Patiensäkerhetsberättelse 2017
|
|
- Britt Andersson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Patiensäkerhetsberättelse 2017 MEDICINSKT SERVICECENTRUM DATUM MARIE JADNER, CENTRUMCHEF
2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur för uppföljning/utvärdering... 4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 4 Uppföljning genom egenkontroll... 6 Samverkan för att förebygga vårdskador... 6 Samverkan med patienter och närstående... 7 Riskanalys... 7 Avvikelser... 7 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 7 Klagomål och synpunkter... 7 Sammanställning och analys... 8 Resultat... 8 Övergripande mål och strategier för kommande år... 9
3 Sammanfattning De viktigaste resultaten som uppnåtts 2017 Medicinskt servicecentrum arbetar till största delen med kvalitetssäkrade rutiner och arbetssätt. Uppföljning sker genom internrevisioner och deltagande i externa kvalitetssäkringsprogram och stickprovskontroller. Avvikelsehantering sker på ett strukturerat sätt på samtliga kliniker och samtliga medarbetare skriver avvikelser vid behov. Stora förbättringsprojekt har genomförts under året på Klinisk kemi och transfusionsmedicin (ombyggnation till ändamålsenliga lokaler samt införande av modern analyspark). Mikrobiologen har deltagit i projekt som kraftigt förbättrat svarstider för blododlingar. På Bild och funktionsmedicin pågår också ombyggnation till ändamålsenliga lokaler samt byte till ett nytt röntgeninformationssystem (RIS). Införandet av detta har inte gått smärtfritt och medicinska risker har förekommit som påverkar patientsäkerheten. Kraftigt minskade väntetider för långtids-ekg på klinisk fysiologi.
4 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Det övergripande målet med patientsäkerhetsarbetet är att minska vårdskador genom förebyggande arbete och vidtagna åtgärder efter identifikation och analys av avvikelser. Medicinskt servicecentrums mål för patientsäkerhetsarbetet är att: Alla medarbetare ska ha kännedom om avvikelserapportering. Hanteringen ska ske skyndsamt och vidtagna åtgärder ska återkopplas till ledning och medarbetare. Avvikelserapporteringen ska präglas av en icke skuldbeläggande kultur. Centrumet ska upprätthålla god kvalitet på analys och diagnostik bland annat genom att delta i nationella kvalitetsregister. Dialog och samverkan med remittenter ska utvecklas. Diagnostik i form av utvecklingsarbete samt införandet av nya metoder förbättras kontinuerligt. Strålskyddskontroller och förebyggande underhåll ska ske i den omfattning som krävs för säker utrustning. Vårdrelaterade infektioner hos patienter och personal och smittspridning mellan patienter och mellan personal och patienter samt via medicintekniska produkter och utrustning ska förebyggas Patientsäkerhetsrond genomförs på en verksamhet per år. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Regionens linjeorganisation är ytterst ansvarig för patientsäkerhetsarbetet; Regiondirektör, Hälso- och sjukvårdsdirektör, Centrumchefer, Verksamhetschefer och Avdelningschefer. Chefläkarna i regionen är en viktig resurs i patientsäkerhetsarbetet och det finns också en central Patientsäkerhetssamordnare i regionen. Verksamhetsutvecklare i styrgrupp patientsäkerhet leder arbetet med patientsäkerhetsnätverket där utsedda patientsäkerhetssamordnare för varje centrum deltar. De arbetar både verksamhetsnära men också övergripande inom hälso- och sjukvården. Flera medarbetare på utvecklingsavdelningen arbetar också med patientsäkerhet genom tex markörbaserad journalgranskning. Vårdhygien arbetar med att reducera VRI och sårsamordnare arbetar med att reducera antalet trycksår. Vårdhygien arbetar med följsamheten av Basala Hygienrutiner och klädregler. Patientnämnden tar emot klagomål från patienter och närstående och för klagomålen vidare till berörd enhet, ofta via avvikelsesystemet Synergi. Smittskyddsavdelningen arbetar för att motverka spridning av smittsamma sjukdomar bland människor. Regiondirektören och dess medicinska rådgivare har ansvar för att rutiner för avvikelsehantering och Lex-Marie-anmälan utarbetas och görs kända i verksamheten.
