Kvalitetsrapport. Barn och elever i behov av särskilt stöd. februari 2012

Transkript

1 Kvalitetsrapport Barn och elever i behov av särskilt stöd februari 2012 Kommungemensam förskola och skola Utvecklingsenheten

2 Inledning... 3 A. Tidig upptäckt resultat och organisation... 4 Skriftliga omdömen... 4 Åtgärdsprogram och dokumentation kring barn i behov av stöd i förskolan... 5 Sommarskola... 6 Organisation av gruppen... 6 Anpassning i verksamheten... 6 Rutiner för övergång från förskola till förskoleklass/fritidshem... 7 Tidig upptäckt av barns och elevers behov av stöd i sin språkutveckling och hur man åtgärdar detta... 7 Skolfrånvaro... 9 Analys B. Kompetens Specialpedagogiskt kompetenscentrum - SPKC Elevhälsa i skolan Analys C. Grundsärskolan lå 10/ Samverkan med habilitering, logoped. socialtjänst Mottagande Inkludering av särskoleelever i grundskolan Analys Insatser

3 Inledning Skollagen föreskriver att varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen 1. I skollagen har det gamla kravet på kvalitetsredovisning tagits bort och ersatts av ett krav på att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Uppgifterna i denna rapport är hämtade från Borås Stads förskolors och grundskolors kvalitetsredovisningar lå 11/12 samt från SPKCs 2 verksamhetsplan. Rapporten är den första i ett förändrat kvalitetssystem för förskola och grundskola. Rapporter kommer att tas fram under en tvåårscykel där en del rapporter skrivs årligen och andra vartannat år. År 1 innehåller rapporter om a. barn och elever i behov av särskilt stöd, b. värdegrund, c. resultat-kunskaper och utveckling och lärande samt d. elever med annat modersmål än svenska. År 2 innehåller rapporter om a. barn och elever i behov av särskilt stöd, b. kvalitetsarbete, c. resultat-kunskaper och utveckling och lärande samt d. fritidshem. Kvalitetsrapporterna ersätter tidigare kvalitetsredovisning i Borås Stad. Följande aspekter tas upp i rapporten om barn och elever i behov av särskilt stöd: A. Tidig upptäckt resultat och organisation B. Kompetens SPKC och Elevhälsan C. Grundsärskolan 1 Skollagen 4kap 3 2 Specialpedagogiskt kompetenscentrum 3

4 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. 3 A. Tidig upptäckt resultat och organisation Detta avsnitt fokuserar i år på språkutveckling, vilken är avgörande för att eleven ska utvecklas mot målen i alla ämnen. Både förskola och grundskola har haft och har stora satsningar på språkoch läsutveckling. Tanken är att dessa ska gynna alla elever. Skriftliga omdömen Varje termin upprättas skriftliga omdömen för alla elever i åk 1-9 i alla ämnen eleven har samt specifikt i läsning. För höstterminen finns följande resultat. Andel elever som riskerar ej nå kunskapskraven för läsa (%) Intervall i procent i stadsdelen NORR Asklandaskolan 3,8 Bergdalsskolan 10,5 Borgstenskolan 1,4 Bredaredskolan 14,3 1,4-23,2 Engelbrektskolan 6,3 Erikslundskolan 23,2 Gula skolan 6,8 Sjöboskolan 14,4 Sparsörskolorna 4,9 Fristadskolan Underlag saknas VÄSTER Byttorpsskolan 6,5 Daltorpskolan 14,7 Götaskolan 7,1 Hestra- Midgårdsskolan 8,3 Kinnarummaskolan 6,5 Kristinebergskolan 14,8 Sandaredskolan 6,5 4,5-30,4 Sandhultskolan 7,3 Sjömarkenskolan 4,5 Svaneholmskolan 15,9 Svedjeskolan 7,1 Särlaskolan 30,4 Viskaforsskolan 13,5 Sandgärdskolan 5,3 4 3 Skollagen 3kap elever saknas i underlaget 4

5 ÖSTER Aplaredskolan 9,3 Bodaskolan 12,7 Dannikeskolan 4,4 Ekarängskolan 17,6 Fjärdingskolan 20,8 Gånghesterskolan 3,4 4,4-20,8 Kerstinsgården 5,3 Myråsskolan 6,1 Målsrydskolan 6,2 Rångedalaskolan 11,1 Tummarpsskolan 6,2 Äsperedskolan 4,8 Trandared 8,4 Dalsjöskolan Underlag saknas Totalt Borås 9,3 Åtgärdsprogram och dokumentation kring barn i behov av stöd i förskolan Förskola Utgångspunkten för verksamheten är att den ska utgå från varje barns behov och förutsättningar. Antalet barn i Borås Stad som är i behov av särskilt stöd med dokumenterade insatser har ökat från 93 föregående år till 239 för Antalet har alltså ökat med över 200%. Antal barn som får dokumenterade insatser Det är stor spridning mellan antalet barn förskolorna anger vara i behov av särskilt stöd med dokumenterade insatser. Några förskolor utmärker sig med många barn som bedöms vara i behov av särskilt stöd. Andra förskolor uppger att de inte har något sådant barn. Skola Skolan ska upprätta åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. I åk 3 skrivs dessa framför allt i svenska/svenska som andra språk och matematik. I övriga ämnen finns endast ett fåtal åtgärdsprogram. I åk 5 skrivs åtgärdsprogram i huvudsak i svenska/svenska som andra språk, matematik och engelska. Precis som i åk 3 skrivs i övriga ämnen endast ett fåtal åtgärdsprogram. En tendens mot treämnesskola åtminstone t o m åk 6 framträder. I åk 9 skrivs åtgärdsprogram i alla ämnen, men med tyngdpunkt i ämnena svenska/svenska som andra språk, matematik och engelska, men också i natur- och samhällsvetenskapliga ämnen. Antalet åtgärdsprogram vid tidpunkten 15 dec läsåret 10/11. Åk SDF Bd En Hk IH Ma Mspr Mo Mu NO Bi Fy Ke Sl SO Ge Hi Re Sh Sv Sva Tk N V Ö N V Ö N V Ö* 5

