Barn- och elevhälsoplan Trosa kommun

Transkript

1 Barn- och elevhälsoplan Trosa kommun Reviderad av: Humanistiska nämnden , 83, HN 2018/68 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan

2 Skolkontoret Elevhälsan Elevhälsoplan Datum Diarienummer HN 2018/68 Innehållsförteckning 1. Inledning Barn- och elevhälsa Barn- och elevhälsoarbetet i Trosa kommun Syfte Mål Regelverk för barn- och elevhälsan Centrala barn- och elevhälsan, Resurscentrum Ansvarsfördelning Barn- och elevhälsans kompetenser och funktioner Sekretess När hinder i lärandet uppmärksammas; rutiner och åtgärder Två former av stödinsatser Bedömning av elevhälsan Utvärderingsmall Anpassad studiegång Rutiner för övergångar mellan skolformer och stadier för elever i behov av särskilt stöd Närvaro och frånvaro Extern skolplacering Anmälan gällande kränkande behandling Övriga resurser Verksamhetsstöd (Tilläggsbelopp) Socialförvaltningen SSPF Resurser inom Landstinget Samarbete med Ungdomsmottagning VITS Statliga resurser Bilagor: Bilaga 1, Handlingsplan Bilaga 2, Handlingsplan för stöd kring läs- och skrivsvårigheter Bilaga 3, Handlingsplan för stöd kring koncentrationssvårigheter Bilaga 4, Handlingsplan för stöd kring AST Bilaga 5, Handlingsplan för stöd kring särbegåvning Bilaga 6, Handlingsplan för stöd kring matematiksvårigheter Bilaga 7, Checklista anpassningar - förskolan... 33

3 1. Inledning Goda studieresultat och hälsa hänger samman. Förskolans och skolans huvuduppdrag är utveckling och lärande. Skolan/förskolan har ansvar för att skapa en god lärandemiljö för allas kunskapsutveckling och personliga utveckling. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas efter olika behov samt skapa förutsättningar för fortsatt lärande. Förskolan/skolan ska också vara begriplig, hanterbar och meningsfull så att alla kan utvecklas maximalt. Personalen ska arbeta för att ge alla den ledning och stimulans de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Ett särskilt ansvar är att uppmärksamma de vars situation och svårigheter utgör hinder för inlärning. Personalen ansvarar också för att uppmärksamma de som far illa och uppvisar tecken på ohälsa. En strävan ska vara att alla erbjuds en likvärdig utbildning av hög kvalitet. 2. Barn- och elevhälsa Barn- och elevhälsan i Trosa kommun är en resurs för Trosas barn och elever - en enhet med brett professionellt kunnande där medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens samverkar. Vi ser även samarbetet med vårdnadshavare som en förutsättning för att kunna ge optimalt stöd till barnet på förskolan eller till eleven i skolan. Friskolor har egen elevhälsa. De privata förskolorna samverkar med Trosas centrala specialpedagoger. Enligt skollagen 2010:800 är elevhälsan ett eget verksamhetsområde. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser, och ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Barn- och elevhälsan är en resurs för förskolan och skolan, och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Barnoch elevhälsan har också ett särskilt ansvar för att bevaka att förskola och skola skapar goda och trygga uppväxtvillkor, och ska bidra till att skapa miljöer som främjar barnens och elevernas lärande, utveckling och hälsa. För medicinska, psykiska och psykosociala insatser i skolan ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Det ska även finnas tillgång till specialpedagogisk kompetens och studievägledare. Varje elev ska erbjudas minst tre hälsobesök, och eleven får vid behov även anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser. För förskolan finns två specialpedagoger, övriga insatser ges av BHV (Barnhälsovården). 3. Barn- och elevhälsoarbetet i Trosa kommun 3.1 Syfte Elevhälsoplanen ska utgöra ett stöd för förskolechefer, rektorer och medarbetare i det dagliga elevhälsoarbetet. Vidare ska den bidra till att säkra alla barns/ungdomars rätt till en likvärdig utbildning, samt stimulera till verksamhetsutveckling i arbetet med en samlad barn- och elevhälsa. 3.2 Mål Barn- och elevhälsans verksamhet ska vara hälsofrämjande och förebyggande. Barn- och elevhälsan ska tillsammans med skolans/förskolans personal skapa optimala 2

4 förutsättningar för barnets/elevens hälsa, lärande och utveckling. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Politiskt beslutade mål för barn- och elevhälsan i Trosa kommun: Att ha ett helhetsperspektiv på barn och ungdomar 1-16 år Att medverka till att skapa förutsättningar för lärande, utveckling och hälsa Att säkerställa tidig upptäckt för att kunna ge tidiga insatser vid behov 3.3 Regelverk för barn- och elevhälsan Elevhälsoplanen tar sin utgångspunkt i många lagar, förordningar och styrdokument. Här nedan följer de mest centrala. FN:s barnkonvention FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar Salamancadeklarationen. Skollagen, skolförordningen och gymnasieförordningen Socialtjänstlagen Hälso- och sjukvårdslagen Föräldrabalken Diskrimineringslagen Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Patientdatalag Patientsäkerhetslag GDPR, General Data Protection Regulation Offentlighet- och sekretesslagen Arbetsmiljölagen Kommunallagen, förvaltningslagen Kommunala planer och policydokument 3.4 Centrala Barn- och elevhälsan, Resurscentrum Barn- och elevhälsan, Resurscentrum är en central förvaltningsgemensam enhet som utgör en stödfunktion för kommunens förskolors/skolors hälsoarbete. Arbetet har både en operativ del och en strategisk funktion, och leds av chefen för Barn- och elevhälsan. Det strategiska arbetet ska bidra till att utveckling sker i det förebyggande och hälsofrämjandet arbetet i skolans lärmiljö samt bevaka likvärdighet mellan förskolor/skolor när det gäller elevhälsoinsatser. Barn- och elevhälsan utgör även en samverkans- och samarbetspartner till kommunens och landstingets stödinsatser för barn och unga, samt bevakar elever med externa skolplaceringar utifrån särskilda skäl. Barn- och elevhälsan arbetar både med individuella och med generella insatser. I det individuellt inriktade arbetet har barn- och elevhälsan ett särskilt ansvar att undanröja hinder för barns och elevers lärande och utveckling. Barn- och elevhälsan ska också uppmärksamma och på förskolechefs eller rektors uppdrag utreda orsaker till inlärningsproblem och ohälsa. Barn- och elevhälsans olika kompetenser bidrar till de underlag som i sin tur leder till beslut om stödåtgärder för en elev. Barn- och elevhälsans insatser ska fokusera på hälsofrämjande och förebyggande insatser, men kan även bidra med sin kompetens i åtgärdande insatser och anpassningar för varje barn eller elev i behov av särskilt stöd. 3

