Kallelse till Humanistiska nämnden

Transkript

1 Kanslienheten Sandra Berwing Nämndsekreterare Kallelse Datum Tid: Tisdag den 3 oktober 2017, kl Plats: Gruppmöte: Tomtaklintskolan, Matsalen Majoriteten har gruppmöte kl , Tomtaklintskolan Oppositionen har gruppmöte kl , Tomtaklintskolan Kallelse till Humanistiska nämnden Ärende Dnr 1. Godkännande av dagordningen 2. Presentation av Lasse Sahlin, rektor Tomtaklintskolan 3. Val av ständig justerare för mandatperioden HN 2015/3 4. Val av ledamöter och ersättare till individ- och familjeutskottet för mandatperioden HN 2014/60 5. Sammanträdesplan 2018 för humanistiska nämnden HN 2017/64 6. Samverkan socialkontor och skolkontor HN 2017/3 (Inga handlingar) Kommunmottagande SSPF (samverkan mellan skola, socialkontor, polis och fritids ) Individ och familjeomsorgen 7. HVB hem i Trosa kommun HN 2017/67 8. Delårsbokslut med helårsprognos 2017 för individ- och familjeomsorgen 9. Övrig information från socialkontoret HN 2017/42 HN 2017/4 (Inga handlingar) Personalsituationen Barnomsorg och utbildning 10. Delårsbokslut med helårsprognos 2017 för humanistiska nämnden barnomsorg och utbildning HN 2017/ Reviderad elevhälsoplan för Trosa kommun HN 2017/ Läsårstider för Trosa kommun 2018/2019, 2019/2020 HN 2017/ Uppföljning humanistiska nämndens kvalitetsarbete gällande Fornbyskolan HN 2017/62 Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

2 TROSA KOMMUN Kallelse Sida 2(2) Humanistiska nämnden Övrig information från skolkontoret (Inga handlingar) HN 2017/5 Månadsstatistik för barnomsorg och utbildning Pågående skolinspektion Förskolor Övrigt 15. Anmälan av delegeringsbeslut HN 2017/1 16. Övriga anmälningsärenden HN 2017/2 17. Övrigt Helena Koch Ordförande Sandra Berwing Sekreterare

3

4 Kommunkontoret Kanslienheten Sandra Berwing Nämndsekreterare Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer HN 2017/64 Sammanträdesplan 2018 för humanistiska nämnden Förslag till beslut Humanistiska nämnden fastställer nämndens sammanträdestider för Ärendet För år 2018 ska sammanträdestider fastställas humanistiska nämnden. Förslaget är anpassat efter sammanträdestiderna för kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Förslag på sammanträdestider Januari 23 Februari Mars April Maj Juni 5 Juli Augusti September Oktober November 27 December Humanistiska nämnden Kl bokslut 2 (onsdag) kvartal+budget 9 delårsbokslut Sandra Berwing Nämndsekreterare Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

5

6 Socialkontoret Graham Owen Socialchef Tjänsteskrivelse Datum HN 2017/42 Delårsbokslut med helårsprognos 2017 för individ- och familjeomsorg Förslag till beslut 1. Humanistiska nämnden överlämnar individ- och familjeomsorgens delårsbokslut 2017 till kommunstyrelsen. 2. Humanistiska nämnden godkänner nämndens helårsprognos 2017 för individoch familjeomsorgen. 3. Humanistiska nämnden godkänner att individ- och familjeutskottets buffert överförs till enhet för att finansiera ökade placeringar av barn och ungdomar. Ärendet Totalt uppvisar verksamheterna ett negativt resultat om tkr för perioden Årsprognos är ett negativt resultat om tkr inklusive utskottets buffert om tkr under förutsättning att nuvarande kostnadsbild inte förändras dramatiskt. Humanistiska nämnden får här ta del av delårsbokslut 2017 från individ- och familjeomsorgen. Graham Owen Socialchef Bilaga Delårsbokslut med helårsprognos 2017 Beslut till Kommunstyrelsen Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

7 Humanistiska nämnden/individ- och familjeomsorg Ordförande Helena Koch Ordförande Individ- och Familjeutskott Bengt-Eric Sandström Produktionschef Graham Owen Totalt, tkr Budget Utfall Budget Prognos Avvikelse 31 aug aug-17 helår 2017 helår 2017 budg/progn Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat Verksamhetsområde Ekonomiskt bistånd Vård och behandling Familjerätt- och familjerådgivning Alkohol- och drogrådgivning Socialjour Ensamkommande flyktingbarn HVB Skogsgläntan Ekonomisk analys Resultat per augusti Totalt uppvisar verksamheterna ett negativt resultat om tkr under perioden. Personalkostnaderna för IFO verksamheter (med undantag för HVB Skogsgläntan) uppvisar ett positivt resultat totalt för verksamheterna om tkr. Orsaken är att flera tjänster inom IFO har varit vakanta i början av året, främst inom barnoch familjenheten. På grund av rekryteringssvårigheter har vi hyrt in personal från bemanningsföretag. Dessa kostnader har uppgått till tkr under året. Alla tjänster är tillsatta i slutet av augusti och två inhyrda socionomer finns på plats en gång i veckan under en nyanställd socialsekreterarens inskolningstid. Placeringar i barn och familjeenheten har fortsatt varit på en hög nivå i förhållande till enhetens budget. Dock är kostnader för externplaceringar 375 tkr lägre än samma period förra året. Vi arbetar i första hand med att barn och ungdomar får stöd i hemmiljön men öppenvårdsinsatser räcker inte till i alla ärenden. Personalsituationen innebär att vi har bättre förutsättningar för uppföljning av placeringar framöver. Vi fortsätter att arbeta tillsammans med verksamheter som har kontakt med barn och ungdomar i Trosa, dvs. skolan, fritids och vårdoch omsorgskontoret för tidigt upptäckt av barn och familjer som behöver stöd och med samordning av insatser för barn, ungdomar och deras familjer. Individ och familjeomsorgen är uppdelat på enheterna Individ- och familjeutskott, Socialadministration, Ekonomi- och vuxenenhet, Familjehem/Kontaktpersoner, Barn- och familjeenhet, HVB Stensund samt Flyktingmottagning för ensamkommande barn. Sedan mars 2017 har vi en integrationsstrateg som är direktunderställd socialchefen. Med anledning av ändringar i ersättningssystemet för ensamkommande barn som trädde i kraft har vi skapat en ny enhet för ensamkommande barn från det datumet. Syftet är att underlätta uppföljning av intäkter och kostnader från 1 juli Årsprognos I helårsprognosen är Individ- och familjeutskottets buffert inräknat. Vi äskar att bufferten används för att täcka placeringskostnader barn och ungdomar. Helårsprognosen är tkr Individ- och familjeutskottet Utskottet har en buffert på tkr som ingår i helårsbudgeten. Utifrån det ekonomiska läget som uppstår i delårsuppföljningen äskar kontoret att använda utskottets buffert för att täcka ökade kostnader för placeringar av barn och ungdomar. Om nämndens buffert används blir prognosen för utskottet ett mindre överskott. Helårsprognosen är +61 tkr