6 Uppgifter saknas från Dalsjöskolan 4-9, Viskaforsskolan 6-9 och Svedjeskolan. *Bodaskolan har vid denna tidpunkt totalt 38 åtgärdsprogram men dessa är ej fördelade på enskilda ämnen utan är skrivna för elevens hela skolsituation och kan också innehålla anpassad studiegång och särskild undervisningsgrupp. Ovanstående är en förklaring till att antalet åtgärdsprogram inte är angivet för SDF Öster i åk 9 (dvs Dalsjöskolan, Bodaskolan). Sommarskola Sommarskola har anordnats på många skolor i Borås. Det gäller både F-6 skolor men framför allt 7-9- skolor företrädesvis åk 9. Sammanfattningsvis deltog 67 elever i åk 9 och av dessa blev 20 elever behöriga att söka ett nationellt program efter sommarskolan. I åk 8 deltog 73 elever på skolor i Borås. Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk7 Åk 8 Åk 9 Behörig åk Organisation Förskola Insatser och förändringar som gjorts i verksamheten där det finns barn som är i behov av särskilt stöd kan delas upp i två kategorier organisation av gruppen och anpassning i verksamheten. Organisation av gruppen Detta är den kategori där de flesta insatserna hamnar. Flera förskolor beskrivs dela upp barngruppen i mindre grupper och/eller tillsätta mer personal som stöd till gruppen. Några exempel finns där man anpassat gruppstorleken med tanke på barn i behov av särskilt stöd. Vissa barn har fått utökad omsorgstid för att få stimulans i sin språkutveckling. Man har gjort förändringar i ansvarsfördelning mellan pedagoger i arbetslaget utifrån bl a personalens kompetens. Några förskolor lyfter fram sitt barnhälsoteam som genom sina olika kompetenser kan ge stöd till personalen. Anpassning i verksamheten Flera förskolechefer talar om anpassning av lärandemiljön och har gjort förändringar när det gäller miljö och material som underlättar för barn i behov av särskilt stöd. Ett gott exempel är Rullans förskola där man bl a förändrat utemiljön så att även funktionshindrade barn kan leka tillsammans med andra barn. Borås Stad har en specialförskola, Kvarngården Mini, för barn som har olika funktionsnedsättningar. Upptagningsområdet är Borås Stad med omnejd. Förskolan erbjuder barnen balans mellan aktivitet och vila samt stimulans i grupp och individuellt med leken i centrum. Oftast arbetar en personal med varje barn för att tillgodose varje barns speciella behov. Dessa barn kan ofta vara infektionskänsliga och i den här lilla förskolegruppen får de ändå möjligheten att må bra. Barnen kan ha olika sätt att kommunicera på t ex tecken, konkreta föremål, bild, doft eller annan kommunikation. Även massage och viss gymnastik ingår i barnens dagsprogram. 6

7 Rutiner för övergång från förskola till förskoleklass/fritidshem Det finns rutiner för övergångar mellan förskolor och skolor. Dessa rutiner revideras i de flesta fall årligen. Omorganisationen i Borås Stad har dock gjort att både rutiner och revideringar inte har fungerat som det brukar. I Stadsdelen Öster finns t ex en utarbetad plan för övergångar inom stadsdelen. Det upplevs som en styrka att ha en gemensam plan, men eftersom planen är ny har man ännu inte hittat helt fungerande verktyg för den. Som ett exempel på detta är den barn-och elevmapp som överlämnas till skolan som upplevs av flera förskolor som bra men samtidigt svår och tidskrävande. Läroplanen i förskolan säger att barn i behov av särskilt stöd ska ägnas särskild uppmärksamhet vid övergång till nya verksamheter. Förskolechefer i Borås Stad beskriver hur man för dessa barn har särskilda överlämningskonferenser med specialpedagog, förskolechef, ansvariga pedagoger i förskola och förskoleklass, föräldrar samt vid behov även personal från habilitering och SPKC. Barnets stödbehov förtydligas av olika parter. Några förskolechefer nämner dock att alla skolor inte har varit så positiva till att träffa föräldrarna. Klassammansättningen görs med hjälp av specialpedagogen och tar hänsyn till barn i behov av stöd. Dokumentation överlämnas efter föräldrars godkännande. Mottagande pedagoger i skolan kan få handledning av specialpedagog när eleven börjar förskoleklassen. I stadsdelen Öster finns en barn- och elevmapp, men många andra förskoleområden beskriver att man använder åtgärdsprogram som stöd i dokumentationen kring dessa barn. Tidig upptäckt av barns och elevers behov av stöd i sin språkutveckling och hur man åtgärdar detta Exempel: På de förskolor där språkpedagog finns kartlägger dessa de blivande förskoleklassbarnens språkutveckling, vilket gör att pedagogerna i förskoleklassen får information vid övergången. I övergången mellan förskola och skola sker ofta överlämningssamtal där mottagande pedagog i förskoleklassen tar del av TRAS 5 för varje barn från förskolan. I samband med övergång är det vanligt att specialpedagogen på förskolan informerar skolans specialpedagog om barn i behov av särskilt stöd. Generellt i Borås upptäcks barn som har behov av stöd i sin språkutveckling redan i förskoleklass genom Bornholmsmetoden dvs screening av varje förskoleklassbarn i läsoch skrivutveckling och TIL 6 som används på några ställen. I skolan görs också andra kontinuerliga uppföljningar av elevers språkutveckling genom t ex LUS 7, läsförståelsetest och ordförståelsetest. Månadsvisa kunskapsuppföljningar sker då pedagog, specialpedagog och rektor följer upp kunskapsutvecklingen hos eleverna. Dessa kunskapsuppföljningar bidrar till att ev behov av stöd i elevs språkutveckling kan ges tidigt. Någon skola har pedagogiska samtal där man fångar upp elever som är i behov av särskilt stöd. I samarbete med specialpedagog avgörs vilken form av stöd som eleven behöver. Specialpedagog i skolan besöker alla arbetslag kontinuerligt och gör observationer för att fånga upp elever som har behov av stöd i sin språkutveckling. Elever i behov av särskilt stöd i sin språkutveckling upptäcks också genom ett utvecklat arbete med språkplattform i förskoleklass. Det beskrivs som att personalen lyssnar mer och försöker ge alla barn samma möjlighet till språkutrymme och att inte kroppsspråka 5 Tidig registrering av språkutveckling 6 Tidig läsutveckling 7 Läsutvecklingsschema 7

