Information/Diskussion

Transkript

1 KALLELSE 1(2) Sida Sammanträde med: Socialnämnd Tid: kl 10:00 Plats: Sal Flen Daniel Ljungkvist Ordförande Anna Persson Sekreterare Information/Diskussion - Information om IBIS gällande projektavslut, resultat Kl: 10:00 10:15 och implementering, projektledare Ann Hellman - Månadsrapport, tillförordnad förvaltningschef Annika Larsson Maspers samt avdelningschefer Magdalena Palmcrantz, Camilla Söderman, Maria Rosenqvist samt Jenny Demervall - Workshop nämndplan och internkontrollplan, tillförordnad förvaltningschef Annika Larsson Maspers ÄRENDEN Justering 1. SN/2018:98 Uppdrag ur strategisk plan att i samarbete med barn-, utbildnings- och kulturnämnden utforma arbetssätt och genomföra stöd och utbildning till vårdnadshavare Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post FLEN Sveavägen flens.kommun@flen.se FLEN

2 2 2. SN/2018:134 Extra sammanträdesdag för socialnämnden den 8 januari SN/2018:133 Förslag om genomförande av en omorganisation på enheten för ensamkommande barn, Villagatan 4. SN/2018:24 Rapportering av ej verkställda beslut kvartal 3 5. SN/2018:11 Förslag till kommunstyrelsen att föreslå fullmäktige att ingå avtal om länsgemensam socialjour 6. Inkomna synpunkter 7. Delegationsbeslut /Handlingar finns på sammanträdet/ 8. Anmälningsärenden /Handlingar finns på sammanträdet/ Observera! Verksamhetbesök på Villagatan samt barn- och familjeenheten genomförs efter nämndens avslut. Nämnden delar upp sig i två grupper varav ena gruppen besöker Villagatan och andra gruppen barn- och familjeenheten. Varje verksamhetsbesök beräknas ta cirka 30 minuter. Varmt välkommen! Daniel Ljungkvist Ordförande

3 1 (5) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE Socialförvaltningen stab Till Socialnämnden HANDLÄGGARE Magdalena Palmcrantz Jenny Eriksson DIARIENR ÄRENDE SN/2018:98 Uppdrag ur strategisk plan att i samarbete med barn-, utbildnings- och kulturnämnden utforma arbetssätt och genomföra stöd och utbildning till vårdnadshavare Uppdrag ur strategisk plan att i samarbete med barn-, utbildnings- och kulturnämnden utforma arbetssätt och genomföra stöd och utbildning till vårdnadshavare Förslag till beslut Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att socialnämndens uppdrag att utforma arbetssätt och genomföra stöd och utbildning till vårdnadshavare i samarbete med barn -, utbildnings och kulturnämnden därmed är slutfört. Sammanfattning Under 2018 har avdelningen Individ och familj fokuserat på att utbilda gruppledare i föräldrastödjande program COPE, samt att genomföra dessa gruppinsatser. Dessa insatser kräver inte biståndsbeslut utan är ett generellt riktat stöd som en service till våra medborgare, något som efterfrågats och som saknats. När det gäller samverkan mellan förvaltningarna för stöd- och utbildningsinsatser har fokus främst rört att effektivisera de samverkansforum som pågår samt att planera för familjecentralens verksamhet En förhoppning var att familjecentralen skulle kunnat ha öppnats redan under 2018 där målsättningen är att driva och erbjuda stöd- och föräldrastödjande insatser på både individuellt riktat plan som generellt plan. Arbetet kommer att fortsätta under Under 2018 genomförde den länsgemensamma gruppen inom psykiatri en serie riktade undersökningar för att få en lägesbild för Sörmland inom fyra utvecklingsområde. Flen fördjupade sig i föräldraskapsstöd, som redovisats i det

4 2 (5) gemensamma presidiet för Socialnämnden och Barn-utbildning- och kulturnämnden. Ärendet Redovisningen i ärendet avser två uppdrag. Dels samarbetet med barn-utbildnings- och kulturnämnden och socialnämnden i att utforma föräldrastödjande insatser och även uppdraget att utveckla föräldrastödjande insatser på en länsövergripande nivå inom området psykiskt hälsa. Dessa redovisas var för sig. Samverkan Barn och utbildningsförvaltningen och avdelningen för Individ och familj Socialnämnden och barn-, utbildning- och kulturnämnden har sedan 2016 haft regelbundna möten i syfte att utveckla samverkan kring olika processer som berör de olika nämnderna. Syftet med samverkan är att ärenden inte skall hamna mellan stolarna, diskutera gemensamma områden, sociala investeringar, upptäcka problem och ohälsa tidigt samt att utveckla förebyggande tidiga insatser för barn, unga och föräldrar. Uppdraget innefattar två huvudspår som utarbetats i en avviktsförklaring mellan nämnderna. - Uppdrag 1: Att ta fram en sammanställning över pågående gemensamma insatser/processer samt att inventera och utveckla de insatser/processer som ej ger tillräckligt bra effekt för att på så vis utveckla dessa mot mer effektivitet. - Uppdrag 2: Att ta fram och implementera rutiner för placerade barn. Uppföljning av uppdraget Inför 2018 förtydligades uppdraget till nämnderna gällande samverkan för att utforma arbetssätt och genomförande av stöd-och utbildning till vårdnadshavare. Detta har integrerats i det tidigare uppdraget gällande samverkan och utveckling av förebyggande insatser som samverkan. Under 2017 gjordes en processbeskrivning av de insatser och samverkansforum som nämnderna anser gynna en tydlig process för våra samtidiga insatser, så att de går i linje med förvaltningarnas egna ansvarsområden. Inventeringen visade på att så inte alltid var fallet. Kontakter från skolan kunde tas med direkt med socialförvaltningen om önskan om samverkan och insats, utan att elevhälsan hade blivit involverad. På detta vis nyttjas inte kompetenser fullt ut inom den egna förvaltningen och kan innebära att barnet inte får de insatser som är nödvändiga för att komma tillrätta med t ex ohälsa och skolfrånvaro. Samverkansinventering Under 2018 har därför samverkan fokuserat på att inventera, strukturera och planera för utvecklingsarbetet inom uppdraget så att verksamheternas kompetens nyttjas på ett bättre sätt. Detta har tydliggjorts i de etablerade samverkansforum som verksamheterna ingår i samt att utnyttja att kalla till SIP möten. SIP betyder samordnad individuell planering och innebär att parterna är skyldiga till att samverka kring ett barn eller ungdom där det tydliggörs vars och ens ansvar. Andra samverkansforum är VITS (Vardagsnära insatser i tydlig samverkan), Tjänstemannaberedningar, BIR (Barn i riskzon), Tillitsgrupp (Hedersvåld), Samverkan Nova ung.

5 3 (5) De samverkansforum som saknas är samverkan för barn och unga med funktionsnedsättningar, detta behöver utvecklas. De samverkanforum med tveksam märkbar effekt är BIR-samverkan och samverkansgruppen för Nova ung. Dessa behöver få ett tydligare syfte, alternativt tas bort. De samverkansforum med bäst effekt är VITS, Tjänstemannaberedningar och vid de individuella fallen där SIP används. Insatsinventering Vid inventering av insatser som gjordes tidigare visades att det saknades föräldrastödjande insatser av generell karaktär, vilket avdelningen under 2017 och 2018 satsat på. Avdelningen har utbildat nya gruppledare i COPE-modellen som är en generell insats om 10 temabaserade manualbaserade träffar för både 6 12 år och tonår. En grupp genomförs varje termin. Deltagandet har varit bra men en strävan finns att göra dessa insatser mer kända är ett utvecklingsarbete. Avdelningen har även utbildat nätverksledare som en kompletterande insats, för att synliggöra och nyttja nätverkets egna resurser, och därigenom minska behovet av socialtjänstens insatser. En riktad insats på gruppnivå som genomfördes under 2017 var en samverkan mellan förskolan och avdelningen med en föräldrastödjande insats för åldern 0 6 år som avdelningen hade som målsättning att genomföra även under 2018, men har inte kunnat genomföra det på grund av att förskolan inte kunna avvara en förskolärare. På ett riktat individuellt plan har avdelningens insatser för stöd- och utbildningsinsatser stärkts genom avdelningens öppenvård. I dagsläget finns det sex behandlare som arbetar med dessa insatser. En tjänst tillsattes under 2018 med fokus på förebyggande insatser för våld i nära relationer. Andra samverkande parter som bidrar med föräldrastödjande insatser är familjerådgivningen. Inför 2019 kommer även en familjecentral att öppna vars huvuduppdrag för avdelningen att vara just stöd- och utbildningsinsatser för vårdnadshavare. Sammanfattningsvis 2018 Samverkan mellan förvaltningarna har inte kunnat genomföras enligt den önskvärda handlingsplanen som togs fram i slutet på 2017 då situationen inom avdelningen Individ och familj måst prioritera arbetsmiljö och rekryteringsarbete vilket medfört fördröjning under årets utvecklingsarbete. Detta har återupptagits under senare delen av Planering inför Familjecental - Workshop för medarbetare för att tydliggöra insatser och samverkan - Utveckla rutiner för samverkan för barn med funktionsnedsättning - Fortsatt utvecklingsarbete för en föräldrastödskedja där alla aktörer involveras mer.

6 4 (5) - Omvärldsbevakning gällande forskning och insatser. Arbete i Uppdrag psykisk hälsa utifrån ny strategi föräldraskapsstöd Inom Sörmlands länssamverkan kring den nationella satsningen Uppdrag psykisk hälsa har föräldraskapsstöd varit ett av flera fokusområden. Uppdrag psykisk hälsa handlar om att främja och förebygga psykisk hälsa samt att lindra lidande vid psykisk ohälsa. I Sörmland har vi gjort en tolkning att vid sidan om dessa mål även finns en indirekt målsättning med satsningen, att skapa förutsättningar och bygga kompetens för att möjliggöra strategiska behovsanalyser på länsnivå. I Sörmland har kommuners och landstings kontaktpersoner inom uppdrag psykisk hälsa haft en samverkansgrupp. Gruppen har arbetat mot nationella mål med inriktning på de mål som den gemensamma närvårdsstrukturen satt upp som för det länsgemensamma arbetet. Arbetsgruppen har även haft gemensamt arbete kring att utveckla analysarbetet och beskrivning av målgruppen. Länet genomförde under 2017 en inventering av personer med psykisk ohälsa, och arbetsgruppen har haft samverkan kring inventeringen. Beredningsgrupp psykiatri gav arbetsgruppen ett uppdrag att fördjupa analys utifrån valfritt område som aktualiserades genom inventeringen. Under 2018 genomförde gruppen därför en serie riktade undersökningar för att få en lägesbild för Sörmland inom fyra utpekade utvecklingsområden, den somatiska vården för de med allvarlig psykisk ohälsa; sysselsättning för personer med psykisk ohälsa; elever med långvarig olovlig frånvaro; samt generellt föräldraskapsstöd. Flens representant fördjupade sig i Föräldraskapsstöd. Detta har redovisats till det gemensamma presidiet för Socialnämnden och Barn- Utbildning- och Kulturnämnden. Föräldraskapsstöd, enkät och temadag Ett funktionellt föräldraskap är en viktig friskfaktor för barn. Föräldraskapsstöd är ett sätt att stödja föräldrar i deras föräldraskap, för att skapa bra förutsättningar för barnen. Under maj månad 2018 genomfördes en enkätbaserad kartläggning av föräldraskapsstöd i länet. Det skedde i samverkan mellan Uppdrag psykisk hälsa i Sörmland och Länsstyrelsen. Där framkommer att stor utveckling skett sedan länsstyrelsen förra kartläggning Kartläggningen visar att alla kommuner sannolikt kommer ha familjecentral under 2019, då flera kommuner nu har beslutade öppningsdatum. Ytterligare en positiv utveckling är att fler kommuner erbjuder föräldraskapsstöd på flera språk än svenska, och att fler verksamheter erbjuder föräldraskapsstöd.

7 5 (5) Rekommendationer av fortsatt utveckling och för att möjliggöra implementering av den nya strategin: Politisk förankring i länets alla kommuner Workshop i länets arrangerad av Länsstyrelsen för kommunicering av nya strategin Satsning på föräldraskapsstöd med vetenskapligt stöd Använda strategin som en hjälp att få till en föräldrastödskedja där alla aktörer, även skolan involveras mer Öka antalet hälsofrämjande arenor Arbetet har fortsatt med planering av länsgemensam dag kring den nya strategin 12/ Syftet med dagen är att lansera den nya nationella handlingsplanen för föräldraskapsstöd; utbilda politiker och tjänstemän för att skapa förutsättningar för mer länssamverkan kring föräldrautbildning. För Flen kan det vara fördelaktigt framför allt med samverkan kring utbildning av föräldraskapsstödjare. Jenny Eriksson Tf Stabschef Magdalena Palmcrantz Avdelningschef IoF Beslutet expedieras till: Akt Kommunstyrelsen Barn -, utbildnings - & kulturförvaltningen

8 1 (1) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE Socialförvaltningen stab Till socialnämnden HANDLÄGGARE Anna Persson DIARIENR SN/2018:134 ÄRENDE Extra sammanträdesdag för socialnämnden i januari 2019 Extra sammanträdesdag för socialnämnden den 8 januari 2019 Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att anta föreliggande förslag till sammanträdesdag för socialnämnden. Sammanfattning Med anledning av en ny mandatperiod måste den nya socialnämnden sammanträda i början av januari för att anta delegationsordning samt välja ledamöter till socialutskott och kommunala pensionärsrådet. Förvaltningen föreslår därför nämnden att sammanträda den 8 januari, klockan 13:00. Jenny Eriksson Tf. stabschef Anna Persson Nämndsekreterare Beslutet expedieras till: Akt

9 1 (2) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE Avdelningen för individ och familj Till Socialnämnden HANDLÄGGARE Cecilia Jonsson DIARIENR ÄRENDE SN/2018:133 Omorganisation på enheten för ensamkommande barn, HVB och stödboende Villagatan. Förslag om genomförande av en omorganisation på enheten för ensamkommande barn, Villagatan Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att genomföra en omorganisation på enheten för ensamkommande barn, HVB och stödboende Villagatan, som kommer att resultera i att enbart stödboendet behålls. Sammanfattning Socialförvaltningens boende Villagatan har ett HVB-boende med 12 platser och ett stödboende med 25 platser Under ökade inflödet av ensamkommande barn och unga så mycket att platser och boende fick utökas. Successivt har behov av platser minskat och under våren 2017 fick förvaltningen varsla personal med anledning av detta. Under 2018 har fördelningstalet varit 0 och inför 2019 är fördelningstalet 4.37 för Flen. Vidare har den statliga ersättningen för ensamkommande barn och unga minskat från 1950 till 1350 per/dygn, vilket påverkar ekonomin negativt. Uträkningen visar att kommunens beläggning på HVB-boendet behöver vara minst 10 av 12 platser för att hålla en budget i balans. Bedömningen i dagsläget är att antalet ensamkommande i behov av placering i HVB-hem vid årsskiftet kommer att fylla fem av tolv platser.

10 2 (2) Detta sammantaget med att ersättningen från Migrationsverket för varje placerad ungdom har minskat betydligt, gör att förvaltningen behöver anpassa verksamheten på Villagatan efter dessa förutsättningar. För att klara budgeten inför 2019 för Villagatan behöver personalstyrkan minskas med 50%. Bedömningen är att HVB-boendet behöver läggas ned, medan stödboendet behålls. Tre av de ungdomar som för närvarande är placerade på Villagatans HVB är så pass unga att omplacering till familjehem kommer att bli aktuellt, de övriga två kan omplaceras i Villagatans stödboende. Uppsägning av lokalerna för Villagatans HVB på Villagatan 10 B kommer att göras då de lokalerna blir överflödiga. Stödboendet har 25 platser och är så gott som fullbelagt och behöver därmed finnas kvar. Det behovet kommer även, som det ser ut i dagsläget, att bestå under de närmaste åren. Idag är 20 ungdomar placerade i stödboendet. Omorganisationen bedöms kunna vara helt färdigställd till 1 juli Magdalena Palmcrantz Avdelningschef Gustav Karlsson Enhetschef Villagatan Beslutet expedieras till: Akt

11 1 (3) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE Avdelningarna för Äldreomsorg och Funktionsnedsättning Till: Socialnämnden HANDLÄGGARE Johan Holmåsen DIARIENR ÄRENDE SN/2018:24 Rapportering av ej verkställda beslut år 2018 STÅENDE AKT Rapportering av ej verkställda beslut kvartal 3 år 2018 enligt 4 kap 1 Socialtjänstlagen (SoL) och 9 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att godkänna rapporten över ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL och 9 LSS att för kännedom överlämna rapporten till kommunfullmäktige Sammanfattning Socialnämnden har enligt socialtjänstlagens 16 kap en rapporteringsskyldighet gällande icke verkställda gynnande beslut. 1. Alla ej verkställda gynnande beslut, enligt 4 kap 1 SoL och 9 LSS, som inte verkställts inom tre månader från dagen för beslut. 2. Rapporteringen gäller även beslut, som inte verkställts på nytt inom tre månader efter det att verkställigheten avbrutits. Kommunen kan i vissa fall tilldömas vite för ej verkställda beslut. Innehållet i rapporteringen regleras i lagstiftningen och ska skickas en gång per kvartal till Inspektionen för vård och omsorg, kommunens revisorer och kommunfullmäktige.

12 2 (3) Till skillnad från statistikrapporten till Inspektionen för vård och omsorg och revisorerna ska underlaget till kommunfullmäktige vara avidentifierat. Socialnämnden har i avdelningarna äldreomsorg och funktionsnedsättning per den 30 september 2018; 14 stycken ej inom tre månader verkställda gynnande beslut. Statistikrapport Beslut som inte blivit verkställda inom tre månader. 14 stycken ej verkställda beslut inom avdelningarna äldreomsorg och funktionsnedsättning. Rad indelning: Typ av insats, väntetid och skäl till att beslutet inte verkställts inom tre månader. Lagrum LSS 1. Bostad med särskild service för vuxna, 9 månader och 30 dagar. Resursbrist saknar ledig bostad. 2. Bostad med särskild service för vuxna, 10 månader och 27 dagar. Resursbrist saknar ledig bostad. 3. Bostad med särskild service för vuxna, 9 månader och 12 dagar. Resursbrist saknar ledig bostad. 4. Bostad med särskild service för vuxna, 9 månader och 12 dagar. Resursbrist saknar ledig bostad. 5. Bostad med särskild service för vuxna, 9 månader och 30 dagar. Resursbrist saknar ledig bostad. 6. Bostad med särskild service för vuxna, 9 månader och 30 dagar. Resursbrist saknar ledig bostad. 7. Bostad med särskild service för vuxna, 5 månader och 29 dagar. Resursbrist saknar ledig bostad. 8. Bostad med särskild service för vuxna, 6 månader och 18 dagar. Resursbrist saknar ledig bostad. 9. Bostad med särskild service för vuxna, 1 år, 2 månader och 12 dagar. Den enskilde har tackat nej till erbjudandet.

13 3 (3) Lagrum SoL 10. Permanent bostad, 3 månader och 28 dagar. Beslutet verkställt. 11. Permanent bostad, 3 månader och 7 dagar. Beslutet verkställt. 12. Permanent bostad, 4 månader och 3 dagar. Beslutet verkställt. 13. Permanent bostad, 3 månader och 17 dagar. Resursbrist saknar ledig bostad. 14. Permanent bostad, 3 månader och 16 dagar. Beslutet verkställt. Camilla Söderman Avdelningschef Äldreomsorgen Johan Holmåsen Handläggare Avd. Äldre och Funktionsnedsatta Beslutet expedieras till: Akt Kommunfullmäktige Kommunens revisorer

14 Kommunstyrelsen (21) Konsult och uppdrag Utvecklingsenheten Nina Ekblom, Sammanfattning Eskilstuna kommun har genomfört uppdraget om att utreda om en länsgemensam socialjour. Rapporten inleds med rättsläget, gällande lagstiftning, och framtida lagstiftning. Från ska möjligheterna för kommuner och landsting att ingå avtal om att uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun eller ett annat landsting vidgas. Detsamma gäller möjligheten till extern delegation av beslutanderätt. Rapporten beskriver kort hur andra kommuner hanterar sina socialjourer, det finns många exempel att lära av. Digital signering blir alltmer efterfrågat och det finns ett antal kommuner som använder detta. Det finns också ett antal system på marknaden som kan hantera detta. Nuläget i Eskilstuna kommun samt övriga kommuner beskrivs kort. Både kostnader och antal ärenden varierar. Några kommuner har redan avtalssamverkan med andra kommuner. Det ges två förslag på kostnadsmodell, en med bara en fast kostnad och variant som har en del fast kostnad och en del rörlig kostnad. Den fasta kostnaden står för grundtryggheten att ha tillgång till en socialjour och den rörliga delen består av de kostnader som uppstår fördelat på antal ärenden och ärendetyngd. Den fasta kostnaden baseras på antal invånare i kommunen vid ett givet tillfälle. Förslaget innehåller input från socialjourens medarbetare, biträdande enhetschef och enhetschef. Viktiga punkter är samverkan, samma förutsättningar för alla kommuner, digitalt system för beslut, korrekta kontaktuppgifter och en omfattande delegation. Den länsgemensamma socialjouren tänkta upplägg baseras på avtalet med Strängnäs kommun. Förslaget är att övriga kommuner adderas till den befintliga socialjouren och i största utsträckning anpassar sig efter den. Uppdraget till socialjouren blir i korthet, och det baseras på Eskilstunas socialjour idag: Socialjourens uppdrag är akuta ärenden som inte kan vänta tills nästkommande dag. Det är endast akutverksamhet som ska bedrivas. Vid tidspress prioriterar socialjouren alltid ärenden där barn och ungdom är inblandade. Länsgemensam socialjour

15 Eskilstuna kommun (21) Innehåll 1 Inledning/bakgrund till länsgemensam socialjour Sörmland Lagstiftning och rättsläget Socialtjänstlagen En generell rätt till kommunal avtalssamverkan SOU 2017: Nuvarande reglering Nuvarande undantag från lokaliseringsprincipen, Socialtjänst och LSS Hemkommunen har kvar ansvaret för uppgiften Extern delegering av beslutanderätt Förhållandet till speciallagstiftning En generell rätt till kommunal avtalssamverkan Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli Konsekvenser av SOU 2017: Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård Andra kommuners socialjourer Jourverksamheter i samhället utöver socialjour Beslutsfattande digitala signaturer Beslutsfattande Digitala signaturer Dokumentation Befolkningen i Sörmland Nuläge socialjouren Eskilstuna Kostnader och personal idag Erfarenheter från avtalet med Strängnäs Jourhem Nuläge socialjourerna Sörmlandskommunernas Jourhem Förslag på en länsgemensam socialjour Gemensam länsjour - medarbetarna i socialjouren Testperiod 1 år Gemensam länsjour - uppdraget Gemensam länsjour - förutsättningar Gemensam länsjour - upptagningsområde Arbetsmiljö Samverkansform Information/kontaktuppgifter Om kommuner hoppar av avtalet Tilläggsuppdrag till socialjouren? Förslag på kostnadsmodell Förslag Förslag Uppföljning Länsgemensam socialjour

16 Eskilstuna kommun (21) 1 Inledning/bakgrund till länsgemensam socialjour Sörmland Ett antal kommuner i länet har utryckt önskan om att starta en länsgemensam jour med säte i Eskilstuna. Eskilstuna har åtagit sig uppdraget att utreda detta. Strängnäs har redan ett avtal med Eskilstuna om en gemensam socialjour. Kommunerna Katrineholm, Vingåker, Flen, Oxelösund, Trosa och Gnesta kommun är intresserade av en gemensam socialjour. Nyköping är i nuläget inte intresserade av en gemensam socialjour. Hösten 2016 skrevs ett avtal mellan Eskilstuna och Strängnäs kommuner om en gemensam socialjour. Strängnäs har haft rekryteringsproblem och det var en av anledningarna till att skapa en gemensam socialjour. För detta betalar Strängnäs kommun ca 1 mkr/år Socialjouren ska finnas tillgänglig utanför kontorstid, kvällar och helger. Denna rapport är ett resultat av utredningen. Två förslag har utarbetats och det är dessa som kommunerna får ta ställning till. Länsgemensam socialjour

17 Eskilstuna kommun (21) 2 Lagstiftning och rättsläget I socialtjänstlagen står att kommuner bör tillhandahålla bland annat social jour eller jämförlig verksamhet. Se kortfattat nedan vilket lagrum som reglerar social jour och avtalssamverkan. Regeringen har gett ett uppdrag att utarbeta en strategi för att stärka kommunernas kapacitet att fullgöra sina uppgifter och hantera sina utmaningar. Detta uppdrag har resulterat i SOU 2017:77, en generell rätt till kommunal avtalssamverkan. 2.1 Socialtjänstlagen Enligt 3 kap 6 Nämnden bör även i övrigt tillhandahålla sociala tjänster genom rådgivningsbyråer, socialcentraler och liknande, social jour eller annan därmed jämförlig verksamhet. Lag (2012:776). Enligt 2 kap 5 socialtjänstlagen får en kommun sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till andra juridiska personer eller en enskild individ. Lag (2014:579). 2.2 En generell rätt till kommunal avtalssamverkan SOU 2017:77 Kommunutredningen (fortsättningsvis utredningen) har överlämnat sitt delbetänkande till regeringen. Utredningen ska även lämna nödvändiga författningsförslag. Utredningen har bland annat haft i uppdrag att utreda förutsättningarna för att ge kommunerna generella möjligheter till avtalssamverkan. Utredningen ska i denna del, med beaktande av behovet av att kunna överblicka kommunens eller landstingets organisation, utreda möjligheterna att utvidga och förenkla möjligheterna till avtalssamverkan. Utredningen ska utreda förutsättningarna att införa bestämmelser om en generell rätt till avtalssamverkan respektive avtalssamverkan i ärenden som avser myndighetsutövning. Utredningen konstaterar att det finns en utbredd efterfrågan av vidgade möjligheter till kommunal avtalssamverkan. Behovet är brett, men gäller framför allt möjligheten att utnyttja den kompetens som finns hos anställda i andra kommuner. Områden som lyfts fram är bland annat specialisttjänster som innefattar myndighetsutövning, IT och digitalisering samt administration Nuvarande reglering Utredningen konstaterar att den kommunala lokaliseringsprincipen (finns i kommunallagen) inte innebär något absolut hinder mot kommunal avtalssamverkan. Samtidigt innebär lokaliseringsprincipen en tydlig rättslig begränsning. Om nyttan inte anses proportionerlig mot åtgärden är den inte rättsligt tillåten. Den rättsliga osäkerheten kring vilka åtgärder som är förenliga med lokaliseringsprincipen kan innebära att kommuner och landsting avstår från samverkan som skulle kunna bidra till en effektivare och kvalitativt bättre verksamhet. Länsgemensam socialjour

18 Eskilstuna kommun (21) Därutöver finns det redan i dag uttryckliga undantag från lokaliseringsprincipen på en rad områden som möjliggör kommunal avtalssamverkan Nuvarande undantag från lokaliseringsprincipen, Socialtjänst och LSS Kommuner får sluta avtal om att utföra uppgifter inom socialtjänsten hos andra kommuner. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Kommunens övergripande eller yttersta ansvar för socialtjänsten är dock inte överlåtbart. Det är heller inte befogenheten att fatta beslut om tvångsåtgärder enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, eller uppgifter enligt familjebalken, FB, i samband med fastställande av faderskap Hemkommunen har kvar ansvaret för uppgiften Samverkan i avtalsform innebär inte att kommunen eller landstinget överlåter ansvaret som sådant till den utförande kommunen eller landstinget. Hemkommunen har fortfarande kvar ansvaret för uppgiften även om man utnyttjar den andre kommunens eller landstingets kompetens för att kunna leverera tjänsten till medborgarna. Om det finns brister i den verksamhet som samverkan avser är det fortfarande den ansvariga nämnden i hemkommunen som enligt 6 kap. 6 KL svarar för att verksamheten bedrivs enligt lag och fullmäktiges riktlinjer. Nämnden har revisionsansvaret och måste vara beredd att vidta åtgärder om brister i verksamheten upptäcks. Det är alltså viktigt att i avtalet se till att det finns förutsättningar att kunna agera och ytterst kunna återta verksamheten i egen regi om det uppstår problem eller brister Extern delegering av beslutanderätt Den föreslagna bestämmelsen innebär även att delegation kan ske till anställd i en annan kommun (så kallad extern delegation). Delegationsrätten är inskränkt till anställda, och det är inte möjligt att delegera till förtroendevalda i andra kommuner eller till anställda i kommunala bolag. Detta eftersom det politiska ansvaret alltid bör vila på den kommun som ger delegationen. När en anställd i en annan kommun får delegation beslutar den på den delegerande kommunens vägnar, det vill säga beslutet är att anses som fattat av den kommun som delegerat beslutanderätten. Beslutet kan även överklagas i samma utsträckning som om det fattats av en anställd i den egna kommunen. Delegation får bara ske i sådan omfattning som är möjlig till anställda i den egna kommunen. Sådana ärenden som anges i 6 kap. 38 KL får alltså inte delegeras till anställd i annan kommun eller annat landsting. Detta avser beslut kring bland annat verksamhetens mål, inriktning eller omfattning eller myndighetsutövning i ärenden av principiell beskaffenhet Förhållandet till speciallagstiftning I 2 kap 5 SoL anges att en kommun får sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till andra juridiska personer eller en enskild individ. Nuvarande reglering i SoL innebär alltså ett undantag från lokaliseringsprincipen som möjliggör avtalssamverkan. Länsgemensam socialjour

19 Eskilstuna kommun (21) Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av socialtjänstlagen och uppdraget ska redovisas senast den 1 december Utredaren ska bland annat lämna förslag som möjliggör och underlättar för kommuner att samarbeta och samverka. Översynen och förslagen ska även avse uppgifter som innefattar myndighetsutövning. Samverkan på socialtjänstens område bör alltså kunna ske med stöd av den av utredningen föreslagna huvudregeln i kommunallagen. Däremot regleras möjligheten att överlämna uppgifter till andra juridiska personer än kommuner fortfarande i socialtjänstlagen. Av samma skäl bör LSS justeras på motsvarande sätt En generell rätt till kommunal avtalssamverkan Utredningen föreslår att det i kommunallagen införs en generell möjlighet till avtalssamverkan. Regeln innebär att en kommun eller ett landsting får träffa avtal om att dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun eller ett annat landsting. Genom ett sådant avtal får en kommun eller ett landsting utföra uppgifter åt en annan kommun eller landsting utan hinder av lokaliseringsprincipen. Denna rätt innebär alltså ett generellt undantag från lokaliseringsprincipen för kommunala samverkansavtal. Några ändringar av övriga regler som styr de kommunala befogenheterna föreslås inte. Det som kommuner och landsting vill samverka kring måste därför även fortsättningsvis falla inom befogenheten för samtliga samverkande kommuner och landsting. Inga ändringar av övriga regler som styr den kommunala befogenheten, inklusive självkostnadsprincipen, föreslås Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2018 Den tid som kan uppskattas för remissförfarandet och beredningen av förslagen inom Regeringskansliet samt riksdagsbehandlingen, och den tid kommuner och landsting behöver för att förbereda sig, medför att den föreslagna lagstiftningen bör kunna träda i kraft den 1 juli Möjligheterna för kommuner och landsting att ingå avtal om att uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun eller ett annat landsting vidgas genom utredningens förslag. Detsamma gäller möjligheten till extern delegation av beslutanderätt. Befintliga samverkansavtal påverkas inte. Vad gäller möjligheten till avtalssamverkan och extern delegation är det också fråga om nya möjligheter för kommuner och landsting, som de kan välja att utnyttja från och med ikraftträdandetidpunkten. Vad gäller uppsiktsplikten för styrelsen är detta närmast fråga om ett förtydligande av vad som redan gäller. Avseende rapporteringsskyldigheten utgör detta förslag i någon mening en ny uppgift för styrelsen. Denna behöver emellertid inte fullgöras redan vid ikraftträdandetidpunkten. Något behov av särskilda övergångsbestämmelser finns därför inte för dessa förslag. 2.3 Konsekvenser av SOU 2017:77 Kommittén föreslår att kommunallagen förändras så att det ska finnas en generell rätt att genom avtal låta annan kommun, landsting eller region utföra arbetsuppgifter. Om kommuner enligt utredningens förslag ges ökade möjligheter att på ett enkelt sätt samverka genom avtal, minskar behoven av att från statligt håll eller via kommunalekonomisk skatteutjämning stödja kommuner som har svårt att finansiera olika typer av Länsgemensam socialjour

20 Eskilstuna kommun (21) kommunal service och välfärdstjänster. Att genom samverkansavtal kunna dela på kostnaden för exempelvis hemtjänst eller olika specialisttjänster som krävs vid myndighetsutövning ger vinster i form av effektivare verksamhet och högre kvalitet på servicen. Givetvis innebär också avtalssamverkan att förutsättningarna för att upprätthålla service och välfärd gentemot den enskilda kommuninnevånaren ökar. Det här gör det möjligt för till exempel kommuner, landsting och regioner att utbyta tjänster där det inte är kostnadseffektivt eller ens möjligt att få tag på egna personella resurser. Det är nödvändigt att kunna ta del av en annan kommuns expertkunskap eller att på andra sätt samverka om det gör verksamheten mer effektiv, säger Lena Micko SKL. 2.4 Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård Utskrivningsklara patienter ska snabbt kunna komma hem från sjukhuset och känna sig trygga med att de får vård på rätt nivå. Det är målet med överenskommelsen och de nya riktlinjerna för utskrivning som Landstinget Sörmland och länets nio kommuner enats om och som införs stegvis under Överenskommelsen omfattar de patienter som, efter att de skrivits ut från sluten vård, kan komma att behöva insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården. I och med införandet av trygg och effektiv utskrivning behöver kommunen finnas till hands varje dag. Detta eftersom handläggarna kan behöva fatta snabba beslut om exempelvis hemtjänst och korttidsboende när en individ blir utskriven från slutenvården. Landstinget ska också kunna komma i kontakt med (via Prator) kommunen alla dagar. Biståndshandläggarna i Eskilstuna (vårdteamet på sjukhuset) kommer att arbeta de helger som sammanfaller med ledighet mer än 2 dagar, dvs julen 2017 osv. Vanliga tvådagarshelger kommer inte att vara bemannade. Det är ytterst sällan som en brukare behövt beviljats exempelvis korttidsboende någon helg. Länsgemensam socialjour

21 Eskilstuna kommun (21) 3 Andra kommuners socialjourer Många kommuner runt om Sverige har någon typ av samverkan gällande socialjour. Det är speciellt småkommuner som har ett samarbete med en större kommun i länet eller någon annan samverkanskonstellation. De små kommunerna har oftast endast beredskap, som i flera fall hanteras av politiker. Samverkansavtal har exempelvis kommunerna i Örebro län, kommunerna i Västmanland, kommuner runt Helsingborg, Stockholmskommuner, Uppsala och Enköping, Skaraborgskommuner och andra. Bemanning och kostnader för socialjouren varierar beroende på ambitionsnivå. Många kommuner har samverkat länge, exempelvis startade Västmanlands socialjour Socialjourerna startar i allmänhet sin verksamhet sen eftermiddag och har en aktiv jour fram till midnatt eller någon timme till. Sedan är det beredskapstid som gäller, det vill säga, en eller flera personal har beredskap i hemmet. På helgerna kliver jouren på någon gång på eftermiddagen och håller sig aktiva lite senare än på veckodagarna. I de mindre kommunerna är det oftast beredskapstid direkt efter kontorstid. Det kan vara ordinarie handläggare som går på schema. Det kan också vara så att det är en chef som har beredskapen, alternativt att det är nämndens ordförande som har beredskap. I vissa fall är det någon chef som har beredskapen på obetald tid. Jourernas uppdrag handlar uteslutande om myndighetsutövning utanför kontorstid. Vissa kommuner tar uppföljningsuppdrag för den egna kommunen, men långt ifrån alla. Hur kommer medborgarna i kontakt med socialjourerna? De allra flesta kommuner har information på sin webbplats och/eller sina sociala medieplattformar. På vissa ställen har kommunen ett avtal med SOS alarm och då ringer man 112, medan andra har vanliga telefonnummer. Det är också vanligt att det är polisen som kontaktar kommunens socialjour. Det finns många kommuner som samverkar men det finns väldigt få dokumenterade uppföljningar. Det som följs upp är kostnader, antal ärenden och ibland även ärendetyngden. Kostnadsmodellerna hos kommuner som samverkar ser lite olika ut. Vissa kommuner har en fast kostnad per invånare, medan andra har en fast kostnad och en rörlig kostnad. Den rörliga kostnaden utgår från nedlagd tid av socialjouren för respektive kommun. Några räknar på antalet ärenden, andra på hur lång tid ett ärende tar. Hur den rörliga kostnaden beräknas mer detaljerat verkar bero på hur bra kontroll man har på sin statistik. Med en fast och en rörlig del betalar varje kommun så mycket som de faktiskt nyttjar socialtjänsten samtidigt som de har en trygghet med tillgång till en jour när behov uppstår. Det är också vanligt att de kostnader som uppstår till en specifik individ också faktureras denna kommun, utöver den fasta och rörliga kostnaden. Någon kommun tar betalt per timme när socialjouren gör hembesök, vilket då är en rörlig kostnad. Det varierar även hur kommunerna har valt att placera sig geografiskt. Vissa har ett kontor hos polisen, hos räddningstjänsten eller i kommunhuset alternativt annan kommunal lokal. Geografiska avstånd varierar och inställelsetiderna likaså. Skåne går inte att jämföra med norra Sverige men oavsett avstånd har alla kommuner samma ansvar. Länsgemensam socialjour

22 Eskilstuna kommun (21) 4 Jourverksamheter i samhället utöver socialjour I samhället finns ett antal olika aktörer som kan stötta och hjälpa människor vid kris, såväl lokala som rikstäckande. De frivilliga organisationerna kan inte jämföras med kommunernas socialtjänst som ska följa socialtjänstlagen. Listan kan säkert göras längre men visar på att det finns kompletterande aktörer i samhället. SOS Alarm Sjukvårdsrådgivningen Kvinnofridslinjen BRIS BRIS Vuxentelefon - om barn Röda Korsets telefonjour Jourhavande kompis UMO - din ungdomsmottagning på nätet Eskilstunas Brottsofferjour Kvinnojouren MOA Jourhavande präst Jourhavande medmänniska Länsgemensam socialjour

23 Eskilstuna kommun (21) 5 Beslutsfattande digitala signaturer Inom den kommunala socialtjänsten finns ibland ett behov av att kunna fatta snabba beslut såsom omhändertagande enligt lagen om vård av unga (LVU) samt LVM. Dessa beslut kan inte delegeras till tjänsteman utan det är ordförande eller annan förordnad ledamot som nämnden förordnat som är beslutande. 5.1 Beslutsfattande För att kunna fatta beslut om omhändertagande enligt lagen om vård av unga (LVU) samt LVM, krävs bland annat en formell signering av beslutet för att kunna fullgöra uppgiften. Idag sker dessa beslut via fax. Ordförande (eller annan ledamot som nämnden förordnat) måste ta sig till socialkontoret oavsett tid på dygnet, för att signera beslut. Detta bedöms inte vara det mest effektiva sättet att hantera frågan. 5.2 Digitala signaturer Det finns idag tekniska möjligheter att införa digitala signaturer. Det finns ett antal aktörer på marknaden som erbjuder tjänster som hanterar digitala signaturer. Det finns olika lösningar, någon använder en e-tjänstportal vilket skulle kunna vara en lösning även för Sörmland. Den stora fördelen med digital signering är att det är en tidsbesparing då socialjouren inte behöver åka till ett kommunhus i annan kommun för att nämndordförande ska skriva på ett beslut. Nämndordföranden behöver inte lämna hemmet för att hantera sitt beslutsfattande. Handläggarna i socialjouren kan också använda systemet för att dokumentera ärenden. För att gå vidare med digital signering kommer det först och främst att krävas ett beslut om att så ska ske. Eskilstuna kommun får i uppdrag av länets kommuner att hantera och driftsätta en lösning för digital signering. En lösning skulle kunna vara att kopiera Skaraborgs digitala system. De har använt en e- tjänst för signering av beslut och att hantera sina dokument. Eskilstuna kommun har redan nu en e-tjänstportal som borde kunna hantera digitala signeringar. Länsgemensam socialjour

