Att förebygga diskriminering - ett aktivt förändringsarbete

Transkript

1 Att förebygga diskriminering - ett aktivt förändringsarbete Diskrimineringsombudsmannen (DO), 2016 Johanna Kumlin

2 Socialfondsprojekten ska utgå ifrån följande horisontella principer: Jämställdhet mellan män och kvinnor. Tillgänglighet för personer med funktionshinder. Hållbar utveckling, likabehandling och ickediskriminering. Principerna är viktiga för att nå målet om ett hållbart och inkluderande arbetsliv och ska vägleda projekten från början till slut. Sida 2

3 vi har sett ett skifte i hur diskriminering verkar på en arbetsplats. I och med att traditionella sociala normer som tillåter öppen rasism och segregering ger vika för en modern jämlikhetsnorm, [ ] verkar diskriminering på arbetsplatserna idag mer sällan i form av offentlig policy eller isolerade och identifierbara beslut att exkludera och mer i [ ] form av en flytande process beståendes av interaktion, uppfattningar, utvärderingar och tilldelning av möjligheter. [ ] Diskriminering har smugit sig in i det vardagliga tänkandet om värde [ ] och befinner sig // bakom den mest ärliga tilltron till jämlikhet Citat (egen översättning) från sid 91 i Tristin K. Green (2003) Discrimination in Workplace Dynamics: Towards a Structural Account of Disparate Treatment Theory, Harvard Civil-Rights-Civil Liberties Law Review 38, Sida 3

4 Målsättning Reflektion i handling Reflektion över handling Sida 4

5 Har du och din organisation vad som krävs? Kunskap Förmåga Vilja Delaktighet Sida 5

6 Kunskap för att skapa förmåga Sida 6

7 Diskrimineringslagens två delar inom arbetslivet Del 1 (kap. 2) Förbud mot diskriminering och trakasserier som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna Del 2 (kap. 3) Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, och religion eller annan trosuppfattning Sida 7

8 Exempel på diskriminering; domar och förlikningar En läkare nekar en kvinna vård när hon av religiösa skäl inte ville hälsa genom att skaka hand med honom (dom, överklagad). Ett landsting upphandlar ett nytt transportföretag som valde att inte anställa en gravid kvinna, trots att hon hade flerårig erfarenhet hos den tidigare leverantören (dom). Försäkringskassan nekar sjukpenning till gravida kvinnor som fått nedsatt arbetsförmåga som följd av graviditetsrelaterade besvär (förlikning, tidigare domar) En kommunen tvångsomhändertog ett barn till en mamma med psykisk funktionsnedsättning utan att ha utrett mammans föräldraförmåga (dom) En hyresvärd tar ut en oskäligt hög hyra av en flyktingfamilj som följd av deras etniska tillhörighet (dom, hänvisad av kommunen) Sida 8

9 Exempel på kunskap om ojämlikheter Var 10:e kvinna anger att de under senaste året har utsatts för trakasserier på grund av kön från chefer eller arbetskamrater (SCB 2014; jf LO 2015) En norsk studie visar att 55 procent av de kvinnliga och 22 procent av de manliga arbetstagarna som har barn har upplevt en eller flera former av diskriminering i anslutning till en graviditet eller föräldraledighet (TNS Gallup 2014) Personer med svenskt klingande namn har en större chans att kallas till jobbintervju än personer med afrikanskt eller arabiskt klingande namn, givet allt annat lika (Bursell 2012) Kvinnor är oftare än män överkvalificerade i sina jobb (SOU 2001:53) Personer med kvalifikationer från andra länder erfar sämre chans att kallas på jobbintervju än de med kvalifikationer från Sverige (Bursell 2012) Sida 9

10 Anmälningar synliggör diskriminering

11 Delar av mönster en analys av upplevelser av diskriminering och diskriminerande processer Syfte Fördjupa förståelsen för diskriminering som samhällsföreteelser genom att synliggöra mönster i individers upplevelser av diskriminering och vilka former diskriminering upplevs anta Ge en deskriptiv översikt av mönster i anmälningarna som inkommer till DO Analys av 812 anmälningar som kom in till DO under perioden jan-juni 2012 Sida 11