8 för mycket. Medvetenheten om behov av språkstöd i alla ämnen har ökat hos pedagogerna. Några skolor har arbetat för att skapa en språkutvecklande miljö för alla barn och ungdomar. Handlingsplan för arbete med elevers läs- och skrivsvårigheter har tagits fram på några skolor. En skola har haft ett läsutvecklingsprojekt läsår 10/11. En läspedagog har intensivläst med elever enskilt och i grupp. Personalen har haft kompetensutveckling i samband med detta. Förståelsen av tidig upptäckt av elevers behov av stöd i sin språkutveckling har med denna satsning förstärkts. Specialpedagog handleder klasslärare och i samråd avgörs vilken form av stöd eleven behöver. Elevhälsan möter personal oftare än tidigare och för dialog kring elevers behov, klasskonferens och elevhälsomöten. CFL kartlägger nyanlända elever innan de börjar på skolan. Skolor beskriver att lärare har strategier för att upptäcka och åtgärda när elever har svårigheter i sin läsning, men saknar kompetens för att fullt ut kunna möta elevernas behov. Man beskriver att man har bra strategier men kunskapen varierar bland pedagogerna. Specialpedagogen har möjlighet att handleda i de fall där lärarna behöver hjälp med strategier. En del skolor menar att det finns stöd till stor del men att det behövs mer stöd av specialpedagog och SPKC för att få det optimala. Lärarna lyssnar regelbundet på elevernas läsning, i de fall det finns behov av mer träning eller andra metoder har de haft tillgång till resurs/speciallärare som gett eleverna extra hjälp. I de flesta arbetslag finns lärare med lång erfarenhet av läsinlärning som kan ge stöd till mer oerfarna lärare. Samarbetet mellan skola och hem är viktigt i läsinlärningen, så barnet får bada i språket. Grundskola Tidig upptäckt Skolorna har besvarat frågan om det finns tillräckligt med verktyg för tidig upptäckt av elever i behov av särskilt stöd enligt följande: JA Både ja och nej NEJ Erikslundskolan Gula skolan Viskafors 1-5 och 6-9, Sandhultskolan Särlaskolan Fjärdingskolan och Dalsjöskolan saknas i underlaget De allra flesta skolor anser alltså att man har tillräckligt med verktyg för att upptäcka när elever har behov av särskilt stöd. De fyra skolor som svarat nej är alla 1-6-skolor. I kvalitetsredovisningen har tidig upptäckt av elever i behov av stöd undersökts utifrån självskattning på nedanstående kvalitativa nivåer. Självskattningen bygger på rektorernas bedömning av var grundskolan som helhet befinner sig: 8

