Den boende i centrum. Jonas E Andersson, arkitekt SAR/ MSA/ Ph. D. Forskare/ lärare Arkitekturskolan KTH. föredrag den 29 oktober 2014
|
|
- Niklas Strömberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 föredrag den 29 oktober 2014 Den boende i centrum vid utformning av god arkitektur kt vid demensproblem Jonas E Andersson, arkitekt SAR/ MSA/ Ph. D. Forskare/ lärare Arkitekturskolan KTH Kungl. Tekniska k Högskolan KTH, Stockholm
2 Punkter för föredrag TESS-NH instrumentet ett amerikanskt instrument för en enkel mätning av kvalitet i vård och omsorgsmiljön i särskild boendeform Användbarhet och tillgänglighet inte bara mätbara egenskaper utan en få fråga om rumsupplevelse Universell utformning ökad anpassning mellan de boendes särskilda behov och en god arkitektur vid demensproblem Färg, form och ljussättning medel för att skapa goda boendemiljöer för äldre personer med demens Exposé några förebildliga exempel på goda vård- och omsorgsmiljöer
3
4 Ädelreformen 1992 särskilt boende = den enskildes hem KÄLLA: Socialstyrelsen, 2011: Bostad i särskilt boende är den enskildes hem Stockholm: Socialstyrelsen.
5 Presentation
6 Nordiskt perspektiv: 30,0% % 19 % 25,0% % 20,0% 6 % 15,0% 9 % 10,0% 5 % 10 % 16 % 5,0% 6 % 9 % 0,0% FINLAND Finland Sweden SWEDEN NORWAY Norway DENMARK Denmark 5 % ICELAND 21 % 8 % 20 % 28 % TNO total number of older people with eldercare (antal äldre personer med vård- och omsorgstjänster) HCS eldercare TNO provided in ordinary housing (kvarboende HCSmed vård- och omsorgstjänster) RCH eldercare provided in RCH Residential care homes Iceland (äldreboende) Denmark Finland Iceland Norway Sweden population in in in in in 2011 age group 65 years and older ,8% ,5% ,3% ,1% ,0% age group years old ,7% ,7% ,9% ,6% ,2% age group 80 years and older ,1% ,8% ,4% ,5% ,8%
7 Rumsligt fokus igenkänning i rumslig perception förståelse rumslig association KÄLLA: Andersson, J. E. (2005). Rum för äldre. Om arkitektur för äldre med demens eller somatisk sjukdom. Stockholm: Royal Institute of Technology, KTH. Cross, N. (2011). Design thinking. Understanding how designers think and work. New York: Berg Publishers. Rapoport, A. (1982). The Meaning of the Built Environment. Beverly Hills/ London/ New Dehli: Sage Publications, Inc.
8 arkitekttävlingar 89 arkitekttävlingar godkända av Sveriges Arkitekter 1864 till 2013: 3 nationella idétävlingar 1 regional projekttävling 68 kommunala projekttävlingar. KÄLLA: Andersson, J. E. (2011). Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment. Stockholm: School of Architecture, Dpt Architecture and the Built Environments, Royal Institute of Technology, KTH.
9 Rumsligt fokus: från institution KÄLLA: Andersson, J. E. (2011). Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment. Stockholm: School of Architecture, Dpt Architecture and the Built Environments, Royal Institute of Technology, KTH.
10 Rumsligt fokus: från institution KÄLLA: Andersson, J. E. (2011). Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment. Stockholm: School of Architecture, Architecture Dpt Architecture and the Built Environments, Environments Royal Institute of Technology, Technology KTH. KTH (Material från Svenska Fattigvårdsförbundet i Riksarkivet.).
11 Rumsligt fokus: från institution KÄLLA: Andersson, J. E. (2011). Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment. Stockholm: School of Architecture, Dpt Architecture and the Built Environments, Royal Institute of Technology, KTH.
12 Rumsligt fokus: från institution KÄLLA: Kungl._Socialstyrelsen. (1950). Idéförslag till ålderdomshem. De 12 belönade förslagen med smärre modifikationer i 30 blad. Kungl. Socialstyrelsen l Stockholm: Kungl. Socialstyrelsen. l
13 Rumsligt fokus: från institution KÄLLA: Kungl._Socialstyrelsen. (1950). Idéförslag till ålderdomshem. De 12 belönade förslagen med smärre modifikationer i 30 blad. Kungl. Socialstyrelsen l Stockholm: Kungl. Socialstyrelsen. l
14 Rumsligt fokus: till hem! hem, hemma, hemlikhet KÄLLA: Andersson, J. E. (2011). Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment. Stockholm: School of Architecture, Dpt Architecture and the Built Environments, Royal Institute of Technology, KTH.
15 Rumsligt fokus: till hem! KÄLLA: SPRI. (1980). Lokala sjukhem. Åtta förslag till en bättre vård- och arbetsmiljö inom långtidssjukvården. Spris arkitekttävling 1979/ 80 - inköpta och bearbetade förslag. Stockholm: SPRI, Sjukvårdens Planerings- och Rationaliseringsinstitut.
16 Rumsligt fokus: till hem! KÄLLA: SPRI. (1980). Lokala sjukhem. Åtta förslag till en bättre vård- och arbetsmiljö inom långtidssjukvården. Spris arkitekttävling 1979/ 80 - inköpta och bearbetade förslag. Stockholm: SPRI, Sjukvårdens Planerings- och Rationaliseringsinstitut.
17 Rumsligt fokus: till hem! KÄLLA: SPRI. (1980). Lokala sjukhem. Åtta förslag till en bättre vård- och arbetsmiljö inom långtidssjukvården. Spris arkitekttävling 1979/ 80 - inköpta och bearbetade förslag. Stockholm: SPRI, Sjukvårdens Planerings- och Rationaliseringsinstitut.
18 Punkter för föredrag TESS-NH instrumentet ett amerikanskt instrument för en enkel mätning av kvalitet i vård och omsorgsmiljön i särskild boendeform Användbarhet och tillgänglighet inte bara mätbara egenskaper utan en få fråga om rumsupplevelse Universell utformning ökad anpassning mellan de boendes särskilda behov och en god arkitektur vid demensproblem Färg, form och ljussättning medel för att skapa goda boendemiljöer för äldre personer med demens Exposé några förebildliga exempel på goda vård- och omsorgsmiljöer
19 TESS-NH instrumentet KÄLLA: Sloane, P. D., Long, K. M., & Mitchell, C. M. (2005). TESS-NH Manual. Program on Aging, Disability and Long-term Care.. Sloane, P. D., Mitchell, C. M., Weisman, G., Zimmerman, S., Long Foley, K. M., Lynn, M.,... Montgomery, R. (2002). The therapeutic environment screening survey for nursing homes (TESS-NH), an observational instrument for assessing the physical environment of institutional settings for persons with dementia. The Journals of Gerontology, 57(No. 2. Series B: Psychological Sciences and Social Sciences), S69-S78.
20 TESS-NH instrumentet under 1990-talet och ersätter två tidigare versioner Vigs Ängars äldreboende äldre versioner premierade korridorlösningar komplexa lösningar kunde inte mätas KÄLLA: Åhnlund, O., & Ohara, K. (1997). The Physical Environment of Group Living for Persons with Dementia - 12 Case Studies in Southern Sweden. Slutrapport Lund: Dpt Functions Analysis. School of Architecture. Lund University.
21 TESS-NH instrumentet htm Instrumentet ger en ögonblicksbild av en boendeenhet för äldre med demensproblem, med fokus på 1. Hälsa, säkerhet, trygghet 2. Orienterbarhet, överblickbarhet 3. Autonomi, avskildhet gemenskap, kontroll 4. Hemlikhet och social miljö KÄLLA: Sloane, P. D., Long, K. M., & Mitchell, C. M. (2005). TESS-NH Manual. Program on Aging, Disability and Long-term Care.. Sloane, P. D., Mitchell, C. M., Weisman, G., Zimmerman, S., Long Foley, K. M., Lynn, M.,.Montgomery, R. (2002). The therapeutic environment screening survey for nursing homes (TESS-NH), an observational instrument for assessing the physical environment of institutional settings for persons with dementia. The Journals of Gerontology, 57(No. 2. Series B: Psychological Sciences and Social Sciences), S69-S78. S78.
