ATT SAMTALA OM SEXUALITET MED PATIENTER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT SAMTALA OM SEXUALITET MED PATIENTER"

Transkript

1 ATT SAMTALA OM SEXUALITET MED PATIENTER SJUKSKÖTERSKANS FÖRHÅLLNINGSSÄTT EN LITTERATURSTUDIE MALIN HALLIN LINNEA STENKIL Examensarbete i omvårdnad 61-90hp Sjuksköterskeprogrammet juni 2017 Malmö Högskola Hälsa och samhälle Malmö

2 ATT SAMTALA OM SEXUALITET MED PATIENTER SJUKSKÖTERSKANS FÖRHÅLLNINGSSÄTT EN LITTERATURSTUDIE MALIN HALLIN LINNEA STENKIL Hallin, M & Stenkil, L. Att samtala om sexualitet med patienter. Sjuksköterskans förhållningssätt. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, Bakgrund: Sexualitet är ett grundbehov hos människan och en lika viktig aspekt av livet som något annat. Sexualiteten påverkar människans tankar, handlingar och känslor och är alltså starkt förknippat med upplevelsen av både psykisk och fysisk hälsa. Därför bör samtal om sexualiteten och sexuell hälsa vara en naturlig och självklar del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete och den personcentrerade vården vid sjukdom. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans förhållningssätt till att samtala om sexualitet med patienter vid sjukdom. Metod: En litteraturstudie där studier med kvalitativ ansats granskades för att besvara syftet. Databaserna PubMed, PsycINFO och CINAHL användes vid litteratursökningen. Efter en kvalitetsgranskning ansågs tio artiklar ha god kvalité och en dataanalys utfördes sedan. Resultat: Två övergripande teman framträdde vid analysen, där det första temat belyste att sexualitet som ämne är ett känsligt och tabubelagt. Det andra temat belyste att sexualitet inte är en prioritet i det dagliga omvårdnadsarbetet. Konklusion: Sammanfattningsvis framkom det att sjuksköterskan ofta undviker att samtala om sexualiteten med patienter och att sjuksköterskan är dåligt förberedd i att adressera ämnet. Det är viktigt att se över hur mycket ämnet sexualitet berörs under grundutbildningen för sjuksköterskor. Utbildning i hur sexualiteten kan påverkas av olika sjukdomstillstånd samt träning i att samtala om sexualitet på ett naturligt sätt borde vara en grundläggande del i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Nyckelord: förhållningssätt, patienter, samtal, sexualitet, sjuksköterska.

3 TO TALK ABOUT SEXUALITY WITH PATIENTS NURSES PERCEPTIONS A LITERATURE REVIEW MALIN HALLIN LINNEA STENKIL Hallin, M & Stenkil, L. To talk about sexuality with patients. Nurses perceptions. A literature review. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of care science, Background: Sexuality is a basic need for people and an equally important aspect of life as anything else. Sexuality affects human thoughts, actions and feelings and is therefore strongly associated with the experience of both mental and physical health. Therefore, conversations about sexuality and sexual health should be a natural and obvious part of the nurses nursing work and the person-centered care Aim: The aim was to highlight nurses attitudes to talk about sexuality with patients with a disease. Method: A literature study where qualitative studies were examined to answer the purpose. PubMed, PsycINFO and CINAHL databases were used in the literature search. Following a quality review, ten articles were considered to be of good quality and a data analysis was then conducted. Result: Two overall themes emerged from the analysis, in which the first theme highlighted that sexuality, as a subject is a sensitive and taboo. The second theme highlighted that sexuality is not a priority in daily care work. Conclusion: In conclusion, it was found that the nurse often avoids talking about sexuality with patients and that the nurse is poorly prepared to address the subject. It is important to review how much the subject of sexuality is addressed during basic education for nurses. Education in how sexuality can be influenced by various states of illness and training in talking about sexuality in a relaxed way should be fundamental in the general nurses work. Keywords: conversation, nurse, patient, perception, sexuality.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION) 5! BAKGRUND) 5! Sexualitet)och)sexuell)hälsa) 5! Patientens)sexualitet)vid)sjukdom) 5! Modeller)som)verktyg)för)sjuksköterskan) 6! Dokumentationsmodellen!VIPS! 6! Sjuksköterskans)förhållningssätt) 7! PROBLEMFORMULERING) 8! SYFTE) 8! METOD) 8! Syftesformulering) 9! Inklusions4!och!exklusionskriterier! 9! Databaser)och)sökord) 9! Datainsamling) 10! Granskning)av)artiklar) 10! Dataanalys) 11! RESULTAT) 12! Att)samtalet)om)sexualiteten)prioriteras)inte)i)det)dagliga)omvårdnadsarbetet) 13! Sexualitet!inte!är!en!prioritet! 13! Arbetsmiljön!spelar!roll! 13! Att)samtala)om)sexualitet)är)svårt)och)tabubelagt) 14! Sexualitet!är!ett!känsligt!ämne! 14! Patienten!och!patientgruppen! 15! Ansvarsområde!och!kunskapsbrist! 15! DISKUSSION) 17! Metoddiskussion) 17! Syftesformulering! 17! Inklusions4!och!exklusionskriterier! 17! Databaser!och!sökord! 18! Granskning!av!artiklar! 18! Dataanalys! 19! Resultatdiskussion) 19! KONKLUSION) 20! FÖRSLAG)PÅ)FÖRBÄTTRINGSARBETE)OCH)KVALITETSUTVECKLING) 21! REFERENSER) 22! BILAGOR) 25!

5 INTRODUKTION Flertalet personer ser på sin sexualitet som en viktig del av sina liv. Alla ska ha möjlighet att uttrycka sin sexualitet och sitt behov av närhet oavsett sjukdom. Att våga prata om sexualitet, närhet och omvårdnadsbehov med patienten är något sjuksköterskor behöver få kunskap om för att undvika att ämnet ska kännas främmande, obehagligt eller tabubelagt. Som sjuksköterskestudenter och som blivande sjuksköterskor känns det därför viktigt att få ökad kunskap om grundutbildade sjuksköterskors förhållningssätt till att samtala om sexualitet med sina patienter. BAKGRUND Enligt världshälsoorganisationen (WHO 2017) är sexualiteten central och betydelsefull aspekt av det mänskliga livet. a central aspect of being human throughout life encompasses sex, gender identities and roles, sexual orientation, eroticism, pleasure, intimacy and reproduction. Sexuality is experienced and expressed in thoughts, fantasies, desires, beliefs, attitudes, values, behaviours, practices, roles and relationships. While sexuality can include all of these dimensions, not all of them are always experienced or expressed. Sexuality is influenced by the interaction of biological, psychological, social, economic, political, cultural, legal, historical, religious and spiritual factors. (WHO 2017). Sexualitet och sexuell hälsa WHO (2017) menar att den mänskliga sexualiteten inte är liktydigt med samlag och annat som innefattar den fysiska aktiviteten, utan sexualiteten kan liknas vid en energi som fungerar som drivkraft för människan. Sexualiteten är en drivkraft som har betydelse när människan söker kärlek, kontakt, värme och närhet och detta som i sin tur speglar människans tankar, känslor och handlingar (a.a.). När WHO (2017) beskriver sexuell hälsa innebär det inte enbart vid frånvaro av sjukdom eller skada. Sexuell hälsa innebär även att kunna bejaka sin sexualitet utan tvång, diskriminering eller våld (a.a.). Inom sjukvården har den sexuella hälsan ofta haft fokus på de fysiska problemen och mot de reproduktiva organen istället för att bredda synvinkeln till känslolivet (Hulter 2004). När en person drabbas av en sjukdom eller skada kan sexualiteten påverkas (Hulter 2004). När sexualiteten hotas eller begränsas förändras personens självbild och självkänsla (a.a.). Som Higgins m.fl. (2006) påpekar i sin studie har sjuksköterskan en unik position när det gäller att kunna ge undervisning och information angående sexuell hälsa och sexualitet (a.a.). Patientens sexualitet vid sjukdom Flertalet sjukdomar påverkar den sexuella förmågan och sexualiteten på olika sätt (Hulter 2004). En cancerdiagnos t.ex. kan ge en rad psykologiska effekter som i sin tur påverkar sexualiteten. Vanligtvis minskar den sexuella lusten och männen kan få erektionsproblematik och kvinnan lubrikationssvårigheter. Liknande 5

