Årsredovisning 2015 ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 1

Transkript

1 Årsredovisning 2015 ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 1

2 INNEHÅLL 2015 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET 3 INLEDNING ORGANISATION 4 KOMMUNENS INTÄKTER OCH KOSTNADER 5 OMVÄRLDSANALYS 6 MÅLUPPFYLLELSE 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL ANALYS 22 PERSONALREDOVISNING 25 FRAMTIDSBEDÖMNING 29 DRIFTREDOVISNING 30 INVESTERINGSREDOVISNING 34 FINANSIERINGSANALYS 36 EKONOMISK REDOVISNING RESULTATRÄKNING 37 BALANSRÄKNING 40 NOTFÖRTECKNING 43 REDOVISNINGSPRINCIPER 48 FINANSIELL RAPPORT 48 VERKSAMHETSREDOVISNING KOMMUNENS VERKSAMHETER 50 Verksamhet, ekonomi, årets händelser, verksamhetsanalys och framtid KOMMUNAL VERKSAMHET I ANNAN JURIDISK FORM 93 HÅLLBARHETSREDOVISNING HÅLLBARHETSREDOVISNING 95 REDOVISNING AV UPPDRAG REDOVISNING AV UPPDRAG 103 KOMPLETTERANDE INFORMATION TIO ÅR I SAMMANDRAG 104 EKONOMISKA BEGREPP 105 REVISIONSBERÄTTELSE REVISIONSBERÄTTELSE 106 Falköpings kommun falkoping.se Grafisk form: Smart Design & Illustration AB Tryck: Strokirk Landströms Tryckeri Omslagsbild: Kenneth Österberg 2 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Året som gått har varit ännu ett framgångsrikt år för Falköpings kommun. Framtidstron är stor och vi har lyckats nå goda resultat tack vare alla engagerade medarbetare, alla kreativa medborgare och alla skickliga företagare. Plus 30 miljoner kronor Vi kan se tillbaka på ett år där kommunen gör ett ekonomiskt överskott på trettio miljoner kronor. Vår goda ekonomi ger oss möjlighet att göra viktiga satsningar för framtiden. Jag är personligen mycket glad för att vi kan fortsätta erbjuda alla medarbetare möjligheten att arbeta heltid. Det är en viktig faktor för ökad jämställdhet. Ökad byggnation Vår satsning på att utveckla näringsliv och handel har gett resultat. Vi klättrar i näringslivsrankningen och kända varumärken etablerar sig nu i Falköping. Miljön kring Ranten och Järnvägstorget har fått en fräsch utformning. Nya bostäder byggs och planeras vilket tyder på stor framtidstro. Förskolan Hästbacken (före detta Gunghästen) och korttidsboendet på Marknadsgatan har liksom förskolan i Gudhem fått nya fina lokaler. I Torbjörntorp har Katarinagårdens äldreboende renoverats och i Stenstorp byggs en ny högstadieskola. Barn och ungdomar har fått en efterlängtad betongpark och upprustningen av friluftsområdet på Mösseberg har påbörjats. Vi vill bli en bättre cykelkommun och bygger nya cykelvägar till gagn för både hälsan och miljön. Utmaningar och möjligheter Vi står också inför en del utmaningar. Den politiska majoritet, som jag leder, pekar tydligt ut vägen mot ett mer socialt hållbart Falköping. Vi ska pressa tillbaka arbetslösheten genom en fortsatt satsning på att utveckla näringsliv och handel. Arbetet med att integrera nyanlända falköpingsbor måste fortsätta. Språkträning, kompletterande utbildningar, praktik och snabbspår till jobb för akademiker är vad som krävs. Framtidstron är stor! Falköping är en attraktiv kommun att bo och leva i. Framtidstron är stor och vår befolkning ökar liksom antalet besökare. Min vision för framtidens Falköping är att fler ska få det bättre och att fler ska omfattas av visionen om Det goda livet. Falköping april 2016 Conny Johansson Kommunstyrelsens ordförande ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 3

4 INLEDNING ORGANISATION Organisation Falköpings Hyresbostäder AB Hotellfastigheter i Falköping AB Falbygdens Bredband AB KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunrevisionen Valberedningen Demokratiberedningen Ekehagens forntidsby AB Socialnämnden Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Räddningsnämnden Falköping Tidaholm Kompetensoch arbetslivsnämnden Tekniska nämnden Valnämnden Kulturoch fritidsnämnden Överförmyndare Arbetsutskottet Personalutskottet Mångfaldsutskottet KOMMUNAL VERKSAMHET I ANNAN JURIDISK FORM Skaraborgs kommunalförbund Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) Skövde, Skara, Hjo, Karlsborg, Töreboda, Tibro och Falköping Kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg (MÖS) Skövde, Karlsborg, Hjo, Tibro och Falköping Kommunalförbundet Skaraborgsvatten Skövde, Skara och Falköping 4 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

5 KOMMUNENS INTÄKTER OCH KOSTNADER INLEDNING Kommunens intäkter och kostnader VAR KOM PENGARNA IFRÅN? Den största andelen av kommunens intäkter betalades in via skattesedeln. Kommunalskatten stod för 57 %. 22 % kom från staten och andra kommuner via utjämningssystemet. 10 % av kommunens intäkter var avgifter gällande exempelvis äldreomsorg och funktionsnedsättning, vatten och avlopp, barnomsorg, Odenbadet och liknande. 9 % utgjordes av skattemedel i form av riktade statsbidrag och bidrag från försäkringskassan för personliga assistenter med mera. Försäljning av verksamhet stod för 2 % och skedde till andra kommuner framför allt av gymnasieplatser. RIKTADE STATS- OCH EU-BIDRAG 9 % GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING 22 % AVGIFTER 10 % FÖRSÄLJNING AV VERKSAMHET OCH ÖVRIGT 2 % SKATTER 57 % HUR ANVÄNDES PENGARNA? 2015 uppgick nettokostnaderna för kommunens nämnder till drygt mnkr. Äldreomsorg och funktionsnedsättning respektive individ- och familjeomsorg tillsammans med skola och social omsorg stod totalt för 78 % av nettokostnaderna. KOMPETENS- OCH ARBETSLIVSNÄMNDEN 2 % KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 3 % KOMMUNSTYRELSEN 6 % SOCIALNÄMNDEN INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 7 % RÄDDNINGSTJÄNSTEN FALKÖPING TIDAHOLM 2 % SOCIALNÄMNDEN ÄLDREOMSORG OCH FUNKTIONSNEDSÄTTNING 35 % TEKNISKA NÄMNDEN SKATTEFINANSIERAD 9 % BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 36 % ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDSANALYS Omvärldsanalys Som en viktig del i kommunens systematiska kvalitetsarbete ska en årlig omvärldsanalys tas fram av framtidsgruppen. Gruppen består av representanter från samtliga förvaltningar och rapporterar till ledningsgruppen. Gruppen ansvarar även för att det finns struktur och systematik mellan den övergripande omvärldsanalysen och förvaltningarnas analyser. Omvärldsanalysen ska ge ett helhetsperspektiv och långsiktighet i hur trender och förändringar påverkar möjligheterna att skapa det goda livet i Falköping och att förverkliga de mål som formulerats för kommunens framtida utveckling. Omvärldsanalysen anger vad kommunen bör förbereda sig på och ska således ligga till grund för flerårsplanen med målformuleringar och prioriteringar samt budgetprocessen identifierades sex övergripande trender, som alla har en påverkan på kort eller lång sikt för Falköpings kommun: globalisering, demografiska förändringar, ökad individualisering, urbanisering, klimatförändring och teknikutveckling. Utifrån dessa trender fokuserar omvärldsanalysarbetet nu på social hållbarhet. Genom att i ett tidigt skede identifiera komplexa trender kan Falköpings kommun skaffa sig en proaktiv möjlighet att möta såväl som bemöta skeenden. MAKROEKONOMISK UTVECKLING Ur ett konjunkturellt perspektiv ser världen skaplig ut trots många oroshärdar. Den globala tillväxten förväntas ligga på 3,2 % för 2015, 3,5 % 2016 och 3,7 % 2017, där västvärlden bidrar mer till tillväxten än tidigare. Den expansiva politik, som förts i stora delar av världen, bidrar till förbättringen. I USA växte ekonomin i hygglig takt och utvecklingen på arbetsmarknaden var stark. I december 2015 höjde centralbanken räntan för första gången sedan finanskrisen. Även i Tyskland och Storbritannien utvecklades arbetsmarknaden starkt och Storbritannien närmade sig en första räntehöjning. I euroområdet totalt sett nådde inte konjunkturåterhämtningen lika långt, och den europeiska centralbanken förväntas inte höja räntan förrän i slutet av Det är fortfarande osäkert hur stora problemen är i banksektorn i euroområdet. Kreditgivningen kan riskeras vid förnyade problem. Samtidigt begränsar den höga offentliga skuldsättningen utrymmet för att med finanspolitiska medel motverka försvagning av konjunkturen. Problemen i Grekland och Storbritanniens eventuella utträde ur EU kan också få negativa konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen i EU-länderna. I många tillväxtländer minskade BNP-tillväxten Av de stora länderna var läget sämst i de två råvaruexporterande länderna Ryssland och Brasilien, där prisfallet på råvaror slog hårt mot ekonomin. I båda fallen bidrog även inhemska faktorer till den svaga utvecklingen. Även Kina hade en försvagad utveckling, där osäkerheten på bostadsmarknaden ledde till svagare utveckling av byggnadsinvesteringar. Ombalanseringen i Kina mot en mer konsumtionsdriven tillväxt riskerar också att hålla tillbaka utvecklingen. Enligt Konjunkturinstitutet utvecklades svensk ekonomi starkt 2015 och den utdragna lågkonjunkturen efter finanskrisen 2008 är på väg att övergå i en högkonjunktur med början Svensk ekonomi är stark, där investeringar och export ökar. Det låga ränteläget sätter fart på svensk ekonomi och gynnar i hög grad investeringarna. Det är framförallt investeringar i bostäder som växer snabbt, men även kommunala investeringar visar en snabb ökning. Trots ökad export är det den inhemska efterfrågan som är dragloket i svensk ekonomi. Tillväxten i ekonomin gör att sysselsättningen ökar och arbetslösheten förväntas sjunka till 6,5 6,8 % under 2016 för att ligga kvar på den nivån fram till 2020, då arbetslösheten förväntas öka igen. Mellan åren 2014 och 2019 förväntas antalet invånare i Sverige öka med i genomsnitt 1,3 %. Det är en tre gånger så snabb ökning jämfört med genomsnittet de senaste tre decennierna. Förklaringen till det är den omfattande flyktinginvandringen. Den snabbt växande befolkningen innebär en stor utmaning för kommunala verksamheter i form av skola, vård och omsorg. Det krävs en snabb utbyggnad för att möta den ökade efterfrågan på kommunal service. Källor: Ekonomirapporten. Om kommunernas och landstingens ekonomi oktober 2015 (SKL) Nordic Economic Outlook nr (Nordea) Konjunkturläget december 2015 (Konjunkturinstitutet) 6 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

7 OMVÄRLDSANALYS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ARBETSMARKNAD Sysselsättningen har ökat relativt snabbt de senaste åren och bland annat företagens anställningsplaner pekar på en minst lika snabb ökning framöver. Arbetslösheten fortsätter därmed att falla tillbaka och ligger runt 6,5 % Det stora antalet nyanlända flyktingar påverkar utbudet av arbetskraft först när de har fått uppehållstillstånd. Arbetslösheten förväntas stiga efter 2017, eftersom det tar lång tid för de nyanlända att finna ett jobb. Samtidigt har arbetsgivarna allt svårare att finna rätt arbetskraft. För att motverka en sådan utveckling krävs det åtgärder som ökar invandrares chanser att få jobb och matchar arbetsgivarnas efterfrågan. Gällande den lokala arbetsmarknaden finns rent allmänt önskemål från arbetsgivarna att få in personal med högre teoretisk utbildning i företagen. Företagen är oroliga för hur deras kommande kompetensförsörjning ska tillgodoses, då de tror att det på 3 5 års sikt kommer att krävas mer än allmän gymnasiekompetens när de nyanställer industripersonal. De uppger att det krävs mer och mer tekniskt kunnande för att kunna arbeta inom industrin. Detta kommer troligtvis att leda till att de endast kan nyanställa personer med en specialiserad teknisk/industriell gymnasieutbildning. Det finns inte så många av dessa utbildningar kvar i området, då utbildningssamordnarna lagt ner flertalet genom åren på grund av att ungdomarna valt andra gymnasieutbildningar. Det finns ett överskott på montörer och de som sköter enklare CNC-maskiner inom industrin. Dessa behöver utbildas och omskolas till andra yrken, vilket kommer att kräva både bra vägledning och utbildningar som kan matcha den lokala arbetsmarknaden. Det råder just nu stor efterfrågan på lärare med yrkesexamen och lärare med svenska som andraspråk. Detta gäller både inom grund- och gymnasieskolan. Det är även stor brist på utbildade socionomer. Detta har lett till att kraven ibland fått sänkas, vilket medfört en försämrad service- och kvalitetsnivå för medborgarna. Rent allmänt är det svårt att rekrytera tjänstemän med akademisk utbildning till mindre kommuner på landet. ARBETSMARKNADSLÄGET I FALKÖPING år, öppet arbetslösa (antal/procent) 644/4,1 % 721/4,6 % år i program (antal/procent) 825/5,3 % 745/4,8 % Totalt år (antal/procent) 1469/9,4 % 1466/9,4 % år, öppet arbetslösa (antal/procent) 107/5,6 % 134/6,9 % år i program (antal/procent) 184/9,6 % 197/10,2 % Totalt år (antal/procent) 291/15,2 % 331/17,1 % ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDSANALYS BOSTADSMARKNAD Falköpings kommun genomför regelbundet en enkät riktad till de större fastighetsägarna i kommunen. Resultatet från den senaste mätningen har ännu inte färdigställts men indikationen är att det föreligger ett underskott på bostäder (cirka 0,5 % av det totala hyresbeståndet). Bristen på bostäder har inte påverkat priserna på begagnade småhus. Priserna på denna typ av objekt ligger fortfarande under hälften av riksgenomsnittet. Det låga priset på begagnade hus hämmar nyproduktionen av småhus, eftersom det nya huset framstår som för dyrt i relation till det gamla. Det kan även uppstå en osäkerhet kring att de totala produktionskostnaderna överstiger marknadsvärdet vid en försäljning. Indirekt påverkar även byggnationen av flerbostadhus framför allt bostadsrätter som inte har producerats i Falköping på många år. De låga fastighetspriserna på småhusmarknaden i kombination med låga hyror i det gamla hyresbeståndet gör att nyproduktion blir riskfylld. Hyresgästerna är inte vana vid den högre hyresnivå som krävs för att byggnationen ska kunna finansieras. Nyproduktion av bostäder av olika slag med olika upplåtelseform och geografisk spridning måste stimuleras. En ökad rörlighet bland bostadskonsumenterna är också önskvärd. BEFOLKNING BEFOLKNINGSUTVECKLING * ) ÅR INFLYTTADE UTFLYTTADE FÖDDA DÖDA FOLKMÄNGD * ) Eventuella differenser beror på att kategorin Justeringar inte finns redovisad ovan. I denna kategori hamnar sent inkomna befolkningsförändringar istället för under någon av ovanstående befolkningsutvecklingskategorier. BEFOLKNINGSUTVECKLING Per den sista december 2015 uppgick folkmängden i Falköpings kommun till , varav var män och kvinnor. I förhållande till föregående år ökade folkmängden med 326 personer. Procentuellt var ökningen drygt 1,0 %. Motsvarande ökning för Västra Götalands län och riket var också strax över en procent. ANTAL INVÅNARE Som framgår av diagrammet fortsatte den positiva befolkningsutvecklingen år Medan inflyttningsöverskottet på 330 ökade folkmängden, sänkte födelseöverskottet på 5 den. Sett i ett längre perspektiv har befolkningen varit relativt stabil ända från förra seklets början. År 1900 bodde exempelvis personer i det område som motsvarar dagens Falköping. 8 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

9 OMVÄRLDSANALYS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FLYTTNINGAR Som tidigare år var invandringsöverskottet positivt. Det låg på 248. Inrikes flyttningsöverskott var också positivt och låg på 82. Det totala flyttningsöverskottet landade, som tidigare nämnts, på 330. Fler personer flyttade således till kommunen än från den. INRIKES FLYTTNINGAR UTRIKES FLYTTNINGAR Invandringar Utvandringar Inrikes infly5ningar Inrikes u9ly5ningar ÅLDERSFÖRDELNING Diagrammet nedan visar att 19,2 % av kommunens totala folkmängd återfanns i åldersgruppen 0 15 år. Sett till andel av folkmängd uppvisade denna åldersgrupp en ökning på 7,9 % för den senaste tioårsperioden. Motsvarande jämförelse för åldersgruppen 65 år eller äldre uppvisade en ökning på 9,9 %. Det var den största ökningen bland samtliga redovisade åldersgrupper. Även vid jämförelse med år 1968 uppvisade denna åldersgrupp den största ökningen på 30,5 %, medan övriga åldersgrupper uppvisade minskningar. ÅLDERSFÖRDELNING 1968 OCH år år år 65- ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLUPPFYLLELSE Måluppfyllelse Det goda livet är kommunens vision om det hållbara samhället inom den sociala, miljömässiga och ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling ett samhälle i balans och harmoni även för kommande generationer. Det goda livet bygger på allas lika värde och samhällsaktiva invånare. I Falköping värnas livskvalitetsfrågorna för att öka välbefinnandet och trivseln för falköpingsborna. Falköpings kommun hade fem mål i kommunens flerårsplan för att nå visionen. Uppföljningen av målen skedde mot de indikatorer som finns angivna för varje mål. Under respektive övergripande mål redovisas uppföljning av indikatorerna och en samlad bedömning. Uppföljning av hållbar utveckling i Falköpings kommun sker i den årliga hållbarhetsredovisningen. UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Uppföljning och sammanställning över målen presenteras på följande sidor. Färgmarkeringarna i tabellerna visar om trenden för indikatorn är positiv (grön ), negativ (röd ) eller oförändrad (orange ) i förhållande till genomsnittet för de tre föregående åren. Nämnderna formulerade egna delmål i årliga verksamhetsplaner med utgångspunkt i de kommunövergripande målen. Uppfyllelsen av delmålen redovisas till respektive nämnd i verksamhetsberättelsen. 10 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

11 MÅLUPPFYLLELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1 ETT ATTRAKTIVARE FALKÖPING Ett attraktivare Falköping handlar om kommunens möjligheter att stärka sin position och bli intressant för invånarna, näringslivet och den idéburna sektorn. Falköpings attraktivitet ska stärkas genom att utveckla de områden som är unika för Falköping och utifrån de behov som finns hos dagens och framtida invånare. Ett Falköping med egen växtkraft. INDIKATORERS UTVECKLING TREND Befolkningsutveckling i procentuell ökning 0,6 0,0 0,9 0,6 1,0 Antal nya småhus (avser bygglovsstatistik) Antal nya lägenheter (avser bygglovsstatistik) Nöjd-Region-Index (SCB:s medborgarundersökning) Utsläpp av koldioxid per invånare (kg) i.u. i.u. Handelsindex (index för sällanköpshandeln) i.u. Befolkningsutveckling Sedan årsskiftet ökade befolkningen från till , vilket var en ökning med 326 personer. I procent var ökningen drygt 1,0 %. Under den redovisade femårsperioden var det den högsta befolkningsökningen för Falköping. Motsvarande ökning för Västra Götalands län och riket var också strax över en procent. Under 2015 föddes 384 barn och 389 personer avled resulterande i ett negativt födelseöverskott på 5. Antalet inflyttningar till Falköpings kommun var under året stycken, och antalet utflyttningar från kommunen uppgick till Detta medförde ett positivt flyttningsöverskott på 330. Befolkningsökningen sedan årsskiftet kunde således härledas till ett positivt flyttningsöverskott. Vad gäller befolkningsutvecklingen sett över den senaste tioårsperioden kan ses att befolkningen i kommunen ökade med personer. I procent var ökningen 4,1 %. Det kan jämföras med 7,2 % för Västra Götalands län och 8,1 % för riket. Nya småhus och nya lägenheter Under år 2015 beviljades bygglov för 18 nya småhus och 12 nya lägenheter i flerbostadshus. Utfall för år 2015 visade på en ökning för småhusbyggande gentemot föregående år. Detsamma gällde för byggande av lägenheter i flerbostadshus. Fastighetspriserna steg med cirka 16 % jämfört med föregående år. Motsvarande ökning för länet och riket var cirka 9 %. Kommunen har en god planberedskap för bostäder men för att åstadkomma ett ökat bostadsbyggande behövs ett förbättrat samspel mellan alla aktörer på bostadsmarknaden. Kommunen fortsätter att jobba med att skapa nya, attraktiva bostadsområden. Nyproduktion av bostäder av olika slag med olika upplåtelseform och geografisk spridning stimuleras och en ökad rörlighet bland bostadskonsumenterna är önskvärd. De flesta parametrarna gällande fastighetspriser kan inte påverkas på kommunal nivå. Det som kan göras lokalt är mer relaterat till beslutsamhet, lyhördhet och servicenivå. Genom utökad samverkan med bostadsbranschen, förbättrad marknadsföring och effektiviserad försäljning kan kommunen bidra till en positiv utveckling. Nöjd-Region-Index att leva och bo i Falköping Falköpings kommun fick klart godkänt av medborgarna när det gäller en kommun att leva och bo i enligt SCB:s medborgarundersökning. Nöjd-Region-Index (NRI) var 56 för år 2015, vilket var en liten ökning jämfört med de tre föregående åren. Utfallet år 2015 innebar en fortsatt positiv utveckling. För Falköpings kommun är det främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna bostäder och trygghet som kan höja helhetsbetyget Nöjd-Region-Index. Utsläpp av koldioxid Indikatorn koldioxidutsläpp beskriver den mängd koldioxid som släpps ut i atmosfären som följd av energianvändning/ eldning av bränslen. Indikatorn redovisas som utsläpp per invånare. Indata kommer från Sveriges nationella emissionsdatabas, RUS, som utges årligen med en eftersläpning på två år. Detta betyder att det finns data fram till år var mängden koldioxidutsläpp kg per invånare. Med det föreslagna målet från Miljömålsberedningen till år 2045 ska nivån ner under kg per person. Jämförelse ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLUPPFYLLELSE Detaljplanearbetet med framtida bostäder i kvarteret Diamanten fortsatte under mellan år 2013 och år 2012 visar på att koldioxidutsläppen minskade med drygt 4,1 %. Mellan år 2010 och 2013 minskade utsläppen med 14,0 %. Energi- och klimatstrategin är under revidering och under år 2015 gjordes en uppföljning. Denna visade att transporter utgjorde en stor och ökande andel av kommunens totala energianvändning som ökade med 16 % mellan år 2008 och Fokus ligger på att minska klimatpåverkan och öka andelen förnybar energi. Ett steg i detta är att utöka produktionen av biogas på Hulesjöns biogasanläggning. Under år 2015 fick kommunen 3,9 mnkr från Naturvårdsverkets Klimatklivet för att bygga ut förbehandlingsanläggning i syfte att kunna ta emot matavfallet inom Avfallshantering Östra Skaraborg. Andelen lokalt producerad förnybar energi har under fyra års tid legat på cirka en fjärdedel av produktionen över året. Produktionen utgörs av vindkraft, vattenkraft, fjärrvärmeproduktion, en viss del biogas och deponigas som inte redovisas i statistiken. En blåsig dag är Falköping självförsörjande på lokalt producerad förnybar energi. Handelsindex Redovisat handelsindex gäller för utvecklingen av sällanköp i Falköping. Senast redovisat utfall fanns för år 2014 och visade på en liten ökning. Som ett led i att skapa ett attraktivare Falköping utvecklades handeln år 2015 med att flera starka varumärken som H&M, Byggmax, Klubbkompis Outlet och Dollarstore valde att etablera sina verksamheter i Falköping. Kommunen har i sin långsiktiga handelsstrategi antagit en målsättning på 80 i index för sällanköpsvaror år Kommunen fortsätter att arbeta strategiskt med att utveckla utbudet. Verksamheternas arbete med att öka Falköpings attraktivitet Tillgång till utbildning Alla barn i förskoleåldern erbjöds plats inom tre månader trots den stora volymökningen. På grund av att efterfrågan på barnomsorgsplatser ökade och tillgången till lediga platser inte ökade i samma takt kommer kommunen att ändra platsgarantin till det nationella kravet om fyra månader. Ambitionen är att återinföra 3-månadersgarantin så snart som möjligt. 73 % av Falköpings elever i årskurs nio valde att studera på Ållebergsgymnasiet. Andelen innefattade antagna till de nationella programmen och introduktionsprogrammen. Kompetens- och arbetslivsnämndens mål i arbetet med ett attraktivare Falköping är tillgång till utbildning. Upplevelse av god tillgång till universitets-/högskoleutbildning inom rimligt avstånd och upplevelse av god tillgång till övriga utbildningar (komvux, YH etc) ökade. Det goda livet i bostadsområde Socialnämnden arbetar för att invånarna i Falköping ska ha så likvärdiga möjligheter som möjligt för att leva ett bra liv. Särskilt riktar ambitionen sig mot att ge alla barn reella möjligheter att utvecklas till vuxna med goda förutsättningar inför vuxenlivet. Ett exempel på detta är projektet Connect Falköping, vilket syftar till att ge barn i bostadsområden med befolkning i starkt socioekonomiskt underläge bättre förutsättningar. Verksamheten övergår från projektform till permanent verksamhet från och med FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

13 MÅLUPPFYLLELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ett Falköping som växer För att Falköpings kommun ska växa befolkningsmässigt och näringslivet ska utvecklas krävs en god framförhållning i planeringen. Framtagandet av en ny översiktsplan och i samband med detta införandet av ett digitalt verktyg för medborgardialog syftar till att skapa engagemang och delaktighet. Medborgare kan på hemsidan markera på karta, lämna förslag eller delta i dialogmöten. Infrastruktur är en avgörande del i att öka Falköpings attraktivitet och under året erbjöds villor att anslutas till fiberkablar, vilket är en del i bredbandsutbyggnaden inom stad och på landsbygd. Även logistiksatsningen utvecklades mycket positivt. Verksamheten inom Skaraborg Logistic Center är nu etablerad. I det fortsatta utvecklingsarbetet togs en strategi fram som ska beslutas om under våren En ny detaljplan för Marjarp kommer också att fastställas under våren Den kommer att skapa förutsättningar för ett mer aktivt arbete vad gäller nyetableringar. Under år 2015 ökade antalet resande med stadstrafiken med 12 % jämfört med Under den senaste femårsperioden ökade resandet med 59 %. Enligt medborgarundersökningen var betygsindex för nöjdhet med kommunikationer 65 för år 2015, vilket var ett mycket bra resultat. Enligt resvaneundersökningen instämde 34 % med påståendet att det var enkelt och smidigt att resa med kollektivtrafiken (för boende i Falköpings centralort var siffran 40 % och för övriga Falköping 27 %). Hållbar utveckling Arbetet med hållbar utveckling får allt större plats både på den globala och nationella arenan. Miljöfrågorna och den sociala dimensionen får allt tyngre vikt när det kommer till kommunens ansvar för att skapa en positiv utveckling och välfärd på den lokala nivån. Under hösten påbörjades kartläggningen av nuläget i arbetet med social hållbarhet. Tre tvärsektionella styrgrupper tillsattes av kommunens ledningsgrupp för att arbeta med områden prioriterade mot det nya målet Ett socialt hållbart Falköping. En styrgrupp har i uppdrag att ta fram en arbetsmarknadsstrategi. De andra två styrgrupperna har i uppdrag att arbeta med bostadsförsörjning och förebyggande insatser för barn och unga. Läs mer om arbetet med social hållbar utveckling i Hållbarhetsredovisningen. Samlad bedömning för mål 1 Sammantaget visar indikatorerna på ett positivt resultat jämfört med tidigare år. Utifrån tillgängliga indikatorsutfall bedöms sammanfattningsvis uppfyllelsen av mål 1 således som god. ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLUPPFYLLELSE 2 ETT NÄRINGSLIV SOM UTVECKLAS Att näringslivet utvecklas i en kommun är avgörande för välfärden. Utveckling sker i ett ömsesidigt förtroende mellan kommun och näringsliv. För detta krävs en gemensam framtidstro och en gemensam viljeinriktning men även ett kraftfullt lokalt engagemang och kommunen som en aktiv och naturlig part i utvecklingsarbetet. Falköpings kommun ska upplevas som en kreativ och drivande kommun med tillväxt i fokus. INDIKATORERS UTVECKLING TREND Antal nya företag per 1000 invånare 3,6 4,0 4,1 3,3 3,0 Näringslivsklimat (SKL:s undersökning) i.u. i.u. 59 i.u. 74 Antal gästnätter i kommunen Nya företag Nyföretagarcentrum mäter nyföretagandet och är den organisation som kommunen stödjer för att utveckla nyföretagandet genom rådgivning och utbildningsinsatser. Kommunen stöttade organisationen med extra medel för att ge möjlighet till fler rådgivningstillfällen, men trots ökade resurser skedde ingen förbättring. Indikatorn Antal nya företag per invånare visade en minskning jämfört med förra året. Under år 2015 startades 97 företag i Falköping, vilket var tio färre än föregående år. I ett femårsperspektiv var minskningen av antal nya företag 14,2 %. Kommunen agerade under året för att nå en förändring. Från år 2016 får styrelsen en annan sammansättning och kommunen har initierat utvecklingsprojekt. Näringslivsklimat Falköpings kommun har högsta prioritet på näringslivspolitiken och arbetar för att skapa ett långsiktigt strategiskt näringslivssamarbete. Näringslivsrådet är det forum, där näringsliv och politik diskuterar näringslivsutveckling i Falköping. Strategi och handlingsplan togs fram för ett förbättrat företagsklimat i Falköping. Arbetet inleddes 2014 med SKL:s utbildning Förenkla Helt Enkelt. Vid SKL:s senaste servicemätning av kommunens myndighetsutövande gentemot företag redovisade Falköping 2015 en markant förbättring av Nöjd-Kund-Index från 59 till 74. Undersökningen visade att Falköping placerade sig på 22:a plats i Sverigerankingen. Företagarna i Falköpings kommun gav höga omdömen till samtliga sex serviceområden. Bemötande fick det allra högsta betyget med ett värde på 80. Bygglov stod för den största ökningen med åtta enheter. För att skapa ett attraktivt och utvecklande Falköping även i framtiden satsade kommunstyrelsen under året på att skapa goda förutsättningar. En ny strategi och en ansökan till nya landsbygdsprogrammet, Nya leader Östra Skaraborg, togs fram i samverkan med de östra grannkommunerna. Gästnätter År 2015 blev ett rekordår för besöksnäringen i Västsverige och i Falköping. För första gången någonsin registrerades över 6 miljoner gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem i regionen (HSV). I Falköping redovisades gästnätter på HSV och det var det högsta antalet sedan år 2008 då bearbetningen ner på kommunnivå infördes av dåvarande Västsvenska Turistrådet. Totalt ökade antalet gästnätter på HSV i Falköping med nästan 25 % ( gästnätter i absoluta tal), vilket var den bästa utvecklingen procentuellt av alla kommuner i Skaraborg. Exportandelen i kommunen låg på drygt 9,4 % innebärande utländska övernattningar under år 2015 (Skaraborgs exportandel var på 14 %). Av utländska marknader var Danmark den största i Falköping trots att den minskade med cirka 20 % jämfört med år Den näststörsta marknaden Tyskland ökade med nästan 25 %. Den positiva utvecklingen för Falköping under år 2015 kunde bland annat härledas till att många svenskar valde att semestra i Sverige till följd av den svaga kronan och ett par större investeringar i boendeanläggningar under året som gynnade attraktiviteten och därmed antalet gästnätter. Vidare lägger turistorganisationen i Falköping stor vikt vid att hjälpa företagen med deras synlighet på nätet via exempelvis turisthemsidor för kommunen och Västsverige, att 14 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