12 Övergripande frågeställningar Att söka mönster i vad anmälarna upplever orsakar att de har blivit diskriminerade, hur händelseförloppen till de upplevda diskriminerande händelserna beskrivs, vilka sociala sammanhang de anmälda händelserna utspelar sig i och vilka aktörer som beskrivs vara inblandade. Sida 12

13 Utdrag ur en anmälan Sida 13

14 Jag har utsatts för en rad systematiska diskrimineringar vid tjänstetillsättningar på [företaget] under 10 års tid när jag har försökt stöta på att mina [anmälda] ärenden ska drivas, så har jag utsatts för mycket grova trakasserier med mera på [företaget]. Jag utsattes från början för en mycket rå sexuell jargong i t ex. förråd med mera, och blev även tillsagd på skarpen av mina manliga kollegor att inte jobba för hårt, då jag tydligen fick männens arbete att framstå i sämre dager. Gruppen utförde så lite arbetet som möjligt på dagarna...eftersom jag var ensam kvinna i gruppen så höll jag en mycket låg profil och försökte istället hjälpa mina manliga kollegor att få fina [arbetsuppdrag] istället. [Ett år] upptäckte jag att jag och flera kvinnor, låg ca kr lägre i lön än männen i företaget. Inga kvinnor utsågs heller inte till de nya tjänsterna [som] genererade en löneökning. Att jag hade ifrågasatt männens tjänster och löner spreds nu mycket snabbt på företaget, och det var här som trakasserierna mot mig började på allvar och jag började bli utsatt för hånfulla nedvärderande kommentarer om min person t ex. att jag måste vara lesbisk, ingen riktig kvinna, att jag var dum i huvudet, idiot, med mera. Jag blev ständigt avbruten på möten om jag försökte säga något, hånad, och även ignorerad och utfryst i olika sammanhang. Sida 14

15 Några övergripande mönster De anmälda händelserna upplevs inte vara unika eller kan förklaras med individuella brister, utan beskrivs ofta ha sin grund i systematiska och strukturella problem (t ex jargonger, regler) Diskriminering upplevs ofta uppstå i processliknande skeenden över tid i en komplex växelverkan mellan subtila och öppna, samt formella och informella, handlingar och strukturer Diskriminering upplevs ofta uppstå som följd av att bli tillskriven negativa stereotypa egenskaper, vilket leder till avsaknad av eller brister i en bedömning av anmälarens individuella förutsättningar och behov Formerna för diskriminering påverkas av samspelet mellan det sociala sammanhanget och individer och deras handlingsutrymme Sida 15

16 Utdrag ur en anmälan Sida 16

17 Exempel från arbetslivet samma dag som jag var på gyn, säger [chefen] upp mig. Han hade ingen motivering till min uppsägning, jag frågar flera gånger om jag har gjort något fel eller misskött mig. Det hade jag inte sa [chefen]. Jag skulle bara respektera hans beslut. // Dagen efter får jag reda på att de har anställt ytterligare en kille //. Jag blir då arg och ledsen för att det känns som om jag har blivit orättvist behandlad och uppsagd för att jag är tjej. Många av mina kollegor // har sagt att de misstänker att de sa upp mig för att jag är tjej och att mitt gyn-besök kunnat peka på eventuell graviditet. De ska tydligen ha gjort samma sak mot andra kvinnor. Sida 17

18 Exempel från arbetslivet [jag] blev utsatt för personlig granskning av kommunfullmäktiges ledamot //. Hon ställde frågor om mitt privatliv och trosuppfattning i anslutning till mitt arbete som ungdomsledare på föreningen. Det nystades i att jag är en radikal muslim och att jag påverkar ungdomarna. Detta fann jag mycket kränkande. // Detta sades rakt ut, att jag påverkat verksamheten i ett nytt, religiöst syfte. Frågorna gällde min frus klädsel, mitt skägg och mitt sätt att hälsa. Det var förnedrande och så långt ifrån sanningen som man kan komma. Sida 18