22 terapeutiskt mål, område o fråga beskrivning 4 svenska kommuner, medel-värde, 14 äldreboende poängintervall 53 am. äldreboenden, medelvärde Kommun I, medelvärden, 5 st äldre-boende Kommun II, medelvärden, 7 st äldre-boende Kommun III, värde (1) Kommun IV värde (1) avskildhet/ kontroll/ frihet (TESS-NH instrument: privacy, control, autonomy, unit autonomy) 1 sköterskeexpedition ja/nej 0-2 1,62 0,73 1,00 0,90 0,00 1,00 2a utrymme för kontorsarbete 0-1 0,71 0,22 0,30 0,57 0,00 0,00 2b bänk för kontorsarbete 0-1 0,15 0,06 0,10 0,14 0,00 0,00 2c skrivbord för kontorsarbete i allrum 0-1 0,04 0,10 0,40 0,00 0,00 0,00 2d separat arbetsrum för kontorsarbete 0-1 0,13 0,31 0,08 0,14 1,00 0,00 3 passage över avdeln till nästa avdeln 0-1 0,33 0,16 0,27 0,36 0,00 0,00 4a boende äter på/ utanför avdeln 0-3 2,88 2,62 2,90 2,57 3,00 2,00 4b aktiviteter it t på/ utanför avdeln , , , , , ,00 4c boendes hygien inom/ utom avdeln 0-3 2,92 2,89 3,00 2,57 3,00 3,00 säkerhet/ trygghet/ kontroll (TESS-NH instrument: safety, security, health, exit control) 5a dörrar till övriga avdelningar, dolda 0-2 0,04 0,13 0,10 0,43 0,00 0,00 5b dörrar till ute, dolda 0-2 0,04 0,13 0,17 0,36 0,00 0,00 6c låsta/ olåsta dörrar in/ ut från avdeln 0-1 0,77 0,37 0,80 0,67 0,00 0,00 6d låssensor öppnar vid personkontakt 0-1 0,06 0,03 0,10 0,00 0,00 0,00 6e dörr öppnas via kodlås/ strömbryta 0-1 0,71 0,33 0,67 0,67 0,00 0,00 6f låsning under nattetid/ dåligt väder 0-1 0,04 0,04 0,00 0,14 0,00 0,00 6g dörrar är larmade 0-1 0,75 0,42 0,00 0,67 1,00 0,00 6h larm aktiveras genom sensor på boe 0-1 0,09 0,25 0,00 0,00 1,00 0,00 6i larm aktiveras genom kod/ kort/ str 0-1 0,46 0,17 0,00 0,67 0,00 0,00 6j larm låter vid in-/ utpassage fr avdel 0-1 0,17 0,02 0,00 0,10 0,00 0,00 bedömning av underhållsbehov inom avdelning (TESS-NH instrument: maintenance) 7a underhållsbehov i gem. utrymme 0-2 1,66 1,76 1,50 1,52 2,00 2,00 7b underhållsbehov i hall/ korridor 0-2 1,55 1,70 1,27 1,52 2,00 2,00 7c underhållsbehov i lägenheter 0-2 1,68 1,81 1,63 1,60 2,00 2,00 7d underhållsbehov i lägenhetsbadrum 0-2 1,72 1,78 1,53 1,60 2,00 2,00 bedömning av nivå på städning inom avdelning (TESS-NH instrument: cleanliness) 8a städnivå i gemensamma utrymmen 0-2 1,40 1,83 1,75 1,57 2,00 2,00 8b städnivå i hall/ korridor 0-2 1,72 1,53 1,60 1,50 1,00 2,00 8c städnivå i lägenheter 0-2 1,76 1,86 1,73 1,71 2,00 2,00 8d städnivå i lägenhetsbadrum 0-2 1,79 1,89 1,83 1,71 2,00 2,00 9a odör från få urin/ /fekalier i gem utrymm , , , , , ,00 9b odör från urin/ fekalier i lägenheter 0-2 1,55 1,81 1,83 1,40 2,00 2,00 skydd mot halksäkerhet/ tillgång till handledare i korridor/ stödhandtag (TESS-NH instrument: safety) 10a halksäkerhet på golv i gem utrymme 0-2 0,72 1,87 1,90 1,57 2,00 2,00 10b halksäkerhet i hall/ korridor 0-2 0,77 1,87 1,90 1,57 2,00 2,00 10c halksäkerhet i lägenheter 0-2 0,64 1,62 1,90 1,57 1,00 2,00 10d halksäkerhet i lägenhetsbadrum 0-2 1,30 1,87 1,90 1,57 2,00 2,00 11a handledare i hall/ korridor 0-2 1,92 1,69 1,60 1,14 2,00 2,00 11b stödhandtag i lägenhetsbadrum 0-2 1,38 1,09 1,20 1,14 1,00 1,00 belysning/ ljussättning i gemensamma utrymmen (TESS-NH instrument: stimulation, lighting) 12a ljussättning i gem utrymme 0-3 0,70 0,87 0,75 0,74 2,00 0,00 12b ljussättning i aktivitetsrum 0-3 1,15 1,26 0,93 1,10 2,00 1,00 12c ljussättning i lägenhet 0-3 0,58 1,28 0,87 1,24 2,00 1,00 13a bländningsrisk i hall/ korridor 0-2 1,00 1,07 0,83 1,43 2,00 0,00 13b bländningsrisk i aktivitetsrum 0-2 1,00 1,30 0,93 1,29 2,00 1,00 13c bländningsrisk i lägenhet , , , , , ,00 avskildhet, kontroll, valmöjligheter säkerhet, trygghet, kontroll bedömning av ytor och underhåll städning renhet halksäkerhet ljussättning 14a jämnhet i ljussättning i hall/ korridor 0-2 0,38 1,29 0,83 1,33 2,00 1,00 14b jämnhet i ljussättning i aktivitetsrum 0-2 0,66 1,31 0,78 1,48 2,00 1,00 KÄLLA: Andersson, 2014: IN PRESS 14c jämnhet i ljussättning i lägenhet 0-2 0,17 1,25 0,60 1,40 2,00 1,00
23 terapeutiskt mål, område o fråga beskrivning 4 svenska kommuner, medel-värde, 14 äldreboende poängintervall 53 am. äldreboenden, medelvärde Kommun I, medelvärden, 5 st äldre-boende Kommun II, medelvärden, 7 st äldre-boende Kommun III, värde (1) Kommun IV värde (1) gemensamma utrymmen/ sociala mötesplatser/ antal sittplatser (TESS-NH instrument: socialization, space, seating) 15 fördelning av sittplatser per rum 0-3 2,62 2,85 2,90 2,50 3,00 3,00 17a inomhusstråk som leder till ett tvärt 0-1 0,13 0,08 0,10 0,21 0,00 0,00 17b inomhusstråk som leder till sittplats 0-1 0,45 0,64 0,68 0,86 0,00 1,00 18 planlösning/ disposition av rum 0-2 0,21 0,46 0,55 0,29 1,00 0,00 bostadslikhet/ hemlikhet i gemensamma utrymmen (TESS-NH instrument: personalization, familiarity, familiarity, homelikeness) 19 hemlikhet i gemensamma utrymmen 0-3 1,43 1,69 1,97 1,81 2,00 1,00 20 tillgång till gemensamt kök på avdel 0-2 0,89 1,35 0,97 1,43 2,00 1,00 21 minnessaker/ affektionssaker i lägen 0-3 1,94 2,84 2,80 2,57 3,00 3,00 22 hemlikt bohag i lägenhet 0-3 1,36 2,82 2,70 2,57 3,00 3,00 23 de boendes yttre utseende 0-2 1,30 1,84 1,70 1,64 2,00 2,00 tillgång till visuell och taktil stimulans (TESS-NH instrument: visual/ tactile stimulation) 24a minnessaker/ affektionssaker i lägen 0-3 5,24 2,35 1,83 2,57 3,00 2,00 24b gemensamma utr m utsikt mot inner 0-3 2,66 2,74 2,40 2,57 3,00 3,00 25a tillgång till taktil stimulans 0-3 1,30 1,48 1,28 1,64 3,00 0,00 25b tillgång g till visuell stimulans 0-3 1,83 1,98 1,77 2,14 3,00 1,00 tillgång till utemiljö (TESS-NH instrument: outdoor access) 26 en skyddad innergård 0-3 2,45 2,29 1,87 2,29 3,00 2,00 27a inbjudande/ oinbjudande innergård 0-3 2,08 2,39 1,43 2,12 3,00 3,00 27b funktionell/ ofunktionell innergård 0-3 1,88 2,35 1,43 1,98 3,00 3,00 tillgång till orienteringsmärken/ igenkänningspunkter (TESS-NH instrument: orientation, orientation/ cueing) 28a öppen/ stängd lägenhetsdörr 0-1 0,79 0,41 0,25 0,38 1,00 0,00 28b skyltning av boendes namn vid dörr 0-1 0,24 0,96 1,00 0,86 1,00 1,00 28c ny bild på lägenhetsinnehavare 0-1 0,21 0,09 0,35 