Barn och elever i behov av särskilt stöd 2013

Transkript

1 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2013 Kvalitetsrapport om skolformerna i Borås Stad Kommungemensam förskola och skola Utvecklingsenheten 0

2 Sammanfattning Tidig upptäckt förskola Rutiner och verktyg för att upptäcka och åtgärda barns stödbehov finns i stor utsträckning på våra förskolor. Många förskolechefer anger dock att de saknar tid och förutsättningar att genomföra de insatser som behövs. Arbetet med TRAS 1 och språkplattform bör ha gett avtryck i verksamheten men en majoritet av förskolecheferna menar att tidig upptäckt av barns stödbehov i språkutveckling endast fungerar delvis. Med tanke på satsningen på matematikplattformen för förskolan borde man kunna förvänta sig en stabil organisation av rutiner på matematikområdet. Endast 4 % av förskolecheferna menar att tidig upptäckt av stödbehov i matematik fungerar helt. Det är nödvändigt att fundera över hur arbetet kan organiseras på avdelningen och diskutera om ett omtag med matematikplattform respektive TRAS behöver göras. Barnens stödbehov i förmågan att skapa relationer och stödbehov i motorikutveckling tillgodoses inte fullt ut och rutiner behöver tas fram. Tidig upptäckt skola Resultaten i behörighet till gymnasiet och i skriftliga omdömen visar tydligt att alla elever inte når kunskapskraven. Det tyder på att de rimligtvis inte fått stöd i den utsträckning de behöver eller i den form som är nödvändig. Endast 6 % av rektorerna anger att eleverna får det stöd de ska ha. Strategier för att upptäcka och åtgärda stödbehov i läsning och matematik finns. Förklaringar till att man trots detta inte lyckas handlar främst om brist på tid eller brist på samverkan. Frågan väcks om specialpedagogisk och ämnesdidaktisk kompetens finns tillgänglig i tillräcklig omfattning på skolorna. Trots att man identifierar behov som man inte kan tillgodose på skolorna är det ingen rektor som lyfter möjligheten att söka stöd från SPKC 2 Tidig upptäckt läsning Läsförståelsen är avgörande för att elever ska utvecklas i sitt lärande och kunna tillgodogöra sig utbildningen. Genom Borås Stads lässatsning förväntas lärare i åk 1-6 utöka sin kompetens kring läsförståelse. Det är tydliga skillnader i de skriftliga omdömena i åk 2 och åk 3 där betydligt fler elever får omdömet riskerar ej nå målen i åk 3. Följs tidig upptäckt av tidig insats, eller väntar man? Har lärare i de tidiga åren en klar bild av vad som förväntas avseende läsförståelse i årskurs ett och två? De skriftliga omdömena i åk 7-9 visar att det är önskvärt med den utökning av lässatsningen som efterfrågas på flera 7-9 skolor. Tidig upptäckt matematik Borås Stad ingår i Sveriges kommuner och landstings satsning Matematik PISA Där har vi förbundit oss att arbeta för att halvera antalet elever i gruppen som visar de lägsta resultaten. Matematikresultaten lämnar fortfarande en del övrigt att önska. Avseende lärares kompetens i matematik svarar samtliga rektorer utom en att de som undervisar har strategier att upptäcka elever med svårigheter i sin matematikförståelse. Alla utom sju rektorer säger också att lärarna har de strategier som krävs för att åtgärda elevernas svårigheter. Det är tydligt att mycket fortfarande kan göras i organisationen för att styra resurser till de elever som ska ha dem. SPKC får i princip inga förfrågningar om matematikstöd. Undervisningens kvalitet är avgörande för elevernas möjligheter att utveckla kunskap och förmågor. Borås Stads långsiktiga satsning Bedömning för lärande tar sin utgångspunkt i forskning 1 Tidig registrering av språkutveckling 2 Specialpedagogiskt kompetenscenter 1

3 som visar på betydelsen att utforma undervisning utifrån elevens förståelse 3. Just de elever som har sämst förutsättningar tjänar mest på det formativa förhållningssättet. Tidig upptäckt gymnasieskolan Resultatet av bedömningsinstrumentet i svenska (läsförståelse), matematik och engelska visar på lägre resultat än de nationella provresultaten för år nio. Skillnaden är marginell i engelska men anmärkningsvärd i matematik och läsförståelse. Bedömningsinstrumentet visar vilka elever som kan komma att behöva särskilt stöd för att klara kunskapskraven. Dokumenterat stöd i förskolan Enligt läroplanen ska den pedagogiska verksamheten anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov eller förutsättningar. Det finns emellertid inga bestämmelser om åtgärdsprogram i förskolan, i Borås Stad används begreppet dokumenterat stöd hade 157 barn i Borås Stads förskolor dokumenterat stöd, av dessa var två tredjedelar pojkar. Förklaringen till detta skulle kunna vara att pojkar behöver mer stöd än flickor, men också att flickors behov inte uppmärksammas i lika hög grad som pojkars. I Borås Stad är personalens farhågor om barnets utveckling, sen språkutveckling och funktionsnedsättning de vanligaste orsakerna till att stöd sätts in. Förskolecheferna beskriver flera olika typer av stöd som kan sättas in. Den vanligaste formen av stöd är resurs i gruppen, följt av handledning för personalen. När det gäller resurs i gruppen framgår det av förskolechefernas svar att detta lika ofta blir ett sätt att generellt skapa lugn i gruppen för samtliga barn, som att det är ett riktat stöd till ett specifikt barn. Åtgärdsprogram Enligt Skollagen 3 kapitel 9 ska ett åtgärdsprogram upprättas för en elev som ska ges särskilt stöd. I Borås Stads grundskolor finns 951 åtgärdsprogram (troligtvis är siffran högre, då inte alla skolor rapporterat in sina uppgifter). Av dessa är 595 åtgärdsprogram skrivna för pojkar och 356 för flickor. Orsaken till den stora skillnaden kan vara att flickor lyckas bättre i sitt skolarbete, vilket kan styrkas genom uppgiften om flickors högre meritvärde. Ytterligare en orsak till att fler pojkar än flickor har åtgärdsprogram skulle emellertid kunna vara att skolan är sämre på att upptäcka flickors behov av särskilt stöd. Antalet åtgärdsprogram ökar ju höge upp i årskurserna man kommer och allra flest åtgärdsprogram finns i årskurs nio. Åtgärdsprogrammen omfattar också fler ämnen i de högre årskurserna. De vanligast förekommande ämnena i åtgärdsprogrammen i Borås Stad är svenska/svenska som andraspråk och matematik. Därefter följer engelska. I Stadsdel Norr och Stadsdel Väster finns relativt många åtgärdsprogram även i SO- och NO-ämnena, framförallt i de högre årskurserna. I Stadsdel Öster skrivs det generellt färre åtgärdsprogram (även om en del i förklaringen är att flera skolor inte rapporterat in sina uppgifter), men det är också tydligt att fokus i åtgärdsprogrammen är på matematik, svenska/svenska som andraspråk och engelska. I gymnasieskolan fungerar arbetet med stöd och åtgärdsprogram relativt väl, men man behöver säkerställa att anmälan om elevs svårigheter alltid görs skyndsamt. SPKC SPKC:s uppdrag att samordna elevhälsoarbetet i stadsdelarna, följa upp och analysera elevhälsoarbetet och föreslå åtgärder för att utveckla detta samt genomföra insatser i behov av särskilt stöd lyfts i rapporten och det konstateras att det inte är tydliggjort vad dessa uppdrag egentligen innebär. När Mål och riktlinjer för elevhälsan ska revideras vårterminen 2013 blir detta viktiga frågor att reda ut tillsammans med vad som ska samordnas och på vilket sätt. 3 Wiliam: Working inside the black box 2