19 Exempel från arbetslivet Vid ett tillfälle visade en medarbetare en film/video i mobilen, där visades en bönestund i en moské i Irak / / Strax därefter kom amerikanska soldater in i moskén och sköt de bedjande irakierna. Alla medarbetare inklusive arbetsledaren [Namn] tyckte att det var jätteroligt och skrattade åt irakierna som blev mördade av amerikanska soldater. Alla skrattade för att det var ett roligt klipp tyckte de, och tittade på [Anmälaren]. För [Anmälaren] var det inte roligt alls, då blev han ännu en gång påmind om krig, förödelse, sin kidnappning och lidande i Irak. [Anmälaren] gick ut ur matrummet utan att säga ett ord, för att [Anmälaren] har förstått att det inte hjälper att ens försöka förklara något. Sida 19

20 Utdrag ur anmälningar mot AF Sida 20

21 Under min kurstid undrade kursansvarig på arbetsförmedlingen och läraren i kursen hur jag kunde praktisera när jag bär de här kläderna. I kursen ingick 4 veckors praktik och alla fick ha önskemål om vart vi ville praktisera. Jag förklarade att jag byter om mina kläder på arbetsplatsen till arbetskläder, men jag måste och vill bära mina traditionella kläder utanför arbetet. // Vecka 35 delade läraren alla praktikplatser, förutom mig och förklarade att ingen [arbetsgivare] ville ta emot mig pga mina kläder. // Då fick jag vara i kurslokalerna och städa, där det inte fanns mycket att göra och hade heller ingen möjlighet till jobb som de andra hade. Sida 21

22 På eftermiddagen när jag försökte vad jag kunde för att sköta mina uppgifter på bästa sätt blev jag bemött med hån och tråkigheter från de svenska kockarna i köket. Dom talade engelska med mig trots att jag förklarade för dom att jag talar svenska. Jag hörde dom beklaga sig över mig genom att hävda att jag liksom andra hjälpredor som dom beskrev som svartingar som bara pratar engelska. Detta sades bakom min rygg på svenska. Under dagens lopp hann jag få så mycket ovett och nedsättande värderingar från kockarna att jag till slut började känna mig kränkt. // Eftersom jag kände mig så pass kränkt av bemötandet så kände jag att jag varken vågade eller orkade gå tillbaka till restaurangen. Så påföljande dag vände jag mig till min handläggare / /. Han meddelade mig kort att eftersom jag inte gick tillbaka påföljande arbetsdag så skulle min jobb- och utvecklingsgaranti återkallas / /. Jag försökte förmedla vad jag varit med om men [Handläggaren] var helt ointresserad och hade ingen förståelse för vad som hade hänt. //Det som verkligen fick mig att känna mig ytterligare kränkt och ledsen och besviken var [Handläggarens] totala likgiltighet inför min situation och av mina upplevelser. Jag kan inte förlika mig med att en person i den ställningen ska vara så totalt ointresserad av vad hans kunder eller klienter får vara med om i sina försök att komma ut på arbetsmarknaden. Sida 22

23 det är oerhört lätt att // [cheferna] lägger hela ansvaret på individen. Det handlar om strukturella problem och en synsätt som genomsyrar hela [myndigheten]. Sida 23

24 Analytiskt verktyg för att skapa förståelse för hur ojämlikheter (åter)skapas i organisationer Öppna och mera formella strukturer och beteenden, så som arbetsordning, fördelning av arbetsuppgifter, lönesättande kriterier, resursfördelning, etc. Symboler, föreställning, normer och liknande som legitimerar ordningen, så som vem/vilka har status, etc. Informella och ofta subtila interaktionsmönster som (re)producerar struktur och symboler, så som jargonger, vem som får ordet, hur möten hålls, etc. Individens handlingsutrymme och anpassningsstrategier, så som språkanvändning, val av identitetsmarkörer, aspirationer, etc. Inspirerat av Inequality regimes, av Joan Acker (2006) Sida 24

25 Subtil diskriminering är nu det främsta ramverket för segregation i USA. Författaren hävdar att ramverket består av mikro-ojämlikheter : till synes små händelser som ofta är flyktiga och svåra att bevisa, händelser som är dolda, ofta oavsiktliga, ofta oigenkända för utövaren. // Fördomarnas mekanismer mot personer som uppfattas som avvikande är vanligtvis små i naturen, men inte triviala i dess konsekvenser. De är särskilt kraftigt verkande sammantaget. // Mikroojämlikheter verkar både exkluderande för personer som [uppfattas som] avvikande samt genom att göra dessa människor mindre självsäkra och mindre produktiva. Citat (egen översättning) från sid. 153 i Mary P. Rowe (1990) Barriers to Equality: The Power of Subtle Discrimination to Maintain Unequal Opportunity, Employees Responsibilities and Rights Journal 3 (2): Sida 25