0,00 0,00 0,00 28d gammal bild på lägenhetsinnehavare 0-1 0,02 0,07 0,15 0,14 0,00 0,00 28e personliga saker vid dörr 0-1 0,00 0,09 0,22 0,14 0,00 0,00 28f märkning med nummer av lägenhete 0-1 0,64 0,16 0,30 0,33 0,00 0,00 28g markering med färgsättning/ kulörto 0-1 0,00 0,11 0,20 0,24 0,00 0,00 28a2 badrumsdörr synlig från säng 0-1 0,00 0,60 0,07 0,33 1,00 1,00 28b2 badrumsdörr ej synlig från säng, do 0-1 0,29 0,38 0,27 0,24 0,00 1,00 28c2 stängd badrumsdörr med symbol 0-1 0,17 0,04 0,00 0,14 0,00 0,00 28a3 siktlinje fr lägenhet mot gem utrymm 0-1 0,42 0,35 0,10 0,29 1,00 0,00 28b3 synliga igenkänningspunkter 0-1 0,25 0,03 0,10 0,00 0,00 0,00 28c3 synliga riktningsmarkörer 0-1 0,00 0,04 0,17 0,00 0,00 0,00 avskildhet/ tillgång till egen lägenhet (TESS-NH instrument: privacy) 29a egen lägenhet/ delat bostadsrum 0-9 0,96 9,00 9,00 9,00 9,00 9,00 ljud/ störning i gemensamma utrymmen (TESS-NH instrument: noise) 30 tv på/ av i gemensamt utrymme 0-6 1,57 0,96 1,17 0,69 2,00 0,00 31a boende ropar eller skriker 0-2 2,62 1,89 1,93 1,64 2,00 2,00 31b personal ropar eller skriker 0-2 2,49 1,63 1,97 1,57 1,00 2,00 31c ljud från tv/ radio 0-2 1,85 1,40 1,28 1,33 1,00 2,00 31d ljud från högtalare/ kommunikations 0-2 2,66 1,85 1,70 1,71 2,00 2,00 31e larmsignaler/ ringsignaler 0-2 2,51 1,54 1,60 1,57 1,00 2,00 31f andra ljud från maskiner/ installation 0-2 2,69 1,76 1,68 1,36 2,00 2,00 helhetsintryck av boendemiljön på avdelningen (TESS-NH instrument: global rating) 32 helhetsintryck av avdelningen ,75 6,72 6,30 6,60 8,00 6,00 Noter: (1) endast underlag från 1 boendeavdelning på 1 äldreboende. möblering, mötesplatser bostadslikhet - hemlikhet utblickar och sysselsättning utemiljö orientering - överblick ljud och ljudmiljö helhetsbedömning 1-10 KÄLLA: Andersson, 2014: IN PRESS
24 TESS-NH instrumentet Tillämpad i fort- och vidareutbildning gpå KTH 4 kommuner 14 äldreboenden 69 boendeavdelningar 274 boende 19 utvärderare i åldern år 11 arkitekter och 8 vård-/ omsorgsyrke KÄLLA: Andersson, 2014: IN PRESS
25 TESS-NH instrumentet 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0, Serie2 Äldreboende D, 1 avd Serie1 53 amerikanska äldreboenden (medelvärde) (medelvärde) 5 äldreboende 7 äldreboenden Serie9 4 svenska kommuner Kommun Serie10 I Kommun Serie6 II äldreboende Serie11 M, 1 avd, äldreboende N, 1 avd, Serie12 Kommun I Kommun IV/ Kommun IV Kommun IIII/ Kommun III, 1 äldreboende 1 äldreboende KÄLLA: Andersson, 2014: IN PRESS
26 TESS-NH instrumentet terapeutiskt mål, område o fråga beskrivning (1) poängintervall 53 am. äldreboenden, medelvärde 4 svenska kommuner, medel-värde, 14 äldre-boende Kommun I, medel-värden, 5 st äldre-boende Kommun II, medel-värden, 7 st äldre-boende Kommun III, värde (2) Kommun IV värde (2) 7a underhållsbehov i gem. utrymme 0-2 1,66 1,76 1,50 1,52 2,00 2,00 7b underhållsbehov i hall/ korridor 0-2 1,55 1,70 1,27 1,52 2,00 2,00 7c underhållsbehov i lägenheter 0-2 1,68 1,81 1,63 1,60 2,00 2,00 7d underhållsbehov i lägenhetsbadrum 0-2 1,72 1,78 1,53 1,60 2,00 2,00 8a städnivå i gemensamma utrymmen , , , , , ,00 8b städnivå i hall/ korridor 0-2 1,72 1,53 1,60 1,50 1,00 2,00 8c städnivå i lägenheter 0-2 1,76 1,86 1,73 1,71 2,00 2,00 9a odör från urin/ fekalier i gem utrymme 0-2 1,68 1,81 1,97 1,26 2,00 2,00 9b odör från urin/ fekalier i lägenheter 0-2 1,55 1,81 1,83 1,40 2,00 2,00 12b ljussättning i aktivitetsrum 0-3 1,15 1,26 0,93 1,10 2,00 1,00 12c ljussättning i lägenhet 0-3 0,58 1,28 0,87 1,24 2,00 1,00 19 hemlikhet i gemensamma utrymmen 0-3 1,43 1,69 1,97 1,81 2,00 1,00 20 tillgång till gemensamt kök på avdeln 0-2 0,89 1,35 0,97 1,43 2,00 1,00 21 minnessaker/ affektionssaker i lägenhet 0-3 1,94 2,84 2,80 2,57 3,00 3,00 23 de boendes yttre utseende 0-2 1,30 1,84 1,70 1,64 2,00 2,00 25b tillgång till visuell stimulans 0-3 1,83 1,98 1,77 2,14 3,00 1,00 28c ny bild på lägenhetsinnehavare 0-1 0,21 0,09 0,35 0,00 0,00 0,00 28d gammal bild på lägenhetsinnehavare 0-1 0,02 (3) 0,07 (3) 0,15 (3) 0,14 (3) 0,00 (5) 0,00 31d ljdfå ljud från högtalare/ hötl /kommunikationsutr ikti t , , , , , ,00 medelvärde urval frågor 1,41 1,60 1,41 1,53 1,94 1,67 Noter: (1) den högsta poäng = bästa lösningen (4) värde baserat på svar i fråga 28c (2) ej medelvärde endast uppgifter från en boendeavdelning på ett äldreboende (5) värde baserat på svar i fråga 28c och 28d (3) värde baserad på svar i fråga 28d KÄLLA: Andersson, 2014: IN PRESS (4)
27 TESS-NH instrumentet Likartad användning av instrumentet av personer med arkitekt- eller vård-/ omsorgsbakgrund. Arkitekter tenderar att vara mer återhållsamma i sin bedömning av hemlikhet än personer med omsorgsprofession På samma sätt är arkitekter kt mer återhållsamma i sin samlade bedömning av den fysiska miljön i förhållande till personer med omsorgsprofession KÄLLA: Andersson, 2014: IN PRESS
28 TESS-NH instrumentet Fråga 19: hemlikhet - institutionslikhet (0-3 poäng) Fråga 32: helhetsintryck av miljö i äldreboende (1-10 poäng) äldreboen nde N, kommun IV. 53 am äldreboenden äldreboen nde A, Kommun I, äldreboend de B, Kommun I, äldreboend de C, Kommun I, äldreboend de D, Kommun I, äldreboend de E, Kommun I, äldreboend de F, Kommun II, äldreboend de G, Kommun II, äldreboend de H, Kommun II, äldreboen nde I, Kommun II, äldreboend de J, Kommun II, äldreboend de K, Kommun II, äldreboend de L, Kommun II, äldreboend de M, kommun III, äldreboend de N, kommun IV. 53 am äldreboenden äldreboen nde A, Kommun I, äldreboen nde B, Kommun I, äldreboen nde C, Kommun I, äldreboen nde D, Kommun I, äldreboen nde E, Kommun I, äldreboen nde F, Kommun II, äldreboen nde G, Kommun II, äldreboen nde H, Kommun II, äldreboen nde I, Kommun II, äldreboen nde J, Kommun II, äldreboen nde K, Kommun II, äldreboen nde L, Kommun II, äldreboen nde M, kommun III, Figur 2. Jämförelse mellan fråga 19 (hemlikt eller institutionslikt) mot fråga 32 (helhetsintryck av den fysiska miljön i äldreboendet) d presenterat t för respektive äldreboende, d ställda mot en amerikansk k baseline byggd på medelvärden d från 53 amerikanska äldreboenden.