6 problem och svårigheter drabbar också patienter med hjärt- och kärlsjukdom. Diabetespatienter kan uppleva minskad lust och orgasmsvårigheter. Diabetisk neuropati kan påverka den sexuella aktiviteten (a.a.). I en studie gjord av Southard och Keller (2008) tar de upp att en viktig komponent som påverkar sexualiteten när en person drabbas av en sjukdom är kroppsuppfattningen. Deltagarna i studien uttryckte att deras kroppsuppfattning och känsla av att vara sexig minskade vid sjukdom. Några av kvinnorna upplevde att deras känsla av att vara kvinna förändrades efter cancerbehandling, efter att dem förlorat sina bröst eller tappat hår efter kemoterapi. Deltagarna beskrev även intimitet och samlag som sexuell hälsa. Även att kunna älska sig själv och att vara nära någon annan i en relation uttrycktes ha stor vikt för deras sexuella hälsa (a.a.). Ussher m.fl. (2013) och McCallum m.fl. (2014) har forskat på patienters behov av information angående sexualiteten i relation till deras sjukdom. Studierna visar att det finns ett behov av information och att det behovet ofta inte är tillgodosett (a.a.). Patienter som inte fått information om bieffekter och som varit oförberedda på sjukdomsförloppet upplevde förloppet som tuffare (Southard & Keller 2008). Modeller som verktyg för sjuksköterskan Omvårdnadsdiagnosen och patientens behov kan identifieras och samlas in med hjälp av olika modeller (Sundbeck 2013). Det finns bland annat bedömningsmodeller som ALARM och Schovers värderingsmetod där patientens sexualitet bedöms med hjälp av ett antal frågor. Interventionsmodellen PLISSIT har ett större fokus på behandling, där patienten själv får beskriva och uttrycka sina eventuella sexuella besvär. Denna modell är mest använd av sexologer när det gäller sexualitet (a.a.). Att endast använda en modell är nödvändigtvis inte det bästa alternativet, utan en kombination av olika modeller anses vara eftersträvansvärt (Sundbeck 2013). Det finns även kombinationsmodeller som t.ex. BETTER där samtalet mellan sjukvårdspersonal och patient kan inledas med hjälp av specifika frågor. Den grundutbildade sjuksköterskan möter i störst utsträckning på dokumentationsmodellen VIPS där sexualitet och reproduktion finns med som sökord under rubriken omvårdnadsstatus (a.a.). Dokumentationsmodellen VIPS VIPS-modellen är ett hjälpmedel i omvårdnadsprocessen och ska fungera som ett verktyg för sjuksköterskan när den kliniska bilden av patienten ska dokumenteras (Ehnfors m.fl. 2013). Förkortningen står för modellens mål; välbefinnande, integritet, prevention och säkerhet. Att arbeta med modellen VIPS underlättar för sjuksköterskan att främja hälsa, visa respekt för patienten, förebygga sjukdom samt arbeta patientsäkert (a.a.). Med hjälp av VIPS-modellen sammanställs patientens omvårdnadsstatus (Ehnfors m.fl. 2013). Dokumentationsmodellen har sökord som ska underlätta datainsamlingens struktur. Enbart uppgifter som är väsentliga för vården ska dokumenteras, analyseras och struktureras under rubrikerna omvårdnadsanamnes, omvårdnadsstatus, omvårdnadsdiagnostik, omvårdnadsmål samt omvårdnadsåtgärder. Under sökordet omvårdnadsstatus presenteras patientens eventuella problem och behov samt patientens förutsättningar (Ehnfors m.fl. 6

7 2013). Sökorden under rubriken utgår från att bedöma patientens fysiska och psykiska funktion. Sökorden kan också handla om patientens yttre och inre resurser. Uppgifterna behöver kontinuerligt kontrolleras då patientens behov och funktion kan variera under vårdtillfället. Modellen finns som folder, för att vara lättillgänglig i sjuksköterskans arbete (a.a.). I en studie gjord av Rosendahl Damer m.fl. (2004) undersöktes sjuksköterskans attityd till att dokumentera omvårdnad. Med hjälp av VIPS-modellen som ram undersöktes sjuksköterskans kunskaper och inställning till att systematiskt dokumentera omvårdnad. Hjälpmedlet VIPS påverkade sjuksköterskans dokumentation positivt och skapade en förståelse för omvårdnadsprocessen (a.a.). Sexualitet/Reproduktion Sexualitet och reproduktion kan påverkas av olika faktorer, t.ex. intag av läkemedel, operativa ingrepp och alkoholkonsumtion (Ehnfors m.fl. 2013). Sjuksköterskan tar del av den information som berör omvårdnad. Under rubriken Sexualitet/reproduktion i VIPS förs fysiologiska funktioner in, som t.ex. urininkontinens men även psykologiska som sexuella erfarenheter och attityder. Information från patienten som berör relationer, samlevnad och förväntningar dokumenteras också under sökordet sexualitet/reproduktion (a.a.). Sjuksköterskans förhållningssätt Med en profession och en yrkesidentitet följer en del etiska regler och värderingar (Holm, 1995). Yrkesidentiteten kan även stryka och användas som en kompass i hur sjuksköterskan bör handla i vissa situationer (a.a.). En förklaring på vad professionellt förhållningssätt är, enligt Holm (1995), att den professionella alltid strävar efter vad som är bäst för patienten och sätter sina egna behov, känslor och impulser åt sidan. Holm (1995) menar även att för att kunna ha ett professionellt förhållningssätt krävs det att yrkesutövaren, i detta fall sjuksköterskan, har en stor medvetenhet och självkännedom. Alltså för att kunna ha ett professionellt förhållningssätt krävs erfarenheter, insikt samt tid för reflektion (a.a.). Sjuksköterskans sex kärnkompetenser består av; personcentrerad vård, säker vård, informatik, samverkan i team, evidensbaserad vård och förbättringskunskap (Furåker & Nilsson 2013). Kärnkompetenserna är till för att utrusta sjuksköterskor till att utföra ett säkert arbete med kvalité. I samtalet om patientens sexualitet och sexuell hälsa är personcentrerad vård i fokus (a.a.). Personcentrerad vård innebär att patientens omvårdnad bygger på patientens upplevelser och behov (McCance & McCormack 2013). Fokus inom det personcentrerade arbetet är att få patientens upplevelse belyst istället för sjukdom. Att Lindra lidande och främja hälsa är den personcentrerade omvårdnadens mål (a.a.). Patientens individuella behov av sexuell hälsa ska precis som vilket annat omvårdnadsområde ingå i den personcentrerade vården (Sundbeck 2013). Det ställer stora krav på sjuksköterskan att informera och samtala om sexualitet med patienten då området kan vara känsligt. Patienten behöver relevant och tydlig information och sjuksköterskan bör ha god kunskap inom området och förmåga att vidarebefordra informationen till patienten (a.a.). Enligt Patientlagen, 2014:821 (PL) framgår det i 3 kap 1 att patienten har rätt att få information om för- och nackdelar när det gäller hälsotillstånd, risker med ingrepp vid utveckling av en sjukdom, biverkningar, hjälpmedel samt metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Sundbeck (2013) skriver att oavsett vård eller behandling ska lagen följas, 7

8 även när det berör patientens sexualitet. Southard och Keller (2008) presenterar i sin studie att patienter anser att samtala om sin sexualitet med sjuksköterskan är känsligt men också viktigt. Ämnet bör tas upp på ett icke-dömande sätt och i en privat situation. Det kräver att sjuksköterskan har rätt kompetens och en empatisk förmåga. En god relation mellan sjuksköterska och patient kan även påverka patientens läkningsprocess positivt (a.a.). PROBLEMFORMULERING Sexualitet är ett grundbehov hos människan och en lika viktig aspekt av livet som något annat. Sexualiteten påverkar människans tankar, handlingar och känslor och är alltså starkt förknippat med upplevelsen av både psykisk och fysisk hälsa. Sexualiteten och den sexuella hälsan bör alltså vara en naturlig del i den personcentrerade vården och ett självklart ämne för sjuksköterskan att diskutera med patienter. Tidigare forskning, litteratur samt egna erfarenheter visar dock på en bristfällighet och kunskapslucka inom detta område. Genom att belysa sjuksköterskans förhållningssätt till att samtal om sexualitet med patienter kan eventuella barriärer och hinder belysas och ligga som grund till det kvalitetsarbete som bör kontinuerligt fortgå inom sjukvården och omvårdnaden med patienten i fokus. SYFTE Syftet var att belysa sjuksköterskans förhållningssätt till att samtala om sexualitet med patienter vid sjukdom. METOD För att svara på studiens syfte valdes en litteraturstudie med kvalitativ ansats som studiedesign (Polit & Beck 2014). En litteraturstudie grundar sig i att sammanfatta och göra en syntes av befintliga forskningsresultat. Vidare att urskilja vad som tidigare finns dokumenterat och belysa vad som ännu inte studerats. Litteraturstudier kan användas som en grund för vidare forskning. Kvalitativ forskning syftar till att ge svar på upplevelser och t.ex. förstå mänskliga fenomen (a.a.). Som förebild för en struktur till föreliggande litteraturstudie användes Polit och Becks (2014) flödesschema. För att hålla en hög kvalité användes flödesschemat systematiskt efter följande steg: 8