5 Verksamhetschefer ansvarar för att verksamheten har en tydlig avvikelseorganisation som är känd för alla medarbetare att medarbetarna är medvetna om skyldighet att skriva avvikelser att avvikelser bearbetas och återförs inom rimlig tid att avvikelser och åtgärder återrapporteras till berörda medarbetare att patienter och anhöriga informeras vid inträffad vårdskada och att deras synpunkter beaktas i utredningen samt att de informeras om vidtagna åtgärder Medicinskt servicecentrum har en kvalitetsutvecklare som arbetar med centrumets patientsäkerhetsarbete och deltar i patientsäkerhetsnätverket i regionen. I centrumet ingår den vårdhygieniska expertisen som är i huvudsak rådgivande och ska bistå vård och omsorg i landsting och kommuner. Påvisas uppenbara brister som vårdgivaren inte åtgärdar ska detta anmälas till smittskyddsläkaren. Vårdhygien ansvarar för inom vården förekommande utbrottsutredningar och har befogenhet och medel att vidta åtgärder för att stoppa och begränsa utbrott. Samverkan med smittskyddsläkaren sker vid behov Avvikelser ska skrivas vid alla incidenter med strålning. Avvikelsen skickas till chefsfysiker som bedömer om ärendet är av en sådan art att anmälan ska göras till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Vid avvikelser med medicinteknisk utrustning utreds och rapporteras händelser enligt lex Maria via chefsläkare, vid påtaglig risk i något avseende sker anmälan via chefslinjen MFT. Anmälan görs även till leverantör/tillverkare och Läkemedelsverket. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Avvikelser och händelseanalyser återförs regelbundet till medarbetarna på arbetsplatsträffar som hålls månatligen samt vid årlig genomgång av enhetens samlade avvikelser. Rapport till ledning sker i delårsrapporter och årsrapporter. I verksamhetsplanen för centrumet finns mål för avvikelsehantering och klagomålsrapportering, samt mål om samarbete med kunder/kliniker. Patientsäkerhetsrond görs på en verksamhet varje år i centrumet. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Region Kronoberg har haft en Patientsäkerhetskulturmätning under Deltagandet och resultatet för MSC var mycket bra.
6 Nedan följer exempel på åtgärder under 2017 för ökad patientsäkerhet. Klinisk mikrobiologi: Arbetet med avvikelser på kliniken görs på ett systematiskt sätt via en grupp som tittar och bearbetar samtliga avvikelser. Projekt utfört vilket förkortat transport-tiden av blododlingar vilket ger snabbare diagnostik och förbättrad överlevnad vid svåra bakteriella infektioner. Klinisk kemi och transfusionsmedicin: Ombyggnation och införande av nya instrument är genomfört. Turn-around-tider (TAT) för ett antal analyser följs kontinuerligt och förbättras. En stor ökning av beställningar av trombocytkoncentrat beror på ökat behov p g a cancerbehandlingar. Kliniken har möjliggjort leverans av dessa beställningar vilket innebär en ökad patientsäkerhet i patienternas behandling. Medicinsk fysik och teknik (MFT): Av elva projekt som är kopplade till strävan att uppfylla Strålsäkerhetsmyndighetens (SSMs) författningar har MFT gjort klart tre under året. Vid mätning uppfylls 97% av SSM:s författningar. Infört regelbundna avvikelsemöten för dialog och avstämning. Ny rutin för hantering och utlåning av nutritionspumpar har tagits i drift. Skapat team i arbetet för att minska sårbarheten och därmed öka patientsäkerheten. Patientsäkerhetsrond med en god dialog genomfördes på kliniken under Bild och funktionsmedicin (BFM): Arbete med produktions och kapacitetsplanering pågår inom klinisk fysiologi och används vid bokning av patienter. BMA på klinisk fysiologi tagit över bedömning och svarsskrivning av långtids-ekg vilket reducerat väntetiderna radikalt. Arbete har gjorts på röntgen under året för att få ner väntetider framför allt på CTundersökningar, mammografi och ultraljud. Klinisk patologi och cytologi: Medelsvarstiden för PAD ligger fortfarande på en nationellt låg nivå men har ökat med två dagar under 2017 beroende på bemanningsproblem. Klinisk patologi och cytologi arbetar strukturerat med 26 olika diagnoser i SVF. Klinisk patologi och cytologi deltar regelbundet i multidisciplinära konferenser för att säkra jämlik bedömning och korta beslutsvägar i cancervården. Vårdhygien: Specifika åtgärdspaket för att minska vårdrelaterad urinvägsinfektion och komplikationer av venösa infarter är framtagna och delvis implementerade.