29 Punkter för föredrag TESS-NH instrumentet ett amerikanskt instrument för en enkel mätning av kvalitet i vård och omsorgsmiljön i särskild boendeform Användbarhet och tillgänglighet inte bara mätbara egenskaper utan en få fråga om rumsupplevelse Universell utformning ökad anpassning mellan de boendes särskilda behov och en god arkitektur vid demensproblem Färg, form och ljussättning medel för att skapa goda boendemiljöer för äldre personer med demens Exposé några förebildliga exempel på goda vård- och omsorgsmiljöer
30 Användbarhet och tillgänglighet 3:112 Definitioner och begrepp När begreppen tillgänglig och användbar eller tillgänglighet och användbarhet används i detta avsnitt menas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. (BFS 2013:14). Allmänt råd Exempel på nedsatt rörelseförmåga är nedsatt funktion i armar, händer, bål och ben liksom dålig balans. Personer med nedsatt rörelseförmåga kan behöva använda t.ex. rullstol, rollator eller käpp. Exempel på nedsatt orienteringsförmåga är nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga (utvecklingsstörning, hjärnskada). (BFS 2013:14). KÄLLA: BBR 21. Karlskrono: Boverket
31 Användbarhet och tillgänglighet Accessibility -buildings or parts of buildings> means that people, regardless of disability, age or gender, are able to gain access to buildings or part of buildings, into them, within them and exit from them NOTE Accessibility includes ease of independent approach, entry, evacuation and/or use of a building and its services and facilities, by all of the building's potential users - with an assurance of individual health, safety and welfare during the course of those activities. Usability -characteristic i of the bil built environment which hih can be used by everybody in convenience and safety. KÄLLA: ISO/ TC 59/SC16: Accessibility and usability of the built environment. ISO/TC 59/SC 16, Date: , ISO/FDIS 21542:2011(E), ISO/TC 59/SC 16/WG. Secretariat: AENOR, Building construction Accessibility and usability of the built Environment, Construction Accessibilité et facilité d'utilisation de l'environnement bâtiment
32 Sweden: Boverkets Byggregler, BBR Boverkets Byggregler, g BBR, frekvens tillgänglighet g g och användbarhet Svenskaversion Användbarhet: 32 ggr Tillgänglighet: 86 ggr Tillgänglighet och användbarhet: 13 ggr Engelsh version Usability: 35hits Accessibility: 39 hits Accessibility and usability: 27 hits Begreppen införda i svensk bygglagstiftning 1966 Jonas E Andersson, Ph D arkitekt SAR/ MSA
33 Fysiska hinder KÄLLA: Tjeklister til BR 10. Statens Byggeforskningsinstitut, SBi. Koebenhavn, Ryhl, C. (2009). Tilgaengelighed - udfordringer, begreber og strategier SBi, nr 2009:12. Köbenhavn: Statens Byggeforskningsinstitut, SBi
34 Sensorisk upplevelse av rummet igenkänning rumslig perception förståelse rumslig association
35 Parkinson s disease Joint problems Brain tumour ageing and movements KÄLLA: Andersson, J, 2005: Rum för äldre. Stockholm: Arkitekturskolan Mild Alzheimer s disease Alzheimer s disease with aphasia Demens NUD (non ultra descriptum)
36 TESS-NH instrumentet
37 TESS-NH instrumentet
38 KÄLLA: Andersson, J. E. (2014). Usefulness as key parameter in assessing accessibility and usability in architecture. A theorem for explaining a twin concept in the building code In H. L. Hentilä & A. Herneoja (Eds.), Proceedings of the 6th Annual Architectural Research Symposium in Finland 2014 (Vol. 2014). Oulu: Oulo School of Architecture. Jonas E Andersson, Ph D arkitekt SAR/ MSA
39 Case III. Sophies Bad, Copenhagen, Denmark. KÄLLA: Andersson, J. E. (2014). Usefulness as key parameter in assessing accessibility and usability in architecture. A theorem for explaining a twin concept in the building code In H. L. Hentilä & A. Herneoja (Eds.), Proceedings of the 6th Annual Architectural Research Symposium in Finland 2014 (Vol. 2014). Oulu: Oulo School of Architecture. Jonas E Andersson, Ph D arkitekt SAR/ MSA
40 Punkter för föredrag TESS-NH instrumentet ett amerikanskt instrument för en enkel mätning av kvalitet i vård och omsorgsmiljön i särskild boendeform Användbarhet och tillgänglighet inte bara mätbara egenskaper utan en få fråga om rumsupplevelse Universell utformning ökad anpassning mellan de boendes särskilda behov och en god arkitektur vid demensproblem Färg, form och ljussättning medel för att skapa goda boendemiljöer för äldre personer med demens Exposé några förebildliga exempel på goda vård- och omsorgsmiljöer
41 Universell utformning arkitektur för alla PRINCIPLE ONE: Equitable Use: The design is useful and marketable to people with diverse abilities. PRINCIPLE TWO: Flexibility in Use: The design accommodates a wide range of individual preferences and abilities. PRINCIPLE THREE: Simple and Intuitive Use: Use of the design is easy to understand, regardless of the user 's experience, knowledge, language skills, or current concentration level. PRINCIPLE FOUR: Perceptible Information The design communicates necessary information effectively to the user, regardless of ambient conditions or th e user's sensory abilities. PRINCIPLE FIVE: Tolerance for Error.The design minimizes hazards and the adverse consequences of accidental or unintended actions. PRINCIPLE SIX: Low Physical Effort. The design can be used efficiently and comfortably and with a minimum of fatigue. PRINCIPLE SEVEN: Size and Space for Approach and Use. Appropriate size and space is provided for approach, reach, manipulation, and use regardless of the user 's body size, posture, or mobility. Follette Story, M. (1998). Maximizing usability: the principles of universal design. Assistive Technology, the Official Journal of RESNA, 10(1), ( AND Steinfeld, E., & Maisel, J. (2012). Universal design. Creating inclusive environments. New York: Wiley&Son Ltd.
42 Universell utformning arkitektur för alla DH Hus, Hoye Taastrup, Danmark, the world s most universally designed house?
43 människan i centrum hjärnans bild av kroppen homonculus = liten människa en kropp på små fötter stora händer stor mun och tunga stora ögon och öron KÄLLA: Andersson, J. E. (2011). Architecture and Ageing. g On the interaction between frail older people p and the built environment. Stockholm: School of Architecture, Dpt Architecture and the Built Environments, Royal Institute of Technology, KTH.
44 Sensoriska hinder: nedsatt syn Viktigaste rumsliga egenskaper: 1. Rumsakustik - rumsproportioner p 2. Dagsljusinfall 3. Rumsakustik efterklangstid 4. Efterklangstid - rumsproportion För att förbättra möjlighet till självständigt användande av rummet KÄLLA: Ryhl, C, 2010: Accessibility and sensory experiences: designing dwellings for the visually and hearing impaired. Nordisk Arkitekturforskning. 22, 1/ 2, Sid
45 Sensoriska hinder: blindhet Viktigaste rumsliga egenskaper: 1. Rumsakustik rumsproportioner 2. Rumsakustik efterklangstid tid 3. Efterklangstid rumsproportion För att förbättra möjlighet till självständigt användande äd d av rummet KÄLLA: Ryhl, C, 2010: Accessibility and sensory experiences: designing dwellings for the visually and hearing impaired. Nordisk Arkitekturforskning. 22, 1/ 2, Sid
46 Sensoriska hinder: nedsatt hörsel Viktigaste rumsliga egenskaper: 1. Rumsproportioner öppenhet och överblick 2. Rumssamband 3. Rumsakustik efterklangstid 4. Efterklangstid - rumsakustik För att förbättra möjlighet till självständigt användande av rummet KÄLLA: Ryhl, C, 2010: Accessibility and sensory experiences: designing dwellings for the visually and hearing impaired. Nordisk Arkitekturforskning. 22, 1/ 2, Sid
47 Sensoriska hinder: dövhet Viktigaste rumsliga egenskaper: 1. Rumsproportioner öppenhet och överblick 2. Dagsljusinfall 3. Kontakt mellan inne och ute 4. Rumssamband mellan inne och ute 5. Rumsakustik efterklangstid För att förbättra möjlighet till självständigt användande av rummet KÄLLA: Ryhl, C, 2010: Accessibility and sensory experiences: designing dwellings for the visually and hearing impaired. Nordisk Arkitekturforskning. 22, 1/ 2, Sid
48 universell utformning arkitektur för alla DH Hus, Hoye Taastrup, Danmark, the world s most universally designed house?