26 Slutreflektioner Delar av mönster Att ensidigt söka förklaringar hos enskilda individer eller händelser kan leda till att man behandlar symtomen och inte kommer åt grundorsakerna Diskriminering uppstå ofta i former som gör det svårt att peka på enskilda händelser eller tidpunkter när de diskriminerande handlingarna inträffat För att förstå och kunna motverka diskriminering bör man inte se för ensidigt på enstaka händelser eller individuella problem. Se även till det sociala sammanhanget och till de sociala processer som människor befinner sig i Sida 26

27 Mötas av hinder Analys av 485 anmälningar Funktionsnedsättning Upplevda hinder i samhället: Bristande tillgänglighet Brister i individuella stödet Brister i kunskap och förståelse Normer om människor som funktionsfullkomliga Hinder uppstår i samspelet mellan individer och samhället Sida 27

28 Mönster i orsakerna till upplevelsen av diskriminering: Att människor handlar utifrån negativa stereotypa föreställningar och okunskaper om personer med funktionsnedsättning eller om olika typer av funktionsnedsättningar. Bristande tillgänglighet och avsaknad av stöd eller hjälpmedel. Att anmälarna inte får tillgång till de rättigheter eller stöd som de anser sig ha rätt till. Sida 28

29 Anställda sitter ofta och pratar men jag är inte välkommen för de kallar inte på mig. En dag gick jag till rummet där anställda satt tillsammans, jag fråga vänligt om de hade ett möte, för det vill ja inte missa. Svaret kom från XX att de sitter och är allmänt trevliga. Jag stod kvar men ingen pratade med mig Landstinget är enligt Hälso- och sjukvårdslagen skyldig att erbjuda tolk till döva, dövblinda och hörselskadade boende inom landstinget. Trots detta fick jag inte tolk. Jag känner mig diskriminerad och fråntagen möjligheter att vara delaktig i samhället. Sida 29

30 Förmåga för att kunna förändra Sida 30

31 Från plan till praktik Studie om möjligheter och utmaningar i arbetet om lika rättigheter och möjligheter 30-tal djupintervjuer med arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter och utbildningsanordnare Utmaningar och framgångsfaktorer Sida 31

32 Nyckelord i ett förändringsarbete för att motverka diskriminering Riktade insatser Externt tryck/efterfrågan Internt tryck/efterfrågan Ansvarstagande och mandat Systematik Strukturerat arbete Sida 32

33 Kunskap, struktur, ansvarstagande och systematik Finns nödvändig kunskap i organisationen? Följer ledningen upp arbetet så att det finns tillräckligt med resurser? Har personer som arbetar med frågorna mandat att genomföra åtgärder? Är arbetet integrerat i de interna uppföljningsprocesserna? Är arbetet förankrat hos personalen? Sida 33

34 Övriga studier om arbetet för lika rättigheter och möjligheter Göra saker rätt eller göra rätt saker? Policydokument och handlingsplaner som symbolik för en jämlik organisation? Genomförs handlingsplanerna? Rädslan att vara den som diskriminerar hämmar kritisk självreflektion Oreflekterade och omedvetna föreställningar om exempelvis kön/genus bromsar förändring Hantera motstånd och målkonflikter Mångfaldshandläggares prägling av implementeringen Sida 34

35 Diskussion Väcker detta några tankar kring hur du/ni kan tänka eller göra i arbetet med att motverka diskriminering i ert uppdrag? Väcker detta några tankar kring hur du/ni kan bidra till arbetet med de horisontella principerna? Hur tänker du/ni kring likabehandling och ickediskriminering i arbetet med att uppnå en hållbar utveckling? Är det samma sak? Har er organisation nödvändig vilja, kunskap och förmåga att kunna motverka diskriminering? Övriga reflektioner? Sida 35

36 Tack! Vid frågor, kontakta mig på