15 MÅLUPPFYLLELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Johan Staël von Holstein och Henrik Fexeus gästade pyttluncher på Kurorten Mösseberg inspirera företagen till bokningsbarhet online, paketering utifrån ett marknadsperspektiv och att de ska knyta an till de evenemang som genomförs under året. Viktigt att notera är att även företagen i sin egen marknadsföring informerar om vad området har att erbjuda för att inspirera besökaren att stanna längre. Andra förutsättningar för ett utvecklat näringsliv För att underlätta möjligheten till arbete erbjuder barn- och utbildningsnämnden barnomsorg på obekväma tider till alla som efterfrågar detta. Kompetens- och arbetslivsnämndens resultat gällande andel elever, som upplever att deras yrkeshögskoleutbildning ger efterfrågad kompetens, var hög och efter avslutad utbildning gick en stor andel ut i arbete. Kultur- och fritidsnämnden har som mål att utveckla Falköping till en arrangemangs- och lägerkommun; antalet läger i kommunen har under de senaste två åren ökat och en kraftfull satsning har initierats. Socialnämnden arbetar med att skapa förutsättningar för fler företag inom välfärdssektorn genom LOV inom hemtjänsten och de senaste två åren har andelen utförda timmar av extern utförare ökat med 20 %. Inom stadsbyggnadsavdelningen bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete i syfte att effektivisera verksamheten och förbättra servicen till allmänheten. Det finns en ambition att effektivisera och påskynda bygglovshanteringen. 89 % av alla beslut i bygglovsärenden under år 2015 togs inom fyra veckor från komplett ansökan. 97 % av besluten var tagna inom tio veckor som lagstiftningen reglerar. Det innebar att 3 % av alla ärenden överskred tioveckorsgränsen. Turismutveckling var sammanhållande och administrativt ansvarig för Vinterkampanjen Mösseberg, vilket även innebar deltagande i ett par mässor, ansvar för marknadsföringsinsatserna och kontaktperson gentemot Visit Sweden och Turistrådet Västsverige. Danmarkskampanjen genererade under säsongen minst gästnätter, vilket motsvarade drygt 474 tkr i marknadsföringsvärde samt cirka besök på Falköpings produktsida i kampanjen. Liksom tidigare år ansvarade Falköping i samarbete med Skaras och Skövdes turistorganisationer för bemanning av informationscentralen på Trandansen. Turismutveckling var drivande i framskrivandet av ett beslutsunderlag gällande en gemensam affärsutvecklartjänst för området runt Hornborgasjön. Den gemensamma affärsutvecklaren har Falköping som sin anställningsmyndighet och projektet i sin helhet löper över tre år. Samlad bedömning för mål 2 Såväl antalet gästnätter som näringsklimatet visar på ett förbättrat resultat. Utifrån dessa indikatorer bedöms måluppfyllelsen för mål 2 sammantaget som god. Dock visar indikatorn nyföretagande, som är en avgörande del i att utveckla näringslivet i Falköping, att måluppfyllelsen var mindre god och att ytterligare satsning på nyförtagande krävs. ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 15

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLUPPFYLLELSE 3 KVALITÉN INOM VERKSAMHETEN SKA ÖKA Falköpings kommun är till för falköpingsborna. Kommunens uppdrag är att kommuninvånarna ska vara nöjda med den service och de tjänster som kommunen tillhandahåller. En god kvalitet i kommunens verksamhet innebär att kommunen ska använda pengarna på rätt sätt och hitta bästa sätt att samverka för att på ett effektivt sätt nå uppställda mål. För att göra detta krävs ett systematiskt kvalitetsarbete med utgångspunkt från invånarnas behov och förväntningar. INDIKATORERS UTVECKLING TREND Nöjd-Medborgar-Index (SCB:s medborgarundersökning) Andel ungdomar som lämnar gymnasieskolan med slutbetyg * ) Nöjd-Medborgar-Index: bemötande och tillgänglighet (SCB:s medborgarundersökning) Andel medarbetare som upplever att Falköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare i.u. i.u. 3,6 i.u. 3,8 * ) I samband med gymnasiereformen GY11 blir begreppet slutbetyg inaktuellt och ersätts istället av gymnasieexamen. Därför redovisas inget utfall för 2014 och Andel heltidsanställda i kommunen 62,5 62,9 62,9 67,4 75,4 Nöjd-Medborgar-Index Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Medborgar- Index (NMI) för hur medborgarna bedömer kommunens verksamheter i Falköpings kommun blev 54. Kommunen ligger på en jämn nivå. Index låg nära medelvärdet för samtliga medverkande kommuner i Sverige, och trenden i Falköping är stabil. För Falköpings kommun är det främst förbättringar av betygsindexen för verksamheterna miljöarbete, förskolan, gång- och cykelvägar, gator och vägar samt grundskolan som kan höja helhetsbetyget Nöjd-Medborgar-Index. Elever med gymnasieexamen Tidigare var målet att andelen elever som lämnar gymnasieskolan med slutbetyg ska öka. I samband med gymnasiereformen Gy11 blev begreppet slutbetyg inaktuellt och istället är det en gymnasieexamen, det vill säga yrkesexamen respektive högskoleförberedande examen, som är beviset för god måluppfyllelse på gymnasiet. Därför redovisas inget utfall för 2014 och Denna måluppföljning sker separat i barn- och utbildningsnämndens redovisning. Utbildning Måluppfyllelsen för elever i grundskolan låg fortfarande på en alltför låg nivå och skilde sig både från kommungruppens och rikets resultat. Vid analys framkom att bland annat det kompensatoriska uppdraget behövde utvecklas vidare. Generella framgångsfaktorer, som togs fram och ska prägla arbetet, var höga förväntningar, utmanande kollegialt lärande och språkutvecklande arbetssätt. Dessutom visade analysen att andelen elever, som hade svårt att nå kunskapskraven och därmed behörighet till gymnasieskolan, var fortsatt hög. Matematik var det ämne där flest elever hade svårighet att nå kunskapskraven. Nämnden beslutade således om ett matematikprojekt i syfte att öka lärares kompetens och elevers måluppfyllelse. Andelen elever, som upplevde arbetsro, ökade. Ett flertal förebyggande insatser gjordes. På kompetens- och arbetslivsnämnden mäts hur stor andel som efter insats/kurs/utbildning gick vidare till studier eller arbete och resultaten visar att de som var i studier till stor del kom vidare. Vad gäller andelen som var i arbetsmarknadsinsatser och ledde vidare till studier eller jobb var andelen lägre. Andel elever, som slutförde sin utbildning på Lärcenter med betyg med minst godkänt/e, var hög. Nöjd-Medborgar-Index: bemötande och tillgänglighet Betygsindexet för bemötande och tillgänglighet, det vill säga hur medborgarna bedömer kommunens tillgänglighet och det bemötande de får i sin kontakt med kommunen, blev 56 i Falköpings kommun. Det låg i paritet med rikssnittet och visade en svag positiv trend för Falköping de 16 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

17 MÅLUPPFYLLELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE senaste fem åren. Frågor ställda i undersökningen rörde hur nöjda medborgarna var med hur lätt det var att komma i kontakt med tjänstemän eller annan personal i kommunen, hur bemötandet var, hur medborgarna upplevde servicen samt möjligheten att komma i kontakt med kommunens högre chefer. Falköping kommun som en attraktiv arbetsgivare Andel medarbetare, som upplever Falköpings kommun som en attraktiv arbetsgivare, ligger på en stabilt hög nivå. Upplevelsen av Falköping som en attraktiv arbetsgivare bedöms på en skala från ett till fem. Resultat för år 2015 låg på 3,8, vilket var en ökning från förra mätningen år Arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare med god arbetsmiljö och möjlighet till kompetensutveckling som bidrar till måluppfyllelse är fortsatt prioriterat. Att rekrytera och behålla medarbetare med god kompetens är grunden för att bedriva en verksamhet av hög kvalitet. Heltidsanställda i kommunen Heltidsprojekt fortlöper år med mål att alla, som vill, ska ha en heltidsanställning. Under år 2015 ökade andelen heltidsanställningar och arbetet med att erbjuda heltidsanställning enligt kommunfullmäktiges beslut fortlöper under år Kvalitetsarbete i kommunens verksamheter Inom socialnämndens verksamhetsområde ges årligen ett antal guider och liknande ut, vilka speglar kvalitén i verksamheten. Då nationella brukarundersökningar numera görs inom flera områden anpassas kommunens verksamhet till detta. I det årliga kvalitetsbokslutet sammanvägs brukarundersökningar, synpunktshantering och andra kvalitetsindikatorer till en helhet. I den nationella brukarundersökningen var 89 % av brukarna på äldreboenden i Falköpings kommun nöjda eller mycket nöjda (82 % i riket och 83 % i Västra Götalandsregionen). För hemtjänst visade resultatet att 95 % var nöjda eller mycket nöjda (89 % i riket och 87 % i Västra Götalandsregionen). På kostenheten inom tekniska nämnden förbättrades kvaliteten i det avseendet att andelen elever och boende på äldreboenden, som var nöjda med maten, ökade med över 12 % på två år. För tekniska nämnden handlade i övrigt kvalitetsarbetet till stor del om att minska den kommunala verksamhetens negativa miljöpåverkan enligt indikatorerna för nämnden. År 2015 uppvisades ett positivt resultat genom till exempel den jämna nivån på andelen ekologiskt livsmedel, minskat matsvinn, minskad energiförbrukning och ökat antal biogasbilar. Andelen miljöbilar var 50,5 % år 2015 (totalt antal bilar var 216 stycken) och motsvarande andel år 2014 var 54,7 %. Definitionen för miljöbilar ändrades år 2013 till att bilens beräknade koldioxidutsläpp per körsträcka sätts i relation till bilens tjänstevikt. Det innebär alltså att gränsen för miljöbil är flytande; tyngre bilar får släppa ut mer än lättare bilar. För tekniska nämndens arbete med ökad kvalitet kan även biogasverksamheten nämnas, där mängden behandlat matavfall ökar liksom mängden producerad klimatneutral biogas från organiskt avfall ökar. Kultur- och fritidsnämnden mäter besöksantal som en kvalitetsfaktor. Utlåningsstatistiken minskade med 5 % på Falköpings bibliotek och fysiska besök på huvudbiblioteket minskade marginellt. Däremot ökade besöken på webben med 9 %. De minskade utlånen stod i paritet till den minskning som visades i riket. Ökning på webben var en ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 17

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLUPPFYLLELSE nationell trend och den nya webbsidan, som lanserades, tros vara en bidragande orsak till årets ökning. Besökssiffrorna för Ekehagens Forntidsby var överlag mycket positiva. Ökningen berodde främst på fler skolelever men var också ett resultat av fler arrangemang under vår och höst. Året 2015 visade sig bli ett rekordår för Falbygdens museum avseende det totala antalet besökare som uppgick till drygt personer. Många arrangemang och varierande utställningar under året lockade även nya målgrupper och breddade därmed museets funktion som mötesplats och kunskapsspridare. Samlad bedömning för mål 3 Samtliga indikatorer visade en positiv trendutveckling. Måluppfyllelsen kan således bedömas som god. Dock behövs en översyn av indikatorer i syfte att få indikatorer som ger en nyanserad helhetsbild, där kvalitén mäts mot uppdrag och resultat. Under året genomfördes införande av elektroniska utskick av handlingar till förtroendevalda. En fortsatt digitalisering av verksamheten bedrevs såsom framtagandet av en e-tjänst för arvodeshantering. Räddningstjänsten nådde sitt kvalitetsmål att inom 15 minuter nå till 90 % av hjälpsökande. 18 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

19 MÅLUPPFYLLELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 4 EN GOD FOLKHÄLSA Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Den lokala folkhälsoplanen grundar sig på tre strategiska områden: goda livsvillkor, hälsofrämjande livsmiljöer och goda levnadsvanor. Inriktningsområden, som särskilt lyfts fram i det hälsofrämjande arbetet i Falköpings kommun, är att arbeta enligt konceptet för Säker och trygg kommun (Safe Community) och att utveckla samarbetet med studieförbund och den ideella sektorn. INDIKATORERS UTVECKLING TREND Ohälsotal 31,0 30,8 31,4 32,2 32,8 Nöjd-Medborgar-Index: idrotts- och motionsanläggningar (SCB:s medborgarundersökning) Nöjd-Medborgar-Index: kultur (SCB:s medborgarundersökning) Socioekonomiska riskgrupper Ungdomars alkoholvanor Indikatorn följs upp våren Ohälsotal Ohälsotalet beskriver antal utbetalda dagar med sjuk-, arbetsskadesjuk-, rehabiliteringspenning samt sjuk-/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade i åldern år. Ohälsotalet var något högre än föregående år men utgjorde ingen markant skillnad. Ohälsotalet i Falköping var 32,8, i Västra Götalands län 30,5 och i riket 27,7. I förhållande till länet och riket var ohälsotalet i Falköping således högre. Det har generellt skett en negativ förändring nationellt gällande ohälsotalet. Inte sedan år 2010 har ohälsotalet för landets samtliga län legat så högt som år 2015 och förändringen har skett successivt under flera år. Det går att dra slutsatsen att Falköping följer den nationella utvecklingen gällande ohälsotalet, om än något högre. ligger dock indikatorn på en stabil nivå. Resultatet 65 låg högre än genomsnittet för kommuner i samma storleksklass och var i linje med tidigare års resultat. Av undersökningen framgick således att Falköpings invånare var nöjda med verksamheten. Idrotts- och motionsanläggningar fick ännu högre betygsindex är helhetsbetyget. Ett exempel på arbetet med fritidsanläggningar i Falköping var att det under våren anlades en betongpark i Falköping. Anläggningen är strategiskt belägen i idrottsområdet utanför Odenhallen och Ungdomens Hus. Föreningen Brädan var en mycket engagerad och betydelsefull part i planeringen och anläggandet av parken. Nöjd-Medborgar-Index: idrotts- och motionsanläggningar Indikatorn mäter hur medborgarna bedömer kommunens verksamheter i Falköpings kommun inom området idrottsoch motionsanläggningar. Frågorna rörde öppettider vid kommunens idrotts- och motionsanläggningar, utrustning och skötsel av idrotts- och motionsanläggningar samt belysningen i kommunens motionsspår. Indikatorn visade en sänkning från 68 år 2014 till 65 år Sett över fem år ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 19

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLUPPFYLLELSE Nöjd-Medborgar-Index: kultur Indikatorn mäter hur medborgarna bedömer kommunens verksamheter i Falköpings kommun inom området kultur. Indikatorn visade samma resultat som föregående år. Resultatet 63 var inte säkerställt högre eller lägre än snittet för kommuner i samma storleksklass. Av undersökningen framgick således att Falköpings invånare var nöjda med verksamheterna. Kulturområdet fick ett högre betygsindex än helhetsbetyget. Frågorna, som ställdes i medborgarundersökningen, berörde biblioteksverksamheten, utställnings- och konstverksamheter, teaterföreställningar och konserter. Socioekonomiska riskgrupper Indikatorn är ett mått på relativ socioekonomisk status. Den socioekonomiska sorteringsnyckeln ger en indikation om den relativa risken för ekonomiskt bistånd i kommunen jämfört med landets kommuner i stort baserat på invånarnas arbetsmarknadsanknytning, inkomst- och utbildningsnivå. För kommuner i grupp 1 indikeras en relativt låg risk och för kommuner i grupp 10 en relativt hög risk. Indikatorn visade att Falköpings kommun hade hög risk för ekonomiskt bistånd jämfört med landets kommuner i stort. Indikatorn har förändrats negativt sedan 2013 och 2014, då risken var något lägre. Socialnämnden ser dock i sin uppföljning att andelen barn, som lever i familjer med försörjningsstöd, minskade under år Folkhälsorådet Folkhälsorådet i Falköping är ett samverkansorgan mellan Falköpings kommun och Västra Götalandsregionen. Syftet är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella folkhälsoarbetet. Hälsoläget i kommunen presenteras årligen genom rapporten Levnadsförhållanden i Skaraborg som ligger till grund för folkhälsorådets verksamhetsplanering och prioritering. Folkhälsoarbete i kommunens verksamheter Trygghet och trivsel var en faktor för folkhälsa enligt barn- och utbildnings- samt kompetens- och arbetslivsnämnden. Andelen elever, som känner sig trygga, var fortsatt hög både på grund- och gymnasieskolan. Förebyggande insatser i form av trivselprogram och rastaktiviteter genomfördes och begrepp som trygghet och arbetsro definierades för att alla elever skulle ha en gemensam innebörd av vad det betydde. Elever/studerande/deltagande på kompetens- och arbetslivsnämndens verksamheter upplever att de trivs mycket bra på Lärcenter. Det är en trend som håller i sig. Byggnadsnämnden har fokus på folkhälsan genom att perspektivet ska genomsyra den fysiska planeringen och behovet av allmänna ytor som idrottsplatser, lekplatser, grönytor och mötesplatser ska beaktas. Nämnden verkar för blandad bebyggelse och planerar för rörelse, bra kollektivtrafik och närservice. Som ett led i folkhälsoarbetet satsar tekniska nämnden på att bygga ut cykelvägar. Samlad bedömning för mål 4 Av fyra indikatorer uppvisade tre indikatorer en negativ trendutveckling. Utifrån detta bedöms uppfyllelsen av mål 4 sammanfattningsvis som mindre god. 20 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

21 MÅLUPPFYLLELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5 DEMOKRATIN I FALKÖPING SKA STÄRKAS Demokrati är grunden för vår kommunala verksamhet. En stark demokrati bygger på engagerade och samhällsaktiva medborgare som själva bidrar till samhällsbygget, vilket är en förutsättning för en långsiktig hållbar utveckling. När falköpingsbon får möjlighet att påverka sin egen livskvalitet och utvecklingen av samhället i stort, uppstår en känsla av medskapande som bidrar till meningsfullhet. Meningsfullhet är avgörande för att skapa det goda livet för falköpingsborna. Nöjd-Inflytande-Index Det sammanfattande resultatet för hur medborgare upplever sina möjligheter till inflytande var år 2015 indexvärdet 38, vilket var två enheter lägre än rikssnittet. Sedan 2010 har resultatet hamnat mellan 35 och 42. Index för samtliga kommunerna, som deltog i undersökningen, blev 40 för år Enligt undersökning bör faktor förtroende prioriteras i syfte att höja indexet. INDIKATORERS UTVECKLING TREND Nöjd-Inflytande-Index (SCB:s medborgarundersökning) Antal inkomna ärenden till synpunkts- och klagomålssystemet i.u. i.u TREND Valdeltagande (%) 80,7 82,7 84,7 87,2 Valdeltagande Valdeltagandet i det senaste riksdagsvalet uppgick till 87,2 %, vilket innebar en ökning från valet 2010 med 2,5 %. Ökningen från valet 2006 var 4,5 %. Medborgarkontoret Syftet med medborgarkontoret är att skapa en öppen mötesplats och förbättra dialogen mellan kommuninvånare, förtroendevalda och tjänstemän. Kontoret hanterar allmänna frågor och synpunkter, enklare tillstånd och anvisningar samt hänvisar vidare i de fall det krävs. 925 ärenden var registrerade under 2015 på medborgarkontoret. Detta var ärenden som krävde besvarande/efterforskning. Av dessa 925 inkom 38 % via telefon, 60 % via personligt besök på medborgarkontoret och övriga ärenden via webb eller e-post. Tyck till om Falköping Det ska vara enkelt för medborgare och besökare att kontakta kommunen för att ställa frågor, lämna synpunkter eller klagomål. Det kommunövergripande systemet för synpunkter och klagomål, som infördes år 2013, är en viktig del i detta arbete. Genom klagomåls- och synpunktshanteringen ökar medborgarnas möjligheter att lämna synpunkter på förvaltningarnas verksamheter. Antal registrerade ärenden i synpunkts- och klagomålssystemet år 2015 var 372, vilket kan jämföras med 306 år 2014 och 379 år I medborgarenkäten efterfrågades upplevelsen av hur synpunktshanteringen fungerar. Över 80 % uppgav att de inte använt systemet. 12 % upplevde att det fungerar bra. Strategiskt arbete En demokratiberedning tillsattes för att skapa tätare kontakt med kommuninvånarna i syfte att öka förtroendet för den lokala demokratin. Beredningen fick i uppdrag att hitta arbetsformer för medborgardialog, ansvara för kompetensutveckling för förtroendevalda, införa system för uppföljning och utreda förutsättningar för e-demokrati. En projektgrupp fick i uppdrag att undersöka hur Falköpings kommun arbetar med frågor om demokratisk delaktighet och engagemang bland ungdomar i syfte att stärka deras engagemang och delaktighet, den så kallade Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP)-undersökningen. Sammanfattande resultat var att förvaltningarna arbetar efter sin egen uppfattning och att kommunen saknar ansvarig för utvecklingsarbetet. Därför rekryterades en ungdomsstrateg i slutet av året. Andelen elever inom grundskolan, som upplevde att de hade inflytande i skolan, ökade från föregående år. Generellt kan sägas att elevers ansvar och inflytande bör öka med ålder. Skolorna ger goda exempel på hur de tar tillvara elevuppfattningar och att det finns strukturerade forum för dialog och samverkan. Inflytandeindex på kompetens- och arbetslivsnämnden visade att elever/studerande/ deltagande upplever att de hade ett bra inflytande, även om en viss nedgång från tidigare år kan ses. Barns delaktighet i förändringar på lekplatser ökade under 2015 som ett led i att öka barns inflytande. ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 21

22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLUPPFYLLELSE FINANSIELL ANALYS Finansiell analys Samlad bedömning för mål 5 Två indikatorer för mål 5 uppvisade en positiv trendutveckling, varför måluppfyllelsen bedöms som god. Dock bedöms indikatorerna som bristfälliga för att mäta arbetet mot målet och arbete för att utveckla detta påbörjades därför. UTVECKLING AV MÅLSTYRNINGEN Under året påbörjades ett utvecklingsarbete för att förbättra målstyrningen, utveckla måluppföljningen och stärka det systematiska arbetet genom en stärkt styrkedja med förbättrad planering av verksamheten och ökad delaktighet från nämndernas medarbetare och medborgarna. Indikatorer ses över och dialog förs kring hur mål bör mätas och vilka jämförelser som ska göras. Genom att utveckla nya mätmetoder och indikatorer samt kompletterande kvalitativa mätmetoder kan mer nyanserade bilder av kommunens delar och helhet skapas. I 2015 års redovisning jämförs indikatorerna med de tre tidigare årens snitt. Att jämföra med föregående års genomsnitt kan ge ett missvisande underlag om ett visst år saknar utfall, eftersom måluppfyllelsen kan bedömas bättre än vad den i själva verket är. Genom att jämföra med andra kommuners nyckeltal kan underlaget stärkas. Det handlar om att hitta förhållningssätt och arbetsformer som kan möta de utmaningar som kommunen redan har och står inför i strävan att bli ett Falköping som arbetar tillsammans för falköpingsbons bästa. Det ställer krav på att kommunen fortsätter att utvecklas till en modern organisation med nya arbetssätt. Under hösten 2015 anlitades PwC för att göra en översyn, där utvecklingsområden identifierades. ÅRETS RESULTAT Falköpings kommun uppvisade ett positivt resultat på 30,1 mnkr (2014: 23,0 mnkr). Rensat från realisationsvinster och -förluster landade resultatet på 29,1 mnkr (2014: 20,4 mnkr). De skattefinansierade verksamheterna redovisade sammantaget ett överskott gentemot budget om 8,5 mnkr, vilket kan jämföras med 27,9 mnkr år Alla nämnder förutom socialnämnden och räddningsnämnden uppvisade positiva budgetavvikelser. De centrala posterna uppvisade en positiv avvikelse om 8,8 mnkr. Under 2015 fick Falköpings kommun 13,3 mnkr i återbäring från AFA. Även de taxefinansierade verksamheterna redovisade ett överskott om 0,7 mnkr. De finansiella posterna uppvisade ett överskott om 19,0 mnkr. För mer information se avsnittet Driftredovisning. Kommunens bolag redovisade också ett positivt resultat på 11,2 mnkr. Koncernens resultat blev således 41,3 mnkr (2014: 40,4 mnkr). NETTOINVESTERINGAR Av 2015 års budget på 332,3 mnkr (inklusive ombudgeteringar om 141,8 mnkr från år 2014) förbrukades 154,3 mnkr under De nämnder, som förbrukade mest, var tekniska nämnden samt barn- och utbildningsnämnden. För mer information se avsnittet Investeringsredovisning. År 2015 avtog investeringstakten något och självfinansieringsgraden blev högre och låg på 78,3% (2014: 60,5 %). BALANSKRAVSUTREDNING Enligt kommunallagen ska intäkterna varje år överstiga kostnaderna. Om kostnaderna ändå skulle överstiga intäkterna ett år, ska det negativa resultatet regleras och det egna kapitalet återställas inom tre år. Eventuella realisationsvinster/-förluster ska inte medräknas. I resultatet ingick ett positivt realisationsnetto om tkr. Årets resultat på 30,1 mnkr ska därför minskas med motsvarande belopp. Efter balanskravsjustering blev då årets resultat 29,1 mnkr. Balanskravet uppnåddes därmed. 22 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

23 FINANSIELL ANALYS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BALANSKRAVSUTREDNING (TKR) Årets resultat Realisationsvinst Realisationsförlust 48 - Orealiserade förluster i värdepapper Återföring av orealiserade förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar Medel till resultatutjämningsreserv - - Medel från resultatutjämningsreserv - - Pensioner inom eget kapital Årets balanskravsresultat GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Utöver balanskravet har Falköpings kommun antagit särskilda riktlinjer för god ekonomisk hushållning, vilket innebär att ekonomin ska styras både i det långa och korta perspektivet. Riktlinjerna innebär att Falköpings resultat över tid ska egenfinansiera reinvesteringar i kommunens anläggningar. Egenfinansiering består dels av planenliga avskrivningar, dels av resultatet. Det kommunen däremot inte ska göra, enligt generationssynsättet, är att skjuta över skulden på kommande generationer. Det innebär att låneskulden ska amorteras. En rimlig amorteringstid är 25 år, vilket motsvarar en generation. Det innebär att resultatet över tid minst ska motsvara låneskulden delat med 25. Resultatet ska dock över tid uppgå till minst 2 % av skatter och statsbidrag, om detta resultat är högre än låneskulden delat på 25 år. För att Falköpings kommun ska uppnå god ekonomisk hushållning ska resultatet över tid således uppgå till det högsta av dessa två resultatkrav. Låneskulden delat med 25 år innebar för 2015 ett resultatkrav på 26,5 mnkr och 2 % av skatter och statsbidrag innebar ett resultatkrav på 34,4 mnkr. För att uppnå god ekonomisk hushållning 2015 ska resultatet således uppgå GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING (TKR) Resultat Skatter och statsbidrag Resultatet i % av skatter och statsbidrag 1,8 % 1,4 % Resultat som 2 % av skatter och statsbidrag Låneskuld Resultat som låneskuld/25 år till 34,4 mnkr, då detta är det högsta av de två uppsatta kriterierna. Årets resultat på 30,1 mnkr understeg därmed resultatkravet med 4,3 mnkr och procentuellt med 0,2 % sett till andel av skatter och statsbidrag. Genomsnittligt resultat de senaste tio åren för Falköpings kommun är 39,4 mnkr (2,7 % av skatter och statsbidrag). Låneskulden har under samma period varit låg och resultatkravet ur ett generationsperspektiv har därmed understigit målet på 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Därför redovisas inte det målet här. Resultat som 2,7 % av skatter och statsbidrag gör att det finansiella resultatkravet för god ekonomisk hushållning sett över tid uppnås. God ekonomisk hushållning sett som en sammanvägd bedömning av kommunens övergripande fem mål visar att måluppfyllelsen för fyra mål anses vara god. För mer information se avsnittet Måluppfyllelse. Det finansiella resultatkravet för god ekonomisk hushållning uppnåddes inte fullt ut för 2015 men sett över tid uppfylls målet med god marginal. Med bakgrund av detta bedöms målet för god ekonomisk hushållning både ur ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv vara uppfyllt i Falköpings kommun. MÅL ANTAL INDI- KATORER STATLIG ERSÄTTNING FRÅN MIGRATIONSVERKET BEDÖMNING AV INDIKATORTREND 1. Ett attraktivare Falköping 6 5 positiva och 1 negativ 2. Ett näringsliv som utvecklas 3. Kvalitén inom verksamheten ska öka 3 2 positiva och 1 negativ 5 4 positiva och 1 var inte aktuell för året 4. En god folkhälsa 5 1 positiv, 3 negativa och 1 följs upp först till våren Demokratin i Falköping ska stärkas 3 2 positiva och 1 var inte aktuell för året SAMLAD BEDÖMNING Den statliga ersättningen från Migrationsverket, som Falköpings kommun utan ansökan erhöll under 2015, uppgick till totalt 33,6 mnkr. Från år 2014 periodiserades 2,6 mnkr, vilket innebar att det fanns 36,2 mnkr för 2015 att fördela ut till nämnderna för integrationsfrämjande åtgärder. Falköpings kommun har en beslutad fördelningsmodell, där den största delen av ersättningen fördelas ut efter åldern på de nyanlända till barn- och utbildningsnämnden respektive kompetens- och arbetslivsnämnden. Socialnämnden erhåller det initiala försörjningsstödet och kommunstyrelsen får ersättning för motsvarande God God God Mindre god God ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 23

24 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL ANALYS 3% 1% 2% 4% 11% 35% 44% en tjänst för integrationssamordning. Därutöver finns en sökbar pott, där alla nämnder kan söka medel för integrationsaktiviteter/-projekt och för täckning av integrationskostnader som inte täcks på annat sätt. I cirkeldiagrammet framgår fördelningen av integrationsersättningen för år Av de ovanstående redovisade 36,2 mnkr för 2015 återstod 1,9 %, närmare bestämt 696 tkr. Ersättningen fördelades således i det närmaste fullt ut. Behovet av integrationsfrämjande åtgärder var stort. Några ansökningar om medel ur kommunens sökbara pott fick avslag, då osäkerhet rådde om dessa medel skulle räcka. PENSIONSÅTAGANDE Barn- och utbildningsnämnden Kompetens- och arbetslivsnämnden Socialnämnden Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Återstående integrationsersättning för 2015 Projekt periodiserat till 2016 Kommunens totala pensionsåtagande inklusive löneskatt uppgick till 836,8 mnkr, varav 748,7 mnkr avsåg åtaganden som är äldre än Dessa åtaganden benämns pensionsförpliktelserna i ansvarsförbindelsen. Denna del av pensionsåtagandet redovisas inte i balansräkningen enligt kommunal redovisningslag. Pensionsmedlen är i sin helhet återlånade till verksamheten. Antal berörda personer och beräknad förpliktelse av visstidspensioner ska anges i årsredovisningen enligt Rådet för Kommunal Redovisning (RKR). Kommunen har åtta förtroendevalda personer som vid sin pensionering har rätt till visstidspension. Förpliktelsen var 2015 uppbokad till tkr och ingick i posten Avsättningar för pensioner. KOMMUNENS EKONOMISKA STÄLLNING Sett över de senaste tio åren har Falköpings kommun haft ett genomsnitt gällande årets resultat på 39,4 mnkr. Årets resultat 2015 var 30,1 mnkr, vilket motsvarade 1,8 % av skatter och statsbidrag. Investeringarna har den senaste tioårsperioden ökat från drygt 95 mnkr till nästan 155 mnkr årligen. Kommunens ekonomi är i balans och kan med bakgrund av ovanstående siffror betecknas som god. Dagens höga investeringstakt och de kommande årens höga investeringsbehov kan emellertid bli ett problem, om investeringarna inte matchas av höga resultat. Självfinansieringsgraden av kommunens investeringar låg år 2015 på 78,3 %. Snittet för de tio senaste åren är 76,5 % ökade självfinansieringsgraden till följd av ett högre resultat och minskade nettoinvesteringar. Målet är att nya investeringar ska vara självfinansierade för att skapa en god ekonomisk hushållning för kommande generationer. Falköpings kommun äger Falköpings Hyresbostäder AB till 100 %. Bolaget fortsätter att utvecklas positivt med låga bostadsvakanser. Vidare ger en ökande befolkning en ökande efterfrågan på bostäder. Efterfrågan på såväl större som mindre lägenheter är betydligt större än utbudet. Bolaget kan därmed känna tillförsikt inför framtiden och planera för fler bostäder. Bolagets låneskuld ökade något under 2015, då bolaget byggde ett LSS-boende och ett bostadshus, men låg fortsatt på en stabil nivå. Nya investeringar planeras även under 2016, vilket kommer att öka låneskulden något års resultat landade på 11,2 mnkr för koncernen Hyresbostäder resulterande i en vinstmarginal på 8,8 %. Falköpings kommun har under de senaste 10 åren haft en ökande investeringstakt, då investeringar av skolor och äldreboenden inom kommunen genomförts. Det har lett till att långfristiga skulder ökat och att kommunen har en relativt sett hög belåning per invånare. Sett ur ett koncernperspektiv har Falköping en relativt sett låg belåning per invånare, då de kommunala bolagen är lågt belånade. Soli- PENSIONSÅTAGANDEN TREND Avsättning för pensioner 18,4 22,2 26,5 27,5 39,6 44,2 45,2 51,3 59,7 63,0 73,0 82,9 88,1 Ansvarsförbindelse, pensioner intjänade före ,0 540,4 542,1 593,4 700,5 702,6 719,9 685,5 758,1 759,9 811,1 773,1 748,7 Totalt pensionsåtagande 551,4 562,6 568,5 620,9 740,1 746,8 765,1 736,8 817,8 822,9 884,1 855,9 836,8 24 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