7 Grundläggande utbildning i vårdhygien utförts för separata arbetsplatser men också övergripande för regionen. Hygienronder i verksamheten i syfte att förbättra förutsättningar och metodföljsamhet (både i region och kommun). Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Alla verksamheterna i centrumet deltar i nationella och internationella kvalitetsutskick tex EQUALIS med tillhörande uppföljning. Uppföljning av patientsäkerhetshöjande arbete sker även som tidigare nämnt i centrumets och verksamheternas delårs- och helårsrapporter. De ackrediterade verksamheterna Klinisk kemi och transfusionsmedicin samt Klinisk mikrobiologi har regelbundet, med 16 månaders intervall tillsyn av Swedac. Transfusionsmedicin granskas av Octapharma och Läkemedelsverket. Interna revisioner inom de ackrediterade verksamheterna genomförs enligt plan. För de icke ackrediterade verksamheterna sker egenkontroll på följande sätt: Klinisk patologi och cytologi arbetar utifrån rekommendationer från Kvalitets-och standardiseringsarbete inom Svensk förening för patologi, KVAST. Den medicintekniska verksamheten deltar i nationell jämförelse av styrtal som organiseras Ledningsnätverk för medicinsk teknik, av LfMT. Detta ger möjlighet till jämförelse av hantering av service, underhåll och övrig support av medicintekniska utrustningar och system. Standarddoser registreras hos Strålsäkerhetsmyndigheten i den omfattning som krävs. Berörda verksamheter deltar och följer upp resultat från BHK-mätningar som organiseras både av SKL och av Region Kronoberg. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Vårdhygien samverkar med olika vårdenheter bl a angående vårdrelaterade infektioner och smittspridning. Till exempel efterfrågas vårdhygienisk expertis för planering av vårdplatser, ombyggnationer, utredning vid olika utbrott samt smittspridning i både öppen- och slutenvård. Bild och funktionsmedicin samt Klinisk patologi och cytologi har återkommande ronder tillsammans med behandlande läkare. Ronder/konferenser är ett krav där man diskuterar diagnoser och fortsatta behandlingar. Klinisk kemi arbetar tillsammans med beställande kliniker i Arbetsgrupp Laboratoriemedicin för att laboratoriet ska ge bästa värde för beställarna. Transfusionskommitté finns där beställande kliniker arbetar tillsammans med transfusionsmedicin för att utarbeta välfungerande rutiner för patienters bästa. Verksamheterna arbetar kontinuerligt med inhämtning av synpunkter från beställare för att hela tiden kunna erbjuda god kvalitet. MFT samarbetar med vårdens verksamheter genom att utbilda i strålskydd och medicinskteknisk säkerhet.
8 Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Återföring direkt till patient efter utredande åtgärd vid klagomål, samtidigt inhämtas synpunkter. Vid händelseanalys bokas samtal med patient/anhöriga i början av analysen för att ta del av deras synpunkter och förbättringsförslag Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskinventering i alla verksamheter genomförs årligen. Vårdhygien bevakar omvärldssituationen såväl nationellt som internationellt och fångar upp förändringar för att föreslå och vidta relevanta preventiva åtgärder. Avvikelser Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Det åligger all personal inom MSC att registrera risker, tillbud och negativa händelser i avvikelsehanteringssystemet Synergi. Rutin finns för hur en avvikelse ska hanteras i respektive verksamhet och att åtgärder ska vidtas för att förhindra återupprepning. I MFT:s uppdrag ingår att svara för tillsynen av myndigheternas direktiv inom strålskydd och medicinteknisk säkerhet. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Klagomål från patienter direkt till personal i vården skrivs som avvikelserapporter i Synergi och åtgärdas, återförs och följs upp. Klagomål från beställare som gäller väntetid, analyssvar eller annat skrivs in och hanteras som avvikelserapporter i Synergi. Avvikelser från patientnämnden (PAN) går direkt till verksamhetschefen. Yttrande lämnas till patientnämnden och händelsen återförs individuellt eller i grupp. Med utgångspunkt från bland annat registrerade avvikelser genomförs regelbundet ett systematiskt förbättringsarbete såväl internt inom respektive verksamhet som externt i samverkan med andra verksamheter/kliniker. Förbättringar som genomförs avser kvalité, säkerhet och processer vilket direkt eller indirekt syftar till att göra vården säkrare för patienten. Förbättringspotential finns när det gäller att analysera orsaker till negativa händelser och iakttagelser för att verkligen komma fram till effektivaste åtgärderna. Det finns en avvikelsesamordnare eller en avvikelsegrupp per verksamhet som tar hand om alla avvikelser och fördelar dem till rätt ansvarig ärendehandläggare, alternativt hanterar avvikelsegruppen ärendet. Ärendehandläggaren hanterar ärendet tillsammans med berörda medarbetare.