8 Social administration Under året har kostnader för service och uppdatering av verksamhetssystemet, Treserva ökat. Flera uppdateringar har gjorts och även nya moduler köpts in. Tillsammans med Vård- och omsorgs produktionschef kommer vi att gå igenom avtalet med Treservas ägarbolag, CGI under hösten för att säkerställa att verksamhetssystemet utnyttjas på ett effektivt sätt Helårsprognosen är -120 tkr. Ekonomi- och Kostnader för försörjningsstöd bedöms ge ett överskott och arbetsmarknaden för Trosas medborgare är fortsatt gynnsam. Försörjningsstöd för anhöriga till ensamkommande barn och kompletterande bidrag till nyanlända flyktingar bokförs på flyktingmottagning. Försörjningsstöds kostnader under perioden är 85 tkr lägre än samma period förra året. Totalt har vi en budget på tkr för försörjningsstöd. Utfallet är tkr under året och prognosen är ett överskott på 800 tkr. Kostnaderna för institutionsvård för vuxna missbrukare är på en något lägre nivå än förra året. I år avslutade vi en LVM placering i januari och inga fler LVM placeringar har tillkommit. Vi eftersträvar att ge vård i egen regi men för vissa personer har missbruket varit så omfattande att institutionsvistelsen har behövts. Under året har vi haft fyra frivilliga placeringar som avslutats under första halvåret. En placering har tillkommit under sommaren. Vid alla placeringar är eftervård erbjuden hos vår egen alkohol och drogterapeut. Verksamheten fortsätter att ge största möjliga vård i egen regi. Helårsprognosen är tkr. Familjehem/kontaktpersoner Behovet av familjehemsplaceringar och kontaktpersoner ligger på något högre nivå än budgeterat. Det är för närvarande fem placeringar som pågår och ett barn är placerat i familjehem där en vårdnadsöverflytt har skett. Vi har också ordnat umgängesstöd varannan helg på uppdrag av Tingsrätten. Umgängesstödet äger rum på en förskola i Vagnhärad varannan lördag och flera nya uppdrag har kommit i år. Helårsprognos är tkr. förstärkta familjehemsplaceringar. Dessa placeringar rör barn som behöver långsiktigt stöd och omfattande insatser. Under 2017 fortsätter dessa placeringar. Konsekvensen är att antal vårddygn på HVB institution och förstärkt familjehemsvård är betydligt högre än budgeterat. Kostnaden för dessa placeringar är också något högre än medelkostnad/dygn som finns i budget. Placeringar i förstärkt familjehem är placeringar som behöver pågå under en längre tid. Dessa placeringar innebär att vi behöver använda nämndens buffert för att täcka ökade kostnader. Helårsprognosen är tkr. Flyktingmottagning ensamkommande barn tom (Enhet 64110) Verksamheten är finansierad genom statsbidrag från migrationsverket. Vid slutet av juni hade vi 52 barn och unga placerade. Dessa placeringar ersätts av migrationsverket enligt den överenskommelse som upphörde och genom ersättning med 1 900kr/dygn i HVB och faktiska kostnader för familjehemsplaceringar. Ersättning från migrationsverket sker oregelbundet i efterskott vilket försvårar den ekonomiska uppföljningen av verksamheten. Utöver ersättning för placeringar får vi 500 tkr i ersättning om året. Kostnader för personal har ökat då vi har behövt utöka personalstyrkan för att handlägga dessa ärenden. Helårsprognosen är tkr. Flyktingmottagning ensamkommande barn från (Enhet 64140) Den 1 juli trädde en ny ersättningsförordning ikraft som är baserad på schablonersättningar per barn utefter ålder och asylstatus år 1350 kr/dygn år med PUT/TUT (längre än 12 månader) 750 kr/dygn år i asylprocess faktiska kostnader ifall de uppfyller vårdbehov med LVUliknande kriterier. I övrigt utgår ersättning enligt försörjningsstöds norm år vård med stöd av LVU ersätts med faktiska kostnader I slutet av augusti har vi ansvar för sammanlagt 50 ensamkommande barn; 21 med PUT och 29 asylsökande. Fördelningen på boendeform är 23 i HVB hem, 22 i jourhem/familjehem och 5 i stödboende. Barn- och familjeenheten Under sista kvartalet 2014 förändrades ekonomin hastigt med anledning av ett fåtal institutions- och Under året har 2 barn blivit anvisade till Trosa kommun och måluppfyllelse är hög jämfört med andra kommuner. Det innebär att vi inte förväntar flera anvisningar under året.

9 I början av 2018 kommer vi att ha 23 barn under 18 år som tillhör Trosa kommun. Av dessa fyller år under Åldersstrukturen innebär att behov av boendeform med en hög omhändertagandenivå kommer att minska avsevärt nästa år. Behov av platser på HVB har minskat i takt med att flera barn blivit 18 år och antingen får uppehållstillstånd eller få boende hos migrationsverket. 18 åringar med uppehållsstillstånd är vanligtvis inte i behov av HVB placeringar men behovet kan tillgodoses genom stödboende, träningsboende eller eget boende. Vi planerar för flytt av flera unga till stödboende som är en mer självständig boendeform och som innebär att kostnader kommer att minska och ligger närmare de nya ersättningsnivåerna. Omställningen tar tid och det dröjer innan vi kan få kostnader i paritet med intäktsnivån. Om alla ensamkommande barn som är anvisad till Trosa (för närvarande 50) skulle åldersindelning blir som i tabellen nedan. Ungefär hälften av våra barn som är under 18 år är placerad i familjehem. Därmed kommer behovet av HVB placeringar för målgruppen att upphöra under våren Helårsprognosen är tkr HVB Skogsgläntan HVB-skogsgläntan startade upp maj 2016 och har fem anställda och 2-3 timvikarier. Verksamheten riktar sig först och främst till ensamkommande pojkar år som är anvisade till Trosa kommun av Migrationsverket. Syftet är erbjuda en boendeform och en introduktion till det svenska samhället i väntan på handläggning av asylansökan. Vi har ett starkt fokus på skolgång. I slutet av augusti har vi 7 barn placerade i verksamheten. Kostnadsmässigt ligger dygnskostnaderna betydligt högre än ersättningen från migrationsverket. Den genomsnittliga dygnskostnaden är 2170 kr, en summa som är på ungefär samma nivå som HVB platser i egen regi i andra kommuner, t.ex. i Södertörnskommuner finns ett spann från 1600 kr/dygn till 2600 kr/dygn. Vi saknar förutsättningar att kunna driva HVB hem i egen regi till en kostnad som motsvarar migrationsverkets schablonersättning. Socialkontoret öppnade HVB hemmet Skogsgläntan i maj 2016 med anledning av ett högt antal anvisningar av ensamkommande barn till Kommunen under Vid denna tidpunkt hade Trosa kommun ett avtal med Migrationsverket att ta emot 75 ensamkommande barn och unga. Sedan 2016 har inströmningen av ensamkommande barn till Sverige minskad avsevärt. Från har vi inte längre ett avtal med Migrationsverket men istället blir vi anvisad barn och ungdomar enligt en ny modell som bygger på måluppfyllelse. I år har vi uppfylld vårt mål genom att ta emot två asylsökande barn. Utifrån rådande omständigheter är det inte troligt att vi blir anvisad ytterligare barn under året. Ålder på ensamkommande barn anvisad till Trosa Datum Över 18 Under 18 Antal Helårsprognos tkr Prognosen som är gjort i delårsuppföljningen bedöms som relativt säker. Personalsituation är för närvarande stabil och vi ser inte behov av inhyrd personal från bemanningsföretag framöver. En risk som alltid finns är om det uppstår behov av dygnetruntvård för antingen barn/ungdomar eller vuxna. Prognosen bygger på nuvarande placeringar och några planerade avslut. Nytillkomna placeringar är inte inräknat i prognosen. Ersättning från Migrationsverket för ensamkommande barn dröjer många månader och tidigare har ansökningsförfarandet varit krångligt. Vi väntar fortfarande svar beträffande ansökningar från 2015 och Det finns dock en viss osäkerhet om Migrationsverket godkänner alla våra ansökningar och prognosen bygger på en försiktig uppbokning av intäkter från MIV. Den 1 juli 2017 började en ny schablonersättning från migrationsverket att gälla. Ersättningsnivå är

10 mycket lägre än tidigare även om systemet kommer att innebär ersättning i en snabbare takt. Ersättning sänks från kr/dygn till 1 350kr/dygn för barn upp till 18 år och 750 kr/dygn för unga mellan med uppehållstillstånd. Vi har successivt omförhandlat placeringskostnader med vårdgivare för att få ner kostnader till samma nivå som migrationsverkets ersättning. Vi har också sökt alternativa boendeformer som bättre motsvarar ensamkommande barn och ungas behov. Viktiga händelser hittills i år Personalsituationen har varit ansträngd i början av året, främst på barn- och familjeenheten. Den brist på socionomer som är tillgängliga eller väljer att arbeta med myndighetsutövning är välkänd i landet. Successivt har situationen förbättrats och vi har kunnat få flera kvalificerade sökanden till lediga tjänster och har kunnat tillsätta alla tjänster. Vi har haft hand om asylsökande ensamkommande barn enligt avtalet med Migrationsverket fram till slutet av mars då avtalet upphörde. I början av året hade vi 60 placerade ensamkommande barn men siffran i slutet av augusti är 50. Antal barn som har kommit till Sverige har minskat under året och låg på 977 barn i slutet av augusti. Vi har haft två anvisade barn under året. Fortsatt utveckling Vi behöver noggrant följa utveckling av arbete med ensamkommande barn för att kunna möta målgruppens behov i samband med integration. Vi fortsätter vårt arbete med Treserva verksamhetssystem för att effektivisera handläggningen av ärenden och förbättra arbetsmiljön för anställda. Under året har vi förstärkt med en person som är riktad mot verksamhetssystemet. Avstämning mot mål Vi har arbetat med revidering och förtydligande av nämndens mål och kommer att presentera förslag på nya mål och uppföljning under ett sammanträde under hösten Verksamhetsmått Antal hushåll med försörjningsstöd/månad Medelbistånd/hushåll och månad Bidragstid i genomsnitt antal månader 4 3,7 0 Insatser - barn och ungdom under 18 år Insatsdagar kontaktperson, barn Medelkostnad/dygn Vårddygn i familjehem, barn (inkl.vårdnadsöverflyttningar) Medelkostnad/dygn Vårdygn i förstärkt familjehem, barn Medelkostnad/dygn Vårddygn i HVB, barn Medelkostnad/dygn Vårddygn SIS-hem, barn Medelkostnad/dygn Insatser - vuxna missbrukare Vårddygn HVB, vuxna Medelkostnad/dygn Vårddygn LVM, vuxen Medelkostnad/dygn Vårddygn för barn och ungdomar utanför hemmet ligger på en liknande nivå som förra året. Tidigare ökad vård utanför hemmet Från 1634 dygn 2014 till 2180 dygn 2015 och 2537 dygn I år 2401 dygn. SiS placeringar har sjunkit från 119 dygn förra året till 32 i år. En fördubbling av förstärkt familjehemsvård ägde rum från 2014 till I år har vårdygn sjunkit från 680 förra året till 532 i år. Personal Personal Utfall Budget Prognos Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad 33 % 24 % 24 % Under året har vi minskat personalomsättning och det har varit lättare att rekrytera personal med rätt kompetens till vakanta tjänster. Vi ser det viktigt att säkerställa en bra och attraktiv arbetsmiljö för våra anställda. Ett närledarskap, hjälp med prioritering och regelbundna avstämningar är några av våra framgångsfaktorer. Arbetsmiljöfrågor följas upp regelbundet på APT möten. Verksamhetsmått Budget Utfall Avvikelse Försörjningsstöd 2017 aug

11 Hållbar utveckling Socialkontoret följer Trosa kommuns miljöpolicy och sådana styrdokument som kommunen presenterar för att främja miljöarbetet. Socialkontoret skall också stimulera sin personal till engagemang, delaktighet och ansvar för miljöarbetet. Vi eftersträvar en ständigt minskande användning av kontorsartiklar och andra förbrukningsvaror, och där det inte är möjligt välja miljömärkta produkter.

12

13 Humanistiska nämnden Skolkontoret Mats Larsson Skolchef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer HN 2017/42 Delårsrapport med helårsprognos för Humanistiska nämnden, barnomsorg och utbildning Förslag till beslut 1. Humanistiska nämnden godkänner delårsrapport med helårsprognos Humanistiska nämnden överlämnar delårsbokslut 2017 till kommunstyrelsen. 3. Humanistiska nämnden godkänner att tkr överförs från Humanistiska nämndens buffert till Språkcentrum för utökat uppdrag inom modersmål, studiehandledning och karläggning. 4. Humanistiska nämnden godkänner att 830 tkr från statsbidraget integration överförs till Etableringsenheten för kostnader för drift av Brommagården och Husby. Sammanfattning Barnomsorg och utbildning inkl nämnd redovisar ett resultat på tkr per den sista augusti I resultatet är inte avstämning mot central buffert och nämndens buffert medräknade. I resultatet för perioden är nämndens statsbidrag för etablering/integration och enheternas resultatöverföring medräknade. Helårsprognosen visar på ett resultat på tkr inklusive nämndens buffert, statsbidraget för etablering/integration och justering mot central buffert. Detaljer på årsbasis framgår av bilagan. Mats Larsson Skolchef Bilaga Delårsrapport Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

14 Humanistiska nämnden/barnomsorg- Utbildning Ordförande: Helena Koch (M) Skolchef: Mats Larsson Totalt, tkr Budget Utfall Budget Prognos Avv. Budget helår 2017 helår 2017 prognos Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat Nettoresultat inkl just. från central buffert (beslut delår) Varav resultatöverföring Verksamhetsområde Förskola Skolbarnomsorg Grundskola Särskola Gymnasieutbildning Vuxenutbildning SFI Etablering Ekonomisk analys Resultat per augusti Resultat per den sista augusti visar ett underskott på 457 tkr. I detta finns inte avstämning mot central buffert inräknad. Resultatet för perioden är inkluderat nämndens statsbidrag för etablering/integration om 939 tkr. Här ingår även resultatenheternas resultatöverföring om tkr fördelade nämnden tkr av sin buffert till språkcentrum för att täcka de ökade kostnader som uppkommit i samband med ökade volymer utökades ramen till språkcentrum med 556 tkr. Denna ramökning täckte inte behovsökningen och nämnden fördelade även 2016 av sin buffert. Helårsprognosen för språkcentrum visar på ett underskott på tkr. Etableringsenheten prognostiserar ett underskott på 833 tkr. Underskottet består av kostnader för Brommagården och Husby. De intäkter etableringsenheten får från migrationsverket avser etablering och integration i samhället och täcker inte kostnader för kommunens kostnader för anordnande av boenden. Trosa kommuns kommunmottagning av nyanlända har ökat i volym de senaste tre åren. Kommande etablering i Trosa ser ut att ligga på en hög nivå. Helårsprognos totalt för Barnomsorg Utbildning Prognosen för Barnomsorg Utbildning inklusive nämnd beräknas för helåret 2017 till tkr inklusive Humanistiska nämndens buffert och justering mot central buffert. I överskottet ingår enheternas resultatöverföring som under 2017 beräknas bli tkr samt nämndens budget för Integration om tkr. Antalet barn i förskola blir högre än i GPF medan antalet barn i skolbarnomsorg blir lägre än i GPF. Sammantaget kommer detta medföra en budgetökning vid avstämning mot central buffert. Med en starkt positiv inflyttning i kommunen och prognoser som visar på fler barn i förskola och skola sker nu en successiv utbyggnad av förskolor och skolor. Antalet barn inom grundskola beräknas på helår bli fler än antalet barn i GPF och kommer innebära en budgetökning vid avstämning central buffert. Antal studerande på gymnasiet beräknas på helår bli fler än budget vilket gör att budgetramen kommer att ökas vid avstämning mot central

15 buffert. Prognosen för gymnasieverksamhet är ytterst preliminär då det ännu inte är klarlagt var och vilka program de nya årskurs 1:orna kommer att studera. Prognosen pekar på ett litet underskott om 200 tkr efter avstämning central buffert. Helårsprognos för resultatenheterna Resultatenheternas sammanlagda prognos för helåret 2017 visar på ett överskott på tkr, inklusive resultatöverföringen från 2016 på tkr. Detta innebär i praktiken att enheterna beräknar att använda delar av sitt överskott från tidigare år för att klara en ekonomi i balans Viktiga händelser hittills i år Den största utmaningen framåt är att fortsatt kunna rekrytera behörig personal. Avstämning mot mål Målen är ställda mot SKL s öppna jämförelser vilka redovisas i oktober Prognoser i egna uppföljningar visar på en viss nedgång i meritvärde jämfört med 2016 och att prognos för meritvärde 2018 åter pekar på en positiv trend. Nyckeltal Skärlagsskolan har invigt ett nytt skolhus med tre klassrum och tillhörande grupprum. Skärgårdens förskola har invigt två nya avdelningar. Tomtaklints förskola genomgår etappvis renovering. Nya skollokaler för SFI byggs i Vagnhärad. Kyrkskolan ytskiktrenoveras. Skolgårdarna i Vagnhärad byggs om. Planeringsarbete pågår för fortsatt utökning av lokaler för förskola och skola i Trosa, och Vagnhärad. Positiva samtal pågår om etablering av enskilt drivna förskolor i Trosa och Vagnhärad. Nya rektorer har rekryterats till Kyrkskolan, Tomtaklintskolan och Fornbyskolan. Skolinspektionen har genomfört kommuntillsyn under april-juni, senaste tillsyn gjordes Brister har konstaterats vid besöket av Fornbyskolan, bristerna har föranlett ett föreläggande till åtgärder. Åtgärderna skall redovisas i januari Humanistiska nämnden har fastställt en plan för arbetet. Trosa kommun har att etablera 52 personer inom Bosättningslagen under Till och med september har 26 personer etablerats vilket ställer fortsatt stora krav på att hitta boende. Tillgången till lägenheter är begränsad i Trosa och Vagnhärad. För att säkra tillgång till boende vid anvisningstillfället har Brommagården och Husby gamla förskola knutits till Etableringsenheten. Husby är idag helt uthyrd. Verksamhetsmått GPF Prognos Avvikelse Budget Snitt utfall budget Förskola Antal barn Förskola 1-3 år Förskola 4-5 år Summa Skolbarnomsorg Antal barn Skolbarnomsorg 6 år Skolbarnomsorg 7-12 år Summa Grundskola Antal elever Förskoleklass År År År Summa Gymnasieskola Antal elever Gymnasieskola Summa Personal Fortsatt utveckling Vår viktigaste resurs är personalen där målet är att man känner ett stort engagemang utifrån ett bra ledarskap, motivation och styrning. De goda resultat som nås i HME undersökningarna är viktiga att säkra. Valda strategier ligger fast med tidiga insatser, utbyggd elevhälsa, bästa bemötande, höga förväntningar, analys av resultat, uppföljning av åtgärder, kollegialt lärande och samverkan. Personal Utfall Budget Prognos Personalkostnader, tkr Personalkostnad/total kostnad 58% 58% 60% Hållbar utveckling Arbetet pågår enligt plan.

16 Barnomsorg-Utbildning Budget 2017 Prognos 2017 Avvikelse Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Humanistisk nämnd Buffert Integration, generellt statsbidrag Ledning Administration Skolskjutsar Hyrespeng Språkcentrum Resurscentrum Särskola Barnomsorgskostnad Föräldraavgifter Stb maxtaxa Nattbarnomsorg Grundskolekostnad Gymnasiekostnad Vuxenutbildning SFI Etablering Resultatenheterna Netto inkl resultatöverföring 2016 Totalt exkl avstämning central buffert Totalt inkl avstämning central buffert

17 Humanistiska nämndens mål Barn & utbildning Specifikation Respekt för individen Alla ska ges förutsättningar att nå sina mål Lust och mod till lärande ska stimuleras ytterligare Stimulerande arbetsmiljö Mätning Jag får den hjälp jag behöver om Mina lärare hjälper mig om Skolarbetet gör mig nyfiken Jag skulle kunna nå ännu högre Uppfyllelse Trend Utfall Mätmetod Kommentar Enkät - klassens/lärarens kvalitetsrapport Enkät - klassens/lärarens kvalitetsrapport Mäts Årsbokslut Mäts Årsbokslut 5. Trygghet och arbetsro Jag är inte rädd när jag Jag kan koncentrera mig på Enkät - klassens/lärarens kvalitetsrapport Mäts Årsbokslut 6. Inflytande och likabehandling Man lyssnar på mina åsikter Jag känner att jag duger som jag är Enkät - klassens/lärarens kvalitetsrapport Mäts Årsbokslut Ständiga förbättringar 9. Högre och mer positiva förväntningar Mina lärare förväntar sig att jag ska nå Jag vet vad jag behöver kunna Enkät - klassens/lärarens kvalitetsrapport Mäts Årsbokslut 10. Förbättrade positioner i ranking Mjuka värden - demokrati och inflytande. Hårda värden - kunskap och ekonomi Enkät och statistik - Rank ÖJ/KKIK/SIRIS Mäts Årsbokslut Hög effektivitet 13. Höjd effektivitetskvot resultat/kostnad Kunskapsnivåer per utbildningskrona Mjuka värden per utbildningskrona Statistik - Öppna jämförelser/kkik/inte Mäts Årsbokslut rn statistik 14. Ökad övergångsfrekvens gymnasium och högskola Direktövergång till gymnasiet Till högskola inom 3 år Statistik - Öppna jämförelser/siris. HSV:s statistik Mäts Årsbokslut Kommentarer till målen:

18

19 Skolkontoret Ulrika Enqvist Chef Elevhälsan Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer HN 2017/66 Elevhälsoplan Trosa kommun Förslag till beslut Humanistiska nämnden fastställer reviderad Elevhälsoplan Trosa kommun. Ärendet Syfte med en övergripande Elevhälsoplan är att skapa en gemensam syn på vad elevhälsa är inom grundskoleverksamheten och ge ett underlag för samarbete mellan elevhälsa och pedagoger. Planen är skriven utifrån ett salutogent förhållningssätt och i en struktur som alla ska vara förtrogna med, oberoende av var i verksamheten man befinner sig. Ett salutogent perspektiv är ett hälsofrämjande perspektiv. Verksamheten skall fokusera på friskfaktorer på organisations-, grupp och individnivå. Barnens egna resurser skall tas tillvara och synliggöras. Revidering efter läsårets slut innebär en hel del ändringar. Vi har lagt till länkar om extra anpassningar och särskilt stöd, samt har även gjort handlingsplaner för anpassningar som bilagor. Vi har skrivit om elevhälsans bedömning och gjort en modell över ärendegången. Har även lagt till en utvärderingsmall för elevhälsan. Stycke om anmälan gällande kränkande behandling är tillagt och tilläggsbelopp har ändrat namn till verksamhetsstöd. Ulrika Enqvist Chef elevhälsan Bilaga Elevhälsoplan Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

20 Version 2 Rev Elevhälsoplan Trosa kommun

21 2

22 Innehåll 1. Inledning Elevhälsa Barn- och elevhälsoarbetet i Trosa kommun Syfte Mål Regelverk för elevhälsan Centrala elevhälsan, Resurscentrum Ansvarsfördelning Elevhälsans kompetenser och funktioner Elevhälsoteam Elevhälsogrupp Förskolan Skolkurator Skolpsykolog Skolläkare Skolsköterska Specialpedagog Elevhälsans chef Sekretess När hinder i lärandet uppmärksammas; rutiner och åtgärder Två former av stödinsatser Extra anpassningar Särskilt stöd Att utreda behov av särskilt stöd Beslut om åtgärdsprogram för en elev som behöver särskilt stöd Att dokumentera beslut om åtgärdsprogram för en elev som behöver särskilt stöd Beslut om att avsluta åtgärdsprogram Länkar Modell över arbetsgången med stödinsatser Rutiner för övergångar mellan skolformer och stadier för elever i behov av särskilt stöd Anpassad studiegång

23 4.4 Bedömning av elevhälsan Modell över ärendegång för elevhälsan Utvärderingsmall Särskola Närvaro och frånvaro Extern skolplacering Anmälan gällande kränkande behandling Övriga resurser Verksamhetsstöd (Tilläggsbelopp) Socialförvaltningen SSPF Resurser inom Landstinget VITS Statliga resurser Övrigt Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

24 1. Inledning Goda studieresultat och hälsa hänger samman. Skolans huvuduppdrag är utveckling och lärande. Skolan/förskolan har ansvar för att skapa en god lärandemiljö för allas kunskapsutveckling och personliga utveckling. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas efter olika behov samt skapa förutsättningar för fortsatt lärande. Förskolan/skolan ska också vara begriplig, hanterbar och meningsfull så att alla kan utvecklas maximalt. Personalen ska arbeta för att ge alla den ledning och stimulans de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Ett särskilt ansvar är att uppmärksamma de vars situation och svårigheter utgör hinder för inlärning. Personalen ansvarar också för att uppmärksamma de som far illa och uppvisar tecken på ohälsa. En strävan ska vara att alla erbjuds en likvärdig utbildning av hög kvalitet. 2. Elevhälsa Elevhälsan i Trosa kommun är en resurs för Trosas barn och elever - en enhet med brett professionellt kunnande där medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens samverkar. Friskolor har egen elevhälsa. Enligt skollagen 2010:800 är elevhälsan ett eget verksamhetsområde. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser, och ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsan är en resurs för förskolan och skolan, och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elevhälsan har också ett särskilt ansvar för att bevaka att skolan skapar goda och trygga uppväxtvillkor, och ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. För medicinska, psykiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Det ska även finnas tillgång till specialpedagoger och studievägledare. Varje elev ska erbjudas minst tre hälsobesök, och eleven får vid behov även anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser. Elevhälsan vänder sig till barn, elever och personal. Vi ser samarbetet med föräldrar som en förutsättning för att kunna ge optimalt stöd till barnet på förskolan eller till eleven i skolan. 5

25 3. Barn- och elevhälsoarbetet i Trosa kommun 3.1 Syfte Elevhälsoplanen ska utgöra ett stöd för förskolechefer, rektorer och medarbetare i det dagliga elevhälsoarbetet. Vidare ska den bidra till att säkra alla barn/ungdomars rätt till en likvärdig utbildning, samt stimulera till verksamhetsutveckling i arbetet med en samlad elevhälsa. 3.2 Mål Elevhälsans verksamhet ska vara hälsofrämjande och förebyggande. Elevhälsan ska tillsammans med skolans/förskolans personal skapa optimala förutsättningar för elevens hälsa, lärande och utveckling. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Politiskt beslutade mål för elevhälsan i Trosa kommun Att ha ett helhetsperspektiv på barn och ungdomar 1-16 år Att medverka till att skapa förutsättningar för lärande, utveckling och hälsa Att säkerställa tidig upptäckt för att kunna ge tidiga insatser vid behov 3.3 Regelverk för elevhälsan Elevhälsoplanen tar sin utgångspunkt i många lagar, förordningar och styrdokument. Här nedan följer de mest centrala. FN:s barnkonvention FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar Salamancadeklarationen. Skollagen, skolförordningen och gymnasieförordningen Socialtjänstlagen Hälso- och sjukvårdslagen Föräldrabalken Diskrimineringslagen Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Patientdatalag Patientsäkerhetslag Personuppgiftslagen, PUL Offentlighet- och sekretesslagen Arbetsmiljölagen Kommunallagen, förvaltningslagen Kommunala planer och policydokument 6

26 3.4 Centrala elevhälsan, Resurscentrum Elevhälsan, Resurscentrum är en central förvaltningsgemensam enhet som utgör en stödfunktion för kommunens förskolors/skolors hälsoarbete. Arbetet har både en operativ del och en strategisk funktion, och leds av chefen för Elevhälsan. Det strategiska arbetet ska bidra till att utveckling sker i det förebyggande och hälsofrämjandet arbetet i skolans lärmiljö samt bevaka likvärdighet mellan skolor när det gäller elevhälsoinsatser. Elevhälsan utgör även en samverkans- och samarbetspartner till kommunens och landstingets stödinsatser för barn och unga, samt bevakar elever med externa skolplaceringar utifrån särskilda skäl. Elevhälsan arbetar både med individuella och med generella insatser. I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Elevhälsan ska också uppmärksamma och på rektors uppdrag utreda orsaker till inlärningsproblem och ohälsa. Elevhälsans olika kompetenser bidrar till hög kvalitet på de underlag som i sin tur leder till beslut om stödåtgärder för en elev. Elevhälsans insatser ska fokusera på hälsofrämjande och förebyggande insatser, men kan även bidra med sin kompetens i åtgärdande insatser och anpassningar för varje elev i behov av särskilt stöd. I Trosa kommun finns en specialpedagog som riktar sig till förskolan. Generellt inriktat arbete kan handla om arbetsmiljö, skolans värdegrund, kränkande behandling/mobbning, jämställdhet, samlevnadsundervisning, föreläsningar, handledning till lärare och arbete med psykisk hälsa. Elevhälsan ska arbeta för att stödja verksamheterna och bidra till: Att ha ett helhetstänkande utifrån organisations- grupp - och individnivå. Att stimulera till en verksamhetsutveckling, som bidrar till att skapa miljöer som främjar lärande, god allmän utveckling och en god hälsa hos varje elev. Att främja en hälsosam livsstil, goda matvanor, rörelse och en aktiv fritid. Att samarbeta med elever, vårdnadshavare och andra funktioner som är till stöd för elevers utveckling. Att utgå från elevens egna förmågor samt även ta hänsyn till elevens tankar och önskemål. Att förebygga, tidigt upptäcka och uppmärksamma skolrelaterade problem. Att undanröja hinder för varje elevs lärande och utveckling. Att uppmärksamma, kartlägga, analysera och sätta in åtgärder för barn/elever som riskerar att inte nå uppsatta mål. 7

27 3.5 Ansvarsfördelning Humanistiska nämnden Humanistiska nämnden är huvudman för kommunens kommunala elevhälsoarbete. Chef för Resurscentrum, Elevhälsan Chef för Resurscentrum, Elevhälsan har det övergripande ansvaret för elevhälsoarbetet inom förvaltningen. Är även verksamhetschef för elevhälsans medicinska del. Rektor/förskolechefer Rektor och förskolechef är ytterst ansvarig för ett fungerande elevhälsoarbete inom respektive skola/förskola. Enheten Elevhälsan, Resurscentrum (centrala elevhälsan) Enheten Elevhälsan ansvarar för det övergripande elevhälsoarbetet och samordnar kompetenser inom enheten. Enheten har också ett strategiskt utvecklingsuppdrag. Elevhälsoteam på skolorna Elevhälsoteamet ansvarar för att stödja elev, pedagoger och vårdnadshavare och utreda elevers behov av särskilt stöd, samt verka för goda lärmiljöer. Medarbetare Alla medarbetare har skyldighet att uppmärksamma elever i behov av stöd, genomföra extra anpassningar, anmäla behov av stöd till rektor och genomföra beslutade insatser. 8

28 3.6 Elevhälsans kompetenser och funktioner Elevhälsoteam På varje skola finns ett samlat elevhälsoteam, EHT. Detta elevhälsoteam träffas regelbundet. Elevhälsoteamet består av rektor och specialpedagog/speciallärare, psykolog, kurator och skolsköterska. Där tas elevärenden upp, ansvar fördelas och uppföljning görs. Här kan man få en övergripande bild över pågående elevhälsoinsatser på skolan. Även planering och prioritering av förebyggande och övergripande arbete kan diskuteras. Elevhälsoteamets möten leds av rektor som äger befogenhet att besluta om insatser. Om en elev riskerar att inte klara kunskapskraven ska detta anmälas till rektor. Även andra svårigheter i en elevs skolsituation ska anmälas till rektor. Läraren kan t ex komma till ett EHT-möte, eventuellt med skriftlig anmälan före. Elevens behov av särskilt stöd ska utredas skyndsamt. Elevhälsoteamet bidrar till att kartlägga/utreda, analysera, föreslå, genomföra och följa upp insatser. Teamets insatser ska vara målformulerade och tidsavgränsade, med tyngdpunkt på hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. Protokoll ska skrivas vid EHT. I protokollet anges vem som är ansvarig för eventuella åtgärder och när uppföljning ska ske. Elevhälsoteamet ska regelbundet följa upp arbetet med särskilt stöd. Arbetet kan handla om enskilda elever i specifika svårigheter som verkar hämmande på inlärningen, eller lärmiljöer som behöver stärkas. Elever med oroväckande frånvaro är en annan målgrupp för teamet. Elevhälsan kan stötta och handleda lärare. De kan ge underlag för arbetet med att utarbeta åtgärdsprogram samt skapa förståelse för elever med funktionsnedsättning och för elever med särbegåvning. På så sätt underlättas skolans arbete med att anpassa undervisning och stöd. Elevhälsoteamet och kommunikationsvägarna till dess medlemmar ska vara kända och tillgängliga för alla medarbetare i skolan och för alla vårdnadshavare Elevhälsogrupp Elevhälsogrupp, EHG, är benämningen på elevhälsoteamets möte där chef för Elevhälsan deltar. Här lyfts frågor och ärenden till centrala elevhälsoteamet TEAM-träffar TEAM-träffar är ett forum där även skolläkaren deltar tillsammans med det lokala elevhälsoteamet. Pågående elevhälsoinsatser och utredningar diskuteras vid behov och även planering och prioritering av förebyggande och övergripande arbete kan göras Förskolan När det gäller förskolan, så är det specialpedagog som tillsammans med förskolecheferna bidrar till utveckling av det pedagogiska arbetet för att möta behoven hos alla barn. Uppdrag ges av förskolechefen. Specialpedagog ska vara ett stöd till pedagoger, vårdnadshavare och barn i processen att utreda och utforma stöd för de som är i behov av särskilt stöd. Även att initiera och följa upp extra anpassningar och åtgärder ingår i arbetsuppgiften, samt att delta i övergången mellan förskola och förskoleklass. 9

29 3.6.5 Skolkurator Skolkurator arbetar huvudsakligen med frågor som rör elevers psykosociala situation. Kurator ingår i elevhälsoteamet och arbetsuppgifterna handlar om att hjälpa elever med t.ex. konflikthantering, relationer samt med sociala och känslomässiga problem. Kurator erbjuder enskilda samtal med elever och samtal med elever och föräldrar, där också berörd lärare kan delta. Förutom kontakter på skolan ingår kontakt med socialtjänsten och andra myndigheter. Skol- och organisationsnivå Delta i arbetet med skolans struktur och organisation när det gäller värdegrund och likabehandling. Bidra med ett socialt och psykosocialt perspektiv i utvecklingen av den pedagogiska verksamheten som en del av elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande uppdrag. Medverka till att eleverna får en trygg skolanknytning. Samverka med andra insatser i samhället, t.ex. socialtjänst, psykiatri, habilitering, polis. Gruppnivå Arbeta med elevgrupper/klasser i förebyggande syfte och vid behov. Medverkan i elevkonferenser vid behov Medverka i klass-, arbetslag- och överlämnandekonferenser. Medverka vid behov på föräldramöten. Delta i EHT/EHG/TEAM Medverka vid gemensamhetsdagar för elever, utifrån ett uppdrag eller behov. Medverka vid konflikthantering och kränkning/trakasserier/mobbning. Handledning och konsultation till lärare och skolpersonal. Individnivå Samtal såsom stöd-, motivations-, kris- och konfliktsamtal, liksom utredande, rådgivande och bearbetande samtal med enskilda elever och deras vårdnadshavare. Medverka i möten med elever och vårdnadshavare när behov av psykosocialt perspektiv finns. På rektors uppdrag utreda och bedöma den sociala och psykosociala situationen för enskilda elever, bland annat som underlag inför beslut om särskilt stöd och vid upprättande av åtgärdsprogram, samt inför elevernas mottagande i grund- och gymnasiesärskola. Initiera och medverka i anmälningar till socialtjänst och polis. Samverka i ärenden med öppenvården och socialtjänsten utifrån det psykosociala perspektivet (SIP, Samordnad Individuell Plan). Delta i VITS (Vardagsnära Insatser med Tydlig Samverkan, samverkansgrupp för kommun och landsting) vid behov. 10

30 3.6.6 Skolpsykolog Skolpersonal kan kontakta psykologen vid frågor, stora som små. Psykologen erbjuder då tid för konsultation så snart som möjligt. Skolpsykolog är i första hand ett stöd till skolans personal vad gäller elevers inlärningssvårigheter men även vid andra bekymmer. I vissa fall avslutas psykologens uppdrag efter några konsultationer, ibland behövs fördjupade insatser såsom bedömning och utredning. Psykologen kan även kontaktas om det uppstår kriser på skolan. Psykologens främsta roll är att arbeta preventivt och bidra med psykologisk kunskap för att främja en god elevhälsa, exempelvis med att bidra med synpunkter vid anpassningar/åtgärdsprogram samt med hjälp av föreläsningar. Skolpsykologen kopplas in genom uppdrag via EHT, beslut om utredning tas av rektor. Skol- och organisationsnivå Bidra med ett helhetsperspektiv med betoning på det friska och funktionsdugliga. Delta i förebyggande arbete i skolan efter behov. Bidra till att undanröja hinder för lärande och utveckling hos eleverna. Bidra med psykologiska kunskaper i ledarskaps- och organisationsutveckling. Delta i förändrings- och utvecklingsarbete. Delta i hälsofrämjande arbete i skolan. Gruppnivå Arbeta med grupper av elever och lärare. Konsultation/handledning och psykoedukation. Delta i EHT/EHG/TEAM Medverkan i elevkonferenser vid behov Delta i möten där behov av psykologisk kompetens finns. Individnivå Psykologutredning som görs på uppdrag av rektor med ett definierat syfte. Utredningen resulterar i ett psykologutlåtande med bedömningar och riktade förslag på insatser och förändringar. Konsultation med enskild medarbetare i elevhälsofrågor. Samtal och rådgivning kan erbjudas till personal gällande skolrelaterade problem och, i begränsad omfattning, även till elever/vårdnadshavare Samverka i ärenden med öppenvården och socialtjänsten utifrån det psykologiska perspektivet (SIP). Förmedla kontakt och remittera till BUP (Barn- och Ungdoms Psykiatri) och Barnhabiliteringen. Delta i VITS (samverkansgrupp för kommun och landsting) vid behov. 11

31 3.6.7 Skolläkare Skolläkarens insatser ska utifrån medicinsk sakkunskap, övergripande och i enskilda elevärenden, stödja elevhälsan i enlighet med nationella riktlinjer. Skolläkaren ska arbeta utifrån ett helhetsperspektiv med ett förebyggande och hälsofrämjande synsätt och med hälsans betydelse för lärandet i fokus. Skolläkaren ska verka för en god, såväl fysisk som psykosocial, arbetsmiljö för eleverna i skolan. Skolläkaren ska verka enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Skol- och organisationsnivå Planerar och organiserar medicinska delen av elevhälsan i samråd med skolsköterskan och skolledning vid resp. skola Ansvarar för ledningsuppgifter för diagnostik och behandling Ansvarar för delegering och generella direktiv vid sjukvårdande behandling Samverkan med andra förvaltningar och landsting Vara sakkunnig i medicinska frågor. Vara rektors medicinske rådgivare vid inträffade fall av smittsam sjukdom. Arbeta utifrån en medicinskt patientsäker utredningsgång i EHT vid elevhälsoärenden. Anmäler avvikelser av betydelse ur patientsäkerhetssynpunkt till verksamhetschefen (avvikelserapport och Lex Maria) Gruppnivå Medverkan i elevkonferenser vid behov Medverkan i TEAM-möten Medverkan i kompetensutveckling av lärare och annan skolpersonal. Individnivå Stå för medicinsk sakkunskap för elever med olika typer av funktionsnedsättningar, såväl fysiska som neuropsykiatriska Genomgång av utvecklingsdata och barnhälsojournal med skolsköterskan i förskoleklass. Läkarmottagning, selektiva läkarbesök i samråd med skolsköterskan. Erbjuda elever med återkommande inlärningsproblem, beteendeproblem och/eller frånvaro bedömning i syfte att hitta eventuella bakomliggande kroppsliga sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Tillsammans med skolsköterskan följa upp resultat eller avvikelser från hälsobesöken som skolsköterskan behöver stöd för att hantera. Ska inför en medicinsk helhetsbedömning få fullständiga utredningsunderlag från övriga professioner gällande eleven. Träffar vid behov nyinvandrade elever för medicinsk bedömning. Skriver medicinskt relaterade specialistremisser somatiskt, psykiatriskt och utvecklingsrelaterade som till Barn- och ungdomsmedicin, Barn- och ungdomspsykiatri, Logoped, Habilitering, neuropsykiatriska utredningsteam mm. Bevakar och följer upp remisserna (via skolsköterskan). Bedömer och ordinerar vaccinationer vid avvikelser från det nationella vaccinationsprogrammet. Kunna vara behjälplig med att bedöma icke skolrelaterade hälsoproblem hos elever som riskerar att undvika att söka sjukvård av olika orsaker och då inte blir bedömda inom sjukvården. 12