25 PERSONALREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE diteten och även likviditeten är dock stabil och soliditeten inklusive total pensionsskuld är positiv. Genomsnittsräntan för låneskulden fortsätter att sjunka och låg 2015 på 1,77 %. Detta tillsammans med ökande eget kapital och minskande pensionsförpliktelser utanför balansräkningen gör att Falköpings kommun har en stabil ekonomi. Även Falköpings Hyresbostäder AB har en balanserad tillväxt med ett ökat eget kapital, en i princip oförändrad soliditet och en likviditet överstigande 117 % för Utifrån ovanstående kan påstås att Falköpings kommun med Falköpings Hyresbostäder AB sammantaget har en stabil ekonomi. Falköping har sedan 2002 haft en positiv befolkningsutveckling och denna utveckling kan förväntas fortsätta framöver. Demografin med ökat antal barn och gamla ställer höga krav på kommunen både vad gäller skolor och äldreomsorg. För att möta detta krävs god ekonomisk hushållning, där kommunen självfinansierar sina investeringar. Personalredovisning MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP Falköpings kommun ska vara en attraktiv och hälsofrämjande arbetsgivare. Kommunen eftersträvar ett arbetsklimat med dialog och delaktighet, där chefer och medarbetare gemensamt medverkar till att skapa en god arbetsmiljö och en effektiv verksamhet med god kvalitet. Kommunen ska bedriva ett aktivt mångfalds- och jämställdhetsarbete som säkerställer en hållbar kompetensförsörjning. PERSONALSAMMANSÄTTNING Av kommunens tillsvidareanställda 2015 var 79,1 % kvinnor och 20,9 % män. ANTAL ANSTÄLLDA PERSONER PER FÖRVALTNING I AKTIV TJÄNST FÖRVALTNING TILLSVIDAREANSTÄLLDA VISSTIDSANSTÄLLDA TOTALT ANTAL ANSTÄLLDA Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Räddningstjänsten Falköping Tidaholm Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen Totalt ANSTÄLLDA KVINNOR OCH MÄN I AKTIV TJÄNST KÖN TILLSVIDAREANSTÄLLDA VISSTIDSANSTÄLLDA TOTALT ANTAL ANSTÄLLDA Kvinna Man Totalt ANDEL HELTIDSANSTÄLLDA BLAND TILLSVIDAREANSTÄLLDA (PROCENT) HELTID FÖRVALTNING KVINNA MAN Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Räddningstjänsten Falköping Tidaholm Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 25

26 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONALREDOVISNING ANDEL TILLSVIDAREANSTÄLLDA PER SYSSELSÄTTNINGSGRAD 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Deltid Heltid Man Kvinna Heltidstjänst hade 88,7 % av männen och 72,0 % av kvinnorna. Arbetet med att erbjuda önskad sysselsättningsgrad fortsätter. Dialog förs kring arbetstidsmodeller/-lösningar, som möjliggör att fler medarbetare kan erbjudas önskad sysselsättningsgrad, samtidigt som kontinuitet och kvalitet i verksamheterna förbättras. Årsarbetare, som arbetar 40 timmar/vecka, arbetar enligt årsarbetsavtalet timmar. Med borträknad semester på 200 timmar blir det timmar i snitt. På socialförvaltningen räknas med ett snitt på timmar grundat på att de flesta arbetar 37 timmar/vecka. ARBETADE TIMMAR OCH ÅRSARBETARE PER FÖRVALTNING (INKLUSIVE TIMAVLÖNADE) FÖRVALTNING ARBETADE TIMMAR TOTALT ANTAL ÅRSARBETARE Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Räddningstjänsten Falköping Tidaholm Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen Totalt BERÄKNADE PENSIONSAVGÅNGAR 65 ÅR FÖRVALTNING Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Räddningstjänsten Falköping Tidaholm Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen Totalt KOMPETENSFÖRSÖRJNING Projektet Heltid till alla pågår under perioden Syftet är att alla medarbetare ska kunna erbjudas heltidsanställning. I början av året erbjöds samtliga chefer och skyddsombud föreläsning i bemanningsekonomi. Omställningsinsatser för chefer och medarbetare fortlöpte. Exempel på insatser, som genomfördes, var karriärcoachning, handledning, studiecirkel som förberedelse inför pensionsavgång med mera. Kommunen var under året representerad vid flera yrkeslivsmässor och rekryteringsdagar i syfte att marknadsföra kommunen som arbetsgivare. Två kommunövergripande introduktionsdagar genomfördes under året. Syftet var bland annat att ge nyanställda grundläggande kunskap om kommunen som organisation och arbetsgivare. PERSONALSTRATEGISKA MEDEL Utifrån målsättningar i flerårsplanen avsätts personalstrategiska medel i syfte att prioritera kompetensutvecklingsinsatser samt införa metoder och verktyg för ständiga förbättringar. På så sätt utvecklas medarbetare, arbetsgrupper och kommunen som organisation för medborgarnas bästa. 26 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

27 PERSONALREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Under året användes medel bland annat till: Kultur-och fritidsförvaltningen och medborgarkontoret beviljades medel för arbetet med kommunens gemensamma värdegrund. Utbildningar för chefer i arbetsmiljö, arbetsrätt, lönebildning och rehabilitering genomfördes. Två chefsdagar med fokus på kommunens gemensamma värdegrund genomfördes. Inriktning var bemötande respektive effektivitet/kvalitet. Vidare användes medel till chefssupportsstöd, introduktionsdagar för nyanställda, motionsaktivitet, omställningsstöd, deltagande vid rekryteringsmässor, marknadsföringsfilm med mera. Inom ramen för tisdagsklubbens aktiviteter genomfördes kulturaktiviter för medarbetare. Syftet var bland annat att stärka gemenskapen bland medarbetare inom kommunens olika verksamheter. Kommunikationsavdelningen beviljades medel för kompetensutvecklingsprogram för kommunens förvaltningskommunikatörer. Avdelningen funktionsnedsättning beviljades medel för arbete med professionellt förhållningssätt och bemötande gentemot brukare. Barn- och utbildningsförvaltningen beviljades medel för ledarutvecklingsprogram för rektorer. LEDAR- OCH MEDARBETARSKAP Medarbetar-/chefsundersökning genomfördes under våren % av medarbetarna och 94 % av cheferna besvarade enkäten (2013: 79 % för medarbetare och 97 % för chefer). Nöjd-Medarbetar-Index (NMI) uppgick till 69 för medarbetare och 74 för chefer (2013: 67 för medarbetare och 75 för chefer), vilket var högre än medelvärdet bland andra jämförbara organisationer. Hållbart medarbetarengagemang (HME) uppgick 2015 till 83. Medelvärdet för landets övriga kommuner var 79 (2013: 83 för Falköping och 78 för riket). Två ledarskapsprogram genomförs under Två chefsdagar genomfördes med fokus på kommunens gemensamma värdegrund. Utbildningar i medarbetarskap genomfördes i samverkan med fackliga organisationer. ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA Ett systematiskt förebyggande hälsoarbete genomfördes för att skapa en god arbetsmiljö och en ökad hälsa för medarbetare och chefer. Utbildningar i systematiskt arbetsmiljöarbete, rehabilitering och ergonomi var exempel på insatser under året. Kommunens medarbetare fortsattes erbjudas hälsofrämjande åtgärder i form av träningsbidrag, tillgång till kommungym samt kommunlyftets gruppaktiviteter och deltagande i motionslopp. Det fanns även möjlighet att delta i internt anordnade kurser i stresshantering och viktminskning. Samtliga medarbetare bjöds in till föreläsning om hur känsla av stress kan minskas och välbefinnande kan ökas. Uppföljning avseende kommunens systematiska arbetsmiljöarbete genomfördes via enkät som besvarades av chefer i samverkan med skydds-/arbetsplatsombud. Syftet var att förbättra arbetsmiljön på arbetsplatserna. Uppföljning av resultatet genomfördes enligt fastställd samverkansstruktur i kommunens samverkansavtal. Den totala sjukfrånvaron uppgick 2015 till 6,2 %, vilket var en ökning med 0,5 % jämfört med SJUKLÖNEKOSTNADER SJUKLÖNEKOSTNADER INKLUSIVE PERSONALOMKOSTNADSPÅLÄGG FÖRVALTNING Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Räddningstjänsten Falköping Tidaholm Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen TOTALT ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 27

28 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONALREDOVISNING SJUKFRÅNVARO SAMTLIGA ANSTÄLLDA PER FÖRVALTNING INKLUSIVE ANSTÄLLDA MED TIMLÖN FÖRVALTNING ANDEL SJUKTIMMAR AV TILLGÄNGLIG ORDINARIE ARBETSTID (%) TOTAL ANDEL SJUKTIMMAR AV TILLGÄNGLIG ORDINARIE ARBETSTID (%) 60 DAGAR ELLER MER (%) KVINNA MAN KVINNA MAN KVINNA MAN Barn- och utbildningsförvaltningen 4,9 5,4 3,4 2,8 4,6 4,8 39,6 40,9 Kommunledningsförvaltningen 4,2 4,0 3,1 2,3 3,7 3,3 49,6 26,1 Kompetens- och arbetslivsförvaltningen 4,0 2,5 3,6 3,3 3,9 2,7 42,5 28,4 Kultur- och fritidsförvaltningen 9,8 13,6 1,6 1,5 7,1 8,9 52,4 77,6 Räddningstjänsten Falköping Tidaholm 1,1 1,8 0,8 1,3 0,8 1,3 0,0 40,7 Samhällsbyggnadsförvaltningen 8,8 9,0 2,6 3,0 6,5 6,8 41,0 50,2 Socialförvaltningen 7,3 8,2 3,6 4,3 6,8 7,5 38,4 51,1 TOTALT 6,5 7,1 3,1 3,1 5,7 6,2 39,6 48,4 SJUKFRÅNVARO SAMTLIGA ANSTÄLLDA PER FÖRVALTNING INKLUSIVE ANSTÄLLDA MED TIMLÖN FÖRVALTNING TOTAL ANDEL SJUKTIMMAR AV TILLGÄNGLIG ORDINARIE ARBETSTID (%) 29 ÅR ÅR 50 ÅR Barn- och utbildningsförvaltningen 3,5 4,6 3,9 4,4 5,9 5,5 Kommunledningsförvaltningen 1,1 3,2 3,5 2,2 4,6 4,4 Kompetens- och arbetslivsförvaltningen 6,0 2,8 2,1 2,3 5,3 3,1 Kultur- och fritidsförvaltningen 2,6 1,8 6,4 11,2 9,3 8,8 Räddningstjänsten Falköping Tidaholm 0,5 0,7 0,4 1,8 1,4 0,9 Samhällsbyggnadsförvaltningen 3,4 8,2 5,2 6,6 8,0 6,6 Socialförvaltningen 4,8 5,8 7,2 7,5 7,4 8,4 TOTALT 4,2 5,3 5,3 5,9 6,8 6,8 JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD Utbildning för chefer genomfördes. Kommunen var representerad i nätverksträffar arrangerade av länsstyrelsen. LÖN OCH VILLKOR Det totala utfallet vid årets löneöversyn uppgick till 3,2 %. FRAMTIDEN Falköpings kommun ska fortsätta arbeta för att vara en attraktiv och hälsofrämjande arbetsgivare med god kvalitet i verksamheterna. Kommunen ska bedriva ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete som säkerställer en hållbar kompetensförsörjning, där medborgarnas behov kan mötas. Pensionsrådgivning med information om löneväxling erbjöds till chefer. Pensionsriktlinjen uppdaterades och antogs av kommunfullmäktige. 28 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

29 FRAMTIDSBEDÖMNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Framtidsbedömning 2015 visade att omvärlden förändras väldigt snabbt och det kräver att kommunen har en väl fungerande omvärldsbevakning och en god beredskap att hantera en föränderlig samtid. Det handlar om vilken förmåga som finns att ställa om till en ny verklighet. Det kommer att vara avgörande för att lyckas med framtida samhällsutmaningar. I en tid av förändring och en oförutsägbar omvärld blir det än mer angeläget att ledningen är tydlig med vad som gäller så att chefer leder medarbetare i den riktning som organisationen strävar mot en ledning som i ord och handling visar att värdegrunden är den gemensamma nämnaren som håller organisationen samman. Att leda komplexa organisationer kräver en stark värdegrund som guidar i beslut och beteenden. Att dra åt samma håll. För detta krävs ett målmedvetet utvecklingsarbete med fokus på: mål och resultat inflytande och delaktighet långsiktighet och uthållighet. Det krävs också tydlighet och beslutsamhet i uppdraget att utföra de politiska besluten. Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete skapa en fungerande styrkedja som binder samman de olika nivåerna i den kommunala organisationen från kommunfullmäktiges vision och mål till verksamheternas mål. Att förstå och se sammanhang och därmed känna meningsfullhet. En ekonomisk och organisatorisk genomlysning av samtliga verksamheter genomfördes under hösten 2015 med syfte att identifiera utvecklingsområden. Genomlysningen utmanar organisationen och behöver mötas konstruktivt kommer det interna arbetet att prioriteras utifrån: roll och ansvarsfördelning organisation mål, styrning och uppföljning resursfördelning och samverkan. Med utgångspunkt i omvärldsanalysen och de kommunövergripande målen, som kommunfullmäktige fastställt, kommer fokus att vara på ett social hållbart Falköping (inkluderat folkhälsa) med särskilt fokus på följande områden: barn och unga barn och unga/meningsfull fritid arbetsmarknad bostadsförsörjningsplan. Arbetet ska inriktas på tidiga insatser i ett långsiktigt perspektiv. Falköpings kommun utvecklas och det krävs en långsiktig planering för att kunna möta behovet av bostadsbyggande och nya företagsetableringar. En ny översiktsplan ska ta form och ange visioner om Det goda livet i Falköping samt mål och strategier för perioden En lokalförsörjningsplan kommer att arbetas fram för att identifiera nya behov och prioritera mellan nya investeringar i bostäder, förskolor, skolor, infrastruktur och övriga verksamhetslokaler. Att näringslivet utvecklas i en kommun är avgörande för välfärden. Falköpings kommun ska målmedvetet fortsätta arbeta för ett gott företagsklimat och såväl stödja befintliga företag som attrahera nya företagsetableringar, vilket förutsätter en god infrastruktur, där expansion och etableringar möjliggörs genom en god markreserv. Nyföretagande är ett utvecklingsområde under planperioden. Målet med kommunens kommunikation är att den ska vara lätt att begripa och tillgänglig genom många kanaler i synnerhet digitala plattformar. Med utgångspunkt i värdegrunden är arbetet med att profilera platsen och organisationen en prioriterad fråga. Utgångspunkten med demokratiberedningens arbete är bland annat att främja en aktiv medborgardialog. Den övergripande målsättningen är att medborgarna ska känna förtroende för den lokala och representativa demokratin. Genom arbetet ska medborgarna ges bättre förutsättningar att få information om, föra dialog kring och ytterst påverka kommunala beslut. Kraven på god ekonomisk hushållning i kommunallagen innebär att varje generation ska bära kostnaden för service som den beslutat om. Det innebär att det normalt inte är tillräckligt med balanskravet varje år utan att det kräver goda resultat för att kunna garantera att nästkommande generation inte ska behöva ta ut högre skatt för samma service. Näringslivet, civilsamhället och alla falköpingsbor från stad och land i alla åldrar, alla behövs vi för att utveckla Falköping till en god plats att leva, verka och bo i. Tillsammans kan vi! ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 29

30 EKONOMISK REDOVISNING DRIFTREDOVISNING Driftredovisning (TKR) NETTOKOSTNAD T.O.M 31 DECEMBER 2015 BUDGET 2015 EFTER KF-BESLUT OKTOBER 2014 BUDGET 2015 DIFFERENS BUDGET NETTOKOSTNAD SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET Nämnder Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kommunledning Kommunstyrelsens bidragsgivning Miljösamverkan Personalstrategi Trafik Turism Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Räddningsnämnden Falköping Tidaholm Socialnämnden Äldreomsorg och funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Integrationsverksamheten Tekniska nämnden Kommunrevisionen Valnämnden Summa nämnder Centralt Pensioner och lönebikostnader Löneutrymme och förändring av semesterlöneskuld Moms omsorgsboende Reservmedel Driftkonsekvenser av investeringar Interna och externa hyror Bidrag till statlig infrastruktur (E20) Summa centralt SUMMA SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET Vatten och avlopp Biogas SUMMA TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET TOTALT Avskrivningar Återföring av kapitalkostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiering av ombudgeringar via RUR RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Realisationsvinst Realisationsförlust ÅRETS RESULTAT FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

31 DRIFTREDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING Driftanalys Driftredovisningen är kommunens interna redovisning. Den är indelad i tre block: skattefinansierade nämnder, central redovisning och taxefinansierad verksamhet. Kommunfullmäktige beslutar om budgetramar och fördelar skattemedlen till nämnderna. Centrala poster är exempelvis pensioner, avskrivningar och skatter. Taxefinansierad verksamhet finansieras i princip av abonnenterna och inte via skattemedel. Utfallet per nämnd beskrivs översiktligt nedan. Jämförelser görs med Lidköping, Mariestad och riket, närmare bestämt genomsnittet för kommuner med invånare. Jämförelserna baseras huvudsakligen på nettokostnader per invånare enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) och deras räkenskapssammandrag för år År 2015 är inte tillgängligt i skrivandets stund. Verksamhetsindelningen bygger på SCB:s rapportering. BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Nämndens nettokostnader ökade med 6,7 % mellan 2014 och Nämnden kunde för 2015 uppvisa ett överskott mot sin budgetram om 3,5 mnkr. NETTOKOSTNAD FÖRSKOLA, KR/INVÅNARE Riket, Falköping Lidköping Mariestad Nettokostnad förskola per invånare var fortsatt låg i förhållande till riket och jämförbara kommuner. Dock framgår det att skillnaden minskade något under Nettokostnad grundskola inklusive förskoleklass per invånare var lägre än riket och jämförelsekommunerna. I tidsspannet framgår att alla jämförelsekommuner inklusive Falköping låg under riket, men rangordningen varierade mellan åren och kommunerna. Nettokostnad gymnasieskola per invånare var högre än riket och jämförelsekommunerna. De sista två åren märks en betydlig ökning av nettokostnad per invånare i Falköping, medan rikets och jämförelsekommunernas nettokostnad sjunkit över tid. En gymnasieskola med många program, där yrkesprogrammen utgör en stor del, innebär höga kostnader. Dessutom har elevantalet sjunkit över tid i Falköping. NETTOKOSTNAD GRUNDSKOLA (INKLUSIVE FÖRSKOLEKLASS), KR/INVÅNARE Riket, Falköping Lidköping Mariestad NETTOKOSTNAD GYMNASIESKOLA, KR/INVÅNARE Ne#okostnad gymnasieskola, kr/inv Riket, Falköping Lidköping Mariestad ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 31

32 EKONOMISK REDOVISNING DRIFTREDOVISNING BYGGNADSNÄMNDEN Nämndens nettokostnader ökade med 45,8 % från 2014 till Nämnden uppvisade ett överskott gentemot budget om 226 tkr. KOMMUNSTYRELSEN Nämnden visade på ett överskott om 5,8 mnkr mot budget. Överskottet kunde främst härledas till bidragsgivning som uppvisade ett överskott om 5,2 mnkr. En återkommande fråga i samband med översyn av kostnaderna är dels hur många administratörer som är anställda, dels hur många det borde finnas. I diagrammet framgår att Falköping haft en stadigt nedåtgående trend i antalet administratör trots ökande folkmängd fram tills 2014, då antalet ökade med 4 årsarbetare. ÅRSARBETARE, ADMINISTRATÖRER Årsarbetare, administratörer KOMPETENS- OCH ARBETSLIVSNÄMNDEN Nämndens nettokostnader ökade med 24,6 % mellan 2014 och Nämnden kunde för 2015 uppvisa ett överskott mot sin budgetram om 1,5 mnkr. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Riket, Falköping Lidköping Mariestad Nämndens nettokostnader ökade med 7,9 % från 2014 till 2015, och nämnden uppvisade ett överskott gentemot budget om 734 tkr. År 2008 låg Falköping över riket med 156 kr per invånare. Därefter har skillnaden minskat för varje år fram tills år 2011, då riket lade mer pengar än Falköping. Denna trend har fortsatt och skillnaden har ökat för varje år. Under redovisad tidsperiod har Falköpings nettokostnader för fritidsverksamhet ökat med 5,3 %, vilket kan jämföras med 27,7 % för riket. Det finns inga tydliga tecken på att den kommun, som satsar mer pengar, också är den kommun som har mest nöjda invånare. Tvärtom kan ett exempel läggas fram, där Falköping och Odenbadet har fler öppettimmar (37) utöver vardagar klockan 8 17 än Lidköping (31) och Mariestad (15). NETTOKOSTNAD FRITIDSVERKSAMHET, KR/INVÅNARE RÄDDNINGSNÄMNDEN FALKÖPING TIDAHOLM Nämndens nettokostnader ökade med 9,6 % från 2014 till Nämnden landade på ett underskott mot budget om 393 tkr. SOCIALNÄMNDEN Äldreomsorg och funktionsnedsättningens nettokostnader ökade med 5,1 % mellan 2014 och Ett underskott uppvisades mot budget om 21,5 mnkr. NETTOKOSTNAD ÄLDREOMSORG, KR/INVÅNARE Ne#okostnad äldreomsorg, kr/inv Riket, Falköping Lidköping Mariestad Riket, Falköping Lidköping Mariestad Äldreomsorg innehåller många verksamheter. Förutom bland annat särskilda boenden, hemtjänst, larm- och nattpatruller samt sjuksköterskor ligger ansvaret för färdtjänst och bostadsanpassningar inom socialnämndens anvarsområde. Ofta återfinns dessa två verksamheter på tekniska nämnden eller kommunledningsförvaltningen i andra kommuner. Bryts särskilda boenden och hemtjänst ut ur sammanställningen äldreomsorg, har Falköping de lägsta kostnaderna per brukare (85 år och äldre) än jämförelsekommunerna. Brukare i Falköping har en lägre betalningsförmåga. I jämförelsen avgiftsintäkter kr/invånare (65 år och äldre) betalar Falköping 718 kr, Lidköping kr och Mariestad kr. Detta påverkar givetvis nettokostnaden per invånare. 32 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

33 DRIFTREDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING KOSTNAD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING, KR/INVÅNARE TEKNISKA NÄMNDEN Riket, Falköping Lidköping Mariestad Nämndens nettokostnader minskade med 0,9 % i förhållande 2014 och nämnden uppvisade ett överskott mot budget om 10,4 mnkr. NETTOKOSTNAD GATOR, VÄGAR, PARKERING SAMT PARKER, KR/INVÅNARE Falköping hade högre kostnader än jämförelsekommunerna när det gäller personlig assistans. Däremot hade Falköping de lägsta kostnaderna per brukare när det gäller boende enligt LSS och daglig verksamhet. I det nationella utjämningssystemet fick Falköping ersättning ur systemet med 13,5 mnkr, medan de båda jämförelsekommunerna fick lägga 8,1 respektive 2,6 mnkr till systemet. NETTOKOSTNAD INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG, KR/INVÅNARE Riket, Falköping Falköping Lidköping Mariestad Individ- och familjeomsorgsnettokostnaderna minskade med 3,9 % mellan 2014 och Ett överskott uppvisades mot budget om 8,2 mnkr. Den socioekonomiska påverkan i Falköping är stor. Detta påverkar kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Andelen biståndsmottagare i Falköping var 6,0 medan motsvarande andel var 2,7 i Lidköping och 3,0 i Mariestad. Andelen barn, som ingick i familjer med ekonomiskt bistånd, var 11,7 i Falköping, 4,2 i Lidköping och 4,8 i Mariestad. För invånare år med låg inkomst var andelen i Falköping 22,3, 17,2 i Lidköping och 20,0 i Mariestad. Gällande kostnaderna för barn- och ungdomsvård låg de tre kommunerna ungefär på samma kostnader. Falköping var dock inte i topp. Samma gällde för kostnader för missbruksvård, där Mariestad toppade Riket, Falköping Lidköping Mariestad Falköpings kommun har ett frivilligt åtagande att sköta gångbanor åt fastighetsägare. Detta ansvar överlåter majoriteten av Sveriges kommuner med stöd av lagtext till fastighetsägare. I jämförelse med andra kommuner hade Falköpings kommun något lägre kostnader för skötsel av gator, parker och parkeringar än riket och även lägre än Mariestad och Lidköping. Kostnaden för offentlig belysning sjönk under 2015 jämfört med föregående år. Flera större renoveringar av belysningen skedde under 2014 såsom Stora Torget och Torstenssongatan. Under 2015 startades utbytet mot mer kostnadseffektiva LED-belysningar i större omfattning, vilket resulterade i mindre underhåll och mindre energiåtgång. Under 2015 sänktes energiförbrukningen med cirka 6 %. I jämförelse med övriga kommuner i Sverige hade Falköping en genomsnittlig kostnad för den offentliga belysningen. Gällande nettokostnader för enbart parker per invånare låg Falköping under riket och betydligt under Mariestad och Lidköping. ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 33

34 EKONOMISK REDOVISNING INVESTERINGSREDOVISNING Investeringsredovisning Under 2015 uppgick nettokostnaderna för kommunens investeringar till 154,3 mnkr. Investeringstakten var förhållandevis hög under året och de investeringar, som översteg 1 mnkr, redovisas på nästa sida. BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR Utbyggnaden av handelsområdet Ållebergscenter fortsatte genom att Agnestadsgatan färdigställdes. Gång- och cykelvägar byggdes och lekplatser rustades upp. Ombyggnad av Sankt Sigfridsgatan, etapp 4, utfördes. Energieffektiviseringar av offentlig belysning gjordes. En ny kombiterminal på Marjarps logistikcentrum togs i bruk och arbetet med nya gator och industrigator påbörjades. Action-/cykelpark, boende vid förskolan Gunghästen och ombyggnad av Katarinagården färdigställdes och slutredovisades. Köksombyggnader gjordes bland annat på Vartofta förskola, Yllestads skola och Frökindsgården. Etapp 1 och 2 av ombyggnaden av Floby äldreboende blev färdigt. Energisparåtgärder gjordes bland annat på Centralskolan, Flobyskolan, Lärcenter och brandstation. VATTEN OCH AVLOPP Vatten- och spillvattenledningen mellan Vartofta och Falköping blev klar. Slutredovisning sker separat. Även en spillvattenledning mellan Borgunda och Dala togs i bruk. Därmed togs Borgunda avloppsreningsverk ur bruk och spillvattnet renas i Stenstorp. Byte av vatten-, spillvattenoch dräneringsledningar utfördes i Falköping och flera tätorter. VA-ledningar byggdes på Vilhelmsro V3, kvarteret Megaliten. VA-ledningar anlades för att möjliggöra anslutning av avloppsföreningar på olika orter. BIOGAS En ny mottagningsstation för matavfall togs i bruk under året. Slutredovisning sker separat. INVENTARIER OCH FORDON Maskiner och inventarier förnyades löpande för att behålla maskinparken i ett gott skick köpte Park/ Gata-avdelningen in en lastmaskin och redskap för gräsyteskötsel och vinterväghållning. Under 2015 köptes även en räddningsbil för drygt 2,0 mnkr in. Ny- och/eller återinvesteringar i yttre och inre inventarier gjordes inom barn- och utbildnings-, social- samt kompetens- och arbetslivsnämnden. 34 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

35 INVESTERINGSREDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING INVESTERINGAR 2015 NÄMND (TKR) NETTOKOSTNAD T.OM. DEC 2015 BUDGET 2015 DIFFERENS BUDGET NETTOKOSTNAD Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Exploateringsbudget Exploateringsbudget intäkter Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Räddningsnämnden Falköping Tidaholm Socialnämnden Tekniska nämnden VA Biogas Summa nämnder INVESTERINGAR ÖVER 1 MNKR 2015 NETTOKOSTNAD 2015 (TKR) Byggnader och anläggningar Floby vårdcentral FEP (tidigare EPC) Gator, vägar och parkeringsplatser Action-/cykelpark Förskolan Vartofta Lekplatser Kyrkerörskolan Villa Karlsro Förskolan Gunghästen Offentlig belysning Katarinagården Flobyskolan Åsleskolan Frökindsgården Inventarier Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Datorisering Kompetens- och arbetslivsnämnden Fordon Lastmaskin Räddningsbil Vatten och avlopp Ledningsnät Biogas Mottagningsstation för matavfall Totalt ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 35

36 EKONOMISK REDOVISNING FINANSIERINGSANALYS Finansieringsanalys FINANSIERINGSANALYS (TKR) NOT SAMMANSTÄLLD REDOVISNING KOMMUNEN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för avskrivningar Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Ändrad redovisningsprincip Ökning/minskning av förråd och varulager Ökning/minskning av kortfristiga skulder MEDEL FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Nettoinvesteringar Förvärv av anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar MEDEL FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Bidrag till statlig infrastruktur (E20) Social investeringsreserv (SIR) Amorteringar Ökning/minskning av aktier Ökning/minskning av andelar Ökning/minskning av obligationer Upp-/nedskrivning av aktier/obligationer Utdelningar Ökning/minskning av långfristiga fordringar MEDEL FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

37 RESULTATRÄKNING EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning SAMMANSTÄLLD REDOVISNING KOMMUNEN RESULTATRÄKNING (TKR) NOT Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Realisationsvinst Realisationsförlust Uppskjuten skatt Skatt Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Finansiell analys av resultaträkningen Nedan speglas olika finansiella aspekter av den kommunala ekonomin. Vid nedanstående analys är det bra att känna till följande: I analysen förekommer ibland trendpilar. En grön trendpil visar på en positiv utveckling ur kommunens synvinkel, där utvecklingen under det senaste året var bättre än genomsnittet för de tre föregående åren. En röd trendpil visar följaktligen motsatsen. Ibland jämförs Falköping med en jämförelsegrupp bestående av tolv kommuner i Västra Götalands län av liknande storlek ( invånare). Kommunerna är Ale, Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum, Lidköping, Mariestad, Mark, Partille, Stenungsund, Ulricehamn och Vänersborg. VERKSAMHETENS INTÄKTER OCH KOSTNADER Kommunens intäkter består inte enbart av skatteintäkter och generella bidrag. Under posten verksamhetens intäkter ligger även intäkter som försäljningsintäkter, bidrag, taxor och avgifter. Verksamhetens intäkter ökade under året med 14,0 %. Verksamhetens bruttokostnader ökade med 6,3 %. Att kostnaderna ökade, hade med allmän inflation och löneökningar att göra och är naturligt. Löneökningarna i kommunen var på 3,2 %. Kostnadsökningen berodde även på volymökningar. För mer information om kommunens kostnader, se avsnitten Driftredovisning och Driftanalys. Ett centralt begrepp inom den kommunala ekonomin är nettokostnadsandel. Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som används för att finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto. Nyckeltalet 100 % innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. NETTOKOSTNADSANDEL KOSTNADENS ANDEL AV SKATTEINTÄKTER TREND Verksamhetens andel 92,5 90,9 94,2 95,2 93,7 92,5 93,4 89,8 89,4 93,1 92,6 Avskrivningarnas andel 3,7 3,5 3,6 3,8 3,9 4,0 4,0 4,2 5,7 5,0 5,3 Finansnettots andel 0,6 0,4 0,4 0,6 0,7 0,8 0,8 0,9 0,6 0,7 0,4 Summa 96,8 94,8 98,2 99,5 98,4 97,2 98,2 95,0 95,7 98,8 98,3 ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 37

38 EKONOMISK REDOVISNING RESULTATRÄKNING Nettokostnadsandelen förbättrades för 2015 och hamnade på 98,3 %. Det var en följd av ökade intäkter med bland annat bättre skatte- och statsbidragsutveckling jämfört med En återbetalning från AFA-försäkring förbättrade också intäktssidan och reducerade nettokostnaderna. Trenden visar att avskrivningarna ökat över tid en följd av att kommunen varit i en tung investeringsfas. Att avskrivningarna minskade 2014, berodde främst på att det låg en engångsnedskrivning med i denna post från UTVECKLING AV KOSTNADER SAMT SKATTER OCH STATSBIDRAG I relation till jämförelsegruppen låg Falköping högre, då jämförelsegruppskommunerna snittade på 97,8 % i nettokostnadsandel över en treårsperiod. GENOMSNITTSRÄNTA (PROCENT) 6,00 För att ha en ekonomi i balans bör inte nettokostnaderna öka mer än skatte- och statsbidragen. För 2015 översteg skatte- och statsbidragsutvecklingen nettokostnadsutvecklingen något. Anledningen var högre skatter och statsbidrag jämfört med 2014 samtidigt som ökade intäkter med bland annat återbetalning från AFA-försäkring minskade nettokostnaderna. 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0, Falköpings långfristiga lån uppgick till 663 mnkr. En kortfristig del om 15 mnkr inkluderades i dessa 663 mnkr. Den genomsnittliga upplåningsräntan låg på 1,77 %. De senaste åren har denna upplåningsränta blivit allt lägre. Nettoräntan, där de finansiella intäkterna inkluderas, var 0,66 %. REALISATIONSVINST/-FÖRLUST Denna post är i allmänhet en liten marginell post för kommunen. En realisationsvinst kan uppkomma vid försäljning av till exempel fastigheter över aktuellt anskaffningsvärde. Vid motsatt förhållande kan en realisationsförlust uppstå uppgick realisationsvinsten till 1,1 mnkr och realisationsförlusten till 48 tkr. 38 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

39 RESULTATRÄKNING EKONOMISK REDOVISNING ÅRETS RESULTAT ÅRETS RESULTAT Årets resultat innehåller alla löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ligga på över 2 procent sett över en längre tidsperiod. Av diagrammet framgår att årets resultat inte nådde denna nivå 2015 utan landade på 1,8 % inkluderat återbetalning från AFA. Årets resultat på 30,1 mnkr var bättre än budgeterat och innebar en positiv budgetavvikelse om drygt 17,4 mnkr gentemot flerårsplanen I resultatet ovan ingick bidrag till statlig infrastruktur (E20) om 7 mnkr. Fullmäktige har beslutat om avsättning till E20 med 7 mnkr årligen i 10 år med start år ,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Årets resultat inklusive AFA som andel av ska>eintäkter och generella statsbidrag (%) Årets resultat exklusive AFA som andel av ska>eintäkter och generella statsbidrag (%) Genomsnittet för jämförelsegruppen avseende resultat per invånare för år 2014 var 582 kronor/invånare. Årets resultat för Falköping innebar 927 kronor/invånare. ÅRETS RESULTAT TREND Årets resultat (mnkr) 22,3 20,0 38,0 64,8 23,9 9,5 23,4 42,7 28,7 79,2 68,5 23,0 30,1 Årets resultat inklusive AFA som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag (%) Årets resultat exklusive AFA som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag (%) 2,1 1,8 3,2 5,2 1,8 0,7 1,7 2,9 1,9 5,1 4,3 1,4 1,8 2,1 1,8 3,2 5,2 1,8 0,7 1,7 2,9 1,9 3,1 3,4 1,4 1,0 ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 39