9 Formulera!och!precisera!syfte! Utarbeta!sökstrategi!(t.ex.!databaser!och!söktermer)! Sök!efter,!identiOiera!och!samla!in!potentiella!primär!studier! Dokumentera!beslut!och!tillvägagångssätt! Läs!igenom!träffar!avseende!relevans!och!lämplighet! Läs!artiklar!i!fulltext! Granska!och!värdera!kritiskt! Analysera!och!integrera!information! Förbered!sammanställning!av!resultat! Figur 1. Modifierat flödesschema från Polit och Beck 2014, s 118. Under insamling och planering av data krävs ett kreativt tänkande för nya sökningar och ny information (a.a.). Syftesformulering Syftet formulerades utefter den identifierade problemformuleringen (Polit & Beck 2014). För att hitta de bärande begreppen samt specificera syftet användes PS - modellen, där P står för population och S står för situation (a.a.). Populationen i denna litteraturstudie fokuserar på sjuksköterskan och situationen fokuserar på samtalet med patientens om sexualitet. Bärande begrepp såsom nurse, sexuality, patient, attitudes samt adress identifierades. Utifrån de bärande begreppen gjordes en preliminär fritextsökning för att undersöka området och för att eventuellt avgränsa eller bredda syftet (Polit & Beck 2014). Inklusions- och exklusionskriterier Inklusions- och exklusionskriterier formulerades för att specificera och underlätta artikelsökningen (Polit & Beck 2014). Inklusionskriterierna var artiklar som fokuserade på sjuksköterskans perspektiv, var skrivna på svenska eller engelska samt hade en kvalitativ ansats. Artiklar skulle vara publicerade mellan och finnas i fulltext. Exklusionskriterierna var artiklar som fokuserade på patientens eller anhörigas perspektiv, artiklar skrivna på något annat språk än svenska och engelska och artiklar som är litteraturstudier samt hade en kvantitativ ansats. Databaser och sökord Databaser som användes var Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL), Public Medline (PubMed) och PsycINFO. CINAHL är en databas där majoriteten av artiklarna fokuserar på omvårdnad (Willman m.fl. 2011). PubMed är den största databasen med miljontals artiklar inom framförallt medicin men även omvårdnad (a.a.). Databasen PsycINFO fokuserar på artiklar inom psykologi och besläktade områden bland annat omvårdnad (American Psychological Association 2017). 9

10 De bärande begreppen nurse, sexuality, patients sexuality och address var sedan tidigare identifierade. För att vidga litteratursökningen användes kompletterande fritextord som nurses, nurses attitudes, nurs*, sexual health, talk about, discuss, discuss*, addressing, address*, qualitative, qualitative reasearch och interview i samtliga databaser. I CINAHL användes även headings-termerna Nurses+, Nurses Attitudes, Sexuality+ och Qualitative Studies+. I PsycINFO användes thesaurus-termerna Nurses, Sexuality, Qualitative research och Empirical Methods. I PubMed användes MeSH-termen Sexuality, Nurses och Qualitative Research. Fritextsökningarna och ämnesorden som hörde ihop kombinerades i ett sökblock med hjälp av ordet OR för att vidga sökningen (Polit & Beck 2014). De olika sökblocken kombinerades sedan med AND för att specificera sökningen. Sökord med trunkering tillåter databaserna att söka efter ord med olika ändelser och böjelser utefter en stam. Detta gjordes för att hitta ord med olika ändelser och för att öka antalet träffar (a.a.). Datainsamling Efter att ha fastställt syfte, identifierat bärande begrepp och gjort pilotsökning kunde datainsamlingen börja (Polit & Beck 2014). När blocksökningarna inklusive filter gav ett hanterbart antal artiklar lästes samtliga titlar. Titlar som inte svarade på syftet samt belyste anhörigas eller patientens perspektiv exkluderades. Abstrakt lästes till de artiklar med titlar som berörde syftet och en manuell gallring utifrån inklusions- och exklusionskriterierna gjordes. När inga nya artiklar tillkom i de olika databaserna ansågs artiklarna vara relevanta och datainsamlingen kunde avslutas. Datainsamlingen resulterade i 14 artiklar. Samtliga sökningar som utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO redovisas i bilaga 2. Två artiklar fanns inte tillgängliga i fulltext och därför sparades endast tolv artiklar ned i den aktuella databasen för vidare kvalitetsgranskning och analys. Granskning av artiklar För att kunna avgöra kvalitén på artiklarna gjordes en granskning med hjälp av Willmans m.fl. (2011) granskningsmall för studier med kvalitativ metod. Totalt granskades tolv artiklar och kvalitén värderades i jämförelse med varandra. Granskningen gjordes separat oberoende av varandra. Inspiration från Willman gjorde att procenträkning användes för att klassificera artiklarnas kvalité (a.a.). Vid varje positivt svar (ja) på granskningsmallen gavs ett poäng. Vid ett negativt svar (nej) gav ingen poäng. Bedömningen gav en poängsumma som kunde omräknas till procent för att styrka hur stark vetenskaplig kvalité artikeln ansågs ha (a.a.). Riktlinjer anpassades till föreliggande litteraturstudie om vad som ansågs vara en god vetenskaplig kvalité. Artiklarna ansågs ha en bra kvalité när minst tio av 14 frågor fick ett positivt svar (71 %). Två artiklar fick nio positiva svar av 14 och ansågs ha en medel kvalité (64 %). Totalt bedömdes elva artiklar ha en hög eller medel kvalité. En artikel hamnade på under 50 % och exkluderades. En artikel fick hög kvalité vid granskning men svarade inte på studiens syfte och exkluderades. Tio artiklar valdes ut som slutgiltigt datamaterial som utgjorde 10

11 föreliggande studies resultat. Samtliga artiklar har markerats med asterix (*) i referenslistan. Dataanalys Använd dataanalys i föreliggande litteraturstudie var en kvalitativ innehållsanalys (Graneheim & Lundman 2003). Nedan följer en förklaring av deras innehållsanalys för att sedan avslutas med en beskrivning av hur dataanalysen fortlöpte i föreliggande litteraturstudie (a.a.). Koncepten som Graneheim och Lundman (2003) presenterar är manifest innehåll och latent innehåll, analysenhet, meningsenhet, kondensering, abstraktion, innehållsområden, kod, kategori och tema. Ett dilemma med kvalitativ innehållsanalys är om det ska fokuseras på det manifesta, konkreta innehållet eller på det latenta, underliggande innehållet. Båda dessa analyser handlar om tolkning i olika grad och framförallt när det gäller den latenta innehållsanalysen (a.a.). Graneheim och Lundman (2003) föreslår att analysenheterna bör vara intervjuer och de protokoll som samlats in eller som återfinns i primärstudier. Nästa steg är att finna meningsbärandeenheter. Enligt Graneheim och Lundman (2003) innebär meningsbärandeenheter ord, meningar och fraser som relaterar till varandra och styrker varandra genom innehållet. När de meningsbärandeenheterna är funna kondenseras dessa ner till mindre antal ord utan att förlora innehållet. Sedan följer abstraktion där de kondenserade meningsbärandeenheterna tolkas och sedan grupperas och separeras under övergripande innehållsområden. Innehållsområdena är de preliminära kluster som identifierats efter tolkning av texten (a.a.). De kondenserade meningsbärandeenheterna utvecklas sedan till koder som underlättar analysprocessen (Graneheim & Lundman 2003). En kod kan tilldelas ett fenomen som identifierat eller ett konkret objekt men det ska alltid hänga tätt ihop med textens innehåll och kontext. Det viktigaste steget i en kvalitativ innehållsanalys är att skapa kategorier. En kategori innehåller innehåll som har likheter med varandra. Dessa kategorier ska vara så väl uttänkta att inget innehåll faller utanför och inget innehåll i en kategori ska kunna gå under en annan kategori. Graneheim och Lundman (2003) menar dock att detta är svårt på grund av den mänskliga faktorn och den subjektiva tolkningen. En kategori ska därför innehålla en deskriptiv nivå av materialet och på så sätt uttrycker det manifesterande innehållet i en text. En kategori kan även innehålla sub-kategorier och sub-kategorier i sin tur kan leda fram till kategorier (a.a.). Enligt Graneheim och Lundman (2003) är teman ett uttryck för det latenta innehållet och den röda tråden som följer genom hela analysprocessen fram till identifieringen av kategorin. Till skillnad från kategorierna är teman inte exklusiva utan kan täcka flera olika koder och kategorier (a.a.). I föreliggande litteraturstudie användes Graneheims och Lundmans (2003) kvalitativa innehållsanalys, var analysenheterna innehållet från resultatet till tio primärstudier. Dessa primärstudier resultat grundade sig i framförallt intervjumaterial och observationer med syftet att undersöka sjuksköterskans förhållningssätt och attityder till att samtala om sexualitet med patienter. Artiklarna lästes flertalet gånger för att få en djupare förståelse för innehållet. Med den föreliggande litteraturstudiens syfte i åtanke kunde sedan 11