24 Eskilstuna kommun (21) 6 Dokumentation Socialstyrelsen handbok underlättar tillämpningen av de lagar och regler som gäller socialnämndens handläggning av ärenden. Den kompletterar Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS, som trädde i kraft den 1 januari När dessa föreskrifter och handbok följs ger det möjligheter till en rättssäker handläggning. Socialjouren arbetar under precis samma regelverk som alla andra handläggare inom socialtjänsten. Det är viktigt att socialjouren dokumenterar efter de föreskrifter som finns och att det görs lika för alla kommuner. Kommunerna i länet har i nuläget tre olika verksamhetssystem; Viva, Treserva och Procapita. Det är inte optimalt att socialjourens medarbetare ska vara inne i tre olika system och dokumentera. Detta skulle allvarligt försvåra uppdraget som socialjour åt flera kommuner. Hur dokumentationen ska hanteras i praktiken bör hanteras i samband med en lösning för digitala signaturer. Det finns system som hanterar både och. Länsgemensam socialjour

25 Eskilstuna kommun (21) 7 Befolkningen i Sörmland I detta kapitel beskrivs hur befolkningsstrukturen ser ut i de kommuner som är intresserade av en länsgemensam socialjour. I Tabell 1 Befolkningen i Sörmland (ej Nyköping nedan visar på olikheterna i Sörmland avseende folkmängd, hur invånarna bor, svensk eller utländsk bakgrund, utbildningsnivå, arbetslöshet och socioekonomisk sorteringsnyckel. Nyköping är inte med i redovisningen nedan men kortfattat har Nyköpings invånare värdet 3 på Socioekonomisk sorteringsnyckel, arbetslöshet och inkomster i ungefärlig nivå med riket. Länet Sörmland har högre arbetslöshet än riket och ungefär samma nivå på inkomster som riket. Eskilstuna har absolut flest invånare, allra minst antal invånare har Vingåker, Gnesta, Oxelösund, Trosa och Flen. Katrineholm och Strängnäs har ungefär samma antal invånare. Eskilstuna, Katrineholm, Oxelösund och Flen har störst andel ensamhushåll. Fördelningen av småhus och flerbostadshus skiljer sig också åt och har inte nödvändigtvis en koppling till andelen ensamhushåll. Trosa, Vingåker och Gnesta har högst andel småhus medan Eskilstuna har högst andel flerbostadshus. Strängnäs och Katrineholm som är lika till antalet invånare har i stort sett ombytta roller för småhus- och flerbostadshusandelarna. Fördelningen av invånare som har svensk respektive utländsk bakgrund har en stor spridning. Av invånarna i Gnesta är det 15% som har utländsk bakgrund och i Eskilstuna är motsvarande siffra 33%. Definitionen av svensk bakgrund är: inrikes födda med en inrikes född och en utrikes född förälder och inrikes födda med två inrikes födda föräldrar. Utländsk bakgrund definieras som utrikes födda och inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Utbildningsnivån delas in i tre kategorier, förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. I mittenkategorin gymnasial utbildning placerar sig kommunerna relativt jämt, 46-54% av invånarna har minst en gymnasial utbildning. I övriga två kategorier är spridningen större, där Vingåker har lägsta utbildningsnivå i länet och Strängnäs har den högsta utbildningsnivån. Arbetslösheten, i oktober 2017, skiljer sig ganska markant åt i länet, Trosa och Gnesta har låg arbetslöshet både i jämförelse med länet (10,3%) och till riket (7,4%). Trosa, Gnesta och Strängnäs har de högsta disponibla inkomsterna medan Flen och Katrineholm är de kommuner som har de lägsta disponibla inkomsterna i länet. Den socioekonomiska sorteringsnyckeln ger en indikation om den relativa risken för ekonomiskt bistånd i kommunen jämfört med landets kommuner i stort, baserat på invånarnas arbetsmarknadsanknytning och inkomstnivå. Värdena av detta tal visar också på olikheterna i Sörmland. Eskilstuna, Flen och Katrineholm har de högsta värdena medan Gnesta och Trosa har de lägsta värdena. Länsgemensam socialjour

26 Eskilstuna kommun (21) Tabell 1 Befolkningen i Sörmland (ej Nyköping) Kommun Vingåker Gnesta Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa Folkmängd Andel/kommun ,9% 4,7% 5,1% 7,2% 14,5% 44,5% 14,8% 5,3% Antal hushåll Ensamstående hushåll % 43% 43% 48% 46% 48% 48% 42% 40% Småhus % 65% 42% 55% 44% 36% 52% 66% Flerbostadshus % 30% 53% 40% 51% 59% 43% 31% Svensk bakgrund % 85% 74% 72% 77% 67% 82% 83% Utländsk bakgrund % 15% 26% 28% 23% 33% 18% 17% Förgymnasial utbildning 2016* 28% 20% 22% 25% 24% 22% 20% 20% Gymnasial utbildning % 49% 54% 48% 49% 46% 47% 50% Eftergymnasial utbildning % 28% 22% 22% 25% 30% 32% 29% Arbetslöshet oktober 2017** föregående år inom parantes 10,2% (10,8%) 4,8% (4,4%) 12,3% (13,5%) 15,1% (15,0%) 11,0% (10,8%) 12,9% (13,4%) 6,2% (6,7%) 4,2% (4,4%) Socioekonomisk sorteringsnyckel (skala1-8)*** Källor: Kolada och SCB. *Förgymnasial utbildning har personer vars högsta utbildning är folk-, grund-, real- eller flickskola. Förgymnasial utbildningsnivå kan också erhållas genom komvux- eller folkhögskolestudier. Även personer som saknar formell utbildning ingår i denna grupp. Gymnasial utbildning har personer vars högsta avslutade utbildning är någon av gymnasieskolans utbildningar. Gymnasial utbildningsnivå kan också erhållas genom komvux- eller folkhögskolestudier. Eftergymnasial utbildning utgörs av dem vars högsta avslutade utbildning är en eftergymnasial utbildning (om minst en termin). Källa: **Arbetslöshet år i kommunen, andel (%) av den registerbaserade arbetskraften. Antal öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Avser statistik från oktober Källa: Arbetsförmedlingen. ***Nyckeln är ett mått på relativ socioekonomisk status. Den socioekonomiska sorteringsnyckeln ger en indikation om den relativa risken för ekonomiskt bistånd i kommunen jämfört med landets kommuner i stort, baserat på invånarnas arbetsmarknadsanknytning och inkomstnivå. För kommuner i grupp 1 indikeras en relativt låg risk och för kommuner i grupp 8 en relativt hög risk. T.o.m var skalan 1-10 och baserad även på invånarnas utbildningsnivå. Källa: Socialstyrelsens Öppna Jämförelser av ekonomiskt bistånd. Länsgemensam socialjour

27 Eskilstuna kommun (21) 8 Nuläge socialjouren Eskilstuna Socialjouren finns idag organisatoriskt inom Socialförvaltningens Individ- och familjeomsorgens Mottagningsenhet. Enheten består av tre team. Mottagning dag, socialjouren samt team förebygg. Hela enheten består av ungefär 30 personer. Medarbetarna på socialjouren finns i aktiv tjänst vardagar kl och kl fredagsöndag. Beredskap i hemmet vardagar kl och fredag och lördag 02-15, söndag Socialjouren börjar fungera som socialjour från kl 17. Detta gäller såväl Eskilstuna som Strängnäs. Avtalet med Strängnäs påbörjades när de nya tjänsterna var tillsatta. 8.1 Kostnader och personal idag Bemanningen på socialjouren är idag 9 personer. Arbetet leds av enhetschef med en biträdande enhetschef som daglig arbetsledare. Samtliga medarbetare arbetar heltid (38,25 h/månad). Budgeten för socialjourens personalkostnader år 2017 är knappt 5,8 mkr. Kostnaden för lokaler är knappt kr och drygt kr för bil, drivmedel, telefon osv. Totalt är budgeten drygt 6,2 mkr. Servicenivån, eller bemanningen, på socialjouren i Eskilstuna är hög i jämförelser med andra kommuner. Eskilstuna kommun har därmed också en högre kostnad per invånare än vad många andra kommuner har. För medarbetarna i Eskilstuna kommun finns det tid för bland annat kompetensutveckling, tematräffar, arbetsplatsträffar och samverkan med kollegor. 8.2 Erfarenheter från avtalet med Strängnäs I början av avtalsperioden med Strängnäs var det relativt få ärenden, men antalet ärenden har ökat med tiden. Vad det beror på är oklart. Det kan vara så att tillgång har skapat en efterfrågan. Denna erfarenhet tas med inför ett eventuellt samarbete med fler kommuner. 8.3 Jourhem Eskilstuna kommun har fyra kontrakterade jourhem, tre med två platser och ett med fyra platser. Arvodet per år för alla 10 platserna är drygt 1,9 mkr/år. Länsgemensam socialjour

28 Eskilstuna kommun (21) 9 Nuläge socialjourerna Sörmlandskommunernas Det finns redan några samarbeten kring socialjour i länet. Vingåker köper tjänster från Katrineholm och Trosa köper tjänster från Södertälje. Eskilstuna och Strängnäs har också ett samarbete sedan ungefär ett år tillbaka. Beredskapstiden hanteras lite olika i kommunerna. I Vingåker är det politiken som har en beredskap för att vid behov kunna fatta de formella besluten. I Katrineholm är det tjänstemän som har beredskapen och ordförande i socialnämnden har beredskapen. I Trosa är det chefer utan ersättning och nämndens ordförande som är tillgänglig. I Gnesta är det politiker som sitter med i Sociala utskottet. I Oxelösund är det tjänstemän samt chef och politiker som har bakjour. I Flen hanteras beredskapen som så att det är en tjänsteman, chef handleder, politiker skriver på beslut. Det är stor variation på hur många ärenden respektive kommun hanterar. Några små kommuner har väldigt få ärenden och de större har lite fler ärenden. Nämndernas ordförande fattar ett fåtal beslut på jourtid. Det handlar om 5-15 beslut/år. Ingen kommun använder idag digitala signeringar, men Katrineholm har fått i uppdrag att utreda. I Gnesta finns möjlighet via Treserva men politikerna använder inte det då de inte har tillgång till systemet. Kostnaderna varierar ganska mycket bland länets kommuner, variationen befinner sig mellan knappa kr/år upp till 1 mkr/år för socialjoursverksamheten. Snittkostnaden är ca kr/år men spridningen är stor. 9.1 Jourhem Tabell 2 Jourhem i Sörmland (ej Nyköping) Kommun Vingåker Gnesta Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa Antal jourhem Inga formell Vårdförbundet Flera egna 2 st Snart 2 st 4 st 5 st 1 st och Vårdförbundet Länsgemensam socialjour

29 Eskilstuna kommun (21) 10 Förslag på en länsgemensam socialjour Förslag på hur en länsgemensam socialjour skulle kunna se ut beskrivs i detta kapitel. Om det beslutas om en socialjour behöver detta förslag konkretiseras vilket det kommer att göra i avtalet Gemensam länsjour - medarbetarna i socialjouren Medarbetarna i socialjouren i Eskilstuna har gemensamt listat ett antal förutsättningar för att Eskilstuna kommuns socialjour ska kunna ta ett ansvar som länsgemensam jour. Den ser ut som nedan i sin helhet: Gemensamt rapporteringssystem alternativt att allt informationsflöde sker via fax. Digital signering. Förutsättningar att fatta beslut om handräckning för barn/ungdom/vuxen i samtliga läns kommuner. Tydlig prioriteringsordning barn/ungdoms ärenden och ärenden rörande våld i nära relation. Det är Eskilstuna kommuns socialjour som bedömer och prioriterar eventuella utryckningar avseende barn/ungdom och våld i nära relationer. Akut bedöma/verkställa omedelbar vård enligt LVU och LVM. Att ordförandelistor, jourhemslistor är uppdaterade från länets kommuner. Vuxna med beroendeproblematik erbjuds i första hand stöd och vägledning via telefon. Inga uppdrag från kommunerna i länet, socialjouren arbetar endast i akuta ärenden. Kontinuerliga samverkansforum med uppdragskommunerna samt i vissa fall på operativ nivå i komplexa återkommande ärenden. Uppföljning med uppdragskommunerna gällande avtal och statistik över ärendemängd, utryckningar och tidsåtgång. I händelse av kris och/eller katastrof ska Eskilstunas socialjour ha telefonnummer till tjänsteman i beredskap för att överlämna ansvar. Punkterna ovan ger sammanfattningsvis en bild av att socialjouren ska arbeta lika gentemot alla kommuner, att samverkan på olika plan är av största vikt samt att socialjouren har en lika och omfattande delegation i samtliga kommuner Testperiod 1 år Socialjourens utökade upptagningsområde behöver en testperiod på cirka 1 år för att kunna utläsa det faktiska behovet i de olika kommunerna. Antalet ärenden som finns idag i respektive kommun är en nulägesbild och hur antalet ärenden fördelar sig framöver är det ingen som vet, men antalet ärenden kommer förmodligen inte att minska. Förutsättningarna kommer att förändras i varje kommun i och med en länsgemensam socialjour. Länsgemensam socialjour