40 EKONOMISK REDOVISNING BALANSRÄKNING Balansräkning BALANSRÄKNING (TKR) NOT SAMMANSTÄLLD REDOVISNING KOMMUNEN TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Programvaror Goodwill Byggnader och mark Pågående arbeten Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd och exploateringsmark Kortfristiga fordringar Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL 20 Bundet kapital Bundna reserver Fritt kapital Balanserat eget kapital Fria reserver Årets resultat Summa eget kapital AVSÄTTNINGAR Avsättning för pensioner Avsättning för återställande av avfallstipp Avsättning för omstruktureringsåtgärder Avsättning för uppskjuten skatt Summa avsättningar SKULDER Långfristiga skulder Statlig infrastruktur (E20) Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ställda panter Fastighetsinteckningar Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Borgen och övriga ansvarsförbindelser varav kommunala bolag övriga förlustgaranti egna hem SUMMA STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

41 BALANSRÄKNING EKONOMISK REDOVISNING Finansiell analys av balansräkningen Nedan speglas olika finansiella aspekter av den kommunala ekonomin. Vid nedanstående analys är det bra att känna till följande: I analysen förekommer ibland trendpilar. En grön trendpil visar på en positiv utveckling ur kommunens synvinkel, där utvecklingen under det senaste året var bättre än genomsnittet för de tre föregående åren. En röd trendpil visar följaktligen motsatsen. Ibland jämförs Falköping med en jämförelsegrupp bestående av tolv kommuner i Västra Götalands län av liknande storlek ( invånare). Kommunerna är Ale, Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum, Lidköping, Mariestad, Mark, Partille, Stenungsund, Ulricehamn och Vänersborg. INVESTERINGAR Nettoinvesteringar avser investeringar som minskats med eventuella försäljningsintäkter och bidrag. Kommunens investeringar har ökat kraftigt sedan 2008, men 2014 sjönk investeringsnivån återigen under 200 mnkr och 2015 skedde ytterligare en nedgång av nettoinvesteringskostnaderna jämfört med föregående år. NETTOINVESTERINGAR SOM ANDEL AV SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG (%) 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, anses vara självfinansierande. Självfinansieringsgraden var ,3 %. Investeringarna var med andra ord inte självfinansierade. KASSALIKVIDITET Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga betalningsberedskap. Om måttet är under 100 % innebär det att de kortfristiga skulderna överstiger likvida medel och kortfristiga fordringar. KASSALIKVIDITET (%) 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Kassalikviditeten låg per den 31 december 2015 på 68,5 %. Genomsnittet för jämförelsegruppen år var 152,6 %. En god kassalikviditet krävs vid hög investeringstakt. Samtidigt är det en avvägning mellan hög likviditet och lägre avkastning alternativt lägre likviditet och högre avkastning. Om de finansiella anläggningstillgångarna skulle medräknas, som trots sin långsiktiga placeringsinriktning kan omsättas till likvida medel inom kortfristig tid, skulle likviditeten hamna på 114,8 %. Under åren låg investeringarna i Falköping i genomsnitt på 12,3 % som andel av skatteintäkter och bidrag. Det var högre än jämförelsegruppen, vars genomsnitt var 9,6 % låg andelen på 9,0 %. Ett mått som kan studeras är hur stor del av årets investeringar som är självfinansierade. Med detta menas att investeringsutgiften ska motsvara summan av årets resultat och avskrivningar. Anledningen till att beräkna denna kvot är för att se hur mycket kommunen kan investera utan att behöva låna till sina investeringar. Årets resultat på 30,1 mnkr + årets avskrivningar om 90,6 mnkr skulle följaktligen tillåta investeringar på 120,7 mnkr för att dessa ska ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 41

42 EKONOMISK REDOVISNING BALANSRÄKNING SOLIDITET RESULTATUTJÄMNINGSRESERV (RUR) Eget kapital Avsä:ningar Långfris@ga skulder KorEris@ga skulder Det finns i kommunallagen en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv. Denna reserv kan användas för att utjämna intäkter över en konjukturcykel under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. RUR är frivillig att tillämpa Falköpings kommun har beslutat följande regler för hanteringen av RUR: Kommunens egna kapital var vid årsskiftet drygt 872 mnkr. Kommunens skuldsättning vid årsskiftet bestod av kortfristiga skulder om 419 mnkr, långfristiga lån 663 mnkr (varav 15 mnkr bokades som kortfristig skuld) och avsättningar 93 mnkr. Pensionsförpliktelserna, som inte finns upptagna bland avsättningar och skulder, uppgick 2015 till 749 mnkr. Soliditeten är ett mått på hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel. Måttet uppgick 2015 till 41,5 %; för jämförelsegruppen 2014 till 54,4 %. Tas hänsyn till de pensionsförpliktelser, som inte finns medtagna som skuld eller avsättning, hamnade istället soliditeten på 5,9 %. Motsvarande för jämförelsegruppen år 2014 var 14,6 %. Ett bra sätt att öka soliditeten är att höja resultatnivån. Sedan 2003 har kommunens tillgångar vuxit med 95,5 % och det egna kapitalet med bara 52,3 %. Avseende långfristiga skulder låg genomsnittet för jämförelsegruppen år 2014 på 13,4 tkr per invånare. Falköpings kommuns långfristiga skulder exklusive den kortfristiga delen var ,9 tkr per invånare. Sedan 2010 har den långfristiga skulden ökat med drygt 8 tkr per invånare. Reservering till RUR får ske med det belopp som kommunens balanskravsjusterade resultat överstiger 2 % av skatter och bidrag. Om kommunens soliditet inklusive hela pensionsskulden är positiv, får i stället reservering till RUR ske med det belopp som kommunens balanskravsjusterade resultat överstiger 1 % av skatter och statsbidrag. Disponering av medel från RUR får ske med det belopp som ges av en skattekraftsutveckling som understiger 3 %. Kommunens soliditet inklusive hela pensionsskulden var positiv samtidigt som kommunens resultat översteg 1% av skatter och bidrag. Det ger utrymme att reservera till RUR. Falköpings kommun har från tidigare år 60,8 mnkr i resultatutjämningsreserven (RUR), vilket anses vara tillräckligt just nu. Därför görs ingen ytterligare reservering SOCIAL INVESTERINGSRESERV (SIR) Kommunfullmäktige beslutade att inrätta en social investeringsreserv (SIR) med en ingående balans om 10 mnkr. Syftet med den sociala investeringsreserven är att genom ett hälsofrämjande, förebyggande arbete eller tidiga insatser bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede. Falköpings kommun hade vid ingången av år mnkr i social investeringsreserv. Vid utgången av år 2015 var beloppet 11,7 mnkr. Ingen ytterligare reservering till SIR från 2015 års resultat är beslutad. 42 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

43 NOTFÖRTECKNING EKONOMISK REDOVISNING Notförteckning BELOPP I TKR SAMMANSTÄLLD REDOVISNING KOMMUNEN NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsmedel Avgifter och ersättningar Hyror och arrenden Bidrag Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Förtroendemän Personal Sociala avgifter Pensionskostnader Material och tjänster Bidrag, vård och ersättningar Summa verksamhetens kostnader NOT 3 AVSKRIVNINGAR Fastigheter och anläggningar Maskiner, transportmedel och inventarier Summa avskrivningar NOT 4 SKATTEINTÄKTER OCH GENERELLA STATSBIDRAG Kommunalskatt Generella statsbidrag Inkomsts-/kostnadsutjämning Summa skatteintäkter och generella statsbidrag NOT 5 FINANSIELLA INTÄKTER Ränta på likvida medel Summa finansiella intäkter NOT 6 FINANSIELLA KOSTNADER Räntor på lån Ränta på pensionsavsättningar Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader NOT 7 VINST VID FÖRSÄLJNING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Realisationsvinster vid försäljning Realisationsförluster vid försäljning Omstrukturering Summa vinst vid försäljning av anläggningstillgångar NOT 8 JUSTERING FÖR ÖVRIGA EJ LIKVIDPÅVERKANDE POSTER Avsättning förtroende Avsättning till pensionsskuld Avsättning för återställande avfallstipp Avsätttning för omstruktureringsåtgärder Skatter och övrigt Summa justering för övriga ej likviditetspåverkande poster ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 43

44 EKONOMISK REDOVISNING NOTFÖRTECKNING BELOPP I TKR SAMMANSTÄLLD REDOVISNING KOMMUNEN NOT 9 FÖRVÄRV AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Summa bruttoinvesteringar Varav kostnad för egna arbeten NOT 10 FÖRSÄLJNING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Försäljning av mark Erhållna investeringsbidrag Försäljning av fastighet Försäljning av inventarier Summa försäljning av anläggningstillgångar NOT 11 AMORTERINGAR Nordea SEB Övriga Omklassning av lån Summa amorteringar NOT 12 ÖKNING/MINSKNING AV LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Falbygdens Hästsportsförening Falköpings Folkets Park, ekonomisk förening Falbygdens Bredband AB Falköping Alpin, ekonomisk förening Mularps vind Övrigt Summa ökning/minskning av långfristiga fordringar NOT 13 GOODWILL Ingående anskaffningsvärde Nyanskaffningar Årets avskrivningar Totalt goodwill NOT 14 BYGGNADER OCH MARK Ingående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljning Investeringsbidrag Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Anläggningar för affärsverksamhet Ingående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljning Investeringsbidrag Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Totalt byggnader och mark FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

45 NOTFÖRTECKNING EKONOMISK REDOVISNING BELOPP I TKR SAMMANSTÄLLD REDOVISNING KOMMUNEN NOT 15 MASKINER OCH INVENTARIER Ingående bokfört värde, brutto Ingående bokfört värde, avskrivningar Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljning Investeringsbidrag Årets avskrivningar Utgående bokfört värde NOT 16 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Uppskjuten skattefordran Aktier Hotellfastigheter i Falköping AB Ekehagens forntidsby AB Falbygdens Bredband AB Falköpings Hyresbostäder AB Forskningsstation Mösseberg AB Mularps Vind AB Backgårdens Vind AB Green Market Sweden AB Andelar Falbygdens Mat och Kultur, ekonomisk förening Svensk Turism AB Svenska Turistrådet Kommuninvest Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) Bruk för alla Bostadsrättsföreningen Glasmästaren Andra långfristiga värdepappersinnehav Aktier och obligationer, pensionsmedel Telia Swedbank Ratos pref Volvo Sandvik SEB A Astra Carnegie hälsa Deutsche Bank KBC Bank Societe Generale Handelsbanken ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 45

46 EKONOMISK REDOVISNING NOTFÖRTECKNING BELOPP I TKR SAMMANSTÄLLD REDOVISNING KOMMUNEN NOT 16 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (FORTS.) Obligationer, förlagsbevis Klövern Nordea Deutsche Bank KBC Bank Societe Generale Långfristig utlåning Statlig infrastruktur (E20) Bidrag till statlig infrastruktur (E20) Summa finansiella anläggningstillgångar NOT 17 FÖRRÅD OCH EXPLOATERINGSMARK Förråd Exploateringsmark Summa förråd och exploateringsmark NOT 18 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Interimsfordringar Fakturafordringar Preliminär skatt Övriga fordringar Summa kortfristiga fordringar NOT 19 KASSA OCH BANK Kassa Bank Plusgiro Summa kassa och bank NOT 20 EGET KAPITAL Utgående eget kapital enligt fastställd balansräkning Justering eget kapital, avskrivningar Årets resultat Utgående balans eget kapital Därav disponeras för pensioner intjänade före Därav resultatutjämningsreserv Därav social investeringsreserv NOT 21 AVSÄTTNINGAR Avsättning för återställande av avfallstipp Avsättning för omstruktureringsåtgärder Avsättning för pensioner Avsättning för garanti- och särskild ålderspension Avsättning för pensioner till förtroendemän Finansiell kostnad Avsättning för uppskjuten skatt Avsättning för särskild löneskatt Summa avsättningar NOT 22 LÅNGFRISTIGA SKULDER Ingående låneskuld Nyupplåning under året Årets amortering Summa långfristiga skulder FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

47 NOTFÖRTECKNING EKONOMISK REDOVISNING BELOPP I TKR SAMMANSTÄLLD REDOVISNING KOMMUNEN NOT 23 KORTFRISTIGA SKULDER Interimsskulder Leverantörsskulder Preliminär skatt och sociala avgifter Semester- och ferielöneskuld Upplupna räntor Pensionskostnad, individuell del Löneskatt, individuell del Kortfristig del av långfristig skuld KLIMPEN Övriga skulder Summa kortfristiga skulder NOT 24 PENSIONSFÖRPLIKTELSER Pensionsskuld som uppkommit före 1998 vid årets början Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Utbetalningar Sänkning av diskonteringsränta Aktualisering Bromsen Övrig post Löneskatt Summa pensionsförpliktelser NOT 25 BORGEN OCH ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER Kommunägda företag - Falköpings Hyresbostäder AB Egna hem och småhus - SBAB Bank AB BKN (Statens bostadskreditnämnd) AB Balken Finans Sweden Övriga - Föräldrakooperativet Borgunda Dala daghem ekonomisk förening Bostadsrättsföreningen Tryggheten Fiber Falbygdens ekonomiska förening Grolanda Fiber ekonomisk förening Bredband Jättene Övriga Summa borgen och övriga ansvarsförbindelser ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 47

48 EKONOMISK REDOVISNING REDOVISNINGSPRINCIPER FINANSIELL RAPPORT Redovisningsprinciper Den kommunala redovisningen regleras av Lagen om kommunal redovisning (SFS 1997:614). Rådet för kommunal redovisning (RKR) ger anvisningar och rekommendationer för kommunsektorns redovisning. Falköpings kommun följer lagen och tillämpar redovisningsprinciperna med följande undantag. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser ( RKR 7.1) Kommunen återlånar pensionsmedlen i sin helhet och avviker därmed från förvaltningsberättelsens formkrav. Inga finansiella placeringar är att hänföra till förvaltning av pensionsmedel. Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar (RKR 18) Investeringsbidrag och ersättning för gatukostnader redovisas som en inkomst i projektredovisningen och minskar därmed anskaffningsvärdet. Metoden fungerar bra och ger exakt samma resultat som rekommendationen. Komponentavskrivning (RKR 11.4) En projektgrupp bestående av en ekonom från ekonomiavdelningen, en ekonom från samhällsbyggnadsförvaltningen, VA-chefen, fastighetschefen och chefen för Park/Gata tog under 2015 fram regler för hur Falköpings kommun ska tillämpa komponentavskrivning. Reglerna bygger på riktlinjer från SKL och är anpassade efter hur Falköpings kommun genomför större underhållsarbeten. Reglerna ska tillämpas på alla nya byggnader och vägar som blir klara under Införandet av komponentavskrivning för VA-anläggningar planeras till Finansiell rapport Falköpings kommuns finansiella rapport per 31 december 2015 LÅNESKULD Kommunens långfristiga lån uppgick den 31 december till 663 mnkr. I dessa 663 mnkr var en kortfristig del om 15 mnkr inkluderad. Bunden ränta av låneskulden uppgick till 300 mnkr och resterande 363 mnkr bestod av rörlig ränta. Den genomsnittliga räntan för låneskulden uppgick till 1,77 %. Som framgår av det första diagrammet uppgick räntekostnaden per den 31 december till 11,6 mnkr och finansiella intäkter utdelningar och räntor till 7,3 mnkr. Nettoräntan, det vill säga differensen mellan räntekostnad och finansiella intäkter, uppgick till 0,66 %. Kommunen gjorde ingen upplåning under Det extrema ränteläget i världen och Sverige gjorde att kommunen inte fick någon ränta för sina likvida medel. Å andra sidan hade kommunen låga räntekostnader för sina lån. Om kommunen enbart hade rörliga räntor på sin låneskuld, skulle räntekostnaden vara obetydlig. Riksbankens styrränta blev negativ under 2015 och låg i juli december på 0,35 %. En negativ styrränta är unik; av världens länder är det Sverige, Danmark, Schweiz och Japan som har negativ styrränta Övriga avvikelser Avvikelser sker från 8 kap. 3a i kommunallagen, då inga särskilda föreskrifter antagits för medel avsatta till pensionsförpliktelser. Från och med 2013 är frågan reglerad i finanspolicyn Redovisning av exploateringsområden sker i investeringsredovisningen. Enligt rekommendationen ska en uppdelning göras på omsättnings- respektive anläggningstillgång. 0 Finansiella kostnader Finansiella kostnader Finansiella intäkter Finansiella intäkter Nettoränta 48 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

49 FINANSIELL RAPPORT EKONOMISK REDOVISNING AKTIER OCH OBLIGATIONER I bokslutet 2005 avsattes 14 mnkr för att mildra framtida kostnader för den gamla pensionsskulden. Från och med 2006 års budget och till och med 2014 budgeterades 7 mnkr årligen för att finansiera pensionskostnader under kommande år. Den sammanlagda avsättningen uppgår till 77 mnkr och är placerad i aktier och i räntebärande företagsobligationer. Innehavet av aktier består av bolagen som framgår av det andra diagrammet. Även innehavet per bolag framgår därav. Företagsobligationerna består av europeiska bankobligationer i Deutsche Bank, Kbc bank, Societe Generale, DNB, Danske bank, SEB och HSBC. Anskaffningsvärdet i aktier var 59,8 mnkr och i obligationerna 17,2 mnkr. Sammanlagt uppgick det totala anskaffningsvärdet till 77 mnkr. Sedan kommunen började placera pensionsmedel har kommunen erhållit utdelning med 7,4 mnkr. Volatiliteten var stor på börsen under sommaren/hösten och fortsatte under slutet av året. Detta medförde att värdet på aktierna den 31 december minskade med 1,3 mnkr. Rent teoretiskt visar det tredje diagrammet att det finns en fallhöjd på drygt 10 %, 6,1 mnkr, innan värdet på kommunens innehav är samma som anskaffningsvärdet. LIKVIDITET Kommunens likvida medel uppgick den 31 december till 172,4 mnkr. I denna summa ingick inte avsättningen till kommunens pensionsmedel. Av de likvida medlen var 20,4 mnkr placerade i företagsobligationer. Resterande 152 mnkr fanns på bankkonton. Kursökningen på företagsobligationerna uppgick den 31 december till 2 mnkr. De likvida medlen kan anses vara något höga men tas hänsyn till kommunens kommande investeringar ändras bilden. Kommunens investeringar per den 31 december uppgick till 154,3 mnkr. Den totala investeringsbudgeten för 2015 var 332,3 mnkr inklusive ombudgeteringar. Skulle kommunen genomföra budgeterade investeringar för 2015 inklusive ombudgeteringar skulle 5,6 mnkr saknas, allt annat lika Telia Swedbank Volvo Sandvik SEB Handelsbanken Astra ,3 7,4 Anskaffningsvärde Anskaffningsvärde Kursökning Avkastning ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 49

50 50 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015 Å

51 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN VERKSAMHETSREDOVISNING Barn- och utbildningsnämnden Ordförande: Ingvor Bergman Förvaltningschef: Pernilla Bjerkesjö VERKSAMHET Förskola Kommunen bedriver förskoleverksamhet på 19 förskolor som tillsammans utgör 64 avdelningar. Utöver de kommunala förskolorna finns 11 enskilda förskolor med tillsammans 19 avdelningar. Cirka 30 vårdnadsbidrag utbetalas till föräldrar med barn i åldrarna 1 3 år. Natt- och helgomsorg erbjuds i kommunen och nyttjas av cirka 60 barn. Grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem Grundskoleverksamhet bedrivs på 18 skolor organiserade i 11 enheter i kommunal regi och från läsåret 2013/14 även på en grundskola i enskild regi. Samtliga skolor, som undervisar barn/elever 6 12 år, har fritidshem integrerat i sin verksamhet. På 4 av de enskilda förskolorna bedrivs fritidshemsverksamhet integrerat. Musikskola Den kommunala musikskolan erbjuder stort utbud av undervisning och kurser inom sång, musik, dans, rytmik med mera. Fritidsgårdar Fritidsgårdsverksamheten är en öppen verksamhet som erbjuds på kvällar och helger. Fritidsgårdar finns i Floby, Gudhem. Kinnarp och Stenstorp och i centralorten finns Ungdomens hus i anslutning till Odenhallen. Övrigt Stödfunktioner till verksamheterna i form av nämndsorganisation, förvaltningsledning, kapitalkostnad avseende inventarier och övergripande kompetensutveckling. Gymnasieskola Ållebergsgymnasiet har ett brett programutbud och erbjuder 13 nationella program (5 högskoleförberedande program och 8 yrkesprogram), ett riksidrottsgymnasium för volleyboll samt riksintag för hantverksprogram guldsmed. Därutöver erbjuds fem introduktionsprogram för elever som är obehöriga till nationellt program. Utöver riksintag guldsmed och riksidrottsgymnasium för volleyboll har Falköping en nationellt godkänd idrottsutbildning inom fotboll (NIU). VERKSAMHETENS FÖRDELNING DRIFTREDOVISNING Förskola Grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem Gymnasieskola SPC inklusive särskola Musikskola Fritidsgårdar Övrigt Specialpedagogiskt centrum (SPC) inklusive särskola SPC ansvarar för tvärprofessionella insatser inom elevhälsan till barn och elever i behov av särskilt stöd. I kommunen finns grundsärskola och inriktningen inom grundsärskolan som kallas träningsskola. Gymnasiesärskolan erbjuder ett nationellt program, programmet för hälsa, vård och omsorg, samt det individuella programmet. BARN- OCH UTBILDNINGS- NÄMNDEN (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 51

52 VERKSAMHETSREDOVISNING BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN EKONOMI Även i år visade nämnden ett positivt ekonomiskt resultat på tkr, vilket motsvarar drygt 0,5 % budgetavvikelse. Resultatet inkluderade föregående års balanserade resultat, tkr, vilket innebär att den av KF tilldelade ramen var fullt ut förbrukad. Gymnasieskolan genererade ett överskott även i år, men även de flesta enheterna inom grundskola/förskola uppvisade positiva resultat. Trots aktivt rekryteringsarbete kunde ett flertal tjänster inte tillsättas med behörig personal. Inom svenska som andraspråk, specialpedagogik och modersmål var bristen som störst. Kommunens budget kompletterades ytterligare med etableringsersättning för nyanlända och riktade statsbidrag inom olika områden: lågstadiesatsning, karriärtjänster, mindre barn i förskolan, natt- och helgomsorg, kvalitetssäkrande åtgärder förskola, lärarlyft, läxhjälp och sommarskola. ÅRETS HÄNDELSER Hästbackens förskola färdigställdes och invigningen skedde i mitten av mars. Under hösten flyttades Kinnarps förskola till tillfälliga moduler för att bereda plats till byggarbetet. Den första etappen av Stenstorps skola startade och projektering för Åsarps skola inleddes. Mottagningsenheten startade sin verksamhet till höstterminen. Där undervisades nyanlända elever några månader innan de integrerades i sina ordinarie klasser. Många av eleverna var i gymnasieålder och det ledde till att gymnasiets introduktionsprogram IM-språk ökade. Samtliga grundskoleenheter var välfyllda och lokalbristen blev än mer påtaglig under året. Statens satsning i form av statsbidrag till lågstadiesatsning och mindre barngrupper i förskolan söktes och beviljades. För att kommunen ska få behålla medlen måste de åtgärder, som framfördes i ansökan, ha verkställts och risk finns att pengarna kommer att behöva återbetalas. I april tillträdde ny skolchef. Höstens utvecklingsarbete handlade om fokusområden för ökad måluppfyllelse: språkutvecklande arbetssätt höga förväntningar utmanande kollegialt lärande. Fortsatt arbete pågick efter skolinspektionens granskning Årets kompetensutvecklingsinsatser var bland annat förskolelyftet för 55 förskolepersonal, upptakt inför läsåret för all skolpersonal, som handlade om elevstöd, förstudie inför matteprojekt och lärande för bedömning på gymnasieskolan. Många olika kulturaktiviteter erbjöds våra elever. Finansiering skedde bland annat via medel från Statens kulturråd, där kommunen beviljades cirka 900 tkr för läsåret 2015/2016. Även medel från Kultur i Väst bidrog till finansieringen. Under året genomfördes olika projekt bland annat Sjung och lär, som syftar till att främja elevernas läsoch skrivinlärning. Under hösten genomförde ett konsultföretag en granskning av kommunens verksamheter. Särskild översyn gjordes av skolorganisationen. I december presenterades rapporten för förtroendevalda och tjänstemän. Fortsatt analys och bearbetning av materialet kommer att göras under Rekrytering av personal inom samtliga verksamhetsformer fortsatte, men Falköping liksom övriga kommunsverige hade svårt att hitta behöriga sökande. För att täcka behovet av modersmålsstödjare startade förvaltningen tillsammans med Arbetsförmedlingen en 6 månader lång pilotutbildning för nyanlända som leder till anställning på våra förskolor och skolor. Satsning för att kompetensutveckla pedagoger till speciallärare och lärare i svenska som andraspåk fortgick. 52 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

53 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN VERKSAMHETSREDOVISNING VERKSAMHETSREDOVISNING BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN FÖRSKOLA Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Volymnyckel antal inskrivna barn per 15 oktober Nettokostnad/volymnyckel (kr) Nettokostnad/invånare (kr) GRUNDSKOLA INKLUSIVE FRITIDSHEM Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Volymnyckel antal elever per 15 oktober Nettokostnad/volymnyckel (kr) Nettokostnad/invånare (kr) GYMNASIESKOLA Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Volymnyckel antal falköpingselever totalt i landets gymnasieskolor Nettokostnad/volymnyckel (kr) Nettokostnad/invånare (kr) SPECIALPEDAGOGISKT CENTRUM (SPC) INKLUSIVE SÄRSKOLA Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Volymnyckel antal elever i särskola Nettokostnad särskola/volymnyckel (kr) Nettokostnad/invånare (kr) MUSIKSKOLA Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Volymnyckel antal inskrivna elever Nettokostnad/volymnyckel (kr) Nettokostnad/invånare (kr) FRITIDSGÅRDAR Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Volymnyckel antal besök Nettokostnad/volymnyckel (kr) Nettokostnad/invånare (kr) VERKSAMHETSANALYS Förskola Nettokostnaden per barn i förskola ökade med cirka 4,2 %. Ökningen berodde på årets löneavtal och inhyrning av ersättningsmoduler till förskolan i Kinnarp. Antalet barn i förskolan ökade mellan åren. Antal barn per årsarbetare var fortsatt hög och kostnad per inskrivet barn var lågt i jämförelse med jämförbara kommuner och riket var antal inskrivna barn per årsarbetare 6,0 i Falköping (5,5 för kommungruppen respektive 5,3 för riket) och kostnad per inskrivet barn kr ( kr för kommungruppen respektive kr för riket). Grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem Antalet elever ökade med drygt 150 elever. Nettokostnad per elev i grundskolan ökade med cirka 4,5 %. Ökningen berodde till största delen på årets löneavtal. Bruttokostnadsökning per elev ökade från kr per elev till kr per elev, vilket motsvarade cirka 5,1 %. Mottagningsenheten startades upp från höstterminen och svenska som andraspråk och modersmål förstärktes med hjälp av statlig ersättning. De inrättade tjänsterna som elevvårdskonsulenter fick helårseffekt. Några tjänster i de yngre åren tillsattes med hjälp av lågstadiesatsningen. De flesta av grundskoleenheterna visade ett överskott jämfört med budget. Ett aktivt rekryteringsarbete av behöriga lärare gjordes. Trots detta förekom ett flertal vakanser och bristen var störst inom svenska som andraspråk, modersmål, specialpedagogik och inom vissa andra ämnen. Lärartätheten i Falköping låg i nivå med jämförbara kommuner och något bättre än riket (Falköping 11,7, kommungruppen 11,8, riket 12,0 elever per lärare). Både totalkostnad och undervisningskostnad per elev var klart under både jämförbara kommuner och riket (Falköping kr/ kr, kommungruppen kr/ kr, riket kr/ kr). Gymnasium Nettokostnad per elev i gymnasieskolan ökade med nästan 2,5 %. Ållebergsgymnasiets ekonomi visade för andra året i följd på ett positivt resultat. Den interkommunala nettokostnaden sjönk och förändringar av organisationen görs ständigt för att anpassa verksamheten efter behov. Introduktionsprogrammets (IM) omfattning växte. Behov av lärare var stort och trots intensivt rekryteringarbete saknades behörig personal. Lärartätheten och kostnad per elev var hög i jämförelse med andra kommuner och riket. En förklaring är att Ållebergsgymnasiet erbjuder ett brett programutbud, varav drygt hälften är yrkeprogram. Marknadsföring, effektivisering och översyn av kostnader görs kontinuerligt för att programkostnaderna ska ligga i nivå med andra kommuner. ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 53

54 VERKSAMHETSREDOVISNING BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Specialpedagogiskt centrum (SPC) inklusive särskola Kostnad för elev i särskola varierar mellan åren beroende på elevgruppens sammansättning. Musikskola Musikskolans nettokostnad ökade marginellt. Antalet inskrivna elever ökade, vilket innebar att kostnad per elev minskade. Fritidsgårdar Fritidsgårdarnas nettokostnad ökade marginellt. Antalet besök på fritidsgårdarna ökade med över besök. Det innebar att nettokostnad per besök sjönk kraftigt. FRAMTID Barn- och utbildningsnämndens viktigaste framtidsfrågor är flera men några framträder kanske starkare än andra för tillfället. Lokaler Både ur ett kort- och långsiktigt perspektiv ter sig lokalfrågan bli allt mer framträdande. Verksamheten har en kö inom förskolan som inte kan tillgodoses inom centralorten där behovet är som störst. Där behövs ett snabbt beslut kring möjliga lokaler/moduler för att kunna möta efterfrågan. Men även i det långsiktiga perspektivet med den volymökning vi har erfarit och troligen fortsatt står inför inom de närmaste åren bör ett mer hållbart alternativ tas fram. Skolan står också inför stora utmaningar där klasserna i centralorten nu uppgår till elever i varje klass. Det finns ett skriande behov av omedelbara möjligheter till nya lokaler/moduler. Tillfälliga lösningar måste tas fram. Med gemensamma krafter med samhällsbyggnadsförvaltningen bör en planering och handlingsplan tas fram redan under tidig vår för så tidigt som möjligt lägga grunden för om- eller nybyggnation. Rekrytering Hela Sverige står inför gemensamma svårigheter i att rekrytera nya lärare. Lärarutbildningarna räcker inte till och tillräckligt många söker inte heller till lärarutbildningen. Det innebär att kommunerna själva måste hitta nya vägar, både för att rekrytera men också för att vidareutbilda den personal som redan finns i verksamheten och som vill gå vidare till nya utmaningar. Öka måluppfyllelsen För att möjliggöra en ökad måluppfyllelse startade förvaltningen ett utvecklingsarbete från förskolan upp till och med gymnasiet. Det utvecklingsarbetet innebär många olika saker, allt ifrån ett ökat utmanande kollegialt lärande till utbildningsinsatser och spridning av goda exempel. Nämnden och förvaltningen har tagit fram en tydlig strategi med mål i syfte att skapa förutsättningar för alla verksamheter att lyckas. Minska antal barn i förskolegrupperna Falköpings kommun ligger i dagsläget över rikssnittet när det gäller antal barn per vuxen i förskolan. För att öka kvaliteten och utvecklingen bland våra förskolor är en del i det förutsättningsgivandet att minska barngrupperna och skapa utrymme för lärande och trygghet. Organisationsöversyn I led med den genomförda organisationsöversynen kommer nu flera olika processer att sättas igång, dels att fortsätta kartläggningen, dels att genomföra olika förbättringsåtgärder. Nämnden kommer att fokusera på att öka kvaliteten och skapa likvärdighet för alla barn och elever. 54 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

55 BYGGNADSNÄMNDEN VERKSAMHETSREDOVISNING Byggnadsnämnden Ordförande: Dan Hovskär Förvaltningschef: Katarina Andersson (oktober december) Thomas Hjert (januari september) Avdelningschef: Erna Pezic VERKSAMHET Byggnadsnämnden är den nämnd som främst ansvarar för kommunens frågor i samband med plan- och bygglagen (PBL) med undantag för den översiktliga planeringen. Nämnden har enligt PBL ansvar för prövning och hantering av lov, anmälan, besked och tillsyn. Nämnden ansvarar bland annat för frågor om start-, slutbesked, att fastställa kontrollplaner, godkänna kontrollansvariga samt anordna tekniska samråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd när det gäller den fortsatta byggprocessen. Nämnden initierar och handlägger detaljplaneärenden samt antar detaljplaner enligt bestämmelsen i reglemente för byggnadsnämnden antaget av KF den 27 maj Dessutom ansvarar nämnden för fastställande och register över gatu- och kvartersnamn samt annan namnsättning. Utöver ovan nämnd lagstiftning har byggnadsnämnden inom sin myndighetsutövning att ta hänsyn till bland annat FNs barnkonvention om barnets rättigheter. Vidare samverkar nämnden med andra nämnder och styrelser. Det sker regelbundna träffar med andra byggnadsnämnders presidier och med Miljösamvekan östra Skaraborg (MÖS), kommunstyrelsen genom den så kallade planberedningen, tekniska nämnden och kultur- och fritidsnämnden genom IRIS-gruppen. Byggnadsnämnden har inget eget personalansvar. Tjänstemannastöd ges via kommunledningsförvaltningens stadsbyggnadsavdelning. Byggnadsnämnden Här redovisas nämndens egna kostnader i form av arvoden etc. Byggnadsnämnden har 11 ordinarie ledamöter och lika många ersättare. Arbetsutskottet består av fem ledamöter och fem ersättare. Under 2015 genomfördes 12 protokollförda möten med byggnadsnämndens arbetsutskott och 11 möten med byggnadsnämnden. Av reserverat anslag för nämndens arbete förbrukades 718 tkr. Fysisk planering Ansvarsområdet avser nämndens medel för konsultinsatser för planarbete och andra externa kostnader. I 2015 års budget fanns drygt tkr avsatta för ändamålet. Nämnden beviljades en ombudgetering på 300 tkr för pågående arbete med detaljplanen Friggeråker 25:8 med flera och den nya kommunövergripande översiktsplanen. Verksamheten tilldelades även 100 tkr för framtagande av Anläggningsspecifika Krav Järnväg (AKJ) i samband med detaljplan Ranten 1:8 med flera. Ett omfattande planarbete bedrevs under året. Flera av detaljplanerna krävde tekniska specialutredningar, där kommunen saknade egen kompetens och som därmed upphandlades av konsult. Av reserverat anslag för fysisk planering förbrukades tkr. VERKSAMHETENS FÖRDELNING DRIFTREDOVISNING Byggnadsnämnden Fysisk planering BYGGNADSNÄMNDEN (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 55

56 VERKSAMHETSREDOVISNING BYGGNADSNÄMNDEN EKONOMI Byggnadsnämnden lämnade ett ekonomiskt överskott på 226 tkr. I kommunen finns en hög ambition att hålla en god planberedskap. För att klara denna målsättning förutsätts att externa konsulter kan anlitas för vissa uppdrag. Flera detaljplaner, som hanterades under året, var tekniskt komplicerade och förutsatte specialkompetens, som inte fanns inom den egna organisationen, varför konsulter anlitades. För att kunna reglera kostnader och ansvar avseende detaljplanearbete, precisera det politiska uppdraget och möjliggöra att kommunen kan ta betalt för faktiska kostnader tecknades plankostnadsavtal mellan kommunen och fastighetsägare/exploatör som initierade planarbetet. Med detta åstadkoms en tydlighet för alla parter. Både vem som betalar och vem som driver projektet framåt tydliggjordes. ÅRETS HÄNDELSER Byggnadsnämnden antog under året tio detaljplaner och program bland annat detaljplaner för: - Kvarteret Diamanten, som möjliggör byggande av cirka 80 lägenheter i direkt anslutning till Falköpings centrum. - Kvarteret Kopparslagaren, som syftar till småhusbebyggelse i Gamla Stan. - Lantmannen 7, som syftar till att Falköpings mejeri ska kunna expandera sin näringsverksamhet. - Yllestad 1:21, som möjliggör en utbyggnad av pågående industriverksamhet. - Slutarp 1:21, som skapar planmässiga förutsättningar för att bygga en ny förskola i Slutarp. Stadsbyggnadsavdelningen deltog aktivt i arbetet med ombyggnadsplaner för Storgatan och Köttorget. Byggnadsnämnden påbörjade under året flera detaljplaner som kommer att bidra till att skapa attraktiv byggbar mark. Några av detaljplanerna under arbete är: - Geten 2 med syftet att utreda om det kan vara lämpligt att komplettera befintlig bostadsbebyggelse med ytterligare bostäder inom området nära resecentrum. Arbetet med den nya kommunövergripande översiktsplanen inleddes. 395 ärenden inkom till nämnden under året, varav 282 lovärenden och 113 lovanmälningsärenden. I samband med planarbetena genomförde nämnden samrådsmöten, dit berörda och allmänheten bjöds in, och utställningar i samband med planernas granskningsperiod. Efter varje byggnadsnämnd bjöds media in för information om aktuella ärenden. Stadsbyggnadsavdelningen och byggnadsnämnden informerade aktivt om sin verksamhet i samband med öppet hus. Byggenheten jobbade aktivt med att strukturera och effektivisera arbete med tillsyn enligt plan- och bygglagen. En dialog med IT-avdelningen inleddes för att undersöka möjligheter för införande av digital ärendehantering. I servicemätningen, som genomfördes av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), placerades Falköping kommun på 22:a plats av totalt 168 kommuner. Jämfört med 2013 ökade NKI-värden för Bygglov med åtta enheter. - Fåraberget etapp 1 med syftet att skapa planmässiga föutsättningar för att bygga demensboende och små villor. - Hassla 2:78 med syftet att utreda om det är lämpligt att tillåta bostäder och äldreboende. 56 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

57 BYGGNADSNÄMNDEN VERKSAMHETSREDOVISNING FRAMTID Falköpings kommun har en ambition att växa befolkningsmässigt. Kommunen har även haft en positiv tillväxt de senaste åren. Tidigare bostadsöverskott har vänts till en bostadsbrist. Det är därför angeläget att kommunen har en god mark- och planberedskap för framtiden. Byggnadsnämndens verksamhet ska bedrivas med hög effektivitet, kvalitet och bibehållen rättsäkerhet. Fortsatt arbete med utveckling av rutinerna för effektiv och rättsäker handläggning av tillsynsärenden. Fokus på att kommunikationen och dialogen med medborgare, företag och organisationer ska förbättras och förtydligas. Inte minst barn- och ungdomsperspektivet behöver fördjupas/utvecklas. Det gäller att öka förståelsen för näringslivets villkor och även sprida information till näringslivet om regelverk och den demokratiska processen. Dialogen inom den kommunala organisationen ska utvecklas för ökad framförhållning inom den egna verksamhetens behov av lokaler och därmed plan- och bygglovsfrågor. I samarbete med IT-avdelningen förbereda för införande av en digital ärendehantering, vilket kan öka möjligheten till transparens via en portal för e-tjänster (till exempel kommunportalen 24) på webben för medborgarna. ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 57

58 VERKSAMHETSREDOVISNING KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen Ordförande: Conny Johansson Förvaltningschef: Katarina Andersson (oktober december) och Thomas Hjert (januari september) VERKSAMHET Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens arbete, har uppsikt över nämndernas verksamhet samt den verksamhet som bedrivs i kommunala bolag. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för den ekonomiska förvaltningen samt beredning av ärenden till fullmäktige och ansvarar också för att verkställa och följa upp fullmäktiges beslut. Inom kommunstyrelsen finns tre utskott: arbets-, personal- och mångfaldsutskottet. Kommunledning Kommunledningsförvaltningen har den övergripande uppgiften att stödja kommunstyrelsen med att genomföra och följa upp dess beslut. Kommunledningsförvaltningen ska arbeta för att säkerställa att kommunen klarar att möta de utmaningar som den står inför. Därför har verksamheten en central roll inom utvecklingsfrågor och ska utarbeta strategier för ett växande Falköping som fortsätter utvecklas. Förvaltningen ska arbeta för att stärka strategiska och samordnande insatser samt utveckla samordningen av både den verksamhetsmässiga och den ekonomiska styrningen. Kommunledningens ansvarsområden är: kansli, logistik och infrastruktur, kommunikation och medborgarkontor, näringsliv och turism, strategisk utveckling (kvalitet, mångfald och hållbar utveckling), personal, ekonomi, IT, stadsbyggnad och säkerhet. Bidragsgivning Bidragsgivning handlar om stöd till de politiska partierna och bidrag till de olika studieförbunden eller den ideella sektorn som ej inryms under annan förvaltning. Miljösamverkan Falköpings kommun ingår i Miljösamverkan östra Skaraborg (MÖS), vars uppgift är att bidra till hållbar utveckling som syftar till att tillförsäkra dagens och morgondagens invånare en hälsosam och god miljö. Personalstrategiska medel Personalstrategiska medel är avsedda för övergripande personalstrategiska insatser. Trafik Kollektivtrafiken bidrar till att skola, arbete, service och fritidsaktiviteter inom och utanför Västra Götalandsregionen blir mer tillgängliga för invånarna. Turism Från och med 2013 finns den huvudsakliga turismorganisationen under kommunledningen/näringsliv. VERKSAMHETENS FÖRDELNING Kommunledning Bidragsgivning Miljösamverkan Personalstrategiska medel Trafik Turism Kommundirektör Kansliavdelning & överförmyndare Logistik och infrastruktur Kommunikationsavdelning Medborgarkontor Näringsliv Turism Strategisk utveckling Personalavdelning Ekonomiavdelning IT-avdelning Stadsbyggnadskontoret Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige 58 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

59 KOMMUNSTYRELSEN VERKSAMHETSREDOVISNING DRIFTREDOVISNING EKONOMI KOMMUNSTYRELSEN (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse Kommunstyrelsen redovisade ett positivt resultat på 5,8 mnkr år Resultatet kunde främst härledas till att kommunstyrelsen inte utbetalade något bidrag till avloppsföreningar, vilket medförde ett överskott om 5,2 mnkr. Ombudgetering om 3 mnkr av investeringsmedel till drift för rivning av fastigheter planerades men genomfördes inte till fullo. Då flertalet av de höjda kostnaderna inom kommunledningsförvaltningen under år 2015 var av ettårskaraktär, gjordes ingen förändring av budgeten inför år 2016 förutom kostnader för gode män som kommer att justeras enligt nytt förslag om fördelning av statliga integrationsmedel. Resultatet för övriga verksamheter och avdelningar inom kommunstyrelsen följde till stor del den budget som tilldelades för år Eventuella mindre underskott på vissa avdelningar täcktes upp av överskott från andra avdelningar. ÅRETS HÄNDELSER Kommunstyrelsen hade ett händelserikt år med viktiga händelser och omvärldsfaktorer som påverkade både i och utanför organisationen. För att Falköpings kommun ska växa befolkningsmässigt och att näringslivet ska utvecklas krävs en god framförhållning i planeringen. Därför påbörjades arbetet med framtagande en ny översiktsplan och i samband med detta skaffades ett digitalt verktyg för medborgardialog. Verktyget syftar till att skapa engagemang och delaktighet genom att medborgare på hemsidan kan markera på karta, lämna förslag eller delta i dialogmöten. Infrastruktur är en avgörande del i att öka Falköpings attraktivitet och som ett exempel erbjöds under året villor att anslutas till fiberkablar, vilket var en del i bredbandsutbyggnaden inom stad och på landsbygd. Logistiksatsningen utvecklades mycket positivt. Verksamheten inom Skaraborg Logistic Center är nu etablerad och i det fortsatta utvecklingsarbetet framarbetades en strategi som ska beslutas om under våren En ny detaljplan för Marjarp kommer också att fastställas under våren 2016, vilket skapar förutsättningar för ett mer aktivt arbete vad gäller nyetableringar. Under år 2015 utvecklades handeln som ett led i att skapa ett attraktivare Falköping, och flera starka varumärken valde att etablera sina verksamheter i Falköping såsom H&M, Byggmax, Klubbkompis Outlet och Dollarstore. Det engagerade arbetet med att utveckla ett förbättrat näringslivsklimat i Falköping stärktes av goda resultat i SKL:s servicemätning. För att skapa ett attraktivt och utvecklande Falköping även i framtiden arbetade kommunstyrelsen under året för att skapa goda förutsättningar. En ny strategi och ansökan till det nya landsbygdsprogrammet, Nya leader Östra Skaraborg, togs fram i samverkan med de östra grannkommunerna. Energi- och klimatstrategin är under revidering och under år 2015 gjordes en uppföljning. Denna visade att transporter utgjorde en stor och ökande andel av den totala energianvändningen i kommunen, som ger växthusgasutsläpp. Energianvändningen i denna sektor ökade mellan år 2008 och 2013 med 16 %. Fokus ligger på att minska klimatpåverkan och öka andelen förnybar energi. Ett steg i detta är att utöka produktionen av biogas på Hulesjöns biogasanläggning. Under år 2015 fick kommunen 3,9 mnkr från Naturvårdsverkets Klimatklivet för att bygga ut förbehandlingsanläggning i syfte att kunna ta emot matavfallet inom Avfallshantering Östra Skaraborg. Läs mer om det miljöstrategiska arbetet i avsnittet Hållbarhetsredovisningen. ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 59

60 VERKSAMHETSREDOVISNING KOMMUNSTYRELSEN Kommunikationen bytte under året fokus till rörlig bild och stillbild via sociala medier. Utveckling av Falköping Play och medborgardialog via sociala medier är ett resultat av detta. Fokus på bild och tonalitet är ett led i demokratiutveckling och tillgänglighet gentemot medborgarna. Förvaltningen bedrev även ett internt utvecklingsarbete. Under hösten påbörjades arbetet med att kartlägga nuläget i arbetet med social hållbarhet. Kommunens ledningsgrupp tillsatte tre tvärsektionella styrgrupper för att arbeta med områden som är prioriterade för att arbeta mot målet Ett socialt hållbart Falköping. Möjligheten att starta ett aktivitets-, rehab- och arbetscenter utreddes. Intentionen är att samla kommunens verksamheter och kompetenser på arbetsmarknadsområdet och där aktivera och motivera de som står utanför arbetsmarknaden men också anordna daglig sysselsättning, utreda arbetsförmåga, skaffa praktikplatser och coacha. Detta arbete drivs vidare av den styrgrupp som har i uppdrag att ta fram en arbetsmarknadsstrategi. De andra två styrgrupperna har i uppdrag att arbeta med bostadsförsörjning och förebyggande insatser för barn och unga. Läs mer om arbetet med social hållbarhet i avsnittet Hållbarhetsredovisningen. En projektgrupp hade i uppdrag att undersöka hur Falköpings kommun arbetar med frågor om demokratisk delaktighet och engagemang bland ungdomar i syfte att stärka deras engagemang och delaktighet, den så kallade lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP)-undersökningen. Sammanfattande resultat visade att förvaltningarna arbetade efter sin egen uppfattning och att kommunen saknade ansvarig för utvecklingsarbetet. Därför rekryterades en ungdomsstrateg i slutet av året. En demokratiberedning tillsattes för att skapa tätare kontakt med kommuninvånarna och därmed öka förtroendet för den lokala demokratin. Beredningen fick i uppdrag att hitta arbetsformer för medborgardialog, ansvara för kompetensutveckling för förtroendevalda, införa system för uppföljning och utreda förutsättningar för e-demokrati. Under året genomfördes införande av elektroniska utskick av handlingar till förtroendevalda. En fortsatt digitalisering av verksamheten bedrevs. Till exempel togs en e-tjänst för arvodeshantering fram. Arbete med översyn av större dokument som nämndsreglementen, KF:s arbetsordning och ekonomiska ersättningar för förtroendevalda genomfördes. PwC genomförde en ekonomisk och organisationsmässig genomlysning av verksamheterna. Syftet med genomlysningen var att identifiera områden, där det finns potential för ett bättre resursutnyttjande, och utifrån detta föreslå åtgärder. I genomlysningen identifierades övergripande utvecklingsområden. Dessa beskrivs under rubriken Framtid. Det personalstrategiska arbetet beskrivs i avsnittet Personalredovisning. Ett prioriterat område under år 2015 var projektet Heltid åt alla. 60 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

61 KOMMUNSTYRELSEN VERKSAMHETSREDOVISNING VERKSAMHETSREDOVISNING KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNLEDNING Bruttokostnad (tkr) Utveckling (%) 6,4 3,5 9,9 Nettokostnad (tkr) Utveckling (%) 6,7 1,0 13,2 Utveckling exklusive jämförelsestörande poster (%) 6,7-1,6 8,0 Volymnyckel antal tillsvidareanställda i aktiv tjänst Nettokostnad/volymnyckel (kr) Utveckling (%) 5,6-0,4 14,0 Nettokostnad/invånare (kr) Utveckling (%) 5,9 0,3 12,0 BIDRAGSGIVNING Bruttokostnad (tkr) Utveckling (%) -3,0-4,6-25,1 Nettokostnad (tkr) Utveckling (%) -3,0-4,6-25,0 Nettokostnad/invånare (kr) Utveckling (%) -3,5-5,2-26,0 MILJÖSAMVERKAN Bruttokostnad (tkr) Utveckling (%) 2,0 1,9-5,0 Nettokostnad (tkr) Utveckling (%) 19,1 6,1-26,2 Nettokostnad/invånare (kr) Utveckling (%) 17,2 5,7-27,3 TRAFIK Bruttokostnad (tkr) Utveckling (%) -12,4 44,7-33,1 Nettokostnad (tkr) Utveckling (%) -2,8 28,1-26,7 Nettokostnad/invånare (kr) Utveckling (%) -3,5 31,8-29,0 VERKSAMHETSANALYS Kommunstyrelsens och kommunledningsförvaltningens verksamhet styrs till stor del av de övergripande målen. Arbetet med att utveckla måluppföljningen genom att utveckla nya mätmetoder och indikatorer startades. Här finns behov av kvalitativa mätmetoder som tillsammans med statistik och attitydundersökningar kan ge nyanserade bilder av delar och helhet. En mer utförlig analys och beskrivning finns i avsnittet Måluppfyllelse. Under året påbörjade förvaltningen ett förbättringsarbete med aktiviteter som syftade till en förståelse för den helhet kommunen verkar i och en stärkt styrkedja genom en förbättrad planering av verksamheten med en ökad delaktighet från förvaltningens medarbetare och medborgarna. Det handlar om att hitta förhållningssätt och arbetsformer som kan möta de utmaningar som kommunen redan har och står inför i strävan att bli ett Falköping som arbetar tillsammans för falköpingsbons bästa. Det ställer krav på att kommunen fortsätter att utvecklas till en modern organisation med nya arbetssätt. Under hösten 2015 anlitades PwC för att göra en översyn av vilka prioriterade behov av utveckling som finns. Översynens identifierade områden belyses under Framtid. ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 61

62 VERKSAMHETSREDOVISNING KOMMUNSTYRELSEN FRAMTID För att det fortsatta, långsiktiga arbetet ska kunna vara styrbart, effektivt och hållbart behövs en tydligare rollfördelning mellan politik och verksamhet/tjänstemän. Processer för samverkan behöver tas fram, där framförallt roller, ansvar, ägarskap för processen samt styrning av densamma framgår. Vidare behöver förvaltningsorganisationen tydliggöras utifrån syfte och mål och göras känt i organisationen. Varför ser organisationen ut som den gör och vilka överväganden har gjorts för att organisera olika förvaltningar och kommunledningsförvaltningen? Den samlade bilden av översynen från PwC visar att det finns behov av en förbättrad styrning och uppföljning av ekonomi och verksamhet. Grundförutsättningen för att utveckla styrningen är att ta fram styrprinciper som anger hur ekonomi och verksamhet ska styras i Falköpings kommun. Därför behöver styrkedjan stärkas och systematiskt arbete bedrivas för att ta fram beslutsunderlag inför planering av verksamhet och budget. Analys och uppföljning ska utgöra en grund för planeringen inför kommande budgetår och planperiod. För att stärka det övergripande målarbetet och skapa helhetssyn krävs samverkan, samarbete och samordning över förvaltningsgränserna. Medarbetarna ses som den viktigaste faktorn för kvalitetsmålet. Genom att arbetsplatserna arbetar med framgångsfaktorer och utvecklingsområden utifrån medarbetarenkätens resultat ska en god arbetsmiljö och ett gott arbetsklimat stärkas och utvecklas. Fokus är fortsatt på att vara attraktiv arbetsgivare med god arbetsmiljö och möjlighet till kompetensutveckling. Utbildningsinsatserna ska fokusera på värdegrund, medarbetarskap, chefsstöd och utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Utifrån målanalysen identifierades följande utvecklingsområden: stärkt möjlighet för falköpingsbornas inflytande genom medborgardialog och demokratiberedning stärkt och samordnat arbete med folkhälsa genom att ingå i social hållbarhet stärkt målstyrning genom systematiskt kvalitetsarbete stärkt nyföretagande stärkt samverkan med myndigheter, civilsamhälle och näringsliv stärkt arbete med energi- och klimatstrategiska frågor genom samarbete med Falbygdens Energi fortsatt digitalisering av verksamheten med en tydlig viljeinriktning. 62 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

63 KOMPETENS- OCH ARBETSLIVSNÄMNDEN VERKSAMHETSREDOVISNING Kompetens- och arbetslivsnämnden Ordförande: Hans Johansson Förvaltningschef: Sandra Lindgren VERKSAMHET Utbildning av vuxna svenska för invandrare (SFI) samhällsorientering grundläggande vuxenutbildning gymnasial vuxenutbildning yrkesutbildningar på gymnasial nivå särskild utbildning för vuxna studie- och yrkesvägledning yrkeshögskoleutbildningar (YH) universitets- och högskoleutbildningar på distans (UH) uppdragsutbildningar (UDU) Arbetsmarknad arbetsmarknadspolitiska åtgärder statligt subventionerade anställningar Gemensamt administration och nämnd VERKSAMHETENS FÖRDELNING DRIFTREDOVISNING Utbildning av vuxna Arbetsmarknad Gemensamt KOMPETENS- OCH ARBETS- LIVSNÄMNDEN (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 63

64 VERKSAMHETSREDOVISNING KOMPETENS- OCH ARBETSLIVSNÄMNDEN EKONOMI Budgetavvikelsen för 2015 var tkr och berodde till största del på att förvaltningen under stor del av året hade en tillfällig organisation med ett uppdrag att förvalta. Utvecklingsarbete påbörjades under hösten och fortsätter 2016, då även kostnaderna realiseras. ÅRETS HÄNDELSER Förvaltningen arbetade under året med strategisk kompetensförsörjning. I nära dialog med arbetslivet utvecklade verksamheten utbildningar för att tillgodose behovet såväl lokalt som regionalt. Förvaltningen ökade i antal studerande/deltagare, vilket medförde ett behov av ytterligare lokaler. Under slutet av året genomfördes externförhyrning i nära anslutning till Lärcenter, vilket innefattade lektionsrum, arbetsrum, grupprum och konferensrum. Inom yrkeshögskolan fick förvaltningen avslag på samtliga inlämnade ansökningar som skickades in i september Då ambitionen finns att utöka antalet utbildningar lämnades det i september in fem nya ansökningar: Skötare inom psykiatri Guldsmed Tågtekniker Signaltekniker Logistik och supply chain. Vidare gjorde yrkeshögskolemyndigheten en granskning av pågående guldsmedsutbildning. Resultatet från granskningen kommer att lämnas under februari De första signalteknikerna examinerades och en ökning kunde ses gällande de yrkeshögskoleelever som gick direkt till arbete efter avslutad utbildning. Fortsatta konflikter i världen fick konsekvenser för SFI genom ett fortsatt högt söktryck. Med hjälp av ett statsbidragsfinansierat projekt bedrevs det under året inom arbetslaget utvecklingsarbete gällande det nätbaserade lärandet. Detta bidrog till att utbildningen blev mer flexibel och individanpassad. Vissa kurser kan erbjudas som närdistans för elever som kombinerar studier och arbete. Under året anställdes studiehandledare på modersmålen arabiska, tigrinja och somaliska för att studiehandleda elever som läser kurser inom SFI och grundläggande vuxenutbildning. Arbetslaget Vuxenutbildning Kärnämnen fokuserade under året på att identifiera orsaker till att minska antalet avbrott på kurserna. Matematiklyftet genomfördes inom ämneslaget matematik. Ett utvecklingsarbete inom särskild utbildning för vuxna, som syftar till att synliggöra lärande för eleverna, fortsatte under året. Vidare genomförde två elever inom särskild utbildning för vuxna studier som lärlingar. Deras verksamhetsplaceringar var inom barnomsorgen och varvades med teoretiska studier en dag per vecka. Ytterligare en språkförstärkt yrkesutbildning startades under året. Bussförarutbildning med språkförstärkning startades i samarbete med Falköping/Tidaholms trafikskola under våren, där sju deltagare med svenska som andra språk varvade studier i svenska med yrkesförarkurser under 40 veckor. Utbildningen är planerad tillsammans med trafikskolan och deltagarna möter en positiv arbetsmarknad efter avslutad utbildning i februari Den språkförstärkta vård- och omsorgsutbildningen fortsatte med sin tredje antagning, och intresset var oförändrat stort. Antalet sökande till vård och omsorgsutbildningen var fortsatt högt, även om det skedde en liten minskning. Det finns ingen tydlig förklaring till minskningen men en tänkbar orsak kan vara minskat intresse från elever med fullständig gymnasieutbildning. Målgruppen ungdomar, som med ofullständiga betyg stod längre ifrån arbete och var i behov av arbetsförmågebedömning, fortsatte stå i fokus. I projektet Faljobb var förvaltningen delaktig med en pedagogisk resurs för att stärka flera av deltagarna i det svenska språket. Förvaltningen medverkade även i framtagandet av den lokala överenskommelsen mellan Arbetsförmedlingen och Falköpings kommun för att minska arbetslösheten bland ungdomar (DUA Delegation unga till arbete). Parallellt fördes en nära dialog med Arbetsförmedlingen gällande planering av utbildningskontrakt samt uppstart av traineejobb inom ramen för vård och omsorgs- samt teknikcollege. Avslutningsvis konstaterades det utifrån PwC genomlysning att verksamhetens plats i den kommunala organisationen uppfattas som tydlig och bekräftad samt att det inom förvaltningen råder en samsyn kring uppdraget och dess inriktning. 64 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

65 KOMPETENS- OCH ARBETSLIVSNÄMNDEN VERKSAMHETSREDOVISNING VERKSAMHETSREDOVISNING KOMPETENS- OCH ARBETSLIVSNÄMNDEN Utbildning av vuxna Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal kursdeltagare Nettokostnad/kursdeltagare (tkr) 6,8 5,4 5,3 Nettokostnad/invånare (tkr) 0,89 0,64 0,78 Arbetsmarknad Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal kursdeltagare Nettokostnad/kursdeltagare (tkr) 11,8 8,2 9,9 Nettokostnad/invånare (tkr) 0,20 0,23 0,22 Gemensamt Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal kursdeltagare Nettokostnad/kursdeltagare (tkr) 0,61 0,61 0,59 Nettokostnad/invånare (tkr) 0,09 0,09 0,10 VERKSAMHETSANALYS Utbildning av vuxna Minskade intäkter för utbildning av vuxna tillsammans med ökade personalkostnader medförde en högre nettokostnad per kursdeltagare jämfört med tidigare år. Arbetsmarknad Antalet deltagare på arbetsmarknadsenheten minskade med 38,1 % jämfört med Samtidigt minskade nettokostnaderna bara med 10,8 %. Gemensamt Sedan 2012 fördelas förvaltningens gemensamma kostnader på huvudverksamheterna. I tabellen Verksamhetsredovisning visas personalkostnader för gemensam administration. Kostnaderna låg i nivå med tidigare år. ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 65

66 VERKSAMHETSREDOVISNING KOMPETENS- OCH ARBETSLIVSNÄMNDEN FRAMTID I nämndens verksamhetsplan definierades följande: Förvaltningen påverkas av allt som sker i omvärlden och anpassningsförmågan är en framgångsfaktor för att lyckas med verksamheten. Det handlar om att med kort varsel kunna ställa om och anpassa sig till nya situationer. För att underlätta i omställningen krävs det systematisk omvärldsbevakning som många får ta del av. Förvaltningen ska vara en kreativ mötesplats, nätverksmotor och mäklare för lokal och regional utveckling. Även fortsättningsvis ska kontakter skapas mellan utbildning och arbetsliv samt främja matchning av kompetenser. Vuxnas möjlighet till lärande är angeläget utifrån många olika perspektiv. Tillgång till arbetskraft med rätt kompetens är en av faktorerna för lokal och regional utveckling samt tillväxt. Utgångspunkten måste vara vad den enskilda individen har med sig och arbetsmarknadens behov avseende kompetens och arbetskraft. Förvaltningen ska fortsätta sitt marknadsföringsarbete och aktivt berätta för falköpingsborna och arbetslivet i såväl kommunen som regionen om vilka möjligheter som finns. 66 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

67 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN VERKSAMHETSREDOVISNING Kultur- och fritidsnämnden Ordförande: Allan Bjärkhed Förvaltningschef: Maria Wallengren VERKSAMHET Förvaltningsövergripande verksamhet Kultur- och fritidsnämnden svarar för att förverkliga kommunens kultur- och fritidspolitiska mål. Staben svarar för att nämndens arbete stöds och struktureras samt att ekonomin följs upp. Kulturutveckling erbjuder allmänkultur, barn- och ungdomskultur till allmänheten. Fritidsverksamhet Odenbadet och fritidskontoret svarar för bad och dess verksamhet, föreningsbidrag, daglig drift och uthyrning av idrotts- och fritidsanläggningar samt stöd till föreningsverksamhet. Verksamheterna drivs i egen regi men också genom samarbete med organisationer, föreningar och enskilda. Kulturverksamhet Falköpings bibliotek svarar bland annat för att främja litteraturläsning och läsinlärning samt förmedla kunskap. Falbygdens museum/ekehagens Forntidsby svarar bland annat för att förmedla kunskap om och levandegöra Falbygdens kulturarv. VERKSAMHETENS FÖRDELNING DRIFTREDOVISNING KULTUR- OCH FRITIDS NÄMNDEN (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse EKONOMI Kultur- och fritidsnämnden gjorde ett överskott på 734 tkr. Överskottet prognostiserades sedan september och bestod av: ej utnyttjade bidragsmedel som tilldelades förvaltningen under året. Utfallet av den nya summan var svår att förutspå. Korrigeringar görs inför nästkommande år. överskott på Odenbadet som var ett resultat av fler bad- och gymgäster. Ekehagens Forntidsby som gjorde ett positivt resultat på intäktsidan. ej utnyttjad personalresurs på Falköpings bibliotek i samband med heltidsprojektet. Förvaltningsövergripande verksamhet Fritidsverksamhet Kulturverksamhet ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 67

68 VERKSAMHETSREDOVISNING KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN ÅRETS HÄNDELSER Under första kvartalet 2015 klev förvaltningen in en ny organisation. Tre av fyra avdelningar fick nya chefer och en ny förvaltningschef rekryterades. Familjelördag genomfördes fyra gånger under året. Arrangemanget var gratis och lockade cirka besökare varje gång. Under våren anlades en betongpark i Falköping. Anläggningen är strategiskt belägen i idrottsområdet utanför Odenhallen och Ungdomens Hus. Föreningen Brädan var en mycket engagerad och betydelsefull part i planeringen och anläggandet av parken. I januari invigdes ett nytt hopptorn på Odenbadet. Familjebadet fick en ansiktslyftning under sommaren, då de gamla slitna växterna byttes ut mot nya. Hälsohörnan invigdes på Falköpings bibliotek den 28 februari. Tre program med tema Hälsa hölls under våren och en ny responsiv webbsida med integrerad e-boksutlåning lanserades i maj. En äldre boplats i Ekehagens Forntidsby ersattes under hösten med en ny i anslutning till övriga stenåldersmiljöer. Den nya hyddan är baserad på lämningar från en arkeologisk utgrävning vid Motala. Som ett led i arbetet med att öka tillgängligheten för målgruppen barn och barnfamiljer lanserades under hösten en ny programpunkt Kul på museet. Särskilt framgångsrikt blev programpunkten Bebiskul och teatern Odens öga. VERKSAMHETSREDOVISNING KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN FÖRVALTNINGSÖVERGRIPANDE VERKSAMHET Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Nettokostnad/invånare (kr) FRITIDSVERKSAMHET Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal besök i anläggningar Nettokostnad/besök (kr) Nettokostnad/invånare (kr) KULTURVERKSAMHET Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal besök Nettokostnad/besök (kr) Nettokostnad/invånare (kr) Actionpark vid Odenplan 68 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