5 Generellt inriktat arbete kan handla om arbetsmiljö, förskolans och skolans värdegrund, kränkande behandling/mobbning, jämställdhet, samlevnadsundervisning, föreläsningar, handledning till pedagoger och arbete med psykisk hälsa. Barn- och elevhälsan ska arbeta för att stödja verksamheterna och bidra till: Att ha ett helhetstänkande utifrån organisations- grupp - och individnivå. Att stimulera till en verksamhetsutveckling, som bidrar till att skapa miljöer som främjar lärande, god allmän utveckling och en god hälsa hos varje barn och elev. Att främja en hälsosam livsstil, goda matvanor, rörelse och en aktiv fritid. Att samarbeta med barn, elever, vårdnadshavare och andra funktioner som är till stöd för barns och elevers utveckling. Att utgå från barnens/elevens egna förmågor samt även ta hänsyn till barnets/elevens tankar och önskemål. Att förebygga, tidigt upptäcka och uppmärksamma skolrelaterade problem. Att undanröja hinder för varje barn och elevs lärande och utveckling. Att uppmärksamma, kartlägga, analysera och sätta in åtgärder för elever som riskerar att inte nå uppsatta mål. Barn i förskolan har strävansmål. 4

6 3.5 Ansvarsfördelning Humanistiska nämnden Humanistiska nämnden är huvudman för kommunens kommunala elevhälsoarbete. Chef för Barn- och Elevhälsan, Resurscentrum Chef för Barn- och elevhälsan, Resurscentrum har det övergripande ansvaret för elevhälsoarbetet inom förvaltningen. Är även verksamhetschef för elevhälsans medicinska del. Förskolechefer/Rektorer Förskolechef och rektor är ytterst ansvarig för ett fungerande barn- och elevhälsoarbete inom respektive förskola/skola. Enheten Barn- och elevhälsan, Resurscentrum (centrala barn- och elevhälsan) Enheten Barn- och elevhälsan ansvarar för det övergripande barn- och elevhälsoarbetet och samordnar kompetenser inom enheten. Enheten har också ett strategiskt utvecklingsuppdrag. Elevhälsoteam på skolorna, Barnhälsoteam på förskolorna Barn/elevhälsoteamet på förskolor/skolorna ansvarar för att stödja barn, elev, pedagoger och vårdnadshavare och utreda barns/elevers behov av särskilt stöd, samt verka för goda lärmiljöer. Medarbetare/Pedagoger Alla medarbetare har skyldighet att uppmärksamma barn och elever i behov av stöd, genomföra extra anpassningar, anmäla behov av stöd till förskolechef/rektor och genomföra beslutade insatser. 5

7 3.6 Barn- och elevhälsans kompetenser och funktioner Elevhälsoteam På varje skola finns ett samlat elevhälsoteam, EHT. Detta elevhälsoteam träffas regelbundet. Elevhälsoteamet består av rektor och specialpedagog/speciallärare, psykolog, kurator och skolsköterska. På högstadiet är studievägledare med. Där tas elevärenden upp, ansvar fördelas och uppföljning görs. Här kan man få en övergripande bild över pågående elevhälsoinsatser på skolan. Även planering och prioritering av förebyggande och övergripande arbete kan diskuteras. Elevhälsoteamets möten leds av rektor som äger befogenhet att besluta om insatser. Om en elev riskerar att inte klara kunskapskraven ska detta anmälas till rektor. Även andra svårigheter i en elevs skolsituation ska anmälas till rektor. Läraren kan t ex komma till ett EHT-möte, eventuellt med skriftlig anmälan före. Elevens behov av särskilt stöd ska utredas skyndsamt. Elevhälsoteamet bidrar till att kartlägga/utreda, analysera, föreslå, genomföra och följa upp insatser. Teamets insatser ska vara målformulerade och tidsavgränsade, med tyngdpunkt på hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. Protokoll ska skrivas vid EHT. I protokollet anges vem som är ansvarig för eventuella åtgärder och när uppföljning ska ske. Elevhälsoteamet ska regelbundet följa upp arbetet med särskilt stöd. Arbetet kan handla om enskilda elever i specifika svårigheter som verkar hämmande på inlärningen, eller lärmiljöer som behöver stärkas. Elever med oroväckande frånvaro är en annan målgrupp för teamet. Elevhälsan kan stötta och handleda lärare. De kan ge underlag för arbetet med att utarbeta åtgärdsprogram samt skapa förståelse för elever med funktionsnedsättning och för elever med särbegåvning. På så sätt underlättas skolans arbete med att anpassa undervisning och stöd. Elevhälsoteamet och kommunikationsvägarna till dess medlemmar ska vara kända och tillgängliga för alla medarbetare i skolan och för alla vårdnadshavare Elevhälsogrupp Elevhälsogrupp, EHG, är benämningen på elevhälsoteamets möte där chef för Elevhälsan deltar. Dessa möten sker på initiering från skolans EHT-team. Här lyfts frågor och ärenden till centrala elevhälsoteamet TEAM-träffar TEAM-träffar är ett forum där även skolläkaren deltar tillsammans med det lokala elevhälsoteamet. Pågående elevhälsoinsatser och utredningar diskuteras vid behov och även planering och prioritering av förebyggande och övergripande arbete kan göras. 6