32 3.6.8 Skolsköterska Skolsköterskans arbete styrs bland annat av socialstyrelsens riktlinjer och skollagen (SFS 2010:800). Elevhälsans chef är verksamhetschef och en av skolsköterskorna är medicinskt ledningsansvarig. Vissa ansvarsfrågor såsom bl a läkemedelshantering, avvikelsehantering och patientsäkerhetsberättelse hör till den medicinska delen av elevhälsan. Alla föreskrifter och rutiner finns i en gemensam Metodbok. Eleverna skall erbjudas minst tre planerade hälsobesök jämnt fördelade under grundskoletiden. Det första besöket ska göras i förskoleklassen. Dessutom skall eleven erbjudas undersökning av syn, hörsel och andra begränsade kontroller vid behov mellan hälsobesöken. Vaccinationer erbjuds enligt det nationella vaccinationsprogrammet. De planerade hälsobesöken skall omfatta allmänna hälsokontroller men har även som syfte att främja elevernas fysiska och psykiska hälsa. Detta sker i hälsosamtalet. Eleverna får även anlita elevhälsans medicinska insats för enkla sjukvårdsinsatser och för att få råd och stöd i psykosociala frågor. Skol- och organisationsnivå I första hand prioriteras de av socialstyrelsen ålagda arbetsuppgifterna, övriga arbetsuppgifter utförs i mån av tid och resurser. Fungera som rådgivare inom hälso- och sjukvårdsfrågor, krisgrupp och arbetsmiljö. Samverka med andra aktörer inom och utanför skolan, t.ex. skolans krisgrupp, frånvarogrupp, hälso- och sjukvården, polis och socialförvaltning. Anmäler avvikelser av betydelse ur patientsäkerhetssynpunkt till verksamhetschefen Gruppnivå Fungera som stödperson och rådgivare inom t.ex. hälsofrågor samt arbetsmiljö. Information på gruppnivå om olika livsstilsfrågor såsom sex och samlevnad, pubertet, alkohol, tobak och narkotika. Redovisningar och analyser av hälsosamtalen i grundskolan årskurs 4 och 8. Medverkan i elevkonferenser vid behov Delta i EHT/EHG/TEAM Individnivå Hälsobesök erbjuds alla elever i förskoleklass, åk 2, åk 4, åk 6 och åk 8. Utöver de lagstadgade hälsobesöken kan uppföljande kontroller samt extrakontroller erbjudas, exempelvis tillväxt, syn och hörselkontroller. Elever som har tidigare konstaterad avvikelse eller specifika hälsoproblem följs upp som kontrollelever. Här inkluderas även de elever som har behov av särskilt stöd i skolan. Egen öppen mottagning med enklare sjukvårdsinsatser. Hälsosamtal vid t.ex. hög frånvaro eller andra livsstilsfrågor såsom pubertet, sex och samlevnad, alkohol, tobak och narkotika. Verka för en trygg skolanknytning i samarbete med elev, vårdnadshavare och lärare. Organisera och medverka vid skolläkarmottagningar. Samverka i ärenden med öppenvården och socialtjänsten utifrån det medicinska perspektivet (SIP). Delta i VITS (samverkansgrupp för kommun och landsting) vid behov. Vaccinera enligt det nationella barnvaccinationsprogrammet, samt efter ordination av skolläkaren. 13

33 3.6.9 Specialpedagog Förskole-, Skol- och organisationsnivå Arbeta övergripande för att utveckla det specialpedagogiska arbetet i Trosa kommuns förskolor och skolor. Bevaka och sprida aktuell forskning inom det specialpedagogiska fältet. Tillsammans med förskolechefer och rektorer bidra till utveckling av det pedagogiska arbetet för att möta behoven hos alla barn och elever i verksamheten. Vara kvalificerad samtalspartner i pedagogiska frågor till föräldrar, medarbetare, förskolechefer och rektorer. Samverka med vårdnadshavare för de barn och elever som är i behov av särskilt stöd, kring lärande, utveckling och olika rollers uppdrag och möjligheter. Skolans specialpedagog ansvarar tillsammans med lärarna för dokumentation gällande elever med behov av särskilt stöd. Samverka med andra i Elevhälsan, samt i socialförvaltningen och landstinget. Samverka med berörda medarbetare vid exempelvis överlämningar mellan olika verksamheter. Gruppnivå Arbeta aktivt och förebyggande för att lärmiljön ska vara anpassad för att möta olikheter. Rådgivning och handledning till arbetslag/pedagoger. Samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor. Observationer av arbetsgrupper och barngrupper. Delta i övergången mellan förskolan och förskoleklassen ( Röda tråden ). Medverkan i elevkonferenser vid behov Individnivå På uppdrag av förskolechef och rektorer vara ett stöd till pedagoger, vårdnadshavare och barn/elev i processen att utreda och utforma stöd för de som är i behov av särskilt stöd. Initiera och följa upp extra anpassningar och åtgärder som getts i uppdrag av förskolechef eller rektor. Vara behjälplig till pedagogen för att skriva kartläggningar. Skolans specialpedagog är behjälplig till lärarna som skriver åtgärdsprogram Elevhälsans chef Elevhälsans chef finns på skolkontoret, Resurscentrum. Skol- och organisationsnivå Samverka med lokal elevhälsa/socialförvaltning/landsting Samverka med kommunens och landstingets stödinsatser för barn och unga Samtalspartner till rektor, förskolechef m fl Strategiskt elevhälsoarbete, samordna, initiera och utveckla elevhälsan i ett förvaltningsövergripande perspektiv. Leda och utveckla arbetet i elevhälsan Verksamhetschef för den medicinska insatsen enligt HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) Systemansvarig för PMO (datajournal som används för dokumentation av elevhälsoärenden) 14

34 Gruppnivå Värdegrundsarbete. Delta i EHG Individnivå Beslut om mottagande i grundsärskola Beslut om mottagande i gymnasiesärskola Beslut och fördelning av tilläggsbelopp Bevaka elever med externa skolplaceringar utifrån särskilda skäl Sammankallar och deltar i VITS (en samverkansgrupp för kommun och landsting). 3.7 Sekretess Offentlighets- och Sekretesslagen (2009:400) Alla anställda inom skolan omfattas av sekretesslagens bestämmelser. Bestämmelserna innebär olika former av sekretess för olika områden/befattningshavare. Gemensamt för alla är att tystnadsplikt råder, vilket innebär att sekretessbelagda uppgifter inte får röjas, varken muntligt eller skriftligt. Sekretessen gäller även när anställningen upphört. Sekretess gäller i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola för uppgift om enskilds personliga förhållanden i sådan elevhälsa som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogiskt insats, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Uppgifter hos skolläkaren eller skolsköterskan, och i vissa uppdrag för psykolog omfattas av sträng sekretess, samma sekretess som gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Elevhälsans medicinska insats får inte lämna ut uppgifter om en elev de behandlar om det inte står klart att eleven eller dennes närstående inte lider men av att uppgifterna lämnas ut. Man kan i regel inte lämna ut uppgifter inom elevhälsan utan elevens eller dennes vårdnadshavares samtycke, även om man anser att ett sådant utlämnande skulle vara eleven till hjälp. Detta hindrar dock inte att skolläkaren eller skolsköterskan kan ge råd om lämplig elevvårdande åtgärd. En ventil har införts i skollagen, som gör det möjligt att lämna uppgifter från skolläkare/skolsköterska till verksamheten i övrigt om det behövs för att eleven ska få nödvändigt stöd. Dock måste samtycke begäras först, ventilen går endast att använda om samtycke inte ges och om det bedöms som absolut nödvändigt för elevens lärande. Har skolledningen begärt att elevhälsan skall göra en kartläggning eller utredning av eleven för att utröna vilken form av undervisning denne skall få, ska resultatet av undersökningen vidarebefordras till skolledningen. Elevhälsan får dock inte använda sig av vad de tidigare i förtroende fått veta av eleven. En ny undersökning bör istället ske, varvid eleven och vårdnadshavaren bör meddelas orsaken till och syftet med undersökningen. Eftersom det kan vara livsviktigt för omgivningen att reagera rätt i vissa fall av sjukdom, exempelvis astma, är det viktigt att elevhälsan i dessa fall uppmanar vårdnadshavarna att informera berörd personal eller att få samtycke att själv informera. 15

35 Många uppgifter som tas upp i elevkonferens bör prövas ur sekretessynpunkt. Till exempel uppgifter om elevs fysiska eller psykiska förutsättningar, beteenden i skola, hem och på fritid. Sjukdomar, handikapp, begåvning, social eller känslomässig störning hör också till sådana frågor. Studieresultat, frånvaro från undervisning och beslut från elevkonferens är däremot offentliga uppgifter. I de flesta fall kan man samarbeta kring en elevs situation genom att man får vårdnadshavarens och/eller elevens samtycke till att lämna ut uppgifter. 16