9 Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Till delårs- och årsrapport sker sammanställning av antal rapporterade avvikelserapporter samt andel avvikelser avslutade inom 3 månader. Verksamhetscheferna reflekterar över utfall och avgör om det ska göras speciella åtgärder. Lex Maria-ärenden, LÖF-ärenden ärenden från PAN och sådant som föranlett händelseanalys tas upp i patientsäkerhetsberättelse. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Åtgärdsförslagen från patientsäkerhetsrond Klinisk patologi och cytologi 2016 är genomgångna och de är till stor del implementerade. Totalt inom centrat har avvikelserapporter registrerats. En ökning har skett på BFM beroende på problem med nytt röntgeninformationssystem (GE RIS). Det nya röntgeninformationssystemet infördes september Stort arbete har lagts ner för att förbättra patientsäkerheten. En minskning av antalet avvikelser ses på klinisk mikrobiologi pga ny rutin vid dubbla RID. Dessa avvikelser samlas ihop och skickas som en samlad avvikelse 1 ggr/år. Andel avvikelser som är avslutade inom 90 dagar är för %. En del av avvikelserna på BFM hör till GE RIS och här inväntar man åtgärder från företaget innan de kan avslutas. Klinisk kemi och transfusionsmedicin har haft ombyggnationer och automationsprojekt vilket gjort det svårt att prioritera avvikelsehanteringen. Stora rekryteringssvårigheter av olika yrkeskategorier och trånga och ej ändamålsenliga lokaler är ett patientsäkerhetsproblem för klinisk patologi och cytologi. Under 2017 har MSC anmält tre egna Lex Maria. De handlar om fördröjd diagnos/ behandling av tumör, provförväxling samt remissproblem i GE-RIS. Dessutom har MSC varit åtgärdsansvariga i 7 andra Lex Maria, bland annat genom att besvara olika frågor om verksamhetens rutiner. Inga händelseanalyser utförda inom MSC under året. 4 internutredningar är utförda varav tre på de Lex Maria som anmälts, samt ett klagomål. 7 anmälningar har gjorts till Patientförsäkringen (LÖF). Anmälningarna gäller fördröjda diagnoser, psykiskt lidande, fysiskt lidande, allergisk reaktion samt kommunikationsbrist. 28 avvikelserapporter har kommit från Patientnämnden vilket är ungefär detsamma som Övervägande delen berör BFM och det handlar bl.a. om långa väntetider, vård och behandling samt bemötande. 72% av 18 avslutade ärenden 2017 fick svar inom 3 veckor, vilket är den tid Region Kronoberg har satt upp som mål.
10 De delar av centrumet där man har direkt patientkontakt har medverkat i gemensamma punktprevalensmätningar av basala hygienrutiner och klädregler (BHK), i form av självskattning och observationer. Centrumets resultat av observationsmätning i oktober 2017 var 89,7% följsamhet i alla steg. Det som brister är någon som missar handdesinfektion, handskar och plastförkläde. UVI i samband med katetersättning vid urodynamisk undersökning registreras och ligger på oförändrat låg nivå (3st under 2017). Klinisk mikrobiologi har genom ett förbättringsprojekt förkortat svarstider på blododlingar genom förkortade transporttider. TAT-tider på Klin kem lab följs för ett litet urval analyser från akuten för att säkerställa att ombyggnation och införande av nya instrument inte försämrar tiderna mer än 15%. Väntetider på medicinskt prioriterade undersökningar följs på röntgen och klinisk fysiologi. Medelsvarstider för PAD mäts inom klinisk patologi och cytologi. Kraftigt minskade väntetider för långtids-ekg på klinisk fysiologi. Övergripande mål och strategier för kommande år Prioriterade områden för Region Kronoberg 2018: - Minska vårdrelaterade infektioner VRI: urinvägar, infarter, pneumoni - BHK, Trycksår - Utbildning i patientsäkerhet för nyanställda - Utbildning i händelseanalys och riskanalys - Utbildning i säker kommunikation - Utbildning Säker Läkemedelshantering - Markörbaserad journalgranskning (Handlar om att hitta undvikbara skador, och förbättringsområden) - Förbättra Patientsäkerhetskulturen Mål inom patientsäkerhet för MSC 2018: Stickprovskontroller för Röntgen, Klinisk fysiologi och Klinisk patologi och cytologi Internrevisioner för ackrediterade verksamheter Patientsäkerhetsrond Röntgen Ljungby Intern kontrollplan BHK för samtliga verksamheter inom MSC Mäta och förbättra svarstider för olika analyser/undersökningar Därutöver har varje verksamhet inom centrumet olika mål för patientsäkerhetsarbetet 2018: Klinisk patologi och cytologi
11 - Fortsatt arbete för ackreditering Klinisk mikrobiologi - Arbeta aktivt med kvalitet inkl extern kvalitetssäkring Vårdhygien - Aktivt arbeta med hygienronder - Hålla utbildning för nyanställda medarbetare i BHK Klinisk kemi och transfusionsmedicin - Fortsätta följa TAT-tider Röntgen - Förbättrad tillgänglighet genom gemensam bokningslista för MR- CT- och skelettundersökningar. Klinisk fysiologi - Arbeta med Produktions- och kapacitetsplanering för att få ner väntetider Medicinsk fysik och teknik - Hålla utbildning i säker hantering av medicinsk teknisk utrustning för nyanställda - Arbeta för 100% uppfyllande av SSM:s författningar REGION KRONOBERG, VÄXJÖ TELEFON:
Patiensäkerhetsberättelse 2016 MEDICINSKT SERVICECENTRUM MARIE JADNER
Patiensäkerhetsberättelse 2016 MEDICINSKT SERVICECENTRUM 170126 MARIE JADNER Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG
Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM 2018-02-01 ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Patiensäkerhetsberättelse KIRURGI-, KVINNO- OCH BARNCENTRUM ANNIKA HULL LAINE