9 1. Skolan har en plan för tidig upptäckt av elevers stödbehov. Huvudansvaret för elever i behov av stöd ligger hos specialpedagogen. NP fungerar som en av de viktigaste indikatorerna för att upptäcka elever med svårigheter. Alla elever får dock inte det stöd de behöver. 2. Skolan strävar efter att utveckla formerna för tidig upptäckt av elevers stödbehov. I stort sett alla elever får det stöd de behöver. Uppföljning av elevens åtgärdsprogram sker vid det individuella utvecklingssamtalet. 3. Skolan arbetar aktivt och framgångsrikt med elever i behov av särskilt stöd. Skolan har utarbetat fungerande rutiner för tidig upptäckt av elevers stödbehov. Alla elever får det stöd de behöver. Allt stöd följs systematiskt upp, utvärderas och omfördelas vid behov. Det är tydligt att eleverna utvecklas mot målen. Nivå 1 På väg mot Nivå 2 På väg mot Nivå skolor 9 skolor 20 skolor 2 skolor skolor 11 skolor 20 skolor 2 skolor 2010:Ingen uppgift från Erikslundskolan 7-9 och Viskaforsskolan :Ingen uppgift från Sandhultskolan, Erikslundskolan 7-9 och Viskaforsskolan 1-5, 6-9 Mer än hälften av rektorerna skattar sig själva att vara på väg mot nivå 3 eller vara på nivå 3. Befinner sig en skola på nivå 3 innebär det att skolan arbetar aktivt och framgångsrikt med elever i behov av särskilt stöd. Allt stöd följs upp systematiskt. Det är också tydligt att eleverna utvecklas mot målen. Befinner en skola sig på nivå 2 innebär det att i stort sett alla elever får det stöd de behöver. Av skolorna är det sammanlagt 33 av 38 skolor som finns lägst på nivå 2. Marginell skillnad kan ses mellan 2010 och Det som kan utläsas ur tabellen ovan ger en ganska positiv bild av hur skolorna i Borås hanterar och upptäcker barn med särskilda behov. Hälften av skolorna är antingen på väg mot eller har redan fungerande rutiner för tidig upptäckt av elevers stödbehov. Allt stöd följs upp systematiskt, utvärderas och omfördelas vid behov och det är tydligt att eleverna utvecklas mot målen Skolfrånvaro Specialpedagogiskt kompetenscentrum (SPKC) har gjort kartläggningar sedan 2009 gällande skolfrånvaro. Kartläggningarna visar att frånvaron är stor i våra skolor. Skolfrånvaron är redovisad i alla kommundelar och ett fördjupat arbete har pågått i två av dessa enligt SPKC. Skolfrånvaroundersökningen är genomförd nov Det är ingen större skillnad i frånvaron på 1-6-skolor jämfört med föregående år. Frånvaron fördelar sig jämnt över skolåren. På högstadiet ser man en annan tendens. Frånvaron i dessa åldrar ökar från årskurs till årskurs. I Borås stads perspektiv är frånvaron totalt sett ungefär densamma som föregående år. Utveckling från (samma elevkull) Totalt antal elever i åk : Frånvaro i % av total Antal elever åk Antal elever åk undervisningstid Ströfrånvaro Frånvaro Frånvaro mer än (källa: SPKC) Utöver informationen i tabellen kan vi se att när man jämför åk med åk visar undersökningarna att frånvaron sjunkit generellt. Frånvaro mer än 20 % har sjunkit från 22 elever 2009 till 10 elever SPKC har fått flera uppdrag att samordna stödet kring elever i åk 8-9 genom Samverk. De ser en svag tendens till att dessa uppdrag flyttas ner i åldrarna. Det är positivt om stödet kan sättas in innan frånvaron blivit för stor eller långvarig. 9

10 Analys Definition I skollagen anges att en elev i grundskolan som är i behov av särskilt stöd är en elev som befaras inte kommer att klara de kunskapskrav som ska uppnås. Elever behöver möta lärare som har som utgångspunkt att eleven kan och vill. Skolinspektionen 8 konstaterar i sin undersökning av ca 25 procent av rikets skolor att tillit till alla elevers förmåga inte är en självklarhet i alla skolor och hos varenda lärare. När det gäller förskolan utgår definitionen istället från att barn som av olika skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Här är en skillnad mellan skola och förskola uttryckt i mål eleven ska uppnå och behov barnet har. Undervisning och resurser Det märks att frågan om upptäckt av elevers behov av stöd i sin språkutveckling engagerar och många bra insatser görs som gynnar många elever. Språkplattformen och TRAS 9 i förskolan lyfts fram som en faktor till tidig upptäckt. De flesta barn som behöver stöd i sin språkutveckling upptäcks redan i förskolan idag. Lokala läsutvecklingsprojekt pågår på några skolor och läspedagoger intensivläser med elever. Specialpedagogen är central för planering av insatser. Eleverna skulle dock behöva få sitt särskilda stöd tillgodosett längre än vad de får i dag. Aktuell lärartäthet och budgetanpassningarna i skola och fritids tillåter inte det. Vi har även uppmärksammat att det finns behov av fler speciallärare. Mycket görs, men görs rätt saker? Resultaten utifrån de skriftliga omdömena pekar på att detta inte är tillräckligt. Resultaten visar också att det är stor variation mellan skolor när det gäller hur elever erövrar läsförmåga. Vi kan också se att ca 15 procent av eleverna inte blir behöriga till nationella program på gymnasiet. Vanligtvis brukar förklaringar till detta hänföras till resurser och elevsammansättningar. Skolinspektionen konstaterar 10 att undervisningen inte är tillräckligt stimulerande och att särskilt stöd inte ges till alla elever som inte når eller riskerar att inte nå målen. Forskning visar att den enskilt viktigaste faktorn för kunskapsutveckling är läraren och lärarens undervisning. Här finns anledning att närmare granska det som brukar benämnas the black box 11 dvs klassrumsundervisningen. Hattie 12 visar att formativ bedömning generellt ger de bästa effekterna på elevernas studieresultat. Med detta menas fortlöpande, framåtsyftande bedömning av elevernas prestationer där man uppmärksammar de kvaliteter eleven utvecklar och deras förståelse för vad som ska läras. Systematik i uppföljning På flera skolor sker månadsvisa uppföljningar. Olika typer av systematiska uppföljningar är vanliga. Detta är gott och väl, men det saknas en systematik i användandet av uppföljningarna. Visserligen kan enskilda skolor och förskolor ha en överenskommen systematik, men mellan stadsdelar och i ett Borås Stads-perspektiv saknas en fungerande systematik. I Utvecklingsplanen finns ett avsnitt som beskriver vilka uppföljningar som ska göras, men rapporteringen behöver utvecklas. Det finns även behov av att skapa samsyn när det gäller vad som ska följas upp och vilka verktyg som ska användas i Borås Stad. När det gäller förskolan finns tankar om vad som ska följas upp på Borås Stads-nivå, men det saknas instrument för detta. Språkutvecklande miljö I de allra flesta fall svarar rektorer ja på frågan om lärare har strategier för att upptäcka och åtgärda när elever har svårigheter i sin läsning. Lärarna lyssnar regelbundet på elevernas läsning, i 8 Olika elever samma undervisning Tidig registrering av språkutveckling 10 Olika elever samma undervisning Wiliam: Working inside the black box 12 Hattie: Visible learning 10