36 4. När hinder i lärandet uppmärksammas; rutiner och åtgärder. Utbildningen ska ta hänsyn till alla elevers olika behov, där en strävan ska vara att uppväga skillnader i deras förutsättningar. Alla som arbetar i skolan har enligt skollagen skyldighet att uppmärksamma de elever som man befarar inte kommer att nå kunskapskraven eller som befinner sig i andra svårigheter. En elev som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns, ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Det innebär att eleven ska ges stöd, även om han eller hon uppnår de kunskapskrav som minst ska uppnås. Det finns situationer där särskilt stöd behöver ges omgående utan att först sätta in extra anpassningar. I de fall som lärare eller övrig skolpersonal gör en bedömning att särskilt stöd behövs omgående, ska de göra en anmälan om elevens eventuella behov av särskilt stöd till rektorn. Rektor ska då skyndsamt se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Innan stödinsatser riktade mot eleven sätts in är det viktigt att skolan har sett över hur organisationen omkring eleven ser ut. Det kan bland annat ske genom att se över hur resurser fördelas, vilka pedagogiska metoder som används, hur den aktuella elevgruppen fungerar och hur elevernas lärmiljö är organiserad. Det finns två former av stödinsatser: extra anpassningar och särskilt stöd. 4.1 Två former av stödinsatser Begreppet stöd innefattar två former av stödinsatser: - extra anpassningar - särskilt stöd Extra anpassningar Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är viktigt att lärare och övrig skolpersonal tidigt uppmärksammar tecken på och signaler om att en elev kan vara i behov av extra anpassningar, identifiera elevens behov samt skyndsamt påbörja arbetet med anpassningar i olika lärmiljöer. Lärarna behöver skaffa sig kunskap om hur undervisningen hittills har tillgodosett elevens behov. Vilka behov har eleven, varför har eleven svårigheter och vilka extra anpassningar kommer bäst att gynna eleven? Det är viktigt att väga in elevens åsikter om vad som har fungerat bra och vilka arbetssätt som eleven menar kan behöva förändras. Handlingsplaner med förslag på anpassningar finns som bilagor i elevhälsoplanen. Exempel på extra anpassningar kan vara att hjälpa en elev med att planera och strukturera ett schema över skoldagen, ge extra tydliga instruktioner, stöd för att sätta igång arbetet, ledning i att förstå texter, förklaringar av ett ämnesområde på annat sätt, färdighetsträning, lästräning, särskilda läromedel, särskild utrustning, anpassade programvaror eller enstaka specialpedagogiska insatser. 17

37 Extra anpassningar ska fortlöpande dokumenteras i elevens skriftliga individuella utvecklingsplan i de årskurser där sådana finns. Eftersom det inte fattas något formellt beslut om extra anpassningar är det betydelsefullt att lärare och övrig personal informerar och samverkar med eleven och elevens vårdnadshavare om sådana stödinsatser. Rektor bör se till att elevhälsans kompetens (skolsköterska, kurator, psykolog, specialpedagog) tas tillvara i ett tidigt skede i arbetet med extra anpassningar dels för att identifiera en elevs behov, dels för att stödja lärare och övrig skolpersonal i arbetet med extra anpassningar i olika lärmiljöer inom verksamheten. Anpassningarna måste följas upp och utvärderas med jämna mellanrum. Om det visar sig att eleven fortfarande inte når målen är det viktigt att de extra anpassningarna intensifieras och anpassas ytterligare utifrån elevens behov. Om detta stöd inte är tillräckligt ska detta anmälas till rektorn, då kan eleven vara i behov av särskilt stöd och ett åtgärdsprogram ska skrivas. Lärarna ska få möjlighet att fortlöpande få fördjupa sina kunskaper inom områdena extra anpassningar och särskilt stöd, samt om olika funktionsnedsättningar Särskilt stöd Särskilt stöd handlar om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är insatsernas omfattning eller varaktighet, eller både omfattningen och varaktigheten, som skiljer särskilt stöd från extra anpassningar. En elev är i behov av särskilt stöd om han eller hon, trots att skolan gjort extra anpassningar, inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen. Det kan till exempel vara en fysisk funktionsnedsättning, upprepad frånvaro, betydande svårigheter i det sociala samspelet eller koncentrationssvårigheter som utgör hindren. Lärare och övrig skolpersonal bör uppmärksamma tecken på att en elev kan vara i behov av annat stöd än det som kan ges i form av extra anpassningar, och ska då anmäla till rektorn i EHT att det finns behov av att göra en utredning om särskilt stöd. Rektor beslutar om att en utredning startar. Om en elev har haft extra anpassningar innan utredningen om särskilt stöd görs är det av vikt att arbetet med dessa anpassningar fortsätter under utredningstiden. Syftet med utredningen är att lärarna tillsammans med elevhälsan ska få ett tillräckligt underlag för att förstå varför eleven har svårigheter med att nå kunskapskraven och vilket stöd som ska sättas in. Observera att utredningen inom skolan är intern och syftar inte till att remiss ska skickas till landstinget för extern utredning. Utredningen bör bestå av två delar: kartläggning av elevens svårigheter på individ-, gruppoch skolnivå samt pedagogisk bedömning av behovet av stöd. När utredningen är klar beslutar rektor om särskilt stöd och detta dokumenteras i ett åtgärdsprogram. I de fall som utredningen visar att eleven inte är i behov av särskilt stöd dokumenteras det. Då kan det vara nödvändigt att se över om de extra anpassningarna eventuellt borde förändras eller ytterligare intensifieras. 18

38 4.1.3 Att utreda behov av särskilt stöd Den som utreder en elevs behov av särskilt stöd bör Kartlägga elevens skolsituation med hänsyn till omständigheter på individ-, grupp- och skolnivå. Andra gjorda utredningar kan vara betydelsefullt att ta med i kartläggningen. Sammanfattande bedömningar och rekommendationer från t ex logopedutredning kan utgöra viktig information till den pedagogiska bedömningen. Utifrån kartläggningen göra en pedagogisk bedömning av om eleven är i behov av särskilt stöd, och i så fall bedömning vilket behov av stöd eleven har. Dokumentera utredningen i två delar, dels genom att beskriva elevens skolsituation utifrån kartläggningen, dels genom att beskriva den pedagogiska bedömningen av elevens eventuella behov av särskilt stöd. Om extern utredning inom landstinget behövs kan skolläkare eller psykolog inom sitt yrkesspecifika uppdrag göra bedömningen och med målsmans samtycke skriva en sådan remiss. Om vårdnadshavaren samtycker kan personal inom skola informeras om detta Beslut om åtgärdsprogram för en elev som behöver särskilt stöd. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd för att utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, nu eller längre fram under skoltiden ska rektor skyndsamt se till att det utarbetas ett åtgärdsprogram. I de fall där det förekommer kränkande behandling, trakasserier eller disciplinära problem i elevens skolsituation, utan att påverka elevens utveckling mot att nå kunskapskraven behandlas detta i andra processer och dokumenteras på annat sätt. Eleven och dess vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet kan även innefatta den del av dagen då barnen befinner sig på fritidshem. Åtgärderna som står beskrivna i åtgärdsprogrammet kan handla om mer regelbundna specialpedagogiska insatser under längre tid, såsom en regelbunden kontakt med speciallärare. Tillgång till elevassistent som stödjer eleven under hela skoldagen är också en sådan åtgärd. Åtgärderna ska vara konkreta och utvärderingsbara. Det ska stå på vilket sätt och i vilken omfattning eleven ska få stöd. Det ska även stå vem som ansvarar för vilka åtgärder och datum för utvärdering. Samarbete Skolan ska främja samarbete med eleven och dess vårdnadshavare vid utarbetande av åtgärdsprogram. Eleven och elevens vårdnadshavare ska få möjlighet att i lugn och ro ta ställning till de åtgärder som rektor anser behöver vidtas innan skolan fattar ett formellt beslut om vad åtgärdsprogrammet ska innehålla Att dokumentera beslut om åtgärdsprogram för en elev som behöver särskilt stöd. Dokumentation av beslut görs i PMO Elevakt. 19

39 Överklagan Skolan behöver dokumentera vilket datum elev och elevens vårdnadshavare har fått ta del av åtgärdsprogrammet. Detta behöver skolan göra eftersom elevens vårdnadshavare har tre veckor på sig från detta datum att ta ställning till om de upplever att de åtgärder som skolan avser att vidta motsvarar elevens behov eller om de vill överklaga beslutet. Åtgärdsprogrammet kan undertecknas av eleven och elevens vårdnadshavare men detta är inget krav. De kan fortfarande överklaga åtgärdsprogrammet även om de undertecknat det Beslut om att avsluta åtgärdsprogram När det bedöms att eleven inte längre är i behov av särskilt stöd avslutas åtgärdsprogrammet efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare. Det är rektor, eller den i personalen som rektor har delegerat ansvaret för att besluta om åtgärdsprogrammet till, som ansvarar även för att avsluta programmet Länkar Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, Skolverket Stödinsatser i utbildningen, Skolverket Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3362 Tipsbanken Levla dskolan/halsoframjandearbete/larmiljo/levla.4.1bcd b7f305b34f1b.html 20

40 4.1.8 Modell över arbetsgången med stödinsatser (Skolverkets Allmänna råd, Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 14:1408 s.15) Förklaringar och fördjupningar till hela kapitel 4 kan sökas i Skolverkets Allmänna råd, Arbete med extra anpassningar särskilt stöd och åtgärdsprogram från För utredning och olika beslut används Skolverkets blanketter som presenteras i Allmänna råden och finns digitala. 21