare, LVM, än vad som normalt utreds under två år i Falköping. Särskilt problematiskt är att Västra Götalands Regionens psykiatriska vård, som i detta avseende är verksamhetens absolut viktigaste samarbetspartner, inte kan sägas fungera. Ekonomisektionen När Öppna Jämförelser, ÖJ, redovisades för försörjningsstödsområdet framkom det att det inom Västra Götaland endast är i stadsdelarna Biskopsgården, Angered och Bergsjön i Göteborg samt kommunerna Trollhättan, Töreboda och Falköping som andelen barn, som lever på försörjningsstöd, ligger på mer än 10 % av antalet barn. I Falköping är andelen 12,3 %. Det är troligt att detta tal kommer att öka ytterligare i Falköping i framtiden om inga åtgärder görs. 74 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

78 Socialnämnden verksamhetsredovisning Framtid Rekrytering och långsiktig personalförsörjning av socionomer. I dag är det samma rekryteringssituation som allmänläkare! Lokalfrågan för individ- och familjeomsorgen måste lösas omgående. Försörjningsstödet i Falköping. Finns det några tecken på en arbetsmarknad i Falköping med efterfrågan på alla grupper? Bostadsmarknaden är svår för alla. Socialnämnden ser särskilda svårigheter för ensamkommande barn när de ska stå på egna ben, familjer med svag ekonomi och personer som har kontakt med socialpsykiatrin. Kommer psykiatrin att fungera i framtiden? Vilket förebyggande arbete kommer kommunen att genomföra för att exempelvis minska behovet av försörjningsstöd eller omhändertagande av barn? Kommer orosanmälningarna för barn att fortsätta öka? + 45 % på två år! Äldre- och handikappomsorg Verksamhet Äldreomsorg Äldreomsorg omfattar en rad olika verksamheter inom hemtjänst, äldreboende, hälso- och sjukvård, etc. Handikappomsorg Handikappomsorg omfattar alla de kommunala insatserna inom funktionshinderområdet. Verksamhetens fördelning Driftredovisning Äldreomsorg Handikappomsorg Förvaltningsgemensamt Förvaltningsgemensamt Förvaltningsgemensamt omfattar den politiska ledningen, gemensam administration samt styrnings- och ledningsfunktioner inom äldre- och handikappomsorgen. I detta ryms de kostnader som inte går att hänföra till en särskild del av verksamheten. ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOM- SORG (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse Ekonomi Äldre- och handikappomsorgen hade ett negativt ekonomiskt resultat jämfört med budget. Underskottet uppkom inom hemtjänst, personer med stora vårdbehov, från sjuksköterskorna delegerad sjukvård samt bostadsanpassning. Överskott uppkom på förvaltningsgemensamt, biståndsavdelning, administration och chefer. Åtgärder vidtas löpande för att minska kostnader. Till exempel minskas personalen med 10,0 heltidstjänster under januari/februari ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 75

79 verksamhetsredovisning Socialnämnden Årets händelser Inom äldreboende: Katarinagården var under ombyggnad hela året. Arbetsmiljöverket riktade allvarlig kritik mot Floby äldreboende och Ranliden. Verket stänger inte arbetsplatserna, men förbjöd all hjälp från personalen till de boende i samband med toalettbesök och dusch. Floby äldreboende kommer att byggas om med start i februari 2015 och på Ranliden genomförs ombyggnation av drygt 40 lägenheters hygienutrymmen och duschmöjligheter. Om inte detta är klart 1 oktober 2015, stängs merparten av Ranliden. Inom hemtjänsten: Antalet utförda hemtjänsttimmar ökade med drygt timmar. Den utförda tiden ökade med 17 % mellan 2013 och Andelen hemtjänsttimmar, som utförs av de tre företag som utför hemtjänst enligt Lagen Om Valfrihetssystem (LOV), ökade från 10,0 till 20,9 % under året. I den kommunala egenregin uppkom ett underskott med tkr. Detta var en kraftig förbättring jämfört med 2013, då motsvarande underskott var tkr. Underskottet uppstod till cirka 85 % i landsbygdsdelarna av kommunen. Övergång till digitala trygghetslarm pågår och beräknas vara helt genomförd i mitten av Upphandling av hela larmkedjan, det vill säga larmapparat, kommunikation med larmcentral och mottagning av larm, innebar ett fullständigt klarläggande av ansvarsfrågorna samt stora ekonomiska besparingar jämfört med alla andra alternativa larmprocesser. Inom hälso- och sjukvården: Tre olika sorters magsjukevirus/-bakterier drabbade verksamheten under vintern. Detta krävde stora insatser och kostnader för att klara kohortvård i berörda delar såsom korttidsavdelningarna. Den delegerade hälso- och sjukvården utvecklades ekonomiskt från överskott om 300 tkr till underskott om tkr. Analys av orsakerna pågår. Fyra olika nationella kvalitetsregister har tillkommit de senaste åren. I slutet av året blev Falköping konsument i Nationell Patientöversikt, NPÖ. Det innebär att socialnämnden har rätt att läsa länssjukvårdens och Närhälsans journaler om patienten ger sitt samtycke. Inom handikappomsorgen: Barnboendet Ällagatan avvecklades i samband med att korttidsverksamheten på förskolan Gunghästen skulle flyttas ut. En ny korttidsverksamhet startade med adress Marknadsgatan 2. Platsbrist för gruppbostäder gör att rapporteringen till Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO, m fl. varje kvartal visar att Falköpings inte klarar att tillgodose behoven inom lagstadgad tid. Ett nytt boende har sedan länge planerats vid Sveavägen, men i skrivande stund är fortfarande inte bygglov beviljat. Försöket med nyckelfri hemtjänst pågick under Tre olika varianter testades och socialnämnden avser att använda digitala nycklar för att bland annat höja säkerheten för alla brukare som får besök i hemmet och hittills lämnat ifrån sig en bostadsnyckel. 76 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

80 Socialnämnden verksamhetsredovisning Verksamhetsredovisning ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG Äldreomsorg ORDINÄRT BOENDE Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal hemvårdstagare med hemtjänst, trygghetslarn och del HSL Nettokostnad/hemvårdstagare (kr) Nettokostnad/invånare (kr) SÄRSKILT BOENDE Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal platser i särskilt boende Nettokostnad/plats (kr) Nettokostnad/invånare (kr) ÖVRIG ÄLDREOMSORG Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Nettokostnad/invånare (kr) Verksamhetsanalys Äldreomsorg Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK, görs av SKL. I januari 2015 presenterades den senaste upplagan. De siffror, som avser ekonomi, togs ur det räkenskapssammandrag (RS) som varje kommun lämnar, medan volymuppgifterna om verksamheten hämtas ur kommunernas verksamhetssystem. Uppgifterna om brukarnas upplevda kvalitet kom från de nationella brukarundersökningarna. Ingen av dessa uppgifter byggde på inlämnade uppgifter från socialförvaltningen. Äldreboende KOSTNAD PER PLATS (TKR) ANDEL BRUKARE SOM ÄR NÖJDA/MYCKET NÖJDA (%) Falköping Medelvärde, 225 kommuner i KKiK Handikappomsorg GRUPPBOENDE, KORTTIDSVISTELSE LSS Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal platser Nettokostnad/plats (kr) Nettokostnad/invånare (kr) ASS PER ASSISTANS Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal personer med assistans per 31 december Nettokostnad/person (kr) Nettokostnad/invånare (kr) 959 DAGLIG VERKSAMHET LSS Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal personer med daglig verksamhet Nettokostnad/person (kr) Nettokostnad/invånare (kr) 305 ÖVRIG VERKSAMHET LSS Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Nettokostnad/invånare (kr) 887 FÖRVALTNINGSGEMENSAMMA KOSTNADER Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Nettokostnad/invånare (kr) Av tabellen ovan framgår att äldreboendenas brukare var mer nöjda än genomsnittet och att kostnaderna per plats var 79 % av genomsnittet. Det var endast tre av 49 kommuner i Västra Götaland som hade lägre kostnader per plats. Hemtjänst KOSTNAD PER PLATS (TKR) ANDEL BRUKARE SOM ÄR NÖJDA/MYCKET NÖJDA (%) Falköping Medelvärde, 225 kommuner i KKiK Av tabellen ovan framgår att hemtjänstens brukare var mer nöjda än genomsnittet och att kostnaderna per brukare var 77 % av genomsnittet. Detta var den lägsta kostnaden per brukare av alla 49 kommunerna i Västra Götaland. Eftersom hemtjänsten 2014 redovisade ett betydande underskott var det uppenbart att mycket låga kostnader inte är detsamma som god ekonomi i kommunal måttstock. Handikappomsorg Verksamheten är i ekonomisk balans i förhållande till volymen, men verksamhetens omfattning ökar snabbare än budgettillskottet på tkr årligen minus sparbeting på 1 %. Cirka 500 tkr återstår således varje år för att möta ökningen av ärenden. Volymen av ärenden bestäms inte av kommunen, utan snarare av andra faktorer som vilka personer som föds med omfattande funktionshinder, vilka som drabbas av vuxenhjärnskador före 65 års ålder, etc. ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 77