11 de fall det finns behov av mer träning eller andra metoder har de haft tillgång till resurs/speciallärare som gett eleverna extra hjälp. Någon rektor skriver: Lärarna har strategier för att upptäcka och åtgärda särskilda behov hos elever när det gäller läsinlärning. Det sistnämnda är en förutsättning för en språkutvecklande miljö. Det handlar dock inte bara om att göra en fysiskt språkligt stimulerande miljö, dvs det räcker inte bara med att erbjuda böcker. Lärare måste också undervisa i läsförståelse. Det måste ske på ett mer medvetet sätt än tidigare. Sedan en termin pågår en lässatsning som går ut på att utbilda lärare på alla F-6-skolor i effektiv läsundervisning. Detta är avgörande för elevernas skolframgång att vi får igång en sådan undervisning. Läsåret 12/13 finns alltså utbildade pedagoger som rektorer tillsammans med specialpedagoger kan använda för implementering av lässatsningsprojektet. Skriftliga omdömen Utifrån inrapporterade skriftliga omdömen ht 11 kan vi se att skillnaden mellan hur många elever som riskerar att inte nå kunskapskraven för läsning varierar stort. Intervallet mellan skolorna ligger mellan 1,4 procent och 30,4 procent av eleverna i alla årskurser. I Borås Stad ligger snittet på 9,3 procent. Det betyder att av 100 elever riskerar ca 9 att inte utveckla läsförmågan tillräckligt för att klara fortsatta studier eller ta aktiv del i samhället. Ågärdsprogrammen I förskolan kan vi se att antalet barn som får dokumenterat stöd har ökat drastiskt. Vad det beror på vet vi inte riktigt, men frågan har under senare år fått en större uppmärksamhet, vilket kan ha gjort att man dokumenterar mer kring dessa barn. Borås Stad har i Utvecklingsplanen gett SPKC i uppdrag att ta fram riktlinjer för dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Begreppet åtgärdsprogram måste tas bort ur förskolans vokabulär eftersom det syftar på att en elev har bedömts riskera att inte nå målen och behöver åtgärder för att undanröja risken. I förskolan finns inga sådana mål att uppnå. SPKC har även fått i uppdrag att arbeta för en bättre kvalitet i åtgärdsprogrammen i grundskolan. Detta blir särskilt viktigt med tanke på att åtgärdsprogrammen är möjliga att överklaga enligt Skollagen. Skolinspektionen skriver i sin rapport 13 att man sett att åtgärdsprogrammen inte alltid utformas med hänsyn till vad eleven faktiskt behöver hjälp med för att nå målen. Det handlar t ex om att åtgärderna tar sikte på annat än själva kursmålen eller att åtgärdsprogrammen mer är en uppmaning till eleven att ändra något i sitt beteende än en beskrivning av vilka åtgärder skolan ska vidta för att stödja elevens utveckling mot målen. Det finns skäl att se över detta även i Borås. Sommarskola Satsningen har varit dyr men uppskattad av dem som deltagit. Det kostade ca 2 mkr att bedriva sommarskola där 20 elever blev behöriga för nationella program. Naturligtvis har även elever i andra årskurser haft nytta av satsningen. Kostnaden för sommarskola blev dubbelt så hög som budgeterat. Borås Stad har fått statsbidrag för stora delar av satsningen men inte fått full täckning. Upplägget på undervisningen har varit annorlunda jämfört med ordinarie undervisning och vi vill undersöka om arbetssättet kan användas under ordinarie skoltid istället. Vi behöver också följa de elever som får behörighet efter sommarskola för att se om de fått tillräckliga kunskaper för att klara sina gymnasiestudier. Det har ifrågasatts om eleverna tillägnar sig kunskaper under några få veckor på sommarskola. Detta behöver undersökas och Borås högskola kommer att utvärdera satsningen. Till kommande år görs analys av uppföljningar på gymnasieskolan genom bedömningsinstrument i svenska, matematik och engelska samt genom betygsresultat. 13 Olika elever samma undervisning