Patiensäkerhetsberättelse KIRURGI-, KVINNO- OCH BARNCENTRUM 2017-01-26 ANNIKA HULL LAINE Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 2016-02-12 Annika Hull Laine, centrumchef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur
KIRURGI-, KVINNO- OCH BARNCENTRUM ANNIKA TIGERHIELM
Patiensäkerhetsberättelse KIRURGI-, KVINNO- OCH BARNCENTRUM 2018-01-23 ANNIKA TIGERHIELM Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Örkelljunga den 1:a Mars 2018 Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och strategier 4. Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Våra medlemmar Alla 290 kommuner. 21 landsting/regioner
Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och
Patientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för Familjeläkarna i Olofström Datum och ansvarig för innehållet 20160226 Maria Theandersson, Verksamhetschef Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 22158 su/med 2017-04-07 6 Innehållsansvarig: Kerstin Wållgren, Verksamhetsutvecklar, Verksamhet AnOpIva barn (kerwa6) Godkänd av: Ola Hafström,, Verksamhet
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet
Patientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för 2017 Stockholm 2018-02-14 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE
Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge
1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare
Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28
Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Ann- Christin Nordström och Inger Berglund, verksamhetschefer
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Fagersta 2014-02-28 Lennart Nyman Verksamhetschef Mitt Hjärta i Bergslagen AB Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Odontologiska fakulteten, Malmö universitet
2019-02-22 Dnr.ODTVN 2019/7 1 (av 7) Malmö universitet, Odontologiska fakulteten, Tandvårdsnämnden Bengt Götrick ordf. Patientsäkerhetsberättelse för Odontologiska fakulteten, Malmö universitet År 2018
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Patientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för 2016 Stockholm 2017-03-28 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE
Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family
Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
[Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012
Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Älvsjö servicehus År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-22 Ann Norén, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen Mallen är framtagen
Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd
Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är
Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan
Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013
Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-021 HU-HOH13-052 12 Patientsäkerhetsberättelse 2013 för Hjälpmedelscentralen
Nationellt patientsäkerhetsarbete
Nationellt patientsäkerhetsarbete Nationell satsning 2007/2008 Tre åtgärdspaket inom området VRI Nationell PPM-VRI 2008 Infektionsverktyget 2011 Nationell PPM-BHK 2011 Överenskommelse mellan staten och
Patientsäkerhetsberättelse för Medicinsktservicecentrum
Patientsäkerhetsberättelse för Medicinsktservicecentrum År 2013 140206 Marie Jadner Tf centrumchef Medicinskt servicecentrum Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting 2 Innehållsförteckning
Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården
Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-25 Annika Kahlmeter Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2013 140219 Helena Sjöberg verksamhetschef Annica Ringmyr skolsköterska med medicinskt ledningsansvar Anna Lennhammar skolsköterska 2(5) 1 Verksamhetens
Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017
Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Socialstyrelsens rapporter inom patientsäkerhetsområdet I Socialstyrelsen rapporter om patientsäkerhet beskriver vi utvecklingen av patientsäkerheten
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt
Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2014 2015-02-12
Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2014 2015-02-12 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5
Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg
Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2017 Datum 2018-01-30, Anne Lazukic, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3-4 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-24 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren
Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Att vara avvikelsesamordnare i ett Systematiskt patientsäkerhetsarbete
Att vara avvikelsesamordnare i ett Systematiskt patientsäkerhetsarbete Du är viktig! 2018-03-20 Chefsjuksköterskor centrala Patientsäkerhet - vårdskada Lagar och föreskrifter nyheter Avvikelsesamordnaren
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2015 2016-02-11 Ulla Werlenius Medicinskt ledningsansvarig läkare Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 3
Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-20 Beata Torgersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016
Godkänt den: 2016-11-16 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Akademiska sjukhuset Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016 Innehåll Bakgrund...2 Organisation
Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710
Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Patientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för 2015 Stockholm 2016-03-15 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE
Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne
Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne År 2015 2016-02-28, Jens Enoksson, regional chefläkare 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun
Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun År 2013 2013-02-13 Pernilla Hedin, medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Årssammanställning ärendehantering Sammanfattning
ÅRSSAMMANSTÄLLNING 2017-01-10 Hälso- och sjukvårdsavdelning Patientsäkerhetssamordnare Yvonne Andersson Årssammanställning ärendehantering 2016 1 Sammanfattning Jämfört med föregående år har antalet LÖF
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit
Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport. Region Västmanland
www.pwc.se Revisionsrapport Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport Jean Odgaard, Certifierad kommunal revisor Lina Zhou. Revisionskonsult Januari 2019 Innehåll 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund...
Förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner (VRI)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 2 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ingemar Hallén Smittskyddsläkare Tobias Kjellberg Hälso- och
Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB
Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens
Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.
Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende
Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun
Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun 2013 2014-08-25 Marie Blad Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska/ Hälso- och sjukvårdsstrateg Socialförvaltningen Vallentuna kommun 1 Innehållsförteckning Inledning
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-01 Peter Boänges Reviderad Kvalitetsavdelningen/LF 2014-09-29 Verksamhetens namn Lillälvsgården Verksamhetens
Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning
Bild 1 Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning i patientsäkerhet
Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2017 2018-01-07 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Patientsäkerhet. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012
Patientsäkerhet Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012 Thomas Brezicka, Regionläkare Patientsäkerhetsenheten/Västra Götalandsregionen 1 Hälso- och sjukvård Medicinska
Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.
Handlingsplan för ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK)
Sida 1(5) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2018-02-07 2017-02-07 Fastställare Inger Bergström (ibm013) Granskare Ylva Ågren (yan001) Gäller för Ytterligare
UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner
ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-03-01 Helen Curry 1 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur
Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.
Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp.
Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp. År 2014 2014-02-24 Marie Johnsson Verksamhetschef Inledning De viktigaste åtgärderna för att öka patientsäkerheten är ett fortsatt arbete för att öka
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Landstinget Sörmland Regionsjukhuset Karsudden LSN-RSK13-049 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-18 Malin Lotterberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Avvikelsehantering för medicintekniska produkter
Styrande dokument Regeldokument Anvisning Kvalitetshandbok för medicintekniska produkter och tjänster Del 1 Sida 1 (6) Avvikelsehantering för medicintekniska produkter Inom Norrbottens läns landsting finns
Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:
Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse
Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse Gäller from 2013-06-04 Ersätter 2012-04-20 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva-Karin Stenberg HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN/ SOCIALFÖRVALTNINGEN Bakgrund Vårdgivaren
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Rådans Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Rådans Äldreboende Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2016 Patientsäkerhetsmål för Rådan under 2016 har inte funnits då verksamheten har arbetat intensivt med
Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg
Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-24 Carin Mork-Brandén Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget
RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2013 2014-02-13 Ulla Werlenius Medicinskt ledningsansvarig läkare Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 3
Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård
Rutiner för hantering avvikelser och tillbud Medicinsk ansvarig sjuksköterska 2017-11-07 Sid 1/8 Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård Inledning Avvikelser i verksamheten
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-31 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen