Rapport 2018 Malmö stads projektplattform Etablera fler snabbare

Transkript

1 Rapport 2018 Malmö stads projektplattform Etablera fler snabbare Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Kristina Olsson Huvudprojektledare Stadskontoret

2 Innehållsförteckning Rapport 2018 Malmö stads projektplattform Etablera fler snabbare... 1 Bakgrund... 4 Projektplattformens syfte... 4 Projektplattformens organisation... 5 Projektplattformens arbete juni 2017 maj Projektstaben... 6 Projektledarträffar... 7 Politiska styrgruppen... 8 Operativa styrgruppen... 8 Externa referensgruppen... 8 Projektens organisationstillhörighet och verksamhetsinriktning9 Projektstatus - nulägesbeskrivningar... 9 Hela Familjen Projektfakta Aktuellt läge och måluppfyllelse/resultat Framgångsfaktorer Utmaningar och förbättringsområden Vägen In Projektfakta Aktuellt läge och måluppfyllelse/resultat Framgångsfaktorer Utmaningar och förbättringsområden Dubbel Yrkesutbildning Projektfakta Aktuellt läge och måluppfyllelse/resultat Framgångsfaktorer Utmaningar och förbättringsområden TAMU Malmö Projektfakta Aktuellt läge och måluppfyllelse/resultat Framgångsfaktorer Utmaningar och förbättringsområden Highway to Business Samverkan för ökat entreprenörskap.. 21 Projektfakta Aktuellt läge och måluppfyllelse/resultat Framgångsfaktorer Utmaningar och förbättringsområden Wisdome Malmö innovativ mötesplats kring visualiseringar och hållbar utveckling Projektfakta Aktuellt läge och måluppfyllelse/resultat Framgångsfaktorer Utmaningar och förbättringsområden Malmö Innovationsarena Projektfakta Aktuellt läge och måluppfyllelse/resultat Framgångsfaktorer Stadskontoret Rapport 2018 Malmö stads projektplattform Etablera fler snabbare

3 Utmaningar och förbättringsområden Case Sofielund Projektfakta Aktuellt läge och måluppfyllelse/resultat Projektinriktning och total budget Analys och slutsatser Projekten Plattformen Stadskontoret Rapport 2018 Malmö stads projektplattform Etablera fler snabbare

4 Bakgrund Malmö stads projektplattform Etablera fler snabbare är utformad enligt det förvaltningsövergripande arbetssättet Malmömodellen (STK ) och syftar till att samordna Malmö stad-ägda självständiga projekt med EUfinansiering från ESF/Europeiska socialfonden eller ERUF/Europeiska regionala utvecklingsfonden, med fokus att etablera fler Malmöbor snabbare, på bostads- såväl som arbetsmarknaden. I ärende STK beslutade kommunstyrelsen att godkänna inriktning och organisation för projektplattformen Etablera fler snabbare. Stadskontoret gavs i uppdrag att återkomma kring projektstatus och den fortsatta processen för projekten i plattformen. Uppdraget redovisades i ärende STK I juni 2017 behandlades Lägesrapport Malmö stads projektplattform Etablera fler snabbare (STK ) av kommunstyrelsen. Lägesrapporten innehöll en redogörelse av projektplattformen och dess arbete sedan dess start i november 2016, samt gav en kortare beskrivning av samtliga sju projekt som då ingick i plattformen. Vid tidpunkten för lägesrapporten befann sig ett projekt i ansökningsfas, två projekt var i planerings- och analysfas, samt tre projekt hade nyligen gått in i genomförandefas. Det var således för tidigt att redovisa resultat i projekten. Stadskontoret avsåg därför att inkomma med en utförligare lägesbeskrivning och analys av plattformen och respektive projekt i nästkommande rapport till kommunstyrelsen. Föreliggande rapport omfattar perioden juni 2017-maj 2018 och innehåller, förutom en utförlig redogörelse för projektplattformsarbetet under nämnda period, även en nulägesbeskrivning för vart och ett av plattformens projekt. Projektredogörelsen innehåller även beskrivningar av såväl framgångsfaktorer som utmaningar i projekten och projektarbetet. Projektplattformens syfte Ambitionen är att projektplattformen ska stödja och underlätta för involverade projekt att samarbeta över avdelnings- och förvaltningsgränser. Stadskontoret har samordningsansvar för projektplattformen. Samordningen syftar till att synliggöra och ta tillvara synergieffekter, beröringspunkter, kunskaper och erfarenheter projekten emellan. De projekt som idag är en del av plattformen är: Hela Familjen 2.0, Vägen In, Dubbel Yrkesutbildning, TAMU Malmö, Highway to Business Samverkan för ökat entreprenörskap, Wisdome Malmö innovativ mötesplats kring visualiseringar och hållbar utveckling, Malmö Innovationsarena och Case Sofielund. Case Sofielund är ett samlingsnamn för tre projekt: Case Sofielund Entreprenörskap, Case Sofielund 2030 och Case Sofielund - Färdigutveckling av konceptet områdesvärdar för en energieffektivare stadsdel. 4 Stadskontoret Rapport 2018 Malmö stads projektplattform Etablera fler snabbare

5 Exempel på innehåll i projekten är hållbar stadsutveckling, entreprenörskap och näringsliv samt utbildning/yrkesutbildning och sociala insatser kopplat till arbetsmarknaden. Projektplattformens organisation Varje projekt har en projektledare och egen organisation. Stadskontoret ansvarar för att samordna plattformen och för detta finns en mindre projektstab med huvudprojektledare (50 %), studentmedarbetare (20 30 % under perioden ) och kommunikatör (20 %). Huvudprojektledaren ansvarar för övergripande samordning av projektplattformen samt för att skapa mötesforum och kontaktytor för projekten; samordning av gemensamma kommunikationsinsatser; rapportering till kommunstyrelsen och till den operativa styrgruppen, samt återkoppling till projekten; vara sammankallande för referensgruppen; samt ansvara för att hålla samman projektstabens arbete. Projektstaben har en viktig roll i att underlätta för deltagande projekt och projektledare att dra nytta av varandras erfarenheter, att uppmuntra till lärande och utbyte samt skapa förutsättningar för mötesfora och diskussion. En annan viktig roll för projektstaben och för huvudprojektledaren är att aktivt arbeta med gemensamma kommunikationsinsatser, såväl inom projektplattformen som utåt till nämnder och förvaltningar i Malmö stad samt till externa aktörer, organisationer och intressenter. Den politiska styrgruppen utgörs av kommunstyrelsen. 5 Stadskontoret Rapport 2018 Malmö stads projektplattform Etablera fler snabbare