12 Organisation och anpassning Förskolorna i Borås visar att man tydligt anpassat lärandemiljön till de barn som finns i gruppen. Det finns många exempel på detta. Skolinspektionen 14 skriver dock att ca 25 procent av förskolorna i riket inte anpassar verksamheten efter varje barns behov bl a beroende på bristande ekonomi eller att man inte gjort någon utredning av barnets behov. Det finns därför anledning att fundera över om varje barns behov blir tillgodosett i hur förskolorna i Borås Stad anpassar lärandemiljön. Skolorna menar att man har bra verktyg för tidig upptäckt och att man arbetar framgångsrikt med elever i behov av stöd. Verkligheten visar dock att procent av eleverna årligen inte får behörighet till nationella program på gymnasiet. Detta tyder på att det finns system för att upptäcka barn och elever i behov av särskilt stöd, men att det också finns brister i systematisk uppföljning, metodval och resurser. Samverkan med resurser utanför förskola och skola kan upplevas som svår att få till eller att det tar för lång tid. Övergångar Det finns fungerande rutiner kring övergångar och som revideras årligen i de flesta fall. Det är viktigt att ta tillvara varandras kunskaper och kompetens när det gäller övergången mellan förskola och förskoleklass. Det som skulle kunna utvecklas är innehållet i övergångsmötena, bl a vilka frågor som ställs och att informationen som lämnas över är relevant och viktig. En gemensam strukturerad plan för övergångar i Borås Stad efterfrågas där Elevhälsan har säkerställt information som lämnas över. Skolfrånvaro Årligen genomförs skolfrånvaroundersökning i november månad av SPKC. Resultatet redovisas för skolledningarna och skolorna arbetar med att skapa rutiner vid skolfrånvaro och hur de kan arbeta förebyggande. Skolfrånvaroundersökningarna har genomförts tre år i rad Positivt är att frånvaron sjunkit för åk 7 mellan 2009 och Detta är ett steg i rätt riktning. När man undersökt samma elevkull mellan åren 2009 och 2011 är bilden en annan. Antalet elever ökar såväl när det gäller ströfrånvaro som frånvaro med mer än 20 procent av undervisningstiden. Många elever missar viktig undervisning. På detta område är tidig upptäckt centralt. SPKC följer statistiken och redovisar till områdesledningen i varje stadsdel. Här skulle det behöva utvecklas nya arbetssätt kring denna problematik. B. Kompetens Detta avsnitt fokuserar på den kompetens som utgör ett stöd för barn och elever i behov av särskilt. Det handlar om arbetssätt och kvalitet. Specialpedagogiskt kompetenscentrum - SPKC SPKC har en samlad elevhälsokompetens, bestående av tre socionomer, en psykolog, logoped, MLA-medicinskt ledningsansvar- och 10 specialpedagoger/speciallärare med olika fördjupade kompetenser. Detta innebär att vi kan möta uppdragen från rektorer/förskolechefer med ett tvärprofessionellt synsätt. SPKC har genomfört 228 uppdrag från rektorer och förskolechefer 2010/2011. Uppdragen har bestått av både råd- och stöduppdrag och samverkansuppdrag. SPKCs uppdrag är att vara både stödjande och skolutvecklande. SPKC arbetar också med förebyggande och främjande insatser genom värdegrundsföreläsningar och fortbildningsinsatser inom specifika områden. 14 Olika elever samma undervisning

13 Uppföljningsansvar för hörselelever och individintegrerade särskolelever har systematiserats till ett besök och ett samtal/termin. I genomsnitt handlar det om 35 elever med hörselnedsättning och individintegrerade särskoleelever. Idag gäller uppdraget skolans elever men för barn med hörselnedsättning är tidiga insatser av största vikt. SPKC har också arbetat med att genomföra andra uppdrag och aktiviteter t ex LOGOS-nätverk som genomförts 1 ggn/termin. LOGOS är ett datorbaserat och standardiserat testmaterial som bl a testar språkliga färdigheter. Det används för att diagnostisera lässvårigheter i de tidiga åren. Elevhälsa i skolan Elevhälsoteamen på den enskilda skolan är idag organiserad av en central Elevhälsa i respektive stadsdel. I skolornas elevhälsoteam ingår olika kompetenser såsom t ex specialpedagog, kurator, psykolog, skolsköterska, speciallärare, studie-och yrkesvägledare, socialpedagog och samtalspedagog. Omfattningen av tjänsterna varierar beroende på storlek på skolorna och det är vanligt att man delar på t ex kurator och psykolog med andra skolor. Några skolor lyfter också vikten av att ha genomtänkta strategier för hur man använder varandras kompetenser inom teamet. Någon rektor menar att det är av största vikt att dessa funktioner fungerar bra i ett elevhälsoarbete och att de olika rollerna förstår sitt uppdrag. Det kan vara ett stort dilemma för rektor när det inte fungerar. På några skolor saknas en del kompetens hos specialpedagogen, t ex i läs- och skriv eller matematik. Man saknar också tillgång till tillräcklig psykologresurs. Logopedresurs efterfrågas av många skolor. Genomgående är att tiden inte upplevs räcka till för behovet som finns på skolorna. Ett gott exempel på ett strategiskt arbete i elevhälsoteamet finns i Dalsjöfors där man, enligt en rektors bedömning uppnått en väl balanserad fördelning av EHT: s stöd- och handledningsinsatser mellan lågstadieskolorna och mellan-/högstadieskolan. Rutiner för kartläggning och uppföljning av elevers behov finns framtagna och tillämpas på skolan. System för tidig upptäckt av stödbehov hos elever är under framtagning. Utifrån påvisade resultat i årets elevkonferenser finns en tydlig tendens hos skolans pedagoger att tillämpa ett elevhälsoperspektiv i planerande och genomförande av stödåtgärder. Analys Kompetens Rektorer säger att fler av personalen på skolan har skaffat sig kompetens inom området. Man anger dock inte inom vilket specifikt område. Elevhälsan möter personal oftare än tidigare och för dialog kring elevers behov genom klasskonferens och elevhälsomöten. SPKC menar att kompetensen på skolorna måste höjas och en satsning på fortbildningar för att få till tidigare insatser måste göras. Det behövs utbildning till pedagogerna på golvet. SPKC konstaterar att det som gett mest effekt på området är när lärare haft en fortbildning med handledning i det egna problemet. Skolområden utan specialpedagog har haft större behov av insatser. C. Grundsärskolan lå 10/11 Elev som ej når målen för att den har en utvecklingsstörning har rätt till grundsärskola. För att ta beslut om det ska SPKC göra en helhetsbedömning utifrån 4 utredningar. Den pedagogiska utredningen ska visa om eleven når kunskapskraven i grundskolan. Den psykologiska utredningen ska visa om eleven har en utvecklingsstörning. Den medicinska utredningen ska visa om det finns medicinska orsaker som kan påverka inlärningen och den sociala utredningen ska visa om det finns ett stöd utanför skolan. Vårdnadshavare måste ge sitt medgivande till särskoleplaceringen innan beslut fattas. 13

14 Fjärdingskolan med inriktning träningsskola består av två enheter. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Det har under läsåret 10/11 varit 30 elever inskrivna. Den ena enheten är mer anpassad för elever med stora rörelsehinder, medan den andra avdelningen är för elever med autism och utvecklingsstörning. Grundsärskolan åk 1-10 samt en träningsskolenhet finns på Erikslundskolan, Sjöboskolan samt träningsskolan på Byttorpskolan. Särskolan har många kontaktytor för samverkan och samarbete utanför skolan. Elevernas behov speglar såväl psykologiska, emotionella som fysiska aspekter av deras tillvaro. Detta tillhör särskolans vardag och är viktiga aspekter i arbetet med att eleverna ska kunna nå sina kunskapsmål. Elevhälsoteamets personal arbetar både med grundskolan och med särskolan på Sjöboskolan och Erikslundskolan. Datorn är ett viktigt verktyg i undervisningen för dessa elever och programmen fungerar inte tillfredställande. Detta påverkar både innehåll i undervisningen och användandet av datorerna vilket har en negativ påverkan på elevernas kunskapsinhämtande. Digitalkamera används dagligen för att dokumentera elevernas lärande och för att få bilder för att kunna kommunicera med eleven. Den största svagheten beträffande datoranvändningen är skörheten i det pedagogiska nätverket samt att kompensatoriska hjälpmedel ofta kräver prestanda som inte tillhandahålls i Borås stad. Genom medlemskap i Särnät har pedagogerna tillgång till Utbildning/information om ITbaserade hjälpmedel. Samarbete och utbildning sker med SPSM 15 i Göteborg. Arbete med bedömningsfrågor pågår för att skapa större tydlighet och likvärdighet i pedagogernas förhållningssätt till betyg och bedömning. Av kvalitetsredovisningen framgår att rektorn tycker att lärarna, genom arbetet med de skriftliga omdömena, har blivit säkrare i sina omdömen. När det gäller bedömning för lärande uttrycker rektor i kvalitetsredovisningen att det är skiftande kvalitet. En del har väl utvecklande metoder och vissa behöver komma igång. På en skala från 1 3 självskattar rektorn sig på 2 vilket innebär att pedagogerna tydliggör målen i de flesta ämnena för eleven vid upprepade tillfällen under läsåret. Pedagogerna gör ibland eleverna medvetna om lektionens syfte och mål. Pedagogerna ger exempel på vad som kännetecknar god kvalitet i respektive ämne. Samverkan med habilitering, logoped. socialtjänst Kontakter med olika institutioner och samverkan med dessa sker i stor omfattning. Habiliteringens olika specialistfunktioner är värdefulla i samarbetet för att elevernas behov ska kunna tillgodoses ur ett helhetsperspektiv. Ofta sker samverkan inom ramen för nätverksmöten med flera aktörer involverade. I vissa mycket komplicerade ärenden har skolan stöd och samarbete med SPSM. Mottagande Skolinspektionens krav att säkerställa att elever är rätt mottagna i särskolan har krävt stora insatser av SPKCs personal. Granskningen av grundsärskolans elevakter är nästan avklarad och Skolinspektionen har lämnat sin slutrapport. Nya manualer för de olika utredningarna har arbetats fram och elevhälsopersonalen har utbildats i dessa. SPKC har fattat 55 nya beslut om elev har rätt att vara kvar i grundsärskolan. På grund av brist på skolläkare saknas 20 medicinska 15 Specialpedagogiska Skolmyndigheten 14