30 Eskilstuna kommun (21) I nuläget är det oklart hur mycket tid som läggs ner per ärende. Detta behöver således mätas och följas upp under testperioden år 1. För vissa kommuner ökar tillgängligheten betydligt, vilket kan innebära ett även efterfrågan ökar Gemensam länsjour - uppdraget Socialjourens uppdrag är akuta ärenden som inte kan vänta tills nästkommande dag. Det är endast akutverksamhet som ska bedrivas. Vid tidspress prioriterar socialjouren alltid ärenden där barn och ungdom är inblandade. Socialjourens uppgifter i Eskilstuna är idag enligt nedanstående lista. Uppdraget som socialjouren kommer att ha gentemot länet föreslås vara samma som idag. rådgivning, hänvisning och upplysning per telefon. biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) i akut uppkomna situationer som inte kan avvaktas. stödjande eller utredande samtal i akut uppkomna situationer som inte kan avvaktas. Hembesök då det inte kan avvaktas och då gällande barn och våld i nära relation. åtgärder enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). åtgärder enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Socialjouren utgår från Eskilstuna kommun. Geografiskt är det Flen som finns mitt i länet men folkmängden är störst i Eskilstuna och antalet hembesök kommer också att vara flest i Eskilstuna. Den totala restiden borde bli minst när socialjouren finns belägen i Eskilstuna. Inställelsetiderna blir dock lite längre ut i ytterkanterna av länets södra delar Gemensam länsjour - förutsättningar För att få en bra gemensam socialjour är det viktigt att ett antal förutsättningarna är tydliggjorda innan ett samarbete startar. Det som behöver göras, och det syftar till att invånarna i länet ska ha tillgång till en rättssäker och effektiv socialjour. Men också att medarbetarna i socialjouren ska ha en så bra arbetsmiljö som möjligt: Kommunernas delegationsordningar måste harmoniseras så att medarbetarna i socialjouren kan arbeta lika mot samtliga kommuner som man har avtalat med. Besluten som socialjouren fattar gäller endast i ett dygn eller tills nästkommande ordinarie arbetsdag. Ett förslag är att respektive nämnd har ett avsnitt i sin delegationsordning som heter socialjour. Viktigt är att socialjouren har en så omfattande delegation som möjligt, och samma delegation från alla avtalskommuner. Kontaktuppgifter till respektive kommun måste vara korrekta. Det är en stor fördel om socialjouren kan ha samma telefonnummer till respektive kommun oavsett vem som är kontaktperson. Det är upp till respektive kommun att ha rätt kopplingar på sina telefoner till politiker/tjänstemän i beredskap. I avtalet ska det tydligt framgå vilka arbetstider respektive kommun har. Om möjligt bör dessa vara samma i hela länet. Länsgemensam socialjour

31 Eskilstuna kommun (21) För att kunna mäta nedlagd tid i form av ärendetyngd per kommun krävs det av socialjouren att föra statistik över detta. Tidrapportering kommer att vara nödvändig oavsett vilken variant av invånarkostnad som väljs. Direkta individkostnader i form av tid, inköp etc. faktureras aktuell kommun. Det är upp till beslutsfattarna att komma fram till om man ska fortsätta ha ett informationsflöde via fax eller om man ska övergå till system för digitala beslut. Oavsett vad som beslutas är det viktigt att samtliga kommuner har samma system, då medarbetarna i socialjouren inte ska behöva hålla reda på flera olika sätt att hantera beslutsfattandet. Samverkan är jätteviktigt för att få en välfungerande socialjour och Eskilstuna ansvarar för att ta fram en samarbetsrutin i samråd med avtalskommunerna. Rutinen ska finnas med som en bilaga till avtalet. Beredskap i kommunerna måste finnas tillgänglig dygnet runt, dels i form av nämndens ordförande men också via medarbetare inom socialtjänsten. Det är att föredra en handläggare före chef då handläggaren oftast har större kunskap om klienterna. I praktiken kommer dessa att behöva kontaktas sällan om delegationen är hög Gemensam länsjour - upptagningsområde Inställelsetiderna med utgångsläget Eskilstuna. Den kommun som befinner sig längst bort är Oxelösund och dit är det knappt 1,5 h med bil Arbetsmiljö Eskilstuna kommun är den som anställer medarbetare och har arbetsgivaransvaret Samverkansform Samarbetet ska ske på flera nivåer, dels på den övergripande nivån vilket då borde vara socialchef eller liknande. Det är också denna konstellation som ansvarar för att efterfråga uppföljningar av socialjouren. Det ska vara såväl ekonomisk uppföljning som uppföljning av verksamheten. Se även kapitlet om Uppföljning. Länsgemensam socialjour

32 Eskilstuna kommun (21) Vidare ska chefer närmast verksamheten ha samverkansträffar med chefer närmast verksamheter i avtalskommunerna. Till att börja med kan träffarna ske oftare för att skapa en så bra och effektiv socialjour som möjligt. Samverkan mellan arbetsgrupperna i kommunerna är också önskvärt. Både när det gäller kunskap om kommunen och dess arbetssätt liksom samverkan i konkreta ärenden av komplex art. Eskilstuna är sammankallande till de obligatoriska gemensamma träffarna Information/kontaktuppgifter Kontaktuppgifter till alla kommuners beslutsfattare (nämndordförande), reserver, arbetsledning, handläggare och jourhem. Det åligger respektive kommun att hålla kontaktlistan uppdaterad. Informationsspridning om socialjouren. Det ska vara enkelt för invånarna att hitta jouren. Bäst är förmodligen att ha avtal med 112, det vill säga se över om ett länsövergripande avtal är möjligt med SOS. Det är något som behöver undersökas närmare hur detta kan hanteras. Information till länets invånare. Om det är möjligt är det en stor fördel om kontaktuppgifter och information om socialjouren presenteras lika på samtliga kommuners webbplatser. Redan idag har många kommuner en liknande struktur på sina webbplatser. Socialjouren ska ha kontaktuppgifter till kommunernas krisledning om denna behöver ta över ansvaret. För Eskilstuna kommuns del tar krisledningsorganisationen vid när händelser påverkar delar av kommunens verksamhet eller när det finns ett stort behov av samverkan mellan olika aktörer Om kommuner hoppar av avtalet Vad händer om en eller flera kommuner inte vill teckna avtal alternativt hoppa av den gemensamma jouren? När teståret är avklarat kommer socialjouren att ha ett bättre nuläge i länet och detta får ligga till grund för kommande kostnadsberäkningar. Eskilstuna kommun ska inte få några extrakostnader för den egna socialjouren då avtal om socialjour tecknas med en eller flera andra kommuner Tilläggsuppdrag till socialjouren? Vissa kommuner har även ickeakuta uppdrag till socialjouren, det kan vara olika typer av uppföljningar. För Eskilstunas del förordas att det inte ska förekomma ickeakuta uppdrag från kommunerna i länet, utan socialjouren arbetar endast i akuta ärenden. Länsgemensam socialjour

33 Eskilstuna kommun (21) 11 Förslag på kostnadsmodell Denna utredning ger två förslag på kostnadsmodell i en länsgemensam socialjour och de är baserade på servicenivå. Det är framtaget två olika servicenivåer och till dessa finns två olika kostnadsmodeller. De två kostnadsmodellerna består av en del där det är endast en fast kostnad och en del där kostnaden består av en del fast kostnad och en del rörlig kostnad. Se punkterna 1 och 2 med exempel: 1) Ska kostnadsmodellen bestå av endast en fast kostnad? Det skulle i så fall innebära att respektive kommuns kostnad baseras på kommunens invånarantal. I detta fall kan kostnaden för exempelkommunen bli kr/år, vilket baseras på att exempelkommunen har invånare och kostnaden per invånare är 30 kr. 2) Ska kostnaden fördelas så att det är en del fast kostnad, också den baseras på respektive kommuns invånarantal, medan övrig del hanteras utifrån nedlagd tid hos socialjouren? I detta fall blir den fasta kostnaden för exempelkommunen kr/år. Det baseras på att den fasta kostnaden är 50% av kommunens invånarantal*kostnaden/invånare. Den rörliga kostnaden består av ärendetyngd, vilket består av hur mycket tid och resurser socialjouren lägger ner per respektive kommun. Faktiska kostnader som kan härleds till individer faktureras utöver det fasta beloppet i samtliga förslag. Förslagsvis ska den fasta kostnaden betalas i förskott för ett år i taget och den rörliga delen faktureras i efterskott 3 ggr/år. Kostnaderna består av: Personalkostnader (löner, vikarier, övertid, arbetsledning) lokaler, bilar, arbetsplats (möbler, telefon, dator, Ipad). Den stora kostnaden är personal. Jour- och beredskapstiderna hålls oförändrade, se kapitel Nuläge socialjouren Eskilstuna, men om behov uppstår ska tiderna kunna förändras. Detta kommer också att innebära att kostnaderna förändras. För år 1 är det att föredra kostnadsmodellen som beräknas till 100% på invånarantalet. När år 1 har passerat har Eskilstuna kommun skaffat ett underlag som kan ligga till grund för att byta till kostnadsmodell 2. Den kostnadsmodell som är att föredra är kostnadsmodell 2, där den fasta delen står för säkerheten att ha en gemensam socialjour och rörliga delen står för att kommunerna faktisk bara får en kostnad när socialjouren nyttjas. Kommuner runt om i landet som redan har ett samarbete har varierande kostnader. De kommuner som studerats har en kostnad på ungefär kr/invånare Förslag 1 Bibehåll den höga servicenivå Eskilstuna kommun har idag för hela länet. Detta skulle innebära höga kostnader. Både i förhållande till andra kommuner runt om i landet och även för övriga Sörmlandskommuner. Kostnaderna för socialjouren med Eskilstuna och Strängnäs ligger idag på ca 45 kr/invånare. Eskilstunas egna kostnader är högre än 45 kr/invånare. Anta att antalet personal skulle öka i förhållande till folkmängden, kostnaden oförändrad på 45 kr/invånare. Om samtliga kommuner utom Nyköping går med i en länsgemensam jour Länsgemensam socialjour

34 Eskilstuna kommun (21) skulle kostnaden för dessa bli knappt 5,8 mkr/år. För detta belopp skulle socialjouren kunna få en avsevärd bemanningsökning. Många av kommunerna skulle få en betydligt högre kostnad för jouren än vad de har idag och en mycket bättre servicenivå än i nuläget. Kostnaderna måste ställas i relation till behovet och bedömningen är att det inte finns ett så stort behov i länet. Den bedömningen är gjort efter nulägesanalysen. Det finns också en stor risk i att ha en överkapacitet och det är att det i sig skapar ett behov som egentligen inte finns Förslag 2 Eskilstuna kommun avtalar med intresserade kommuner om en servicenivå som gäller lika för alla. Utgångsläget är det avtal Eskilstuna kommun har med Strängnäs kommun och där Strängnäs kostnader ligger på 30 kr/invånare. Eskilstuna kommun tänker sig samma kostnad för övriga kommuner för det första året. Efter att år 1 är utvärderat kan kostnaderna justeras till kostnadsmodell 2, som har en fast del och en rörlig del. Detta kan innebära att någon för högre kostnader och att någon får lägre kostnader totalt. Som socialjouren ser ut i Eskilstuna idag kommer bemanningen att behöva utökas då fler kommuner ska ingå Uppföljning Socialjouren ska följas upp enligt det avtal som tecknas. Då denna utredning föreslår en testperiod på 1 år är det viktigt att en första uppföljning sker tidigt år 1. Statistikuppföljning ska ske månadsvis. Det som ska följas upp är antal ärenden/kommun och ärendetyngd/kommun. För att mäta ärendetyngden måste socialjouren tidrapportera. Ärendena ska rapporteras uppdelat på barn unga, våld, missbruk och övrigt. Denna månadsuppföljning kommer också att ge ett underlag inför omteckning av avtalen. Förslagsvis sker en första uppföljning efter tre månader, åtta månader och 12 månader under det första året. Det vill säga i samband med kommunernas delårs- och årsrapporter. Respektive kommun bestämmer själva om socialchefen rapporterar till respektive socialnämnd. Eskilstuna ansvarar för att delge avtalskommunerna månadsuppföljningarna. Hur detta ska gå tillväga ska beskrivas i avtalet. Borde bli en enkel rapport med antal ärenden hur mycket tid som är nerlagd på respektive kommun. Alla ser allt, då räcker det med 1 st rapport. Eskilstunas socialjour som i nuläget utför uppdrag internt behöver, inför avtalsskrivning och till uppföljningen, uppmärksamma detta så att Eskilstunas kommuns egna resurser för socialjour inte fördelas ut på länet. Länsgemensam socialjour

35 1 (5) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE Socialförvaltningen stab Till Socialnämnden HANDLÄGGARE Magdalena Palmcrantz DIARIENR ÄRENDE SN/2018:11 Länsgemensam socialjour Deltagande i länsgemensam socialjour Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att gå in i en länsgemensam socialjour med säte i Eskilstuna Sammanfattning Eskilstuna har under 2017 utrett möjligheterna till en gemensam socialjour, och betonar att förutsättningarna för en fungerande verksamhet mellan kommunerna är att samverkan fungerar. Det behöver vara samma förutsättningar för alla kommuner, ett digitalt system för beslut, korrekta kontaktuppgifter och en omfattande delegation. Den länsgemensamma socialjouren tänkta upplägg baseras på avtalet mellan Eskilstuna och Strängnäs kommun. Förslaget från Eskilstuna är att övriga kommuner adderas till den befintliga socialjouren. En länsgemensam socialjour kommer för Flen innebära mindre sårbarhet. Under det första året kommer en gemensam socialjour innebära minskade kostander utifrån en befolkningsbaserad schablon. Därefter kommer kostnaderna bero av hur mycket Flen använder socialjouren. Förslag ligger att kommunallagen förändras så att det ska finnas en generell rätt att genom avtal låta annan kommun, landsting eller region utföra arbetsuppgifter. Samtliga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

36 2 (5) Vid avtalssamverkan ska kommuner och landsting också kunna uppdra åt en anställd i den andra kommunen eller landstinget att besluta på kommunens eller landstingets vägnar. Sådan delegation omfattas av samma regler som gäller för anställda i den egna kommunen. Bakgrund social beredskap Lag (2012:776). Enligt 3 kap. 6 socialtjänstlagen anger att det i en kommun ska finnas en social jour eller beredskap som medger att de som vistas i kommunen, i akuta situationer, får det stöd och den hjälp de behöver även om hjälpbehovet skulle uppkomma utanför kontorstid och under helger. I Flens kommun har nämnden tillhandahållit social beredskap under många år. Med social beredskap menas att personal utgår från sitt hem efter kontorstid vardagar och helger året runt och tar emot samtal för att om behov bedöms göra en akututryckning på plats. Socialjour är däremot personal som befinner sig i tjänst under jourtid. Den sociala beredskapen är frivillig att delta i, vilket har bidragit till att det periodvis varit svårt att rekrytera och motivera personal för detta uppdrag. Antalet personer som har försörjt den sociala beredskapen har pendlat mellan 3-8 personer som mest. De senaste åren har det varit extra svårt att rekrytera personal. För att kunna hantera ärenden skall personen har samma kunskap och kompetens som krävs för ordinarie myndighetsutövning. Med de nya kraven som gäller från och med juli 2019 kommer en del av personalen inte att kunna ha behörighet för detta uppdrag längre på grund av otillräcklig kompetens. Under årens lopp har det diskuterats om huruvida den sociala beredskapen skulle bli ett beordrat uppdrag, men valts bort då risken för sjukskrivning, felhantering och på sikt uppsägning av personal ansetts vara av för stor risk. Därför har en mindre grupp medarbetare fått ta ett stort ansvar, som medfört för en del, längre sjukskrivningar med anledning av överbelastning. Detta har i sin tur medfört svårigheter att rekrytera nya medarbetare då många utredare de senaste åren varit unga småbarnsföräldrar och oerfarna i sin yrkesroll. Under 2017 har det varit än svårare, och med det en ökad risk för överbelastning, sjukskrivningar och felhantering i det ordinarie arbetet. Veckovilan som är nödvändig har även varit svår att genomföra. Diskussioner påbörjades under 2016 med en länsgemensam socialjour i Sörmland då flera mindre kommuner upplevde samma svårigheter att tillhandahålla en rättssäker och stabil social beredskap. Eskilstuna åtog sig uppdraget att utreda detta tidig höst Utredningen blev klar i mitten på december. Lagstiftningen gällande avtal annan kommun Enligt SOU:2017:77 finns det en generell rätt till kommunal avtalssamverkan för att utvidga och förenkla möjligheterna till samverkan samt att nyttja den kompetens som finns i andra kommuner. Detta har utretts och överlämnats till

37 3 (5) regeringen för ett delbetänkande, som skall leda till nya förslag på författningar, i den s k kommunutredningen. (lämnat ) Enligt 2 kap 5 socialtjänstlagen får en kommun sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till andra juridiska personer eller en enskild individ. Lag (2014:579). Hemkommunen har kvar ansvaret för uppgiften. Samverkan i avtalsform innebär inte att kommunen överlåter ansvaret som sådant till den utförande kommunen. Hemkommunen har fortfarande kvar ansvaret för uppgiften även om man utnyttjar den andre kommunens eller landstingets kompetens för att kunna leverera tjänsten till medborgarna. Kommunens övergripande eller yttersta ansvar för socialtjänsten är dock inte överlåtbart. Det är heller inte befogenheten att fatta beslut om tvångsåtgärder enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, eller uppgifter enligt familjebalken, FB, i samband med fastställande av faderskap. Ansvaret gäller även att sörja för om brister uppstår enl 6 kap. 6 KL och att verksamheten bedrivs enligt lag och fullmäktiges riktlinjer. Eskilstunas erbjudande om avtal För att kunna utläsa det faktiska behovet i kommunerna behöver Eskilstunas socialjour en testperiod på 1 år utifrån det utökade upptagningsområdet. Då det kan vara oklart hur mycket tidsinsatser som uppdragen kräver så behöver dessa mötas och följas upp under testperioden. Eskilstuna erbjuder därför två olika modeller som utgår från olika servicenivåer och kostnader. En med högre servicenivå och en med en service på mellannivå. De två kostnadsalternativen består av en variant där det endast är en fast kostnad och en variant där kostnaden består av både en fast och rörlig del. För år 1 är kostnadsmodellen som beräknas till 100 % på invånarantalet att föredra. När år 1 har passerat har socialjouren skaffat ett underlag som kan ligga till grund för att byta till det mixade kostnadsalternativet. Kostnadsberäkningen som Eskilstuna har lämnat till Flens kommun uppgår till kr/per år. Att jämföra med kostnaden för 2017 för vår egen sociala beredskap som under 2017 var ca 1.02 miljoner kr. Uppdraget som socialjouren ska ha är akuta ärenden som inte kan vänta. Det är endast akutverksamhet som ska bedrivas. Eskilstuna kommun anställer personal.

38 4 (5) Förutsättningar för att kunna genomföra en gemensam länsjour. Vad gäller beslutsfattande och formell signering sker det idag via fax genom att ordförande måste ta sig till kontoret. Men en digital signering skulle det innebära en stor tidsbesparing. Eskilstuna kommun har i uppdrag att hantera och driftsätta en lösning för detta. En lösning som diskuterats är använda sig av e-signering för både beslut och dokumentation. Då kommunerna har olika verksamhetssystem skulle det försvåra för socialjouren att hantera dokumentationen, vilket ytterligare är en fråga att lösa, och föreslås att lösa i samband med hur den digitala signeringen skall ske. Övriga områden som behöver tydliggöras och vara klart inför start: Kommunens delegationsordning måste vara lika i kommunerna, och en önskan är att det finns ett separat avsnitt som heter socialjour i delegationsordningen. Korrekta och uppdaterade kontaktuppgifter samt rutiner för detta skall vara klara. Kontorstiderna för de ingående kommunerna i avtalet skall helst vara desamma. Det måste finnas rutiner för statistik, tidrapportering samt individkostnader. Samma rutiner för kommunerna vad gäller informationsflöde skall gälla. Tydliga rutiner för samverkan måste finnas. Tillgänglig personal i beredskap i form av ordförande som handläggare dygnet runt. Socialförvaltningens analys Det finns flera fördelar med en länsgemensam socialjour för Flens kommun inte minst ur ett medarbetarperspektiv men även ur ett klientperspektiv. För medarbetare innebär detta att resurserna kan läggas på det ordinarie arbetet med mindre risk för felhantering på grund av trötthet och överbelastning. För ledningen innebär det mycket arbete för att organisera, strukturera, rekrytera och utbilda personal för att försörja den sociala beredskapen inom förvaltningen, som i stället kan läggas på det ordinarie arbetet. För klienter innebär det att en specialiserad personalgrupp hanterar ärendena och ökar förutsättningarna för den rättsäkra hanteringen. Jukka Taipale Magdalena Palmcrantz

39 5 (5) Förvaltningschef Avdelningschef Beslutet expedieras till Eskilstuna kommun

40 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Socialnämnd Sida 4 1 SN/2018: Deltagande i länsgemensam socialjour Socialnämnden beslutar att gå in i en länsgemensam socialjour med säte i Eskilstuna tidigast första augusti Bakgrund Eskilstuna kommun har under 2017 utrett möjligheterna till en gemensam socialjour och betonar att förutsättningarna för en fungerande verksamhet mellan kommunerna är att samverkan fungerar. Det behöver vara samma förutsättningar för alla kommuner, ett digitalt system för beslut, korrekta kontaktuppgifter och en omfattande delegation. Den länsgemensamma socialjourens tänkta upplägg baseras på avtalet mellan Eskilstuna och Strängnäs kommun. Förslaget från Eskilstuna är att övriga kommuner adderas till den befintliga socialjouren. En länsgemensam socialjour kommer för Flens kommun innebära mindre sårbarhet. Under det första året kommer en gemensam socialjour innebära minskade kostnader utifrån en befolkningsbaserad schablon. Därefter kommer kostnaderna bero av hur mycket Flens kommun använder socialjouren. Förslag ligger att kommunallagen förändras så att det ska finnas en generell rätt att genom avtal låta annan kommun, landsting eller region utföra arbetsuppgifter. Samtliga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli Vid avtalssamverkan ska kommuner och landsting också kunna uppdra åt en anställd i den andra kommunen eller landstinget att besluta på kommunens eller landstingets vägnar. Sådan delegation omfattas av samma regler som gäller för anställda i den egna kommunen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande c:\windows\temp\a0ukscmx.1yt\4awousx1.104.rtf

41 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Socialnämnd Sida 5 Bakgrund social beredskap Lag (2012:776). Enligt 3 kap. 6 socialtjänstlagen anger att det i en kommun ska finnas en socialjour eller beredskap som medger att de som vistas i kommunen, i akuta situationer, får det stöd och den hjälp de behöver även om hjälpbehovet skulle uppkomma utanför kontorstid och under helger. I Flens kommun har nämnden tillhandahållit social beredskap under många år. Med social beredskap menas att personal utgår från sitt hem efter kontorstid vardagar och helger året runt och tar emot samtal för att om behov bedöms göra en akututryckning på plats. Socialjour är däremot personal som befinner sig i tjänst under jourtid. Den sociala beredskapen är frivillig att delta i, vilket har bidragit till att det periodvis varit svårt att rekrytera och motivera personal för detta uppdrag. Antalet personer som har försörjt den sociala beredskapen har pendlat mellan 3-8 personer som mest. De senaste åren har det varit extra svårt att rekrytera personal. För att kunna hantera ärenden skall personen har samma kunskap och kompetens som krävs för ordinarie myndighetsutövning. Med de nya kraven som gäller från och med juli 2019 kommer en del av personalen inte att kunna ha behörighet för detta uppdrag längre på grund av otillräcklig kompetens. Under årens lopp har det diskuterats om huruvida den sociala beredskapen skulle bli ett beordrat uppdrag, men valts bort då risken för sjukskrivning, felhantering och på sikt uppsägning av personal ansetts vara av för stor risk. Därför har en mindre grupp medarbetare fått ta ett stort ansvar, som medfört för en del, längre sjukskrivningar med anledning av överbelastning. Detta har i sin tur medfört svårigheter att rekrytera nya medarbetare då många utredare de senaste åren varit unga småbarnsföräldrar och oerfarna i sin yrkesroll. Under 2017 har det varit än svårare, och med det en ökad risk för överbelastning, sjukskrivningar och felhantering i det ordinarie arbetet. Veckovilan som är nödvändig har även varit svår att genomföra. Diskussioner påbörjades under 2016 med en länsgemensam socialjour i Sörmland då flera mindre kommuner upplevde samma svårigheter att tillhandahålla en rättssäker och stabil social beredskap. Eskilstuna kommun åtog sig uppdraget att utreda detta tidig höst Utredningen blev klar i mitten på december. Justerandes sign Utdragsbestyrkande c:\windows\temp\a0ukscmx.1yt\4awousx1.104.rtf

42 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Socialnämnd Sida 6 Lagstiftningen gällande avtal annan kommun Enligt SOU:2017:77 finns det en generell rätt till kommunal avtalssamverkan för att utvidga och förenkla möjligheterna till samverkan samt att nyttja den kompetens som finns i andra kommuner. Detta har utretts och överlämnats till rege-ringen för ett delbetänkande, som skall leda till nya förslag på författningar, i den så kallade kommunutredningen. (lämnat ) Enligt 2 kap 5 socialtjänstlagen får en kommun sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till andra juridiska personer eller en enskild individ. Lag (2014:579). Hemkommunen har kvar ansvaret för uppgiften. Samverkan i avtalsform innebär inte att kommunen överlåter ansvaret som sådant till den utförande kommunen. Hemkommunen har fortfarande kvar ansvaret för uppgiften även om man utnyttjar den andre kommunens eller landstingets kompetens för att kunna leverera tjänsten till medborgarna. Kommunens övergripande eller yttersta ansvar för socialtjänsten är dock inte överlåtbart. Det är heller inte befogenheten att fatta beslut om tvångsåtgärder enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, eller uppgifter enligt familjebalken, FB, i samband med fastställande av faderskap. Ansvaret gäller även att sörja för om brister uppstår enligt 6 kap. 6 KL och att verksamheten bedrivs enligt lag och fullmäktiges riktlinjer. Eskilstuna kommuns erbjudande om avtal För att kunna utläsa det faktiska behovet i kommunerna behöver Eskilstunas socialjour en testperiod på 1 år utifrån det utökade upptagningsområdet. Då det kan vara oklart hur mycket tidsinsatser som uppdragen kräver så behöver dessa mötas och följas upp under testperioden. Eskilstuna kommun erbjuder därför två olika modeller som utgår från olika servicenivåer och kostnader. En med högre servicenivå och en med en service på mellannivå. Justerandes sign Utdragsbestyrkande c:\windows\temp\a0ukscmx.1yt\4awousx1.104.rtf

43 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Socialnämnd Sida 7 De två kostnadsalternativen består av en variant där det endast är en fast kostnad och en variant där kostnaden består av både en fast och rörlig del. För år 1 är kostnadsmodellen som beräknas till 100 % på invånarantalet att föredra. När år 1 har passerat har socialjouren skaffat ett underlag som kan ligga till grund för att byta till det mixade kostnadsalternativet. Kostnadsberäkningen som Eskilstuna kommun har lämnat till Flens kommun uppgår till kronor/per år. Att jämföra med kostnaden för 2017 för vår egen sociala beredskap som under 2017 var cirka 1.02 miljoner kronor. Uppdraget som socialjouren ska ha är akuta ärenden som inte kan vänta. Det är endast akutverksamhet som ska bedrivas. Eskilstuna kommun anställer personal. Förutsättningar för att kunna genomföra en gemensam länsjour. Vad gäller beslutsfattande och formell signering sker det idag via fax genom att ordförande måste ta sig till kontoret. Men en digital signering skulle det innebära en stor tidsbesparing. Eskilstuna kommun har i uppdrag att hantera och driftsätta en lösning för detta. En lösning som diskuterats är att använda sig av e-signering för både beslut och dokumentation. Då kommunerna har olika verksamhetssystem skulle det försvåra för socialjouren att hantera dokumentationen, vilket ytterligare är en fråga att lösa, och föreslås att lösas i samband med hur den digitala signeringen skall ske. Övriga områden som behöver tydliggöras och vara klart inför start: - Kommunens delegationsordning måste vara lika i kommunerna och en önskan är att det finns ett separat avsnitt som heter socialjour i delegationsordningen. - Korrekta och uppdaterade kontaktuppgifter samt rutiner för detta skall vara klara. - Kontorstiderna för de ingående kommunerna i avtalet skall helst vara desamma. - Det måste finnas rutiner för statistik, tidrapportering samt individkostnader. - Samma rutiner för kommunerna vad gäller informationsflöde skall gälla. - Tydliga rutiner för samverkan måste finnas. - Tillgänglig personal i beredskap i form av ordförande som handläggare dygnet runt. Justerandes sign Utdragsbestyrkande c:\windows\temp\a0ukscmx.1yt\4awousx1.104.rtf

44 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Socialnämnd Sida 8 Socialförvaltningens analys Det finns flera fördelar med en länsgemensam socialjour för Flens kommun inte minst ur ett medarbetarperspektiv men även ur ett klientperspektiv. För medarbetare innebär detta att resurserna kan läggas på det ordinarie arbetet med mindre risk för felhantering på grund av trötthet och överbelastning. För ledningen innebär det mycket arbete för att organisera, strukturera, rekrytera och utbilda personal för att försörja den sociala beredskapen inom förvaltningen, som i stället kan läggas på det ordinarie arbetet. För klienter innebär det att en specialiserad personalgrupp hanterar ärendena och ökar förutsättningarna för den rättsäkra hanteringen. Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att gå in i en länsgemensam socialjour med säte i Eskilstuna tidigast första augusti Yrkanden Emma Dahlin (M), Anders Jonsson (C), Göte Nilsson (SD), Sten Elofson (S), Jaana Lahti Nordengen (S), Morten Lidström (-), Seija Hidvegi (V) samt Sven Bager (SD) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Propositionsordning Vid ställd proposition på förvaltningens förslag finner ordförande att socialnämnden beslutar att bifalla detsamma. Beslutet expedieras till: Akt, Eskilstuna kommun Justerandes sign Utdragsbestyrkande c:\windows\temp\a0ukscmx.1yt\4awousx1.104.rtf

45 c:\windows\temp\a0ukscmx.1yt\4awousx1.104.rtf

46 1 (2) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE Avdelningen för individ och familj Till Socialnämnden HANDLÄGGARE Cecilia Jonsson DIARIENR ÄRENDE SN/2018:135 Länsgemensam socialjour för beslut i kommunfullmäktige Förslag till beslut om deltagande i länsgemensam socialjour Förslag till beslut Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att ingå avtal om en länsgemensam socialjour. Sammanfattning Länets socialchefer har aktualiserat frågan om en länsgemensam socialjour. Socialförvaltningen i Eskilstuna har efter samråd med länets övriga kommuner under hösten 2017 åtagit sig uppdraget att utreda förutsättningarna för- och därefter också ombesörja socialjoursverksamhet för de avtalande kommunernas räkning. Då frågan om att ingå avtal om ett länsgemensamt samarbete för Flens kommuns vidkommande måste anses utgöra en fråga av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen (se 5 kap. 1 kommunallagen (2017:725)) krävs ett beslut av fullmäktige i frågan. Ärendet Eskilstuna kommun har tillsammans med länets socialtjänstverksamheter tagit fram såväl en verksamhets- och konsekvensbeskrivning för den länsgemensamma samverkan (bilaga 3) som ett avtal som ska reglera avtalsparternas inbördes åtaganden (bilaga 2). För tjänster som en kommun utför åt en annan myndighet ska ersättning utgå enligt självkostnadsprincipen. Det innebär att en kommun inte får ta ut högre avgift än vad som svarar mot de kostnader som kommunen har för de tjänster

47 2 (2) eller nyttigheter som kommunen tillhandahåller en enskild eller en annan myndighet. Detta är således den grundläggande utgångspunkten för prissättningen i ifrågavarande avtal. Fullständigt underlag för Flens kommuns beslut i ärendet återfinns i bilaga 1. Av detta bör dock särskilt framhållas de positiva konsekvenser som den länsgemensamma socialjouren kommer att medföra för kommunens socialnämnd ur ett ekonomiskt perspektiv. Idag har socialnämnden kostnader för socialtjänstinsatser utanför kontorstid i form av en social beredskap motsvarande omkring kronor per år. Genom deltagandet i den föreslagna samverkan kring en länsgemensam socialjour kommer dessa kostnader nära nog halveras. Därutöver kommer även arbetskraft att frigöras motsvarande 0,4 årsarbetare som istället kommer att kunna nyttjas inom ramen för den ordinarie verksamheten under kontorstid. Förutsatt att kommunfullmäktige fattar beslut i enlighet med förslaget beräknas den gemensamma socialjouren kunna vara i drift från och med 1 mars Mia Gustafsson T.f. avdelningschef Cecilia Jonsson Avdelningsjurist Beslutet expedieras till: Akt

48 1 (4) DATUM Socialförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE Avdelningen för individ och familj HANDLÄGGARE Cecilia Jonsson Till Socialnämnden DIARIENR SN/2018:135 ÄRENDE Bilaga 1 Underlag för beslut om länsjour, bilaga 1 Bakgrund Socialförvaltningen i Eskilstuna kommun fick under våren 2017 i uppdrag att utforma en länsgemensam socialjour eftersom Eskilstuna var och är den enda Sörmlandskommunen som har en egen socialjour med särskilt anställd personal, samt sedan år 2016 därtill har haft ett fortlöpande avtal om att ombesörja socialjour åt ytterligare en kommun (Strängnäs). Eskilstuna såg möjligheten till att utveckla befintlig socialjoursverksamhet och att renodla kompetensen för akut arbete kvällar och helger. Det ansågs även vara en viktig förutsättning för en sådan omfattande samverkan att kunna utgå från en redan befintlig verksamhet istället för att påbörja något helt nytt. Rättsliga förutsättningar Genom en lagändring i kommunallagen (2017:725), KL, som trädde i kraft den 1 juli i år finns idag ett tydligare stöd för möjligheten till extern delegation för kommuner och landsting. De nya bestämmelser som infördes i 37 KL ger kommuner och landsting generella möjligheter till avtalssamverkan över kommunoch landstingsgränserna, vilket väntas komma att bli av särskilt stor betydelse för mindre kommuner som behöver stärka sin kapacitet inom områden där det inte är kostnadseffektivt att eller ens möjligt att ha egna personella resurser. Medverkande kommuner I Södermanland har Eskilstuna, Strängnäs, Flen, Katrineholm, Vingåker, Oxelösund, Trosa och Gnesta lämnat besked om att de vill medverka. Trosa är dock inte med initialt, utan planerar för att gå med under Den enda kommunen i länet som valt att inte delta är Nyköping. Socialjourens uppdrag Den länsgemensamma socialjouren ska ha till uppdrag att hantera brådskande ärenden inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg gällande barn, unga samt vuxna i missbruk och/eller våld i nära relation i behov av omedelbar vård och Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post Flen Sveavägen flens.kommun@flen.se Flen

49 2 (4) skydd. Jourens uppdrag omfattar således inte ärenden inom lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade eller äldreomsorgen. Jouren ska finnas tillgänglig utanför kontorstid, dvs. kvällar och helger och nås via SOS alarm, telefonnummer 112 för samtliga kommuner. Uppdraget innebär som tidigare har konstaterats enbart akut handläggning i ärenden som inte kan vänta till nästkommande vardag. Handläggare i respektive kommun kan lämna information om visst ärende till jouren i syfte att beskriva vad som är på gång, samt för att informera om planering i ärendet. Däremot kan inga direkta arbetsuppgifter överlämnas från en handläggare till jouren. Utöver detta kommer socialjouren också att finnas tillgänglig för rådgivning, stöd och upplysning till de barn/unga med komplexa behov där kommungemensamma åtaganden finns. Vid akuta situationer och om det finns särskilda skäl ska jouren kunna fatta mindre ekonomiska beslut avseende ersättning för exempelvis reskostnader, boendekostnader eller matpengar i enskilda ärenden. Socialjouren agerar på delegation av varje kommuns egen socialnämnd. Det är därför viktigt att delegationsordningarna ser likadana ut i de olika kommunerna i de delar som berör jourens verksamhet. Detta för att det inte ska uppstå några frågetecken kring jourens mandat att agera från fall till fall. Jurister från samtliga kommuner har med anledning av detta sett över i vilka situationer det finns behov av delegation till jouren, vilket för Flens kommuns vidkommande föranleder särskilda justeringar i samband med vårens revidering av socialnämndens delegationsordning. Jouren i Eskilstuna kommer enbart att ha läsbehörighet i respektive kommuns ärendehanteringssystem. Informationsöverföring mellan jouren och socialtjänsten kommer istället att säkras via ett system som heter socialjour.se, vilket är ett system som redan används av ett flertal andra kommuner i Sverige i samma syfte. Handläggare och enhetschefen på utredningsenheten har redan börjat få information om systemet och kommer i närtid även att få utbildning i hur det ska hanteras. Bemanning i Eskilstuna Den länsgemensamma jouren består av minst 8 socialsekreterare. Samtliga har tjänstgöringsgrad på 100% vid ett arbetstidsmått på 38,25 timmar per vecka. Verksamheten har sitt kontor i Eskilstuna och har en bil att tillgå samt IT- och telefoniutrustning utifrån verksamhetens behov.

50 3 (4) Ekonomi Kostnadsmodell Den kostnadsmodell som valts och som socialnämnden i Eskilstuna på sitt sammanträde nu i november har beslutat ska gälla innebär att Flens kommun kommer att betala en fast summa till Eskilstuna månatligen baserad på invånarantal. Grundkostnaden per invånare är 30 kronor, vilket ger en månadskostnad på kronor och en årskostnad på kronor, sett till befolkningsmängden per den 31 mars 2018 som enligt statistikmyndigheten SCB då var personer. Kostnadsförändringar jämfört med nuläge I 3 kap. 6 socialtjänstlagen (2001:453), SoL, åläggs kommunerna en skyldighet att tillhandahålla socialtjänstverksamhet för brådskande ärenden utanför kontorstid i form av jour eller social beredskap. I Flen har socialnämnden fram till detta samarbetes ingående tillhandahållit social beredskap, vilket innebär att viss personal i den ordinarie verksamheten finns tillgängliga på telefon i hemmet och gör akututryckningar när en uppkommen situation kräver det. Beredskapsverksamheten i Flen sysselsätter idag tre anställda per vecka enligt ett rullande schema för ett tiotal personer sammanlagt. En person har beredskap mellan måndag eftermiddag och fredag morgon och sedan ansvarar två personer för uppdraget mellan fredag eftermiddag och måndag morgon. De personer som har beredskap under helgen måste ta en dag ledigt som kompensation för utebliven veckovila, vilket utöver timkostnaden för beredskapstiden innebär en kostnad i form av uteblivet arbete inom den anställdes ordinarie arbetstid. Med hjälp av förvaltningens ekonomer har en ungefärlig kostnad för dagens lösning räknats fram till en summa om drygt kronor per år baserat på en genomsnittlig lön för de socialsekreterare som deltar i beredskapen. Av denna summa utgör ca kronor kostnader för beredskap och ca kronor kostnader för uteblivet arbete inom den ordinarie anställningen. Beräkningarna visar att deltagande i jouren inte enbart minskar kostnaderna för socialnämndens uppdrag att enligt 3 kap. 6 SoL hantera brådskande ärenden utanför kontorstid, utan även frigör personal till det ordinarie arbetet motsvarande 0,4 årsarbetare. Konsekvenser för Flens kommun i övrigt Vidare finns även andra fördelar som följer av en länsgemensam socialjour - såväl ur ett medarbetarperspektiv som ur ett klientperspektiv. För handläggarna innebär samverkan att de egna resurserna kan koncentraras på den anställdes ordinarie ärenden, vilket sannolikt bör minska stress och känslan av överbelastning. Det minskar även risken för felhantering som kan uppstå till följd av trötthet, i och med att beredskapsgruppen är så pass liten att varje medarbetare alltför ofta får för kort veckovila.