8 3.6.4 Förskolan Inom förskolan är det specialpedagogerna, tillsammans med förskolecheferna, som bidrar till utveckling av det pedagogiska arbetet för att möta behoven hos alla barn. Uppdrag ges av förskolechefen. Specialpedagog ska vara ett stöd till pedagoger, vårdnadshavare och barn i processen att utreda och utforma stöd för de som är i behov av särskilt stöd. Även att initiera och följa upp extra anpassningar och åtgärder ingår i arbetsuppgiften, samt att delta i övergången mellan förskola och förskoleklass. I Trosa kommun finns två specialpedagoger som riktar sig till förskolan. Vid behov tas hjälp av barnhälsovården Skolkurator Skolkurator arbetar huvudsakligen med frågor som rör elevers psykosociala situation. Kurator ingår i elevhälsoteamet och arbetsuppgifterna handlar om att hjälpa elever med t.ex. konflikthantering, relationer samt med sociala och känslomässiga problem. Kurator erbjuder enskilda samtal med elever och samtal med elever och föräldrar, där också berörd lärare kan delta. Förutom kontakter på skolan ingår kontakt med socialtjänsten och andra myndigheter. Skol- och organisationsnivå Delta i arbetet med skolans struktur och organisation när det gäller värdegrund och likabehandling Bidra med ett socialt och psykosocialt perspektiv i utvecklingen av den pedagogiska verksamheten som en del av elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande uppdrag Medverka till att eleverna får en trygg skolanknytning Samverka med andra insatser i samhället, t.ex. socialtjänst, psykiatri, habilitering, polis Gruppnivå Arbeta med elevgrupper/klasser i förebyggande syfte och vid behov Medverkan i elevkonferenser vid behov Medverka i klass-, arbetslag- och överlämnandekonferenser Medverka vid behov på föräldramöten Delta i EHT/EHG/TEAM Medverka vid gemensamhetsdagar för elever, utifrån ett uppdrag eller behov Medverka vid konflikthantering och kränkning/trakasserier/mobbning Handledning och konsultation till lärare och skolpersonal Individnivå Samtal såsom stöd-, motivations-, kris- och konfliktsamtal, liksom utredande, rådgivande och bearbetande samtal med enskilda elever och deras vårdnadshavare Medverka i möten med elever och vårdnadshavare när behov av psykosocialt perspektiv finns På rektors uppdrag utreda och bedöma den sociala och psykosociala situationen för enskilda elever, bland annat som underlag inför beslut om särskilt stöd och vid upprättande av åtgärdsprogram, samt inför elevernas mottagande i grundoch gymnasiesärskola Initiera och medverka i anmälningar till socialtjänst och polis 7

9 Samverka i ärenden med öppenvården och socialtjänsten utifrån det psykosociala perspektivet (SIP, Samordnad Individuell Plan) Delta i VITS (Vardagsnära Insatser med Tydlig Samverkan, samverkansgrupp för kommun och landsting) vid behov Skolpsykolog Skolpsykolog är i första hand ett stöd till skolans personal vad gäller elevers inlärningssvårigheter men även vid andra bekymmer. I vissa fall avslutas psykologens uppdrag efter några konsultationer, ibland behövs fördjupade insatser såsom bedömning och utredning. Psykologen kan även kontaktas om det uppstår kriser på skolan. Psykologens främsta roll är att arbeta preventivt och bidra med psykologisk kunskap för att främja en god elevhälsa, exempelvis med att bidra med synpunkter vid anpassningar/åtgärdsprogram samt med hjälp av handledning och föreläsningar. Skolpsykologen kopplas in genom uppdrag via EHT, beslut om utredning tas av rektor. PTP-psykolog har examen från psykologprogrammet. PTP är ett års praktisk utövning av psykologyrket integrerat med utbildningsmoment som ska fullgöras och godkännas för att få ansöka om legitimation som psykolog. PTP ska ge övning och fördjupade kunskaper i psykologyrket och dess olika ansvars- och kompetensområden inom en organisation. Genom att kunskaperna tillämpas i praktiskt psykologarbete under handledning, skapas förutsättningar för yrkesverksamhet i självständig ställning. Skol- och organisationsnivå Bidra med ett helhetsperspektiv med betoning på det friska och funktionsdugliga Delta i förebyggande arbete i skolan efter behov Bidra till att undanröja hinder för lärande och utveckling hos eleverna Bidra med psykologiska kunskaper i ledarskaps- och organisationsutveckling Delta i förändrings- och utvecklingsarbete Delta i hälsofrämjande arbete i skolan Gruppnivå Arbeta med grupper av elever och lärare Konsultation/handledning och psykoedukation Delta i EHT/EHG/TEAM Medverkan i elevkonferenser vid behov Delta i möten där behov av psykologisk kompetens finns Individnivå Psykologutredning som görs på uppdrag av rektor med ett definierat syfte. Utredningen resulterar i ett psykologutlåtande med bedömningar och riktade förslag på insatser och förändringar Konsultation med enskild medarbetare i elevhälsofrågor Samtal och rådgivning kan erbjudas till personal gällande skolrelaterade problem och, i begränsad omfattning, även till elever/vårdnadshavare Samverka i ärenden med öppenvården och socialtjänsten utifrån det psykologiska perspektivet (SIP) Förmedla kontakt och remittera till BUP (Barn- och Ungdoms Psykiatri) och Barnhabiliteringen Delta i VITS (samverkansgrupp för kommun och landsting) vid behov 8

10 3.6.7 Skolläkare Skolläkarens insatser ska utifrån medicinsk sakkunskap, övergripande och i enskilda elevärenden, stödja elevhälsan i enlighet med nationella riktlinjer. Skolläkaren ska arbeta utifrån ett helhetsperspektiv med ett förebyggande och hälsofrämjande synsätt och med hälsans betydelse för lärandet i fokus. Skolläkaren ska verka för en god, såväl fysisk som psykosocial, arbetsmiljö för eleverna i skolan. Skolläkaren ska verka enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Skol- och organisationsnivå Planerar och organiserar medicinska delen av elevhälsan i samråd med skolsköterskan och skolledning vid resp. skola Ansvarar för ledningsuppgifter för diagnostik och behandling Ansvarar för delegering och generella direktiv vid sjukvårdande behandling Samverkan med andra förvaltningar och landsting Vara sakkunnig i medicinska frågor Vara rektors medicinske rådgivare vid inträffade fall av smittsam sjukdom Anmäler avvikelser av betydelse ur patientsäkerhetssynpunkt till verksamhetschefen (avvikelserapport och Lex Maria) Gruppnivå Medverkan i elevkonferenser vid behov Medverkan i TEAM-möten Medverkan i kompetensutveckling av lärare och annan skolpersonal Individnivå Stå för medicinsk sakkunskap för elever med olika typer av funktionsnedsättningar, såväl fysiska som neuropsykiatriska Genomgång av utvecklingsdata och barnhälsojournal med skolsköterskan i förskoleklass Läkarmottagning, selektiva läkarbesök i samråd med skolsköterskan Erbjuda elever med återkommande inlärningsproblem, beteendeproblem och/eller frånvaro bedömning i syfte att hitta eventuella bakomliggande kroppsliga sjukdomar eller funktionsnedsättningar Tillsammans med skolsköterskan följa upp resultat eller avvikelser från hälsobesöken som skolsköterskan behöver stöd för att hantera Ska inför en medicinsk helhetsbedömning få fullständiga utredningsunderlag från övriga professioner gällande eleven Träffar vid behov nyinvandrade elever för medicinsk bedömning Skriver medicinskt relaterade specialistremisser somatiskt, psykiatriskt och utvecklingsrelaterade som till Barn- och ungdomsmedicin, Barn- och ungdomspsykiatri, Logoped, Habilitering, neuropsykiatriska utredningsteam mm. Bevakar och följer upp remisserna (via skolsköterskan) Bedömer och ordinerar vaccinationer vid avvikelser från det nationella vaccinationsprogrammet Kunna vara behjälplig med att bedöma icke skolrelaterade hälsoproblem hos elever som riskerar att undvika att söka sjukvård av olika orsaker och då inte blir bedömda inom sjukvården 9