4 Kännedomen om SPKC:s uppdrag och vilka insatser de kan bistå med för barn och elever i behov av särskilt stöd varierar. I förskola och grundskola är denna kännedom större än i gymnasiet. Gymnasieskolan har i stort liten kännedom om SPKC. Det är en stark betoning på uppdrag inom tal, språk och kommunikation och en liten andel uppdrag riktar sig mot matematik trots att många elever inte klarar kunskapskraven i matematik. Det finns en övervikt på uppdrag riktade till pojkar, inom området neurospsykiatriska funktionsnedsättningar är t ex 31 av de 39 uppdragen specifikt riktade till pojkar. Samma förhållande gäller normbrytande beteende. Där avser 24 av de 28 uppdragen pojkar. Förskolechefers, rektorers och gymnasiechefers upplevelse av kvaliteten på SPKC:s insatser är olika. På frågan om insatserna lett till förbättringar i verksamheten anser förskolan generellt att det skett i hög grad medan grundskolan och gymnasieskolan ser att det skett i mindre omfattning. Detsamma gäller barn- och elevperspektivet där förskolan i stort ser positiva resultat i hög grad medan fler grundskolor och gymnasier menar att resultaten är i mindre omfattning. SPKC:s insatser för kompetensutveckling uppfattas mer positiva. Här menar både förskola och grundskola, med något undantag, att kompetensen ökat hos den egna personalen. Barn- och elevhälsa Elevhälsan ska ses som ett verksamhetsområde där medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser ingår och är en del av skolans lärandeuppdrag och det samlade arbetet för en god hälsa. Grundskolorna beskriver att man har rutiner för elevhälsoarbetet, men många säger samtidigt att det behövs mer tid för olika elevhälsofunktioner. Förskolorna beskriver att man har så kallade barnhälsoteam och barnkonferenser och ger inte alls uttryck för behov av utökad tid för olika kompetenser i det arbetet. Flera förskolor nämner också stöd av SPKC, vilket inte alls framträder i grundskolornas svar. Frånvaro De flesta skolor har ett arbete igång kring frånvaroproblematiken och här spelar bland annat elevhälsan med sina olika professioner en viktig roll. Totalt sett har frånvaron sjunkit på högstadiet, men många elever missar fortfarande viktig undervisning och tidig upptäckt är viktigt för att komma tillrätta med problemen. När årets elevkull jämförs med förra årets elevkull kan vi se att färre elever har ogiltig frånvaro både när de gick i åk 7 och i åk elever i åk 9 hade ogiltig frånvaro mer än 5 procent av sin skoltid 2012 att jämföras med föregående år då motsvarande antal var 235. Inkludering Begreppet handlar om alla barns och elevers deltagande i samma grupp och miljö. Det saknas i stor utsträckning kunskap om framgångsfaktorer för inkludering i förskola och skola och om barn och elever med funktionsnedsättningar och hur man hanterar de pedagogiska konsekvenserna av det. Inte så många förskolor och ca hälften av skolorna har diskuterat begreppet inkludering det senaste året. När det gäller förutsättningar för inkludering utifrån lokaler kan vi se att fler förskolor än skolor generellt har möjlighet att dela gruppen/klassen. Skolor har ett större problem med detta där flera skolor i stadsdel Väster bedöms vara trångbodda. De flesta förskolor och skolor menar att det fungerar delvis att det finns tid för planering och samverkan kring inkludering. Forskningen menar att ett ledarskap med en klar vision är en viktig faktor för att inkluderande processer ska uppstå. I Borås Stad är det 50 procent av förskolorna och grundskolorna som säger att man helt och hållet har en chef som har tillräcklig kompetens för att leda personalen i ett inkluderat arbetssätt. I arbetet med inkludering av särskoleelever är det tydligt att samverkan sker mellan skola och SPKC i form av kompetensutveckling och handledning. SPKC har ett uppföljningsansvar för individintegrerade elever, men det är inte tydliggjort hur det ska dokumenteras. 3

5 Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Innehållsförteckning...4 Inledning...5 Tidig upptäckt resultat och organisation...6 Förskola...6 Analys...7 Grundskolan...8 Läsning...10 Matematik...12 Överlämnanderutiner mellan grund- och gymnasieskola...15 Bedömningsinstrument i svenska, matematik, engelska...15 Analys...16 Dokumenterat stöd i förskolan...17 Tidig upptäckt av flickor i behov av särskilt stöd...18 Orsaker till dokumenterat stöd...19 Olika typer av stöd...19 På vilken/vilka nivå/er genomförs beslutade åtgärder?...21 Analys...21 Åtgärdsprogram i grundskola och grundsärskola...22 Antal åtgärdsprogram...22 Tidig upptäckt av flickor i behov av särskilt stöd...25 Åtgärder...26 På vilken/vilka nivå/er genomförs beslutade åtgärder?...28 Analys...28 Åtgärdsprogram i gymnasieskola och vuxenutbildning...31 Åtgärder som sätts in som särskilt stöd...32 Specialpedagogiskt Kompetenscentrum SPKC...32 Analys...38 Barn- och elevhälsan...40 Förskola...40 Grundskola...41 Gymnasieskola och vuxenutbildning...42 Analys...42 Skolfrånvaro...43 Gymnasieskolan...44 Analys...44 Inkludering...45 Förskola...46 Skola...49 Gymnasieskola...55 Analys...55 Uppföljning av utvecklingsåtgärder för barn och elever i behov av särskilt stöd i Utvecklingsplanen Uppföljning av mål i utvecklingsplan...59 Källor