15 utredningar. Detta planeras bli klart jan/feb Några elever har flyttat eller avlidit. Det har varit ett resurskrävande arbete inte bara för SPKC utan också för elevhälsans personal att göra denna granskning av utredningar. Behovet av kompetensutveckling för elevhälsan kuratorer, specialpedagoger och psykologer blev synligt och SPKC har planerat och genomfört utbildningsinsatser för dessa grupper. En fråga ställs om det finns det en överrepresentation av elever med utländsk bakgrund i särskolan. Om bristande språkkunskaper påverkar mottagandet i särskolan måste detta analyseras noga. Inkludering av särskoleelever i grundskolan De 32 individintegrerade särskoleelever är fördelade på 18 grundskolor. Det finns tre inkluderade elever som är inskrivna i särskola med inriktning mot träningsskola, dvs läser ämnesområden. SPKC har uppföljningsansvaret som har systematiserats till ett klassrumsbesök och ett samtal per termin. Samtalet efter klassrumsbesöket är ett viktigt samtal eftersom SPKC har möjlighet att tillsammans med berörd pedagogisk personal, personal från elevhälsan och rektor, gå igenom klassrumsobservationer och följa upp framgångsfaktorer, kursplaner mm. Önskar skolan ytterligare stöd skickas ett uppdrag till SPKC. Rutiner för övergången till gymnasiet för individintegrerade elever har utarbetats. Nätverksträffar med lärare som har individintegrerade elever, som brukar hållas två gånger per termin, har pga Skolinspektionens rapport inte kunnat fullföljas i samma omfattning under läsåret. En träff för personal som arbetar med elever med inriktning mot träningsskolan har genomförts. Analys Mottagandet i särskolan har granskats av Skolinspektionen och har inneburit att rutinerna har utvecklats. Utifrån Skolinspektions kritik har kvaliteten och rättssäkerheten när det gäller mottagande i särskolan ökat i Borås Stad. Borås stad ska arbeta för inkludering och SPKC har i uppdrag att öka och möjliggöra detta. Föräldrarna skall kunna välja inkludering om de vill. På grund av ekonomiska neddragningar i stadsdelarna finns enligt SPKC en ökad tendens att flytta över individintegrerade elever från sin hemskola till särskolegrupp. Föräldrar kan känna sig mer eller mindre tvingade att välja särskolegrupp för sitt barn eftersom skolan säger att de inte kan ge mer insatser eller anpassa mer. Om rätt förutsättningar ges till eleven kanske han/hon utvecklas mycket mer i grundskolans miljö genom att imitera och ta del av denna miljö och kamrater. Konsekvenser blir också för övriga elever att de inte får samma möjligheter att möta elever med utvecklingstörning, vilket medverkar till en segregering. Skolor har haft svårt för att tolka och veta hur de skall bedöma elever som är inskrivna i särskolan. Skolverket har konstaterat att kvaliteten på undervisningen i särskolan ofta brister. Fokus ligger mer på omsorg än på kunskap och elever ges inte alltid den stimulans de behöver för att utveckla sina kunskaper. Lärare bör i större utsträckning ta fram rutiner för att systematiskt utvärdera elevernas kunskapsutveckling. För att detta ska ske behövs kompetensutveckling. Trots att rektor menar att förmågan att bedöma har ökat i Borås bedömer vi att det behövs mer kompetens på området. Särskolans elever är i stort behov av fungerande digitala undervisningsresurser. När det gäller datorer är det en stor brist i Borås Stad att man på organisationsnivå inte kan ge förutsättningar 15

16 till ett fungerande IT-stöd. För att nå ökad måluppfyllelse för dessa elever är av detta yttersta vikt att det finns en prestanda i Borås Stad som möjliggör att man kan nyttja de programvaror som krävs. Insatser Mål 1. Elevhälsoarbetet bidrar till att alla elever når de nationella målen när det gäller lärande och hälsa. 2. Elevhälsoarbetet bedrivs likvärdigt i Borås Stad. 1a 2a 2b Förskola åtgärder Start Ansvar Utvärdering Ansvar Utveckla utvärderingsverktyg för att ht 11 UE ht 13 UE kunna mäta effekten av SPKC:s arbete. Ta fram riktlinjer för dokumentation ht 11 SPKC ht 13 SPKC kring barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Implementera riktlinjer för elevhälsa i ht 11 SDF Ht 13 UE varje stadsdel. Skola åtgärder Start Ansvar Utvärdering Ansvar 1b Förbättra kvaliteten i ht 11 SPKC ht 12 SPKC åtgärdsprogrammen. 1c Utveckla utvärderingsverktyg för att ht 11 UE ht 12 UE kunna mäta effekten av SPKC:s arbete 1d Organisera och utveckla nätverken pågår SPKC vt 12 SPKC kring Logos 1e Fortsatt arbete med pågår SPKC vt 12 SPKC skolfrånvaroundersökning i åk 1-9 1f Genomföra och utvärdera lovskola pågår OC, KC, ht 11 UE UE 1g Utveckla metodik och pedagogik i pågår rektor vt 12 UE särskolan 2b Implementera riktlinjer för elevhälsa i varje stadsdel samt ht 11 SDF, UBF vt 12 SDF, UBF Utbildningsförvaltningen 2c Ta fram och implementera rutiner för pågår SPKC vt 12 SPKC mottagandet i särskolan 2d Tillse att alla elever har tillgång till nödvändig specialpedagogisk programvara pågår SPKC årligen UE Förväntade effekter 1. Det är tydligt att eleverna utvecklas mot målen. 1. Förskolechefer och rektorer bedömer att alla barn och elever får det stöd de behöver. 1. Alla förskolor och skolor har fungerande rutiner för tidig upptäckt av barns och elevers stödbehov. 1. Allt stöd följs systematiskt upp, utvärderas och effektiviseras. 1. Fler elever blir behöriga till gymnasiet. 2. Borås Stad har gemensamma riktlinjer kring dokumentation av barn i behov av stöd i förskolan. 2. Alla som arbetar i förskolan och skolan tar ansvar för och vara delaktiga i elevhälsoarbetet. 2. Elevhälsoarbetet förebygger ohälsa samt uppmärksammar och undanröjer hinder för lärandet. 16