11 3.6.8 Skolsköterska Skolsköterskans arbete styrs bland annat av socialstyrelsens riktlinjer och skollagen (SFS 2010:800). Barn- och elevhälsans chef är verksamhetschef och en av skolsköterskorna är medicinskt ledningsansvarig. Vissa ansvarsfrågor såsom bl.a. läkemedelshantering, avvikelsehantering och patientsäkerhetsberättelse hör till den medicinska delen av elevhälsan. Alla föreskrifter och rutiner finns i en gemensam Metodbok. Eleverna skall erbjudas minst tre planerade hälsobesök jämnt fördelade under grundskoletiden. Det första besöket ska göras i förskoleklassen. Dessutom skall eleven erbjudas undersökning av syn, hörsel och andra begränsade kontroller vid behov mellan hälsobesöken. Vaccinationer erbjuds enligt det nationella vaccinationsprogrammet. De planerade hälsobesöken skall omfatta allmänna hälsokontroller men har även som syfte att främja elevernas fysiska och psykiska hälsa. Detta sker i hälsosamtalet. Eleverna får även anlita elevhälsans medicinska insats för enkla sjukvårdsinsatser och för att få råd och stöd i psykosociala frågor. Skol- och organisationsnivå I första hand prioriteras de av socialstyrelsen ålagda arbetsuppgifterna, övriga arbetsuppgifter utförs i mån av tid och resurser Fungera som rådgivare inom hälso- och sjukvårdsfrågor, krisgrupp och arbetsmiljö Samverka med andra aktörer inom och utanför skolan, t.ex. skolans krisgrupp, frånvarogrupp, hälso- och sjukvården, polis och socialförvaltning Anmäler avvikelser av betydelse ur patientsäkerhetssynpunkt till verksamhetschefen Gruppnivå Fungera som stödperson och rådgivare inom t.ex. hälsofrågor samt arbetsmiljö Information på gruppnivå i mån av tid om olika livsstilsfrågor såsom sex och samlevnad, pubertet, alkohol, tobak och narkotika Redovisningar och analyser av hälsosamtalen i grundskolan årskurs 4 och 8. Medverkan i elevkonferenser vid behov Delta i EHT/EHG/TEAM Individnivå Hälsobesök erbjuds alla elever i förskoleklass, åk 2, åk 4, åk 6 och åk 8. Utöver de lagstadgade hälsobesöken kan uppföljande kontroller samt extrakontroller erbjudas, exempelvis tillväxt, syn och hörselkontroller Elever som har tidigare konstaterad avvikelse eller specifika hälsoproblem följs upp som kontrollelever. Här inkluderas även de elever som har behov av särskilt stöd i skolan Egen öppen mottagning med enklare sjukvårdsinsatser Hälsosamtal vid t.ex. hög frånvaro eller andra livsstilsfrågor såsom pubertet, sex och samlevnad, alkohol, tobak och narkotika Verka för en trygg skolanknytning i samarbete med elev, vårdnadshavare och lärare Organisera och medverka vid skolläkarmottagningar Samverka i ärenden med öppenvården och socialtjänsten utifrån det medicinska perspektivet (SIP) Delta i VITS (samverkansgrupp för kommun och landsting) vid behov 10

12 Vaccinera enligt det nationella barnvaccinationsprogrammet, samt efter ordination av skolläkaren Specialpedagog Förskole-, Skol- och organisationsnivå Arbeta övergripande för att utveckla det specialpedagogiska arbetet i Trosa kommuns förskolor och skolor Bevaka och sprida aktuell forskning inom det specialpedagogiska fältet. Tillsammans med förskolechefer och rektorer bidra till utveckling av det pedagogiska arbetet för att möta behoven hos alla barn och elever i verksamheten Vara kvalificerad samtalspartner i pedagogiska frågor till föräldrar, medarbetare, förskolechefer och rektorer Samverka med vårdnadshavare för de barn och elever som är i behov av särskilt stöd, kring lärande, utveckling och olika rollers uppdrag och möjligheter Skolans specialpedagog ansvarar tillsammans med lärarna för dokumentation gällande elever med behov av särskilt stöd Samverka med andra i Barn- och elevhälsan, samt i socialförvaltningen och landstinget Samverka med berörda medarbetare vid exempelvis överlämningar mellan olika verksamheter Gruppnivå Arbeta aktivt och förebyggande med lärmiljön, så att denna anpassas för att kunna möta alla barns olikheter och behov Rådgivning och handledning till arbetslag/pedagoger Samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor Observationer av arbetsgrupper och barngrupper Delta i övergången mellan förskolan och förskoleklassen ( Röda tråden ) Medverkan i elevkonferenser vid behov Individnivå På uppdrag av förskolechef och rektorer vara ett stöd till pedagoger, vårdnadshavare och barn/elev i processen att utreda och utforma stöd för de som är i behov av särskilt stöd Initiera och följa upp extra anpassningar och åtgärder som getts i uppdrag av förskolechef eller rektor. Vara behjälplig till pedagogen med eller i att skriva pedagogiska kartläggningar Skolans specialpedagog är behjälplig till lärarna som skriver åtgärdsprogram Delta i VITS (samverkansgrupp för kommun och landsting) vid behov Barn- och elevhälsans chef Barn- och elevhälsans chef finns på skolkontoret, Resurscentrum. Skol- och organisationsnivå Samverka med lokal elevhälsa/socialförvaltning/landsting Samverka med kommunens och landstingets stödinsatser för barn och unga Samtalspartner till rektor, förskolechef m.fl. 11

13 Strategiskt elevhälsoarbete, samordna, initiera och utveckla barn- och elevhälsan i ett förvaltningsövergripande perspektiv Leda och utveckla arbetet i elevhälsan Verksamhetschef för den medicinska insatsen enligt HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) Systemansvarig för PMO (datajournal som används för dokumentation av elevhälsoärenden) Gruppnivå Värdegrundsarbete Delta i EHG/TEAM Individnivå Beslut om mottagande i grundsärskola Beslut om mottagande i gymnasiesärskola Beslut och fördelning av tilläggsbelopp (verksamhetsstöd) Bevaka elever med externa skolplaceringar utifrån särskilda skäl Sammankallar och deltar i VITS (en samverkansgrupp för kommun och landsting) 3.7 Sekretess Offentlighets- och Sekretesslagen (2009:400) Alla anställda inom skolan omfattas av sekretesslagens bestämmelser. Bestämmelserna innebär olika former av sekretess för olika områden/befattningshavare. Gemensamt för alla är att tystnadsplikt råder, vilket innebär att sekretessbelagda uppgifter inte får röjas, varken muntligt eller skriftligt. Sekretessen gäller även när anställningen upphört. Förskolan har enskild sekretess. Sekretess gäller i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola för uppgift om enskilds personliga förhållanden i sådan elevhälsa som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogiskt insats, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Uppgifter hos skolläkaren eller skolsköterskan, och i vissa uppdrag för psykolog omfattas av sträng sekretess, samma sekretess som gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Elevhälsans medicinska insats får inte lämna ut uppgifter om en elev de behandlar om det inte står klart att eleven eller dennes närstående inte lider men av att uppgifterna lämnas ut. Man kan i regel inte lämna ut uppgifter inom elevhälsan utan elevens eller dennes vårdnadshavares samtycke, även om man anser att ett sådant utlämnande skulle vara eleven till hjälp. Detta hindrar dock inte att skolläkaren eller skolsköterskan kan ge råd om lämplig elevvårdande åtgärd. En ventil har införts i skollagen, som gör det möjligt att lämna uppgifter från skolläkare/skolsköterska till verksamheten i övrigt om det behövs för att eleven ska få nödvändigt stöd. Dock måste samtycke begäras först, ventilen går endast att använda om samtycke inte ges och om det bedöms som absolut nödvändigt för elevens lärande. Har skolledningen begärt att elevhälsan skall göra en kartläggning eller utredning av eleven för att utröna vilken form av undervisning denne skall få, ska resultatet av 12

14 undersökningen vidarebefordras till skolledningen. Elevhälsan får dock inte använda sig av vad de tidigare i förtroende fått veta av eleven. En ny undersökning bör istället ske, varvid eleven och vårdnadshavaren bör meddelas orsaken till och syftet med undersökningen. Eftersom det kan vara livsviktigt för omgivningen att reagera rätt i vissa fall av sjukdom, exempelvis astma, är det viktigt att elevhälsan i dessa fall uppmanar vårdnadshavarna att informera berörd personal eller att få samtycke att själv informera. Många uppgifter som tas upp i elevkonferens bör prövas ur sekretessynpunkt. Till exempel uppgifter om elevs fysiska eller psykiska förutsättningar, beteenden i skola, hem och på fritid. Sjukdomar, handikapp, begåvning, social eller känslomässig störning hör också till sådana frågor. Studieresultat, frånvaro från undervisning och beslut från elevkonferens är däremot offentliga uppgifter. I de flesta fall kan man samarbeta kring en elevs situation genom att man får vårdnadshavarens och/eller elevens samtycke till att lämna ut uppgifter. 4. När hinder i lärandet uppmärksammas; rutiner och åtgärder. Utbildningen i skolan ska ta hänsyn till alla elevers olika behov, där en strävan ska vara att uppväga skillnader i deras förutsättningar. Alla som arbetar i skolan har enligt skollagen skyldighet att uppmärksamma de elever som man befarar inte kommer att nå kunskapskraven eller som befinner sig i andra svårigheter. En elev som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns, ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Det innebär att eleven ska ges stöd, även om han eller hon uppnår de kunskapskrav som minst ska uppnås. Det finns situationer där särskilt stöd behöver ges omgående utan att först sätta in extra anpassningar. I de fall som lärare eller övrig skolpersonal gör en bedömning att särskilt stöd behövs omgående, ska de göra en anmälan om elevens eventuella behov av särskilt stöd till rektorn. Rektor ska då skyndsamt se till att en pedagogisk kartläggning görs och att ett åtgärdsprogram upprättas. Innan stödinsatser riktade mot eleven sätts in är det viktigt att skolan har sett över hur organisationen omkring eleven ser ut. Det kan bland annat ske genom att se över hur resurser fördelas, vilka pedagogiska metoder som används, hur den aktuella elevgruppen fungerar och hur elevernas lärmiljö är organiserad. Det finns två former av stödinsatser: extra anpassningar och särskilt stöd. 4.1 Två former av stödinsatser Begreppet stöd innefattar två former av stödinsatser: extra anpassningar särskilt stöd Extra anpassningar Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är viktigt att lärare och övrig skolpersonal tidigt uppmärksammar tecken på och signaler om att en elev kan vara i behov av extra anpassningar, identifiera elevens behov samt skyndsamt påbörja arbetet med anpassningar i olika lärmiljöer. Lärarna behöver skaffa sig kunskap om hur undervisningen hittills har tillgodosett 13

15 elevens behov. Vilka behov har eleven, varför har eleven svårigheter och vilka extra anpassningar kommer bäst att gynna eleven? Det är viktigt att väga in elevens och vårdnadshavarnas åsikter om vad som har fungerat bra och vilka arbetssätt som eleven menar kan behöva förändras. Handlingsplaner med förslag på anpassningar finns som bilagor i elevhälsoplanen, där finns även länkar om anpassningar och stöd. Exempel på extra anpassningar kan vara att hjälpa en elev med att planera och strukturera ett schema över skoldagen, ge extra tydliga instruktioner, stöd för att sätta igång arbetet, ledning i att förstå texter, förklaringar av ett ämnesområde på annat sätt, färdighetsträning, lästräning, särskilda läromedel, särskild utrustning, anpassade programvaror eller enstaka specialpedagogiska insatser. Extra anpassningar ska fortlöpande dokumenteras i elevens skriftliga individuella utvecklingsplan i de årskurser där sådana finns. Eftersom det inte fattas något formellt beslut om extra anpassningar är det betydelsefullt att lärare och övrig personal informerar och samverkar med eleven och elevens vårdnadshavare om sådana stödinsatser. Rektor bör se till att elevhälsans kompetens (skolsköterska, kurator, psykolog, specialpedagog) tas tillvara i ett tidigt skede i arbetet med extra anpassningar dels för att identifiera en elevs behov, dels för att stödja lärare och övrig skolpersonal i arbetet med extra anpassningar i olika lärmiljöer inom verksamheten. Anpassningarna måste följas upp och utvärderas med jämna mellanrum. Om det visar sig att eleven fortfarande inte når målen är det viktigt att de extra anpassningarna intensifieras och anpassas ytterligare utifrån elevens behov. Om detta stöd inte är tillräckligt ska detta anmälas till rektorn. Då kan eleven vara i behov av särskilt stöd och en pedagogisk kartläggning behöver göras innan ett åtgärdsprogram skrivs. Lärarna ska få möjlighet att fortlöpande få fördjupa sina kunskaper inom områdena extra anpassningar och särskilt stöd, samt om olika funktionsnedsättningar Särskilt stöd Särskilt stöd handlar om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är insatsernas omfattning eller varaktighet, eller både omfattningen och varaktigheten, som skiljer särskilt stöd från extra anpassningar. Exempel på särskilt stöd kan det vara en särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång. Även specialpedagogiska insatser som fortgår över tid eller en särskild personalresurs (assistent). En elev är i behov av särskilt stöd om hen, trots att skolan gjort extra anpassningar, inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen. Lärare och övrig skolpersonal bör uppmärksamma tecken på att en elev kan vara i behov av annat stöd än det som kan ges i form av extra anpassningar, och ska då anmäla till rektorn i EHT att det finns behov av att göra en utredning om särskilt stöd. Rektor beslutar om att en utredning/kartläggning startar. Om en elev har haft extra anpassningar innan utredningen om särskilt stöd görs är det av vikt att arbetet med dessa anpassningar fortsätter under utredningstiden. 14

16 Syftet med utredningen är att lärarna tillsammans med elevhälsan ska få ett tillräckligt underlag för att förstå varför eleven har svårigheter med att nå kunskapskraven och vilket stöd som ska sättas in. Observera att utredningen inom skolan är intern och syftar inte till att remiss ska skickas till landstinget för extern utredning. Alla beslut i skolan ska fattas på pedagogisk grund. Utredningen bör bestå av två delar: kartläggning av elevens svårigheter på individ-, grupp- och skolnivå samt pedagogisk bedömning av behovet av stöd. När utredningen är klar beslutar rektor om särskilt stöd och detta dokumenteras i ett åtgärdsprogram. I de fall som utredningen visar att eleven inte är i behov av särskilt stöd dokumenteras det. Då kan det vara nödvändigt att se över om de extra anpassningarna eventuellt borde förändras eller ytterligare intensifieras Att utreda behov av särskilt stöd Den som utreder en elevs behov av särskilt stöd bör Kartlägga elevens skolsituation med hänsyn till omständigheter på individ-, grupp- och organisationsnivå/skolnivå. Ta med elevs och vårdnadshavares synpunkter. Andra gjorda utredningar kan vara betydelsefullt att ta med i kartläggningen. Sammanfattande bedömningar och rekommendationer från t.ex. logopedutredning kan utgöra viktig information till den pedagogiska bedömningen. Utifrån kartläggningen göra en pedagogisk bedömning av om eleven är i behov av särskilt stöd, och i så fall bedömning vilket behov av stöd eleven har. Dokumentera utredningen i två delar, dels genom att beskriva elevens skolsituation utifrån kartläggningen, dels genom att beskriva den pedagogiska bedömningen av elevens eventuella behov av särskilt stöd. Om extern utredning inom landstinget behövs kan skolläkare eller psykolog inom sitt yrkesspecifika uppdrag göra bedömningen och med målsmans samtycke skriva en sådan remiss. Om vårdnadshavaren samtycker kan personal inom skola informeras om detta. Pedagogisk kartläggning ska bifogas till remissen Beslut om åtgärdsprogram för en elev som behöver särskilt stöd. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd för att utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska rektor skyndsamt se till att det utarbetas ett åtgärdsprogram. I de fall där det förekommer kränkande behandling, trakasserier eller disciplinära problem i elevens skolsituation, utan att påverka elevens utveckling mot att nå kunskapskraven behandlas detta i andra processer och dokumenteras på annat sätt. Eleven och dess vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet kan även innefatta den del av dagen då barnen befinner sig på fritidshem. Åtgärderna som står beskrivna i åtgärdsprogrammet kan handla om mer regelbundna specialpedagogiska insatser under längre tid, såsom en regelbunden kontakt med speciallärare. Tillgång till elevassistent som stödjer eleven under hela skoldagen är också en sådan åtgärd. Åtgärderna ska vara konkreta och utvärderingsbara. Det ska stå på vilket sätt och i 15

17 vilken omfattning eleven ska få stöd. Det ska även stå vem som ansvarar för vilka åtgärder och datum för utvärdering. Samarbete Skolan ska främja samarbete med eleven och dess vårdnadshavare vid utarbetande av åtgärdsprogram. Eleven och elevens vårdnadshavare ska få möjlighet att i lugn och ro ta ställning till de åtgärder som rektor anser behöver vidtas innan skolan fattar ett formellt beslut om vad åtgärdsprogrammet ska innehålla Att dokumentera beslut om åtgärdsprogram för en elev som behöver särskilt stöd. Dokumentation av beslut görs i PMO Elevakt. Överklagan Skolan behöver dokumentera vilket datum elev och elevens vårdnadshavare har fått ta del av åtgärdsprogrammet. Detta behöver skolan göra eftersom elevens vårdnadshavare har tre veckor på sig från detta datum att ta ställning till om de upplever att de åtgärder som skolan avser att vidta motsvarar elevens behov eller om de vill överklaga beslutet. Åtgärdsprogrammet kan undertecknas av eleven och elevens vårdnadshavare men detta är inget krav. De kan fortfarande överklaga åtgärdsprogrammet även om de undertecknat det Beslut om att avsluta åtgärdsprogram När det bedöms att eleven inte längre är i behov av särskilt stöd avslutas åtgärdsprogrammet efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare. Det är rektor, eller den i personalen som rektor har delegerat ansvaret för att besluta om åtgärdsprogrammet till, som ansvarar även för att avsluta programmet Länkar om anpassningar Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, Skolverket Stödinsatser i utbildningen, Skolverket Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3362 Tipsbanken Levla skolan/halsoframjandearbete/larmiljo/levla.4.1bcd b7f305b34f1b.html SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten Ulrika Aspeflos material Skolkompassen

18 4.1.8 Modell över arbetsgången med stödinsatser (Skolverkets Allmänna råd, Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 14:1408 s 15). Förklaringar och fördjupningar till hela kapitel 4 kan sökas i Skolverkets Allmänna råd, Arbete med extra anpassningar särskilt stöd och åtgärdsprogram från För utredning och olika beslut används Skolverkets blanketter som presenteras i Allmänna råden och finns digitala. 17

19 4.2 Bedömning av elevhälsan Behövs vidare bedömning av elevhälsan? Rektor tar med sig frågan till EHT, ev. bjuds pedagogen in dit. Pedagogen beskriver sin elev för elevhälsoteamet och där diskuteras förslag på hur man kan börja arbeta eller hur struktur och organisation runt eleven kan säkras. Diskussion på EHT, sedan beslutar rektor att elevhälsan ska utreda/kartlägga behovet av stöd. Återkoppling sker till ansvarig pedagog. Elev och vårdnadshavare ska vara informerade och delaktiga. Samtycke begärs för samarbete inom elevhälsan samt för återkoppling till rektor. Elevhälsoteamet har i uppgift att utreda vad varje elev har för behov i sin lärsituation, om och när det uppstår en svårighet i inlärningen eller skolsituationen. Det gäller att alla funktioner i elevhälsans team kan bidra med olika perspektiv på elevens förutsättningar att lära och att alla frågor och åtgärder ska leda till förbättringar för eleven. Eleven ska följas upp efter en dryg månad för att utvärdera om anpassning i arbetet har givit önskat resultat. Att utreda inom elevhälsan innebär inte att sätta en medicinsk eller psykiatrisk diagnos, utan mer beskriva i en pedagogisk kartläggning vilka styrkor och svårigheter en elev har i den pedagogiska miljön och i vilka situationer svårigheter märks av. Den kartläggningen ska leda till förslag på adekvata anpassningar i undervisningen och god planering för att eleven ska lyckas med sina studier. Mycket av arbetet ska även handla om att systematiskt förebygga misslyckanden och undanröja de risksituationer elever kan hamna i på grund av sina förutsättningar och utmaningar. Nedan följer en modell över ärendegången: Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

20 TROSA KOMMUN Elevhälsoplan Sida 19(36) Skolkontoret Modell över ärendegång för elevhälsan Om utvärdering visar att stöd till eleven är otillräckligt så meddelas rektor. Anpassningar har prövats. Pedagogisk kartläggning är gjord eller görs. Elev och vårdnadshavare delaktiga. Samtycke begärs av vårdnadshavare för samarbete inom elevhälsan samt för återkoppling till rektor. Diskussion på EHT om vem eller vilka i elevhälsoteamet som ska göra vad. Beslut på EHT om ÅP eller andra insatser. Återkoppling sker till ansvarig pedagog. Pedagogisk kartläggning läggs in i PMO Elevakt. Start på ärendet ska ske skyndsamt, med uppföljning och tidsangivelse på EHT om ca två veckor. Samordning av olika insatser görs också på EHT. All dokumentation av ärendet sker i PMO Elevakt. Eleven ska vara upplagd som elevärende. När utredningen eller flera utredningar är klara samråder teamet (t ex på TEAM) och delger därefter bedömningen till vårdnadshavare och till rektor/eht. Eventuell extern remiss skickas efter samråd och delgivande. Uppföljning sker efter en - två månader, av utsedd person. När en mer omfattande bedömning måste genomföras (utredning inför särskola) kallar vi det en samlad bedömning av elevhälsan. Detta är då en bedömning utifrån fyra utredningar: pedagogisk, medicinsk, psykologisk och social. 19

21 TROSA KOMMUN Elevhälsoplan Sida 20(36) Skolkontoret Utvärderingsmall 20

22 TROSA KOMMUN Elevhälsoplan Sida 21(36) Skolkontoret

23 TROSA KOMMUN Elevhälsoplan Sida 22(36) Skolkontoret Anpassad studiegång Om det särskilda stödet för en elev inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut om särskilt stöd innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen, dvs. ett beslut om anpassad studiegång. Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen. Eleven och dess vårdnadshavare måste få information om vad ett beslut om anpassad studiegång kan innebära för elevens möjligheter att studera vidare. Deras synpunkter ska inhämtas och beaktas i bedömningen. Beslutet om anpassad studiegång ska givetvis föregås av noggranna överväganden, eftersom det kan innebära att eleven lämnar grundskolan utan fullständig utbildning. För skolpliktiga elever i de högre årskurserna får ett beslut om anpassad studiegång innebära att utbildningen delvis förläggs till en arbetsplats utanför skolenheten. Eleven ska ha en handledare på arbetsplatsen och få stöd från skolans medarbetare. Rektorn kan inte delegera beslut om anpassad studiegång. Beslut om anpassad studiegång kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. 4.5 Rutiner för övergångar mellan skolformer och stadier för barn/elever i behov av särskilt stöd. För barn/elever i behov av stöd är övergångar till ny skola, skolenhet, eller skolform, eller annan förändring i undervisningen särskilt känslig. Elevhälsopersonal ska alltid närvara vid samtal mellan berörd personal vid övergångar, som stöd för adekvat planering innan barnet/eleven börjar. Förskolechef anmäler till berörd rektor aktuellt barn senast i december året innan eleven ska börja skolan. För elever som byter stadier kallar överlämnande rektor tidigt under vårterminen till ett möte med överlämnande skolas elevhälsopersonal och pedagog tillsammans med mottagande skolas rektor, pedagog och elevhälsopersonal. Ett uppföljningsmöte genomförs under tidig höst på den nya skolan, hur anpassningarna fungerar. Nya elever måste anmälas till skolsköterskan på skolan, så elevhälsojournaler kan rekvireras från tidigare skola. Rektor ansvarar för ovanstående rutiner. 22