6 Inledning Skollagen föreskriver att varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen 4. I skollagen har det gamla kravet på kvalitetsredovisning tagits bort och ersatts av ett krav på att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Uppgifterna i denna rapport är hämtade från Borås Stads förskolor och skolor. Rapporten är den femte i ett förändrat kvalitetssystem för skolväsendet i Borås Stad. Rapporter tas fram under en tvåårscykel där en del rapporter skrivs årligen och andra vartannat år. År 1 innehåller rapporter om a. barn och elever i behov av särskilt stöd, b. värdegrund, c. resultat och undervisning samt d. barn och elever med annat modersmål än svenska År 2 innehåller rapporter om a. barn och elever i behov av särskilt stöd, b. kvalitetsarbete, c. resultat och undervisning samt d. fritidshem. Kvalitetsrapporterna ersätter tidigare kvalitetsredovisning i Borås Stad. Följande aspekter tas upp i rapporten om barn och elever i behov av särskilt stöd Tidig upptäckt Dokumenterat stöd i förskolan Åtgärdsprogram SPKC Barn- och elevhälsan Inkludering Skolfrånvaro Rapporten innehåller ett antal självskattningar där förskolechefer och rektorer har gjort kvalitativa bedömningar av sin verksamhet. Varje analysavsnitt följs av ett antal frågeställningar som en hjälp i den fortsatta analysen i utvecklingsarbetet på arbetslags-, förskolechefs-/rektors-, samt huvudmannanivå. 4 Skollagen 2010:800 4kap 3 5

7 Tidig upptäckt resultat och organisation Förskola Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt. 5 Förskolan har utarbetade rutiner för tidig upptäckt av barns stödbehov i sin språkutveckling Fungerar inte alls Fungerar delvis Fungerar helt Stadsdel Norr Stadsdel Väster 34 2 Stadsdel Öster Kommungemensam 1 förskola Borås Stad Förskolan har utarbetade rutiner för tidig upptäckt av barns stödbehov i sin matematikutveckling (begreppsförståelse, logiskt tänkande) Fungerar inte alls Fungerar delvis Fungerar helt Stadsdel Norr Stadsdel Väster 36 Stadsdel Öster 9 19 Kommungemensam förskola Borås Stad 68 3 Förskolan har utarbetade rutiner för tidig upptäckt av barns stödbehov av sin förmåga att skapa relationer Fungerar inte alls Fungerar delvis Fungerar helt Stadsdel Norr Stadsdel Väster 35 1 Stadsdel Öster Kommungemensam 1 förskola Borås Stad 63 8 Förskolan har utarbetade rutiner för tidig upptäckt av barns stödbehov i sin motorikutveckling Fungerar inte alls Fungerar delvis Fungerar helt Stadsdel Norr Stadsdel Väster 36 Stadsdel Öster Kommungemensam 1 förskola Borås Stad Läroplan för förskolan 6 Villan, Björkängen, Östermalm, Asklanda, Ljungagården, Lekåsen, Bredared, Borgstena, Frufällegården, Smörbollen, Lilla Safiren och Kröklingegården saknas i underlaget 7 Hässlegården och Tunnlandsgården saknas i underlaget 8 Villan, Björkängen, Östermalm, Asklanda, Ljungagården, Lekåsen, Bredared, Borgstena, Frufällegården, Smörbollen, Lilla Safiren och Kröklingegården saknas i underlaget 9 Hässlegården och Tunnlandsgården saknas i underlaget 10 Villan, Björkängen, Östermalm, Asklanda, Ljungagården, Lekåsen, Bredared, Borgstena, Frufällegården, Smörbollen, Lilla Safiren och Kröklingegården saknas i underlaget 11 Hässlegården och Tunnlandsgården saknas i underlaget 12 Villan, Björkängen, Östermalm, Asklanda, Ljungagården, Lekåsen, Bredared, Borgstena, Frufällegården, Smörbollen, Lilla Safiren och Kröklingegården saknas i underlaget 13 Hässlegården och Tunnlandsgården saknas i underlaget 6

8 Förskolecheferna säger när det gäller utarbetade rutiner för tidig upptäckt av barns stödbehov i sin språkutveckling att det fungerar delvis. Av dem som svarat är det endast 17 % som menar att det fungerar helt. Man anger att det vanligaste verktyget är TRAS 14 samt Borås Stads språkplattform. I självskattning avseende utarbetade rutiner för tidig upptäckt av barns stödbehov i sin matematikutveckling är det endast 4 % av förskolecheferna som menar att det fungerar helt. Utöver matematikplattformen anges barnkonferenser som ett viktigt verktyg för tidig upptäckt. 11 % av förskolecheferna bedömer att förskolan har helt fungerande rutiner för tidig upptäckt av barns stödbehov av sin förmåga att skapa relationer. Endast 7 % av förskolecheferna bedömer att man har helt fungerande rutiner för tidig upptäckt av barns stödbehov i sin motorikutveckling. I Stadsdel Öster lyfter man dialog på barnkonferenser med specialpedagog, SIT 15, intervjuer, smågruppsarbete och barnobservationer som verkningsfulla rutiner för tidig upptäckt av stödbehov i relationsskapande och motorikutveckling. Finns tillräckligt med verktyg/rutiner/screening för tidig upptäckt? Ja Nej Stadsdel Norr Stadsdel Väster 2 34 Stadsdel Öster Kommungemensam förskola 1 Borås Stad På frågan om det finns tillräckligt med verktyg, rutiner och screening för tidig upptäckt svarar 54 % av förskolecheferna ja. Stadsdel Väster utmärker sig med att så gott som alla där svarar nej. Stadsdel Norr framhåller fungerande rutiner men pekar på behovet att utveckla arbetet med TRAS ytterligare. Stadsdel Väster lyfter behovet av observationsverktyg samt tiden att använda dem när de framhåller att tid och verktyg saknas för att scanna av barngruppen och dess behov. De menar vidare att TRAS eller Alla är med 18 skulle kunna vara användbara verktyg bara förutsättningar fanns att få tid för det. Man anger även att TRAS-arbetet har legat nere det senaste året pga. tidsbrist. Några förskolor i Stadsdel Öster håller på att se över rutiner och verktyg ytterligare för förbättring av tidig upptäckt. Analys Många förskolechefer anger att de saknar förutsättningar att genomföra de insatser som behövs. Det är anmärkningsvärt att en majoritet av förskolecheferna menar att tidig upptäckt av barns stödbehov i språkutveckling endast fungerar delvis då arbetet med TRAS och Borås Stads språkplattform bör ha gett avtryck i verksamheten. Ett rimligt antagande kan vara att den ökade kunskapen på området gör det tydligt att det finns mycket kvar att utveckla. Avseende stödbehov i förmåga till att skapa relationer och stödbehov i motorikutveckling har inget gemensamt stödmaterial tagits fram i Borås Stad. 14 Tidig registrering av språkutveckling 15 SIT-språkligt impressivt test för barn som prövar förmågan att förstå svenska språket, ämnat för arbetet med språkförsenade barn. 16 Villan, Björkängen, Östermalm, Asklandagården, Ljungagården, Lekåsen, Bredared och Borgstena saknas I underlaget 17 Hässlegården och Tunnlandsgården saknas i underlaget 18 Alla är med ger en samlad bild av språk, lek, vardagsaktiviteter, trivsel, socioemotionell utveckling, motorik och uppfattningsförmåga. 7