69 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN VERKSAMHETSREDOVISNING VERKSAMHETSANALYS Förvaltningsövergripande verksamhet Västra Götalandsregionen lanserade under 2015 en ny kulturplan. Detta dokument används när Falköpings kommun uppdaterar det kulturpolitiska programmet som föreslås bli Falköpings kommuns kulturstrategi. Strategin lyfter perspektiv utifrån de kommunövergripande målen i Falköping och föreslår inriktning utifrån kulturperspektiv. Falköpings kommun ser behovet av att arbeta med ungdomspolitiska frågor. Detta arbete kommer att ta avstamp i den nya ungdomspolitiken och den nationella ungdomspolitiska propositionen. Syftet är att förbättra ungas inflytande i Falköping. Fritidsverksamhet En växande trend i dagens samhälle är att det ska finnas möjlighet till att utöva fysisk aktivitet utanför det traditionella föreningslivet så kallad spontanidrott. Under 2015 förbättrades förutsättningarna för att göra Falköping till en lägerkommun. Statistik från Svenska Livräddningssällskapet visar en negativ utveckling de senaste åren, då antalet drunkningstillbud har ökat. Odenbadets viktigaste uppgift är att öka simkunnigheten hos både ung och gammal. Gymmet Actic har idag cirka medlemmar som tränar regelbundet på gymmet men också i bassängerna. Medlemsantalet har ökat stadigt de senaste åren och gymbranschen anses vara starkt växande. FRAMTID Kulturverksamhet Utlåningsstatistiken minskade med 5,3 % på Falköpings bibliotek och fysiska besök på huvudbiblioteket minskade med 0,7 %. Besök på webben ökade med 9,1 %. De minskade utlånen stod i paritet till den minskning som visades i riket. Ökning på webben var en nationell trend och den nylanserade webbsidan tros vara en bidragande orsak till årets ökning. Besökssiffrorna för Ekehagens Forntidsby var överlag mycket positiva och motiverande. Ökningen utgjordes främst av fler skolelever men var också ett resultat av fler arrangemang under vår och höst. Sommarsäsongen (midsommar 9 augusti) hade också betydligt fler turister än 2014, men berättade främst om en förtätad säsong. En annan intressant notering är att skillnaden mellan antal besökare under sommarens programdagar jämfört med de vanliga dagarna jämnades ut en aning. Fler valde att komma en vanlig dag med lägre entrépris. Det är en spännande notering som motiverar till fortsatt utveckling av bemötande och utbud i byn även under lågprisdagar. Året 2015 visade sig bli ett rekordår för Falbygdens museum vad gäller det totala antalet besökare. Dryga personer passerade genom dörrarna på museet eller Aristo alternativt gick en stadsvandring. Många arrangemang och varierande utställningar på för museet delvis annorlunda teman lockade under året även nya målgrupper och breddade därmed museets funktion som mötesplats och kunskapsspridare. Färdigställande av kulturpolitiskt program som föreslås bli Falköpings kommun kulturstrategi. Under 2016 anställs en ungdomsstrateg som har i uppgift att arbeta för att öka ungas delaktighet och inflytande. Kultur- och fritidsförvaltningen har tillsammans med samhällsbyggnads- samt barn- och utbildningsförvaltningen uppdraget att arbeta vidare med hur skolgårdarna och spontanidrottsplatserna kan förbättras. Falköping ska utvecklas som lägerkommun. Möjligheterna behöver förbättras och konceptet utvecklas för att erbjuda läger för barn och ungdomar i större utsträckning. Ökad simkunnighet kan nås med hjälp av en ny motionsbassäng på Odenbadet, vilken skulle ge möjlighet till ökad simträning och motsvara den ökande belastningen. Bassängen skulle också vara en viktig del i utvecklandet av Falköping som lägerkommun. För att stärka Odenbadets varumärke och samtidigt möta medborgarnas växande träningsintresse kan en utbyggnad av gymmet bli aktuellt. Falköpings bibliotek och dess filialer behöver utredas och analyseras gällande öppettider och lokaler för att bättre svara till befolkningens behov. Meröppet, alltså möjligheterna att nyttja lokalen utan att den är bemannad, tas med i planeringen. Ambitionen är att presentera en helhet kring hur arbetet med Falbygdens kulturarv kan se ut i framtiden. Arbetet med detta börjar under 2016, då en plan kommer tas fram kring de föremål Falköpings kommun vårdar och bevarar. Dessa påverkar direkt verksamheten både på Falbygdens museum och Ekehagens Forntidsby. ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 69

70 VERKSAMHETSREDOVISNING RÄDDNINGSNÄMNDEN FALKÖPING TIDAHOLM Räddningsnämnden Falköping Tidaholm Ordförande: Christer Johansson Förvaltningschef: Stefan Swenson VERKSAMHET Administration Förvaltningsledning, ekonomi-, personal- och kanslifunktioner. Kommunsamordningscentral Tillsammans med Tidaholm, Skara och Götene har Falköping en gemensam ledningsfunktion som ska hantera såväl räddningstjänsten som övriga kommuners förvaltningars behov av dygnet runt-stöd och -service för att bedriva en effektiv verksamhet. Räddningstjänst I enlighet med Lagen om skydd mot olyckor och de övergripande nationella målen ska räddningstjänsten ha förmåga att ingripa vid akuta händelser för människors liv och hälsa, egendom och miljö och med hänsyn till de lokala förhållandena ge ett tillfredsställande och likvärdigt skydd vid olyckor. Förebyggande Genom förebyggande arbete skydda människors liv och hälsa, egendom och miljö. Arbeta för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt utan att andras ansvar inskränks verka för skydd mot andra olyckor än bränder. Utföra tillsyn och kontroll enligt lagstiftning. Drift Hyror, underhåll av fastigheter, inventarier, drift- och serviceavtal. Se till att in- och utalarmering fungerar tillfredsställande. Ansvara för övningsfält, lokalvård, beklädnad och kommunikation. Verkstad Inom räddningsnämndens ansvar finns kommunens reparations- och serviceverkstad. Reparationsarbeten utförs åt samtliga förvaltningar och fungerar som en egen resultatenhet. Äldresäkerhet Efter ett par år i projektform har äldresäkerhetsarbetet blivit en permanentad verksamhet. Tillsammans med socialtjänsterna i Falköping och Tidaholms kommuner bedriver räddningstjänsten ett arbete för äldre personer i avsikt att minska antalet olycksfall och bränder i hemmet. Samhällsskydd Under denna avdelning, som skapades under 2014, samlas arbetsuppgifter som ligger utanför lagen om skydd mot olyckor. Här finns utveckling mot nya områden, utbildning, integrationsarbete för invandrare etc. Skydd och säkerhet Nämndens ansvar har sedan 2011 utökats med att ansvara för planering och samordning av Falköpings och Tidaholms krisberedskap och säkerhetsskydd. Därutöver samordnas delar av kommunernas interna skydd och vissa försäkringsfrågor. Verksamheten redovisas inte i diagrammet eller verksamhetsredovisningen, då denna verksamhet ligger utanför den kommunala budgeten och tills vidare täcks av årliga statsbidrag. VERKSAMHETENS FÖRDELNING Tidigare år redovisades diagrammet utifrån bruttokostnader. Från 2015 är nettokostnader redovisade. Skydd och säkerhet samt Verkstad togs bort, eftersom den förstnämnda verksamheten var finansierad från staten och den andra i princip höll ett nollresultat. Kapitalkostnader Administration Kommunsamordningscentral Räddningstjänst Förebyggande Drift Äldresäkerhet Samhällsskydd 70 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

71 RÄDDNINGSNÄMNDEN FALKÖPING TIDAHOLM VERKSAMHETSREDOVISNING DRIFTREDOVISNING VERKSAMHETSREDOVISNING RÄDDNINGSNÄMNDEN RÄDDNINGSNÄMNDEN (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Nettokostnader Tidaholm Preliminärt kommunbidrag Tidaholm Avräkning Tidaholm Avräkning Falköping Verkstad/arvode/backdraft Nettokostnader Falköping Budget Falköping Budgetavvikelse Falköping EKONOMI Räddningsnämnden lämnade 2015 en avvikelse på 393 tkr. Orsaken var att kostnader för uppbyggnaden av kommunsamordningscentralen kom före utbetalning av det statsbidrag kommunen erhåller från Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB). Sista besiktning av anläggningen sker under februari månad 2016, då även den sista statsbidragsutbetalningen på cirka 370 tkr sker. Därav kan man betrakta räddningsnämndens resultat vara i balans med budgeten. RÄDDNINGSNÄMNDEN (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse KAPITALKOSTNADER Bruttokostnad (tkr) ADMINISTRATION Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Uppbyggnaden av den för fyra kommuners gemensamma kommunsamordningscentralen var årets stora arbete. Centralen gick i provdrift från 1 december 2015 och ska gå i skarp drift från 1 januari Ett stort arbete lades ner för en samordning av alla fyra kommuners räddningstjänst. Tanken är att göra organisationerna kompetensmässigt likvärdiga och ha en gemensam insatsledare i likhet med den redan organiserade räddningschefsberedskapen. Förslag framlades till respektive kommunstyrelse om ett bildande av en helt gemensam räddningstjänst för de fyra kommunerna med start Räddningstjänstens tankar att flytta den operativa verksamheten så nära uppkomna händelser som möjligt blev verklig genom en särskild offensiv resurs som med mindre styrka ska kunna operera flexibelt och samtidigt vara en utbildnings- och förebygganderesurs. KOMMUNSAMORDNINGS- CENTRAL Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) RÄDDNINGSTJÄNST Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) FÖREBYGGANDE Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) ÅRETS HÄNDELSER DRIFT Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) VERKSTAD Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) ÄLDRESÄKERHET Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) SAMHÄLLSSKYDD Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Nettokostnad/invånare gemensamt (kr) Nettokostnad/invånare Falköping (kr) Nettokostnad/invånare Tidaholm (kr) ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 71

72 VERKSAMHETSREDOVISNING RÄDDNINGSNÄMNDEN FALKÖPING TIDAHOLM VERKSAMHETSANALYS Administration För administration görs ingen särskild analys av resultatet. Räddningstjänst Här redovisas några av räddningstjänstens resultat baserat på en tioårsperiod. Totalt sett ligger antalet uppdrag nästan statiskt med en liten minskning från 831 stycken 2014 till 772 för Ser man utifrån antalet bränder över en tioårsperiod är det en minskande trend för både bränder i byggnad och sådana som inte räknas till denna kategori, vilket får ses som positivt. BRAND I BYGGNAD UNDER 10 ÅR ÖVRIGA BRÄNDER UNDER 10 ÅR För automatiska brandlarm skedde ett trendbrott 2015, vilket kan ses som positivt om det håller i sig i framtiden. En orsak kan vara att räddningstjänsten tog över larmhanteringen för kommunala anläggningar och därmed bättre kunde påverka utvecklingen. Antalet medicinska räddningsinsatser gick ner något men hade ingen säkerställd orsak. För 2014 var insatserna 112 stycken och för stycken. Ett nytt avtal togs fram under året, där ersättning utgår för uppdrag som omfattas av hjärtstoppslarm. AUTOMATLARM EJ BRAND UNDER 10 ÅR Trafikolyckor, där räddningstjänsten är larmad, ser för våra kommuner lite olika ut. För Falköping har det sedan många år varit en konstant nivå runt 60 stycken. För 2015 var siffran 69 stycken. För Tidaholm var antalet 34 stycken mot 28 föregående år. Detta gav en tydlig uppgång och tangerade 2010 års siffror på 103 stycken. För att komma fram till orsaken till alla trafikolyckor och dess ökning görs en särskild sammanställning om faktorer runt händelserna som kan vägleda till förbättringar. TRAFIKOLYCKOR UNDER 10 ÅR MRI-LARM UNDER 10 ÅR Förebyggande Under verksamheten förebyggande ligger räddningstjänstens myndighetsutövning med tillsyn och tillståndsgivning enligt Lagen om Skydd mot olyckor (LSO) och Lagen om Brandfarliga och explosiva varor (LBE). Under 2015 genomfördes 102 tillsyner enligt LSO. Av dessa var 17 tillsyner samordnade med LBE och 12 tillsyner genomfördes enbart enligt LBE. Detta följde i stort sett den uppgjorda tillsynsplanen för Några objekt fördes över till Det finns idag 180 tillstånd för brandfarlig vara och 18 tillstånd för explosiv vara. Under 2016 utfärdas 21 nya tillstånd för brandfarlig vara och 5 nya tillstånd för explosiv vara. 72 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

73 RÄDDNINGSNÄMNDEN FALKÖPING TIDAHOLM VERKSAMHETSREDOVISNING Drift En verksamhet med stor kostnad över 6 mnkr. Här finns internhyror, avtal med SOS och andra räddningstjänster etc. Verkstad Verkstaden har en omsättning runt 3,6 mnkr per år, där intäkter bygger på timpris och utfört arbete åt andra förvaltningar. Arbetet fördelar sig på 70 % samhällsbyggnad och 30 % räddningstjänsten. För att verksamheten ska gå ihop krävs att 70 % av den arbetade tiden kan debiteras kund. Detta är en balansgång och orderingången är svår att förutsäga. Därför kan det lätt bli ett underskott. För 2015 blev det ett positivt resultat om 28 tkr, vilket får betraktas som bra. Verkstadens resultat räknades inte med i nämndens gemensamma resultat. EKONOMISKT UTFALL FÖR VERKSTAD ÅR Uppskattad omsättning Kostnader Intäkter Äldresäkerhet Detta är en verksamhet för att begränsa kostnaderna för fallskador hos äldre. Verksamheten redovisas särskilt eftersom den delas mellan socialtjänsterna i Falköping och Tidaholm samt räddningstjänsten. Samhällskydd Denna verksamhetsinriktning hanterar räddningstjänstens breda uppdrag med arbete för exempelvis integration för invandrare, särskilt stöd och utveckling för ett bredare skydd i samhället. Här finns också räddningstjänstens externa utbildningsverksamhet med ett mål kopplat till kommunens flerårsplan. Målet är att 10 % av våra innevånare ska möta räddningstjänsten i någon form av utbildning eller informationsinsats. För 2015 fick personer någon form av utbildning från räddningstjänsten, vilket översteg målsättningen med nästan 5 %. Från 2015 finns här en offensiv enhet som är bemannad med två personer och opererar på samtliga händelser med effektiva insats- och släckmetoder utöver att de också genomför extern utbildning, tillsyn och förekommande förebyggande arbete. ANTAL UTBILDADE PERSONER ANSVARS- OMRÅDE BOKSLUT 2015 KOSTNADER 2015 STATSBIDRAG 2015 OMFÖRT 2014 STATSBIDRAG 2014 Gemensam Falköping Tidaholm Behållning Tidaholm Summa FRAMTID Skydd och säkerhet Denna verksamhet ligger utanför den kommunala budgeten och täcks tills vidare av årliga statsbidrag. Nedan redovisas bidraget och den fördelning som sker enligt statens anvisning. Den statliga ersättningen är öronmärkt till särskilda ändamål, varav den gemensamma posten är avsedda till lönekostnader. Bidraget täcker inte personalkostnadsbehovet, varför andra delar av statsbidraget får täcka det underskottet. Tidaholm behåller delar av sitt bidrag för egen användning. Årets resultat överförs till kommande år. Vår gemensamma samordningscentral har en mycket stor potential som trygghetsskapande resurs. Det finns oanade möjligheter att nyttjas för dygnet runt-service både för allmänhet och övriga kommunala förvaltningars behov. Att nå framgång för kommunala sambrukstankar är den närmaste tiden stora arbetsuppgift. Samarbetet med Skara Götene var så positivt att det är dags att göra en räddningstjänst för alla fyra kommuner. Att genom samarbete med andra verksamheter gällande utbildning och utrustning förlänga räddningstjänstens uppgifter för att åstadkomma en så tidig insats som möjlig. ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 73

74 VERKSAMHETSREDOVISNING SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden Ordförande: Susanne Larsson Förvaltningschef: Magnus Schedin Individ- och familjeomsorg VERKSAMHET Individ- och familjeomsorg har uppdrag som både beställare och utförare. Avdelningen ansvarar för att handläggningen sköts på ett rättssäkert sätt avseende barn, unga och vuxna (ej äldreomsorg) i behov av stöd enligt SoL, LVU, LVM och annan sociallagstiftning rörande nämnda grupper. I uppdraget ingår att göra beställningar till utförarverksamhet och följa upp att insatserna utförs i enlighet med beställningen/ uppdraget. I ansvaret ligger att bevaka att alla erbjuds insats inom givna tider för att undvika viten. Individ- och familjeomsorg ansvarar för förvaltningens budget avseende antal och omfattning på stöd till de målgrupper som ingår i avdelningens uppdrag. I detta ingår att bevaka volymutvecklingen för avdelningens målgrupper och analysera framtida behov. Individ- och familjeomsorg har också ansvar för att inom givna ramar ge förslag på adekvata resursfördelningsmodeller för utförarverksamheter. Som utförare ansvarar individ- och familjeomsorg för att tillhandahålla insatser som svarar mot beställningen oavsett om det sker i egenregi eller genom köpt plats/insats. I det ingår att tillse att det finns tillräckligt med personal på plats med adekvat utbildning för uppdraget. Avdelningen har ansvar för att anpassa verksamheten till förändrade behov hos de målgrupper som verksamheten utför stöd till. I det ingår att säkerställa att medarbetarna har tillräcklig kompetens för att utföra uppdrag som svarar mot såväl befintliga som förändrade behov. I uppdraget ingår även ansvar för att i samarbete med stabsfunktioner sköta kvalitetsuppföljningar med utförare utifrån beställningar och regelverk. Ansvaret omfattar också hantering av personakter, patientjournaler och närarkiv. Redovisningen utifrån sektionsindelningen bygger på den tidigare organisation som förändrades under Psykosociala sektionen Psykosociala sektionen har ansvar för personer som har en psykiatrisk funktionsnedsättning och som på olika sätt behöver hjälp och stöd inom ramen för det kommunala ansvaret för målgruppen. Under 2015 övergick verksamheten till avdelning funktionsnedsättning. Ekonomisektionen Inom sektionen arbetas med det stöd som ges till individer och familjer som behöver ekonomiskt bistånd. Barn- och familjesektionen Barn och familj omfattar främst de barn och ungdomar som lever under sådana omständigheter att socialnämnden gör olika insatser för att stödja dem på olika sätt till exempel med kontaktpersoner och ungdomsboende, men ibland även tvingas att omhänderta dem för att förbättra deras levnadssituation. Familjerätt, familjerådgivning etc. ingår i denna verksamhet. Vuxensektionen Vuxenverksamheten omfattar i huvudsak de personer som har en beroendeproblematik genom missbruk av alkohol, narkotika och/eller läkemedel. 74 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

75 SOCIALNÄMNDEN VERKSAMHETSREDOVISNING VERKSAMHETENS FÖRDELNING EKONOMI Psykosociala sektionen Ekonomisektionen Barn- och familjesektionen Vuxensektionen Gemensamt DRIFTREDOVISNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse Verksamheten uppvisade sammantaget ett överskott på tkr inklusive Connect, Faljobb och förskoleteamet. Detta berodde framförallt på intäkter för mottagning av ensamkommande barn. Även inom ekonomisektionen fanns ett överskott som berodde på dels att det betalades ut mindre försörjningsstöd än beräknat, dels på vakanser på flera tjänster. Vuxensektionen uppvisade ett stort underskott som framförallt berodde på ett ökat antal externa placeringar enligt både SoL och LVM. En handlingsplan togs fram för att minska dessa kostnader. Sektionen fortsatte också sitt arbete med att utveckla öppenvårdsinsatserna och bredda arbetsmetoderna för att kunna erbjuda kvalitativa insatser på hemmaplan. Inom avdelningen fanns även ett underskott inom psykosociala sektionen för ett antal enskilda personer med så stort vård- och stödbehov att det krävdes antingen en extern placering eller ett mycket omfattande stöd på hemmaplan. ÅRETS HÄNDELSER Socialnämnden antog nya mål för verksamheten som ska gälla till och med Nämnden antog fem mål avseende områdena ekonomisk hållbarhet, attraktiva arbetsplatser, förebyggande arbete, barnperspektiv samt delaktighet och inflytande. Dessa målområden kopplas till kommunens övergripande mål: social hållbarhet och kvalitén inom verksamheten ska öka. Under 2016 kommer förvaltningen att börja arbeta med aktiviteter för att nå målen. Nya aktiviteter kommer att tas fram årligen och redovisas till socialnämnden i det årliga kvalitetsbokslutet. Under 2015 omorganiserades socialförvaltningens verksamhet. LSS-handläggningen flyttades till individ- och familjeomsorg och den psykosociala verksamheten flyttade från individ- och familjeomsorg till avdelningen funktionsnedsättning. Förvaltningen arbetade med roller och ansvar för både avdelningar och chefer under hösten. Arbetet kommer att fortgå under 2016 för såväl enhetschefer som medarbetare och syftar till att det ska vara tydligt vilka förväntningar vi har på olika roller i organisationen. Under året omorganiserades även verksamheten inom individ- och familjeomsorg som nu består av mottagningsenhet, barn 0 16 år, unga vuxna år, vuxna/lss, stöd och försörjning, biståndsbedömda insatser, ensamkommande barn samt förebyggande arbete. Under 2015 fick verksamheten arbeta intensivt med mottagandet av ensamkommande barn och situationen var mycket ansträngd. Arbetet med att hitta lokaler för mottagandet var en utmaning och det var dubbelbeläggningar på samtliga boenden. Fram till utgången av 2015 öppnades fem boenden för målgruppen och under början av 2016 kommer tillgång till ytterligare två boenden att fås. Därtill finns flera barn placerade i familjehem. Förvaltningen räknar med att behovet därigenom är täckt för de som idag finns placerade i kommunen. ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 75

76 VERKSAMHETSREDOVISNING SOCIALNÄMNDEN VERKSAMHETSREDOVISNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG PSYKOSOCIALA SEKTIONEN Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal brukare med insatser Nettokostnad/brukare (kr) Nettokostnad/invånare (kr) EKONOMISEKTIONEN Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal olika hushåll Nettokostnad/hushåll (kr) Nettokostnad/invånare (kr) BARN- OCH FAMILJESEKTIONEN Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal barn HVB, familjehem och kontaktperson inklusive ensamkommande från och med 2015 Nettokostnad/placering (kr) Nettokostnad/invånare (kr) VUXENSEKTIONEN Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal vuxna på HBV och kontaktperson inklusive Vbo Nettokostnad/placering (kr) Nettokostnad/invånare (kr) GEMENSAMT Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Nettokostnad/invånare (kr) VERKSAMHETSANALYS Kommunen hade kostnader på cirka tkr för 2015 för glappet, det vill säga det ansvar kommunen har i avvaktan på att nyanlända vuxna omfattas av etableringsersättningen. Förvaltningen hade räknat med en mer ansträngd situation kring försörjningsstöd, då det fanns anledning att tro att flera personer skulle avslutas inom ramen för etableringsersättningen och därigenom riskera att få behov av försörjningsstöd. Denna farhåga finns kvar för 2016 och det finns anledning att se över på vilket sätt en sådan utveckling ska hanteras. Det finns också ett stort behov av ett utvecklat samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin. Får vi inte till stånd en fungerande samverkan ökar risken för placeringar från socialtjänstens sida. En kritisk fråga knuten till barn- och ungdomsarbetet är tillgången på socionomer. Det krävs ett mycket aktivt arbete för att både behålla och rekrytera denna grupp. Falköping har i jämförelse med andra kommuner i Västra Götalands län en hög andel barn som lever i familjer med försörjningsstöd. Andelen gick ner från 12,1 % till 11,7 % jämfört med föregående år men andelen är fortfarande hög och Falköping ligger på 8:e plats jämfört med övriga kommuner i länet. En annan grupp, som ökade sin andel på ett oroväckande sätt, är unga vuxna som ökat från 10,1 % till 11,4 %, vilket gör att Falköping även där ligger på en 8:e plats i länet. I arbetet med vuxna med beroendeproblematik finns ett fortsatt behov av utveckling av metoder och arbetssätt för att kunna minska de externa placeringarna och erbjuda bra lösningar på hemmaplan. Även för denna målgrupp finns behov av ett utvecklat samarbete med psykiatrin. Det är inte sällsynt att det finns en så kallad samsjuklighet, där personen har behov av stöd för både sin missbruksproblematik och sin psykiska ohälsa. Det finns ett stort tryck på akutplatserna inom vuxenboendet, där det ofta kan handla om att denna målgrupp saknar boende. Bostadsfrågan är också ett ökande problem för utsatta målgrupper överlag, oavsett om det handlar om missbruk, psykisk ohälsa, samsjuklighet eller ekonomiska svårigheter. Socialnämnden förfogar inte över frågor som handlar om byggande av bostäder och det krävs därför ett kommunalt engagemang om kommunen ska vara framgångsrik i ett sådant arbete. Inom förvaltningen pågår ett utredningsarbete kring möjligheten att starta en bostad först-verksamhet. Förvaltningen bedrev ett framgångsrikt arbete med barn och unga och inte minst i arbetet med mottagandet av ensamkommande. Det finns dock ett stort behov av att komma ikapp i arbetet med utredningar samt minska trycket på samtliga boenden som drivs. Under året var trycket fortsatt högt avseende anmälningar och den största ökningen av inkommande ärenden var knutna till ensamkommande barn. 76 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

77 SOCIALNÄMNDEN VERKSAMHETSREDOVISNING FRAMTID Fortsatt arbete med såväl barn som lever i familjer med försörjningsstöd som unga vuxna med försörjningsstöd. Rekryteringen av socionomer är fortsatt svår, då gruppens arbetsmarknad breddats kraftigt under senare år. kunna ge dessa målgrupper ett adekvat stöd. Brister i denna samverkan riskerar annars leda till att socialtjänsten tvingas placera på institution. Bostadsfrågan för utsatta målgrupper kräver samverkanslösningar mellan olika kommunala förvaltningar och med fastighetsägare. Samverkan med både barn- och ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin behöver utvecklas för att Äldreomsorg och funktionsnedsättning VERKSAMHET Förvaltningsgemensamt Förvaltningsgemensamt omfattar den politiska ledningen, gemensam administration samt styrnings- och ledningsfunktioner inom äldreomsorg och funktionsnedsättning. I detta ryms de kostnader som inte går att hänföra till en särskild del av verksamheten. Inom den förvaltningsgemensamma verksamheten finns nämndssekretariat, ekonomi-, utredningsfunktioner, verksamhets-, arbetsmiljöutveckling, medicinskt ansvarig sjuksköterska, IT- samt anhörigsamordning. Äldreomsorg Äldreomsorgen är indelad i tre avdelningar: Gemensamma avdelningen Inom gemensamma avdelningen finns biståndsenheten, tre sjuksköterskeenheter, rehabenheten samt kommunens korttidsboende. Gemensamma avdelningen har två grunduppdrag: dels att ansvara för att myndighetsutövning inom äldreomsorgen handläggs på ett rättssäkert sätt, dels att den kommunala hälso- och sjukvårdsverksamheten utförs på ett patientsäkert sätt utifrån befintliga regelverk. Avdelningen ansvarar även för legitimerad personal som är verksam inom avdelning funktionsnedsättning. I uppdraget ingår att göra beställningar till utförarverksam- heten och följa upp att insatserna utförs i enlighet med beställning. Gemensamma avdelningen har ansvar för förvaltningens budget avseende omfattning av stöd runt enskilda inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård och har därmed ansvar för att inom givna ramar ge förslag på adekvata resursfördelningsmodeller för utförarverksamheterna. Vidare ansvarar avdelningen för att utveckla metoder så att beställning och resursfördelning styrs genom tydliga uppdrag och modeller. Gemensamma avdelningen ansvarar också för bosamordning inom äldreomsorgens boenden och för förvaltningens korttidsvård. I ansvaret ligger att bevaka att alla erbjuds insats inom rimliga tider. Avdelningen har också ansvar för att bevaka volymutvecklingen inom äldreomsorg samt förvaltningens hälso- och sjukvård och analysera framtida behov. I uppdraget ingår även ansvar för att administrera LOV och i samverkan med olika stabsfunktioner sköta kvalitetsuppföljningar med utförare utifrån beställningar samt regelverk. Ansvaret omfattar också hantering av personakter, patientjournaler och närarkiv. Avdelning äldreboenden Idag finns 15 särskilda boenden. Fyra av dessa utgörs av servicehusboenden med sammantaget 138 lägenheter. Inom de övriga boendena är 134 demensplatser och 276 är platser för i huvudsak enskilda med somatisk problematik. Avdelningen har ansvar för att anpassa verksamheten till förändrade behov hos de målgrupper som verksamheten utför stöd till. I det ingår att säkerställa att medarbetarna ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 77

78 VERKSAMHETSREDOVISNING SOCIALNÄMNDEN har adekvat utbildning och tillräcklig kompetens för att utföra uppdrag som svarar mot såväl befintliga som förändrade behov. I uppdraget ingår även ansvar för att i samverkan med beställare analysera framtida behov. Ansvaret omfattar också hantering av brukar-/patientdokumentation och närarkiv där sådana finns. Avdelning hemtjänst Inom avdelningen finns den kommunala egenregins hemtjänstverksamhet, larm- och nattpatrull samt dag- och fritidsverksamheter för äldre. Som utförare ansvarar avdelningen för att tillhandahålla insatser som svarar mot beställningen. Utförarverksamheten har ansvar för att anpassa verksamheten till förändrade behov hos de målgrupper som verksamheten utför stöd till. I det ingår att säkerställa att medarbetarna har adekvat utbildning och tillräcklig kompetens för att utföra uppdrag som svarar mot såväl befintliga som förändrade behov. I uppdraget ingår även ansvar för att i samverkan med beställare analysera framtida behov. Ansvaret omfattar också hantering av brukar-/patientdokumentation och närarkiv där sådana finns. Funktionsnedsättning Avdelningen ansvarar för stöd till enskilda med funktionsnedsättning och som har rätt till stöd enligt LSS. I samband med socialförvaltningens omorganisation 2015 övergick den psykosociala verksamheten från individoch familjeomsorg samt Vilskegården inom äldreboende till funktionsnedsättning. Detta stöd ges utifrån socialtjänstlagen. Som utförare ansvarar avdelningen för att tillhandahålla insatser som svarar mot beställningen. Utförarverksamheten har ansvar för att anpassa verksamheten till förändrade behov hos de målgrupper som verksamheten utför stöd till. I det ingår att säkerställa att medarbetarna har adekvat utbildning och tillräcklig kompetens för att utföra uppdrag som svarar mot såväl befintliga som förändrade behov. I uppdraget ingår även ansvar för att i samverkan med beställare analysera framtida behov. Ansvaret omfattar också hantering av brukar-/patientdokumentation och närarkiv där sådana finns. VERKSAMHETENS FÖRDELNING DRIFTREDOVISNING Ordinärt boende Särskilt boende Övrig äldreomsorg Gruppboende, korttidsvistelse LSS Personlig assistans Daglig verksamhet LSS Övrig verksamhet LSS Förvaltningsgemensamt ÄLDRE- OCH FUNKTIONSNED- SÄTTNING (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse EKONOMI Den huvudsakliga anledningen till underskottet var kostnader knutna till hemtjänsten. Det största underskottet byggde på volymutvecklingen, det vill säga att allt fler äldre fick mer hemtjänst. Ökningen mellan 2014 och 2015 uppgick till knappt timmar, vilket motsvarade tkr. Den andra delen handlade om den kommunala egenregins hemtjänst som uppvisade ett minusresultat. Senast under hösten gjordes en översyn av hemtjänsten och flera åtgärder gjordes. Totalt togs 20 tjänster bort under 2015 och verksamheten halverade sitt underskott jämfört med Volymutvecklingen påverkades av framförallt två saker, dels kring reglering av vem som ska ha rätt till vad i form av insatser, dels genom omfattningen på det stöd som beviljas. Under hösten gjordes en genomlysning av den delegerade hälso- och sjukvården och vilka effekter som kan bli av detta kommer kunna utläsas först i början av Justeringar gjordes även kring tider i samband med besök, vilket beräknas leda till besparingar på tkr. Dessa trädde i kraft 1 januari Underskottet inom funktionsnedsättning gick framförallt att knyta till kostnader för personlig assistans med betalningsansvaret för de 20 första timmarna, jourersättning och sjuklöneersättning till privata anordnare. Det största underskottet gick dock att knyta till att den assistansersättning kommunen får inte täcker de lönekostnader vi har. 78 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

79 SOCIALNÄMNDEN VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRETS HÄNDELSER Socialnämnden antog nya mål för verksamheten som ska gälla till och med Nämnden antog fem mål avseende områdena ekonomisk hållbarhet, attraktiva arbetsplatser, förebyggande arbete, barnperspektiv samt delaktighet och inflytande. Dessa målområden kopplas till kommunens övergripande mål: social hållbarhet och kvalitén inom verksamheten ska öka. Under 2016 kommer förvaltningen att börja arbeta med aktiviteter för att nå målen. Nya aktiviteter kommer att tas fram årligen och redovisas till socialnämnden i det årliga kvalitetsbokslutet. Under 2015 omorganiserades socialförvaltningens verksamhet. LSS-handläggningen flyttades till individ- och familjeomsorg. Den psykosociala verksamheten flyttade från individ- och familjeomsorg till avdelning funktionsnedsättning och Vilskegården flyttade från äldreomsorgen till funktionsnedsättning. Biståndsavdelningen och enheterna med legitimerad personal plus korttidsboendet bildade gemensamma avdelningen. Förvaltningen arbetade med roller och ansvar för både avdelningar och chefer under hösten. Arbetet kommer att fortgå under 2016 för såväl enhetschefer som medarbetare och syftar till att det ska vara tydligt vilka förväntningar vi har på olika roller i organisationen. Under hösten slutfördes en genomlysning av hemtjänsten i den kommunala egenregin. I arbetet deltog nämndens presidium, förvaltningstjänstemän samt fackliga representanter. Genomlysningen fokuserade på tre perspektiv: brukare, arbetsmiljö och ekonomi. Arbetet resulterade i ett antal åtgärder som delvis startades upp i slutet på 2015 och kommer fortsätta under Det fanns ett fokus på boenden inom såväl äldreboenden som funktionsnedsättning under Inom avdelning funktionsnedsättning pågick arbetet med planeringen för det nya gruppboendet från sommaren och boendet kommer vara färdigställt under februari Inom äldreboende fortsatte ombyggnationer och Katarinagården var färdigställt i januari 2015 och i Floby pågår en renovering/ ombyggnation som kommer vara klar under våren VERKSAMHETSREDOVISNING ÄLDREOMSORG OCH FUNKTIONSNEDSÄTTNING Äldreomsorg ORDINÄRT BOENDE Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal hemvårdstagare med hemtjänst, trygghetslarn och del HSL Nettokostnad/hemvårdstagare (kr) Nettokostnad/invånare (kr) SÄRSKILT BOENDE Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal platser i särskilt boende Nettokostnad/plats (kr) Nettokostnad/invånare (kr) ÖVRIG ÄLDREOMSORG Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Nettokostnad/invånare (kr) Funktionsnedsättning GRUPPBOENDE, KORTTIDSVISTELSE LSS Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal platser Nettokostnad/plats (kr) Nettokostnad/invånare (kr) PERSONLIG ASSISTANS Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal personer med assistans per 31 december Nettokostnad/person (kr) Nettokostnad/invånare (kr) DAGLIG VERKSAMHET LSS Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal personer i daglig verksamhet Nettokostnad/person (kr) Nettokostnad/invånare (kr) ÖVRIG VERKSAMHET LSS Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Nettokostnad/invånare (kr) FÖRVALTNINGSGEMENSAMT Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Nettokostnad/invånare (kr) ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 79