24 TROSA KOMMUN Elevhälsoplan Sida 23(36) Skolkontoret Särskola När en samlad bedömning, med de fyra utredningarna (medicinsk-psykologisksocial-pedagogisk bedömning) som underlag, visar att eleven har en utvecklingsstörning, och det står klart att eleven inte kommer att nå kunskapsmålen i grundskolan, ska eleven erbjudas att läsa utifrån särskolans läroplan inom skolformen särskola; grundsärskola eller gymnasiesärskola. Alternativt kan eleven vara individintegrerad i grundskolan. Arbetsgången är att teamet som utreder ger sitt utlåtande till Barn- och elevhälsans chef som på delegation från Humanistiska nämnden tar beslut om mottagande i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan. Vårdnadshavarna ansöker därefter om en plats i särskolan, och Barn- och elevhälsans chef skriver in eleven i den nya skolformen. Beslut om träningsskola tas i samråd med rektor. Bedömningen bör förnyas inför varje nytt stadium, åk 4-5 och åk 8. I de allra flesta fall bör det räcka med en pedagogisk bedömning om den senaste utredningen fortfarande äger giltighet. I vissa fall behövs en förnyad psykologutredning. 4.7 Närvaro och frånvaro En bra skola, med positiva förväntningar, värme, omsorg och tydliga kunskapskrav, är viktig för alla elever. Därför är det en grundläggande uppgift för skolans medarbetare att samtliga elever deltar i skolarbetet. Frånvaro är en allvarlig larmsignal och ett mått inte bara på hur den enskilda eleven mår utan också på skolans hälsa. När elever uteblir från skolarbetet, är det ofta ett uttryck för att de inte trivs i skolan. Det kan också vara ett tecken på att elever befinner sig i en problemsituation. Det är en utmaning för skolorna att öka skolnärvaron och omedelbart uppmärksamma frånvaro. Frånvarande elever kan behöva ett särskilt stöd i sitt lärande för att inte riskera att slås ut från skolarbetet, och en utredning av orsakerna till den låga skolnärvaron ska genomföras. Vid varje skola har rektor ansvar för att hanteringen av frånvaron. Samarbete med socialtjänsten ska ske tidigt. Se Handlingsplan för närvaro, När rektor beslutar att ta hjälp av centrala teamet, bildas ett team kring eleven med handledare och elevhälsopersonal (utsedd av EHT). Socialsekreterare inbjuds efter bedömning av elevens situation. 4.8 Extern skolplacering När en elev i behov av särskilt stöd får en skolplacering utanför kommunen samverkar Barn- och elevhälsans chef med socialförvaltningen. 4.9 Anmälan gällande kränkande behandling När en elev/ett barn i Trosas förskolor/skolor anser sig eller det finns skäl att befara att en elev/ett barn har blivit utsatt för kränkningar/trakasserier/diskriminering har verksamheten utredningsplikt denna skyldighet träder in så snart någon i 23

25 TROSA KOMMUN Elevhälsoplan Sida 24(36) Skolkontoret verksamheten fått kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Skyldigheten att utreda inträder redan vid första tillfället och oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte. Enskild vuxen/medarbetare gör anmälan till förskolechef/rektor, mall finns på internet under styrdokument, Humanistiska nämnden. Rektor anmäler sedan till skolchef Övriga resurser 5.1 Verksamhetsstöd (Tilläggsbelopp) Tilläggsbelopp är ett begrepp för friskolor, i kommun heter det verksamhetsstöd. Verksamhetsstöd (tilläggsbelopp) är endast avsett att ge ersättning för extraordinära stödåtgärder. Det är avsett för enskilda elever som har mycket omfattande behov av särskilt stöd för att kunna fullgöra sin skolgång. Verksamhetsstödet ska enligt förordningen SFS 2009:672, 4 kap 9 avse ersättning för t.ex. assistenthjälp, anpassning av skollokal eller tekniska hjälpmedel. Det ska vara individuellt bestämt utifrån barnets behov. Kostnader för stöd i form av extra undervisning eller undervisning i särskild grupp som syftar till att hjälpa elever med svårigheter att nå målen ingår i undervisningskostnaderna (prop. 2008/09:171, s.34). Fr.o.m regleras tilläggsbeloppet enligt SFS 2010:800 med en lagändring 2015/16:134. Ansökan sker via blankett som finns i K/Skolkontoret/Ledningsgrupp. Den skickas till Barn- och elevhälsans chef och fördelas vid två tillfällen under året. Senast 15 april för insatser inför kommande läsår, och 15 oktober för insatser med början efterföljande vårtermin. Barn- och elevhälsans chef är handläggare, och beslut tas i samråd med skolchef. 5.2 Socialförvaltningen Socialtjänsten i Trosa kommun arbetar i nära samverkan med skolan utifrån barnets bästa. Vid oro för att ett barn far illa, misshandlas eller vanvårdas är alla medarbetare i förskolan/skolan skyldiga att göra en anmälan till Socialtjänsten. Anmälningsplikten är i dessa fall överordnad tystnadsplikten. Socialtjänsten samverkar i ärenden med öppenvården och skolan utifrån det sociala perspektivet (SIP), samt deltar i VITS (samverkansgrupp för kommun och landsting) och i Multiteam (samverkansgrupp för skola/socialtjänst/lss/bup). Ungdomssamordnare och fältare samverkar med skolans elevhälsa. 5.3 SSPF SSPF är en samrådsgrupp mellan skola, socialtjänst, polis och fritid. De arbetar främst på förebyggande på generell nivå. Uppdrag från Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Syfte att verka för att öka tryggheten och minska brottsligheten samt initiera gemensamma förebyggande insatser i kommunen. Samrådsgruppens 24