51 4 (4) För ledningen innebär samverkan i sin tur att arbetstid som tidigare lagts på att organisera och strukturera, samt rekrytera och utbilda personal för att försörja den sociala beredskapen istället kan läggas på ledningens ordinarie arbete. För socialtjänstens klienter innebär en länsgemensam jour att en erfaren och specialiserad personalgrupp hanterar alla brådskande ärenden som inkommer. En sådan kontinuerlig hantering ökar förutsättningarna för förbättrad rättsäkerhet genom att personalen blir mer trygg i de oförutsebara situationer som akuta ärenden utgör. Uppföljning och statistik, etc. Kontinuerliga samverkansforum kommer att hållas på Eskilstunas initiativ tillsammans med uppdragsgivande kommuner genom en referensgrupp med chefer. Varje kommun ska även få kvartalsstatistik från Eskilstuna gällande den enskilda kommunens ärendetygnd i form av uppgift om tidsåtgång, ärendeslag (barn/ung/vuxen) och ärendets karaktär (LVU-gurnd/missbruk/våld/osv). Det statistikprogram som Eskilstuna kommun kommer att använda sig av heter BONIGI-socialjour. Syftet är att kommunerna, efter avslutad prövoperiod om ett år som avtalet löper på inledningsvis, ska kunna utvärdera samverkan och se över huruvida den kostnadsmodell som används med en fast månadskostnad faktiskt avspeglar kommunernas nyttjande av jourens tjänster. Externa samarbetspartners SOS-alarm: samma sållning till alla kommuner. BONIGI-socialjour: ingår i samverkansavtalet första året för att sedan utvärderas. Socialjour.se: ingår också i samverkansavtalet första året för att sedan utvärderas. Underlaget har utarbetats med utgångspunkt i det underlag som lades fram i samband med beslut i Eskilstuna kommuns socialnämnd den 15 november Cecilia Jonsson Avdelningsjurist

52 Socialnämnden Datum 1 (5) Socialförvaltningen Socialjouren Camilla Nyström Tf enhetschef Verksamhetsbeskrivning för Eskilstuna kommuns socialjour med uppdrag länsgemensam socialjour Bakgrund: De små kommunerna har över tid haft svårigheter att bemanna sina socialjourer utifrån de obekväma arbetstiderna och behovet av god erfarenhet av myndighetsutövning. Det är idag få kommuner i Sverige som bara ansvarar för sin kommuns socialjoursverksamhet utan flertalet av Sveriges kommuner har gått ihop till länsgemensamma socialjourer då detta visat på en större rättsäkerhet samt mer resurseffektivt. Flera av kommunerna Södermanlands län har utryckt en önskan att starta en länsgemensam socialjour med säte i Eskilstuna. Strängnäs kommun har redan ett avtal med Eskilstuna kommun om gemensam socialjour med säte i Eskilstuna. Kommunerna som önskat att ingå i en länsgemensam socialjour är: Katrineholm, Vingåker, Flen, Oxelösund, Trosa och Gnesta. Trosa planerar för att gå med under Eskilstuna åtogs sig uppdraget hösten 2017 att utreda en länsgemensam socialjour. Det nya lagförslaget medförde en tydlig lagstiftning gällande extern delegation för kommuner och landsting. Den innebär kommuner och landsting kan ingå avtal om att delegation av beslutanderätt delvis kan utföras av en annan kommun eller ett annat landsting. Socialförvaltningens mottagningsenhet IFO, som ansvarar för nuvarande socialjour Eskilstuna och Strängnäs fick i feb 2018 uppdrag av socialchef Mehmed Hasanbegovic att planera för att Eskilstuna kommun tar ansvaret för en länsgemensam socialjour i Södermanland. Sammarbetet innebär att Eskilstuna kommun ansvarar för att vara en länsgemensam socialjour för Eskilstuna, Strängnäs, Katrineholm, Vingåker, Flen, Oxelösund, Gnesta och Trosa utanför kontorstid. Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon Alva Myrdals gata Eskilstuna E-post Webbplats camilla.nystrom@eskilstuna.se Eskilstuna den stolta Fristaden

53 Eskilstuna kommun Datum 2 (5) Bemanning: Minst åtta heltidsanställda socialsekreterare bemannar socialjouren kvällar och helger. Schemalagd anställning. En biträdande enhetschef. Verksamheten har sitt kontor på Värjan i Eskilstuna och utgår där ifrån. Verksamheten har en bil att tillgå samt IT-och telefoniutrustning/datorer utifrån verksamheten behov. Delegation: - Socialsekreterarna på den länsgemensamma socialjouren har samma delegation i alla kommuner. Den länsgemensamma socialjourens generella servicenivå kommer utföras enligt följande: Eskilstuna socialjour kommer att ge följande åtagande och servicenivå till Eskilstuna, Strängnäs, Katrineholm, Vingåker, Flen, Oxelösund, Gnesta och Trosa. - Inga uppdrag kan lämnas till länsjour. - Kommunerna kan lämna information till jouren om ett pågående ärende som kan bli aktuellet för akut skyddsbedömning. Jouren behöver i dessa fall få en tydlig information om handläggarens planering alt vart placering ska ske för barnet/ungdomen/vuxna. Denna information kommer att skrivas på särskilt dokument till jouren via den länsgemensamma plattformen i socialjour.se. - Hembesök utförs endast akut gällande barn och ungdom, våld i nära relation samt vid allvarligt missbruk gällande LVM bedömning. Detta bedöms och beslutas av socialsekreterare på socialjouren och inte kan avvaktas tills ordinarie socialtjänst är i tjänst. - Rådgivning, stöd, hänvisning och upplysning per telefon samt till jour/familjehem och HVB. - Ta emot akuta anmälningar via 112, handlägga akuta ärenden efter kontorstid som inte kan vänta tills nästkommande vardag. - Ingen hantering av ekonomi. Endast vid akuta situationer och om det finns skärskillda skäl. - Ingen hantering av ärenden gällande ÄOF/LSS Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon Alva Myrdals gata Eskilstuna E-post Webbplats camilla.nystrom@eskilstuna.se

54 Eskilstuna kommun Datum 3 (5) Den länsgemensamma socialjourens generella arbetsuppgifter kommer utföras enligt följande: - Handlägga, skyddsbedöma, besluta enligt SoL/LVU och LVM i akuta ärenden som inkommer efter kontorstid och inte kan vänta tills nästkommande vardag. Verkställa och akuta/omedelbara insatser beslut enligt SoL LVU och LVM i ärenden som inte kan vänta till nästkommande vardag. - Ekonomibeslut beviljas enligt socialtjänstlagen vid akuta situationer gällande resor, akut boende/hotell och akuta matpengar i enskilda skyddsärenden Prioritet: - Barn och unga 0-18 år som är i behov av omedelbart skydd (inte kan vara kvar i sin hemmiljö). Skyddsbedöma, besluta och verkställa akuta insatser enligt SoL/LVU. - Vuxna missbrukare som är i mycket dåligt skick och behov av omedelbar vård. Skyddsbedöma, besluta och verkställa akuta insatser enligt SoL/LVM. - Våldsärenden av allvarlig karaktär/våld i nära relation. Skyddsbedöma, besluta och verkställa akuta insatser enligt SoL - Vid akuta situationer och om det finns skärskillda skäl bevilja akut boende, resa och matpengar i enskilda skyddsärenden. Bedöma, besluta och verkställa akuta insatser enligt SoL. - Föra statistik efter varje insats i programmet BONIGI- socialjour. Den länsgemensamma socialjourens generella dokumentation kommer utföras enligt följande: Ingen dokumentation i de 4 olika verksamhetssystem som idag finns hos länets kommuner, endast läsbehörighet. Dokumentationen sker via gemensam plattform i systemet socialjour.se. - Endast läsbehörighet i kommunernas verksamhetssystem. Varje kommun förbinder sig att bidra med utbildningstillfälle samt IT-stöd till personalen på jouren - Ingen dokumentation i de olika verksamhetssystemen. Varje kommun ansvarar för att bevaka och uppdatera den gemensamma plattformen via systemet; Socialjour.se. I samma system lämnar varje kommun sin info/kännedom samt hämtar upp sina ordförandebeslut och övrig dokumentation från jour gällande ärenden tex inleda utredningar, akuta skyddsbedömningar, akuta placeringar eller akuta ekonomiska bistånd. Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon Alva Myrdals gata Eskilstuna E-post Webbplats camilla.nystrom@eskilstuna.se

55 Eskilstuna kommun Datum 4 (5) Varje kommun ansvarar för att hålla aktuell/uppdaterad information plattformen gällande: jourhem, akutboenden, skyddsboenden, kontaktinformation, telefonnummer till tjänstgörande ordföringar och fakturaadress, jourens tillgänglighet och sökväg via Varje kommun/ Eskilstunas utrednings- och mottagningsenhet behöver utse kontaktperson exempelvis teamledare/handläggare/assistent som ansvariga för att dagligen inhämta, dokumentera och uppdatera info via socialjour.se. Respektive kommun ansvarar för att läsa information på plattformen. Socialjouren är inte ansvarig att tillse att respektive kommun läser aktuell information - Enhetliga blanketter i systemet Socialjour.se används av varje kommun/ Eskilstunas utrednings- och mottagningsenhet i samverkan med länsjouren. Samtliga kommunlogger finns på blanketterna. - I händelse av kris och eller katastrof ska socialsekreterarna på socialjouren i Eskilstuna ha aktuella telefonnummer/kontaktuppgifter till tjänsteman i beredskap (TIB) för att överlämna ansvaret. Samverkansforum för uppdragskommunerna: - Kontinuerliga samverkansforum med uppdragskommunerna, referensgrupp med chefer. Varje uppdragskommun får kvartalsstatistik från Eskilstuna gällande: ärendetyngd i form av tid, typ av ärende (barn/ungdom/vuxen), ärendets karaktär (barn/unga/våld/missbruk och övrigt). Statistik programmet som används är BONIGI-socialjour. - Medarbetarna på socialjouren besöker kommunerna för att samverka och ha en dialog med utredningsenheterna. Syfte är att skapa goda relationer och hålla sig informerade om varandras verksamheter på operativ nivå. Medarbetarna på socialjouren och utredningsenheterna i kommunerna kan behöva samverka och skapa en samsyn och en dialog i komplexa ärenden. Externa samarbetspartner: - SOS- samma sållning till alla kommuner. Detta ingår i samverkansavtalet. - Gemensam transportör för länet. Kostnaderna faktureras direkt till respektive kommun. - Statistikprogram BONIGI-socialjour för samtliga kommuner. Detta ingår i samverkansavtalet första året för att sen utvärderas. - Dokumentations/rapporteringssystemet Social.jour.se. Detta ingår i samverkansavtalet första året för att sen utvärderas. Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon Alva Myrdals gata Eskilstuna E-post Webbplats camilla.nystrom@eskilstuna.se

56 Eskilstuna kommun Datum 5 (5) Servicenivån till Eskilstuna kommun kommer att skilja sig enligt följande: Servicenivån till Eskilstuna kommun kommer med denna skrivelse skilja sig från den generella servicenivån som ges till kommunerna i den länsgemensamma socialjouren. Idag finns kommungemensamma uppdrag som Socialförvaltningen samverkar i och är specifika för Eskilstuna kommun. Dessa beslutade samverkansforum kan utgöra speciella och tillfälliga insatser från socialjouren. Socialjouren i Eskilstuna kommer även att skyddsbedöma de akuta orosanmälningar gällande barn/unga och LVM som inkommer till kommuns kännedom efter kontorstid. Dessa skyddsbedömningar gäller bara för Eskilstuna kommun ej uppdragskommunerna. Följande servicenivå skiljer sig och gäller endast för Eskilstuna kommuns socialjour att utföra enligt följande: - Skyddsbedöma de akuta orosanmälningar gällande barn/unga och LVM som inkommer till kommuns kännedom efter kontorstid på/via mottagningsenheten. - Rådgivning, stöd, hänvisning och upplysning till de kommungemensamma åtagandena gällande Barn/Unga med komplexa behov. Den länsgemensamma socialjouren följs upp enligt avlat som tecknas för: Avtal om gemensam socialjour för Södermanlands län. Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon Alva Myrdals gata Eskilstuna E-post Webbplats camilla.nystrom@eskilstuna.se

57 Anmälningsärenden till Socialnämnden inkomna under perioden Kommunfullmäktige: - Protokollsutdrag, , svar på remiss av den kompletterande promemorian - ett socialt hållbart eget boende för den asylsökande - Protokollsutdrag, , reglemente för föreningsbidrag i Flens kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen: - Skrivelse, , begäran om komplettering, Löten 13 - Skrivelse, , underrättelse om granskning med tillhörande bilagor gällande detaljplan för Malmköping 2:112 med flera inom Malmköping, Flens kommun Katrineholms kommun: - Remiss, , förslag till tillsynsplan 2019 Inspektionen för vård och omsorg: - Underrättelse, , IVO granskar socialnämndernas kontroll av tillstånd för konsulentstödd familjehemsverksamhet Vårdförbundet Sörmland: - Rapport, , delårsrapport för perioden Vårdförbundet Sörmland - Kallelse, , föredragningslista gällande rådslag om upphandlingsverksamheten i Vårdförbundet Sörmland Länsstyrelsen Södermanlands län: - Kallelse, , inbjudan gällande stärkt föräldraskapsstöd Arbetsmiljöverket: - Brev, , avslutsbrev gällande att Slottsängen bedöms uppfylla ställda krav - Brev, , avslutsbrev gällande att rörlig personal bedöms uppfylla ställda krav - Brev, , avslutsbrev gällande att Solvikens äldreboende och administration handikappomsorg bedöms uppfylla ställda krav Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post Flen Sveavägen flens.kommun@flen.se Flen