81 verksamhetsredovisning Socialnämnden Förvaltningsgemensamt Socialnämnden har haft ett ständigt sparkrav på 1 % till och med För att optimera kostnaderna var all administration satt under lupp. För administrationen av ekonomin togs exempelvis en ekonomtjänst (av två) i förvaltningen bort. Under 2014 låg förvaltningsledningens fokus på att förbättra organisationen kring utskrivning av patienter från länssjukvården till hemmet, att möta kraven kring ensamkommande barn, etc. Framtid Socialstyrelsen har beslutat om nya bemanningsföreskrifter i äldreomsorgen. Falköping är en av de kommuner som finräknat på kostnaderna åt SKL. De årliga merkostnaderna för Falköping skulle ha uppgått till tkr under Kommer bemanningsföreskrifterna i alla demens- och äldreboenden att träda ikraft 2015? Nytt demenscentrum i Falköping. Hur ska verksamheten utformas? Hur ska därför huset utformas? Efterfrågan på äldreboendeplatser i Falköping ökar ständigt och leder till väntetider. Efterfrågan på äldreboendeplatser på landsbygden minskar och tomma platser är inte ovanligt. Hur ska kommunen hantera detta? Hur ska den kommunala hälso- och sjukvården klara ökade behov när hälso- och sjukvårdsavtalet mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen inte ens är känt hos våra samverkanspartners? Hur ska kommunen skaffa mer resurser när grannen inte vill följa överenskommelsen om ansvarsfördelningen? Falköpings kommun kommer att behöva starta ytterligare en gruppbostad, sannolikt under 2016, samt ytterligare en grupp inom daglig verksamhet för de 8 9 brukare som då börjar. Var? Hur ska det finansieras? Arbetsmiljöverket avser att göra tillsynsbesök i samtliga äldreboenden. Hur kommer Falköpings kommun hantera ytterligare krav på akuta investeringar? Arbetet med att erbjuda heltid till alla kommunanställda pågår för fullt. Inom vård och omsorg är detta komplicerat beroende på schemalagt arbete, arbetstidsregler, mm. I Falköping skulle kostnaden per brukare behöva minska till 160 tkr i hemtjänsten för att budgetbalans skulle uppstå. Det skulle innebära att i Falköping skulle ett hemtjänstärende kosta mindre än 2/3 av genomsnittet i landet. Analysfrågan är då om budgetramen är realistisk. 78 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

82 Tekniska nämnden skattefinansierad verksamhet verksamhetsredovisning Tekniska nämnden skattefinansierad verksamhet Ordförande: Dan Gabrielsson Förvaltningschef: Patrick Nohlgren Verksamhet Park/Gata Skötsel av gator, vägar och torg, trafiksäkerhetsarbete, bidragsgivning till vägar och belysningsanläggningar. Skötsel av parker och grönområden, Mössebergs friluftsområde, VA-nät, skötsel och utveckling av logistikcentrum, kommunens transportcentral, anläggningsservice och administration. Kost Måltider till förskola, skola och äldreomsorg. Cafeteriaverksamhet i stadshuset och Ållebergsgymnasiet. Fastigheter Lokalförsörjning för den kommunala verksamheten. Samråd med övriga förvaltningar för att diskutera lokalbehov samt effektivisera lokalutnyttjandet. Fastighetsservice Lokalvård, fastighetsskötsel, verksamhetsservice, markskötsel och skötsel av idrottsanläggningar. Verksamhetens fördelning Driftredovisning TEKNISKA NÄMNDEN (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse Ekonomi Park/Gata Kost Fastigheter Fastighetsservice Avfall Övrigt Budgetavvikelsen för 2014 var tkr till följd av i första hand ett överskott för energisparåtgärder om tkr. Avfall Hushållsavfall (sköts av Avfallshantering Östra Skaraborg, AÖS), verksamhetsavfall (yta hyrs ut till entreprenör). Sluttäckning av deponier (sköts av entreprenör). Övrigt Samordning kommun driftentreprenör för flygplatsen, stadshusets vaktmästeri, nämnd och kansli. ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 79

83 verksamhetsredovisning Tekniska nämnden skattefinansierad verksamhet Årets händelser Park/Gata Omprioritering av asfaltsunderhållet gjordes, där stort fokus lades på gång- och cykelbanor under detta år. Vid logistikcentrum i Marjarp invigdes under våren en ny terminal för att hantera containrar från Göteborgs hamn, vilket innebar ökade driftkostnader. För flygplatsen gjordes en konsekvensanalys för att undersöka möjligheterna till en eventuell uppgradering av flygplatsen för att kunna ta emot större plan i syfte att kunna bedriva kommersiell trafik. Denna visade dock på en begränsad möjlighet utifrån Transportstyrelsens nya krav. En organisationsförändring skedde, där Park/Gata fick överta ansvaret för yttre fastighetsskötsel. Två villagator och en industrigata invigdes för att möjliggöra försäljning av tomter. En cykelväg, som sammanbinder Kyrkerörsskolan och Odenområdet, färdigställdes. Första renoveringsetappen i Mössebergsparken inleddes i enlighet med det vårdprogram som togs fram år En ny kommunägd terminal vid Marjarps logistikcentrum färdigställdes under våren. Rantenprojektet fortsatte med ombyggnad av järnvägstorget. Fortsatta kollektivtrafiksinvesteringar gjordes med ombyggda hållplatslägen i Falköping och en ny pendelparkering i Kinnarp. Kost Tre avdelningar på ett äldreboende tillkom som kunder till verksamheten (de lagade tidigare själva sin mat). Två nybyggda kök, Åsele skola (mars) och nya förskolan i Floby (april), invigdes. Ytterligare ett antal kök är under projektering för om- och tillbyggnad. Kostenheten deltog i kommunens nystartade kvalitetsmässa i april. Under året validerade fyra ur personalen upp sig från ekonomibiträde till kock. All personal erbjöds att besöka norra Europas största restaurangmässa, Gastro Nord, när den hölls i Stockholm. Uppdraget från tekniska nämnden att skapa en organisation, som ska verka för decentraliserad ledning, självstyrande grupper och ett nära ledarskap, verkställdes i oktober. En blogg, där de olika köken gör inslag om händelser rörande deras kök varje vecka, startades. Fastigheter Arbetsbelastningen på fastighetsavdelningen var under året hög. Fastighetsavdelningen arbetade med flera stora investeringsprojekt, ombyggnationer samt utredning och projektering av ett flertal nya projekt. Fem investeringsprojekt (tre ny- och två ombyggnationer) slutredovisades under året. Arbetet med Falköpings energiprojekt (FEP) fortsatte likaså arbetet utifrån olika myndighetskrav såsom tillgänglighet, radon, hisskrav med mera. Fastighetsavdelningen hjälpte under året till med underhållsplanering och underhåll på VA-avdelningens fastigheter samt hade projektledningen av kontorsbyggnaden vid Hulesjön. Fastighetsservice Lokalvårdarna fick kompetenshöjning inom flera områden bland annat PRYL-certifiering (PRojekt Yrkesbevis Lokalvårdare), produkt-, dator- och programkunskap. Alla lokalvårdare erbjöds hälsokontroll. Sjukfrånvaron minskade med en procentenhet till 7,5 %. All sjukfrånvaro är inte arbetsrelaterad. Den organisationsförändring, som genomfördes för fastighetsskötarna, har börjat fungera bra och personalen har funnit sina roller. Vid halvårsskiftet överflyttades idrottsvaktmästarna och verksamheten på idrottsplatserna till kulturoch fritidsnämnden. Under hösten påbörjades ytterligare en organisationsförändring, där yttre skötsel (tomtmark) av fastigheterna i Falköping ska utföras av Park/Gata. Även insamling av källsorterat material ska utföras av transportcentralen på Park/Gata. Omfattningen av arbetet kommer att regleras genom avtal mellan fastighetsavdelningen och Park/Gata. Alla fastighetsskötare erhöll körtillstånd för liftkörning. All personal erbjöds hälsoundersökning hos företagshälsovården. Sjukfrånvaron minskade till 5,6 %. 80 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