80 VERKSAMHETSREDOVISNING SOCIALNÄMNDEN VERKSAMHETSANALYS Som tidigare konstaterats ökade volymerna inom hemtjänsten. Det finns behov av en fortsatt analys kring denna utveckling samt förslag på åtgärder för att hantera detta. Samtidigt befinner sig den kommunala egenregin inom hemtjänst i en omstruktureringsfas för att anpassa verksamheten till brukarunderlaget. Behovet av snabba omställningar ökar i takt med att konkurrensen inom hemtjänsten ökar. Som ett led i arbetet med planering och uppföljning inom hemtjänsten infördes under hösten ett nytt planeringssystem och vi tittar på möjligheten för enheterna att få snabbare tillgång till uppgifter de behöver för att anpassa bemanningen. Införandet av LOV kräver också att förvaltningen följer upp den privata verksamheten på samma sätt som den offentligt drivna. Idag finns tre externa utförare och en fjärde har anmält intresse. Detta ställer krav på uppföljningar på ett sätt som medför en utökad arbetsinsats för förvaltningen. För det första behöver varje verksamhet följas upp var för sig, vilket gör att ju fler utförare vi får desto mer tid går åt till detta. Detta blir extra tydligt när det handlar om uppföljningar som bygger på teamsamverkan mellan utförare. De verksamheter inom förvaltningen, som ansvarar för beställningar av insatser, det vill säga biståndshandläggare, sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter måste delta i uppföljningar med samtliga utförare, vilket är tidskrävande. Även de mer administrativa funktionerna inom förvaltningen, som följer upp beställd och utförd tid, får lägga alltmer tid på uppföljningar ju fler utförare vi får. Inom Skaraborg pågår samverkan kring de mest sjuka äldre och Falköping ingår i det södra närvårdsområdet tillsammans med Skövde och Tidaholm. Inom ramen för denna samverkan arbetas det för att kunna knyta ihop resurser från Skaraborgs Sjukhus (SkaS) genom närsjukvårdsteam med både primärvård och den kommunala verksamheten. Arbetet syftar bland annat till att undvika att låta mycket sjuka personer åka mellan olika vårdgivare i onödan. Detta är en trend som pågått under många år, där den kommunala verksamheten har fått en allt större roll i arbetet med alltmer kvalificerad hälso- och sjukvård. Inom gemensamma avdelning pågår ett utvecklingsarbete, där rehabenheten får en mer utvecklad roll i behovsbedömningar som görs på biståndsenheten och som syftar till att ge så bra beslutsunderlag som möjligt och därmed säkerställa en trygg hemgång för enskilda personer. Detta arbete går hand i hand med det utvecklingsarbete som äger rum på biståndsenheten genom införandet av ÄBIC (äldres behov i centrum), som är ett nationellt instrument för behovsbedömning. Det finns anledning att fortsätta följa kostnadsutvecklingen inom personlig assistans som måste ses som utomordentligt oroväckande. Det har under senare år funnits tendenser i landet kring att försäkringskassan blir alltmer restriktiv i sina bedömningar och detta riskerar leda till, och har i vissa fall redan gjort det, en ansvars- och kostnadsövervältring på kommunerna. Vi kommer att behöva följa utvecklingen inom såväl daglig verksamhet som boende inom funktionsnedsättning noggrant under kommande år. När bygget av boendet på Sveavägen satte igång räknade förvaltningen med att dessa platser skulle räcka under en längre period. Under slutet av 2015 kom dock ett flertal ansökningar från personer som var okända för förvaltningen. Inom daglig verksamhet har under flera år funnits ett tryck på att hitta lämpliga former för grupper som tidigare inte varit aktuella för denna typ av insats. Den statliga utredningen Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård, där Falköping var en huvudman som besvarade remissen, ger förslag som skulle medföra konsekvenser för den kommunala verksamheten. Utskrivningstiderna från sjukhus till kommunal verksamhet skulle kortas avsevärt, i synnerhet inom psykiatrin, men det skulle också kräva en omställning av primärvården då dessa skulle behöva bli en avsevärt mer aktiv part vid utskrivningen än vad som är fallet idag. Det är dock för tidigt att dra några slutsatser då inga beslut ännu är tagna. Det råder fortfarande osäkerhet kring vad som ska hända med de så kallade bemanningsföreskrifterna och det går inte att dra några slutsatser av vilka effekter sådana föreskrifter kan få förrän det finns ett slutgiltigt förslag. Heltidsprojektet startade under 2015 och förvaltningen arbetar mycket med att anpassa scheman efter de nya förutsättningarna. Vissa kostnadsökningar kunde utläsas men vad den totala effekten blir ses inte förrän det har breddinförts under Kostnaderna för att täcka detta tas genom stimulansmedel för ökad bemanning i vården. 80 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

81 SOCIALNÄMNDEN VERKSAMHETSREDOVISNING FRAMTID Volymutvecklingen inom hemtjänst är omfattande. Ökar behoven hos enskilda ökar också arbetsbelastningen kring behovsbedömningar och uppföljningar. Utifrån ett utförarperspektiv har volymökningen framförallt kommit de externa utförarna till del. Utmaningarna för egenregin att anpassa bemanningen till beställd tid fortsätter och det arbete, som påbörjades under 2015, kommer fortsätta under Svårbedömda behov inom funktionsnedsättning framförallt när det gäller behovet av bostäder. Förvaltningen behöver följa utvecklingen noggrant under kommande år. Behovet av ett ökat antal platser inom daglig verksamhet kommer sannolikt att fortsätta utifrån den utveckling som varit under senare år. Därmed finns behov av utvecklade former för denna insats utifrån målgruppsförändringar. Arbetet kring ett upprättande av ett demenscentrum. Förutom att fungera som ett kompetenscentrum för demens inom Falköping är det också nödvändigt på grund av att det finns lägenheter idag som i längden inte kommer att kunna fungera som fullvärdiga boenden. Upprättandet av demenscentrum utgör också startskottet för att kunna flytta individ- och familjeomsorg till Ranliden efter att detta anpassats. Skulle förslag kring bemanning och trygg och effektiv utskrivning bli verklighet kommer det att få konsekvenser för verksamheten men ännu finns inga beslut tagna. ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 81

82 VERKSAMHETSREDOVISNING TEKNISKA NÄMNDEN SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET Tekniska nämnden skattefinansierad verksamhet Ordförande: Dan Gabrielsson Förvaltningschef: Patrick Nohlgren VERKSAMHET Park/Gata Förvaltning och underhåll av kommunens allmänna platsmark som gator, parker och torg, flygplats och transportcentral. Projektering, projektledning och anläggning av kommunens infrastruktur som gator och VA-nät. Förvaltning och projektledning av utbyggnad av kommunens ägda järnvägsspår. Handläggning av torghandel och vår- och höstmarknad. Bidragsgivning för enskilda vägar och belysningsföreningar. Förvaltning och drift av Mössebergs friluftsområde samt Floby och Vartofta elljusspår. Yttre fastighetsskötsel av kommunens fastigheter. Kost Måltidsproduktion och servering till förskolor, skolor och äldreboenden samt mat till brukare i enskilt boende. Caféteriaverksamhet i stadshuset och på Ållebergsgymnasiet. Fastighet Lokalförsörjning för kommunens verksamheter, fastighetsprojekt, drift och underhåll av kommunens fastigheter samt verksamhetsservice. Inhyrning av externa lokaler. Ansvar för larm i lokaler med kommunal verksamhet. Städ Städning i kommunens ägda och inhyrda fastigheter, där det bedrivs kommunal verksamhet. Avfall/Sluttäckning Fastighetsansvar för avfallsanläggningarna i Falköping, Floby och Stenstorp och sluttäckning av deponier i samverkan med utsedd entreprenör. Övrig verksamhet Nämnden, gemensam administration och stadshusvaktmästeri. VERKSAMHETENS FÖRDELNING DRIFTREDOVISNING TEKNISKA NÄMNDEN (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse EKONOMI Park/Gata Kost Städ Fastighet Avfall/Sluttäckning Övrigt Redovisade siffror är bruttosiffror. Fastighets- och städavdelningen finansierades till stor del med intäkter från hyrande/städköpande nämnder. Den löpande verksamheten rymdes inom given ram och gav ett överskott på 10,4 mnkr. Detta berodde bland annat på att överskott från 2014 på tkr ombudgeterades till 2015, vinterväghållningen inte var så omfattande och ny livsmedelsupphandling medförde lägre livsmedelspriser. För Falköpings Energisparprojekt (FEP) kvarstod 7,2 mnkr av anslaget. Detta behöver ombudgeteras till 2016, så att projektet kan färdigställas. 82 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

83 TEKNISKA NÄMNDEN SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRETS HÄNDELSER Park/Gata Inom Park/Gata-avdelningen prioriterades asfaltsunderhåll särskilt på gång- och cykelbanor. Cykelvägvisning sattes upp. Satsningar gjordes på den offentliga belysningen. Stolpar byttes ut och energisnåla och långlivade armaturer monterades. Olika försök gjordes för att få effektivare ogräsrensning av gaturummet. Om- och tillbyggnader av gator, torg och industriområdet Marjarp utfördes. Kost Ny upphandling av livsmedel medförde att livsmedelskostnaden sjönk. Kostavdelningen genomförde fortbildningar Energieffektiv modern matlagning och Service och bemötande. En blogg pågår för att synliggöra kostavdelningen. Flera ombyggda kök togs i bruk. Fastighet Fastighetsavdelningens organisation justerades. I staden och några tätorter utförs numera den yttre fastighetsskötseln (gräsklippning, snöröjning med mera) och transportuppdrag av Park/Gata-avdelningen. Energisparprojektet fortsatte. Omfattande arbete med planering, upphandling och genomförande av om- och tillbyggnader av skolor, förskolor med flera hus pågick. Städ En omorganisation genomfördes innebärande att städverksamheten blev en egen avdelning. Kontakt med kunder sker för att komma överens om kvalité och kostnad. Egenkontroll säkerställer att avtalad kvalité uppnås. Avfall/Sluttäckning Sluttäckning utfördes av Floby deponi och planering pågår för Stenstorps och Falköpings deponier. VERKSAMHETSREDOVISNING TEKNISKA NÄMNDEN SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET PARK/GATA Nettokostnad för barmarksunderhåll (gatukostnad) Gator, vägar och GC-vägar (m²) Vinterväghållning (kr/m²) 3,7 2,7 4,3 KOST Bruttokostnad (tkr) Portioner Bruttokostnad/portion (kr) 40,5 40,0 39,7 STÄD Bruttokostnad (tkr) Städarea (m²) Städkostnad/m² (kr) 207 ÖVRIGT Bruttokostnad (tkr) FASTIGHET Bruttokostnad (tkr) Ägda lokaler 1 januari BRA (bruksarea) (m²) Bruttokostnad/kvadrat BRA för ägda lokaler (kr/m²) ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 83

84 VERKSAMHETSREDOVISNING TEKNISKA NÄMNDEN SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET VERKSAMHETSANALYS Park/Gata Kostnadsökningen från 2014 till 2015 berodde huvudsakligen på ökade kapitalkostnader efter gjorda investeringar men också på en satsning på park-gata-området. I en jämförelse med andra kommuner hade Falköpings kommun något lägre kostnader för skötsel av gator, parker och parkeringar än andra kommuner med liknande storlek samt även jämfört med Mariestad och Lidköping. Falköpings kommun har ett frivilligt åtagande att sköta gångbanor åt fastighetsägare. Kommunen var också restriktiv med användningen av salt i vinterväghållningen. Parkskötseln utvecklades med nya maskiner och nytt arbetssätt. Kost Personalkostnaderna ökade på grund av dels avtalsenliga löneökningar, dels bemanning av nya tillagningskök. Hyreskostnaderna ökade efter att kök byggdes om. Livsmedelskostnaderna däremot minskade efter utförd upphandling trots att portionsantalet ökade. Fastighet Kostnaden för ägda hus ökade. Ökningen berodde huvudsakligen på ökade kapitalkostnader efter ombyggnader och ökade mediakostnader (VA-, elnät-, fjärrvärmetaxan). Hyresintäkterna ökade också. Kostnader och hyresintäkter för inhyrda lokaler ökade då förhyrd yta ökade. Bland annat hyrdes flera mobila lokaler in. Städ Kostnaderna ökade på grund av avtalsenliga löneökningar. Städarean var oförändrad jämfört med tidigare år. Avfall/Sluttäckning Kostnaderna ökade, eftersom extraordinära reparationsåtgärder utfördes på återvinningscentralen och deponianläggningen. FRAMTID Park/Gata Park/Gata-avdelningen arbetar med flera projekt för att förnya och försköna offentliga platser såsom parker och torg. Satsningarna på Marjarps industriområde fortsätter. Arbete med en ny översiktsplan kommer att innebära klargörande i trafikplaneringsfrågor. Kost Kostavdelningen ska fortsätta utveckla verksamheten med fokus på nöjda matgäster, matlagning nära gästen, matlagning från grunden, nära ledarskap och valmöjligheter för matgästerna. Andelen ekologiska livsmedel ska öka. Miljöpåverkan ska minska genom lägre energianvändning och minskat svinn. Näringsriktigheten ska följas upp ytterligare. Verksamhetens effektivitet ska analyseras med hjälp av nyckeltal. Fastighet Fastighetsavdelningen är beroende av lokalutredningen samt utredningen av barn- och utbildningsförvaltningens organisation. De olika nämndernas lokalbehov ska redovi- sas i en centralt framtagen lokalförsörjningsplan, som sen styr flerårsplaneringen av investeringar i lokaler och driftoch kapitalkostnadsbudgeten för lokaler. Planen behövs också för att anslag till underhåll och energisparåtgärder ska kunna användas optimalt. Städ Städavdelningens kundkontakt med verksamhetsansvariga kommer att utvecklas genom städråd. Fortsatt arbete med egenkontroll och ett nära ledarskap ska säkerställa att avtalad kvalité uppnås. Grundläggande lokalvårdsutbildning och fortbildning ska genomföras. Heltidsprojektet ska slutföras. Städavdelningen medverkar vid om- och nybyggnationer för att städrum ska byggas och utformas så att lokalvårdarens arbetsmiljö beaktas. Även val av mattor och utformning av entréer påverkar den framtida städningen. Avfall/Sluttäckning Tillräckliga medel för sluttäckning av deponier måste avsättas. 84 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

85 VA-KOLLEKTIVET TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET VERKSAMHETSREDOVISNING VA-kollektivet taxefinansierad verksamhet Ordförande: Dan Gabrielsson Förvaltningschef: Patrick Nohlgren Avdelningschef: Stig Säll VERKSAMHET Dricksvattenförsörjning, spill- och dagvattenhantering för abonnenter anslutna till VA-kollektivet i huvudsak i tätorterna i kommunen. DRIFTREDOVISNING VA (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse EKONOMI VA uppvisade ett plusresultat på 882 tkr. Detta medförde att VA:s negativa taxeregleringsfond minskade till års budget finansierades med en taxehöjning för att möta ökande kapital-, personalkostnader och höjda vattenpriser från Skaraborgsvatten. Taxan är efter höjningen fortsatt under medianvärdet för såväl villor som flerbostadshus enligt Svenskt Vattens taxestatistik. En tidig prognos pekade mot ett överskott för helåret på 500 tkr. Dock fortsatte återhållsamhet med driftbudgeten under året. Tilldelad investeringsbudget var 30 mnkr, vilken huvudsakligen användes till planerade reinvesteringar på ledningsnätet. Anläggning av ny dag- och vattenledning i Sankt Olofsgatan ÅRETS HÄNDELSER Flera stora projekt slutfördes under året och nya startades upp. Vartoftaledningen slutredovisas separat. Som en del av det långsiktiga säkerställandet av dricksvattenförsörjningen samt renovering av dag- och spillvattenledningar utfördes bland annat följande: Vartofta Falköping, ny spillvattenledning; nybyggnad av meter ledning och två pumpstationer slutfördes och startades upp i maj. Separat redovisning sker i Slutredovisning av projekt Vartofta Falköping, renovering av meter dricksvattenledning och anslutning av Luttra by. Spillvattenledning mellan Borgunda och Dala medförde att Borgunda avloppsreningsverk togs ur bruk och spillvattnet renas i Stenstorp, vilket medför såväl miljömässiga som ekonomiska fördelar. Skaraborgsgatan Stenstorp, sanering av vatten- samt spillvattenledningar påbörjades och kommer att slutföras under Relining av spillvattenledningar i Bangatan, Götavägen och Valhallagatan genomfördes. Totalt cirka meter renoverades genom infodring av PE-ledning (plast) i gamla betongledningar. Trädgårdsgatan Falköping, omfattande renoveringsarbete för delen Balderstensgatan Parkgatan. Byte av vatten- och spillvattenledningar samt ny dräneringsledning för att avhjälpa höga grundvattennivåer i området slutfördes under början av året. Omläggning av spillvattenledning vid Pösan i Stenstorp på grund av läckage. Totalt byttes 164 meter ledning. ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 85

86 VERKSAMHETSREDOVISNING VA-KOLLEKTIVET TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET Utbyte av för klena dagvattenledningar i Ekhagsgatan Falköping och Fredahlsgatan Åsarp. Nyanläggning av dagvattenledning i Sankt Olofsgatan inför kommande gaturenovering. Renovering av läckdrabbade dricksvattenledningar i Skogsvägen i Slutarp samt påbörjad renovering av dricksvattenledning i Warenbergsgatan Grönelundsgatan. Nybyggnad av VA-ledningar i exploateringsområden beslutad av kommunstyrelsen: Vilhelmsro V3, kvarteret Megaliten. Dessutom anlades VA-ledningar för att möjliggöra anslutning av avloppsförening utanför verksamhetsområde i Floby, Friggeråker, Kinneved och Vartofta. Den största enskilda investering, som slutfördes under året, var bygget av ny kontors-, personal-, laboratorie- och konferensbyggnad på avloppsreningsverket Hulesjön. Slutredovisning sker i separat bilaga. VERKSAMHETSREDOVISNING VA-KOLLEKTIVET VA Bruttokostnad (tkr) Utveckling (%) 3,8 5,1 6,3 Dricksvatten till ledningsnät (m³) Bruttokostnad (kr/m³) Renat avloppsvatten (m³) Abonnenter Bruttokostnad/abonnent (kr) Nettokostnad/abonnent (kr) Sjukfrånvaro (%) 6,9 1,6 0,2 Svinn av dricksvatten (%) 11,7 11,5 12,0 Bräddningar Hulesjön (m³/år) Ledningsrenovering (%) 0,85 0,42 1,41 Nöjd-Medborgar-Index: VA (SCB:s medborgarundersökning) VERKSAMHETSANALYS Reinvesteringstakten i anläggningar och ledningsnät var fortsatt hög och medförde stor arbetsbelastning avseende utredning, projektering och dokumentering. För att uppnå en långsiktigt hållbar renoveringstakt, som ryms inom en normal taxeutveckling, kommer behovet att analyseras enligt Hållbarhetsindex, en modell framtagen av Svenskt Vatten. Statistikarbetet med modellen påbörjades under året men behöver ytterligare minst två års arbete för att bli statistiskt säkert. Taxan vad avser såväl bruknings- som anslutningsavgifter ligger fortfarande på eller strax under medianvärdet för Sveriges kommuner. FRAMTID VA-avdelningens viktigaste framtidsfrågor är att: ta fram en VA-plan säkra tillgången på reservvatten och upprättande av ytterligare vattenskyddsområden för reservvattentäkter uppnå en ekonomisk hållbar renoveringstakt av VA-anläggningar långsiktigt klara att möta nya kvalitetskrav och säkra avsättningen av avloppsslam (REVAQ) energioptimera driften av VA-anläggningarna organisera avdelningen så att specialkunskaper inte enbart finns hos en person och säkerställa rutiner för samtliga tjänster och arbetsuppgifter för minskad sårbarhet. 86 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

87 VA-KOLLEKTIVET TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET VERKSAMHETSREDOVISNING Renovering av VA-nät i Skaraborgsgatan i Stenstorp RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING RESULTATRÄKNING DIFF VA-avgifter Anslutningsavgifter Övriga intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Interna intäkter Interna kostnader Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Årets resultat BALANSRÄKNING DIFF Tillgångar Anläggningstillgångar Byggnader och ledningar Transportmedel Inventarier Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Avskrivning mot egna kapitalet Avsättningar Skulder Lån av kommunen Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 87

88 VERKSAMHETSREDOVISNING BIOGAS TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET Biogas taxefinansierad verksamhet Ordförande: Dan Gabrielsson Förvaltningschef: Patrick Nohlgren Avdelningschef: Stig Säll VERKSAMHET Produktion av biogas och biogödsel. EKONOMI BIOGAS (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse Prognosen för 2015 års resultat såg tidigt ut att gå mot ett underskott på cirka 800 tkr. Resultatet för första halvåret påverkades av att allt matavfall inte kunde tas om hand på grund av ombyggnation. Mottagningsdelen var klar att tas i drift i augusti, och därefter fungerade mottagningen bra med ökad biogasproduktion som resultat. Underskottet för året totalt blev lägre än prognos, då anläggningen producerade optimalt under årets sista fem månader. ÅRETS HÄNDELSER Trots ombyggnad fungerade året driftsmässigt bra med bara ett fåtal störningar i rötningsprocessen. AÖS fortsätter att samla in mer matavfall och anslöt under året landsort i några kommuner. Mariestads och Gullspångs kommuner gick med som medlemmar i AÖS och började leverera matavfall. Inga större reparationer behövdes genomföras utan enbart planerat underhåll. VERKSAMHETSREDOVISNING BIOGAS BIOGAS Bruttokostnad (tkr) Utveckling (%) 0,5-13,8 19,4 Organiskt hushållsavfall AÖS (ton) Fettavskiljarslam (ton) Såld gas till Göteborgs Energi (MWh) Antal hushåll med matavfallshämtning för småhus december Antal hushåll med matavfallshämtning för lägenhet december Nettokostnad/invånare (kr) VERKSAMHETSANALYS Ny mottagningsstation på biogasanläggningen var planerad att tas i drift under våren 2015 men blev dock driftklar först i augusti. Nästa steg av utbyggnaden är projekterad och upphandling kan ske under våren med byggstart hösten Samarbetsavtal med annan biogasanläggning för avsättning av överskottsslurry förhandlades under året. Anläggning för uppgradering av biogas till fordonsgas 88 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

89 BIOGAS TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET VERKSAMHETSREDOVISNING FRAMTID EU har medgett skattebefrielse av biogas för ytterligare fem år, vilket säkrar avsättningen trots låga energipriser. Samarbetet med Göteborgs Energi och AirLiquid, som är ny ägare till Fordonsgas, fungerade bra. Göteborgs Energi avser att på sikt avyttra alla sina biogasanläggningar och så även uppgraderingsanläggningen i Falköping. Tippning av matavfall från AÖS i ny mottagningshall Del av biogasanläggningen i Falköping Biogasanläggningens rötkammare ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 89

90 VERKSAMHETSREDOVISNING ÖVERFÖRMYNDARE I SAMVERKAN (ÖIS) Överförmyndare i samverkan (ÖIS) Överförmyndare i Falköpings kommun: Lars-Erik Kullenwall Ersättare: Sara Cronholm VERKSAMHET ÖIS grundades den 1 januari Kommuner, som deltar i samarbetet är Falköping, Hjo, Karlsborg. Skara, Skövde, Tibro. Tidaholm, Gullspång, Bollebygd, Herrljunga, Svenljunga, Vårgårda och Tranemo. Verksamheten bedrivs i ett gemensamt överförmyndarkontor i Skövde. ÖIS uppgift är att utöva tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare. Denna tillsyn skyddar personer som inte själva kan ta vara på sina rättigheter eller hantera sin ekonomi. Var och en av de samverkande kommunerna har fortfarande en egen överförmyndare (Gullspång kommun har en överförmyndarnämnd). Överförmyndarna har delegerat sina beslutsbefogenheter (med undantag av vissa beslut) till tjänstemännen på det gemensamma kontoret. Tjänstemännen är anställda av Skövde kommun och det är tjänstemännen som besvarar alla verksamhetsfrågor. EKONOMI Falköpings kommun svarar för arvoden och kostnadsersättningar till gode män och förvaltare som har huvudmän folkbokförda i Falköpings kommun. Avgiften till ÖIS grundas på kommunens invånarantal. Som beräkningsgrund för Falköpings kommun används invånare, vilket motsvarar 16 % av det totala invånarantalet i hela samverkansområdet. Kommunens totala avgift till ÖIS uppgick under 2015 till tkr. ÖIS hade sedan tidigare ett balanserat överskott på drygt 1,3 mkr. Detta decimerades under 2015 genom att ge medlemskommunerna en rabatt på årets medlemsavgift, vilken för Falköpings kommuns del uppgick till cirka 237 tkr. ÅRETS HÄNDELSER Invånarantalet har ökat både för Falköpings del och hela samverkansområdet och en ökning av invånarantalet innebär alltid en ökning av antalet ärenden hos överförmyndaren. Grovt räknat sägs att 1 % av befolkningen behöver hjälp med någon form av ställföreträdare. Under 2015 ökade särskilt antalet nya ärenden gällande ensamkommande flyktingbarn kraftigt och uppgick vid årsskiftet 2015/16 till 107 stycken i Falköpings kommun. Det var en ökning med drygt 234 %! Antal per ärendetyp Falköpings kommun : Legal förmyndare 59 Särskilt förordnad förmyndare 20 Medförmyndare enl. 10 kap 8 FB 3 God man FB 11:2 15 God man FB 11:3 2 God man FB 11:4 223 Lagen om god man för ensamkommande barn 107 Förvaltare FB 11:7 26 Under utredning 15 Summa 470 (2014: 381) ÖIS uppfyllde under året i allt väsentligt sina mål. Målen rörde bland annat följande områden: kunskapsnivå, tillsynsmyndigheter, handläggningstider, rekrytering av ställföreträdare, service och tillgänglighet samt ekonomi. 90 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

91 KOMMUNREVISIONEN VERKSAMHETSREDOVISNING Kommunrevisionen Ordförande: Lars Elinderson Vice ordförande: Anna Johansson VERKSAMHET Den kommunala revisionen är ett lokalt demokratiskt kontrollinstrument med uppdrag att granska den verksamhet som bedrivs i kommunen och pröva ansvarsutövandet för styrelse, nämnder och enskilda förtroendevalda. Med granskningen bidrar revisorerna till att värna och utveckla demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. Den kommunala revisionen är oberoende och granskar på kommunfullmäktiges uppdrag och därigenom indirekt också för medborgarna. I Falköpings kommun finns sju revisorer, vilka är nominerade av politiska partier och valda av kommunfullmäktige. Revisorernas oberoende styrs av kommunallagens valbarhets- och jävsregler. För att stärka den demokratiska insynen och kontrollen i kommunens aktiebolag finns också lekmannarevisorer utsedda och dessa utses bland kommunens förtroendevalda revisorer. Revisorernas arbete bedrivs utifrån kommunallagens bestämmelser om kommunal revision, revisionsreglemente som fastställs av kommunfullmäktige samt god revisionssed i kommunal verksamhet. Enligt kommunallagen granskar revisorerna årligen all verksamhet med syfte att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen, som görs inom nämnderna, är tillräcklig. Val av olika granskningsområden sker utifrån en prövning av väsentlighet och risk, det vill säga hur betydelsefullt området bedöms vara, vilka risker för fel som föreligger samt vilka konsekvenser eventuella felaktigheter skulle kunna medföra för kommunen. I granskningarna biträds revisorerna av sakkunniga som de själva väljer och anlitar i den omfattning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed. Inom ramen för den grundläggande revisionen tar revisorerna del av protokoll och handlingar, skaffar sig information via möten med representanter för kommunstyrelse och nämnder. De inom kommunrevisionen utsedda lekmannarevisorer granskar på motsvarande sätt verksamheten i kommunens aktiebolag. Revisorerna genomför fördjupade granskningar inom olika områden. Under året granskades särskilt den centrala lönehanteringen, registrering av handlingar inom kommunstyrelsen och samtliga nämnder inklusive de kommunala bolagen Falköpings Hyresbostäder AB och Hotellfastigheter i Falköping AB. En granskning av nämndernas internkontrollarbete pågår. Revisorerna granskar och bedömer också om resultatet i delårsrapport och årsredovisning är förenligt med de mål fullmäktige har beslutat. Granskningen av de av kommunfullmäktige beslutade målen är en lagstadgad obligatorisk uppgift. Granskningar och uppföljningar av tidigare granskningar av betydande omfattning dokumenteras i rapporter vilka fortlöpande överlämnas till berörd nämnd och då oftast med begärande av yttrande och förslag på åtgärder. Rapporterna överlämnas också till kommunfullmäktige. Utöver själva granskningsarbetet deltar revisorerna i årliga nätverksträffar för förtroendevalda revisorer och kurser inom revisionsområdet. Revisorerna har också årliga informationsmöten med kommunfullmäktiges presidium. Varje verksamhetsår avslutas med att revisorerna granskar årsredovisningen och därefter lämnar en revisionsberättelse med närmare information om granskningsarbetet och framförallt uttalande i ansvarsfrågan. Revisionsberättelsen läggs också in i kommunens slutliga årsredovisning. EKONOMI Granskningen skedde inom ramen för den budget som erhållits av kommunfullmäktige och som för år 2015 uppgick till 1,3 mnkr. ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 91

92 VERKSAMHETSREDOVISNING VALNÄMNDEN Valnämnden Ordförande: Lisbeth Ek Valsamordnare: Kenneth Österberg VERKSAMHET Valnämnden administrerar och genomför allmänna val, val till EU-parlamentet samt förekommande folkomröstningar. Nämnden sammanträder vid behov. Valåren tas beslut om organisation för valets genomförande. DRIFTREDOVISNING VALNÄMNDEN (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse EKONOMI Överskottet från 2015 blev 29 tkr. ÅRETS HÄNDELSER Under året genomfördes inga val. I samband med omröstning av regeringens budgetförslag utlöstes en regeringskris. Redan innan omröstningen hade statsministern gjort budgeten till en kabinettsfråga. Omröstningen medförde att det största partiets budgetförslag inte gick igenom. Den 29 december 2014 utlyste därför regeringen ett extra val som skulle hållas den 22 mars Den 27 december 2014 slöts istället decemberöverenskommelsen (DÖ) mellan regerings- och allianspartierna, som kom överens om att ledaren för den största partikonstellationen skulle släppas fram som statsminister samt att en minoritetsregering skulle kunna få igenom sin budget. Decemberöverenskommelsen var tänkt att gälla till valdagen 2022 (nästan 8 år), men upphörde den 9 oktober 2015, vilket var drygt nio månader efter att den träffats. 92 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015 Å