12 meningsenheter identifieras i de olika artiklarna. Dessa meningsenheter översattes till svenska och kondenserades sedan ner men utan att förlora sin innebörd. De kondenserade meningsenheterna tolkades och genom abstraktion kunde sedan koder identifieras. Kontinuerligt gjordes anteckningar från vilken artikel meningarna hämtats ur. Koderna jämfördes och studerades för att hitta likheter och skillnader och detta resulterade i två teman och fem kategorier (tabell 1) (a.a.). För att säkerställa att tema och kategorier i resultatet skulle svara till föreliggande litteraturstudies syfte användes en omskrivning av syftet som löd Sjuksköterskors förhållningssätt till att samtala om sexualitet med patienter är. De olika kategorierna och teman som identifierades formulerades så att de kunde svara på ovanstående fråga och alltså på föreliggande litteraturstudies syfte. Det första temat Att samtalet om sexualiteten prioriteras inte i det dagliga omvårdnadsarbetet kunde delas in i kategorierna Sexualitet är inte en prioritet samt Arbetsmiljön spelar roll. Det andra temat Att samtala om sexualitet är svårt och tabubelagt kunde delas in i kategorierna Sexualitet är ett känsligt ämne, Patienten och patientgruppen samt Ansvarsområde och kunskapsbrist. Tabell 1. Tema och kategorier Tema Kategorier Att samtalet om sexualiteten prioriteras inte i det dagliga omvårdnadsarbetet - Sexualitet är inte en prioritet - Arbetsmiljön spelar roll Att samtala om sexualitet är svårt och tabubelagt - Sexualitet är ett känsligt ämne - Patienten och patientgruppen - Ansvarsområde och kunskapsbrist RESULTAT Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar med studier med kvalitativ ansats som granskats, analyserats och bearbetats. Kvalitén på artiklarna varierade och åtta bedömdes ha en hög kvalité och två ansågs ha medelkvalité efter genomgången artikelgranskning. Två av studierna utfördes i Kanada, två i Australien, tre i Sverige, en i Irland, en i Skottland och en i Grekland. Samtliga artiklar hade ett syfte som berörde sjuksköterskans eller vårdpersonalens förhållningssätt till att adressera sexualitet i mötet med patienterna. Åtta artiklar var publicerade med ett tidsspann på tio år och två var publicerade för mer än tio år sedan. Ingen artikel var äldre än 20 år. Av samtliga artiklar hade åtta artiklar 12

13 etiskt resonemang. Bearbetningen av de tio artiklarnas resultat resulterade i två teman samt fem kategorier som presenteras i tabell 1. Att samtalet om sexualiteten prioriteras inte i det dagliga omvårdnadsarbetet Det första temat som identifierades berörde det dagliga omvårdnadsarbetet vad det gäller prioriteringar och arbetsmiljön. Temat Att samtalet om sexualitet prioriteras inte i det dagliga omvårdnadsarbetet innefattar två kategorier Sexualitet inte är en prioritet samt Arbetsmiljön spelar roll. Sexualitet inte är en prioritet Det var sällan en prioritet att samtala om sexualitet med patienter (Guthrie 1999; Quinn m.fl. 2011; Saunamäki & Engström 2013; Fitch m.fl. 2013). Flera sjuksköterskor ansåg att de inte blev uppmuntrade till att adressera sexualitet som en del av deras omvårdnadsarbete (Quinn m.fl. 2011). Det fanns andra arbetsuppgifter som pappersarbete, dvs. administrativa arbetsuppgifter som var mer prioriterade och ingick i arbetsrutinerna. Därför prioriterades inte sexualitet och ansågs som något som fick tas upp senare (a.a.). Antaganden om att patienten skulle ha andra bekymmer att tänka på än sexualitet vid sjukdom är en åsikt som återkommer och behandlingens fokus var först och främst att patienten skulle bli frisk (Fitch m.fl. 2013; Hordern & Street 2007; Saunamäki & Engström 2013). Därför ansågs sexualitet ligga långt ner i prioritering och var något som skulle tas upp i ett efterförlopp (Quinn m.fl. 2011; Olsson m.fl. 2012, Fitch m.fl. 2013). Även i rehabilitering var prioriteringen av att diskutera sexualiteten låg (Olsson m.fl. 2011). Arbetsmiljön spelar roll Eftersom sexualitet och sexuell hälsa är ett känsligt ämne att ta upp med patienter är detta något sjuksköterskan inte vill göra under stress (Klaeson m.fl. 2016; Guthrie 1999; Olsson m.fl. 2012; Hordern & Street 2007; Nakopoulou m.fl. 2009; McCabe & Holmes 2013; Saunamäki & Engström 2013). Just tidsbristen och den tunga arbetsbelastningen identifierades som barriärer till att inleda ett samtal om patientens sexualitet (Guthrie 1999; McCabe & Holmes 2013; Nakopoulou m.fl. 2009; Klaeson m.fl. 2016; Saunamäki & Engström 2013). De sjuksköterskor som prioriterade att samtala om sexualitet ansåg att de kunde ta sig tid till samtalet även om det ibland blev stressigt (Klaeson m.fl. 2016). Deltagarna i artikeln tyckte att detta kan vara problematiskt då vissa sjuksköterskor prioriterar samtalet medan vissa inte gör det. Några deltagare menar på att vården blir olika beroende på vilken sjuksköterska patienten träffar (a.a.). Arbetsmiljön och uteblivna rutiner påverkade sjuksköterskorna sätt att adressera sexualitet med patienterna (Saunamäki & Engström 2013; Klaeson m.fl. 2016; Hordern & Street 2007; Olsson m.fl. 2012; Lavin & Hyde 2006; Nakopoulou m.fl. 2009; Fitch m.fl. 2013; McCabe & Holmes 2013). Precis som att tidsbristen utgjorde ett hinder ansågs även brist på avskildhet på vårdavdelningen som ett hinder (Hordern & Street 2007; Olsson m.fl. 2012; Fitch m.fl. 2013; McCabe & Holmes 2013; Nakopoulou m.fl. 2009). Något som också spelade in var atmosfären på vårdavdelning och mellan kollegor (Hordern & Street 2007; Olsson m.fl. 2012). De sjuksköterskor som arbetade på avdelningar där sexualitet inte var en prioritet eller ansågs relevant fick mindre utrymme för att samtala med 13

14 patienterna samt oroade sig för vad kollegorna tyckte (a.a.). Även kritik riktades mot organisationen i stort (Olsson m.fl. 2012; Saunamäki & Engström 2013; Nakopoulou m.fl. 2009; Klaeson m.fl. 2016). Kritiken riktade sig mot de strukturella brister i arbetet som gjorde det svårt för sjuksköterskan att kunna arbeta holistiskt (Klaeson m.fl. 2016; Olsson m.fl. 2012). T.ex. det korta vårdmötet, den hårda arbetsbelastningen och bristande rutiner (a.a.). Genom att utarbeta rutiner på avdelningarna som berör samtalet om sexualitet skulle arbetet underlättas och förbättra den holistiska synen (Saunamäki & Engström 2013). De sjuksköterskor som gärna prioriterade att besvara och diskutera ämnen som rörde sexualiteten uttryckte ilska och frustration över att detta inte kunde göras fullt ut på grund av brister i organisationen och en stor arbetsbörda (Lavin & Hyde 2006). Att samtala om sexualitet är svårt och tabubelagt Det andra temat som identifierades var att sexualitet var ett generellt svårt ämne att samtala om och att det kan vara tabubelagt. Temat Att samtala om sexualitet är svårt och tabubelagt innefattar tre kategorier Sexualitet är ett känsligt ämne, Patienten och patientgruppen samt Ansvarsområde och kunskapsbrist. Sexualitet är ett känsligt ämne Sexualitet ansågs vara något som är högst privat för människan och ofta används ordet tabu i samband med ämnet (Lavin & Hyde 2006; Saunamäki & Engström 2013; McCabe & Holmes 2013; Olsson m.fl. 2012; Klaeson m.fl. 2016; Hordern & Street 2007; Fitch m.fl. 2013; Quinn m.fl. 201; Nakopoulou m.fl. 2009). Flertalet ansåg att det vara ett känsligt ämne och uttryckte en rädsla över att förnärma någon eller säga fel saker (Lavin & Hyde 2006; McCabe & Holmes 2013; Saunamäki & Engström 2013; Olsson m.fl. 2012). I rädslan för att förnärma patienten gjordes därför ofta valet att inte ta upp ämnet och detta för att visa patienten respekt (Saunamäki & Engström 2013; Olsson m.fl. 2012). En anledning till varför ämnet undveks var att sjuksköterskan ansåg att det vara svårt att hålla en balans mellan att adressera intima ämnen och samtidigt ha en professionell och förtroendeingivande relation med anhöriga och patienter (McCabe & Holmes 2013). Flertalet sjuksköterskor ansåg dock att det var en del av deras ansvarsområde och nödvändigt att ta upp i flera lägen. Trots detta var det känslorna av obekvämhet och genans som ofta gjorde att ämnet förblev orört (Guthrie 1999; Lavin & Hyde 2006; Saunamäki & Engström 2013). Trots att sexualitet och reproduktion finns som ett sökord i dokumentationsverktygen var det en norm och en tradition att inte ta upp ämnet med patienterna oavsett om patienten var sexuellt aktiv eller inte (Saunamäki & Engström 2013). Deltagarna trodde att flertalet patienter upplevde att ämnet sexualitet var tabu och något som de inte skulle ta upp i samtalet med hälso- och sjukvårdspersonal (Nakopoulou m.fl. 2009). Något som återkom som ämne var hur sjuksköterskan såg på sin egen sexualitet och att detta lade en grund till hur bekväm sjuksköterskan var till att adressera ämnet (Olsson m.fl. 2012; Hordern & Street 2007; Quinn m.fl. 2011; Fitch m.fl. 2013). Sjuksköterskor som inte kände sig bekväma med att samtala om sin egen sexualitet samt hade vuxit upp i en miljö och en familj där ämnet inte diskuterades var mindre benägna till att ta upp sexualitet med patienterna (Guthrie 1999; Nakopoulou m.fl. 2009; Hordern & Street 2007). Det spelade även roll hur sjuksköterskan definierade ämnet sexualitet (Lavin & Hyde 2006; Nakopoulou m.fl. 2009). Definitionerna varierade stort från den 14