84 Tekniska nämnden skattefinansierad verksamhet verksamhetsredovisning Verksamhetsredovisning tekniska nämnden skattefinansierad verksamhet PARK/GATA Nettokostnad för barmarksunderhåll (gatukostnad) Gator, vägar och GC-vägar (m²) Vinterväghållning (kr/m²) 2,7 4,3 3,9 KOST Bruttokostnad (tkr) Portioner Bruttokostnad/portion (kr) 40,0 39,7 36,5 FASTIGHETSSERVICE Bruttokostnad (tkr) Städarea (m²) Städkostnad/m² (kr) ÖVRIGT Bruttokostnad (tkr) FASTIGHETER Bruttokostnad (tkr) Ägda lokaler 1 januari BRA (bruksarea) (m²) Bruttokostnad/kvadrat BRA för ägda lokaler (kr/m²) Verksamhetsanalys Park/Gata Falköpings kostnader för gatudrift ligger något över snittet för kommuner med liknade storlek. Vägkapitalet har en negativ utveckling. För att bibehålla dagens vägkapital skulle en årlig avsättning på tkr behövas. Under 2014 användes knappt tkr till detta. Parkskötseln ligger kostnadsmässigt under snittet för kommuner med liknande storlek. Park/Gata har relativt nya maskiner och arbetar på nytt sätt. Mer fokus låg på planteringar och utsmyckning. Den offentliga belysningen ökade något avseende kostnad per belysningspunkt på grund av att flera större renoveringar gjordes Kostnaden är dock som genomsnittet för Sverige. Fastighetsservice Bruttokostnaden för lokalvården ökade till följd av löneökningar. Fastighetsskötseln hade minskad bruttokostnad till följd av de omorganisationer som gjordes med omfördelade budgetar för Fastighetservice, Park/Gata och Fastighetsavdelningen. Kost Matgästernas nöjdhet mättes och svaren visade en positiv trend. Matsvinnet mäts kontinuerligt och svinnet minskar om än långsamt. Sjuktalen ökade under De ekologiska livsmedlen uppgick till 20 % av inköpen. Fastigheter Arean för både de ägda (+1,0 %) och de förhyrda fastigheterna (+2,7 %) ökade under året. Det planerade fastighetsunderhållet var 39 kr/m 2 i genomsnitt (i siffran ingick inte underhåll i samband med FEP). Energikostnaderna minskade med i genomsnitt 5,2 % (siffran var dock inte gradjusterad). ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 81

85 verksamhetsredovisning Tekniska nämnden skattefinansierad verksamhet Framtid Park/Gata Flera projekt för att förnya och försköna offentliga platser såsom parker och torg planeras. Fortsatta investeringar vid logistikcentret i Marjarps industriområde planeras. Flera anläggningsprojekt kommer att projekteras i 3D för att sedan direkt kunna skickas till till exempel grävmaskin med direktansluten maskinstyrning. Detta gjordes för första gången under 2014 och innebar stor utveckling av arbetets utförande. Stora frågor, utifrån den utredning som gjordes rörande inriktningen av flygplatsens fortsatta verksamhet, behöver diskuteras. Kost Utvecklingen av verksamheten fortsätter med fokus på nöjda matgäster, matlagning nära gästen, mer matlagning från grunden, nära ledarskap och valmöjligheter för matgästerna. För att säkerställa utvecklingen av verksamheten krävs både vilja, förmåga och kunskap hos personalen, vilket i sin tur kräver fortbildning och stimulans med kontinuitet. Fastigheter Många investeringsprojekt pågår samt är planerade såsom action-/cykelpark, Gustaf Dalénskolan, Åsarp skola, Gudhems skola, ett flertal kök, campingstugor, plantisprojektet, FEP-projektet samt lokalförändringar åt andra förvaltningar. Fastighetsservice Utveckling av lokalvården sker genom fortsatta investeringar i rationella och effektiva maskiner och redskap. Verksamheten säkerställs genom att samtliga i personalen har/ges grundläggande lokalvårdsutbildning, genom ett nära ledarskap samt genom en kontinuerlig kundkontakt som ett led i kvalitetsarbetet. Fastighetsskötseln ska utvecklas genom driftskötselanvisningar och utbildning i energioptimering. Genom FEPprojektet och övervakning kommer våra fastigheter att bli mer energieffektiva. Avfall Sluttäckning av deponier i Falköping, Floby och Stenstorp ska utföras både av entreprenör och i egen regi. Tidsplanen sträcker sig över flera år. 82 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

86 VA-kollektivet taxefinansierad verksamhet verksamhetsredovisning VA-kollektivet taxefinansierad verksamhet Ordförande: Dan Gabrielsson Förvaltningschef: Patrick Nohlgren Verksamhet Dricksvattenförsörjning, spillvatten- och dagvattenhantering för abonnenter anslutna till VA-kollektivet i huvudsak i tätorterna i kommunen. Driftredovisning VA (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse Ekonomi 2014 års budget var underfinansierad på grund av ökande kapitalkostnader samt Skaraborgs vattens vattenprishöjning. En tidig prognos pekade mot ett underskott för helåret på 3 3,5 mnkr, vilket medförde att en taxehöjning om 6 % på brukningsavgifterna fick genomföras till halvårsskiftet. Återhållsamhet med driftbudgeten samt framflyttande av icke-akuta renoveringsåtgärder genomfördes under året. Vidare hade investeringsbudgeten bantats till 10 mnkr mot tidigare tagna beslut om 30 mnkr/år. Flera äskande om budgetförstärkning gjordes under året till KS och slutligen tilldelades ytterligare 16,5 mnkr. Anslutning av vattenledning Vartofta-Luttra Årets händelser Den största enskilda investering, som slutfördes under året, var bygget av ny kontors-, personal-, laboratoriesamt konferensbyggnad på avloppsreningsverket Hulesjön. Slutredovisning sker i separat bilaga. Som en del av det långsiktiga säkerställandet av dricksvattenförsörjningen samt renovering av dag- och spillvattenledningar utfördes bland annat följande: renovering av vattentornet Åsarp Vartofta Falköping, ny spillvattenledning, nybyggnad av meter ledning och två pumpstationer Vartofta Falköping, renovering av meter dricksvattenledning samt anslutning av Luttra by Hulesjöns avloppsreningsverk Falköping, flytt och renovering av ledningar i samband med nybyggnation av personalbyggnad, ny bräddledning från avloppsreningsverket Skaraborgsgatan Stenstorp, sanering av vatten- och spillvattenledningar Lövängsgatan Floby, byte av vattenledning efter flera läckor Höglundagatan Stenstorp, total sanering: byte av galvvattenledning, flyttning av dag- och spillvattenledningar från tomtmark till kommunal, nya dagvattenserviser Trädgårdsgatan Falköping, omfattande renoveringsarbete för delen Balderstensgatan Parkgatan, byte av vatten- och spillvattenledningar samt ny dräneringsledning för att avhjälpa höga grundvattennivåer i området Götavägen Falköping, sanering för delen Valhallagatan Luttragatan, nya dagvattenserviser. ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 83