6 Den operativa styrgruppen utgörs av Malmö stads befintliga styrgrupp för omvärld och stadsutveckling. Medlemmar i styrgruppen är stadsdirektören, förvaltningsdirektörerna för fastighetskontoret, gatukontoret, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, kulturförvaltningen, miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret samt stadskontorets avdelningschefer för kommunikation, - näringsliv, respektive samhällsplanering. Styrgruppen fattar beslut om nya projekt i plattformen samt följer plattformsarbetets utveckling. En extern referensgrupp bestående av olika aktörer har bildats för att få en tvärsektoriell och bred förankring i samhället. Referensgruppen består av experter, personer med specialistkunskaper, verksamhetskunniga eller intressenter som på något sätt är samverkanspartners till något/några av projekten i projektplattformen. Referensgruppen har till uppgift att vara rådgivande för projektplattformen. Dess medlemmar har även som uppgift att förankra och verka som ambassadörer för plattformen i den egna organisationen. Medlemmar i referensgruppen har under den aktuella perioden varit: Svenska ESF-rådet: Olga Krkic, Tillväxtverket: Daniel Hallberg/Sara Sörensen, Arbetsförmedlingen: Allan Waktmar, MINE: Magdalena Nour, Länsstyrelsen: Helena Hölerman/Gunilla Holmlin, Handelskammaren: Lisa Jedlid, Region Skåne: Anders Elmevik och Wilhelm Ast, Fastighetsägare Sofielund: Jan Svärd, Mistra Urban Futures: Magnus Johansson, Institutet för hållbar stadsutveckling: Clara Norell, Finsam: Mikael Jung och Malmö stad: Sandra Lundberg samt Kristina Olsson (sammankallande). Projektplattformens arbete juni 2017 maj 2018 Projektstaben Under den aktuella perioden har projektstaben haft veckovisa avstämningsmöten. Vid mötena har även stadskontorets tjänsteperson som är ansvarig för Malmömodellen och Insatsområde 5 Hållbar stadsutveckling i Europeiska Regionala utvecklingsfondsprogrammet deltagit. Inom ramen för kommunikationsplanen (framtagen i december 2016) har ett informativt underlag tagits fram och publicerats på Komin, två artiklar skrivits och publicerats på Komin, underlag tagits fram för publicering på malmo.se samt illustrationer skapats för att kommunicera såväl projektplattformens organisation som dess innehåll med åtta olika projekt. Under perioden (hösten 2017) har ett nyhetsbrev tagits fram. Information om plattformen och dess projekt har översatts till engelska och publicerats på malmo.se. Därutöver har en powerpointpresentation om plattformen och dess projekt tagits fram och publicerats på Komin. Under våren 2018 har projektstaben ansvarat för planering och genomförande av workshop om horisontella kriterier (april) med deltagande av projektledarna och referensgruppens medlemmar. I Regionala utvecklingsfondsprogrammet ska tre horisontella kriterier beaktas i planering, genomförande och uppföljning av projekt: bättre miljö, lika 6 Stadskontoret Rapport 2018 Malmö stads projektplattform Etablera fler snabbare

7 möjligheter och icke-diskriminering samt jämställdhet. I Socialfondsprogrammet ska fyra horisontella principer prägla insatserna som får stöd: jämställdhet, icke-diskriminering, tillgänglighet samt hållbar utveckling. Workshopen syftade till att ge verktyg för att utveckla projektens arbete relaterat till dessa kriterier. Under våren 2018 har huvudprojektledaren arbetat med framtagandet av föreliggande rapport till kommunstyrelsen med en utförlig lägesbeskrivning av plattformsarbetet och en redovisning av projektens måluppfyllelse. Rapporten ska ge den politiska styrgruppen en samlad bild av arbetet med projektplattformen och projektens resultat visavi det övergripande målet om att etablera fler Malmöbor snabbare på bostads- och/eller arbetsmarknaden. Under perioden har projektstaben presenterat och diskuterat projektplattformen vid en rad interna och externa möten, exempelvis med tjänstepersoner inom arbetsmarknads- och socialförvaltningen, stadskontorets hållbarhetskansli, Arbetsförmedlingen, paraplyorganisationer inom idéburna sektorn, Region Skåne, Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket. Projektledarträffar Det gemensamma projektplattformsarbetet har under perioden utvecklats fortlöpande med regelbundna möten mellan samtliga projektledare och stadskontorets projektstab. Under den aktuella perioden har projektledarträffar anordnats vid tre tillfällen; den 4 oktober, den 13 november och den 17 januari. Värd för träffen i oktober var projektledaren för projektet TAMU Malmö. Vid träffen gavs en presentation om TAMU Malmö samt ägnades tid åt en fördjupad diskussion kring aktuella utmaningar i samtliga projekt. Därutöver informerades om den externa referensgruppens roll och uppdrag; aktuellt om Malmömodellen och Sammanhållningspolitiken; samt kommunikationsinsatser på gång. Träffen i november ägnades främst åt en workshop om projektplattformen. Då endast två av projektledarna varit med sedan projektplattformen startade i november 2016, efterfrågades ett omtag och förnyad diskussion om projektplattformens syfte, mål och arbetssätt. Utgångspunkten för diskussionen utgjordes av ett underlag framtaget av projektstaben, med dels en beskrivning av en målbild för projektplattformen, dels en text om möjliga framgångsfaktorer för plattformen. Utifrån underlagen diskuterades först kring syftet med plattformen och därefter mer ingående kring hur plattformsarbetet kan utvecklas. Vid träffen gavs även en kort rapport från referensgruppens senaste möte (16/10). Projektledarna tog del av referensgruppens förslag om att anordna fördjupningar/workshops kring utvärderingsmetoder av projektverksamhet och/eller om hur man kan mäta måluppfyllelse för projekten av det gemensamma övergripande målet Etablera fler snabbare. Referensgruppen föreslog ett fördjupat seminarium kring lärande och implementering, 7 Stadskontoret Rapport 2018 Malmö stads projektplattform Etablera fler snabbare