93 KOMMUNAL VERKSAMHET I ANNAN JURIDISK FORM VERKSAMHETSREDOVISNING Kommunal verksamhet i annan juridisk form Förutom traditionell kommunal förvaltningsform bedrivs kommunal verksamhet även i annan juridisk form. Den vanligaste modellen är bolagsformen. VERKSAMHET I BOLAGSFORM Falköpings kommun äger följande företag till 100 %: Ekehagens Forntidsby AB och Falköpings Hyresbostäder AB. Dessutom äger kommunen 49 % av Falbygdens Bredband AB och är även stiftare till Ekehagens Forntidsby. Under rubriken Sammanställd redovisning i de finansiella rapporterna ingår Falköpings kommun och Falköpings Hyresbostäder AB. Övriga företag understiger 2 % av kommunens omsättning och behöver därför inte redovisas. Falköpings Hyresbostäder AB Bolaget ska medverka till en god bostadsförsörjning och erbjuda bra, sunda och prisvärda bostäder inom Falköpings kommun. Bolaget ska vara ekonomiskt självbärande. Dotterbolaget Fastighets AB Mösseberg förvaltar industrilokaler. Nedan redovisas koncernens resultat och ställning: NYCKELTAL Nettoomsättning (mnkr) 126,9 126,2 121,7 Årets resultat (mnkr) 11,2 17,3-4,1 Balansomslutning (mnkr) 580,0 490,0 526,5 Soliditet (%) 12,9 13,1 9,2 Bostadsbeståndet i moderbolaget Falköpings Hyresbostäder AB omfattar totalt lägenheter i centralorten och sju av kommunens tätorter med total bostadsyta på m 2. Lokalerna i moderbolaget avser främst lokaler i vård, service- och gruppboenden, en restaurangverksamhet samt smålokaler i bostadsfastigheterna. Den totala ytan uppgår till m 2. Bolaget tillhandahåller också 583 garage och 666 parkeringsplatser. Dotterbolaget Fastighets AB Mösseberg äger industrilokaler i Falköping och Floby med totalt m 2 lokalyta. Under 2015 var efterfrågan på boende inom bolagets fastigheter fortsatt god. Totalt utgjorde vakanserna vid årsskiftet 0,26 % av det totala beståndet 0,14 % i Falköping och 0,61 % i övriga orter. Detta gör att bolaget kan känna tillförsikt inför framtiden och planera för fler bostäder. Ett avtal träffades med Hyresgästföreningen om hyrorna för Överenskommelsen innebär att hyrorna höjs med i genomsnitt 0,70 % från och med den 1 april Falbygdens Bredband AB Bolaget ägs till 49 % av Falköpings kommun och till 51 % av Falbygdens Energi AB. Bolaget förvaltar ett bredbandsnät som binder samman orterna i kommunen. VERKSAMHET I ANNAN JURIDISK FORM Kommunalförbund, gemensam nämnd med annan kommun och samverkan i förvaltningsform är andra juridiska former som förekommer. Förenklat är ett kommunalförbund en specialkommun med en speciell uppgift. Gemensam nämnd innebär att verksamheten redovisas i en kommun, medan övriga kommuner utövar styrning genom sina ledamöter i nämnden. Räddningsnämnden Falköping Tidaholm är ett sådant exempel. En annan form av samverkan är en gemensam förvaltning såsom Kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg (MÖS) som säljer sina tjänster till respektive kommun. Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) Avfallshantering Östra Skaraborg är det kommunalförbund som ansvarar för renhållningsskyldigheten i medlemskommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Skara, Tibro och Töreboda. Resultatet för 2015 var negativt och uppgick till 3,9 mnkr. Det var dock lägre än det budgeterade resultatet för året på 8,4 mnkr. Soliditeten uppgick till 74,5 %, vilket innebar att det finansiella målet uppfylldes. Det var framför allt intäkterna från insamlingsverksamheten som var större än budgeterat, vilket främst berodde på försiktighet i budgetarbetet då samordningseffekterna i Skara var osäkra. Kostnaderna för återvinningscentralerna (ÅVC) översteg budget med 1,9 mnkr, och det berodde bland annat på att kostnader för transport och behandling av olika avfallsslag på ÅVC ökade. Vid den nya entreprenadsstarten för insamling av hushållsavfall investerade Suez i helt nya sopbilar i Falköping. Totalt används fyra bilar i daglig drift och samtliga är biogasdrivna. ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 93

94 VERKSAMHETSREDOVISNING KOMMUNAL VERKSAMHET I ANNAN JURIDISK FORM Mariestads och Gullspångs kommuner blir medlemmar i förbundet den 1 januari Det innebär att förbundet växer från sju till nio kommuner. Verksamhet tillkommer och cirka tjugo nya medarbetare blir aktuella för personalövertag. Utbyggnad av systemet för insamling av matavfall fortsätter med fler villahushåll, flerbostadshus och kommunala storkök i flera av medlemskommunerna. Kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg (MÖS) MÖS ska i sitt arbete bidra till hållbar utveckling som syftar till att tillförsäkra dagens och morgondagens invånare en hälsosam och god miljö. Kommunalförbundet bildades 2011 och medlemskommunerna är Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro. Medlemskommunernas andel av medlemsbidraget bestäms utifrån befolkningsmängd per den 31 december 2013: Falköping 28,8 %, Hjo 7,9 %, Karlsborg 6,1 %, Skövde 47,5 % samt Tibro 9,7 %. Resultatet för 2015 uppgick till 823 tkr. Kommunalförbundet Skaraborgsvatten Skaraborgsvatten bildades 1955 av kommunerna Skövde, Skara och Falköping med uppgift att lösa medlemskommunernas vattenförsörjning. Ägarandelen baseras på kommunernas procentuella förbrukning sedan start. Skövde svarar för ungefär hälften och Skara samt Falköping en fjärdedel var av dricksvattnet som producerats. Den totala produktionen under 2015 var 8,4 miljoner m 3 vatten, vilket gav en medelproduktion på m 3 per dygn. Under året utfördes 131 stycken vattenanalyser och extraprover. Samtliga var med marginal godkända. Investeringarna för 2015 uppgick till cirka 9,9 mnkr. Största delen var i ledningsnätet. Med hjälp av höjda vattenpriser kunde investeringarna egenfinansieras. Eftersom anläggningen varit i drift sedan 1959 finns ett stort underhållsbehov. Förbundet följer framtagen plan för investeringar i framför allt ledningsnätet. Av de cirka 110 km överföringsledningar, som förbundet förvaltar, utgör nu ungefär 24 km dubblerade ledningar. Ekehagens forntidsby Stiftelsen Ekehagens forntidsby bildades 1986 med Falköpings kommun som stiftare. Stiftelsen ska enligt stadgar främja dels barns och ungdomars kunskap om forntiden särskilt beträffande Falbygden, dels kulturhistorisk forskning och experimentell verksamhet. Främjande ska ske genom möjliggörande av praktiskt arbete och forskning med förhistoriska tekniker, uppförande och förvaltande av byggnader och andra anläggningar av förhistorisk karaktär samt bedrivande av undervisnings- och upplysningsverksamhet om forntiden. 94 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

95 HÅLLBARHETSREDOVISNING Hållbarhetsredovisning I Falköping tar vi ansvar för vår gemensamma framtid och en hållbar utveckling. Vi vill skapa det goda livet för våra medborgare och kommande generationer. Vi ska driva en förändringsprocess, där kommunen går före i utvecklingen av ett hållbart samhälle, där naturens och våra mänskliga resurser används medvetet och balanserat. Ekologin med planetens absoluta gränser, våra ekosystem och naturens resurser sätter ramarna och utgör villkoren. Ekonomin tillsammans med det politiska systemet är de medel vi har för att skapa social hållbarhet, vilket är själva målsättningen med det dynamiska och rättvisa samhället, där de mänskliga behoven uppfylls. Falköpings kommun ser ett tydligt samband mellan hållbara satsningar och den lokala utvecklingen. Detta är Falköpings kommuns hållbarhetsredovisning som översiktligt beskriver delar av kommunens arbete med hållbar utveckling under EKONOMISK HÅLLBARHET Ett ekonomiskt hållbart Falköping innebär att befolkningsutvecklingen är i balans, alla medborgare har möjlighet att försörja sig samt att näringslivet, den sociala ekonomin och den offentliga sektorn har tillgång till de verktyg och förutsättningar som behövs. Den ekonomiska dimensionen på lokal nivå är de medel vi har för att skapa det goda livet och ett socialt hållbar Falköping. Här handlar det om ett medvetet förhållningssätt, närmare bestämt ett socioekonomiskt förhållningssätt som prioriterar insatser av förebyggande karaktär för att effektivisera kommunens resurser och få bästa möjliga resultat på lång sikt. Under år 2015 granskades kommunens placeringar utifrån finanspolicyn, där det fastslogs att etiska och miljömässiga hänsyn ska tas. Inför klimatmötet i Paris gjordes en granskning av kommunens placeringar i fossil energi, och det förekommer inga sådana placeringar. SOCIAL HÅLLBARHET Ett socialt hållbart Falköping utgår från alla människors lika värde och mänskliga rättigheter. Det handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle, där alla medborgare ska känna delaktighet, ha inflytande i samhället och ha resurser att styra över ekonomi, arbete, bostad, utbildning, kultur, rekreation, hälsa, trygghet och sociala nätverk. Mångfald i befolkningen skapar en god samhällsutveckling och ekonomisk tillväxt. Social tilllit och delaktighet är förutsättningen för en levande demokrati. Demokrati är grunden för vår kommunala verksamhet. En stark demokrati bygger på engagerade och samhällsaktiva medborgare som själva bidrar till samhällsbygget och det är en förutsättning för en långsiktig hållbar utveckling. Under år 2015 tillsatte fullmäktige en demokratiberedning för att skapa tätare kontakt med kommuninvånarna i syfte att öka förtroendet för den lokala demokratin. Beredningen fick i uppdrag att hitta arbetsformer för medborgardialog, ansvara för kompetensutveckling för förtroendevalda, införa system för uppföljning och utreda förutsättningar för e-demokrati. Under hösten påbörjades kartläggningen av nuläget i arbetet med social hållbarhet. Kommunens ledningsgrupp tillsatte tre tvärsektionella styrgrupper för att arbeta med de områden som var prioriterade för året för att arbeta mot målet Ett socialt hållbart Falköping. En styrgrupp var arbetsmarknad som fick i uppdrag att ta fram en arbetsmarknadsstrategi. De andra två styrgrupperna fick i uppdrag att arbeta med dels en bostadsförsörjningsplan, dels förebyggande insatser för barn och unga. ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 95

96 HÅLLBARHETSREDOVISNING Mångfald Under år 2015 var över 60 miljoner människor på flykt. Konflikter i olika delar av världen påverkade Sverige och så även Falköpings kommun. Under året sökte asyl i Sverige, varav ensamkommande barn. Många av de som kom under året var barn, vilket medförde ett ökat tryck på skola och barnomsorg. Andelen i Falköping kommunmottagna nyanlända, som beviljats uppehållstillstånd i Sverige, minskade för andra året i rad. År 2013 var det 357 personer och år 2015 gick siffran ner med 50 personer. Däremot ökade antalet ensamkommande barn till 107 under år Det var en markant ökning mot året innan men överensstämde med den nationella förändringen. Under året ökade också antalet asylsökande, som Migrationsverket placerade i kommunen, till nästan 500 personer. Under hösten anordnade kommunen evakueringsboende för att asylsökande skulle få tak över huvudet när Migrationsverkets boende inte räckte till. Under året låg fokus på kommunens uppdrag som främst handlar om svenska för invandrare, samhällsorientering, barnomsorg och skola, sociala insatser, allmän service och information för nyanlända. Många andra insatser gjordes under året i samverkan med civilsamhället. Flyktingguideprojektet växte under året och efterfrågan på en språkvän var stort och totalt antal matchade par eller familjer var vid årets slut 120 stycken. Mångfaldsutskott Under året utvärderade politiken integrationsutskottet och valde utifrån det att skapa ett mångfaldsutskott. I denna uppföljning framkom vikten och värdet av utskottets arbete som en kommunövergripande strategisk fråga. Uppföljningen pekade ut behovet av att vidga perspektiven för utskottet från integration till mångfald. För framtiden innebär detta att kommunen exempelvis arbetar med integration och jämställdhetsfrågor ur ett socialt hållbarhetsperspektiv. De nämnda områdena skulle också ha en ännu tydligare koppling till styrprocesser och det systematiska kvalitetsarbetet på kommunledningsnivå. En mångfaldsoch kvalitetsutvecklare rekryterades och det nya utskottet påbörjade sitt arbete i augusti. Lokal överenskommelse Kommunen tecknade tillsammans med Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Försäkringskassan ett avtal om samverkan kring nyanländas etablering. Avtalet går ut på att tydliggöra roller, uppdrag och ansvar mellan myndigheterna i syfte att förbättra mottagandet och etableringen av nyanlända. Den lokala överenskommelsen ska utifrån nulägesbehov utveckla verksamheterna genom en gemensam målbild att främja individers framtid för att få ett arbete och snabbare nå egen försörjning. Kommunnätverket Kommunen har under några år samarbetat med Borlänge, Lindesberg och Nässjö i syfte att utveckla integrationsarbetet. Fokus är att se möjligheter, men med utveckling och samhällsförändring följer utmaningar, där nya lösningar och bredare samarbeten måste till. Kommunnätverket utgår från att det är avgörande att nyanlända får en snabb kontakt med arbetsmarknaden det som händer under första året i Sverige har betydelse många år framöver ur integrationssynpunkt. Likaså kan vikten av kontakt med det lokala samhället, bra svenskundervisning och kunskap om hur samhället fungerar inte nog understrykas. Kommunerna ska även bidra med att sprida kunskap och erfarenhet, samtidigt som vi pekar ut de långsiktiga, strategiskt viktiga frågorna ur ett kommunalt perspektiv. 96 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

97 HÅLLBARHETSREDOVISNING BILD VINDKRAFT? Folkhälsa En kommun har stora möjligheter att påverka förutsättningarna för en god folkhälsa genom att förbättra människors livsvillkor. Folkhälsoperspektivet återkommer i flera kommunala styrdokument och konkretiseras i den årliga folkhälsoplanen. Goda livsvillkor är det område, där folkhälsorådet är mest drivande. Goda livsvillkor är grunden för att folkhälsan ska förbättras och för att människor lättare kan göra egna val som främjar hälsan. Grunden och framgångsfaktorerna för ett strategiskt folkhälsoarbete är långsiktighet, systematik och kontinuitet. Folkhälsorådets roll är att integrera folkhälsoarbetet i ordinarie verksamhet, där arbetet i första hand avser hälsofrämjande insatser. I folkhälsoplanen för år 2015 var barn- och ungdomar i åldern 0 25 år samt personer i åldern 60 år och äldre prioriterade målgrupper. Fokus för folkhälsorådets arbete under år 2015 innefattade arbete för att öka samverkan med den ideella sektorn samt riktade insatser till ekonomiskt utsatta. Detta arbete skedde genom samarbete med såväl Connect Falköping som SISU. Samarbetet med Connect Falköping handlade om projektet Kulturidé. Inom projektet arrangerades bland annat välbesökta informationskvällar för allmänheten. Vidare fortsatte SISU under året sitt uppdrag från Folkhälsorådet att arbeta med trygg och säker förening. Under år 2015 blev sammanlagt fyra föreningar certifierade till trygg och säker förening. Denna certifiering visar att föreningarna har kvalitetssäkrat sin verksamhet och ökat tryggheten för föreningsmedlemmarna, något som även gynnar den kommunala verksamheten. Vidare stödjer folkhälsorådet också en rad olika initiativ för att öka folkhälsan i kommunen. Kommunen är navet i det brottsförebyggande arbetet genom Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och under år 2015 handlade fokus mycket om våldsbeaktande extremism och hur detta ska förebyggas. MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET Ett attraktivt Falköping är en miljömässigt hållbar kommun som är en förebild i miljöarbetet från lokal nivå med medborgarna och företagen till global nivå i kommunens internationella nätverk. Falköpings kommun har stora möjligheter att skapa ett hållbart energisystem som bygger på våra lokala resurser som vind, sol och bioenergi. Genom detta kan vi minska vårt beroende av fossil energi och vår negativa klimatpåverkan. Falköpings kommun ska ta miljöansvar och effektivt hushålla med naturens resurser för att skapa en god livskvalitet för framtiden. Grunden till det interna miljöarbetet är miljöledningssystemet, som hela kommunens verksamhet ska jobba med. Kommunens upphandling, ambition kring energieffektivisering, arbete med att minska gifter och kemikalier samt ökning av biogasfordon är viktiga exempel på kommunala verktyg för att minska dess negativa miljöpåverkan. ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 97

98 HÅLLBARHETSREDOVISNING Naturvård Länsstyrelsen beviljade totalt 609 tkr i LONA-bidrag till Falköpings kommun för pågående och nya naturvårdsprojekt. Pågående lokala naturvårdsprojekt (LONA) Friluftsplanen fastställdes av kommunfullmäktige i mars 2015 och finns som en extern webbkarta. Syftet är att bevara och utveckla värdefulla friluftsområden i kommunen. Friluftsplanen ska fungera som ett underlag för fysisk planering, så att friluftslivets intressen tas tillvara och utvecklas. Arbetet med att genomföra handlingsprogrammet kommer att fortsätta under år Kommunfullmäktige tog beslut om bildande av naturreservat vid Mössebergs östsluttning i januari Syftet med projektet är att bevara och utveckla naturvärdena på Mösssebergs östsluttning samt att främja friluftslivets och turismens intressen. Nya projekt Uppdatering av naturvårdsprogrammet pågår och det har kompletterats med drygt 600 nya objekt. GIS-skiktet uppdaterades och en naturdatabas skapades. Under år 2016 kommer arbetet att fortsätta med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram. Projektet Restaurering av rikkärr, kalkfuktängar och stäppartade torrängar i Falköpings kommun syftar till att planera och genomföra rätt skötselåtgärder för varje framtaget objekt. Dessa biotoper har en rik biologisk mångfald med många sällsynta arter. Igenväxning och upphörd skötsel är ett stort hot mot dessa områden. Projektet genomförs av Stiftelsen RÄFS Naturvårdsarbeten. Logistik och infrastruktur Logistik Under år 2015 fortsatte arbetet med att utveckla Skaraborg Logistic Center och Marjarps logistikområde. Under år 2014 etablerades en ny kombiterminal på Marjarp (Dryport Skaraborg) och verksamheten utvecklades mycket positivt under år Dryport Skaraborg driftas av TBN Åkeri AB. Schenker AB, division Air and Sea opererar nu i nära samverkan med Jula AB sin hamnpendel från denna nya terminal. Förutom Julas volymer hanteras på Dryport Skaraborg även volymer åt Swedish Match, IKEA med flera. Förutom Dryport Skaraborg finns det även två privatägda virkesterminaler på området. Dessa ägs och driftas av Södra Skogsägarna och Stora Enso/Sydved. Sammantaget avgår och angör 2 3 tåg per dag terminalerna inom Skaraborg Logistic Center och omräknat i tonnage hanteras cirka ton per år vid SLC. En viktig aspekt kring etableringen av SLC är dess bidrag till mer hållbara transporter och transportsystem. Uppskattningsvis har den järnvägsbaserade trafiken vid SLC bidragit till en minskning av CO 2 -utsläpp om cirka ton årligen. Utöver detta har en rad andra positiva miljöeffekter uppnåtts genom en generell minskning av långväga godstransporter på väg, vilket är en viktig miljöeffekt då det bidrar till bättre säkerhet och minskad trafik på hårt trafikerade vägar. Vi har nu kommit så långt i vår process med ett etablerat logistikcenter att arbetet nu fortsättningsvis kräver ett något mer strukturerat förhållningssätt. Därför har vi tagit fram strategi och handlingsplan som ska lyftas fram för politiskt beslut i början av år FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

99 HÅLLBARHETSREDOVISNING LoLog-projektet syftande till samordning av livsmedelsdistribution till kommunens kök fortskred under våren 2014 i avvaktan på resultatet av den nya livsmedelsupphandlingen. Tyvärr var resultatet av upphandlingen sådant att det av ekonomiska skäl tvingades avbryta. Huvudorsaken var att aktörerna i den nya upphandlingen endast erbjöd en ytterst marginell rabatt vid leverans till en samlastningscentral istället för egen leverans till cirka 40 olika enheter. I samverkan med Skövde, Tibro, Hjo och Tidaholms kommun genomförde Falköpings kommun därför under år 2015 en förstudie gällande förutsättningarna för en större delregional satsning. Förstudien delfinansierades av Skaraborgs Kommunalförbund. Den visade på goda förutsättningar för en större delregional satsning men tyvärr valde Skövde kommun att direkt efter genomförd förstudie hoppa av ett fortsatt samarbete, vilket innebar att projektet definitivt fick avslutas. Kollektivtrafik och cykel Falköpings kommun eftersträvar långsiktigt hållbara transportsystem. Ett led i detta är att planera så att behovet av bilåkande i staden minskar. Idag är biltrafiken ofta prioriterad. Målet i flerårsplanen är att antalet resande med kollektivtrafiken ska öka. Frågan är högt prioriterad av Falköpings kommun. Falköpings station är i dag den femte största stationen i Västra Götalandsregionen sett till antalet resande med Västtågen och Västtrafikbiljett eller resplus. Sedan introduktionen av det nya linjenätet år 2011 har resandet med stadstrafiken ökat kontinuerligt. Ökningen i antalet resande under 2015 var över 10 %. Falköpings kommun har en övergripande ambition att främja cyklingen och göra Falköping till en än bättre cykelkommun. Satsningarna ska ske genom riktade åtgärder som underlättar för falköpingsborna att välja cykel framför bil. Speciellt fokus är på arbetspendling och där anslutningsresan till och från buss och tåg kan ske med cykel. Inom tätorten är avståndet till de olika målpunkterna sällan över 5 km. Det finns också goda möjligheter att cykelpendla till flera mindre tätorter i kommunen. Under år 2015 gjordes en ansökan till Klimatklivet på ett projekt som innehåller åtgärder som cykelgarage vid Resecentrum, cykelpumpar, cykelställ, cykelgarage och elcyklar vid stadshuset. Ansökan har ännu inte beslutats. Giftfri miljö Kommunstyrelsen har i uppdrag att göra en kommunövergripande nulägesbeskrivning med prioriterade områden och en handlingsplan för att arbeta fokuserat och effektivt med en giftfri miljö i den kommunala verksamheten. Uppdraget påbörjades och kommunen startade ett samarbete med Västa Götalandsregionen och ett antal kommuner i Västsverige. Barn- och utbildningsnämnden tog fram en checklista för att stödja skolor och förskolor i arbetet och under våren 2015 hölls en utbildning för alla förskolechefer inom området giftfria förskolor. Arbetet fortsätter under år Hållbara måltider I Falköpings kommun ska måltiderna smaka gott, vara näringsriktiga, främja livskvalitet, hälsa och miljö i ett hållbart perspektiv. Delaktighet är avgörande för att skapa en bra måltidsupplevelse och ambitionen är 100 % nöjda matgäster. Säsongsanpassade matsedlar är ett av verktygen som bidrar till hållbara måltider. Minskade köttmängder i maträtterna är ett annat verktyg, där en del av köttet ersätts med vegetabiliskt protein såsom baljväxter utan att kompromissa med kvaliteten och smaken på maten. Nu serveras MSC-märkt fisk två gånger i veckan. Det minskar även klimatpåverkan, då den ersätter kött. Fler vällagade vegetariska alternativ finns i matsedlarna. Kommunens ekologiska mål för år 2016 är att våra inköp är minst 25 %. Ett aktivt arbete bedrivs med ekologiska inköp genom att säsongsanpassa matsedlar. Aktiva val gör att det blir mer pengar kvar att satsa på de ekologiska inköpen. Att minska på matsvinnet vid tillagning och servering samt att minska energianvändning vid matlagningen är viktiga delar för att minska den negativa miljöpåverkan. Miljö- och hälsoskydd Kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg ska i sitt arbete bidra till hållbar utveckling genom att ge dagens och morgondagens invånare en hälsosam och god miljö. Tillsynen har skett enligt plan. Tillsyns- och kontrollinsatser i Falköpings kommun redovisas i nedanstående tabell: Avlopp Hälsoskydd Lantbruk Livsmedel Miljöskydd Totalt ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 99

100 HÅLLBARHETSREDOVISNING Exempel på aktiviteter/händelser under 2015 var: publicering av livsmedelskontrollen på webben för att öka servicen till invånarna, besökarna och livsmedelsföretagarna tillsyn av avfallssortering vid restauranger ökat fokus på barns miljöer genom tillsynsbesök med fokus på giftfri förskola och solskydd för barnen i utemiljön samt ökad kunskap om hur vistelsemiljön påverkar barnen. fortsatt inventering av små avlopp. Under år 2015 hade kommunen informationsträffar med entreprenörer, som gräver avlopp, och fastighetsmäklare. Även träffar med AÖS och PR slamsugning, som arbetar med bland annat slamtömning, ägde rum för att utveckla samarbeten och effektivare sätt med avloppsfrågorna. förebyggande arbete och tillsynsprojekt inom integrerat växtskydd för att lantbruken ska uppnå en mer hållbar användning av kemiska bekämpningsmedel fortsatt arbete för lägre radonvärden i grundskolor, förskolor och gymnasium tillsynsprojekt för bland annat täkter, avloppsreningsverk och avfallsanläggningar VA-rådgivningen som snart funnits i två år och varit en mycket lyckad satsning för att få fler privatpersoner att gå samman och bilda gemensamma avloppsanläggningar. Avfall Miljönyttan med Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborgs (AÖS) verksamhet utgörs främst av hjälp med avgiftning av kretsloppet via insamling av eloch farligt avfall samt minskat klimatutsläpp och minskat uttag av naturresurser till följd av material- och energiåtervinning. Klimatpåverkan minskar ytterligare till följd av byte till alltmer fossilfritt bränsle i transporterna. AÖS bygger ut i matavfallssorteringen inom samtliga medlemskommuner. Insamlad mängd matavfall ökar stadigt. Under år 2015 samlades ton matavfall in inom AÖS medlemskommuner och levererades till Falköping biogasanläggning. Av de insamlade mängderna samlades 938 ton in i Falköpings kommun, vilket är en ökning på cirka 50 ton. Ökningen var en direkt följd av att även boende på landsbygden fick matavfallsinsamling. I samband med entreprenadbytet i mars byttes dieselfordonen, som tidigare hämtade hushållsavfallet, ut mot biogasdrivna sopbilar. Avtal tecknades med Bruk för alla i december rörande mottagning av användbara saker vid Falevi ÅVC. Energi och klimat Under år 2015 gjordes en uppföljning och revidering av energi- och klimatstrategin. Denna visade att transporter utgör en stor och ökande andel av den totala energianvänd- Earth Hour är världens största klimatmanifestation. Syftet med Earth Hour är att på olika sätt uppmärksamma klimatförändringarna och skapa engagemang, som i sin tur skickar en stark politisk signal till alla makthavare om att ta klimatförändringarna på allvar. Falköpings kommun uppmärksammade sitt energi- och klimatarbete med en välbesökt föreläsning av Pär Holmgren om klimatförändringar och en konsert med kända artister och musikalisk bredd. Konserten blev en succé! Det är ett bra koncept där musik blandas med kunskap som ökar medvetenheten om klimatets betydelse. Earth Hour Falköping 2015 var ett samarbete mellan kommunen, Falbygdens Energi AB, Smart Design, Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet, Vi skogen och Artister för Miljön. 100 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015

101 HÅLLBARHETSREDOVISNING ningen i kommunen, som även ger växthusgasutsläpp. Energianvändningen i denna sektor har ökat mellan år 2008 och 2013 med 16 %. Större delen utgörs av flytande ickeförnybara bränslen, det vill säga bensin och diesel. En del av drivmedlen, som säljs i kommunen, används av fordon på genomresa och/eller tunga fordon och inte av den geografiska personbilsflottan. Hushållen i kommunen har fler bilar än i landet som helhet. Bilarna körs inte lika mycket som landets genomsnitt, men sett per person är körsträckorna längre. Det kan skönjas en tendens till att miljöbilarna som drivs med förnybara bränslen väljs bort vid nyinköp av bilar, medan bensinbilar åter är på frammarsch. Detta öppnar upp för frågeställningar: Kan kommunen bidra med åtgärder så att hushållen behöver egen bil i mindre utsträckning? Kan kommunen verka för att öka antalet bilar som drivs av förnybara bränslen eller el? Biogas Falköpings kommun sorterar sedan cirka 15 år ut matavfall för biogasproduktion. Målet för AÖS, där sju kommuner samverkar, är att nå det nationella miljökvalitetsmålet om att sortera matavfall. Det innebär en ökning av mängden insamlat matavfall från ton till ton årligen. Falköpings kommuns biogasanläggning behandlar detta matavfall som samlas in idag och producerar biogas. När de insamlade mängderna utsorterat matavfall ökar måste kapaciteten på förbehandlingsanläggningen också öka. Under år 2015 byggdes en ny mottagningshall för att möta myndighetskrav och kunna hantera de ökande mängderna matavfall. För att öka kapaciteten på förbehandlingsanläggningen måste den 11 år gamla befintliga utrustningen bytas ut mot en modernare med högre kapacitet. Ny förbehandlingsanläggning är detaljprojekterad med kapacitet för att klara ton matavfall per år och kostnaden är kalkylerad till cirka 13 mnkr. För detta steg beviljades kommunen bidrag från Klimatklivet på 3,9 mnkr. Biogasanläggningen i Falköping kan inte ta hand om allt detta förbehandlade matavfall utan överskottet är tänkt att säljas till andra biogasproducenter i regionen. Avtalsförslag finns framme. En ökning av förbehandling av matavfall från till ton/år ger en ökad biogasproduktion på cirka 6 GWh. Sol Sedan Falköpings kommun beslutade att deltaga i projektet Sol i Väst har samhällbyggnadsförvaltningen deltagit i en förstudie för att undersöka lämpliga placeringar av solanläggningar på kommunens fastigheter. Beslut fattades om att brandstation var den lämpligaste byggnaden och efter beslut om finansiering kan offerter tas in. Laddinfrastruktur Under år 2015 startades en förstudie upp tillsammans med Falbygdens Energi. En ansökan för att få medel till förstudien från Klimatklivet gjordes men fick avslag. Arbetet med förstudien för att ansöka om investeringsstöd till etablering av laddinfrastruktur i Falköping forsätter under år Energi- och klimatrådgivning (EKR) Under år 2015 hade EKR kontakt med cirka 20 privatpersoner per telefon. Rådgivning skedde angående byte av fönster, olika typer av värmepumpar, installation av solceller, dimensionering av ackumulatortankar med mera. EKR besökte sex föreningar och gjorde en genomgång av föreningens energianvändning för sina anläggningar och lokaler. Projektet genomfördes i samverkan med kulturoch fritidsförvaltningen och kommer att fortsätta under år EKR besökte även ett företag och gjorde en genomgång av energianvändningen och gav tips för förbättringar. I samverkan med MÖS besöktes två livsmedelsaffärer och en restaurang, där tillfälle gavs att informera näringsidkarna om EKR som resurs för företagarna. Även detta projekt ska fortsätta under år Energieffektivisering Falköpings energiprojekt (FEP) Projektet är en omfattande satsning på alla kommunala fastigheter och målet är att sänka energikostnaderna med 20 %. Fastighetsavdelningen har kartlagt behovet av energibesparande åtgärder och arbetet har pågått sedan år Förutom att styr-, värme- och ventilationsåtgärder utförts på bland annat Central-, Åttagård- och Kyrkerörsskolorna, Lärcenter, Frejahallen, Odenhallen, Dotorpsskolan och Mössebergs förskola har driftoptimeringsavtal slutits för åtta fastigheter. Under året tilläggsisolerades det på 16 fastigheter och en utbildning av kökspersonal i energieffektivare matlagning genomfördes. Bidrag till ombyggnader av klimatskalet (fönster och väggar) på Floby skola, Ranliden, Stadshuset och Ållebergsgymnasiet beviljades. I avvaktan på skolutredningen sköts flera på lång sikt lönsamma projekt på framtiden. ÅRSREDOVISNING 2015 FALKÖPINGS KOMMUN 101

102 HÅLLBARHETSREDOVISNING Transportoptimering En utredning av kommunens fordonspark, organisation och rutiner gjordes under år 2013, då utvecklingen gått i en riktning, där antalet bilar i organisationen har ökat och andelen miljöbilar har minskat. Under våren 2014 fick samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att analysera hur alla åtgärderna i utredningen konkret kan implementeras, hur lång tid detta kan ta och vilka kostnader detta kan komma att medföra. Arbetet genomförs med en för ändamålet särskilt inrättad politisk styrgrupp. Den första konkreta åtgärden utifrån genomförd utredning gäller extra budgetmedel för att skapa ekonomiska förutsättningar i syfte att kunna införskaffa biogasfordon till den egna organisationen. För år 2015 var andelen miljöbilar i kommunens verksamhet 50,5 %, varav biogasbilar 9,3 % (totalt antal leasade bilar var 216 stycken). Under år 2015 organiserades en bilpool av Park/Gata för införande år Miljöledningssystem Miljöarbetet fortskrider hos de verksamheter och företag som är miljödiplomerade. Inga nya verksamheter eller företag miljödiplomerades dock under år Kommunen har tidigare arbetat enligt Göteborgs Stads modell vad gäller miljödiplomering. Då miljöförvaltningen i Göteborg enligt nya regler inte längre kan vara utfärdare för Falköpings kommun gällande miljödiplomering, pågick under år 2015 arbetet med att skapa en ny struktur för ett gemensamt miljöledningssystem för kommunens verksamheter som ska vara en naturlig del av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta innebär att det i ett mellanläge tyvärr kommer att finnas verksamheter som inte har giltigt diplom. Miljöpriset delas ut årligen för att uppmärksamma och belöna enskilda personer, företag och organisationer i Falköpings kommun som genom olika åtgärder arbetat för att förbättra miljön, visat sig vara en föregångare inom miljöarbetet eller gjort insatser inom naturvårdsområdet. Miljöpristagare för år 2015 är Röda Korsets, Bruk för allas och Pingstförsamlingens Second Hand i Falköping. Alla är viktiga ideella krafter för återbruk och resurshushållning i Falköping. Syftet med verksamheterna är att tillvarata och iordningställa begagnade varor och därefter sälja dem. Second hand-verksamheterna skapar gemenskap genom att vara viktiga mötesplatser i Falköping och möjliggör hjälpinsatser till behövande internationellt, nationellt och lokalt. Miljöbarometern är en webbplats som beskriver miljösituationen och -utvecklingen utifrån lokala och nationella miljömål. Den är en resurs för alla som söker fakta om miljösituationen eller vill veta mer om kommunernas miljöarbete. Läs mer på FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2015