87 verksamhetsredovisning VA-kollektivet taxefinansierad verksamhet Nybyggnad av VA-ledningar i exploateringsområden beslutade av kommunstyrelsen: Österängsgatan Falköping Brygghuset Solgatan Falköping B5 Pianogatan och Fagottgatan Falköping Dessutom anlades VA-ledningar för att möjliggöra anslutning av fastigheter inom verksamhetsområde samt avloppsförening utanför verksamhetsområde i Vartofta. Anslutning av tryckavloppsledningar från Vartofta Kättilstorp och Slutarp-Åsarp till Hulesjön Verksamhetsanalys Vattenläcka i segjärnsrör Lövängsgatan Floby Verksamhetsredovisning VA-kollektivet VA Bruttokostnad (tkr) Utveckling (%) 5,1 6,3 9,8 Nettokostnad (tkr) Dricksvatten till ledningsnät (m³) Bruttokostnad (kr/m³) Renat avloppsvatten (m³) Abonnenter Bruttokostnad/abonnent (kr) Sjukfrånvaro (%) 1,6 0,2 1,1 Svinn av dricksvatten (%) 11,5 12,0 12,3 Bräddningar Hulesjön (m 3 /år) Ledningsrenovering (%) 0,4 1,4 1,3 Nöjd-Medborgar-Index: VA (SCB:s medborgarundersökning) Exploateringstakten är fortsatt hög i kommunen och tillsammans med reinvesteringar i anläggningar och ledningsnät medför det stor arbetsbelastning på projektering och dokumentering. För att uppnå en långsiktigt hållbar renoveringstakt, som ryms inom en normal taxeutveckling, kommer behovet att analyseras enligt en modell framtagen av Svenskt vatten Hållbarhetsindex. Taxan vad avser såväl brukningssom anslutningsavgifter ligger fortfarande på eller strax under medianvärdet för Sveriges kommuner. Framtid VA-avdelningens viktigaste framtidsfrågor är att: ta fram en VA-plan säkra tillgången på reservvatten och upprättande av vattenskyddsområden för reservvattentäkter uppnå en ekonomisk hållbar renoveringstakt av VA-anläggningar långsiktigt klara att möta nya kvalitetskrav och säkra avsättningen av avloppsslam (REVAQ) energioptimera driften av VA-anläggningarna. 84 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

88 VA-kollektivet taxefinansierad verksamhet verksamhetsredovisning Anläggning av ny bräddvattenledning Hulesjön RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING RESULTATRÄKNING DIFF VA-avgifter Anslutningsavgifter Övriga intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Interna intäkter Interna kostnader Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Årets resultat BALANSRÄKNING DIFF Tillgångar Anläggningstillgångar Byggnader och ledningar Transportmedel Inventarier Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Avskrivning mot egna kapitalet Avsättning Skulder Lån av kommunen Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 85

89 verksamhetsredovisning Biogas taxefinansierad verksamhet Biogas taxefinansierad verksamhet Ordförande: Dan Gabrielsson Förvaltningschef: Patrick Nohlgren Verksamhet Produktion av biogas och biogödsel. Ekonomi BIOGAS OCH BIOGÖDSEL (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse För år 2014 såg resultatet tidigt ut att gå mot ett underskott på cirka 400 tkr. Åtgärder vidtogs genast för att minska de externa kostnaderna. Dock blev utfallet på intäktsidan lägre än beräknat, vilket resulterade i ett resultat om -403 tkr mot budget. En kostnadsdel var avgifter till AÖS medlemskommuners kundtjänster för fakturering. Årets händelser Året fungerade driftsmässigt bra med bara ett fåtal störningar i rötningsprocessen. AÖS fortsätter att samla in mer matavfall och under året anslöt flerbostadshus i några områden. Skara gick med som medlem i AÖS och började leverera matavfall. Inga större reparationer behövdes genomföras utan enbart planerat underhåll. Verksamhetsredovisning biogas och biogödsel BIOGAS OCH BIOGÖDSEL Bruttokostnad (tkr) Utveckling (%) -13,8 19,4-0,3 Nettokostnad (tkr) Organiskt hushållsavfall AÖS (ton) Fettavskiljarslam (ton) Såld gas till Gbg Energi (MWh) Nettokostnad/invånare (kr) Verksamhetsanalys Anläggning för uppgradering av biogas till fordonsgas Insamlingen av matavfall ökade och nådde under året sitt tillståndsmässiga tak för omlastning av matavfall på Falevi deponi. Ny mottagningsstation på biogasanläggningen är under uppförande och kan tas i drift under våren Nästa steg av utbyggnaden är projekterad och upphandling kan ske under våren med byggstart hösten Sista steget av utbyggnaden med utökad rötkammarvolym bör behandlas politiskt under året. 86 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

90 Biogas taxefinansierad verksamhet verksamhetsredovisning Framtid Viktigt för framtiden är energipriser samt hur EU kommer att hantera skattebefrielsen av biogas. Även samarbetet med Göteborgs Energi och AirLiquid, som är ny ägare till tankstället, är viktigt för framtiden. Med pågående utbyggnad och efter planerad ombyggnad av kvarnutrustning samt hygienisering kommer det att produceras mer matavfallsslurry än det finns rötningskapacitet för. Slurryn får då avsättas till en annan biogasanläggning eller mer rötkammarkapacitet byggas. Valet hur man går vidare är beroende av ovannämnda punkter. Del av biogasanläggningen i Falköping Bild: Biogasanläggningens röt kammare ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 87

91 verksamhetsredovisning Överförmyndare i samverkan (ÖIS) Överförmyndare i samverkan (ÖIS) Överförmyndare i Falköpings kommun: Lars-Erik Kullenwall Ersättare: Mona Lindén Verksamhet Överförmyndare i Samverkan (ÖIS) grundades den 1 januari Kommuner, som deltar i samarbetet, är Falköping, Hjo, Karlsborg. Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Gullspång, Bollebygd, Herrljunga, Svenljunga, Vårgårda och Tranemo. Verksamheten bedrivs i ett gemensamt överförmyndarkontor i Skövde. ÖIS uppgift är att utöva tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare. Denna tillsyn skyddar personer som inte själva kan ta vara på sina rättigheter eller hantera sin ekonomi. Var och en av de samverkande kommunerna har fortfarande en egen överförmyndare (Gullspång kommun har en överförmyndarnämnd). Överförmyndarna har delegerat sina beslutsbefogenheter (med undantag av vissa beslut) till tjänstemännen på det gemensamma kontoret. Tjänstemännen är anställda av Skövde kommun, och det är tjänstemännen som besvarar alla verksamhetsfrågor. Falköpings kommun svarar för arvoden och kostnadsersättningar till gode män och förvaltare som har huvudmän folkbokförda i Falköpings kommun. Ekonomi Vid början av år 2014 ökade antalet invånare inom ÖIS område med personer jämfört med motsvarande tid året innan. En ökning av invånarantalet innebär alltid en ökning av antalet ärenden hos överförmyndaren. Det totala antalet ärenden ökade från till stycken, det vill säga en ökning om 156 stycken. Nedan redovisas antal per ärendetyp för Falköpings kommun per : Antal per ärendetyp Falköpings kommun : Legal förmyndare 60 Särskilt förordnad förmyndare 12 Medförmyndare FB 10 kap 8 3 God man FB 11 kap God man FB 11 kap Lagen om god man för ensamkommande barn 32 Förvaltare FB 11 kap 7 26 Under utredning 13 Summa 381 (2013: 351) ÖIS uppfyllde under året i allt väsentligt sina mål. Målen rör bland annat följande områden: kunskapsnivå, tillsynsmyndigheter, handläggningstider, rekrytering av ställföreträdare, service och tillgänglighet samt ekonomi. Verksamheten gick under 2014 med ett underskott på cirka 400 tkr. Under året hade ÖIS extraordinära kostnader i samband med flytt till nya lokaler, i första hand inredning. ÖIS hade sedan tidigare ett balanserat överskott på drygt tkr. Överskottet är nu tkr. Överskottet kommer att tas ned genom rabatt på kommande medlemsavgifter. 88 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

92 Kommunrevisionen verksamhetsredovisning Kommunrevisionen Ordförande: Stina Linnarsson Verksamhet Kommunens revisorer har till uppgift att granska att kommunstyrelsens och övriga nämnders verksamhet bedrivs på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt med utgångspunkt från fullmäktiges mål, riktlinjer och beslut. Revisorerna ska biträdas av sakkunniga i granskningsarbetet. På grundval av yrkesrevisorernas granskningar bedömer och uttalar sig kommunens revisorer om den verkställande makten i kommunen utövats ansvarsfullt och korrekt. Det innebär att verksamheten bedrivs enligt fastställda politiska mål, effektivt och med god ekonomisk hushållning, att räkenskaperna är korrekta och rättvisande, att legala krav tillgodoses och att den interna kontroll, som bedrivs inom nämnderna, är tillräcklig. Den kommunala revisionen är oberoende och granskar på fullmäktiges uppdrag och därigenom indirekt också på medborgarnas uppdrag. Ekonomi Revisorernas budget 2014 var tkr års verksamhet präglades av återhållsamhet främst när det gäller utbildning. Årets granskningar Revisorerna granskade under året årsredovisning och delårsrapport och bedömde om resultaten var förenliga med de mål fullmäktige beslutat om. Revisorerna avslutade granskningar, som påbörjades 2013, när det gäller kommunens näringslivsverksamhet, den interna kontrollen inom nämnderna och styrelsen samt kommunens hantering av mervärdesskatt (moms). Revisionen gjorde under året en uppföljning av tidigare granskningar när det gäller rutin för bisysslor. En granskning genomfördes gällande ansökan om statsbidrag inom flyktingmottagandet för att bedöma om ansvariga nämnder säkerställer att kommunen får del av de ersättningar man har rätt till. En granskning genomfördes av valnämndens arbete för att säkerställa att val skedde på ett ändamålsenligt och tillfredsställande sätt. Mot bakgrund av tidigare års iakttagelser gällande leverantörsfakturor gjordes ett antal stickprovskontroller av 2014 års leverantörsfakturor. Med anledning av de förändringar, som skett inom kostverksamheten, utfördes en granskning. Utöver nämnda projekt utfördes löpande under året mindre granskningsinsatser som bland annat gällde rutiner för bevakning av avtal, regelverket för fördelning av tomter för småhus samt barn- och utbildningsnämndens uppföljning av tidigare granskning av insatser till elever med behov av särskilt stöd. Våra granskningsrapporter finns tillgängliga på kommunens hemsida. Granskning av räddningsnämnden skedde i samverkan med revisorer från Tidaholm. Genom utsedda lekmannarevisorer granskades kommunens bolag. Vår bedömning av ansvarsfrågan lämnas i den revisionsberättelse som vi överlämnar till kommunfullmäktige efter att vi granskat årsredovisningen för I vår årliga granskning hade vi möten med kommunfullmäktiges presidium och representanter för kommunstyrelsen och nämnderna. Vi får också information genom att bjuda in tjänstemän och politiker till våra sammanträden. Vi deltog i nätverksträffar och utbildningar i begränsad utsträckning. Information om vår verksamhet lämnas till fullmäktiges presidium i enlighet med fullmäktiges beslut. ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 89

93 verksamhetsredovisning Valnämnden Valnämnden Ordförande: Lisbeth Ek Valsamordnare: Kenneth Österberg Verksamhet Valnämnden administrerar och genomför allmänna val, val till EU-parlamentet samt förekommande folkomröstningar. Nämnden sammanträder vid behov. Valåren tas beslut om organisation för valets genomförande. Driftredovisning VALNÄMNDEN (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse Ekonomi Överskottet från 2014 blev 514 tkr. Årets händelser Under året har 2 stycken val genomförts val till EU-parlamentet i maj månad och val till Riksdag Kommun Landsting i september månad. Kostnaderna för EU-valet uppgick till 908 tkr och bidraget från staten till 511 tkr. Nettokostnaden för kommunen blev 397 tkr. Valdeltagandet till EU-valet uppgick till 50,9 %, en ökning från EU-valet 2009 med drygt 7,6 %. Valdeltagandet vid EU-valet 2009 var 43,3 %. Antalet förtidsröster ökade med 62,0 % från EU-valet Kostnaderna för valet till Riksdag-Kommun-Landsting uppgick till tkr och bidraget från staten uppgick till 511 tkr. Nettokostnaden för kommunen blev 599 tkr. Valdeltagandet till riksdagsvalet uppgick till 87,2 %, en ökning från valet 2010 med 2,5 %. Ökningen från valet 2006 var hela 4,5 %. Antalet förtidsröster ökade i antal från (2010) till 7 619, en ökning med 13,7 %. Vid utvärderingen av valen var den dominerande synpunkten från röstmottagarna det växande antalet förtidsröster, vilket medförde mycket arbete under valdagen. Anledningen är den lagliga rätten vi har i Sverige till ångerröstning. Så länge den rätten finns kvar lär merarbetet med förtidsröster bestå. 90 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Å

94 KOMMUNAL VERKSAMHET I ANNAN JURIDISK FORM VERKSAMHETSREDOVISNING Kommunal verksamhet i annan juridisk form Förutom traditionell kommunal förvaltningsform bedrivs kommunal verksamhet även i annan juridisk form. Den vanligaste modellen är bolagsformen. VERKSAMHET I BOLAGSFORM Falköpings kommun äger följande företag till 100 %: Ekehagens Forntidsby AB, Falköpings Hyresbostäder AB, Green Market Sweden AB och Forskningsstation Mösseberg AB. Dessutom äger kommunen 49 % av Falbygdens Bredband AB och är även stiftare till Ekehagens Forntidsby. Under rubriken Sammanställd redovisning i de finansiella rapporterna ingår Falköpings kommun och Falköpings Hyresbostäder. Övriga företag understiger 2 % av kommunens omsättning och behöver därför inte redovisas. Falköpings Hyresbostäder AB Bolaget är ett helägt dotterbolag till Falköpings kommun med uppgift att medverka till en god bostadsförsörjning och erbjuda bra, sunda och prisvärda bostäder. Bolaget ska vara ekonomiskt självbärande. Dotterbolaget Fastighets AB Mösseberg förvaltar industrilokaler. Nedan redovisas koncernens resultat och ställning för första gången enligt Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning (K3): NYCKELTAL Nettoomsättning (mnkr) 114,6 121,7 126,2 Årets resultat (mnkr) -4,0-4,1 17,3 Balansomslutning (mnkr) 500,2 526,5 500,2 Soliditet (%) 10,4 9,2 12,9 Bostadsbeståndet i moderbolaget Falköpings Hyresbostäder AB omfattar totalt lägenheter i centralorten och sju av kommunens tätorter med total bostadsyta kvm. Av det förvaltade beståndet utgör 181 bostadslägenheter service- och gruppboenden. De 95 lokalerna i moderbolaget avser främst lokaler i vård-, service- och gruppboenden, en restaurangverksamhet samt smålokaler i bostadsfastigheterna. Den totala ytan uppgår till kvm. Bolaget tillhandahåller också 583 garage och 666 parkeringsplatser. Dotterbolaget Fastighets AB Mösseberg äger industrilokaler i Falköping och Floby med totalt kvm lokalyta. Under 2014 förvärvade bolaget fastigheten Tellus 1 (endast mark) och Linden 16 (Floby, två bostadslägenheter och lokaler för egen fastighetsskötsel). Inga förvärv skedde i Fastighets AB Mösseberg. Under år 2015 kommer bolaget att bygga ett LSS-boende på tolv lägenheter och ett traditionellt bostadshus på åtta lägenheter på Tellus 1 (Sveavägen) i Falköping. Trots tillkomsten av nya lägenheter framför allt under åren 2012 och 2013 fortsatte vakanssiffrorna att sjunka. Totalt utgjorde vakanserna vid årsskiftet 0,18 % av det totala beståndet 0,16 % i Falköping och 0,22 % i övriga orter. Detta gör att bolaget kan känna tillförsikt inför framtiden och planera för fler bostäder. Falbygdens Bredband AB Bolaget ägs till 49 % av Falköpings kommun och till 51 % av Falbygdens Energi AB. Bolaget förvaltar ett bredbandsnät som binder samman orterna i kommunen. VERKSAMHET I ANNAN JURIDISK FORM Kommunalförbund, gemensam nämnd med annan kommun och samverkan i förvaltningsform är andra juridiska former som förekommer. Förenklat är ett kommunalförbund en specialkommun med en speciell uppgift. Gemensam nämnd innebär att verksamheten redovisas i en kommun, medan övriga kommuner utövar styrning genom sina ledamöter i nämnden. Räddningsnämnden Falköping Tidaholm är ett sådant exempel. En annan form av samverkan är en gemensam förvaltning såsom Kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg (MÖS) som säljer sina tjänster till respektive kommun. Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) Avfallshantering Östra Skaraborg är ett kommunalförbund som ansvarar för den kommunala renhållningsskyldigheten i medlemskommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Skara, Tibro och Töreboda. Årets resultat var negativt och uppgick till 5,9 mnkr. Resultatet var lägre än 2013 ( 0,7 mnkr) men bättre än det budgeterade resultatet på 9,8 mnkr. De totala intäkterna 2014 uppgick till 80,2 mnkr, vilket var 1,2 mnkr mindre än budgeterat. Kostnaderna för 2014 uppgick till 86,1 mnkr, vilket var 5,1 mnkr mindre än budget. Det är framför allt kostnaderna för insamlingsverksamheten och sluttäckning som understeg budget. Förbundet har en god ekonomi och direktionen har som avsikt att använda en del av det egna kapitalet till att finansiera insamlingen av matavfall. ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 91

95 VERKSAMHETSREDOVISNING KOMMUNAL VERKSAMHET I ANNAN JURIDISK FORM Under våren genomfördes en kundundersökning för att ta reda på upplevd servicekvalitet och hushållens nöjdhet med avfallshanteringen. Återvinningscentralerna fick högst resultat med hela 89,0 % nöjda kunder. Under 2015 fortsätter insamling av matavfall med hushåll på landsbygden. Fler områden med insamling av matavfall från flerfamiljshus i Skövde planeras. Vidare startar nya entreprenader för sophämtning, och Grönt kort i Hjo är på gång. Kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg (MÖS) MÖS ansvarar för tillsyn, kontroll och prövning inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt livsmedelskontroll. Medlemmarna i kommunalförbundet är Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro. Deras andel i förbundet beräknas utifrån befolkningsmängden per : Falköping 28,8 %, Hjo 7,9 %, Karlsborg 6,1 %, Skövde 47,5 % samt Tibro 9,7 %. Resultatet för MÖS 2014 uppgick till 787 tkr. Kommunalförbundet Skaraborgsvatten Skaraborgsvatten bildades 1955 av kommunerna Skövde, Skara och Falköping med uppgift att lösa medlemskommunernas vattenförsörjning. Ägarandelen baseras på kommunernas procentuella förbrukning sedan start. Skövde svarar för ungefär hälften och Skara samt Falköping en fjärdedel var av dricksvattnet som producerats. Den totala produktionen 2014 var 8,8 miljoner m 3 vatten, vilket gav en medelproduktion på m 3 per dygn. Under året utfördes 130 stycken vattenanalyser. Samtliga var med marginal godkända. Investeringarna för 2014 uppgick till cirka 19 mnkr. Största delen var i ledningsnätet. Med hjälp av höjda vattenpriser kunde investeringarna egenfinansieras. Eftersom anläggningen varit i drift i drygt 55 år finns ett stort underhållsbehov. Förbundet följer framtagen plan för investeringar i framför allt ledningsnätet. Av de cirka 95 km överföringsledningar, som förbundet förvaltar, utgör nu ungefär 23 km dubblerade ledningar. Ekehagens forntidsby Stiftelsen Ekehagens forntidsby bildades 1986 med Falköpings kommun som stiftare. Stiftelsen ska enligt stadgar främja dels barns och ungdomars kunskap om forntiden särskilt beträffande Falbygden, dels kulturhistorisk forskning och experimentell verksamhet. Främjande ska ske genom möjliggörande av praktiskt arbete och forskning med förhistoriska tekniker, uppförande och förvaltande av byggnader och andra anläggningar av förhistorisk karaktär samt bedrivande av undervisnings- och upplysningsverksamhet om forntiden. 92 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

96 HÅLLBARHETSREDOVISNING Hållbarhetsredovisning I Falköping tar vi ansvar för vår gemensamma framtid. Vi vill skapa det goda livet för våra medborgare och för kommande generationer. Därför vill Falköpings kommun ligga i framkant och driva en förändringsprocess, där utvecklingen går i en hållbar riktning, där naturens och våra mänskliga resurser används medvetet och balanserat. Kommunen ska ta social, miljömässig och ekonomisk hänsyn i arbetet med att skapa ett hållbart Pagoden vid Fågeludden samhälle. Detta är Falköpings kommuns hållbarhetsredovisning som översiktligt beskriver delar av vårt arbete med hållbar utveckling under Som ett led i att kvalitetssäkra kommunens arbete med hållbar utveckling är vi medlemmar i nätverket Cittaslow. Det är ett internationellt nätverk av små städer med en lokal identitet som vill arbeta med att skapa en hållbar utveckling i en global värld. EKONOMISK HÅLLBARHET Ett ekonomiskt hållbart Falköping har en befolkningsutveckling i balans och ger alla medborgare möjlighet att försörja sig samt ger näringslivet, den sociala ekonomin och den offentliga sektorn tillgång till de verktyg och förutsättningar som behövs. Den ekonomiska dimensionen på lokal nivå syftar till att stödja de övriga två perspektiven i en hållbar utveckling. Här handlar det om ett medvetet förhållningssätt mer än lokala ekonomiska mål. SOCIAL HÅLLBARHET Under 2013 har kommunfullmäktige antagit en vision om social hållbarhet som utgår från att vi i Falköping vill skapa ett samhälle som inkluderar alla. Grunden för den sociala hållbarheten i Falköping är delaktighet och engagemang. Fler samhällsaktiva människor minskar utanförskap och skapar positiv utveckling. Visionen har tagits fram av en politisk ledningsgrupp och är en direkt del i Falköpings kommuns arbete med att nå vår gemensamma vision Det goda livet. Syftet är att skapa förutsättningar för socialt hållbar utveckling och därmed nå ovanstående vision. Detta ska ske genom att skapa ett starkare samhällsengagemang och utveckla den demokratiska processen. I visionen finns tre mål: Alla prioriteringar och insatser ska utformas så att de kommer alla medborgare till del oavsett etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, kön eller ålder. Alla politiska beslut ska hållbarhetsprövas genom en analys av beslutets konsekvenser ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt/miljömässigt perspektiv. För att göra detta ska ett verktyg/en checklista konstrueras som gör det möjligt att analysera de olika delarna inom hållbar utveckling och visa på konsekvenserna till exempel socioekonomiska aspekter av ett beslut. Vi ska skapa förutsättningar för ett socialt hållbart Falköping genom samverkan både internt och externt mellan kommun, myndigheter, näringsliv och ideella sektorn. Detta innebär att kommunen ska ha en fungerande och flexibel struktur för att samarbeta i olika nätverk och föreningsliv. Grunden i kommunens arbetssätt ska vara att stödja och samarbeta med ideella krafter i samhället. Integrationsarbetet Konflikter i olika delar av världen har påverkat Sverige och så även Falköpings kommun under Under året har fokus legat på kommunens uppdrag som främst handlar om svenska för invandrare, samhällsorientering, barn- ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 93

97 HÅLLBARHETSREDOVISNING omsorg och skola, sociala insatser, allmän service och information för nyanlända. Därutöver har samarbetet med berörda myndigheter Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Länsstyrelsen varit prioriterat. Det långsiktiga integrationsarbetet i Falköpings kommun ska resultera i att alla kan vara delaktiga i samhälls- och arbetslivet och känna till sina rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Integrations- och mångfaldsarbete ska ingå i kommunens alla verksamheter. Folkhälsa Grunden och framgångsfaktorerna för det strategiska folkhälsoarbetet är långsiktighet, systematik och kontinuitet. Barn- och ungdomar i åldern 0 25 år samt människor, som är 60 år och äldre, är prioriterade målgrupper. Fokus för folkhälsorådets arbete under 2014 har varit arbete med integration, riktade insatser till socioekonomiskt utsatta, arbete för att öka samverkan med ideella sektorn samt förebyggande arbete mot övervikt/fetma som en del mot målet Bäst hälsa Folkhälsorådet stöttar en rad olika initiativ för att öka folkhälsan i kommunen. Kommunen är navet i det brottsförebyggande arbetet genom Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Under 2014 har fokus varit att arbeta tvärsektionellt med trygghetsfrämjande insatser för att skapa en trygg, säker miljö och för att förhindra brott. MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET Ett miljömässigt hållbart Falköping ska vara en miljökommun som är en förebild i sitt miljöarbete från arbetet på lokal nivå till arbetet på global nivå i våra internationella nätverk. Naturvård Pågående lokala naturvårdsprojekt (LONA) Falköpings kommun har fått 150 tkr i bidrag från Länsstyrelsen för att ta fram en kommuntäckande friluftsplan som beskriver och avgränsar områden som har stor betydelse för friluftslivet. Syftet är att bevara och utveckla värdefulla friluftsområden i kommunen. Friluftsplanen ska fungera som ett underlag för fysisk planering, så att friluftslivets intressen tas tillvara och utvecklas. Friluftsplanen har lagts ut på en extern webbkarta. Friluftsplanen har skickats ut på remiss till cirka 100 remissinstanser och kommer att fastställas av kommunfullmäktige i mars Projektet slutredovisas därefter. Länsstyrelsen har beviljat 78 tkr per deltagande kommun till informationsprojektet Värna skyddsvärda träd. Det är ett samarbetsprojekt mellan 16 kommuner som ingår i naturvårdsgruppen inom Hållbar utveckling Väst. Syftet med projektet är att sprida kunskap/information om grova träds värde och behov av skydd och skötsel. Projektet har slutredovisats till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har även beviljat 150 tkr i LONA-bidrag för att bilda ett naturreservat vid Mössebergs östsluttning. Syftet med projektet är att dels bevara och utveckla naturvärdena i Natura 2000-området Mössebergs östsluttning, dels att främja friluftslivets och turismens intressen. Förslag till bildande av naturreservat har skickats ut på remiss. Naturvårdsverket har lämnat positivt förhandsbesked om markåtkomstbidraget. Swefa har värderat marken och beräknat att kommunen kommer att få 1,3 miljoner i markåtkomstbidrag. Avtal har tecknats med markägare om köp av fastighet som ska ingå i reservatet. En konsult har anlitats för att utreda en samfällighet som ska ingå i reservatet. Naturvårdsverket kommer att svara för både konsultkostnader för värdering av marken och utredning av samfälligheten. Underlag för reservatsskyltarna har tagits fram. Beslut om bildande av naturreservat kommer att tas under Nya LONA-projekt En ansökan om LONA-bidrag till projektet Uppdatering av Naturvårdsprogram har lämnats in till Länsstyrelsen. Uppdateringen avser att revidera objektsbeskrivningar, komplettera med nya objekt, uppdatera GIS-skiktet, skapa en naturdatabas, ta fram ett nytt åtgärdprogram för naturvårdsarbetet i Falköpings kommun och att lägga ut naturvårdsprogrammet på den externa webbkartan. I projektet ingår även att ta fram skötselplaner för områden med naturvärden på kommunägd mark. Ytterligare en ansökan om LONA-bidrag för projektet Restaurering av rikkärr, kalkfuktängar och stäppartade torrängar i Falköpings kommun. Dessa biotoper har en rik biologisk mångfald med många sällsynta arter. Igenväxning och upphörd skötsel är ett stort hot mot dessa områden. Projektet syftar till att planera och genomföra rätt skötselåtgärder för varje framtaget objekt. 94 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