8 tillsammans med projektledarna, exempelvis under hösten Projektledarna diskuterade förslagen och kom fram till att utifrån sina behov i projekten föreslå gemensamma workshops kring: horisontella kriterier (våren 2018), samt lärande (hösten 2018). Värd för träffen i januari var projektledaren för projektet Wisdome Malmö. Vid träffen gavs en presentation om Wisdome Malmö och Science Center Malmö Muséer. Större delen av mötet ägnades åt idéutveckling inför en kommande workshop om horisontella kriterier. Mötesdeltagarna diskuterade i två grupper syftet med workshopen, förväntat resultat, samt förslag på innehåll / upplägg. Gruppdiskussionerna följdes av redovisning samt gemensam diskussion. Vid mötet presenterades även aktuella frågor inom Sammanhållningspolitiken samt gavs information om en planerad lärträff i Stockholm under mars Lärträffen var gemensam med Göteborg och Stockholm och syftade till att dela kunskap och erfarenheter inom hållbar stadsutveckling och med deltagande av SKL, näringsdepartementet och arbetsmarknads-departementet. Politiska styrgruppen En första Lägesrapport om projektplattformen togs fram av huvudprojektledaren i juni Lägesrapporten innehöll en beskrivning av projektplattformen och dess arbete samt en kortare beskrivning av samtliga sju projekt som då ingick i plattformen. Vid sitt sammanträde den 12 juni 2017 behandlade kommunstyrelsen ärendet om lägesrapporten och beslutade att efter att ha tagit del av informationen, lägga den till handlingarna. Operativa styrgruppen Vid sitt möte den 10 oktober 2017 fattade den operativa styrgruppen beslut om projektet Wisdome Malmös anslutning till projektplattformen. Externa referensgruppen Under perioden har referensgruppen sammanträffat vid tre tillfällen; 14 juni, 16 oktober och 31 januari. Mötet i juni var referensgruppens allra första möte. Vid mötet gavs en introduktion till Malmömodellen och en presentation av Malmö stads arbete med Projektplattformen Etablera fler snabbare. Vid mötet diskuterades projektstabens förslag om referensgruppens roll och uppdrag. Dessutom fick referensgruppen träffa projektledarna och lyssna till presentationer av samtliga projekt. Vid mötet i oktober gavs information om aktuella frågor inom Malmömodellen och projektplattformen. Referensgruppens roll och syfte diskuterades och förtydligades vidare. Därutöver gjordes en fördjupning avseende utmaningar i ett av plattformens projekt; Hela Familjen 2.0. Vid referensgruppsmötet diskuterades vidare en idé till ett fördjupningsmöte/ workshop 2018 mellan referensgruppen och samtliga projektledare kring följande frågor: utvärderingsmetoder av projektverksamhet och/eller hur 8 Stadskontoret Rapport 2018 Malmö stads projektplattform Etablera fler snabbare

9 mäta måluppfyllelse för projekten av det gemensamma övergripande målet Etablera fler snabbare? Vid mötet diskuterade referensgruppen även kring hur den kan bidra praktiskt, kring lärande och genom kunskapsallianser. Diskussionen landade i att mötesdeltagarna ställde sig bakom en idé om att föreslå ett fördjupat seminarium/workshop om lärande och implementering, tillsammans med projektledarna, exempelvis under hösten Vid mötet i januari diskuterade referensgruppen projektledarnas förslag till upplägg och innehåll för den planerade workshopen om horisontella kriterier. Dessutom presenterades övriga aktuella frågor i projektplattformsarbetet samt aktuellt om Sammanhållningspolitiken. Projektens organisationstillhörighet och verksamhetsinriktning Arbetsmarknads- och socialförvaltningen ansvarar för tre av projekten i plattformen, gatukontoret, miljöförvaltningen och stadskontoret för vardera två och kulturförvaltningen för ett. Sex av projekten erhåller finansiellt stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och fyra från Europeiska socialfonden (ESF). Projekt Tillhörighet/Projektägare Inriktning Hela Familjen 2.0 (ESF) Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Individ- och familj/försörjningsstöd Vägen In (ESF) Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Arbetsmarknad/yrkesutbildning/praktik TAMU Malmö (ESF) Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Arbetsmarknad/yrkesutbildning/praktik Case Sofielund består av 3 projekt: - Case Sofielund Entreprenörskap (ERUF) - Case Sofielund 2030 (ERUF) - Case Sofielund - Färdigutveckling av konceptet områdesvärdar för en energieffektivare stadsdel. (ERUF) Gatukontoret Gatukontoret Miljöförvaltningen Områdesutveckling/trygghet/miljö/energi Malmö Innovationsarena (ERUF) Miljöförvaltningen Hållbar stadsutveckling/bostadsbyggande Dubbel Yrkesutbildning (ESF) Stadskontoret Arbetsmarknad/utbildning/kompetensförsörjning/näringsliv Highway to Business - Samverkan för Stadskontoret Företagande/entreprenörskap/näringsliv ökat entreprenörskap (ERUF) Wisdome Malmö - innovativ mötesplats kring visualiseringar och hållbar utveckling (ERUF) Kulturförvaltningen Innovativa mötesplatser/visualisering/hållbar stadsutveckling Projektstatus - nulägesbeskrivningar Nedan följer beskrivningar av aktuellt läge i de projekt som ingår i projektplattformen. Beskrivningarna baseras på inhämtat underlag från respektive projektledare. Beskrivningarna har samma rubriksättning: Projektfakta; Aktuellt läge och måluppfyllelse/resultat; Framgångsfaktorer; samt Utmaningar och förbättringsområden. 9 Stadskontoret Rapport 2018 Malmö stads projektplattform Etablera fler snabbare

10 Hela Familjen 2.0 Projektfakta Projektägare är arbetsmarknads- och socialförvaltningen och projektledare är Magnus Sjöberg. Projekttiden är Projektets totala budget är kr, varav kr finansieras av Europeiska socialfonden. Hela Familjen 2.0 är ett projekt inom ekonomiskt bistånd. Projektet utgår från metoden Hela Familjen som Individ- och familjeomsorgen i två stadsområden tidigare arbetat med, vilken nu skalas upp till hela staden. Projektet omfattar samtliga Malmös fem socialtjänster. 15 socialsekreterare, projektledare och projektadministratör jobbar i projektet. Projektet riktar sig till personer som står mycket långt ifrån arbetsmarknaden. I verksamheten deltar föräldrar i barnfamiljer som uppburit ekonomiskt bistånd i minst 24 månader. Metoden bygger på att socialsekreterare från individ- och familjeomsorgen arbetar intensivt med familjen och dess individer i tät samverkan med andra betydande aktörer såsom Arbetsmarknadsavdelningen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och primärvården. Genom att man i metoden för Hela Familjen arbetar med varje enskild individ i en familj identifieras kvinnors/mäns behov på flera livsområden. Detta gör att personer som tidigare hamnat i skymundan synliggörs, deras behov identifieras och matchas med lämpliga insatser. En utvärdering av tidigare projekt visar att metoden bidrar till att fler individer får sysselsättning, fler familjer uppnår självförsörjning och att barnen i familjerna når bättre skolresultat än vid traditionell handläggning. Projektet ska ge barn, ungdomar och vuxna förutsättningar för ett självständigt liv och starkare förankring i samhället. Projektet verkar för minskad inaktivitet, ökat deltagande i varaktig utbildning eller sysselsättning och ökade möjligheter till varaktig integration på 10 Stadskontoret Rapport 2018 Malmö stads projektplattform Etablera fler snabbare

11 arbetsmarknaden för föräldrarna. Genom att främja sysselsättning och etablering för föräldrarna motverkas framtida social utsatthet och arbetsmarknadsrelaterad problematik och utanförskap för barn och unga. Projektet har som mål att omfatta minst 600 deltagare varav 120 ska nå självförsörjning genom arbete eller studier samt 380 deltagare ska göra en förflyttning som innebär ett närmande mot arbetsmarknaden och framtida självförsörjning. Aktuellt läge och måluppfyllelse/resultat Hela Familjen 2.0 uppfyller med råge sina uppsatta projektmål. Målet på 600 deltagare överträffades tidigt och vid inledningen av maj månad 2018 hade projektet 713 deltagare. Ett delmål var att hälften av målet om förflyttning, 190 personer, skulle vara uppnått , halvvägs in i projektet. Utfallet blev att 328 personer hade gjort en förflyttning på minst ett område. Projektet har som mål att 120 personer ska nå självförsörjning genom arbete eller studier. I början på maj 2018, sex månader innan projekttiden upphör, hade 179 personer avslutats, varav exakt 120 personer pga. arbete eller studier. 59 personer avslutades av andra anledningar. Dock är inte alla av de 120 också självförsörjande. I gengäld är en del av de 59 som avslutats av andra anledningar självförsörjande. Bedömningen är att projektet kommer klara av även detta projektmål med god marginal. Under april 2018 intensifierades diskussionen om implementering av projektet. Det har lett fram till att de fem avdelningscheferna för socialtjänsten i Söder, Väster, Norr, Öster och Innerstaden gjort en överenskommelse att projektet i sin helhet går över i ordinarie verksamhet i samband med projektslut. Arbetsformerna kommer att utvecklas ytterligare i samband med detta. I samarbete med stadskontoret har projektet arbetat aktivt med jämställdhetsintegrering. Det har, utöver externa föreläsningar och internt utvecklingsarbete, lett fram till att projektet i inledningen av maj 2018 kunde presentera ett verktyg att använda i mötet med klienterna för att jämställdhetssäkra samtalen. Projektet utvärderas externt via Ramböll. Ett viktigt inslag i utvärderingen är en ekonomisk beräkning av de samhällsvinster som skapas i projektet i form av minskad utbetalning av försörjningsstöd, ökade skatteintäkter mm. Resultat av projektets mätning av förflyttning 328 personer, av 471 bedömda, hade gjort en förflyttning halvvägs in i projektet, Av dem är 222 kvinnor och 106 män. Bland dem ingår inte de personer som avslutats till arbete eller studier eller av annan orsak. Flera personer har gjort förflyttning på mer än ett område vilket gör att det totala antalet förflyttningar uppgår till 578. Den vanligaste förflyttningen är att Deltagaren har en fungerande planering med Arbetsförmedlingen/arbetsmarknadssektionen och deltar i aktiviteter. 11 Stadskontoret Rapport 2018 Malmö stads projektplattform Etablera fler snabbare

12 Det innebär att 97 kvinnor och 50 män har gått från att inte ha en planering/ aktivitet med Arbetsförmedlingen eller Malmö stads Arbetsmarknadsavdelning till att ha en fungerande planering. Näst vanligaste förflyttning bland både kvinnor (85 st.) och män (40 st.) är Deltagaren önskar en framtid på arbetsmarknaden och insatser har påbörjats för att realisera detta. Detta är det allra första steget mot arbetsmarknaden när man står långt ifrån, såsom en stor del av projektets deltagare gör efter minst två år med försörjningsstöd. I denna gruppen bör man också kunna vänta sig att en hög andel gör ytterligare förflyttningar under Låg utbildningsnivå är en stor riskfaktor när det gäller arbetslöshet. I projektet har 53 deltagare (46 kvinnor och sju män) påbörjat en utbildning och 38 deltagare (32 kvinnor och sex män) avslutat en utbildning. 22 deltagare (19 kvinnor och tre män) har avslutat en vårdplan för minskad fysisk eller psykisk ohälsa och kan gå vidare till annan planering som för dem närmare arbetsmarknaden. 51 deltagare (31 kvinnor och 20 män) har under tiden i projektet fått stöd att etablera en vårdplan avseende förbättrad fysisk eller psykisk ohälsa. Projektet presenterades för Arbetsmarknads- och socialnämnden vid dess sammanträde den 25 april Framgångsfaktorer Den största framgångsfaktorn i Hela Familjen 2.0 är personalen och dess möjlighet att arbeta aktivt med sina klienter. Det gör att man kan skynda på processer som annars hade gått långsamt eller avstannat. Projektet har med sitt arbetssätt fått flera familjer som haft försörjningsstöd i mer än tio års tid att bli självförsörjande. Projektet har också en stark styrgrupp där alla drar åt samma håll, är beslutsmässiga och har en stark vilja att implementera projektet utifrån dess goda resultat. Projektets val av organisering, där varje team finns kvar lokalt i respektive socialtjänst, gör att projektet har byggt upp en verksamhet som är förankrad lokalt och har goda möjligheter att nå liknande resultat inom ordinarie verksamhet. Utmaningar och förbättringsområden Att arbeta i projektform med att utveckla en ordinarie verksamhet har sina för- och nackdelar. Att den externa finansieringen möjliggör utveckling av nya arbetssätt är naturligtvis välkommet. Samtidigt finns alltid en risk i projekt att finansiärens regelverk inte är kompatibla med den verksamhet man vill bedriva. För Hela Familjen 2.0 har detta inneburit en ökad administration som tar extra tid för socialsekreterare men framförallt upplevs som svårbegriplig och svårmotiverad för deltagarna i projektet. Vidare finns det oklarheter i vad deltagarna kan räkna som projekttid vilket gör att det som ibland är viktigt för deltagarna i deras väg mot 12 Stadskontoret Rapport 2018 Malmö stads projektplattform Etablera fler snabbare

13 självförsörjning är en del av arbetet med ekonomiskt bistånd, men utgör inte en del av projektverksamheten. Att driva ett projekt som finns inom Malmös samtliga fem socialtjänster är en särskild utmaning då projektmedarbetarna inte finns samlade på ett ställe. Vidare är en lärdom att förarbetet innan projektstart är viktigt för att ge medarbetarna rätt förutsättningar och förväntningar. Att ta sig tid till ett gott förarbete kan ge stora vinster verksamhetsmässigt. Fördelen att som projekt befinna sig i endast en förvaltning och att inga andra myndigheter ingår gör att beslutsvägarna blir korta och diskussionen om implementering förenklas. Projektet påbörjade diskussionen om implementering på styrgruppsnivå mer än ett år innan projektslut. Hela Familjen 2.0 brukar kalla sig ett odopat projekt. Med det menas att projektet lever med samma utmaningar och begränsningar som kan finnas i ordinarie verksamhet utan att ha några gräddfiler. Projektet har en mycket god samverkan med Arbetsmarknadsavdelningen i den egna förvaltningen men hade önskat en tydligare struktur i samarbetet med Arbetsförmedlingen. Vägen In Projektfakta Projektägare är arbetsmarknads- och socialförvaltningen och projektledare är Tiba Khozestani. Projekttiden är Projektets totala budget är kr, varav kr finansieras av Europeiska socialfonden. Projektet ska fungera som en introduktion till arbetsmarknaden för individer som står långt ifrån den, och arbeta på ett mer holistiskt och effektivt sätt än tidigare med nya samverkansformer. Projektet avser öka inkludering på arbetsmarknaden genom aktiviteter för både arbetssökande och potentiella arbetsgivare i behov av arbetskraft. Målet är att genom coachning, språkstöd och praktik påverka enskilda individers möjligheter, men också att påverka strukturer för en långsiktigt hållbar förändring. Aktuellt läge och måluppfyllelse/resultat Vägen In gick in i genomförandefas i september Målgrupp 1.1 Projektmålet för denna målgrupp är att 20 kvinnor ska läsa färdigt grundutbildningen för undersköterska under projekttiden samtidigt som de arbetar 50% inom den kommunala vård och omsorgen. I nuläget är det 30 kvinnor som går utbildningen och hittills har projektet inte haft några avhopp. Av 116 sökande, efter en gedigen rekryteringsprocess, valdes 30 kvinnor ut och påbörjade undersköterskeutbildningen den 9 oktober Ca 50% kom från projektet Hela Familjen 2.0. Från och med 1 mars 2018 påbörjade 13 Stadskontoret Rapport 2018 Malmö stads projektplattform Etablera fler snabbare

14 deltagarna utbildningspraktik inom kommunala vård och omsorg på 50% och fortsätter undersköterskeutbildningen på 50% genom hela projekttiden. Då många APL-platser (Arbetsplatsförlagt lärande) och även framtida arbete finns inom hemtjänsten var det viktigt att tidigt utröna vilka deltagare som kunde cykla och inte. Ungefär häften av deltagarna från målgruppen kunde inte cykla. Under genomförandefasen har de därför inom ramen för projektet gått en cykelkurs för att lära sig cykla. Målgrupp 1.2 Projektmålet för målgrupp 1.2 är att 200 ungdomar ska genomgå en praktik. 25 ungdomar har hittills genom projektet startat en praktik hos arbetsgivare som har gått projektets handledarutbildning. Samtliga ungdomar som får en praktik genom projektet får också innan praktikstart en s.k. förberedande praktikantutbildning. Praktikantutbildningen går bland annat igenom förväntningar på både praktikant och handledare, syfte med praktiken, personlighetstyper och kommunikation. Praktikanten får reflektera över sig själv och sina behov, sin praktik och vad som förväntas samt kan få svar på de eventuella frågor som uppkommer innan praktikstart. Mycket fokus för denna målgrupp under praktiktiden är språkutveckling då många av ungdomarna studerar SFI samtidigt som de praktiserar. Ungdomarna matchas ut mot de lediga praktikplatser som projektet har och där handledaren har gått projektets utbildning. Matchningen tar bland annat hänsyn till bakgrund, intresse, personlighet, språknivå, framtidsplaner och syfte med praktiken. Målgrupp 2. Projektmålet för denna målgrupp är att 80 handledare ska utbildas under hela projekttiden. Fram till maj 2018 har 97 handledare utbildats. Syftet är att hitta, utbilda och attitydförändra samt coacha arbetsgivare som vill ta emot ungdomar på praktik. Projektmedarbetarna arbetar kontinuerligt för att hitta arbetsgivare, utbilda dem och sedan coacha och stödja handledarna under tiden de handleder praktikanter. Projektet arbetar således med tvåvägscoachning: både handledare och praktikant utbildas och coachas. Arbetsgivare som projektet idag har samarbete med är: MKB, Parkeringoch övervakning Malmö, Serviceförvaltningen (skolrestauranger), ISS, Scandic, Nordic Choice Hotels, Skånemejerier, Fitness 24/7 och Ambea. Även handledarna hos den kommunala vård och omsorgen som målgruppen 1.1 praktiserar hos går handledarutbildningen. Projektet har ständigt dialog med nya arbetsgivare som vill ta del av både utbildningen och möjligheten att ta emot och handleda praktikanter. 14 Stadskontoret Rapport 2018 Malmö stads projektplattform Etablera fler snabbare

15 Handledarutbildningen är skapad av projektteamet under analysfasen och består av tre grundteman som berörs inom 2 halvdagar (del 1 och del 2) och omfattar totalt 8 timmar. De tre grundtemana är: 1. Handledarskap, ledarskap och kommunikation 2. Språkutveckling och språkinlärning generellt och på arbetsplatsen 3. Mångfald, normer och begrepp Del 1 Handledning, kommunikation och ledarskap Vilka förväntningar har de som handledare inför att de ska ta emot en praktikant? Vad är egentligen handledning och vad innebär rollen som handledare? Att instruera, coacha och vara en mentor är grunddelar i handledarskapet som gås igenom. Utbildningen lär även ut hur en bra introduktion, uppföljning och avslutning görs. Verktyg så som coachande samtal, feedback gås igenom. Utbildningsdeltagarna får även en genomgång av de fyra personlighetsgrundtyperna och olika kommunikationsstrategier. Del 2. Den mångkulturella arbetsplatsen - om mångfald, normer och makt och Att skapa en inkluderande arbetsplats med hänsyn till språkliga skillnader bland medarbetare. Olika begrepp beskrivs och definieras utifrån temat mångfald och normer. Utbildningen beskriver och diskuterar vad kultur och normer är, hur det skapas och upprätthålls, och kopplar detta till ett arbetsplatsperspektiv. Stort fokus läggs även på språkinlärning och språkutveckling både i teorin men även hur handledarna kan arbeta på ett språkutvecklande sätt och vilken hjälp och stöd de kan ge någon som lär sig ett språk under praktiken. Framgångsfaktorer belyses och utbildningsdeltagarna får praktiska tips och råd som de kan använda i sitt handledarskap kopplat till språkutveckling. Under hela utbildningen varvas teori med diskussion och övningar samt film för att göra det aktuella ämnet levande, interaktivt och knutet till just medarbetarens arbetsvardag. Framgångsfaktorer Projektet har varit framgångsrikt genom den rekryteringsprocess som projektmedarbetarna gjorde för att rekrytera deltagare till målgrupp 1.1. Det fanns ett högt antal sökande i relation till antalet platser projektet kunde erbjuda och motivationen var hög hos de sökande. Ett nära samarbete med vuxenutbildningen har varit en framgångsfaktor både i rekryteringsprocessen och löpande under projekttiden. Ytterligare en framgångsfaktor har varit att Arbetsförmedlingen har haft en resurs på 100% med i projektteamet, vilket har underlättat processer med inflöden och handläggning för samtliga målgrupper under projekttiden. Projektets praktikantutbildning har varit en framgångsfaktor för ett lyckat arbete med målgrupp 1.2 där även praktikanterna får en plattform att utgå från innan de påbörjar sin praktik. 15 Stadskontoret Rapport 2018 Malmö stads projektplattform Etablera fler snabbare

16 Vad gäller målgrupp 2 har framgångsfaktor varit handledarutbildningen och innehållet i den samt att projektet hela tiden har en ansats att ingå ett partnerskap med arbetsgivarna som ska ta emot praktikanter. Ett partnerskap innebär en regelbunden och tät dialog mellan projektet och arbetsgivaren samt en gemensam målbild kring samarbetet. Handledarna upprättar egen kontakt med projektmedarbetarna och coachas genom praktikperioden. Handledarutbildningen har ökat kvaliteten på praktikplatsen och på handledarskapet vilket i sin tur har bidragit till kvalitativa praktikplatser. Utmaningar och förbättringsområden Utmaningarna i projektet har varit att arbeta parallellt med tre helt skilda målgrupper som kräver olika förhållningssätt och fokusbyten däremellan för medarbetare. Att få till stånd en handledarutbildning med många företag och deras medarbetare och den logistik och tid det kräver. Ytterligare en utmaning har varit att skapa långsiktiga partnerskap med arbetsgivare då detta tar mycket tid och är en resurskrävande del i projektet. Då den operativa personalgruppen i projektet består av 4 personer är det utmanande att avsätta den tid som krävs för respektive målgrupp. Dubbel Yrkesutbildning Projektfakta Projektägare är stadskontoret och projektledare är Andreas Konstantinidis. Projekttiden är Projektets totala budget är kr, varav kr finansieras av Europeiska socialfonden. Budgeten reviderades i januari se under Aktuellt läge och måluppfyllelse/resultat nedan. Ny total budget är kr, varav kr finansieras av Europeiska socialfonden. Projektet Dubbel Yrkesutbildning (DY) drivs i samverkan med Arbetsförmedlingen, Region Skåne och Sydsvenska Industri- och Handelskammaren. Projektet bygger på den tyska modellen Das Duale System där man sedan många år tillbaka använder sig av ett lärlingssystem där praktik kombineras med yrkesutbildning för att uppnå learning by doing. De senaste åren har man i Tyskland även riktat sig till nyanlända. Dubbel Yrkesutbildnings idé är att skapa ett liknande upplägg genom att deltagaren utbildas både praktiskt och teoretiskt i samverkan mellan företag och yrkesskola samt får språkundervisning som ger en specifik och en generell kompetens. Målet med projektet är att öka samverkan mellan den offentliga och den privata sektorn/näringslivet. Nya ingångar och kortare väg till arbetsmarknaden kan skapas liksom långsiktiga arbetsplatsplaceringar och ökade möjligheter till integration och självförsörjning. Genom förändrade attityder och tillvaratagande av yrkeskunskaper och kompetens på arbetsplatserna, 16 Stadskontoret Rapport 2018 Malmö stads projektplattform Etablera fler snabbare

17 kan ett inkluderande och jämlikt arbetsliv med positiva effekter som minskade klyftor och bättre hälsa växa fram. Projektets målgrupp är nyanlända kvinnor och män som befinner sig i Arbetsförmedlingens etableringsprogram samt andra arbetslösa personer (inskrivna hos Af i minst 12 månader) med utrikes bakgrund och som behöver en snabbare väg till arbete och självförsörjning. Projektet inriktar sig på bristyrken i nära dialog med företag som har ett rekryteringsbehov. Sydsvenska Industri- och Handelskammaren har ansvar för kontakterna/ dialogen och rekrytering av företag. Målgrupp i projektet är också arbetsgivare/arbetsplatser, både privata företag och kommunala, för vilka insatser i projekten ska bidra till att förändra attityder och säkra företagens och kommunens (t ex. inom vård och omsorg) kompetensförsörjning, upparbeta samverkan för fortsatt rekrytering och tillvaratagande av yrkeskunskaper som de nyanlända har med sig i bagaget. Aktuellt läge och måluppfyllelse/resultat Projektets budget har reviderats i dialog med Svenska ESF-rådet och förslaget på ny budget har godkänts av projektets styrgrupp samt av Svenska ESF-rådet (februari 2018). I fortsättningen kommer deltagarnas ersättningar från Af att omfatta all tid som används för förberedande aktiviteter (vilket inte var fallet tidigare). Det tillkommer också annan offentlig medfinansiering i form av kontanta medel från Region Skåne ( kr) och Malmö stad ( kr) samt lönekostnader för SFI-lärare som placeras hos yrkesskolorna för att stödja språksvaga DY-deltagare med yrkessvenska. En yrkes-sfi-lärartjänst har exempelvis placerats hos YrkesAkademin för fordonsteknik. Det innebär att projektet minskar sin totala budget med ca. 5 mkr från 19,1 mkr till kr varav ESF stödet blir kr och den offentliga medfinansieringen blir kr. Den nya budgeten innebär i praktiken att medfinansieringsbehovet minskar. Sammanfattningsvis kommer medfinansieringen i fortsättningen att bestå av: deltagarersättning kontanta medel från region Skåne ( kr.) och Malmö stad ( kr.) att kostnaderna för projektets administrativa heltidstjänst bekostas av Malmö stad, näringslivsavdelningen i stället för som tidigare från ESF. lönekostnader för SFI-lärare DY har nu pågående arbetsplatsplaceringar integrerade med yrkesutbildningar och yrkessvenska inom följande spår: hotellstäd (12 personer är i programmet. NB. 30 personer har gått färdigt och av dessa har 20 personer fått arbete), fordonsteknik (15 pers.), industri med inriktning mot svets (5 pers.), byggmåleri (4 pers.), logistikföretaget Access Logistik (6 personer har börjat och 6 nya personer tas in i slutet av maj 2018). 17 Stadskontoret Rapport 2018 Malmö stads projektplattform Etablera fler snabbare

18 Framöver planeras start av nya grupper/spår inom privat vård och omsorg servicevärd inom vården, lokalvård samt ytterligare start av utbildningar för fordonstekniker, byggmålare och industri. 55% av deltagarna är nyanlända från Arbetsförmedlingens etableringsprogram och 45% är utrikesfödda arbetslösa, inskrivna i minst 12 månader hos Af. Uppföljning sker en gång per månad för varje DY-deltagare, totalt har DY-gruppen genomfört 200 uppföljningar. Antal DY-deltagare som har placerats i de olika yrkesutbildningarna är kraftigt begränsat pga. att det inte finns tillräckligt med platser (det saknas både yrkes- och SFI-lärare). Framgångsfaktorer Av 30 nyanlända deltagare som har blivit klara i programmet för städ inom hotell, vilket innehöll praktik och integrerad yrkessvenska, har 20 personer fått jobb efter tre månader. Projektledningen kommunicerade med flertalet av dessa personer via tolk på informationsträff och i genomförande av soft skills workshop. I dag är alltså flera av dessa personer självförsörjande och kan kommunicera relativt bra på svenska. Av femton personer som studerar hos Yrkesakademin, vilket är en förhållandevis avancerad yrkesutbildning och som innehåller praktik inom fordonsteknik, hade ett flertal också svaga språkkunskaper vid starten. Projektledningen kommunicerade med dessa personer genom tolk i början men efter elva förberedande veckor på utbildningen har dessa personer, som är starkt motiverade, gått vidare till nästa steg i utbildningen med stöd av sin yrkes- och SFI-lärare. Projektgruppen är övertygade om att det stora flertalet kommer att få jobb efter utbildning och praktik. Projektet har med hjälp av Handelskammaren och Arbetsförmedlingen utvecklat en process som integrerar tre delar: 1) arbetsplatsplacering, 2) yrkesutbildning och 3) yrkessvenska/yrkes-sfi. Learning by doing är den centrala utgångspunkten. Utmaningar och förbättringsområden Deltagarnas start i projektet har försenats, främst på grund av att rekryteringsprocessen har tagit betydligt längre tid än beräknat då deltagarna behövt mer förberedelser än vad som förutsetts pga. ringa språkkunskaper (ofta har tolk krävts i förberedelsearbetet), bristande kunskaper om den svenska arbetsmarknaden, att man behövt hjälp med att skriva sitt CV eller förberedas på intervjufrågor. Inte sällan har självförtroendet hos kandidaterna varit mycket lågt. I alla spår som beskrivs ovan sker ett bortfall av deltagare i genomsnitt med ca. 30%. Projektet kommer att utvärdera vad bortfallet beror på. Samordningen med utbildningsanordnarna för att anpassa programmen och få fram behörig pedagogisk personal har varit tidskrävande och svår. Upphandlade yrkesutbildningar motsvarar inte behovet hos arbetsgivarna. Vissa utbildningar som projektet planerat att vara med i har inte kunnat startas. På industriutbildningen blev yrkeslärare sjuk och någon ersättare kunde inte hittas. Bilmekanikerutbildningen hos YrkesAkademin försenades med ca. två månader till dess att projektet själv lyckades placera en SFIbehörig lärare på plats. En uppstart av ett DY-program för fjorton 18 Stadskontoret Rapport 2018 Malmö stads projektplattform Etablera fler snabbare

19 byggmålare med yrkessvenska och placeringar i måleriföretag planerades men projektet fick bara fyra utbildningsplatser. Projektets målgrupper är dels personer inskrivna i Af:s etableringsprogram, det vill säga flyktingar som fått uppehållstillstånd, och dels långtidsarbetslösa. Dessa personer har visat sig vara långt mer språksvaga än vad som kunde förutses i projektansökan, vilket i sin tur har lett till krav på en förstärkt integrerad språkundervisning i yrkesutbildningarna, antingen i form av SFI eller yrkessvenska. Eftersom det råder en stor brist på SFIlärare i Malmö har vissa utbildningar inte kunnat startas eller blivit kraftigt försenade innan språkundervisningen fallit på plats. Arbetsförmedlingen arbetar nu intensivt för att få fram språklärare. Malmö stads vuxenutbildning har hittills inte kunnat hjälpa till. Projektets nära samverkan mellan Malmö stad, Handelskammaren och Arbetsförmedlingen skapar en unik insikt i, och förståelse för, vilka utmaningar och trösklar som ryms inom varje organisation. En löpande och nära dialog för strukturella förändringar för att skapa större flexibilitet i organisationerna är viktig. Det är också viktigt att lära känna sina deltagare väl med alla nyanser av behov som finns vad gäller språkkunskaper och arbetskulturskillnader. Deltagarna är inte en homogen grupp utan varje person kräver sin egen omsorg vilket är tidskrävande. Det måste få ta tid eftersom projektet ska arbeta kvalitativt med målsättningen att göra personen anställningsbar. Även arbetsgivaren måste få tid och stöd för att våga rekrytera personer som är språksvaga men mycket motiverade. Det är en utmaning men nödvändigt att stödja nyanlända personer att komma in i arbetsmarknaden så fort som möjligt. Det är inte rätt väg att studera SFI 3 4 år för att uppnå betygsnivå C/D i SFI eller grundskolebehörighet för att sedan börja med yrkesutbildning, praktik/arbete. En viktig arbetsmarknadsinsats och strategi för målgruppen bör vara en holistisk syn på yrkesutbildning, språkutbildning och arbetsplatsplacering utifrån företagens anställningsbehov, vilken Dubbel Yrkesutbildning bygger på (learning by doing). TAMU Malmö Projektfakta Projektägare är arbetsmarknads- och socialförvaltningen och projektledare är Cathrin Lindgård. Projekttiden är Projektets totala budget är kr, varav kr finansieras av Europeiska socialfonden. Budgeten reviderades i mars 2018 se under Aktuellt läge och måluppfyllelse/resultat) nedan. Ny total budget är kr, varav kr finansieras av Europeiska socialfonden. Det övergripande målet med TAMU Malmö är att bidra till ökad integration i samhällslivet för unga i utanförskap och genom detta minska 19 Stadskontoret Rapport 2018 Malmö stads projektplattform Etablera fler snabbare

20 ungdomsarbetslösheten i Malmö. Att på bästa sätt rusta deltagarna för ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden genom att ge dem reella och fungerande verktyg för att kunna hitta, få och behålla ett arbete eller en utbildning och på så vis bli självförsörjande. Individen får möjlighet att ta del av ett praktiskt yrkesförberedande lärande mot specifika branscher (inledningsvis restaurang) samtidigt som den sociala handlingskompetensen stärks. TAMU Malmö vänder sig till unga kvinnor och män i åldern 18+ med en social anpassningsproblematik som gör att de inte genom annan insats förväntas nå arbete eller studier. Projektet bedrivs utifrån ett konsekvenspedagogiskt förhållningssätt och syftar till att på bästa sätt rusta deltagarna genom att ge dem verktyg för att kunna hitta, få och behålla ett arbete eller en utbildning och på så vis bli självförsörjande. Individen får möjlighet att ta del av ett praktiskt yrkesförberedande lärande mot specifika branscher samtidigt som den sociala handlingskompetensen stärks. De enskilda situationerna under arbetsdagen används som pedagogiska arenor för det sociala lärandet. Arbetet sker i arbetslag och deltagarna inom arbetslaget bär ett gemensamt ansvar för att leverera de varor och tjänster som ingår i uppdragen. Genom samverkan med arbetsledare och arbetslag tränas deltagaren i det sociala samspel som råder på en arbetsplats. TAMU Malmö erbjuder inledningsvis en yrkesutbildning med restauranginriktning. Restaurangbranschen är enkel att etablera sig inom och inriktningen kan matcha den efterfrågan som finns på arbetsmarknaden. På sikt kan ytterligare inriktningar komma att startas. Under de 34 veckor som insatsen pågår får ungdomarna både socialkompetens och yrkeskompetens. Yrkesutbildningsdelens innehåll bestäms av näringslivet och fackförbunden, vilket gör att den hela tiden är relevant för att få jobb efteråt. Aktuellt läge och måluppfyllelse/resultat I Limhamn har TAMU Malmö byggt upp en framgångsrik lunchrestaurang som vänder sig till allmänheten och drivs av deltagarna. Antalet gäster och cateringverksamheten har succesivt ökat under åren och nu snittar projektet 70 tal gäster i restaurangen när det har öppet. TAMU Malmö vill likna en riktig restaurang så mycket som möjligt med riktiga gäster som deltagarna möter. Detta rustar deltagarna och kontrasten blir inte så stor när deltagarna kommer ut i arbetslivet. Projektet har under åren förändrat sina mål och budget då inflödet från remittenterna inte kommit upp i de volymer som var satta från början. Detta har varit projektets stora utmaning under hela vägen. Det har varit svårt för TAMU Malmö att nå ut med information om projektet till AF och Ekonomiskt bistånd så att dessa remitterar deltagare. Inflödet har blivit bättre och projektet ser en stor skillnad sedan år ett. En annan utmaning har även varit att finna och identifiera rätt målgrupp för projektet vilket projektet fortfarande upplever är svårt. TAMUs nya mål och budget är: Antalet deltagare är reviderat till 65. Av dessa ska 45 deltagare gå ut i arbete eller studier. Till dagens datum ligger projektet på 30% ut i arbete/studier. 20 Stadskontoret Rapport 2018 Malmö stads projektplattform Etablera fler snabbare

21 Ny totalbudget om 19,9 miljoner kronor. 52st deltagare ska ha gjort en stegförflyttning närmare arbetsmarknaden. Till dagens datum ligger projektet på 30st som har gjort en stegförflyttning närmare arbetsmarknaden. Framgångsfaktorer En av projektets stora styrkor är att yrkeshandledarna är kockar från yrkeslivet som verkligen brinner för kockhantverket och att arbeta med ekologiska råvaror samt hållbarhet. Grundtanken på TAMU Malmö är att allt ska göras från grunden vilket bygger en kompetens hos deltagarna som rustar dem för yrkeslivet och är en stor styrka när de går ut i arbete. Utmaningar och förbättringsområden Att arbeta i ESF projekt är utmanade. På tre år ska en verksamhet byggas upp, förankras, säljas in, samverkan ska sättas och resultat ska uppnås. Det är en process som tar tid och resultatet kanske inte alltid syns efter tre år utan kommer därefter. En önskan hade varit att det fanns en uppföljningscykel som skedde efter att deltagare har lämnat projektet för att se om effekterna kommer och vad som händer med deltagarna. Highway to Business Samverkan för ökat entreprenörskap Projektfakta Projektägare är stadskontoret och projektledare är Fadi Barakat. Projekttiden är Projektets totala budget är kr, varav kr finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Projektets övergripande mål är att skapa strukturer och arbetssätt så att fler nyanlända kan starta och driva företag. Genom Malmö stads samverkan med Arbetsförmedlingen, ALMI IFS och Tillväxt Malmö ska projektet dra nytta av nyanländas kultur och entreprenöriella egenskaper för att öka sysselsättningen genom att individer i etableringen startar och utvecklar företag. Metoder utvecklade i projektet ska ge framtida individer i etableringen bättre möjligheter att starta och driva företag, och entreprenörssystemet ska ha utvecklat metoder anpassade för denna grupp. Erfarenheterna från modellen ska spridas till andra målgrupper och nationellt. Totalt ska deltagarna ha startat 15 företag under projekttiden, varav ca en tredjedel ha startats av kvinnor. Aktuellt läge och måluppfyllelse/resultat Projektgruppen bestående av Almi IFS, Arbetsförmedlingen, Tillväxt Malmö och Malmö stad har arbetat med att ta fram metoder/processer som kommer att gälla för projektet under projekttiden utifrån delmålen/ aktiviteterna. Stort fokus har lagts på att utforma en metod/program som bygger på tidigare erfarenheter kring affärsutveckling och identifiering av potentiella kandidater till projektet, men som även utmanar den befintliga metodiken hos projektgruppens aktörer. 21 Stadskontoret Rapport 2018 Malmö stads projektplattform Etablera fler snabbare