Brita Christiansen PLA

Transkript

1 PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare Diarienummer Brita Christiansen PLA Planbeskrivning Detaljplan för Mikaelsplan Normalt planförfarande GRANSKNINGSTID mellan och Handläggare: Brita Christiansen, telefon: , e-post: Postadress: Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden, Uppsala Besöksadress: Stationsgatan 12 Telefon: (växel) Fax: E-post: 1 (38)

2

3 PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Datum Diarienummer PLA Detaljplan för Mikaelsplan, Uppsala kommun Normalt planförfarande GRANSKNINGSSLISTA Kommunala lantmäterimyndigheten Länsstyrelsen Sakägare och boende inom och utanför planområdet Enligt fastighetsförteckning Hyresgästföreningar Hyresgästföreningen i Uppsala-Knivsta Kommunala nämnder, förvaltningar m fl Gatu- och samhällsmiljönämnden Övriga Svenska Kraftnät Uppsala Stadsnät AB Uppsala Vatten och Avfall AB Telia Sonera Skanova Access AB Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Värme Uppsala AB Trafikverket Region Öst För allmänhetens kännedom Kommuninformation Stadsbiblioteket Plan- och byggnadsnämnden Postadress: Uppsala kommun, kontoret för samhällsutveckling UPPSALA Besöksadress: Lokföraren, Stationsgatan 12 Telefon: Fax: E-post: plan-byggnadsnamnden@uppsala.se z55gz0ua 1(2)

4 För kännedom Sökanden Kommunalråd: Marlene Burwick, Cecilia Hamenius, Erik Pelling Politiska partier: Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, Moderata samlingspartiet, Miljöpartiet Kontoret för samhällsutveckling, Bygglov Kontoret för samhällsutveckling, GIS/Geodata Kontoret för samhällsutveckling, Namngivningsnämnden

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDLINGAR... 3 Granskningshandlingar... 3 Övriga handlingar... 3 Läshänvisningar... 3 Medverkande... 3 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG... 4 MILJÖBALKEN (MB)... 4 Miljöbalken 3, 4 och 5 kap... 4 Miljöbedömning enligt miljöbalken 6 kap... 4 Miljöbalkens övriga kap... 5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 6 Översiktsplan... 6 Detaljplaner... 6 STADSBYGGNADSVISION... 7 OMRÅDESFÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR... 7 Plandata... 7 Allmän områdesbeskrivning... 8 Stadsbild... 8 Kulturarv... 9 Park Offentlig och kommersiell service Bebyggelse och gestaltning Friytor Tillgänglighet för funktionshindrade Trafik och tillgänglighet Hälsa och säkerhet Mark och geoteknik Teknisk försörjning PLANENS GENOMFÖRANDE Organisatoriska åtgärder Tekniska åtgärder Ekonomiska åtgärder Fastighetsrättsliga åtgärder Konsekvenser för fastigheter inom planområdet PLANENS KONSEKVENSER Nollalternativ Miljöaspekter Sociala aspekter PLANENS FÖRENLIGHET MED ÖVERSIKTSPLAN OCH MILJÖBALKEN Översiktsplan Miljöbalken (38)

6

7 HANDLINGAR Granskningshandlingar Planhandling Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning med illustrationer Samrådsredogörelse Övriga handlingar Under planarbetet har dessutom följande handlingar upprättats: Miljöbedömning steg 1 behovsbedömning Fastighetsförteckning* Bullerutredning Luftutredning Solstudier Dagvattenutredning Kulturmiljöanalys Granskningshandlingarna finns tillgängliga på kommuninformationen i stadshuset och stadsbiblioteket. Samtliga handlingar finns att ta del av på Uppsala kommuns webbplats Handlingar markerade med * finns inte på webbplatsen på grund av PUL (Personuppgiftslagen). Läshänvisningar Plankartan är den handling som är juridiskt bindande och anger vad som till exempel ska vara allmän plats, kvartersmark, hur bebyggelsen ska regleras med mera. Plankartan ligger till grund för kommande bygglovprövning. Planbeskrivningens syfte är att beskriva områdets förutsättningar och de för-ändringar som planen innebär. Planbeskrivningen ska vara ett stöd för att kunna tolka plankartan. För beskrivning av planprocessen och var i denna process man befinner sig hänvisas till processpilen på följebrevets baksida. Medverkande Detaljplanen har tagits fram av kontoret för samhällsutveckling i samarbete med andra kommunala förvaltningar och byggherren, Uppsalahem. Illustrationer har gjorts av A-sidan arkitekter AB samt Karavan landskapsarkitekter AB. Kulturmiljöanalys har tagits fram av A-sidan arkitekter AB, Karavan landskapsarkitekter AB samt antikvarie Erik Orviste. Solstudie har tagits fram av A-sidan arkitekter AB. Bullerutredning har gjorts av Ramböll Sverige AB. Luftutredning har tagits fram av Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund Dagvattenutredning har tagits fram av Structor Uppsala AB 3 (38)

8 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Mikaelsplan är en park i centrala Uppsala. I parken ligger en mindre kyrka, Mikaelskyrkan, och ett församlingshem. Planförslaget gör det möjligt att bygga cirka 180 lägenheter i flerbostadshus samt cirka 500 kvm lokaler för förskola och andra verksamheter. Planen syftar även till att skydda den kulturhistoriskt värdefulla Mikaelskyrkan och göra det möjligt att använda den för andra ändamål. En stor del av parken kommer att bevaras som allmän park med entré från Kungsgatan och Skolgatan. Skolgatan kommer att breddas så att det blir plats för en utökad gång- och cykeltrafik samt transporter. Översiktskarta med planområdets läge markerat med en svart ellips MILJÖBALKEN (MB) Miljöbalken 3, 4 och 5 kap Planen berör riksintresset för kulturmiljövård, Uppsala stad K 40 A samt ligger utmed järnväg av riksintresse. Planen berör även miljökvalitetsnormer för luft enligt 5 kap eftersom området ligger vid Kungsgatan som har höga halter av luftföroreningar. Planen berör dessutom miljökvalitetsnormer för vatten eftersom dagvattnet avleds till Fyrisån. Miljöbedömning enligt miljöbalken 6 kap Miljöbalken 6:1-6:18 och 6:22 tillämpas om ett genomförande av en detaljplan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (EU-direktiv 2001/42 EG). Vid betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning av planen göras under vars process en miljökonsekvensbeskrivning tas fram. En behovsbedömning utifrån förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, bilaga 2 och 4, görs för att ta ställning till om ett genomförande av en detaljplan kan antas leda till en betydande miljöpåverkan eller inte. 4 (38)

9 Samlad bedömning av betydande miljöpåverkan En behovsbedömning, senast reviderad har upprättats. Sammantaget visar bedömningen att: Stadsbilden kommer att påverkas när Mikaelsplans nuvarande parkkaraktär förändras till bostadskvarter med bebyggelse i fem till sex våningar. Den planerade bebyggelsen kommer dock att anpassas i höjd och utformning till omkringliggande bebyggelse. Kulturmiljön kommer att påverkas av den nya bebyggelsen. Kulturmiljöanalysen ger en viktig kunskap för att lyfta fram de värden som kyrkan och parken hade när de planerades. Det är av stor vikt att åter göra parken och kyrkan tillgänglig från flera håll och återskapa en grön oas och samlingspunkt. Planförslaget innebär att kyrkan kommer att kunna användas för andra verksamheter än kyrkliga vilket innebär en utveckling av kulturmiljön. Förändringen av kyrkan och kyrkotomten kommer även att prövas enligt Kulturminneslagen. Planen tar delvis parkmark i anspråk för bostadsbebyggelse men delar av marken behålls som park för att säkerställa tillgängligheten för allmänheten. Den del av parken som bevaras kommer att bli tystare eftersom den skärmas av från trafikbuller med den nya bebyggelsen. Buller från järnväg, Råbyleden och Kungsgatan är ett problem som kan minskas med bullerskärmar och genom bebyggelsens utformning. Luftkvaliteten är ett problem som till viss del försämras då hus byggs utmed Kungsgatan. Den utredning som har tagits fram visar dock på att det är möjligt att klara gällande riktvärden. Planområdet tillhör huvudavrinningsområde inom Fyrisån. Planen kommer att ställa krav på fördröjning av dagvattnet så att miljökvalitetsnormerna klaras. Planområdet ligger inom område definierat som mark med stor sannolikhet för översvämning under 100-årsflödet vilket kommer att beaktas i planarbetet. De förändringar som planen innebär bedöms dock sammantaget inte innebära någon betydande miljöpåverkan. Motiverat ställningstagande Med utgångspunkt i behovsbedömningen är kommunens samlade bedömning att ett genomförande av detaljplan för Mikaelsplan inte medför betydande miljöpåverkan enligt MB 6:11 och att en miljöbedömning enligt MB 6:11-6:18 inte krävs. Länsstyrelsen yttrade sig över den tidigare versionen av behovsbedömning, , och framförde att planens genomförande utifrån en sammanvägd bedömning kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 Miljöbalken. Länsstyrelsen ansåg att en miljöbedömning borde genomföras och att en miljökonsekvensbeskrivning med fokus på kulturmiljön skulle upprättas. För att förstå kyrkans sammanhang och historia och bemöta länsstyrelsens synpunkter har en kulturmiljöanalys tagits fram. Kulturmiljöanalysen bedöms kunna ersätta behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Behovsbedömningen har sedan reviderats utifrån denna kunskap. Miljöbalkens övriga kap Miljöbalken 7 kap Planen ligger inom yttre vattenskyddsområde för kommunens vattentäkt i Uppsala och Vattholmaåsarna. 5 (38)

10 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan Planområdet ligger enligt översiktsplanen 2010 inom stadsväven. Inom stadsväven förutsätts förändringar ske i riktning mot intensivare markanvändning. Kompletteringar ska här göras med hänsyn till platsens karaktär och dess roll i staden och med inriktning att förbättra befintliga eller tillföra nya värden som utifrån innehåll, funktion och utformning berikar omgivningen. Möjligheter till funktionsblandning ska alltid övervägas. Mikaelsplan ingår även i utvecklingsområdet Stadskärnan och innerstaden. Enligt översiktsplanen ska innerstaden kunna expandera med bibehållen tydlig karaktär så att fler verksamheter och boende kan få plats. I befintlig innerstad sker det genom bebyggelsetillskott som stöder stadsliv och tillskapar verksamhetsutrymme. Inslaget av bostäder bör öka i de delar där sådana saknas för att stadskärnan ska vara levande och trygg under alla tider på dygnet. Målet att få plats med fler bostäder ska upprätthållas utom där det till exempel av miljöskäl inte är möjligt. Kungsgatan är utpekat som ett stråk med särskilt goda förutsättningar för stadsliv. Enligt översiktsplanen ingår Mikaelsplan även i stadens grönstruktur men är inte ett särskilt bevarandevärt grönt område. Enligt översiktsplanens riktlinjer får bebyggelse tillkomma under förutsättning att väsentliga värden för stadens grönstruktur bibehålls eller stärks. Detaljplaner För området gäller stadsplan för Mikaelsplan, 28 Ä, fastställd Området är planlagt som park och allmänt ändamål. Byggrätten för allmänt ändamål rymmer idag en kyrka och ett församlingshem samt plats för angöring och parkering. I en mindre del mot Råbyvägen gäller stadsplan för kv. Edda, 35 F, fastställd Karta som visar gällande detaljplaner, ny plangräns markerad med tjock röd linje. 6 (38)

11 STADSBYGGNADSVISION Visionen är att Mikaelsplan blir en attraktiv mötesplats i staden. Den nya bebyggelsen skärmar av mot störande trafikbuller och gör miljön i parken tystare och mer attraktiv. Med nya bostäder och förskola kommer platsen befolkas och upplevas tryggare. Visionen är även att skapa en levande stadsmiljö med lokaler i bottenvåningen mot Kungsgatan. Den nya bebyggelsen möter Råbyvägen som på sikt utformas till en mer stadsmässig gata. Det skapas bostäder i ett centralt läge som får tillgång till en grön gård och närhet till park. OMRÅDESFÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Plandata Geografiskt läge Planområdet ligger i centrala Uppsala cirka 1 km från resecentrum. Planområdet utgörs av Mikaelsplan som avgränsas av Kungsgatan, Råbyvägen, järnvägen och Skolgatan. I planområdet ingår även del av Skolgatan. Areal Planområdet är cirka kvadratmeter. Markägoförhållanden Planområdet utgörs av fastigheterna Svartbäcken 55:1 som ägs av Uppsala kyrkliga samfällighet och del av Svartbäcken 46:7 som ägs av Uppsala kommun. Marken närmast gång- och cykeltunneln under järnvägen tillhör fastigheten Dragarbrunn 32:1 som ägs av Banverket. Planen berör även en liten del av fastigheten Dragarbrunn 5:5 i hörnet Kungsgatan/Skolgatan vilken ägs av HSB Uppsala. Tidplan Tidplanen är att byggnationen av bostäder ska kunna påbörjas snarast efter att detaljplanen vunnit laga kraft och bygglov beviljats vilket tidigast beräknas kunna ske under första halvåret Karta som visar planområdet markerat med svart streckad linje. 7 (38)

12 Genomförandetid Planens genomförandetid är 5 år från det datum planen vinner laga kraft. Allmän områdesbeskrivning Mikaelsplan ligger i kanten av stadskärnan och omges av en blandad bebyggelse med bostäder och institutioner. Under de senaste åren har det tillkommit flera större bostadshus längs med denna del av Kungsgatan. Mittemot Mikaelsplan låg tidigare en brandstation som delvis är bevarad och ombyggd till bostäder. Norr om Råbyvägen ligger polishuset, en byggnad i 10 våningar. Skolgatan är ett väl använt cykelstråk som binder samman de östra och västra stadsdelarna. Idag används planområdet som park och kyrkan med församlingshem används till Stadsmissionens verksamhet. Stadsbild Förutsättningar Mikaelsplan utgör entré till Uppsalas stadskärna från den norra sidan. Planområdet utgörs huvudsakligen av park och en mindre del är bebyggd med en kyrka, Mikaelskyrkan, och ett församlingshem. Stora uppvuxna träd dominerar det visuella intrycket från Kungsgatan samt Skolgatan och bakom träden kan man se kyrkobyggnaden. Från Kungsgatan leder en mindre allé fram till kyrkan. Mot Råbyvägen dominerar den gräsbevuxna slänten som en konsekvens av att vägen är nedsänkt under järnvägen. Mikaelskyrkan syns väl på håll för de som passerar med tåget mot Sala och de som rör sig på gång- och cykelbanan mot Svartbäcken. För de som närmar sig planområdet längs Kungsgatan från söder präglas stadsbilden av en kvartersstruktur med byggnader i gatuliv. På den västra sidan är kvarteren helt slutna och på den östra sidan är det mer öppna kvarter med skolor, frikyrkor och andra institutioner. Förändringar Planen gör det möjligt med bebyggelse i fem till sex våningar vilket gör att stadsbilden kommer att förändras utmed Råbyvägen, Kungsgatan och Skolgatan. Samtidigt begränsas möjligheten till bebyggelse så att man sparar värdefulla vyer mot Mikaelskyrkan och parken från Kungsgatan, Skolgatan och järnvägen. Flygfoto från 2012 med plangräns inlagd och byggnaderna i kvarteret Brandstationen under uppförande. 8 (38)

13 Kulturarv Förutsättningar Planområdet omfattas av riksintresset för kulturmiljövård Uppsala stad. Mikaelsplan ligger även inom kommunalt kulturmiljöområde, U 20 Uppsala, enligt översiktsplan För att förstå kyrkans sammanhang och historia har en kulturmiljöanalys tagits fram. Enligt kulturmiljöanalysen är Mikaelskyrkan framförallt kopplad till den växande staden under slutet av 1800-talet. Kungsgatan fick under 1880-talet en särskild roll som plats för samling och samvaro då många frikyrkor, skolhus och ett Folkets hus byggdes här. Kulturmiljöanalysen lyfter fram Mikaelskyrkan som en mindre kyrka (tidigare omnämnd som Mikaelskapellet) omsluten av en rofylld park som då kunde nås från alla sidor. Kyrkan är inte byggd för att synas på långt håll och den koppling som tidigare fanns mot Svartbäckstorg på andra sidan Kungsgatan är sedan länge borta. Kulturmiljöanalysen lyfter fram vikten av att göra parken och kyrkan tillgänglig från flera håll samt att utforma fasaderna så att de bildar en lugn och omsorgsfull inramning till kyrkan. På stadskartan från 1909 syns en del av de skolor och religiösa institutioner som växte fram längs Kungsgatan under slutet av 1800-talet. Stadskarta från Kartan visar att Mikaelsplan tidigare var omgiven av kvartersbebyggelse och att hörnet Kungsgatan-Skolgatan var bebyggt. Fabriksgatan ersattes av Råbyvägen på 1970-talet. 9 (38)

14 Illustration som visar önskvärda accesspunkter och kopplingar på Mikaelsplan. Karavan landskapsarkitekter. Mikaelskyrkan är ett kyrkligt kulturminne och till det kyrkliga kulturminnet hör även kyrkotomten. Kyrkobyggnader som är uppförda och kyrkotomter som har tillkommit före utgången av år 1939 får inte på något väsentligt sätt ändras utan tillstånd av länsstyrelsen. Enligt länsstyrelsens definition omfattar kyrkotomten hela Mikaelsplan och det krävs tillstånd enligt kulturminneslagen för att bygga i parken. Enligt kulturmiljöanalysen och dess historiska tillbakablick skulle man dock kunna komma till en annan slutsats. Mikaelskyrkan sedd från söder, troligen från de första åren av 1900-talet. Källa: Upplandsmuseet. 10 (38)

15 Mikaelskyrkan uppfördes 1891 och är ritad av A F Kumlien i nygotisk stil. Fasaderna är av tegel med inslag av ljusa putsade partier. Kyrkan består av ett långhus med huvudskepp och två sidoskepp. Kyrktornet är asymmetriskt placerat i kyrkans sydvästra hörn och entréfasaden har ett stort rosettfönster. Se foto på framsidan av planhandlingen. Församlingshemmet Mikaelsgården byggdes Byggnaden är uppförd i tegel i en våning och bedöms inte ha några skyddsvärda arkitektoniska kvalitéer. Förändringar Den föreslagna bebyggelsen kommer att påverka möjligheten att se in mot kyrkan och parken. För att lyfta fram kyrkan och säkra sikten begränsas byggrätten närmast kyrkobyggnaden. För att göra området tillgängligt planläggs en stor del av området som park. Parken kan nås huvudsakligen från Kungsgatan och Skolgatan men planen ställer även krav på mindre portiker från Råbyvägen, järnvägen och hörnet Skolgatan/Kungsgatan. Planen ger möjlighet att använda kyrkan för andra ändamål än kyrkliga och att länka samman den med en ny byggnad. För att möjliggöra ny bebyggelse tillåter planen att det befintliga församlingshemmet rivs. SC 1 Skola, kyrka, samlingslokaler Avsikten är att ge möjlighet till en flexibel användning av kyrkan men samtidigt begränsa användningen till vad som är lämpligt att kombinera med bostäder. Enligt planförslaget kan den användas till förskola genom att länkas samman med en ny byggnad som innehåller entréer, våtrum och kök. Plats för angöring och inlastning kan anordnas på baksidan mot järnvägen. q Särskilt värdefull byggnad som inte får rivas. Byggnadens ursprungliga exteriör ska bevaras. Vårdoch underhållsarbeten ska ske med material och metoder anpassade till byggnadens egenart. Ändringar får göras för en tillbyggnad i angivet läge samt för åtgärder som behövs för tillgänglighet och brandsäkerhet. k Vid ändringar ska ursprunglig utformning vara vägledande. Förslag till ändring ska utformas med antikvarisk expertis. Planen innebär att det är möjligt att använda kyrkan för andra ändamål samt att bygga till den vilket innebär att den kommer att förändras. Det är viktigt att dessa ändringar görs varsamt och med hänsyn till befintlig byggnad. För att åstadkomma detta bör förslag till ändringar utformas tillsammans med antikvarisk expertis. Alla ändringar kräver även tillstånd enligt kulturminneslagen, KML. 11 (38)

16 Park Planen innebär att parkmark bebyggs men ett större område sparas som allmän park. Parkområdet har avgränsats med hänsyn till att området framför kyrkan är värdefullt för allmänheten och att parken ska vara lätt tillgänglig från Skolgatan och Kungsgatan. Den norra delen bedöms som mindre intressant för allmänheten och planläggs som bostadsgård. Kulturmiljöanalysen innehåller ett värdefullt underlag inför gestaltningen av parken. Parken anlades efter de ideal som rådde i slutet av talet med avstamp i den engelska parken med fria former, slingrande gångvägar och friväxande träd som med tiden utvecklas till stora volymer som bäddar in kyrkan i grönska. Avsikten var troligen att skapa en rofylld, lummig och lugn miljö kring kyrkan. Planen styr inte utformningen av parken men illustrationen nedan visar hur parken kan gestaltas med utgångspunkt från kulturmiljöanalysen. Det är av stor vikt att parken och kvartersmarken gestaltas till en sammanhängande helhet. I kulturmiljöanalysen finns även en trädinventering. PARK Anlagd park Syftet är att säkerställa allmänhetens tillgänglighet till parken. Illustration som visar uppdelning av allmän platsmark och kvartersmark, Karavan landskapsarkitekter AB. 12 (38)

17 Illustration som visar platsbildningen i hörnet Kungsgatan-Skolgatan (A-sidan Arkitektkontor AB). Offentlig och kommersiell service Förutsättningar Planområdet ligger inom stadskärnan med närhet till butiker. Närmaste kommunal grundskola är Kvarngärdesskolan vid Thunmansgatan. Höganäs förskola är en kommunal förskola på Alriksgatan. Inom planområdet finns idag en kyrka. Förändringar Planförslaget möjliggör en ändrad användning av kyrkan samt nya lokaler för förskola. I bostadsbebyggelsen ställs det krav på lokaler i bottenvåningen vilket möjliggör kommersiell service, se avsnittet Bostadsbebyggelse. SC 1 Skola, kyrka, samlingslokaler Den befintliga kyrkan kan användas till förskola, skola och som samlingslokal. Detta beskrivs även under rubriken Kulturarv. Kyrkan får även byggas till för att kunna placera utrymmen med mycket installationer såsom kök och toaletter i en modern byggnad. I Högsta antal våningar En byggnad för skola och samlingslokaler i en våning är tillåten. Byggnadens höjd begränsas för att värna om sikten in mot kyrkan. f 2 Byggnaden ska utformas med hög arkitektonisk kvalité och med hänsyn till befintlig kyrka. Anslutningen till kyrkan ska ägnas särskild omsorg. Avsikten är att betona vikten av en estetiskt tilltalande utformning utan att styra i detalj. Byggrätten styr även var anslutningen av en förbindelsegång kan placeras. 13 (38)

18 Foto som visar Kungsgatan söderut. Planförslaget innehåller en byggrätt i hörnet för det gula huset. Bebyggelse och gestaltning Bostadsbebyggelse Planförslaget möjliggör cirka 180 lägenheter i flerbostadshus samt lokaler för förskola och verksamheter. Bebyggelsen placeras utmed parkens sidor så att det bildas ett stort sammanhängande grönt och bullerdämpat rum på insidan. Förslaget tillåter byggnader i fem våningar närmast kyrkan och Skolgatan samt upp till sex våningar i den norra delen av Kungsgatan och Råbyvägen. Fasaderna in mot gården och parken ramar in kyrkan och utgör väggar i det offentliga rummet. Det är därför viktigt att byggnaderna utformas med stor omsorg om detaljerna och att balkonger inte får dominera. Bostäderna nås via genomgående entréer från Kungsgatan och Skolgatan. De byggnader som uppförs mot Råbyvägen kommer att ha sina entréer från gårdssidan. Byggnaderna vid torget och längs med Kungsgatan utformas med lokaler i bottenvåningen. Planen omfattar även befintlig bebyggelse på fastigheten Dragarbrunn 5:5, där det ges en byggrätt i hörnet som idag är planlagt som gata. BC Bostäder, Centrumändamål Bottenvåningen ska användas för centrumändamål. Delar av bottenvåningen som vetter mot gården får användas för bostäder. Planbestämmelsen gäller de byggnader som ligger längs den södra delen av Kungsgatan samt vid torget i korsningen mot Skolgatan. Syftet är att bidra till stadsliv vid torget och längs Kungsgatan och att få in fler funktioner än bostäder. BK Bostäder och kontor. Kontor endast i bottenvåningen. Bestämmelsen gäller de bostadshus där det inte finns krav på lokaler i bottenvåningen och där det inte är möjligt att förlägga lokaler för handel med hänsyn till angöring. Planbestämmelsen ger möjlighet att bedriva en verksamhet som har liten varuhantering och få besökande. p Byggnader ska placeras utefter byggrättsgräns mot gata och torg. Syftet är att byggnaderna vid Kungsgatan och torget ska placeras i gatuliv för att åstadkomma ett tydligt gaturum. 14 (38)

19 Högsta nockhöjd i meter över nollplanet Högsta tillåtna nockhöjd begränsas till +25 respektive +28 meter över nollplanet, för att utöver våningsantalet begränsa höjden i förhållande till omgivningen. IV, V, VI Högsta antal våningar De nya bostadshusen får högst vara 5 respektive 6 våningar höga. Våningsantalet relaterar till kyrkans höjd samt byggnaderna runtom som är i 4, 5 och 6 våningar. I hörnet Skolgatan/ Kungsgatan ges byggrätt för befintlig bebyggelse i fyra våningar. v 1 Den översta våningen ska utföras indragen minst 1,8 meter från fasadliv på långsidan. Tak får kraga ut över den indragna delen men inglasningar får inte utföras. Trapphus tillåts ligga i fasadliv. Syftet är att byggnaden ska upplevas lägre från marken samt minska skuggan mot gården. v 2 Suterrängvåning får anordnas utöver angivet högsta antal våningar. Bestämmelsen gäller utmed Råbyvägen där gatan sluttar nedåt. v 3 En portik med lägsta frihöjd 5 meter ska finnas. Bestämmelsen säkerställer en passage med fri sikt in mot kyrkan och parken från Skolgatan. Portiken är bestämd i läge. Bestämmelsen är kombinerad med x-område. v 4 En portik med lägsta frihöjd 2,5 meter och med en minsta bredd 3 meter ska finnas, läget är inte preciserat. Bestämmelsen säkerställer tre portiker i olika riktningar. En portik från Råbyvägen och två ut mot järnvägen/cykelvägen. Syftet är att öppna upp och göra parken och kyrkan tillgänglig. Portiken närmast vändplanen vid kyrkan syftar till att möjliggöra inlastning till bostäderna. Portikerna är avsedda endast för gångtrafik. v 5 Byggnad ska vara öppen i markplanet med lägsta frihöjd 5 meter. Bestämmelsen finns vid torget och syftar till att utvidga platsen under marken och möjliggöra sikt in mot parken. Bestämmelsen är kombinerad med x-område. f 1 Byggnader ska utformas med hög arkitektonisk kvalitet. Fasader ska huvudsakligen vara av puts. Balkonger mot gatan ska placeras minst 3 meter över mark och får kraga ut högst 0,8 meter från fasadliv. Balkonger får inte dominera fasaden. Sockelvåning ska vara markerad mot gatan. Syftet är att betona vikten av den estetiska utformningen både ut mot gatan och in mot parken men inte styra i detalj. Puts är ett fasadmaterial som finns i omgivningen och som samverkar väl med kyrkan som huvudsakligen är av tegel. Balkonger begränsas i storlek och omfattning för att fasaderna såväl mot gatan som mot parken ska ge ett lugnt och samlat intryck. Genom att markera sockelvåningen får man en variation och bryter ner skalan på fasaden. Markeringen kan göras i fasadmaterial, kulör eller fönstersättning. 15 (38)

20 Illustration som visar planområdet från sydväst. Kungsgatan längst fram i bild och Skolgatan till höger (A-sidan Arkitektkontor AB). Illustration som visar planområdet från nordost. Kungsgatan längst fram i bild och Skolgatan till höger (A-sidan Arkitektkontor AB). 16 (38)

21 Illustration som visar förslag på ny bebyggelse, bostadsgårdar och park (Karavan landskapsarkitekter AB). Friytor Planen ger förutsättningar för bostäder som vänder sig in mot ett stort sammanhängande grönt rum som delvis är park och delvis kvartersmark. Inom detta gröna rum ska bullerstörningar minimeras och därför tillåts ingen angöring eller parkering här. Kvartersmarken för skola ger möjlighet att anlägga en mindre inhägnad förskolegård. Planen styr inte utformningen men avsikten är att kvartersmarken och parken ska gestaltas till en sammanhängande helhet. Se även avsnittet om park där det finns en karta som visar uppdelning av kvartersmark och park. gård Bostadsgård. Plantering och plats för utevistelse ska finnas. Parkering för motorfordon får inte finnas. Syftet med bestämmelsen är att poängtera vikten av att detta ska vara en gård för utevistelse som inte ska användas för angöring och bilparkering. Gården ska vara en miljö avskild från störande buller. a Marklov krävs för större beskärning och fällning av träd. Avsikten är att skydda de befintliga träden men ändå möjliggöra att fälla ett träd som blir sjukt eller skadas. Det gröna rummet med de stora träden är en viktig del av miljön kring kyrkan. Tillgänglighet för funktionshindrade Förutsättningar Inom området finns endast mindre nivåskillnader. Förändringar Ny byggnad ska enligt lag utformas så att den är tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga. Tillgängligheten prövas vid bygglov och tekniskt samråd. 17 (38)

22 Foto som visar planområdet sett från Råbyvägen. Mikaelsplan är till vänster i bilden och Kungsgatan rakt fram. Trafik och tillgänglighet Förutsättningar Gatunät - utformning och karaktär, funktion i systemet Planområdet ligger vid Kungsgatan och Råbyvägen som båda utgör en del av huvudgatunätet. Skolgatan är en lokalgata med infarter till närliggande fastigheter. Infart till planområdet sker från Råbyvägen och Skolgatan. Kommunala musikskolan ligger vid Skolgatan vilket alstrar en del trafik för hämtning och lämning av elever. Skolgatan är smal och saknar idag en vändplan. Trafikflöden Enligt prognos för 2020 beräknas: Kungsgatan trafikeras med cirka fordon per dygn Råbyvägen (öster om Kungsgatan) trafikeras med fordon per dygn. Kollektivtrafik Kungsgatan trafikeras med ett flertal busslinjer och det finns en hållplats mitt för Mikaelskyrkan. Hållplatsen tillhör UL:s stomlinjestråk och är en av de mest frekvent använda i staden då både stadsoch regionbussar trafikerar hållplatsen. Planförslaget innebär att busshållplatsens väderskydd behöver flyttas längre åt nordväst längs Kungsgatan. GATA Lokaltrafik Del av Skolgatan ingår i detaljplanen. Gatuområdet breddas för att ge mer utrymme för gång och cykel och en vändplats för större fordon för kvarteret Bredablick. Planen reglerar även så att gatumark i hörnet Skolgatan-Kungsgatan övergår till kvartersmark, se avsnittet bebyggelse. 18 (38)

23 Parkering, angöring, utfart Parkering för bilar kan anordnas dels i garage under de norra bostadshusen och dels i carport längs med järnvägen. Angöring med bil till parkering i garage under bostadshusen sker från Råbyvägen. Angöring till carport sker från Skolgatan och en infartsväg längs med järnvägen leder till en vändplats för större fordon. Planförslaget tillåter inte utfart mot Kungsgatan eftersom den är starkt trafikerad och ett viktigt kollektivtrafikstråk. Hämtning och lämning av barn till förskolan per bil kan ske via angöringsvägen längs järnvägen. Illustration över angöringsmöjligheter till området, Karavan landskapskapsarkitekter AB. Kommunens parkeringsnorm anger att det behövs 0,8 platser per lägenhet från 46 kvadratmeter och uppåt, samt 0,2 platser per lägenhet om högst 45 kvadratmeter. I projektet redovisas 37 platser ovan mark samt 50 platser under mark, sammanlagt 87 platser. Med parkering under mark i bostadshusen mot Råbyvägen samt parkering längs med järnvägen bör behovet kunna täckas utifrån lägenhetsfördelningen i projektet. Parkering för rörelsehindrade tillgodoses under mark mot Råbyvägen och längs järnvägen. Längs Skolgatan och korsningen med Kungsgatan kan angöring för rörelsehindrade ske. Körbar förbindelse får inte anordnas. Tvärstreck med pil markerar förbudets slut. Kungsgatan är starkt trafikerad vilket innebär att nya utfarter ska undvikas. 19 (38)

24 Byggnad får inte uppföras Planen ger utrymme för att en angöringsväg kan placeras i bakkant mot järnvägen. Detta gör att gårdarna kan hållas fria från biltrafik. Marken får endast bebyggas med komplementbyggnader i en våning Planen möjliggör uppförande av carport eller garage mot järnväg. Området kan även bebyggas med utrymmen för avfall och förråd för cyklar. Marken får endast byggas under med ett bjälklag. Planen gör det möjligt att utföra en källarvåning som har ett bredare husdjup än våningarna ovanför för att ge plats för ett effektivt garage. Källarvåningen kan breddas in mot gården. x Marken ska vara tillgänglig för allmännyttig gångtrafik. Bestämmelsen säkrar att allmänheten kan gå mellan Skolgatan och parken över kvartersmark samt röra sig under byggnaden i hörnet av torget. Gång- och cykelväg, cykelparkering Skolgatan breddas så att det blir mer plats för gång- och cykeltrafik. Utrymme för att vända med större fordon integreras med gång och cykelvägen. I hörnet Skolgatan-Kungsgatan ges även plats för ett mindre torg, i anslutning till centrumändamål. Kommunens parkeringsnorm för långtidsuppställning av cyklar anger 2,5 cyklar per lägenhet från 46 kvadratmeter och uppåt, samt 1 cykel per lägenhet om högst 45 kvadratmeter. För korttidsuppställning gäller 1 respektive 0,5 cykel per lägenhet. I projektet ingår både garagevåning för cykeluppställning och uppställning utomhus. GC-VÄG Gång- och cykelväg Gång- och cykelstråket längs med Skolgatan är en viktig del av cykelvägnätet. Det fortsätter under järnvägen och binder samman de västra och östra stadsdelarna. Karta som visar cykelvägar i området. 20 (38)

25 Foto från Skolgatan som visar gång- och cykelvägen under järnvägen. Till vänster: Illustration som visar hur Skolgatan och torget kan utformas, Karavan landskapskapsarkitekter AB. Till höger: Utdrag ur plankartan över Skolgatan och torget. 21 (38)

26 TORG Torg, Parkering för motorfordon får inte finnas. Torget kan användas för plantering och sittplatser samt uteserveringar. Bilparkering tillåts inte men cykelparkering är möjligt. Avsikten med platsbildningen är framförallt att öppna upp mot hörnet så att de som rör sig längs Kungsgatan från söder kan blicka in mot parken. Trädplanteringen i och kring torget bjuder in till parken. Torget ligger i anslutning till x-område under byggnaden i hörnet vilket ger ett utökat utrymme. Hälsa och säkerhet Förutsättningar Planområdet ligger intill järnvägen, Kungsgatan och Råbyvägen vars trafik ger upphov till buller. Trafikberäkningar med prognos för år 2020 visar på trafikrörelser/årsmedeldygn utmed Kungsgatan. För Råbyvägen visas trafikrörelser/årsmedeldygn. Trafikmängder och hastighet på järnvägen med prognos för år 2020 har erhållits från Trafikverket. Förändringar Den nya bebyggelsen omsluter parken med bostadshus mot Kungsgatan, Skolgatan, Råbyvägen och järnvägen. Gården avskärmas från dessa gator genom att bebyggelsen utgör en bullerskärm. De öppningar som kommer att lämnas runtom kyrkan och utmed Kungsgatan för att värna om kulturmiljön släpper dock in en hel del buller. En trafikbullerutredning har tagits fram för att undersöka hur bostäder, förskola och utemiljö berörs av trafikbuller. Utredningen visar att bullernivåerna överskrider rekommenderade riktvärden (55 dba dygnsekvivalent nivå) för den nya bebyggelsen inom planområdet. Utmed Kungsgatan är högsta beräknade bullernivå (våning 1-6) över 70 dba ekvivalent nivå, och över 85 dba max nivå, i fasad mot gatan två meter över mark. Mot Råbyvägen är högsta beräknade bullernivå (våning 1-6) mellan 65 och 70 dba ekvivalent nivå och över 85 dba max nivå. Utmed Skolgatan är högsta beräknade bullernivå (våning 1-5) mellan 60 och 65 dba ekvivalent nivå och mellan 80 och 85 dba max nivå. Mot järnvägen är högsta beräknade bullernivå (våning 1-5) mellan 65 och 70 dba ekvivalent nivå och över 85 dba max nivå. 22 (38)

27 Redovisning av bullerprognoser, ekvivalent ljudnivå två meter över mark. Källa: Trafikbullerutredning Ramböll. Redovisning av bullerprognoser, maximal ljudnivå två meter över mark. Källa: Trafikbullerutredning Ramböll. 23 (38)

28 Ekvivalentnivå från väg- och tågtrafik, vy från Kungsgatan och Skolgatan. Källa: Trafikbullerutredning Ramböll. Ekvivalentnivå från väg- och tågtrafik, vy från järnvägen och Råbyvägen. Källa: Trafikbullerutredning Ramböll. Planförslaget innebär att avsteg från riktvärden för trafikbuller enligt Boverkets riktlinjer måste tillämpas för den nya bebyggelsen. Motivet till avsteg från riksdagens bullerriktvärden är att området ligger mycket centralt i Uppsala och har bebyggelse av stadskaraktär med ordnad kvarterstruktur. Det är också väl försörjt med kollektivtrafik och ligger i ett viktigt stomlinjestråk med både stads- och regionbussar. Utformningen av planförslaget har till stor del styrts av hänsyn till kulturmiljön vilket har medfört stora öppningar mot bullerkällor i anslutning till kyrkan. Enligt bullerutredningen är det möjligt att nå värden under 55 dba ekvivalent nivå vid fasader mot gården på i stort sett alla lägenheter och för ett 24 (38)

29 mindre antal även under 50 dba ekvivalent nivå. Detta förutsätter att gavlarna utformas med en klack som skärmar av bullret från omgivningen, se illustration nedan. Ytterligare dämpning kan uppnås med delvis avskärmning eller inglasning och ljudabsorbenter under balkonger. Det är dock viktigt att dessa åtgärder gestaltas med hög arkitektonisk kvalitet, se avsnittet bebyggelse. Enligt Boverkets allmänna råd bör det accepteras upp till 55 dba vid fasad där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dba utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida. Störningarna från trafikbuller på utsidan av kvarteret bör kunna kompenseras med den gröna och från trafikbuller avskilda innergården och närheten till parken. Bullerskärmar mot järnvägen och Kungsgatan förbättrar ljudmiljön i marknivå och planförslaget reglerar att parkering inte får finnas på gården, se avsnitt Trafik. All angöring sker på kvarterets utsida för att undvika störningar på gården. Enligt Boverkets allmänna råd är huvudregeln för maximal ljudnivå inomhus nattetid 45 dba. Denna nivå får överskridas högst 5 gånger per natt. Målet för trafikbullernivå inomhus kan uppnås med lämpligt val av fönster, fasad och uteluftsdon. Krav på ljudmiljön för bostäder inom planområdet (enligt rekommenderade riktvärden) regleras med planbestämmelser. Bullernivåer inomhus regleras genom BBR i bygglovsskedet. v 6 För bostäder inom planområdet där bullernivåer på den bullerutsatta sidan överstiger 55 dba ekvivalent nivå ska nya byggnader utformas så att minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet vänder sig in mot gården. Ljudnivån på fasader mot gården ska understiga 55 dba ekvivalent nivå. Varje bostad ska ha tillgång till en gemensam uteplats på gården. Detta innebär att nya lägenheter mot Kungsgatan, Råbyvägen, stora delar av Skolgatan samt järnvägen måste vara genomgående för att uppfylla kraven. De ska också vara orienterade och utformade på ett sådant sätt att de vänder sig in mot gården. Planförslaget utgår från att alla bostäder har tillgång till en gemensam uteplats på gården vilket förtydligas med bestämmelsen. Illustration som visar hur fasaden mot gården kan utformas med en gavel som kragar ut och med skärmar vid balkongerna (A-sidan Arkitektkontor AB). 25 (38)

30 Bullerskärmar För att minska ljudnivån i parken och mot bostäderna ska bullerskärmar uppföras. m 1 En bullerskärm utmed järnvägen ska anordnas till en höjd av 2,2 meter över rälsöverkant. Denna kan kombineras med garage/carport. m 2 Bullerskärm i gränsen mellan Kungsgatan och parken ska anordnas till en höjd av 2 meter. Skärmen ska utformas med hög arkitektonisk kvalitet och delvis vara genomsiktlig. Mitt för kyrkan ska det vara en öppning på minst 10 meter. Motivet till att bullerskärmen ska utformas med en hög arkitektonisk kvalitet är planområdets centrala läge i staden och platsens karaktär. Öppningens bredd mot Kungsgatan framför kyrkan ska utformas i relation till kyrkans entrésida. Bullerskärmen kan utföras som en mur med en glasad överdel. Denna bullerskärm ska placeras inom parkmark och kan dras in från gatan så att det blir utrymme för väderskydd vid busshållplats och cykelställ mot gatan. m 3 I portik ska en öppningsbar bullerskärm anordnas till en höjd av 2 meter. Skärmen ska vara genomsiktlig. Illustration som visar placering av bullerskärmar. Detalj över öppningen mot Kungsgatan. (Illustration: Karavan landskapsarkitekter AB) Illustration som visar placering av bullerskärmar och dess effekter. Detalj över öppningen mot Kungsgatan och en 2 meter hög bullerskärm. (Källa: Trafikbullerutredning Ramböll) 26 (38)

31 Buller inom park/bostadsgård/förskolegård I dagsläget är parken utsatt för höga bullernivåer och den nya bebyggelsen innebär att ljudmiljön förbättras. Enligt buller utredningen kommer större delen av parken att ligga mellan dba ekvivalent ljudnivå och mellan dba maximal ljudnivå. Närmast öppningen mot Kungsgatan och vid kyrkan ligger bullernivåerna högre. Bostadsgården ligger huvudsakligen under 55 dba ekvivalent ljudnivå och under 70 dba maximal ljudnivå. En mindre del av norra bostadsgården ligger under 50 dba ekvivalent ljudnivå. Enligt Boverkets allmänna råd är rekommenderade bullernivåer (vid avstegsfall över 65 dba) för uteplatser i nära anslutning till bostaden högst 50 dba ekvivalent ljudnivå och 70 dba maximal ljudnivå. Det är möjligt att anlägga en gemensam uteplats på den ljuddämpade delen men planförslaget ger även utrymme för fler uteplatser i olika väderstreck. Rekommenderade bullernivåer för skolgårdar är enligt översiktsplanen 55 dba ekvivalent nivå och 70 dba maximal ljudnivå. Bullernivåerna på den föreslagna förskolegården ligger under 55 dba ekvivalent ljudnivå och under 70 dba maximal ljudnivå på hela gården. Vibrationer Närheten till järnvägen kan innebära vibrationer i närliggande byggnader. Vibrationerna i marken får inte överstiga en vibrationshastighet på högst 0,4 mm/s. Detta enligt riktvärden uppsatta av Trafikverket och Naturvårdsverket. Särskilda vibrationsdämpande åtgärder kan därför komma att krävas vid grundläggning. b Bostäder ska utformas så att vibrationer inte överstiger 0,4 mm/s. För hela planområdet gäller att ny bostadsbebyggelse skall utföras så att riktvärdet 0,4 mm/s (RMSvärde inom frekvensområdet 1-80 Hz) avseende vibrationer från järnvägstrafik inte överskrids. Luftkvalitet och luftföroreningar Planområdet ligger utmed Kungsgatan som är belastad med trafik som resulterar i luftföroreningar. En luftkvalitetsutredning har därför gjorts där hänsyn även har tagits till planerad nybyggnation av bostäder väster om Kungsgatan, i kvarteret Ambulansen. Utredningen visar att den nya bebyggelsen medför försämrad utvädring av luftföroreningar i Kungsgatans och Råbyvägens gaturum vilket ger högre luftföroreningshalter år 2015 och 2020 jämfört med I spridningsberäkningen för kvarteret Ambulansen, där även planerad bebyggelse på Mikaelsplan ingick, gjordes en revidering som behandlade prognosen för år 2020 med en högre andel tung trafik. Beräknade halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2) för scenariot år 2015 och 2020 visar dock att miljökvalitetsnormen klaras vid planerade bostäder och i områden där människor förväntas vistas. Enligt en bedömning från Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund är det ingen risk för överskridande av norm, oavsett den högre andelen tung trafik i trafikbullerutredningen. Solinstrålning Solstudien visar att förskolegården och parken kommer att ha god solinstrålning under större delen av året. Den norra bostadsgården får god tillgång till sol under förmiddagar och mitt på dagen under hela året. Vissa lägen på den södra bostadsgården kommer dock att bli mörka under vår- och höstdagjämning. Under eftermiddagarna vid vår- och höstdagjämning blir större delen av parken och gården mörk, samt att bebyggelsen väster om Kungsgatan ger mycket skugga över parken och den planerade bebyggelsen på Mikaelsplan. Det nya torget kommer att ha god solinstrålning i stort sett under hela året. Solstudien visar också att den planerade bebyggelsen har låg påverkan på befintlig bebyggelse. Bilderna på följande sida visar skuggning vid olika tider på dygnet under vår- och höstdagjämning samt midsommar. Illustrationer: A-sidan Arkitektkontor AB. 27 (38)

32 Vår- och höstdagjämning klockan Vår- och höstdagjämning klockan Vår- och höstdagjämning klockan (38)

33 Midsommar klockan Midsommar klockan Midsommar klockan (38)

34 Skyddsavstånd urspårning Planområdet gränsar i öst mot järnvägsområde för Dalabanan och Ostkustbanan som trafikeras av både godståg och persontåg. I järnvägens närområde behövs i regel särskilda åtgärder för att få en god bostadsmiljö. Trafikverket anser generellt att 30 meter närmast järnvägen bör lämnas bebyggelsefritt för att klara risker med urspårning och olyckor med farligt gods. Planen har utformats enligt Trafikverkets rekommendationer ovan, detta för att minska risken för att människor och byggnader tar skada vid eventuell urspårning. I planförslaget ligger närmaste bostadsfasad cirka 30 meter från spåren. Den befintliga kyrkan ligger cirka 25 meter från spåren. Verksamhet som inte är störningskänslig och där människor endast vistas tillfälligt, till exempel parkering, garage och förråd, kan tillåtas inom 30 meter från järnvägen. Översvämningsrisk Planområdet ligger inom område med stor sannolikhet för översvämning under 100-årsflödet. Länsstyrelsens kartering för översvämning av Fyrisån visar att nivån för 100-årsflöden uppnår 1-1,5 meter inom det aktuella området. Under denna nivå får inga nya bostäder uppföras. Gatunivån inom den del av planområdet där bebyggelse tillåts, ligger idag på +3 meter vid Råbyvägen till +7,9 meter längre in på kvarteret. En planbestämmelse säkerställer att inga bostäder placeras under +8,4 meter. Detta överensstämmer med kvarteret Ambulansen väster om Kungsgatan mittemot Mikaelsplan. Elinstallationer eller andra viktiga anläggningar för husets drift som kan ta skada av översvämningar ska förläggas över denna nivå, alternativt kan de placeras i vattensäkert utrymme. b Lägsta höjd för färdigt golv i bostäder är +8,4 meter över nollplanet. Elanläggningar som kan ta skada vid översvämning ska förläggas på minst +8,4 meter över nollplanet eller i vattensäkert rum. Det är möjligt att utforma de tillkommande byggnaderna med entréer från två håll, vilket också bidrar till att underlätta räddningsarbetet. Vid en översvämningssituation förväntas vattnet att stiga successivt vilket ger boende, förskola och räddningstjänst möjligheter att i tid vidta säkerhetsåtgärder. Vattenskyddsområde Området ligger inom yttre vattenskyddsområde. Gällande vattenskyddsföreskrifter ska beaktas. Dispens skall sökas hos Länsstyrelsen för markarbeten djupare än en meter ovan högsta grundvattennivå. Markföroreningar Inga dokumenterade markföroreningar finns inom planområdet. Radon Ingen radonundersökning är utförd men eftersom marklagren i huvudsak består av lera så förväntas inga onormala radonförhållanden i området. Radonförekomsten ska undersökas i varje delområde innan byggnadsarbeten får påbörjas. Mark och geoteknik Förutsättningar Området består av postglacial lera. Tvärs genom området i öst/västlig riktning går den kulverterade Svarta Bäcken. Förändringar Vid byggnation måste hänsyn tas till den kulverterade bäcken då den sannolikt är vibrations- och rörelsekänslig. 30 (38)

35 Teknisk försörjning VA, vatten och avlopp Planområdet ingår i verksamhetsområdet för den allmänna VA-anläggningen. I Kungsgatan och Skolgatan går vattenledningar som inte påverkas av planens genomförande. Idag går en dagvattenledning, den kulverterade Svarta Bäcken, mellan järnvägen och Kungsgatan, genom områdets mitt. Denna behålls i befintligt läge och ska hållas tillgänglig. Ett u-område läggs därför till mellan parkmarken och järnvägen. u Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. Dagvatten Planområdet tillhör huvudavrinningsområde inom Fyrisån. En dagvattenutredning har genomförts för att se att en hållbar dagvattenhantering går att uppnå efter exploatering. Exploateringen medför ett ökat dagvattenflöde från området och fördröjning måste ske innan utsläpp i befintlig dagvattenkulvert. Genom fördröjning kan flödestoppen samt belastningen på det kommunala ledningssystemet minskas. Fördröjningen innebär även en viss rening av dagvattnet som sedan leds vidare till Fyrisån. Takytorna avvattnas med stuprör med utkastare för vidare ytavrinning och dagvatten från parken avleds med hjälp av höjdsättningen mot lågpunkter där dagvattenbrunnar är placerade. Dagvattnet leds från dagvattenbrunnarna till två stycken fördröjningsmagasin inom kvartersmark, ett på vardera sidan om dagvattenkulverten, innan det går ut i det kommunala ledningsnätet. Fördröjningen innebär även en viss rening av dagvattnet. n En fördröjningsvolym på minst 70 m 3 totalt inom de 3 områdena ska säkerställas. Planbestämmelsen styr att dagvattnet från tillkommande tak och hårdgjorda ytor ska fördröjas inom kvartersmark i dagvattenmagasin med en total fördröjningsvolym på minst 70 m 3. Magasinen kan placeras under hårdgjorda ytor mot järnvägen eller på gårdarna. Detta inkluderar en klimatkompensering för dimensionerande regn. På parkmark sker även en öppen dagvattenhantering där fördröjning och viss infiltration främjas med hjälp av långa rinntider över grus och gräsytor. Magasinen bör utformas som kassett- eller rörmagasin för att uppnå effektiv magasinering av dagvattnet. Illustrationer av fördröjningsmagasin för dagvatten. Kassettmagasin till vänster, rörmagasin till höger. Avfall Renhållningsfordon ska kunna angöra från de allmänna gatorna utan backningsrörelser och inom ramarna för arbetsmiljöverkets föreskrifter. Planen ger utrymme för detta genom att hämtningsställen placeras utmed angöringsväg mot järnvägen samt på Skolgatan. Utrymmen för avfall kan förläggas i bostadshusens bottenvåning samt i separat byggnad mot järnvägen. Vändplanerna ska vara dimensionerade för renhållningsfordon. 31 (38)

36 El Elledningar finns i Kungsgatan. Uppsala kommun har ledningar till gatubelysning inom området. En ny transformatorstation kan komma att behövas för att försörja området med el. Ett område för detta läggs därför till utmed spårets södra del, nära gång- och cykeltunneln. I denna del av planområdet är påverkan av 100-årsflödet mindre. Det horisontella avståndet mellan nätstation och brännbar byggnadsdel får uppgå till högst 5 meter enligt gällande starkströmföreskrifter. E Tekniska anläggningar, transformatorstation, i högst en våning. Värme Fjärrvärmeledningar finns inom planområde och den nya bebyggelsen kan anslutas till dessa. Dessa ledningar kommer i och med planens genomförande att behöva flyttas. Tele och bredband Ledningar för tele och bredband finns inom området. Den nya bebyggelsen kan anslutas till dessa. PLANENS GENOMFÖRANDE Organisatoriska åtgärder Ansvarsfördelning Byggherren kommer att ansvara för utbyggnaden av kvartersmark enligt planen i området. Uppsala kommun ansvarar för utbyggnad av allmän plats. Byggherren ansvarar för att söka tillstånd enligt kulturminneslagen för förändringar av kyrkan och kyrkotomten. Länsstyrelsen betraktar hela parken som kyrkotomt. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats inom området. Köpeavtal för exploatering Ett köpeavtal skall upprättas mellan Uppsala kommun och byggherren i samband med detaljplanens antagande. I köpeavtalet regleras bl. a marköverlåtelse och fastighetsrättsliga åtgärder, upplåtelseform, genomförande av exploatering, överlåtelse av avtalet och avtalets giltighet. Överlåtelseavtal eller motsvarande ska träffas mellan Uppsala kyrkliga samfällighet och byggherren angående Svartbäcken 55:1. Markanvisning Dåvarande fastighetsnämnden, beslutade i december 2006 att ställa sig positiv till en framställning från Uppsalahem om att få förvärva marken. Kommunstyrelsens mark- och exploateringsutskott beslutade om ett markanvisningsavtal i december I markanvisningsavtalet regleras markanvisningsavgift samt målsättningar. Tekniska åtgärder Utredningar inför bygglovprövning Byggherren bekostar de utredningar som är nödvändiga för bygglovprövningen. 32 (38)

37 Buller En bullerutredning har genomförts som underlag till planen. Markföroreningar Det finns inga dokumenterade markföroreningar i området. Byggskedet En riskanalys som omfattar besiktning av grannfastigheterna bör göras innan byggstart. Den bekostas av byggherren. Om riskanalysen påvisar risk för vibrationsstörningar ligger det i byggherrens eget intresse att vidta åtgärder mot byggrelaterade skador. Översvämningar Planområdet ligger inom område definierat som mark med stor sannolikhet för översvämning under 100-årsflödet. En planbestämmelse om lägsta golvhöjd säkerställer att inga bostäder placeras under +8,4 meter. Elanläggningar som kan ta skada av översvämningar ska förläggas över översvämningsnivån eller i vattensäkert rum. Arkeologi Markägaren bekostar de arkeologiska utredningar som är nödvändiga. Ledningar Inom området finns ett flertal ledningar. Ledningsrätter ska upplåtas av byggherren till alla ledningsflyttar som krävs för genomförandet av planen. Berörda ledningsägare inom planområdet: Uppsala vatten har VA- och dagvattenledningar inom området. I Kungsgatan och Skolgatan går vattenledningar som inte påverkas av planens genomförande. En dagvattenledning, den kulverterade Svarta bäcken, går mellan järnvägen och Kungsgatan, genom områdets mitt. Denna behålls i befintligt läge och ska hållas tillgänglig. Vattenfall har elledningar i Kungsgatan. Uppsala kommun har ledningar till gatubelysning inom området. Vattenfall har fjärrvärmeledningar inom planområdet. Dessa ledningar kommer i och med planens genomförande att behöva flyttas. Skanova, Borderlight och IP-Only har ledningar för tele och bredband inom området. Det kan finnas ytterligare, av kontoret för samhällsutveckling okända, ledningar som berörs av detaljplanen. Det åligger byggherren att undersöka om ytterligare ledningar finns. Byggherren skall kontakta de berörda ledningsägarna i god tid. Utsättning av befintliga kablar skall begäras innan arbetena sätts igång. Befintliga anläggningar måste hållas tillgängliga för berörda ledningsägare under byggtiden. Masshantering Bortschaktade massor ska transporteras till och omhändertas av godkänd deponi. Dagvatten Planområdet tillhör huvudavrinningsområde inom Fyrisån. Dagvattnet ska fördröjas i fördröjningsmagasin inom kvartersmark innan det går ut i det kommunala ledningsnätet. Byggherren ansvarar för anläggning, drift och underhåll av fördröjningsmagasinen. 33 (38)

38 Ekonomiska åtgärder Planekonomi Planen bedöms vara ekonomiskt genomförbar. Fastighetsrättsliga åtgärder Fastighetsbildning, gemensamhetanläggning med mera Detaljplanen utgör underlag för de fastighetsrättsliga åtgärder, som är en förutsättning för planens genomförande. Från Svartbäcken 46:7 överförs exploateringsområdet för skola och bostäder till Svartbäcken 55:1. Från Svartbäcken 55:1 överförs blivande parkmark till Svartbäcken 46:7. X-områden bildas under portiken mot Skolgatan i syfte att säkra allmänhetens åtkomst till parken samt under byggnaden i hörnet Skolgatan/Kungsgatan som en utvidgning av torget. X-området ska hållas tillgängligt för allmänheten under alla tider på dygnet, alla dagar. För fastigheten Svartbäcken 46:7 gäller ett antal servitut. Relevansen av dessa för de ombildade fastigheterna bör utredas. Ett nytt servitut kan bildas på Skolgatan för att möjliggöra fördröjning av dagvatten. Ledningar Kostnaderna för flytt av ledningar och uppförande av transformatorstation regleras av separat avtal mellan fastighetsägare och ledningsägare. 34 (38)

39 Konsekvenser för fastigheter inom planområdet Ett genomförande av detaljplanen innebär att det från Svartbäcken 46:7 överförs 7705 m 2 mark för bostäder och 280 kvm m 2 för skola, kyrka och samlingslokaler, totalt 7985 m 2. Från Svartbäcken 46:7 överförs 1140 m 2 till park, 85 m 2 till torg och 160 m 2 till gata, totalt 1385 m 2. Fastigheten Dragarbrunn 32:1 kvarstår som område för gång- och cykelväg. Planen berör även fastigheten Dragarbrunn 5:5 i hörnet Kungsgatan/Skolgatan. Området är idag planlagt som gata men planläggs nu som kvartersmark, vilket överensstämmer med rådande förhållanden. Karta som visar ändrad fastighetsindelning och användning enligt planförslaget. PLANENS KONSEKVENSER Nollalternativ Ett nollalternativ innebär att gällande plan styr användningen av marken. Parken fortsätter att vara en park med betydande bullerstörningar och Mikaelskyrkan och befintligt församlingshem är kvar. Den gällande planen ger möjlighet till användning för allmänt ändamål vilket omfattar bland annat förskola men ger inga utbyggnadsmöjligheter. Ett nollalternativ innebär att det inte kan byggas cirka 180 bostäder i ett centralt läge. 35 (38)