98 HÅLLBARHETSREDOVISNING Logistik och infrastruktur Logistik Under 2014 har det arbetats intensivt med den fortsatta utvecklingen av Skaraborg Logistic Center och Marjarps logistikområde. Arbetet med att bygga en ny kombiterminal på Marjarp (Dryport Skaraborg) har pågått under hela våren och stod klar att tas i drift i juni. Terminalen invigdes officiellt under juni tillsammans med den officiella invigningen av Södras virkesterminal. Invigningen inleddes med ett halvdagsseminarium om logistik med ett 150-tal deltagare. Dryport Skaraborg driftas av TBN Åkeri AB. Schenker AB, division Air and Sea opererar nu, i nära samverkan med Jula AB, sin hamnpendel från denna nya terminal. Volymmässigt utvecklas verksamheten mycket positivt. Förutom Julas volymer hanteras på Dryport Skaraborg även volymer åt Swedish Match, IKEA och ytterligare fyra företag. Under 2014 tog Västra Götalandsregionen beslut om finansiering av en ny rondell på väg 184. Rondellen innebär ny infart till både Brogärdets industriområde och Marjarps logistikområde. Kopplat till detta beslutade kommunen att investera cirka 25 miljoner kronor i nya gator och VA-lösningar på Marjarps logistikområde. Denna investering öppnar upp för nya etableringar på området. En koppling till vår logistiksatsning är BS Verkstäders mycket positiva utveckling med bland annat en satsning på verkstad för persontåg och nya stora avtal inom järnvägssektorn. Under våren erhöll Lärcenter positivt besked vad gäller en ny YH-utbildning inom signalteknik. Verksamhet startades upp under hösten Den praktiska delen av utbildningen sker vid BS-verkstäders anläggning, där kommunen för ändamålet arrenderar en särskild spårsträcka. Kollektivtrafik Målet i flerårsplanen är att antalet resande med kollektivtrafiken ska öka. Frågan är högt prioriterad av Falköpings kommun. Falköpings station är i dag den femte största stationen i Västra Götalands-regionen sett till antalet resande med Västtågen och Västtrafikbiljett eller resplus. Vid tidtabellsskiftet gjordes en kraftfull satsning för ökat kollektivt resande med stadstrafiken genom införandet av ett nytt linjenät. Sedan introduktionen av det nya linjenätet har resandet med stadstrafiken ökat kontinuerligt. Lokal logistik LoLog-projektet syftande till samordning av livsmedelsdistribution till kommunens kök fortskred under våren 2014 i avvaktan på resultatet av den nya livsmedelsupphandlingen. Tyvärr var resultatet av upphandlingen sådant att vi av ekonomiska skäl tvingades avbryta en fortsatt satsning. Huvudorsaken var att aktörerna i den nya upphandlingen endast erbjöd en ytterst marginell rabatt vid leverans till en samlastningscentral istället för egen leverans till cirka 40 olika enheter. I samverkan med Skövde, Tibro, Hjo och Tidaholms kommun har Falköpings kommun nu startat upp arbetet med en förstudie gällande förutsättningarna för en större delregional satsning. I denna förstudie kommer Falköpings kommuns erfarenheter från LoLog-projektet att vara mycket värdefulla. Förstudien delfinansieras av Skaraborgs Kommunalförbund. ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 95

99 HÅLLBARHETSREDOVISNING Miljö- och hälsoskydd Kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg ska i sitt arbete bidra till hållbar utveckling genom att ge dagens och morgondagens invånare en hälsosam och god miljö. Tillsynen har skett enligt plan Avlopp Hälsoskydd Lantbruk Livsmedel Miljöskydd Totalt Exempel på aktiviteter under 2014: Avloppsrådgivaren har kommit igång med sitt uppdrag. Rådgivaren ska i sam verkan med medlems kommunerna vara ett stöd och bollplank till fastighetsägare som med fördel kan göra gemensamma avloppslösningar. Detta är ett projekt som pågår under 2014 och På de största lantbruksverksamheterna med djurhållning har tillsynen och informationen fokuserats på energieffektivisering utifrån miljökvalitetsmålet klimatpåverkan. Detta har skett i samverkan med kommunernas energirådgivare. MÖS har nu börjat få ordning på de många förorenade områdena för att bland annat ge ett bra underlag vid planering och byggande. MÖS har genomfört spårbarhetskontroller och tagit prov på nötkött för att se om det är nötkött på riktigt också i livsmedlen. Fem fokusgrupper planerades för att svara på frågan Vad är allra viktigast för en god kvalitet hos Miljösamverkan östra Skaraborg? Syftet med fokusgrupperna är att få fram olika tankar och åsikter om Miljösamverkans verksamhet för att se vilka förväntningar som finns på MÖS och vad MÖS kan bli bättre på. Fyra av fokusgrupperna genomfördes under våren. Då deltog lantbrukare, livsmedelsverksamheter från näringslivet, tjänstemän i Falköpings kommun och tjänstemän vid Miljösamverkan. Avfall Miljönyttan med Avfallshantering Östra Skaraborgs (AÖS) verksamhet utgörs främst av hjälp med avgiftning av kretsloppet via insamling av el- och farligt avfall samt minskat klimatutsläpp och minskat uttag av naturresurser till följd av material- och energiåtervinning. Klimatpåverkan minskar ytterligare till följd av byte till allt mer fossilfritt bränsle i transporterna. AÖS bygger ut i matavfallssorteringen inom samtliga medlemskommuner. Insamlad mängd matavfall ökar stadigt. Under 2014 samlades ton matavfall in inom AÖS-medlemskommuner och levererades till Falköping biogasanläggning. Av de insamlade mängderna samlades 887 ton in i Falköpings kommun. I april infördes insamling av hela och rena textiler vid Falevi ÅVC. Under 2014 genomfördes en kundanpassning av öppettiderna för återvinningscentralerna med utökat öppethållande vid Floby ÅVC till att omfatta även en lördag per månad. Från samma tid sköter Sörby Odensberg skytteförening öppethållande av anläggningen på AÖS uppdrag. Energi och klimat Biogas Under 2014 har arbetet med utbyggnad och ombyggnation av Hulesjöns biogasanläggning påbörjats. Arbetet startades med beslut om medel till en ny omlastningshall för ökad mottagningskapacitet av matavfall, vilket projekterades färdigt under sommaren. Arbetet fortskrider enligt plan och hallen beräknas vara klar i april 2015 till en kostnad av 7,5 mnkr. Steg 2 avser ny kvarnutrustning och hygienisering. Upphandling kommer att ske under våren Ett eventuellt tredje steg gäller nybyggnad av mer rötkammarvolym och detta steg är ännu ej politiskt beslutat. AÖS ökar insamlingen av matavfall successivt och har ökat med cirka 800 ton under året. Skara har tillkommit som medlem och började leverera i april. Falköpings kommun har också beslutat att satsa extra medel i budgeten från och med 2015 för att öka andelen 96 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

100 HÅLLBARHETSREDOVISNING biogasbilar i den egna fordonsparken. Detta är ett resultat kopplat till den utredning kring transportoptimering som avslutades Vindkraft Kommunen satsar på vindkraft tillsammans med lokala företag och invånare i kommunen. I dag äger kommunen andelar i vindkraftsbolag motsvarande 12 procent av elanvändningen i kommunens verksamheter. Under 2014 har inga ytterligare investeringar i lokal vindkraft gjorts. På grund av bland annat ett lågt elpris har etablering av vindkraft över lag varit låg under Energi- och klimatrådgivning Energi- och klimatrådgivningen i kommunen motsvarar en halvtidstjänst. Större delen av rådgivningen under 2014 har fortsatt fokuserat på rådgivning gentemot idrottsföreningar och privatpersoner. Nytt för 2013 var EPBD2, direktivet för byggnaders energiprestanda, där det för första gången blev en nationell insats för alla Sveriges energi- och klimatrådgivare. Detta innebar att alla företag och fastighetsägare, som har ett värmesystem med en installerad effekt över 20 kw eller ett luftkonditioneringssystem med en installerad effekt över 12 kw, skulle erbjudas rådgivning. Först ut var de företag och fastigheter som gjort en energideklaration. I Falköping var fyra företag och fastigheter aktuella för Av dessa fyra företag besöktes ett. Av de övriga tackade två nej och ett gick inte att få tag på. Projektet är slutfört och det är tveksamt om Energimyndigheten kommer att göra om det. Energieffektiviseringsstödet Kommunen har beviljats stöd från Energimyndigheten på 315 tkr per år till och med 2014 för arbetet med energieffektivisering av kommunens verksamheter. Inom arbetet ingår bland annat Miljödiplomeringen, Samlastningscentralen, arbetet med transportoptimeringen, Energi- och klimatstrategin, Miljöbarometern och inrapportering av data. Handlingsplanen, som tagits fram för Falköpings kommun i samband med Energi- och klimatstrategin, sträckte sig mellan 2011 och Projektet slutrapporteras under våren Miljödiplomering Miljöarbetet fortskrider hos de verksamheter och företag som är miljödiplomerade. Inga nya verksamheter eller företag har dock miljödiplomerats under Kommunen har arbetat enligt Göteborgs Stads modell vad gäller Miljödiplomering. Då miljöförvaltningen i Göteborg enligt nya regler inte längre kan vara utfärdare för Falköpings kommun gällande miljödiplomering ska en ny struktur för ett gemensamt miljöledningssystem för kommunens verksamheter arbetas fram. Detta innebär att vi i ett mellanläge tyvärr kommer att ha verksamheter som inte har giltigt diplom. Uthållig kommun Falköping var en av 37 kommuner i Sverige som deltog i Uthållig Kommun etapp 3 som arrangerades av Energimyndigheten. Fokus låg på näringspolitik med energin som tillväxtmotor. Projektet pågick mellan 2012 och I Falköpings kommun har fyra företag under 2013 utbildats inom energiledning, och dessa utgjorde kärnan i en pilotgrupp, där det fanns expertstöd inom energi- och miljöområdet för företagen för att stärka deras arbete och resiliens. Fokus under våren 2014 har varit att följa upp de deltagande företagens arbete efter genomförd utbildning i Energiledning Light och fungera som stöd i införandet av energiledningssystemet. Projektet har under våren tilldelats ytterligare finansiellt stöd från Energimyndigheten för dels fortsatt stöttning av näringslivsgruppen i deras arbete med energieffektivisering, dels möjlighet till att utöka nätverket och sprida det arbete som gjorts till andra kommuner. Under våren har också en fördjupad utbildning i Livscykelkostnadsanalys erbjudits företag i kommunen. Tre stycken företag deltog på utbildningen. Under hösten 2014 avtog företagens intresse för medverkan i projektet avseende energieffektivisering, varför detsamma avslutades i förtid. ÅRSREDOVISNING 2014 FALKÖPINGS KOMMUN 97

101 HÅLLBARHETSREDOVISNING Utåtriktade aktiviteter Som en del av de Europeiska solenergidagarna anordnade kommunen i maj en elbilsutställning, förevisning av solcell och information om solenergi på Stora torget samt en föreläsning för allmänheten med Lars Andrén om solenergins potential. Aktiviteterna anordnades tillsammans med energi- och klimatrådgivarna i Skövde, Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Intresset för aktiviteterna var stort både från besökare och media. En klimatsmart föreställning med Djungelbandet anordnades för ett hundratal skolelever i kommunen för att uppmärksamma miljömanifestationen Earth Hour. Kommunen deltog även 2014 i Skräpplockardagarna. Deltagandet från förskolor och skolor var stort även detta år med 23 anmälda enheter och sammanlagt 1883 deltagande skräpplockare. Miljöbarometern Miljöbarometern är en webbplats som beskriver miljösituationen och miljöutvecklingen utifrån lokala och nationella miljömål. Miljöbarometern är en resurs för alla som söker fakta om miljösituationen eller vill veta mer om kommunernas miljöarbete. Arbetet med att lägga in kommunens strategiska miljöarbete har påbörjats med Energi och klimatstrategi etc. Arbetet kommer att fortsätta när personalsituationen så medger. Miljöpris 2014 Miljöpriset delas ut årligen för att uppmärksamma och belöna enskilda personer, företag och organisationer i Falköpings kommun som genom olika åtgärder arbetat för att förbättra miljön, visat sig vara en föregångare inom miljöarbetet eller gjort insatser inom naturvårdsområdet. Kommunstyrelsen beslutade 2014 att Qvinnovindar tilldelas 2014-års miljöpris på kronor. De fick det för sitt arbete med att genom sin kollektiva satsning på hållbar energi inte bara lyckats uppnå högt uppsatta affärsmål utan även skapat ett nationellt och internationellt intresse för kvinnligt företagande inom det alltmer viktiga energiområdet. Överenskommelser inom Smart Energi Under 2013 har Falköpings kommun beslutat att skriva under och ställa sig bakom Västra Götalandsregionens överenskommelser inom Smart Energi. De överenskommelser som är aktuella för Falköpings kommun är; Egenproducerad solel, Cykelpendling, Insamling av matavfall, Samlastning varor och Klimatkompensation. Transportoptimering År 2006 beslutade kommunstyrelsen att kommunen för att få miljövänligare och trafiksäkrare personaltransporter skulle styra upp sitt fordonsinnehav. Vissa av de beslutade insatserna kom att genomföras men inte alla. Under senare tid har utvecklingen dessutom gått i motsatt riktning, där antalet bilar i organisationen har ökat snarare än minskat och där andelen miljöbilar har minskat. Avdelningen för strategisk utveckling fick i uppdrag att genomföra en utredning om transportoptimering i kommuns verksamheter utifrån kommunstyrelsens beslut år 2006 om inrättande av Framtidens bilpool samt kommunfullmäktiges beslut år 2012 om resepolicy. Uppdraget påbörjades under våren 2013 och resultatet av utredningen behandlades politiskt under våren samhällsbyggnadsförvaltningen fick då i uppdrag att analysera hur utredningens förslag nu konkret kan implementeras, hur lång tid detta kan ta och vilka kostnader detta kan komma att medföra. Arbetet kommer att genomföras med en för ändamålet särskilt inrättad politisk styrgrupp. Första konkreta åtgärd utifrån genomförd utredning gäller extra budgetmedel för att skapa ekonomiska förutsättningar att kunna införskaffa biogasfordon till den egna organisationen. Under Earth hour 2014 samverkade energirådgivningen med kultur- och fritidsförvaltningen och genomförde ett kulturarrangemang med fokus på hållbarhetsfrågor. 98 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014