15 psykiska aspekten till den fysiska och medicinska aspekten. Dock var samtliga deltagare överens om att sexualiteten är ett multidimensionellt koncept och att den individuella tolkningen av vad sexualitet är spelar roll i hur ämnet berörs (a.a.). Det fanns även sjuksköterskor som tog upp problemet med att sjuksköterskor ofta porträtteras som sexobjekt i media och att detta gjorde det svårare att adressera sexualitet med patienter (Klaeson m.fl. 2016; Guthrie 1999). På grund av detta, samt att många sjuksköterskor upplevt sexuella trakasserier på arbetsplatsen ansågs det vara ett stort hinder för samtalet (a.a.). Patienten och patientgruppen Samtliga studier hade utförts i europeiska länder samt Nordamerika och i dessa samhällen möter sjuksköterskan många olika kulturer och religioner (Hordern & Street 2007; Fitch m.fl. 2013). Samtliga sjuksköterskor som ingick i en studie utförd på Irland uttryckt att den katolska kyrkan har en stor inverkan på synen på sexualiteten och framförallt om ämnet bör diskuteras eller inte (Lavin & Hyde 2006). I dagens samhälle där världen blir mindre och mindre möter sjuksköterskan patienter med många olika religiösa åskådningar. Ett antal sjuksköterskor ansåg att det var opassande och obekvämt att diskutera sexualitet och sexuell hälsa med en muslimsk man eller kvinna (Hordern & Street 2007). Prioriteringar gjordes också beroende på patientgrupp och förhållningssättet till sexualiteten varierade beroende på sjukdom, sjukdomsförlopp och ålder (Horden & Street 2007; Nakopoulou m.fl. 2009; Klaeson m.fl. 2016; Olsson m.fl. 2012, Fitch m.fl. 2013). Sexualitet ansågs inte alltid vara en del av omvårdnadsarbetet om det inte handlade om t.ex. behandlingseffekter som påverkar sexualiteten (Olsson m.fl. 2012; Fitch m.fl. 2013). Däremot blir sexualitet ett mer och mer ett accepterat ämne att tala om (Lavin & Hyde 2006). Det blir mer accepterat att uttrycka sin egen sexualitet, framförallt när det gäller den yngre generationen. Sjuksköterskorna uttryckte att de inte tog upp ämnet med den äldre generationen i samma utsträckning (a.a.). Sjuksköterskorna ansåg att det var obekvämt att ta upp sexualitet med äldre människor och det förekom förutfattade meningar om att äldre inte är sexuellt aktiva (Klaeson m.fl. 2016; Hordern & Street 2007). Att se patienten som en ickesexuell individ gjorde att sjuksköterskor inte pratade med sina patienter om sexualitet (Quinn m.fl. 2011; Horden & Street 2007). Relationen mellan personal och patient hade en betydelsefull roll för hur enkelt det var att ta initiativet till att prata om sexualitet med patienten (Nakopoulou m.fl. 2009). En god relation skulle tillåta att diskutera känsliga ämnen (a.a.). Att prata om sexualitet med patienter i sin egen ålder var enklare (Horden & Street 2007). Ansvarsområde och kunskapsbrist Sjuksköterskorna upplevde en osäkerhet i vems ansvar det var att prata om sexualitet med patienterna (Lavin & Hyde 2006; Saunamäki & Engström 2013 ; Olsson m.fl. 2012; Klaeson m.fl. 2016; Hordern & Street 2007; Fitch m.fl. 2013; Quinn m.fl. 2011; Nakopoulou m.fl. 2009; Guthrie 1999). Flertalet sjuksköterskor ansåg att det var patientens ansvar att ta initiativ att prata om sexualitet (Guthrie 1999; Lavin & Hyde 2006; Fitch m.fl. 2013; Saunamäki & Engström 2013; Quinn m.fl. 2011; Nakopoulou m.fl. 2009; Klaeson m.fl. 2016; Olsson m.fl. 2012). Om 15

16 patienten inte uttryckte ett behov av att diskutera sin sexualitet ansågs det som en indikation på att det inte fanns något behov (Fitch m.fl. 2013). Dessutom framkom det att sjuksköterskan ofta väntade tills patienten närmade sig ämnet och erbjöd omvårdnad därefter (Quinn m.fl. 2011; Fitch m.fl. 2013; Lavin & Hyde 2006; Guthrie 1999). Lavin och Hyde (2006) tog dock upp att patienten sällan fick möjligheten att prata om sexualitet. Saunamäki och Engström (2013) skriver att sjuksköterskorna upplever att patienterna ville bli tillfrågade men att patienten sällan vågade ta initiativ till att prata om sexualitet. Patientens sexualitet togs sällan upp då det inte ansågs ingå i sjuksköterskans arbetsuppgifter (Nakopoulou m.fl. 2009; Quinn m.fl. 2011; Klaeson m.fl. 2016; Olsson m.fl. 2012). Flera sjuksköterskor refererade hellre till någon som har mer kunskap, exempelvis en stomi-patient hänvisas till stomisjuksköterskan (Olsson m.fl. 2012; Saunamäki & Engström 2013). En person med mer kunskap anses vara mer kvalificerade att prata med patienter om sexualitet (Saunamäki & Engström 2013; Quinn m.fl. 2011; Nakopoulou m.fl. 2009; Olsson m.fl. 2012; Horden & Street 2007). Antaganden och förmodan om att någon annan skulle diskutera ämnet med patienten gjorde att personalen inte pratade med patienten om sexualitet (Hordern & Street 2007). Även kunskapsbristen gjorde att sjuksköterskorna tog avstånd från att prata om sexualitet med patienterna (Horden & Street 2007; Saunamäki & Engström 2013; Olsson m.fl. 2012; Lavin & Hyde 2006; Nakopoulou m.fl. 2009; Klaeson m.fl. 2016; Quinn m.fl. 2011). Sjuksköterskorna tyckte att utbildningen var bristfällig när det gällde sexualitet och bättre klinisk förberedelse borde finnas med i läroplanen (Lavin & Hyde 2006; Nakopoulou m.fl. 2009; Klaeson m.fl. 2016). Förberedelser och vidare utbildning i kommunikation behövdes för att sjuksköterskor ska få en bättre kunskap i att adressera ämnet innan examen (Nakopoulou m.fl. 2009). Dock ansåg vissa sjuksköterskor att det var en del av deras omvårdnadsarbete kände sig mer bekväma med att diskutera sexualitet med sina patienter (Saunamäki & Engström 2013; Klaeson m.fl. 2016; Nakopoulou m.fl. 2009). Patienter förväntar sig att sjuksköterskan ska ta upp och diskutera sexualitet (Saunamäki & Engström 2013). Sjuksköterskorna uttryckte att de upplevde en oro för att patienterna ska uppfatta bieffekter och konsekvenser från behandling som något normalt och det gjorde att de kände en skyldighet i att prata med sin patient om sexualitet (Saunamäki & Engström 2013; Nakopoulou m.fl. 2009). Vissa sjuksköterskor berättade att de tog upp sexualitet som om vilket annat ämne och tyckte oftast att det var lika enkelt att adressera sexualitet som elimination och nutrition (a.a.). Självdistans bidrog till ett bättre förhållningssätt och gjorde att sjuksköterskorna hade enklare att adressera ämnet i mötet med patienterna (Nakopoulou m.fl. 2009; Klaeson m.fl. 2016). En positiv erfarenhet av att samtala om sexualitet var att självförtroendet ökade. Det ledde till att sjuksköterskorna vågade ta upp ämnet i större utsträckning (a.a.). Det var även viktigt att ta upp ämnet för att få patienten att känna sig bekväm och för att sexualitet fortsättningsvis inte ska vara tabubelagt (Nakopoulou m.fl. 2009). Att rutinmässigt fråga om patientens sexualitet, och använda humor för att skapa en skämtsam jargong kunde underlätta förhållningssättet till ämnet när sjuksköterskan ville skapa en diskussion 16