9 För att kunna implementera t ex TRAS 19 behöver organisationen anpassas. Många anger tidbrist som förklaring till att rutinerna inte fungerar fullt ut. När det gäller matematikutveckling är det endast 4 % av förskolecheferna som menar att det fungerar helt. Mot bakgrund av satsningen på matematikplattformen för förskolan borde man kunna förvänta sig en stabil organisation av rutiner på matematikområdet. Som en hjälp i den fortsatta analysen kan följande frågeställningar på olika nivåer vara en hjälp i utvecklingsarbetet Arbetslaget Vilka verktyg har vi? Vilka fungerar? Vad behöver vi komplettera? Hur skapar vi utrymme att använda verktygen och göra observationer i vardagsarbetet? Förskolechefen Hur kan rutiner etableras som garanterar att vi fångar upp barnets stödbehov så tidigt som möjligt? Huvudmannen Hur kan förutsättningar för tidig upptäckt och rätt åtgärd skapas? Grundskolan Skollagen föreskriver om det framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektor som ska se till att elevens behov av särskilt stöd utreds skyndsamt. Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Det särskilda stödet ska ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. 20 Det är därför av största vikt att skolan har rutiner och verktyg för att upptäcka och åtgärda elevers stödbehov. Skolan har utarbetade rutiner för tidig upptäckt av elevers stödbehov av förmågan att skapa relationer Fungerar inte alls Fungerar delvis Fungerar helt Stadsdel Norr 21 7 Stadsdel Väster Stadsdel Öster Borås Stad 5 26 Personalen anmäler till rektor om det befaras att eleven inte når kunskapskraven Fungerar inte alls Fungerar delvis Fungerar helt Stadsdel Norr 24 7 Stadsdel Väster Stadsdel Öster Borås Stad Tidig registrering av språkutveckling 20 Skollagen Kap 3 21 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget 22 Hestra Midgård och Sandaredskolan saknas i underlaget 23 Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget 24 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget 25 Sandaredskolan saknas i underlaget 26 Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget 8

10 Utredning av elevens behov av särskilt stöd görs skyndsamt Fungerar inte alls Fungerar delvis Fungerar helt Stadsdel Norr Stadsdel Väster Stadsdel Öster SU-grupper 1 Grundsärskolan 30 1 Borås Stad Rektor/den som rektor delegerat ansvaret till beslutar om åtgärdsprogram ska arbetas fram eller ej Fungerar inte alls Fungerar delvis Fungerar helt Stadsdel Norr Stadsdel Väster Stadsdel Öster SU-grupper 1 Grundsärskolan 34 1 Borås Stad 8 26 Allt stöd följs upp systematiskt, utvärderas och omfördelas vid behov Fungerar inte alls Fungerar delvis Fungerar helt Stadsdel Norr Stadsdel Väster Stadsdel Öster SU-grupper 1 Grundsärskolan 38 1 Borås Stad Alla elever får det stöd de behöver Fungerar inte alls Fungerar delvis Fungerar helt Stadsdel Norr 39 7 Stadsdel Väster Stadsdel Öster SU-grupper 1 Grundsärskolan 42 1 Borås Stad Avseende tidig upptäckt av elevers stödbehov av förmågan att skapa relationer svarar 84 % av rektorerna att man har rutiner för detta. 85 % av rektorerna anger att personalen anmäler till 27 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget 28 Sandaredskolan saknas i underlaget 29 Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget 30 Byttorp, Erikslund och Sjöbo saknas i underlaget 31 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget 32 Sandaredskolan saknas i underlaget 33 Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget 34 Byttorp, Erikslund och Sjöbo saknas i underlaget 35 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget 36 Kristineberg och Sandaredskolan saknas i underlaget 37 Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget 38 Byttorp, Erikslund och Sjöbo saknas i underlaget 39 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget 40 Sandaredskolan saknas i underlaget 41 Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget 42 Byttorp, Erikslund och Sjöbo saknas i underlaget 9

11 rektor om det befaras att eleven inte når kunskapskraven. Utredning av elevens behov av särskilt stöd görs skyndsamt enligt 68 % av rektorerna. Beslut av rektor om åtgärdsprogram ska arbetas fram eller ej fungerar helt till 81 %. Punkten systematisk uppföljning har utvecklingspotential. 58 % uppger att allt stöd följs upp systematiskt, utvärderas och omfördelas vid behov. Endast 6 % av rektorerna uppger att det fungerar helt att alla elever får det stöd de behöver. På fyra skolor i stadsdel Öster menar rektorerna att det inte fungerar alls. Finns tillräckligt med verktyg/rutiner/screening för tidig upptäckt? Ja Nej Stadsdel Norr Stadsdel Väster Stadsdel Öster Grundsärskolan 46 1 Borås Stad 33 1 Verktyg, rutiner och screening verkar finnas i tillräcklig utsträckning. Endast en rektor i Stadsdel Norr uttrycker att det saknas. I sina kommentarer lyfter rektorerna fram att speciallärare har olika typer av verktyg både för avkodning och för läsförståelse. Skolorna ger intryck av välutvecklade rutiner för att upptäcka och arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter. I matematik används såväl Diamantdiagnoser som diagnosmaterialet Att förstå och använda tal. En högstadieskola framhåller att man har fördel av att F-6 skolorna upptäcker eleverna, men det är inte alltid det sker. Därför behöver man även på 7-9 fortsätta sträva efter att upptäcka eleverna så tidigt som möjligt. Dessutom kan svårigheter dyka upp när kraven ökar. Daltorp 7-9 testar eleverna i svenska och matematik början av åk 7 och på Svedjeskolan screenas eleverna två gånger per läsår sedan ht I Stadsdel Väster har barn och elevhälsan direktiv för hur arbetet med tidig upptäckt ska säkras. Öster lyfter behovet av att utveckla rutiner för sambedömning då speciellt lärare på småskolor ofta blir ensamma med sin årskurs. Läsning Skolan har utarbetade rutiner för tidig upptäckt av elevers stödbehov i läsning Fungerar inte alls Fungerar delvis Fungerar helt Stadsdel Norr 47 7 Stadsdel Väster Stadsdel Öster Borås Stad 1 31 Har lärare i åk 1-3 som undervisar i läsning och specifikt i läsinlärning strategier för att upptäcka när elever strategier för att åtgärda har svårigheter i sin läsförståelse? när elever har svårigheter i sin läsförståelse? 43 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget 44 Sandaredskolan saknas i underlaget 45 Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget 46 Byttorp, Erikslund och Sjöbo saknas i underlaget 47 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget 48 Sandaredskolan saknas i underlaget 49 Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget 10

12 Ja Nej Ja Nej Stadsdel Norr Stadsdel Väster Stadsdel Öster SU-grupper 1 1 Borås Stad Har lärare i åk 4-6 som undervisar i läsning och specifikt i läsinlärning strategier för att upptäcka när elever strategier för att åtgärda har svårigheter i sin läsförståelse? när elever har svårigheter i sin läsförståelse? Ja Nej Ja Nej Stadsdel Norr Stadsdel Väster Stadsdel Öster SU-grupper 1 1 Borås Stad Har lärare i åk 7-9 som undervisar i läsning och specifikt i läsinlärning strategier för att upptäcka när elever strategier för att åtgärda har svårigheter i sin läsförståelse? när elever har svårigheter i sin läsförståelse? Ja Nej Ja Nej Stadsdel Norr Stadsdel Väster Stadsdel Öster 58 SU-grupper 1 1 Borås Stad % av rektorerna anger att skolan har helt fungerande rutiner för tidig upptäckt av elevers stödbehov i läsning. Avseende lärares kompetens på området läsinlärning svarar samtliga rektorer att de som undervisar i läsinlärning har strategier att upptäcka elever med svårigheter i sin läsinlärning. De säger också att lärarna har de strategier som krävs för att åtgärda elevernas svårigheter i samtliga fall utom fyra. I kommentarerna framkommer att lässatsningen i Borås stad har gett pedagogerna en större inblick och till viss del utbildning i hur strategier för att eleverna ska förstå texten lärs ut. Man framhåller det goda arbete som språkambassadörerna gör och ger även uttryck för ett behov av en tydligare koppling från 1-9 inom detta område. Vi upptäcker elevernas svårigheter, men har färre strategier och rutiner för åtgärder ju äldre eleverna blir. Om lärares åtgärder inte leder till 50 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget 51 Sandared saknas i underlaget 52 Aplared, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget 53 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget 54 Sandared saknas i underlaget 55 Aplared, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget 56 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget 57 Sandared saknas i underlaget 58 Aplared, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget 11

13 ökad måluppfyllelse i läsförståelse, tar läraren hjälp av speciallärare eller specialpedagog för handledning. Flera skolor har strategier men menar att de skulle kunna utveckla dem mycket mer. Rektorer betonar att det som saknas är tid för pedagogerna att genomföra det som behöver göras. I SUgrupper lyfter man att alla elever är väl utredda och att det redan är klarlagt vilka svårigheter eleverna har innan de börjar i någon av SU-grupperna och eleverna följs regelbundet upp. I vilken årskurs uppmärksammas det för första gången (d.v.s. det har inte varit känt i tidigare årskurser) att elever har behov av stöd i sin läsutveckling med fokus på läsförståelse? Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Stadsdel Norr 59 4 skolor 2 skolor 1 skola Stadsdel Väster 60 6 skolor 3 skolor Stadsdel Öster 61 9 skolor Borås Stad Verktyg för upptäckt är Borås stads kunskapsuppföljning i läsning och läsförståelse som görs i åk 1. Pedagogerna har utbildning i läs- och skrivinlärning och har kompetensen att snabbt se om en elev inte har läsförståelsen. En 7-9 skola framhåller att det finns elever som inte klarar av läsförståelsetestet när de börjar på skolan. De flesta elever har uppmärksammats tidigare, särskilt om de har stora problem, men ibland kan eleverna ha svårigheter som visar sig först när kraven ökat. På Engelbrektskolan fokuseras avkodning och läsflyt i åk 1 och den första screeningen av elevernas läsförståelse görs i åk 2. Flera rektorer beskriver att det kan variera något men vanligtvis uppmärksammas problem med läsförståelsen som senast ht i åk. 2. I Stadsdel Öster lyfter man arbetet med Bornholmsmodellen där man ser vissa tecken redan i förskoleklassen. Skriftliga omdömen ht 2012 Läsa i åk Prognos att nå målen Prognos att nå över målnivå Riskerar att ej nå målen 1 90 % 6 % 4 % 2 80 % 13 % 7 % 3 72 % 17 % 11 % 4 68 % 20 % 12 % 5 61 % 27 % 10 % 6 43 % 41 % 10 % 7 54 % 28 % 16 % 8 53 % 27 % 14 % 9 45 % 38 % 12 % I Lärares bedömning av läsförmågan i de skriftliga omdömena HT12 ser vi en ökning av elever som riskerar att ej nå målen i åk 3 och åk 7. Matematik Skolan har utarbetade rutiner för tidig upptäckt av elevers stödbehov i matematik Fungerar inte alls Fungerar delvis Fungerar helt Stadsdel Norr Stadsdel Väster Stadsdel Öster Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget 60 Sandared, Sjömarken och Viskafors 1-5 saknas i underlaget 61 Aplared, Dalsjö 7-9, Gånghester, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget 62 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget 63 Sandaredskolan saknas i underlaget 12

14 Borås Stad 2 30 Har lärare i åk 1-3 som undervisar i matematik strategier för att upptäcka när elever har strategier för att åtgärda svårigheter i sin matematikförståelse? när elever har svårigheter i sin matematikförståelse? Ja Nej Ja Nej Stadsdel Norr Stadsdel Väster Stadsdel Öster SU-grupper 1 1 Borås Stad Har lärare i åk 4-6 som undervisar i matematik strategier för att upptäcka när elever strategier för att åtgärda har svårigheter i sin matematikförståelse? när elever har svårigheter i sin matematikförståelse? Ja Nej Ja Nej Stadsdel Norr Stadsdel Väster Stadsdel Öster SU-grupper 1 1 Borås Stad Har lärare i åk 7-9 som undervisar i matematik strategier för att upptäcka när elever har svårigheter i sin l matematikförståelse? strategier för att åtgärda när elever har svårigheter i sin matematikförståelse? Ja Nej Ja Nej Stadsdel Norr Stadsdel Väster Stadsdel Öster 73 SU-grupper 1 1 Borås Stad % av rektorerna anger att skolan har helt fungerande rutiner för tidig upptäckt av elevers stödbehov i matematik. Avseende lärares kompetens i matematik svarar samtliga rektorer utom en att de som undervisar har strategier att upptäcka elever med svårigheter i sin 64 Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget 65 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget 66 Sandared saknas i underlaget 67 Aplared, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget 68 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget 69 Sandared saknas i underlaget 70 Aplared, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget 71 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget 72 Sandared saknas i underlaget 73 Aplared, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget 13

15 matematikförståelse. De säger också att lärarna har de strategier som krävs för att åtgärda elevernas svårigheter i samtliga fall utom sju. I sina kommentarer framhåller rektorerna vikten av tidig upptäckt. Strategier för upptäckt av matematiksvårigheter utgörs av Borås stads kunskapsuppföljning, Diamantdiagnoser och nationella prov. Rektorer lyfter att man är bättre på att upptäcka och åtgärda svårigheter i de lägre åldrarna. Strategier finns men varierar mellan lärare vilket gjort att man satsar extra resurser i matematik. Någon skola har under hösten deltagit i Learning Study-projekt med undervisande lärare i matematik år 4-6 som fördjupar den ämnesdidaktiska kompetensen i matematik. På andra håll lyfter rektorer att strategier och kompetens finns för att både upptäcka och åtgärda när elever har problem i sin matematikförståelse men att man saknar är tid för pedagogerna att genomföra det som vi vet behöver göras, m.a.o. resurser. Om lärares åtgärder inte leder till ökad måluppfyllelse matematik, tar läraren hjälp av speciallärare eller specialpedagog för handledning. En rektor uppger att man saknar screeningmaterial avseende dyskalkyli för att veta hur man ska arbeta vidare.i stadsdel Väster pekar rektorer på att elever med svårigheter upptäcks men att lärare inte alltid vet hur de ska hjälpa eleven vidare. I SU-grupper lyfter man att alla elever är väl utredda och att det redan är klarlagt vilka svårigheter eleverna har innan de börjar i någon av SU-grupperna och eleverna följs regelbundet upp. I vilken årskurs uppmärksammas det för första gången (dvs det har inte varit känt i tidigare årskurser) att elever har behov av stöd i sin matematikutveckling? Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Stadsdel Norr 74 6 skolor 1 skola (7-9) Stadsdel Väster 75 6 skolor 3 skolor Stadsdel Öster 76 9 skolor Borås Stad 21 1 Används Diamantdiagnosen AF på skolan? Ja, i f-klass Ja, i åk 1 Nej Har inga elever i f-klass Har inga elever i åk 1 Stadsdel Norr Stadsdel Väster Stadsdel Öster SU-grupper* Borås Stad *)I nuläget görs inte diagnoserna i någon av SU-grupperna då varken kommunikationsklass eller Sjöhagenskolan var med på matematiksatsningen för åk 1-3. Skriftliga omdömen ht 2012 Matematik i åk Prognos att nå målen Prognos att nå över målnivå Riskerar att ej nå målen 1 97 % 1 % 2 % 2 84 % 9 % 6 % 74 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget 75 Sandared, Sjömarken och Viskafors 1-5 saknas i underlaget 76 Aplared, Dalsjö 7-9, Gånghester, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget 77 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget 78 Kinnarumma, Svaneholn och Sandared saknas i underlaget 79 Aplared, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget 14

16 3 79 % 12 % 10 % 4 71 % 17 % 12 % 5 62 % 27 % 10 % 6 42 % 46 % 10 % 7 44 % 36 % 18 % 8 49 % 30 % 20 % 9 44 % 38 % 16 % I Lärares bedömning av matematikkunskaperna i de skriftliga omdömena HT12 ser vi en ökning av elever som riskerar att ej nå målen i åk 3 och 4 samt i åk 7-9. Överlämnanderutiner mellan grund- och gymnasieskola Den genomgående uppfattningen i självskattningarna är att överlämnanderutinerna mellan grundoch gymnasieskola fungerar delvis. Gymnasieskolorna pekar på att det alltför ofta förekommer att elever i behov av särskilt stöd inte överlämnas alls eller att överlämningen är bristfällig. Föregående läsår utarbetades inom Utbildningsförvaltningen en ny skriftlig blankett att användas vid överlämnandet mellan skolformerna. Trots detta blev överlämnandet än mer bristfälligt jämfört med tidigare år. Troliga orsaker är att införandet av rutinen i grundskolan kom sent in på vårterminen och inte hann implementeras i tillräcklig omfattning. Under 2012 har en ny överlämnandeblankett, baserad på gymnasieskolans blankett, utarbetats för hela Borås Stads skolväsende av Specialpedagogiskt kompetenscentrum (SPKC). Blanketten kommer att användas för första gången för övergångar läsåret 2012/13. Därtill har en gemensam rutin med angiven tidplan framtagits för övergången från åk 9 till gymnasieskolan. För genomslag av nya modeller av överlämnandet är det viktigt med en förankringsprocess för berörda professioner. Bedömningsinstrument i svenska, matematik, engelska Bedömningsinstrumenten ska ge gymnasieskolan en kvalitativ indikation på elevens kunskap i tre viktiga ämnen: svenska (läsförståelse), matematik och engelska. Syftet är att så tidigt som möjligt identifiera behov av stöd för att ge elever möjligheter att klara sin gymnasieutbildning. All undervisning måste börja där eleven är för att kunna leva upp till skollagens fjärde paragraf: I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Resultatet av bedömningsinstrumentet ska användas framåtriktat, d v s för utveckling av kunskap och förmåga. Om en elev har resultatet Ej OK på alla tre bedömningsinstrumenten ska ansvarig rektor bevaka att eleven får erforderligt stöd för att kunna klara sina studier. Uppföljning klass- och kursvis hjälper skolan att tidigt kartlägga stödbehov, att disponera resurser och att ge elever stöd för att ha möjlighet att nå målen. Årets resultat visar att 11 % av eleverna som började åk 1 hade Ej OK på bedömningsinstrumentet i engelska, 23,5 % hade Ej OK i svenska (läsförståelse) och 43,4 % hade Ej OK i matematik. I år har bedömningen i matematik gjorts utifrån om eleven kommer att läsa matematik 1 a (alla yrkesprogram), 1 b (programmen Ekonomi, Estetisk, Humanistisk och Samhällsvetenskaplig) eller 1 c (programmen Naturvetenskaplig och Teknik). Av de elever som ska läsa 1c var det 13,4 % som hade Ej OK, för 1 b var det 41,6 % och för 1 a var det 68,4 %. 15

17 Slutbetyg åk 9 VT12 Resultat: betyg, nationella prov och bedömningsinstrument Engelska Matematik Svenska/Svenska som andraspråk Enhet Antal Betyg% NP% BI% Antal Betyg% NP% BI% Antal Betyg% NP% BI% Boda ,4 84,8 78, ,0 66,9 56, ,0 80,1 75,5 Dalsjö ,5 96,4 91, ,1 79,3 70, ,5 95,5 82,6 Daltorp ,2 89,6 86, ,9 73,1 52, ,7 93,3 75,4 Engelbrekt 93 94,9 91,9 90, ,9 91,9 60, ,9 91,9 67,8 Erikslund 66 97,1 95,5 79, ,4 68,7 57, ,5 100,0 58,1 Fristad 91 96,8 96,8 92, ,6 84,0 59, ,8 93,6 79,3 Sandgärd 98 96,1 95,0 91, ,0 79,2 56, ,0 93,1 78,5 Särla 69 87,3 85,2 85, ,3 81,5 39, ,9 90,1 57,3 Viskafors 61 92,4 89,6 91, ,4 74,6 58, ,9 92,5 80,7 Borås Stad ,3 91, ,5 77, ,0 91,4 Tabellen visar resultatet för de elever som angivit vilken skola de tidigare tillhörde. Här finns dock en viss felmarginal, då en del elever inte lämnat denna uppgift. Analys Strategier för att upptäcka och åtgärda stödbehov i läsning och matematik finns. Förklaringar till att man trots detta inte lyckas handlar främst om brist på tid eller brist på samverkan. En överväldigande majoritet av rektorerna anger att det är väl förspänt med såväl upptäckt, organisation, rutiner som åtgärdsprogram. Ändå är det endast 6 % av rektorerna som anger att eleverna får det stöd de ska ha; 4 rektorer menar att det inte fungerar alls. Resultaten i behörighet till gymnasiet och i skriftliga omdömen visar tydligt att alla elever inte når kunskapskraven. Det tyder på att de rimligtvis inte fått stöd i den utsträckning de behöver eller i den form som är nödvändig. Frågor kring tillgänglig specialpedagogisk och ämnesdidaktisk kompetens behöver lyftas. Efterfrågan på screeningmaterial avseende dyskalkyli visar att man identifierar behov, men det är ingen rektor som lyfter möjligheten att söka stöd från SPKC Läsförståelsen är avgörande för att elever ska utvecklas i sitt lärande och kunna tillgodogöra sig utbildningen. Sedan tre terminer pågår en lässatsning som går ut på att utbilda lärare på alla F-6- skolor i effektiv läsundervisning. Läsåret 12/13 arbetar utbildade pedagoger tillsammans med specialpedagoger för implementering av lässatsningsprojektet. Genom Borås Stads lässatsning förväntas lärare i åk 1-6 utöka sin kompetens kring läsförståelse. Vad tänker man om läsförståelsen i de tidiga åren när det är så tydlig skillnad i skriftliga omdömen i åk 2 och åk 3? Har lärare i de tidiga åren en klar bild av vad som förväntas avseende läsförståelse i årskurs ett och två? Följs tidig upptäckt av tidig insats, eller väntar man? De skriftliga omdömena i åk 7-9 visar att det är önskvärt med den utökning av lässatsningen som efterfrågas på flera 7-9 skolor. Borås Stad ingår i SKLs satsning Matematik PISA Där har vi förbundit oss att arbeta för att halvera antalet elever i gruppen som visar de lägsta resultaten. Matematikresultaten lämnar fortfarande en del övrigt att önska. Det är slående att endast två enheter menar att man saknar strategier för åtgärd. Avseende lärares kompetens i matematik svarar samtliga rektorer utom en att de som undervisar har strategier att upptäcka elever med svårigheter i sin matematikförståelse. Alla utom sju rektorer säger också att lärarna har de strategier som krävs för att åtgärda elevernas svårigheter. Det är tydligt att mycket fortfarande kan göras vad gäller organisationen för att styra resurser till de elever som ska ha dem. SPKC får i princip inga förfrågningar om matematikstöd. Den matematiksatsning som varit riktad mot främst åk 1-3 har lyft den grundläggande aritmetiken. De många referenserna till Diamantdiagnoser är ett resultat av detta. Ett planeringsoch uppföljningsverktyg, Mattesmart, har introducerats under höstterminen Det bör på sikt kunna utgöra ett verkningsfullt verktyg för både upptäckt och åtgärd. 16

18 Undervisningens kvalitet är avgörande för elevernas möjligheter att utveckla kunskap och förmågor. Borås Stads långsiktiga satsning Bedömning för lärande tar sin utgångspunkt i forskning som visar på betydelsen att utforma undervisning utifrån elevens förståelse 80. Just de elever som har sämst förutsättningar tjänar mest på det formativa förhållningssättet. Forskning visar att den enskilt viktigaste faktorn för kunskapsutveckling är läraren och lärarens undervisning. Hattie 81 visar att formativ bedömning generellt ger de bästa effekterna på elevernas studieresultat. Med detta menas fortlöpande, framåtsyftande bedömning av elevernas prestationer där man uppmärksammar de kvaliteter eleven utvecklar och deras förståelse för vad som ska läras. Elevernas kunskaper i de tre ämnen som bedömningsinstrumentet på gymnasiet mäter ger samma bild som de nationella proven och internationella kunskapsstudier såsom PISA. Elevernas kunskaper i matematik är det största bekymret liksom att elevernas läsförmåga ser ut att försämras. Bedömningsinstrumenten visar på större problem än de nationella provresultaten för år nio. Skillnaden är marginell i engelska men anmärkningsvärd i matematik och läsförståelse. På Almåsgymnasiet fick 30 elever Ej OK på alla tre bedömningsinstrumenten, på Viskastrand var det 20, på Bäckäng 7 och på Sven Erikson 6 elever. Flera av de elever som har stort behov av stöd har inte uppmärksammats vid överlämningen från grundskolan till gymnasiet. Bedömningsinstrumentet ger viktig återkoppling till grundskolorna. Här behöver en diskussion föras kring de stora skillnaderna mellan resultaten vad gäller betyg, nationella prov och bedömningsinstrument. Som en hjälp i den fortsatta analysen kan följande frågeställningar på olika nivåer vara en hjälp i utvecklingsarbetet Arbetslaget Vilka verktyg har vi? Vilka fungerar? Vad behöver vi komplettera? Vad säger resultaten? Rektor Hur kan rutiner etableras som garanterar att vi fångar upp elevens stödbehov så tidigt som möjligt? Hur organiseras arbetet så att elever får stöd av ämnesbehörig lärare Huvudmannen Hur kan förutsättningar för tidig upptäckt och rätt åtgärd skapas? Dokumenterat stöd i förskolan Enligt Skolverket ska barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges det stöd som deras speciella behov kräver. Det är förskolechefen som har ett särskilt ansvar för att barn som har behov av särskilt stöd också får det. Bedömningen av hur stödet ska utformas ska göras tillsammans med personalen och barnets vårdnadshavare. Enligt läroplanen ska den pedagogiska verksamheten anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov eller förutsättningar. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Det finns emellertid inga bestämmelser om åtgärdsprogram i förskolan, i Borås Stad används begreppet dokumenterat stöd. Borås Stad har en kommungemensam specialförskola, Kvarngården Mini, för barn som har olika funktionsnedsättningar. Här erbjuds barnen balans mellan aktivitet och vila samt stimulans i liten 80 Wiliam: Working inside the black box 81 Hattie: Visible learning 17