49 Universell utformning arkitektur för alla SUSTAINABILITY SOCIAL INCLUSION ACCESSIBILITY USABILITY SOURCES: UN, ISO
50 Teori för människans samspel med miljö high Negative affect & maladaptive behaviour Positive affect & adaptive behaviour mpetence com Negative affect & maladaptive behaviour low weak environmental press strong Lawton, M. P., & Nahemow, L. (1973). Ecology and the aging g process. The psychology py of adult development and aging. g In C. Eisdorfer & M. P. Lawton (Eds.), The Psychology of Adult Development and Aging (pp ). Washington D.C: Am Psychological Association. Jonas E Andersson, Ph D arkitekt SAR/ MSA Skype name: carljonasake
51 Punkter för föredrag TESS-NH instrumentet ett amerikanskt instrument för en enkel mätning av kvalitet i vård och omsorgsmiljön i särskild boendeform Användbarhet och tillgänglighet inte bara mätbara egenskaper utan en få fråga om rumsupplevelse Universell utformning ökad anpassning mellan de boendes särskilda behov och en god arkitektur vid demensproblem Färg, form och ljussättning medel för att skapa goda boendemiljöer för äldre personer med demens Exposé några förebildliga exempel på goda vård- och omsorgsmiljöer
52 breda beskrivningar i för generellt goda byggnader för flera detaljerade beskrivningar för att skapa en god individbaserad vård
53 nedsättning av kroppsliga förmågor = naturligt åldrande KÄLLA: Andersson, J. E. (2011). Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment. Stockholm: School of Architecture, Dpt Architecture and the Built Environments, Royal Institute of Technology, KTH.
54 Möller, K., & Knudstrup, M. A. (2008a). Trivsel & plejeboligens udformning. Odense: Syddansk Universitetsforlag. Möller, K., & Knudstrup, M. A. (2008b). Trivsel i plejeboligen. En antologi om trivselfaktorer i plejeboliger. Odense: Syddansk Universitetsforlag.
55 zooming capacity den lilla detaljen - det stora sammanhanget KÄLLA: Regnier, V. (2002). Design for Assisted Living. Guidelines for Housing the Physically and Mentally Frail. New York: Wiley & Sons Inc. Dehan, P. (2007). L'Habitat des personnes âgées, du logement adapté aux EHPAD, USLD, et unités Alzheimer. Paris: Le Moniteur.
56 ca 100 olika övervägande för god rumsmiljö för äldre KÄLLA: Regnier, V. (2002). Design for Assisted Living. Guidelines for Housing the Physically and Mentally Frail. New York: Wiley & Sons Inc. Husberg, L., & Ovesen, L. (2007). Gammal och fri. Om Vigs Ängar (appr. translation in English Being elderly and free). Simrishamn: Ängsblomman. Dehan, P. (2007). L'Habitat des personnes âgées, du logement adapté aux EHPAD, USLD, et unités Alzheimer. Paris: Le Moniteur.
57 färg, form och ljussättning - ombyggnad
58 KÄLLA: Andersson, J. E. (2011). "Touching up" Communal Space of a Residential home setting. A Comparative Study of Tools for Assessing Changes in the Interior Architectural Space. Journal of Housing for the Elderly, 25(2), pp
59 före efter KÄLLA: Medichus & Målarmästarna. (2008). Rum för god omvårdnad (Space for good care and assistance). Göteborg: Perspective Communication AB. Andersson, J. E. (2011). "Touching up" Communal Space of a Residential home setting. A Comparative Study of Tools for Assessing Changes in the Interior Architectural Space. Journal of Housing for the Elderly, 25(2), pp
60 före efter KÄLLA: Medichus & Målarmästarna. (2008). Rum för god omvårdnad (Space for good care and assistance). Göteborg: Perspective Communication AB. Andersson, J. E. (2011). "Touching up" Communal Space of a Residential home setting. A Comparative Study of Tools for Assessing Changes in the Interior Architectural Space. Journal of Housing for the Elderly, 25(2), pp
61 före före efter efter KÄLLA: Medichus & Målarmästarna. (2008). Rum för god omvårdnad (Space for good care and assistance). Göteborg: Perspective Communication AB. Andersson, J. E. (2011). "Touching up" Communal Space of a Residential home setting. A Comparative Study of Tools for Assessing Changes in the Interior Architectural Space. Journal of Housing for the Elderly, 25(2), pp
62 färg, form och ljussättning ombyggnad brukarmedverkan av äldre, anhöriga och personal KÄLLA: Becker, F. D., & Poe, D. B. J. (1980). The effects of user generated design modifications in a general hospital. Journal of Nonverbal Behavior, 4(4), pp
63 analysera rummet före Vadtycker boende? Vad tycker anhöriga? Vad tycker personal? Vad säger expert? Tallbackens Äldreboende, Silverhemmet, Blackeberg, Stockholm KÄLLA: Andersson, J. E., & Rönn, M. (2013). Rum för hälsa, en utvärdering av en miljöintervention på Tallbackens omsorgsobende. In Trita Ark (Ed.), Forskningspublikationer (Vol. 13). Stockholm: Arkitekturskolan, KTH.
64 Tallbackens Äldreboende, Silverhemmet, Blackeberg, Stockholm KÄLLA: Andersson, J. E., & Rönn, M. (2013). Rum för hälsa, en utvärdering av en miljöintervention på Tallbackens omsorgsobende. In Trita Ark (Ed.), Forskningspublikationer (Vol. 13). Stockholm: Arkitekturskolan, KTH.
65 färg, form och ljussättning -nybyggnad ygg bärande idéer från ax till limpa
66 Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget t med ditt äldreboende? d Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? (Socialstyrelsen)
67 KÄLLA: Husberg, L. (2014). Vigs Ängar boende och liv. Samspel arkitektur, ledarskap och engagerade medarbetare [Vigs Ängar - housing and living. On the interaction between architecture, leadership and enthousiastic colleagues] Uppdrag Kunskap. Lund: Lund University.
68 KÄLLA: Husberg, L. (2014). Vigs Ängar boende och liv. Samspel arkitektur, ledarskap och engagerade medarbetare [Vigs Ängar - housing and living. On the interaction between architecture, leadership and enthousiastic colleagues] Uppdrag Kunskap. Lund: Lund University.
69 KÄLLA: Husberg, L. (2014). Vigs Ängar boende och liv. Samspel arkitektur, ledarskap och engagerade medarbetare [Vigs Ängar - housing and living. On the interaction between architecture, leadership and enthousiastic colleagues] Uppdrag Kunskap. Lund: Lund University.
70 Möller, K., & Knudstrup, M. A. (2008a). Trivsel & plejeboligens udformning. Odense: Syddansk Universitetsforlag. Möller, K., & Knudstrup, M. A. (2008b). Trivsel i plejeboligen. En antologi om trivselfaktorer i plejeboliger. Odense: Syddansk Universitetsforlag.