17 (Saunamäki & Engström 2013; Hordern & Street 2007). DISKUSSION Diskussionsdelen är uppdelad i metod- och resultatdiskussion där styrkor och svagheter med vald metod diskuteras i metoddiskussionen och i resultatdiskussionen diskuteras föreliggande litteraturstudies resultat mot litteraturen. Metoddiskussion Litteraturstudie valdes som studiedesign (Polit & Beck 2014). Val av metod kändes hanterbart för studiens ändamål och syfte. En empirisk studie hade dock även kunnat besvara studiens syfte men på grund av den begränsade tiden valdes denna metod bort. Baserat på litteraturstudiens syfte valdes en kvalitativ ansats eftersom en kvantitativ ansats inte ansågs kunna svara på fullt ut på studiens syfte. Genom att välja empiriska studier med kvalitativ ansats gavs en insyn i sjuksköterskors förhållningssätt till att samtala om sexualitet med patienter, vilket eftersträvades (Polit & Beck 2014). Som förebild för en struktur till föreliggande litteraturstudie användes Polit och Becks (2014) flödesschema. Flödesschemat översattes till svenska och modifierades. Enligt Polit och Beck (2014) får en studie högre trovärdighet och pålitlighet om det finns en tydlig struktur genom arbetsprocessen och att denna följs och beskrivs utförligt. Den struktur föreliggande studie följde eftersträvades och underlättade arbetet. Eftersom engelska inte är författarnas modersmål kan dock felaktiga tolkningar av flödesschemat gjorts, men den är anpassad till ändamålet. Flödesschemat användes endast för inspiration och för att få ett systematiskt arbetsflöde och anses därför inte ha påverkat studiens syfte eller resultat på något negativt sätt. Syftesformulering Enligt Polit och Beck (2014) hade syftet kunnat kompletteras med en eller flera frågeställningar. Det hade kunnat ge syftet en djupare aspekt och kunnat vara till hjälp för att besvara syftet i resultatet (a.a.). I föreliggande litteraturstudie valdes inte några frågeställningar och detta kan anses som en svaghet. En frågeställning hade hjälpt till att avgränsa och definiera vad sjuksköterskans förhållningssätt innebär men syftet ansågs redan vara tillräckligt specifikt och tydligt. Inklusions- och exklusionskriterier Det inkluderades tre artiklar som inte endast berörde sjuksköterskans perspektiv utan även berörde annan vårdpersonal. Enligt Polit och Beck (2014) kan detta ses som en svaghet eftersom det inte gick att fullständigt utläsa vilka resultat som var baserade på enbart sjuksköterskornas förhållningssätt. I likhet med detta skriver Willman m.fl. (2011) att kriterierna måste vara noggrant bestämda före litteratursökningen påbörjas. Görs inte det anses det vara en svaghet och påverkar sökningens trovärdighet (a.a.). Dock var majoriteten av deltagarna sjuksköterskor i samtliga artiklar och när något i artiklarna uttryckligen handlat om t.ex. läkarens perspektiv valdes det att exkluderas. Sammanfattningsvis valdes artiklar trots detta eftersom de ansågs vara betydande för att kunna svara på föreliggande 17

18 litteraturstudies syfte. Litteratursökningen resulterade i artiklar från framförallt engelskspråkiga länder. Samtliga studier är utförda i I-länder och de flesta artiklarna kommer från Europa vilket anses ge en viss överförbarhet till den västerländska sjukvården. Polit och Beck (2014) menar att kvalitativa resultat inte kan generaliseras till en större population men det kan ge en fingervisning och visa på ett mönster och beteende som kan vara överförbart till en viss grupp. Efter pilotsökningen gjordes det initialt en begränsning genom att använda filter och exkludera artiklar skrivna innan 2005 för att hitta så ny och relevant forskning som möjligt. När en tidigare påträffad artikel försvann vid filtrering ändrades filtret med avseende publiceringsår till Det kan vara en svaghet att inkludera en äldre artikel eftersom den kan anses vara inaktuell. Däremot så jämfördes artikeln med de andra artiklarnas resultat och artikeln skriven av Guthrie (1999) avvek inte, och ansågs inte vara inaktuell. Dessutom ansågs artikeln svara på litteraturstudiens syfte, uppfyllde studiens inklusionskriterier och inkluderades därför som en del av datamaterialet. Artikelsökningar gjordes om för att försäkra att inte andra artiklar skulle förbises. Databaser och sökord Tre databaser användes vid litteratursökningen vilket minskade chansen för att relevanta artiklar uteslöts (Polit & Beck 2014). Enligt Polit och Beck (2014) visar detta på en pålitlighet och styrka i litteratursökningen. Vid sökningarna användes ämnesord och fritext kombinerat med trunkeringar och sökblock (Polit & Beck 2014). Svagheter med de trunkeringar som valdes till denna litteraturstudie var att de inte användes konsekvent. Discuss söktes i fritext utan trunkering i de flesta sökningarna för att sedan få en trunkering i ett senare skede. Faktumet att ämnesorden skiljer sig i de olika databaserna kan ses som en svaghet för sökningen. Willman m.fl. (2011) skriver dock att det är en styrka när MeSH- och Headingstermer, fritextsökning, trunkering och booleska sökoperatorer kombineras och därför anses relevant litteratur ha inringats genom sökningen. Granskning av artiklar Det var ett medvetet val att använda procenträkning för att kunna väga artiklarnas kvalité mot varandra (Willman m.fl. 2011). Det finns en risk för att kvalitén övervärderas eller undervärderas vid granskning därför gjordes granskningen var för sig och jämförde därefter. Trots detta kan hända att kvalitetsbedömningen blivit mindre tillförlitlig (a.a.). Riktlinjer sattes för vad som ansågs vara en hög, medel respektive låg vetenskaplig kvalité. Anledningen till att kvalitén reducerades var på grund av oklarhet i om artiklarna hade uppnått data- och analysmättnad eller inte. Det gjorde att artiklarna fick ett negativt svar vid granskning av dessa punkter och därav hamnade flertalet artiklar på 71 %. Artiklar bedömdes trots detta ha en hög vetenskaplig kvalité. Det finns en möjlighet att bedömningen blev mindre tillförlitlig på grund av subjektivitet menar Willman m.fl. (2011), och det kan ge en osann bild av kvalitén. 18

19 Dataanalys Graneheims och Lundmans (2003) kvalitativa innehållsanalys ansågs enkel att följa och med en tydlig struktur. En styrka anses vara att analysen utfördes av två personer där olika perspektiv kontinuerligt kunde diskuteras (Polit & Beck 2014). En svaghet kan vara att eftersom artikeln är skriven på engelska finns en möjlighet att tolkningen och översättningen av innehållet påverkats (a.a.). Resultatdiskussion Föreliggande litteraturstudies syfte var att belysa sjuksköterskans förhållningssätt till att samtala om sexualitet med patienter. Ett av de tydligaste fynden var att sjuksköterskan ansåg att sexualitet anses tillhöra den personliga sfären och alltså ett svårt ämne att beröra. Olika förhållningssätt identifierades under detta tema men framförallt var det ordet tabu som följde som en röd tråd genom nästan alla artiklar och detta resulterade ofta i ett undvikande förhållningssätt gentemot frågor som rörde sexualiteten (Lavin & Hyde 2006; Saunamäki & Engström 2013; McCabe & Holmes 2013; Olsson m.fl. 2012; Klaeson m.fl. 2016; Hordern & Street 2007; Fitch m.fl. 2013; Quinn m.fl. 2011; Nakopoulou m.fl. 2009). Att samtalet om sexualiteten är tabubelagt är inte ett resultat som överraskar, dock upplevdes ordet tabu som en föråldrad företeelse som inte borde användas på 2000-talet. Faktumet att det är svårt, obekvämt och pinsamt att adressera angelägenheter som berör sexualiteten och den sexuella hälsan går att relatera till. Däremot skriver Furåker & Nilsson (2013) och McCance & McCormack (2013) att den personcentrerade vården innebär att patientens behov och vård är i störst fokus. Som sjuksköterska tillkommer en yrkesidentitet med en del etiska regler och värderingar (Holm 1995). Holm (1995) menar att ett professionellt förhållningssätt innebär att sjuksköterskan ska kunna fokusera på patientens behov och att kunna sätta sina egna impulser och känslor åt sidan. Dessutom beskriver WHO (2017) att sexualiteten är en stor del av människan och är förknippat med hur människan ser på hälsa. Det blir alltså ett problem om sjuksköterskan från början antar att patienten inte har något behov av att samtala om sexualitet eller på grund av egna begränsningar väljer att inte inkludera det i omvårdnaden. Det är arbetsgivarens skyldighet att se till att de anställda besitter kunskap till att föra känsliga samtal som sexualiteten utan att kränka personen i fråga. Viktig information om t.ex. läkemedelsbiverkningar kan i annat fall förbises och patienten blir lidande. Resultatet visar också på att sjuksköterskan inte anser att samtalet om sexualitet är en prioritet (Guthrie 1999; Quinn m.fl. 2011; Saunamäki & Engström 2013; Fitch m.fl. 2013). Den främsta orsaken till detta var att sjuksköterskorna prioriterade andra arbetsuppgifter och därför blev patientens sexualitet något som berördes först i ett senare stadium av behandlingsförloppet. Sjuksköterskorna drog sig från att prata om sexualitet med sina patienter trots att Patientlagen, 2014:821 (PL) kap 3 1 säger att patienten har rätt till information om risker vid utveckling av sjukdom och som Sundbeck (2013) säger ska lagen följas även när det berör patientens sexualitet. Dessutom har sjuksköterskan hjälp av dokumentationsmodellen VIPS för att kunna arbeta patientsäkert och för att identifiera patientens omvårdnadsbehov och i VIPS finns ett sökord som berör just sexualitet och reproduktion (Ehnfors m.fl. 2013). Trots att det finns tydliga riktlinjer som stödjer att sexualiteten är en viktig del av omvårdnaden, visar 19

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Campus Örnsköldsvik Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Under Söka och skriva på http://ovik.u b.umu.se/ finns länkar till lexikon, Sökhjälp och guider, Medicin och Skriva uppsats,

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Tema 2 Implementering

Tema 2 Implementering Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Barns sexuella utveckling vad behövs för att utveckla en hälsosam sexualitet?

Barns sexuella utveckling vad behövs för att utveckla en hälsosam sexualitet? Barns sexuella utveckling vad behövs för att utveckla en hälsosam sexualitet? Johanna Thomtén, leg psykolog, docent, Avdelningen för Psykologi, Innehåll Sexualitet: vuxna vs barn Sexualiteten som en utvecklingsprocess

Läs mer

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12 Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1. Medicinska biblioteket

INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1. Medicinska biblioteket INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1 Medicinska biblioteket www.ub.umu.se IDAG SKA VI TITTA PÅ: Förberedelser för att söka vetenskaplig artikel: o Formulera en sökfråga o Välja ut bra sökord

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur ska man söka? Informationsbehovet bestämmer. Hur hittar man vetenskapliga artiklar inom omvårdnad/ medicin? Man kan

Läs mer

Sjuksköterskans upplevelse av att samtala med patienten om sexuell hälsa

Sjuksköterskans upplevelse av att samtala med patienten om sexuell hälsa Examensarbete i omvårdnad, 15 hp Sjuksköterskans upplevelse av att samtala med patienten om sexuell hälsa En litteraturstudie Felicia Hansson Mathilda Weinmer Handledare: Johan Sanmartin Berglund Sjuksköterskeprogrammet,

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering 2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I

Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I Anvisning, tips och exempel Författare: Lärare: Examinator: Diabetesvård 1 15hp 1 Anvisningar

Läs mer

Evidensbaserad informationssökning

Evidensbaserad informationssökning Vetenskapligt förhållningssätt Evidensbaserad informationssökning Anna Wilner, NU-biblioteket www.nusjukvarden.se/nubiblioteket Mail: biblioteket.nu@vgregion.se Tel: 010-435 69 40 Jessica Thorn, Biblioteket

Läs mer

Artikelöversikt Bilaga 1

Artikelöversikt Bilaga 1 Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

SAMTAL OM SEXUALITET OCH INTIMITET MED ÄLDRE PÅ SÄRSKILT BOENDE

SAMTAL OM SEXUALITET OCH INTIMITET MED ÄLDRE PÅ SÄRSKILT BOENDE SAMTAL OM SEXUALITET OCH INTIMITET MED ÄLDRE PÅ SÄRSKILT BOENDE VÅRDPERSONALS ERFARENHETER EN LITTERATURSTUDIE SOFIE SCHAVON THERÉSE THUNELAND Examensarbete i omvårdnad 61-90hp Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Någon annan tar hand om det bättre än jag -

Någon annan tar hand om det bättre än jag - Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Någon annan tar hand om det bättre än jag - Sjuksköterskors syn på barriärer till varför sexuell hälsa inte tas upp i vården Nina Göransson Mimmi Lyrstrand

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor

Läs mer

Stefan Balogh. Råd Stöd & Kunskapscenter

Stefan Balogh. Råd Stöd & Kunskapscenter Stefan Balogh BOSSE Råd Stöd & Kunskapscenter Sex mer än bara samlag Arbetsterapi Sexologi Arbetsterapi syftar till att i första hand få tillbaka individen till ett fungerande aktivt liv utifrån de förutsättningar

Läs mer

PubMed (Medline) Fritextsökning

PubMed (Medline) Fritextsökning PubMed (Medline) PubMed är den största medicinska databasen och innehåller idag omkring 19 miljoner referenser till tidskriftsartiklar i ca 5 000 internationella tidskrifter. I vissa fall får man fram

Läs mer

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G2018/317 SAHLGRENSKA AKADEMIN Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng Programkod: V2DIS 1. Fastställande Utbildningsplanen är fastställd

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården

Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården 18-03-06 Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården vid vård av patienter med emotionell instabilitet och självskadebeteende Joachim Eckerström Högskoleadjunkt Forskningskoordinator Självvald inläggning

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Ett obekvämt möte. Hinder och möjligheter för sjuksköterskan vid samtal om sexualitet. Elisabeth Björk Brämberg

Ett obekvämt möte. Hinder och möjligheter för sjuksköterskan vid samtal om sexualitet. Elisabeth Björk Brämberg Ett obekvämt möte Hinder och möjligheter för sjuksköterskan vid samtal om sexualitet. FÖRFATTARE Malin Eriksson Rebecca Edlund PROGRAM/KURS Sjuksköterskeprogrammet OM5250 Examensarbete 180 högskolepoäng

Läs mer

Sjuksköterskors erfarenheter av samtal om sexualitet med patienter diagnostiserade med cancer

Sjuksköterskors erfarenheter av samtal om sexualitet med patienter diagnostiserade med cancer AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap Sjuksköterskors erfarenheter av samtal om sexualitet med patienter diagnostiserade med cancer En deskriptiv litteraturstudie Jessica

Läs mer

Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp

Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp Nursing Science Ba (A), Health and Ill Health I 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning

Läs mer

BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR VFU INOM PSYKIATRI

BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR VFU INOM PSYKIATRI Sjuksköterskeprogrammet termin 4 2VÅ620 Professionskunskap II BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR VFU INOM PSYKIATRI Student: VFU-placering: År, veckor: Yrkeshandledare: Klinisk adjunkt: 13 december 2016 1 BEDÖMNING

Läs mer

En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten.

En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Sökexempel - EBM Sjuksköterskor En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Även om man bör börja med att

Läs mer

Tänk kreativt! Informationssökning. Ha ett kritiskt förhållningssätt! regiongavleborg.se

Tänk kreativt! Informationssökning. Ha ett kritiskt förhållningssätt! regiongavleborg.se Tänk kreativt! Informationssökning Ha ett kritiskt förhållningssätt! Informationssökning steg för steg Innan du börjar behöver du formulera en fråga. Vad vill du hitta information om? Att utgå från: -

Läs mer

Specialistutbildning, Vård av äldre, 60 hp

Specialistutbildning, Vård av äldre, 60 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Specialistutbildning, Vård av äldre, 60 hp Elderly Care Specialist Nursing Programme, 60 Higher Education Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget

Läs mer

EXAMENSARBETE. Sjuksköterskors bemötande gentemot patienters behov av sexualitet. En litteraturöversikt. Therese Bodin Ida-Maria Hannu

EXAMENSARBETE. Sjuksköterskors bemötande gentemot patienters behov av sexualitet. En litteraturöversikt. Therese Bodin Ida-Maria Hannu EXAMENSARBETE Sjuksköterskors bemötande gentemot patienters behov av sexualitet En litteraturöversikt Therese Bodin Ida-Maria Hannu Sjuksköterskeexamen Sjuksköterska Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Snabbguide till Cinahl

Snabbguide till Cinahl Christel Olsson, BLR 2008-09-26 Snabbguide till Cinahl Vad är Cinahl? Cinahl Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature är en databas som innehåller omvårdnad, biomedicin, alternativ medicin

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen

Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen 25 okt 2018 Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen Sjuksköterskeprogrammet Mälardalens högskola Professionsblock 3 VAE211 Inledning Mälardalsmodellen är det bedömningsinstrument som används vid Sjuksköterskeprogrammets

Läs mer

Sexualitet - Mer än bara sex

Sexualitet - Mer än bara sex Sexualitet - Mer än bara sex Sjuksköterskors upplevelser av att samtala om sexualitet med sina patienter Annika Båtsman & Caroline Muzito-Bagenda Höstterminen 2014 Självständigt arbete (Examensarbete),

Läs mer

Barnmorskeprogram, 90 hp

Barnmorskeprogram, 90 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Barnmorskeprogram, 90 hp Graduate programme in Midwifery, 90 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VBAMA Avancerad MIUN 2010/688 Högskolepoäng

Läs mer

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT KOMMUNICERA MED PATIENTER OM SEXUALITET EN LITTERATURSTUDIE

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT KOMMUNICERA MED PATIENTER OM SEXUALITET EN LITTERATURSTUDIE Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för hälsa SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT KOMMUNICERA MED PATIENTER OM SEXUALITET EN LITTERATURSTUDIE CECILIA MATTSSON ROS-MARI TEODORSSON Examensarbete i vårdvetenskap

Läs mer

BRYT TYSTNADEN OM SEX VID LÅNGVARIGA SJUKDOMAR. Suzann Larsdotter, Aukt socionom & aukt sexolog RFSU:s förbundskansli

BRYT TYSTNADEN OM SEX VID LÅNGVARIGA SJUKDOMAR. Suzann Larsdotter, Aukt socionom & aukt sexolog RFSU:s förbundskansli BRYT TYSTNADEN OM SEX VID LÅNGVARIGA SJUKDOMAR Suzann Larsdotter, Aukt socionom & aukt sexolog RFSU:s förbundskansli Sexuell hälsa enligt WHO Att ha en god sexuell hälsa är att må bra psykiskt och fysiskt

Läs mer

Att våga tala om sexualitet - en del av sjuksköterskans roll i kommunikation med patienten

Att våga tala om sexualitet - en del av sjuksköterskans roll i kommunikation med patienten Att våga tala om sexualitet - en del av sjuksköterskans roll i kommunikation med patienten Matilda Bladh Ida Norrström Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad Vetenskapligt arbete, 15hp (61-90) Ht 2011

Läs mer

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ design Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ forskning Svara på frågor som hur och vad Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera

Läs mer

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Termin 6 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Klinisk omvårdnad, 15 hp. Kurs kod: OM3330 Studentens namn Studentens personnummer Handledare/ansvarig