19 grupp och individuellt med leken i centrum. Ofta arbetar man med en personal per barn, vilket ger mer tid för att se och bekräfta barnets uttryck, kroppsspråk och signaler. Fler lärtillfällen kan på så vis anpassas efter barnets utveckling och behov. Samtliga barn på Kvarngården Mini får dokumenterat stöd och stödet sätts in hos barnet, i miljön/gruppen och på organisationsnivå. Antal barn i Borås Stads förskolor som får dokumenterat stöd: Flickor Pojkar Stadsdel Norr Stadsdel Väster Stadsdel Öster Kommungemensam förskola 3 3 Borås Stad Av tabellen ovan framgår att fler pojkar än flickor får dokumenterat stöd i förskolan i Borås Stad. Antal barn som får dokumenterat stöd i förskolan, årsserie: Borås Stad Utifrån de inrapporterade uppgifterna framgår att antalet barn som får dokumenterat stöd har minskat sedan Tidig upptäckt av flickor i behov av särskilt stöd Självskattning 1. Förskolan ser att det finns flickor som av olika anledningar inte mår bra * eller inte fungerar tillfredsställande i verksamheten, men man har inga rutiner för hur man går vidare eller vilka insatser som kan vara lämpliga. 2. Förskolan har rutiner för att identifiera flickor som av olika anledningar inte mår bra * eller inte fungerar tillfredsställande i verksamheten. Man har även rutiner för hur man går vidare och arbetar med olika insatser för att möta de behov som finns. 3. Förskolan har väl fungerande rutiner för att identifiera flickor som av olika anledningar inte mår bra * eller inte fungerar tillfredsställande i verksamheten. Man har en handlingsplan för uppföljning av dessa flickor som efterföljs, där det tydligt framgår hur personal och barnhälsan samarbetar med olika insatser och hur man kan ta hjälp av andra instanser som t ex BVC, SPKC, BUP och Habiliteringen vid behov. 1 På väg 2 På väg 3 Stadsdel Norr Stadsdel Väster Stadsdel Öster Borås Stad *) Inte mår bra eventuellt beroende på svårigheter med: 82 Villan, Östermalm, Lekåsen, Frufällegården, Smörbollen och Torggården saknas i underlaget. 83 Hässlegården och Tunnlandsgården saknas i underlaget. 84 Samtliga förskolor har inte rapporterat in sina uppgifter, därav är siffrorna något osäkra. 85 Villan, Björkängen, Östermalm, Asklandagården, Ljungagården, Lekåsen, Bredared och Borgstena saknas i underlaget. 86 Hässlegården och Tunnlandsgården saknas i underlaget. 18

20 socialt samspel/kompisrelationer koncentrationsförmåga frånvaro matproblem ångest/krav sömn trots/utbrott Majoriteten av förskolorna uppges ha rutiner för att identifiera flickor som inte mår bra, man säger sig också ha rutiner för hur man går vidare för att möta de behov som finns. Dock uttalar merparten i sina kommentarer till frågan att det rör sig om samma rutiner för flickor och pojkar. Orsaker till dokumenterat stöd Enligt Skolverkets allmänna råd Kvalitet i förskolan syftar begreppet barn i behov av särskilt stöd inte på någon enhetlig eller klart avgränsad grupp. Alla barn behöver stöd för sin utveckling i förskolan, några behöver särskilt stöd under vissa perioder, andra under hela förskoletiden. Barns behov av särskilt stöd är relaterat till den miljö de vistas i, vilket betyder att barn kan behöva särskilt stöd i en miljö men inte i en annan. Dokumenterat stöd sätts in utifrån följande orsaker i Borås Stads förskolor: När personalen har farhågor om barnets utveckling Utifrån sen språkutveckling Utifrån sen matematisk utveckling (begreppsförståelse, logiskt tänkande) Utifrån sen motorisk utveckling Utifrån annat modersmål Utifrån utåtagerande/ impulsstyrt beteende Utifrån sociala skäl Funktionsnedsättning Andra orsaker F P F P F P F P F P F P F P F P F P Stadsdel Norr Stadsdel Väster Stadsdel Öster Borås Stad Enligt tabellen ovan är personalens farhågor om barnets utveckling, sen språkutveckling och funktionsnedsättning de vanligaste orsakerna till att stöd sätts in. I samtliga fall, utom utifrån sen matematisk utveckling, är det fler pojkar än flickor som får särskilt stöd. Olika typer av stöd Enligt Skolverkets allmänna råd Kvalitet i förskolan är en viktig princip som gäller i förskolan, att barns behov av särskilt stöd ska tillgodoses i den ordinarie verksamheten hellre än genom särlösningar. Vidare menar dock Skolverket att det för några kan vara nödvändigt med särskilda stödinsatser som komplement. Stödet kan då ges som personalförstärkning, antingen till barngruppen generellt eller till det enskilda barnet, eller i form av konsultation och handledning till personalen. Ofta kan konsultation inom det specialpedagogiska, medicinska eller psykologiska 87 Villan, Östermalm, Lekåsen, Frufällegården, Smörbollen och Torggården saknas i underlaget. 88 Hässlegården och Tunnlandsgården saknas i underlaget. 19