71 Punkter för föredrag TESS-NH instrumentet ett amerikanskt instrument för en enkel mätning av kvalitet i vård och omsorgsmiljön i särskild boendeform Användbarhet och tillgänglighet inte bara mätbara egenskaper utan en få fråga om rumsupplevelse Universell utformning ökad anpassning mellan de boendes särskilda behov och en god arkitektur vid demensproblem Färg, form och ljussättning medel för att skapa goda boendemiljöer för äldre personer med demens Exposé några förebildliga exempel på goda vård- och omsorgsmiljöer
72 förebildligaexempel alla byggnader innehåller kunskap, men analysen måste visa om det är goda lösningar eller mindre goda lösningar
73 KUNSKAPSDAG OM FRAMTIDENS ÄLDREBOENDE NORRTÄLJE KOMMUN 25 NOVEMBER 2010 Plejecenter Aertebjerghaven, Odense, 2005 Arkitekt Schmidt, Hammer, Lassen, SHL Arkitekter A/S, Århus Danmark (47 lgh)
74 KUNSKAPSDAG OM FRAMTIDENS ÄLDREBOENDE NORRTÄLJE KOMMUN 25 NOVEMBER 2010 Plejeboligere Høje Tåstrup, Köpenhamn, 2006 Arkitekt Frederiksen & Knudsen Arkitekter A/S, Köpenhamn, Danmark (50 lgh)
75 KUNSKAPSDAG OM FRAMTIDENS ÄLDREBOENDE NORRTÄLJE KOMMUN 25 NOVEMBER 2010 Plejeboligere Høje Tåstrup, Köpenhamn, 2006 Arkitekt Frederiksen & Knudsen Arkitekter A/S, Köpenhamn, Danmark (50 lgh)
76 KUNSKAPSDAG OM FRAMTIDENS ÄLDREBOENDE NORRTÄLJE KOMMUN 25 NOVEMBER 2010 Résidence de la Cité Verte, Sucy-en-Brie, 2006 Arkitekt AD Quatio Arkitekter AS, Paris, Frankrike (110 lgh)
77 KUNSKAPSDAG OM FRAMTIDENS ÄLDREBOENDE NORRTÄLJE KOMMUN 25 NOVEMBER 2010 Résidence de la Cité Verte, Sucy-en-Brie, 2006 Arkitekt AD Quatio Arkitekter AS, Paris, Frankrike (110 lgh)
78 Flottiljens Äldreboende, Järfälla kommun, Arkitekttävlingar inom ramen för Bo bra på äldre dar,
79 tack för ert intresse! Jonas E Andersson, Arkitekt SAR/ MSA, tekn doktor. E-post: jonas.andersson@arch.kth.se
80 Referenser: Abramson, M., & Niedomysl, T. (2008). Äldre personers flyttningar och boendepreferenser. [Older persons' housing preferences and changes of housing]. Stockholm: Äldreboendedelegationen. ddl Andersson, J. E. (2005). Rum för äldre. Om arkitektur för äldre med demens eller somatisk sjukdom. (Space for ageing. On architecture for elderly people suffering from dementia or somatic diseases). Stockholm: Royal Institute of Technology, KTH. Andersson, J. E. (2011). Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment (Vol. Doctoral thesis). Stockholm: School of Architecture, Dpt Architecture and the Built Environments, Royal Institute of Technology, KTH. Andersson, J. E., & Rönn, M. (2012a). Projektredovisning: Arkitektur för Bo bra på äldre dar. En utvärdering av tre arkitekttävlingar i Burlöv, Gävle och Linköping (in press). In press. Stockholm: In press. Andersson, J. E., & Rönn, M. (2012b). Projektredovisning: Entreprenadtävlingen i Karlskrona, en utvärdering av prekvalificeringen.. In F. T. XXX (Ed.). Stockholm: Arkitekturskolan, KTH, Kungl. Tekniska Högskolan.. Barnard, Y., Bradley, M. D., Hodgson, F., & Lloyd, A. D. (2013). Learning to use new technologies by older adults: perceived difficulties, experimentation behaviour and usability. Computers in Human Behavior, 29(2013), Berthoz, A. (1997). Le sens du mouvement. Paris: Odile Jacob. Bruus, P. (2004). Om den "lille" socialreform i 1920'erne. In N. Ploug, I. Henriksen & N. Kaergård (Eds.), Den danske velfaerdssstats historie. Antologi. Koebenhavn: Socialforskningsinstituttet 04:18. Buttimer, A. (1980). Home, reach, and the sense of place. In A. Buttimer & D. Seamon (Eds.), The Human experience of space and place. (pp ). London: Croom Helm Ltd. Dehan, P. (2007). L'Habitat des personnes âgées, du logement adapté aux EHPAD, USLD, et unités Alzheimer. Paris: Le Moniteur. Erhvervs&Byggestyrelsen. (2010). Modelprogram for plejeboliger. In E.-o. Byggestyrelsen (Ed.). Copenhagen: Erhvervs- og Byggestyrelsen. EUROSTAT. (2011). Population at 1 january between 2000 and Hansen, T. (2008). Leve- og bomiljoeer. Copenhagen: Frydenlunds Academic. Husberg, L., & Ovesen, L. (2007). Gammal och fri. Om Vigs Ängar (appr. translation in English Being elderly and free). Simrishamn: Ängsblomman. Iwarsson, S., & Ståhl, A. (2003). Accessibility, Usability and Universal Design - Positioning and Definition of Concepts Describing Person-Environment Relationsships. Disability and Rehabilitation, 25(2), Jacelon, C. S., & Hanson, A. (2013). Older adults' participation in the development of smart environments: an integrated review of the literature. Geriatric Nursing, 34(2013), Jensen, P. H. (1998). Velfaerdsstatens variationer, dynamikker og effekter [Variations, dynamics and effects of the welfare state]. In J. Lauersen, N. W. Olesen, T. B. Olesen, K. Petersen & M. Rasmussen (Eds.), Den nationale velfaerd? Den danske velfaerdsstat i international belysning [The national welfare? The Danish welfare state in an international context] (pp ). Aarhus: Aarhus Universitetsforlag. Jonasen, V. (2004). Den kommunale danske velfaerdsstat - gennem fire socialreformer og fire mellemtider. In N. Ploug, I. Henriksen & N. Kaergård (Eds.), Den danske velfaerdsstats historie. Koebenhavn: Socialforskningsinstittutet. Klencklen, G., Després, O., & Dufour, A. (2012). What do we know about aging and spatial cognition? Reviews and perspectives.. Ageing Research Reviews, 11(2012),
81 Referenser: Kolb, B., & Whishaw, I. (2002). Cerveau et Comportement. (J. Cassel & H. Jeltsch, Trans. 1 edition, translation into French from English ed.). Bruxelles: De Boeck et Larcier, SA. Konkurrenceudvalget. (2001). Registrant. Arkitektkonkurrencer In D. A. L. Konkurrenceudvalget, Akademisk Arkitektforening (Ed.). Koebenhavn: Dansk Arkitekters Landsforbund, Akademisk Arkitektforening. Lawton, M. P., & Nahemow, L. (1973). Ecology and the aging process. The psychology of adult development and aging. In C. Eisdorfer & M. P. Lawton (Eds.), The Psychology of Adult Development and Aging (pp ). Washington D.C: American Psychological Association. Modig, A. (2012). Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen. En kartläggning av samtliga Sveriges kommuner. [Welfare technology in eldercare. A survey of implementation in all of the Swedish municipalities]. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet, HI [Swedish Institute for assistive technology, SIAT]. Möller, K., & Knudstrup, M. A. (2008). Trivsel & plejeboligens udformning. Odense: Syddansk Universitetsforlag. NBHW. (2010). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Stöd för styrning och ledning (National guidelines for care and caring of a person with dementia Support to guidance and management). In N. Socialstyrelsen (National Board of Health and Welfare (Ed.). Stockholm: Socialstyrelsen (National Board of Health and Welfare, NBHW). Norberg-Schulz, C. (1971). Existence, Space & Architecture. London: Studio Vista. Pallasmaa, J. (2001). Space, Place, Memory and Imagination. The temporal dimension of existential space. In M. Treib (Ed.), Spatial Recall. Memory in architecture and landscape (pp. pp ). New York and London: Routledge. Rahm_Hallberg, I. L. (2008). Äldres boende ur ett vård- och omsorgsperspektiv. Stockholm: Äldreboendedelegationen. Rahm_Hallberg, I. L., & Hellström, Y. (2001). Perspectives of elderly people receivng home help on health, care and quality of life. Health and Social Care in the Community, 9(2), pp Regnier, V. (2002). Design for Assisted Living. Guidelines for Housing the Physically and Mentally Frail. New York: Wiley & Sons Inc. SPRI. (1980). Lokala sjukhem. Åtta förslag till en bättre vård- och arbetsmiljö inom långtidssjukvården. Spris arkitekttävling 1979/ 80 - inköpta och bearbetade förslag. [Lokal nursing homes. Eight proposals to an improved care and work environment for buildings intended for long-term care. The SPRI architectural competition in : purchased and revised proposals]. Stockholm: SPRI, Sjukvårdens Planerings- och Rationaliseringsinstitut [Institute for the Planning and Rationalisation of Health and Social Welfare Services]. Svensson, T. (1996). Competence and quality of life: theoretical views of biography. In J. E. Birren, G. M. Kenyon, J.-E. Ruth, J. J. F. Schroots & T. Svensson (Eds.), Aging and Biography: Explorations in Adult Development. New York: Springer Publishing Company, Inc. Vestergaard, H. (2004). Boligpolitik i velfaerdsstaten. In N. Ploug, I. Henriksen & N. Kaergård (Eds.), Den danske velfaerdsstats historie. Antologi. Koebenhavn: Socialforskningsinstittutet. Länkar: Fremtidens Plejehjem, Aalborg Kommune: Homonculus:
The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for
The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for an Empathic Architecture Jonas E Andersson, arch SAR/ MSA, Ph D The School of Architecture and the Built Environment The Royal Institute of Technology
Läs merFöreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014
Research project Föreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014 Conceiving residential care homes in a life course perspective; aesthetical and ethical principles
Läs merGoda boendemiljöer. tekn doktor, arkitekt SAR/ MSA
Goda boendemiljöer med vård och omsorg för det sköra åldrandet Jonas E Andersson tekn doktor, arkitekt SAR/ MSA ÖP seminarium Waxholm kommun den 10 april 2014, kl 08.30 12.00 WAXHOLM KOMMUNHUS Ädelreformen
Läs merKulturarv & Universell Tillgänglighet utveckling av tillgänglighetstänkandet
Kulturarv & Universell Tillgänglighet utveckling av tillgänglighetstänkandet Jonas E Andersson, arkitekt SAR/ MSA, Ph D, utredare CERTEC, Lunds Universitet & Riksantikvarieämbete, RAÄ Lund 22 oktober 2015
Läs merKan man designa en personcentrerad miljö?