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

SEXUALITET EN KÄNSLIG FRÅGA

SEXUALITET EN KÄNSLIG FRÅGA Hälsa och samhälle SEXUALITET EN KÄNSLIG FRÅGA EN LITTERATURSTUDIE OM ALLMÄNSJUK- SKÖTERSKANS FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL PATIENTENS SEXUALITET PERNILLA CARLSSON WINCRANTZ JOSEFIN WAHLBERG Examensarbete i omvårdnad

Läs mer

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Jeanette Winterling och Harriet Ryblom Patientområde Hematologi Innehåll Vår hematologiklinik Varför starta Journal

Läs mer

Handledardagar, Gävle maj i Gasklockorna

Handledardagar, Gävle maj i Gasklockorna Handledardagar, Gävle 17-18 maj i Gasklockorna VAD SKA JAG PRATA OM Handledning Lite om lärande Återkoppling och reflektion Kamratlärande Högskolan i Gävle Hur går lärandet till? Handledningens delar Färdighetsutveckling

Läs mer

Biblioteken, Futurum 2017

Biblioteken, Futurum 2017 Biblioteken, Futurum 2017 Om PubMed PubMed innehåller mer än 27 miljoner referenser till tidskriftsartiklar inom biomedicin, omvårdnad, odontologi m.m. PubMed är fritt tillgänglig men om du använder länken

Läs mer

Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp

Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp Public Health Science MA, Qualitative Methods in Health Sciences, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

Mäns upplevelse i samband med mammografi

Mäns upplevelse i samband med mammografi CLINTEC Enheten för radiografi Projektarbete Höstterminen 2015 Mäns upplevelse i samband med mammografi Författare: Ninette Jonsson, Elisabeth Ljung Sammanfattning Att män utgör en minoritet av patienterna

Läs mer

April Bedömnings kriterier

April Bedömnings kriterier Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna

Läs mer

FAKTORER SOM KAN PÅVERKA SJUKSKÖTERSKANS BEMÖTANDE AV PATIENTER MED SUBSTANSMISSBRUK

FAKTORER SOM KAN PÅVERKA SJUKSKÖTERSKANS BEMÖTANDE AV PATIENTER MED SUBSTANSMISSBRUK FAKTORER SOM KAN PÅVERKA SJUKSKÖTERSKANS BEMÖTANDE AV PATIENTER MED SUBSTANSMISSBRUK EN LITTERATURSTUDIE TESS THÜBECK Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 61-90 hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Socialtjänstbiblioteket

Socialtjänstbiblioteket Socialtjänstbiblioteket www.inera.se/socialtjanstbiblioteket 2012-12-05 Eira och Inera EiRA ett landstingssamarbete sedan 2001 med syftet att förhandla fram prisvärda avtal på e-resurser för vårdens personal.

Läs mer

Bilaga 3: Kvalitativ granskningsmall

Bilaga 3: Kvalitativ granskningsmall Bilaga 3: Kvalitativ granskningsmall Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod Modifierad version av Willman, Stoltz & Bahtsevani (2011) Beskrivning av studien Tydlig avgränsning/problemformulering?

Läs mer

Sexuell hälsa i en vårdkontext

Sexuell hälsa i en vårdkontext Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Sexuell hälsa i en vårdkontext Hindrande och främjande faktorer för sjuksköterskans samtal om sexuell hälsa med patienten Författare Elin Bäcklund Mikaela

Läs mer

FAKTORER SOM PÅVERKAR SJUKSKÖTERSKANS SAMTAL KRING SEXUALITET OCH SEXUELL HÄLSA

FAKTORER SOM PÅVERKAR SJUKSKÖTERSKANS SAMTAL KRING SEXUALITET OCH SEXUELL HÄLSA FAKTORER SOM PÅVERKAR SJUKSKÖTERSKANS SAMTAL KRING SEXUALITET OCH SEXUELL HÄLSA Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 högskolepoäng Examinationsdatum: 2017-10-30 Kurs: 48 Författare:

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier

Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier Alla studier som är relevanta för den systematiska översikten ska kvalitetsbedömas. Syftet med bedömningen är att avgöra studiernas trovärdighet, tillförlitlighet

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Från pionjär till professionell yrke sexolog

Från pionjär till professionell yrke sexolog Från pionjär till professionell yrke sexolog Elise Ottosen Jensen Lotta Löfgren-Mårtenson professor, inriktning sexologi auktoriserad klinisk sexolog Bakgrund Professionalieringsprocessen rörande sexologer

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, hälso- och sjukvård för barn och ungdom, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, hälso- och sjukvård för barn och ungdom, inriktning barnsjukvård 1 (5) Grundutbildningsnämnden (GUN) Specialistsjuksköterskeprogram, hälso- och sjukvård för barn och ungdom, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå VASHB Programbeskrivning Utbildningen

Läs mer

Litteratursökning inför systematiska översikter. Hanna Wilhelmsson, bibliotekarie Malmö högskola 4 maj 2016

Litteratursökning inför systematiska översikter. Hanna Wilhelmsson, bibliotekarie Malmö högskola 4 maj 2016 Litteratursökning inför systematiska översikter Hanna Wilhelmsson, bibliotekarie Malmö högskola 4 maj 2016 En sökning eller flera? Testsökning Vilka söktermer förekommer? Hur stort sökresultat kan vi förvänta

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

PATIENTER MED CANCER OCH DERAS UPPLEVELSER AV ÖVERGÅNGEN FRÅN KURATIV TILL PALLIATIV VÅRD

PATIENTER MED CANCER OCH DERAS UPPLEVELSER AV ÖVERGÅNGEN FRÅN KURATIV TILL PALLIATIV VÅRD PATIENTER MED CANCER OCH DERAS UPPLEVELSER AV ÖVERGÅNGEN FRÅN KURATIV TILL PALLIATIV VÅRD LITTERATURSTUDIE AMRLLAHI NIKE LARSSON MALIN Examensarbete i omvårdnad 61-90hp Sjuksköterskeprogrammet Januari

Läs mer

Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ design Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Skillnad mellan kvalitativ och kvantitativ design Kvalitativ metod Ord, texter

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Studentens namn: Studentens personnr: Utbildningsplats: Handledares namn: Kursansvariga: Joanne Wills: joanne.wills@his.se

Läs mer

Bilaga 1. Artikelmatris

Bilaga 1. Artikelmatris 1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) Programkod VASPV Programbeskrivning Utbildningen syftar till att

Läs mer

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare

Läs mer

2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång

2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång 2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång 2.1 Sökning och bedömning av litteraturen Litteratursökning För att få en överblick över det vetenskapliga underlaget för antibiotikaprofylax vid kirurgiska

Läs mer

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER unga canceröverlevare STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER Många unga canceröverlevare brottas med känslan av att inte vara attraktiva och de är i många fall också missnöjda med sin sexuella förmåga. Vi som arbetar

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Uppsats omvårdnad 15 hp Våld i nära relationer Sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor, en systematisk litteraturstudie Författare: Elin Johansson & Elin Tryggvesson Examinator: Kerstin

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

VAD HINDRAR VÅRDPERSONAL FRÅN ATT LYFTA ÄMNET ALKOHOL VID UPPTÄCKANDE OCH INTERVENTION?

VAD HINDRAR VÅRDPERSONAL FRÅN ATT LYFTA ÄMNET ALKOHOL VID UPPTÄCKANDE OCH INTERVENTION? VAD HINDRAR VÅRDPERSONAL FRÅN ATT LYFTA ÄMNET ALKOHOL VID UPPTÄCKANDE OCH INTERVENTION? EN LITTERATURSTUDIE ANGELL FERNANDO NIELSEN SANDRA MALMSTEIN Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 15 hp Hälsa

Läs mer

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete Jack Lukkerz Socionom, aukt. sexolog (NACS) Master i sexologi Doktorand Malmö Högskola Sexualitet vad är det? Vad tänker ni på?

Läs mer

Sahlgrenska akademin. Filosofie masterexamen med huvudområdet omvårdnad. Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Nursing

Sahlgrenska akademin. Filosofie masterexamen med huvudområdet omvårdnad. Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Nursing Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Dnr J 11 1162/08 Filosofie masterexamen med huvudområdet omvårdnad Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Nursing 1. Fastställande Examensbeskrivning

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring

Läs mer

ATT TALA OM SEXUALITET MED PATIENTER

ATT TALA OM SEXUALITET MED PATIENTER Hälsa och samhälle ATT TALA OM SEXUALITET MED PATIENTER VAD HINDRAR SJUKSKÖTERSKAN? EMMA HJALMARSSON KAJSA RINANDER Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet Jan 2012 Malmö högskola

Läs mer

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen

Läs mer

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Läs mer

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie RELATIVES EXPERIENCES OF LIVING WITH A PERSON SUFFERING FROM BIPOLAR DISORDER A literature based

Läs mer

Utbildning saknas. Sjuksköterskors barriärer och hinder inför att samtala med patienter om sexualitet. Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa

Utbildning saknas. Sjuksköterskors barriärer och hinder inför att samtala med patienter om sexualitet. Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Utbildning saknas Sjuksköterskors barriärer och hinder inför att samtala med patienter om sexualitet FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Lisa Maria Fransson Sjuksköterskeprogrammet 180 Högskolepoäng Examensarbete

Läs mer