Kan man designa en personcentrerad miljö? Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Vårdmiljö, vård och omvårdnad
Läs merMetoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön
Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se
Läs merTHE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON
Läs merHelle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Läs merDen fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens
Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens Helle Wijk Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merDefinitioner. IT och funktionshindrade. Hur uppstår ett handikapp? Olika typer av funktionshinder. Synskador. Synskador och IT
IT och funktionshindrade Fredrik Winberg, MDI/CSC, KTH Stig Becker, Hjälpmedelsinstitutet Definitioner Skada en faktisk skada, sjukdom eller annan störning som ger en nedsatt fysisk eller psykisk funktion.
Läs merContemporary architectural thinking for the Nordic frail ageing process.
Compact living or space for ageing comfortably? Contemporary architectural thinking for the Nordic frail ageing process. Jonas E Andersson tekn doktor, arkitekt SAR/ MSA 30,0% 11 % 15 % 19 % 21 % 28 %
Läs merDesigna en personcentrerad miljö
Designa en personcentrerad miljö Helle Wijk, legitimerad sjuksköterska, docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs universitet. Hälsa och ohälsa Hälsa sker inuti människan
Läs merHört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics
Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet
Läs merWhy WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency
Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration
Läs merAgenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?
Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här
Läs merFler äldre-äldre i vården
Fler äldre-äldre i vården Om behovet av att prioritera Mats Thorslund Aging Research Center Starting points More and more elderly people 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Men
Läs merDeltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng
Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?
Läs merHjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström
Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd Doktorand: Huvudhandledare: Handledare: Katarina Baudin Christine Gustafsson Maria Mullersdorf Angelina Sundström Doktorandprojektet Övergripande syftet är att
Läs merANVÄNDBARHET AV TESS-NH, SOM ETT MÄTINSTRUMENT, FÖR UTVÄRDERING AV DEN FYSISKA MILJÖN I ETT ÄLDREBOENDE I JÄRFÄLLA KOMMUN
författare:jila TAHMURESI GRANÄNGSRINGEN 20 13544 TYRESÖ EMAIL: jita_art@yahoo.se ANVÄNDBARHET AV TESS-NH, SOM ETT MÄTINSTRUMENT, FÖR UTVÄRDERING AV DEN FYSISKA MILJÖN I ETT ÄLDREBOENDE I JÄRFÄLLA KOMMUN
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Läs merOm äldres möjligheter till upplevelse i utemiljön. En fallstudie vid äldreboenden Anna Bengtsson
Om äldres möjligheter till upplevelse i utemiljön En fallstudie vid äldreboenden Anna Bengtsson Utemiljö för äldre Vilka? Varför? Hur? Äldre personer på särskilda boenden Ålder 65+ Varierande förmågor
Läs merKunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden
Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic
Läs merHur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin
Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin Forskningsprojekt Huvudman är Högskolan Dalarna Finansieras av Högskolan Dalarna, forskningsprofilen
Läs merFysisk aktivitet och hjärnan
1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt
Läs merKlicka här för att ändra format
på 1 på Marianne Andrén General Manager marianne.andren@sandviken.se Sandbacka Park Högbovägen 45 SE 811 32 Sandviken Telephone: +46 26 24 21 33 Mobile: +46 70 230 67 41 www.isea.se 2 From the Off e project
Läs merLivsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre
Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet
Läs merKursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1
Kursplan FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1 Accounting and Control in Global Enterprises 15 Higher Education Credits *), Second Cycle
Läs merVad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid
Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid 2017-10-19 2 Programmering i skolan 2017-10-19 3 Lgr 11 (rev. 2017) Arbetssätt för utveckling
Läs merOLIKA STRATEGIER VID VÅRD AV PERSONER MED DEMENS
OLIKA STRATEGIER VID 1 2 3 4 5 6 7 8 Athlin E (1988) Nursing based on an interaction applied to patients with eating problems and suffering from Parkinson s disease and dementia. Umeå: University Medical
Läs merIT och funk0onshinder
IT och funk0onshinder Jan Gulliksen Gulan Professor i Människadatorinterak0on, Uppsala universitet ( dec 2009) KTH (feb 2009 ) 1 MDI i Uppsala studerar datorstöd i arbetslivet Vård- och omsorgarbete Administrativt
Läs merThe Swedish Family Care Competence Centre
The Swedish Family Care Competence Centre ELIZABETH HANSON & LENNART MAGNUSSON Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Our mandate Create a national overview of the area family care of older people
Läs merUtrymningshissar och utrymningsplatser utifrån de utrymmandes perspektiv. kristin andrée
Utrymningshissar och utrymningsplatser utifrån de utrymmandes perspektiv kristin andrée institutionen för bygg- och miljöteknologi LundS UNIVERSITET Utrymningshissar och utrymningsplatser utifrån de utrymmandes
Läs merAlla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method
Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Goal Bring back the experiences from the international work of Kalmar
Läs merGoals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")
Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen") 1 1. Mål för doktorsexamen 1. Goals for doctoral exam Kunskap och förståelse visa brett
Läs merDigitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE CEPI konferens 14 mars 2018 Lund Katarina Grim, doktorand Petra Svedberg, Professor i Omvårdnad Varför delat beslutsfattande? Investera
Läs merThe Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT
The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic
Läs merHealth café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
Läs merSett i ett europeiskt perspektiv
ÄLDREBOENDE Om knappt tio år är mer än var fjärde svensk en 65-plussare. Arkitekter och byggbranschen står inför utmaningen att ta fram ett bra och tryggt boende för äldre, anpassat även för kognitiva
Läs merQuestionnaire on Nurses Feeling for Hospital Odors
J. Japan Association on Odor Environment Vol. -1 No. 0,**0 437 *, ** * * Questionnaire on Nurses Feeling for Hospital Odors Tomoyo ITAKURA*, **, Megumi MITSUDA*, Takuzo INAGAKI*,,/. + +-/ 13.+... + +,,
Läs merBarn och unga i samhällsplaneringen
Barn och unga i samhällsplaneringen Utgångspunkter i arbetet FN:s konvention om barns rättigheter Demokratiaspekter i den fysiska planeringen Ta tillvara lokal kunskap för bättre planering och god bebyggd
Läs merENDAST ETT FATAL PLATSER KVAR
o ENDAST ETT FATAL PLATSER KVAR SEMINARIUM PÅ VIGS ÄNGAR 13-14 OKTOBER ARKITEKTUR FÖR ETT ÅLDRANDE SAMHÄLLE Ett nytt förhållningssätt till arkitektur och omsorg för äldre; Vård- och omsorgsfilosofi, värdegrund
Läs merInnovation och Entreprenörskap på Landsbygden
CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se
Läs merKursplan. FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Leadership and Organisational Behaviour
Kursplan FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Leadership and Organisational Behaviour 7.5 Credits *), First Cycle Level 1 Mål Efter genomförd kurs skall studenterna
Läs merEtt hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch
Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree
Läs merMaya Kylén,PhD Foto:Johan Bävman
Yngre äldres upplevelser av hemmet & hälsa Maya Kylén,PhD Maya.kylen@med.lu.se Foto:Johan Bävman Center for Ageing and Supportive Environments (CASE) Tvärvetenskapligt forskningscentrum Medicinska fakulteten,
Läs merUtmaningar och möjligheter vid planering, genomförande och utvärdering av förändringsarbete i organisationer
www.uea.ac.uk/eco Utmaningar och möjligheter vid planering, genomförande och utvärdering av förändringsarbete i organisationer Arbets- och miljömedicinskt vårmöte, Göteborg, 2019-05-17, kl 12.30-14.00
Läs merTrygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr
Trygg stödjande miljö Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr Gun Aremyr och Helle Wijk Leg. Sjuksköterska, Universitetslektor, Doktor i Medicinsk vetenskap, Docent i omvårdnad Hjälpmedelsinstitutet och
Läs merKonferens: ARBETE I KONTORSMILJÖ & FYSISK AKTIVITET PÅ JOBBET. 25 maj 2015 i UMEÅ
Konferens: ARBETE I KONTORSMILJÖ & FYSISK AKTIVITET PÅ JOBBET 25 maj 2015 i UMEÅ Christina Bodin Danielsson, Teknologie doktor Master of Architecture SAR/MSA Christina.bodin.danielsson@arch.kth.se LEDARSKAPETS
Läs merBoendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år
www.med.lu.se/case Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år MARIANNE GRANBOM, LEG. ARBETSTERAPEUT, DOKTORAND MARIA HAAK, LEG. ARBETSTERAPEUT, LEKTOR Center for Ageing and Supportive
Läs merJ. Japan Association on Odor Environment Vol. -1 No. 0,**0 431
J. Japan Association on Odor Environment Vol. -1 No. 0,**0 431 - +, +,, + 0/1 **+/ +, + TEL *12 22, 0+,, FAX *12 22,.0,1 E-mail : nob-sakai@shoin.ac.jp 432-1 0 +2, *.-, + r*.*1-0 /3., -/, +, F p.-43,-40.-4-
Läs merKursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1
Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education
Läs merInterkulturell vård och omsorg. Öncel Naldemirci
Interkulturell vård och omsorg Öncel Naldemirci Interkulturalitet Relationer och interaktioner mellan människor med olika kulturella bakgrunder. Inter: växelverkan Olika termer: mångkulturell, tvärtkulturell,
Läs merFörskola i Bromma- Examensarbete. Henrik Westling. Supervisor. Examiner
Förskola i Bromma- Examensarbete Henrik Westling Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner Ori Merom Erik Wingquist Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree Project in Architecture, First
Läs merVardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?
Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte
Läs merCancersmärta ett folkhälsoproblem?
Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
Läs merKristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH
Att välja metod några riktlinjer Kristina Säfsten TD, Universitetslektor i produktionssystem Avdelningen för industriell organisation och produktion Tekniska högskolan i Jönköping (JTH) Det finns inte
Läs merCity Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June
City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June Edward Jobson Volvo Bus Bus system Electric Hybrid Buses High Power Charging IT support
Läs merDigitalisering i välfärdens tjänst
Digitalisering i välfärdens tjänst Katarina L Gidlund professor och digitaliseringsforskare FODI (Forum för digitalisering) ÖPPNINGAR Förändra för att digitalisera Digitalisera för att förändra Skolan
Läs merStiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET
Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies
Läs merPolicy and planning processes for promoting bicycle use in Sweden Kerstin Robertson
Policy and planning processes for promoting bicycle use in Sweden Kerstin Robertson Bicycle share of trips in urban areas in Sweden
Läs merTeknik i välfärdens tjänst hinder på vägen?
Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Louise Nygård Professor i arbetsterapi Karolinska Institutet Äldrecentrums Seminarium för förtroendevalda Landstingshuset 26 april 2012 Nygård 2012 1 Tekniken
Läs merKursplan. NA3009 Ekonomi och ledarskap. 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå 1. Economics of Leadership
Kursplan NA3009 Ekonomi och ledarskap 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå 1 Economics of Leadership 7.5 Higher Education Credits *), Second Cycle Level 1 Mål Studenterna skall efter genomgången kurs: kunna
Läs merVårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga
Vårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga Susanna Nordin Skånska demensdagen oktober 2017 Begrepp Vårdmiljö Psykosocial miljö Fysisk miljö Hemmet är den plats där man kan klia sig
Läs merIDÉER OM FRAMTIDENS TRYGGHETSBOENDE
IDÉER OM FRAMTIDENS TRYGGHETSBOENDE Inga Malmqvist Arkitekt och Docent Arkitektur Chalmers Tekniska Högskola Centrum för vårdens arkitektur inga.malmqvist@chalmers.se eller kanske snarare Vad som är viktigt
Läs merMobile IT systems and home care applications
Mobile IT systems and home care applications Bengt Sandblad http://www.it.uu.se/research/hci Mobile work Mobile Mobile Mobile Digital pen IT systems for mobile work It is often important that information
Läs merMetoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd
Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11
Läs merWhy is it so costly? A hospital projects quick comparison of construction costs between Sweden, Denmark and Germany
Why is it so costly? A hospital projects quick comparison of construction costs between Sweden, Denmark and Germany Christer Hallgren Regionfastigheter Project Manager NSM Carola Joelsson Regionfastigheter
Läs merStad + Data = Makt. Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017
Smart@Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Digitaliseringsavdelningen the World s most engaged citizens Stad + Data = Makt Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017 Photo: Andreas Fernbrant Urbanisering
Läs merMultisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället
SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland
Läs merSyns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap
Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag
Läs merDETTA TRODDE DU INTE ATT VÅRDDEBATTEN SKULLE HANDLA OM! LIVING POLICY LAB ALMEDALEN 1 JULI 2019
DETTA TRODDE DU INTE ATT VÅRDDEBATTEN SKULLE HANDLA OM! LIVING POLICY LAB ALMEDALEN 1 JULI 2019 Leading Health Care är en akademisk tankesmedja för fördjupad dialog om framtidens hälsa, vård och omsorg.
Läs merTEACHING AND LECTURING
Anu Muhonen, PhD Assistant Professor, Director of Finnish Studies University of Toronto TEACHING AND LECTURING GRADUATE OR POST-GRADUATE LEVEL TEACHING AND LECTURING Blogging and Vlogging in Toronto and
Läs merTOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID
TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID EGRD Workshop, Oslo 2015-06-03 CECILIA KATZEFF, ADJ. PROFESSOR IN SUSTAINABLE INTERACTION DESIGN INTERACTIVE SWEDISH ICT AND CESC, KTH SOME FACTS Founded in1998.
Läs merSamhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users
Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Har vägledning någon effekt? - Voice of Users Jag tänker Jag tycker Jag tycker Jag tänker Voice of users - bakgrund Nordiskt forskningsprojekt
Läs merImplementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst
Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Professor II Högskolan Stord/Haugesund Docent,
Läs merMethods to increase work-related activities within the curricula. S Nyberg and Pr U Edlund KTH SoTL 2017
Methods to increase work-related activities within the curricula S Nyberg and Pr U Edlund KTH SoTL 2017 Aim of the project Increase Work-related Learning Inspire theachers Motivate students Understanding
Läs merMeta-analysis of the relevance of the physical urban environment for bicycling
Meta-analysis of the relevance of the physical urban environment for bicycling Kerstin Robertson, VTI, Sebastian Bamberg, University of Bielefeld, John Parkin, London South Bank University, Aslak Fyhri,
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO 140-7
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 140-7 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Byggstandardiseringen, BST 1999-01-15 1 1 (1+20) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT PÅ
Läs merVarför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:
Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might
Läs merProjektering av frångänglighet
SBF Seminarium om Frångänglighet 2014-12-03 Projektering av frångänglighet Elena Siré, Arkitekt SAR/MSA Certifierad sakkunnig av tillgänglighet Elena Siré Arkitekt AB Riktlinjer för tillgänglighet MFD
Läs merCHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om
Läs merArtikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
Läs merhttp://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/
Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job
Läs merVägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?
Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Annika Bay Leg.ssk Universitetsadjunkt/Doktorand Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Institutionen
Läs merThe reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils
The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils Shortly on our work Number of received pupils: - 300 for school year 2014-2015 - 600 for school year 2015-2016 - 220 pupils aug-dec 2016 - ca. 45
Läs merInternational Baccalaureate. Rolf Öberg rolf.oberg@taby.se
International Baccalaureate rolf.oberg@taby.se Open House 29 November 2011 International Baccalaureate Staff: Principal: Henrik Mattisson Head of programme: Mona Lisa Hein IB coordinator: Study councellor:
Läs merPå vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt?
På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt? Jenny Fred, lärare på Ekensbergsskolan och doktorand vid Forskarskolan
Läs merNågra ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg. Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL
Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL Disposition Den demografiska utvecklingen har konsekvenser för framtida efterfrågan
Läs merSjukvårdens processer och styrning
Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader
Läs merVåra tjänster [Our services] UMS Group Inc., All Rights Reserved
Våra tjänster [Our services] UMS Group Inc., All Rights Reserved Asset Management-projekt Utvärderingar/ Gapanalyser enligt PAS 55 eller ISO 55000 så att din organisation ser vilka delområden som kan förbättras
Läs merVISION Chalmers för en hållbar framtid
VISION Chalmers för en hållbar framtid UPPDRAG Chalmers ska vara ett utåtriktat tekniskt universitet med global attraktionskraft som bedriver internationellt erkänd utbildning och forskning, kopplad till
Läs merThe cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.
Swedish disability policy -service and care for people with funcional impairments The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. The
Läs merHållbar utveckling i kurser lå 16-17
Hållbar utveckling i kurser lå 16-17 : Jag tillhör akademin / My position is in the School of Jag tillhör akademin / My position is in the School of Humaniora och medier / Humanities and Media Studies
Läs merAnvändning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning
Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning Internationaliseringsdagarna 2016 2016-11-02 Anders Clarhäll Participant Report Form Identification of the Participant and General Information (Motivation)
Läs merHar vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning?
Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning? Helle Wijk, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Hälsofrämjande vårdmiljöer Forum för vårdbyggnad
Läs mer