Svenska II, inriktning 4-6, 22,5 högskolepoäng Swedish II, with a Specialisation in Compulsory School Grades 4-6 Teaching, 22.

Transkript

1 1(7) Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Svenska II, inriktning 4-6, 22,5 högskolepoäng Swedish II, with a Specialisation in Compulsory School Grades 4-6 Teaching, 22.5 Credits Kurskod: SV003A Utbildningsområde: Undervisningsområdet Verksamhetsförlagd utbildning Huvudområde: Svenska språket Högskolepoäng: 22,5 Ämnesgrupp (SCB): Svenska/Nordiska Språk Utbildningsnivå: Avancerad nivå Fördjupning: AXX Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2018 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på avancerad nivå Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. (1 kap. 9 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs visa - kunskap om barn- och ungdomslitteraturens historia och dess betydelse i samband med olika ideologier och uppfostringsideal, - kunskap om olika genrer och deras karaktärsdrag, - kännedom om ett antal äldre och nyare litterära verk med relevans för de åldersgrupper man ska arbeta med, - kunskap om några typiska skillnader mellan en litterär berättelse och en filmadaption av samma verk, - grundläggande kunskaper om processinriktat skrivande, - grundläggande kunskaper om genreorienterat skrivande, - kännedom om hur lärande på ett andraspråk går till, - kännedom om förutsättningar för lärande i flerspråkiga miljöer med fokus på skola och undervisning, - förståelse för det didaktiska värdet av olika former av gemensam bearbetning av litterära verk, - fördjupad förståelse för pedagogens uppdrag i skolans mellanår (åk 4-6), och - kunskap om hur de ämnesdidaktiska perspektiven inom svenskämnet får betydelse för den praktiska verksamheten och undervisningens konkreta resultat. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande kunna - bidra till att utveckla elevernas läsning med hjälp av olika konkreta strategier, - ta ställning till hur bedömning av läsförståelse kan integreras i det vardagliga arbetet med skönlitteratur, - använda olika verktyg för att främja skriftspråksutveckling hos flerspråkiga elever,

2 2(7) - använda olika verktyg för att främja talspråksutveckling hos flerspråkiga elever, - visa förmåga att främja och bedöma språkutveckling hos flerspråkiga elever, - visa förmåga att främja och bedöma kunskapsutveckling hos flerspråkiga elever, - med allt högre grad av självständighet planera, leda och utvärdera undervisning och lärande, och - reflektera kring, beskriva och problematisera den pedagogiska verksamhet man är en del av. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs visar den studerande förmågan att - ta ställning till på vilka olika sätt skönlitteratur kan underlätta kulturmöten, personlig utveckling och en vidgning av elevernas referensramar, - inse läsningens fundamentala betydelse för en fortsatt utveckling av ett mångkulturellt, demokratiskt samhälle, - förstå vikten av att behärska ett ämnesinnehåll för att kunna göra relevanta ämnesdidaktiska överväganden, - bedöma barns språk- och kunskapsutveckling med utgångspunkt i flerspråkighet, - reflektera över barns språk- och kunskapsutveckling i ett mångkulturellt samhälle, - värdera tal- och skriftspråksutvecklande arbetssätt i relation till individernas flerspråkighet samt förutsättningar till lärande i det mångkulturella samhället med fokus på skola och undervisning, - motivera och vid behov ompröva de didaktiska val man gör i olika undervisningssituationer, - förstå värdet av ett professionellt förhållningssätt i möten med andra människor i olika situationer med relevans för professionen, - problematisera sin egen roll i den helhet en pedagogisk situation utgörs av, och - inta ett professionellt och empatiskt förhållningssätt gentemot elever och personal. Kursens huvudsakliga innehåll Delkurs 1 Barn- och ungdomslitteratur, 7,5 högskolepoäng Delkursen ger en översikt över barnlitteraturens historiska rötter och kopplingar till olika tidsepoker och uppfostringsideal. Äldre böckers litterära och ideologiska ideal kontrasteras mot senare tiders och stort utrymme ges också åt samtida litteratur. Genrer som bilderböcker, lyrik, dramatik, realistiska vardagsberättelser, saga och fantasy studeras och sätts in i didaktiska sammanhang. Strategier och praktiska redskap för arbetet med barn i de aktuella åldersgrupperna diskuteras och genusfrågor i litteraturen uppmärksammas. Jämförelser görs även med filmmediets sätt att gestalta. Läsningens möjligheter till inblickar i andra kulturer och förhållanden betonas särskilt, utifrån tanken att en av skönlitteraturens viktigaste uppgifter är att vidga de egna referensramarna. Delkurs 2 Barns språklärande i ett mångkulturellt samhälle, 7,5 högskolepoäng Delkursen greppar över barns språkutveckling i och utanför skolan. Frågor om mångkultur och flerspråkighet får en framträdande plats, så att skillnader i språksyn, berättar- och inlärningstekniker belyses och diskuteras. Skrivande och skrivpedagogik med fokus på flerspråkiga elever tas upp. Användning av responsgrupper och andra verktyg för att utveckla elevers skrivande och texter övas, jämförs och diskuteras. Delkurs 3 Verksamhetsförlagd utbildning 4, 7,5 högskolepoäng Med utgångspunkt i såväl styrdokument som teoretisk litteratur studeras hur ämneskunskaper och ämnesdidaktiska färdigheter kan användas i den praktiska verksamheten. Delkursen fokuserar på att ytterligare stärka studenternas förmåga att planera, genomföra och utvärdera egen undervisning. Hur lärarkompetensen kan utvecklas genom en alltmer kvalificerad förmåga till ämnesdidaktisk reflektion och självinsikt betonas särskilt. De skiftande arbetsuppgifter som läraryrket rymmer belyses genom att studenterna även deltar i annan verksamhet än undervisningen. Delkursernas ordning kan komma att ändras. Studieformer Undervisning kan ske genom föreläsningar, lektioner, seminarier och VFU-övningar. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

3 3(7) Examinationsformer Barn- och ungdomslitteratur, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0101) Skriftliga inlämningsuppgifter. (Delkurs 1) Barns språklärande i ett mångkulturellt samhälle I, 3,5 högskolepoäng. (Provkod: 0201) Muntlig redovisning och obligatoriska undervisningsmoment. (Delkurs 2) Barns språklärande i ett mångkulturellt samhälle II, 4 högskolepoäng. (Provkod: 0202) Salstentamen. (Delkurs 2) Verksamhetsförlagd utbildning 4, I, 5 högskolepoäng. (Provkod: 0301) Fullgjord VFU. (Delkurs 3) Verksamhetsförlagd utbildning 4, II, 2,5 högskolepoäng. (Provkod: 0302) En skriftlig inlämningsuppgift. (Delkurs 3) Verksamhetsförlagd utbildning 4, III (Provkod: 0303) Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier. (Delkurs 3) Tid för examination Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den. Komplettering för godkänt betyg Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom två veckor efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande. Frånvaro vid obligatoriska moment Vid eventuell frånvaro från obligatoriska moment gäller universitetets regler för omexamination. I det fall det finns särskilda skäl att göra undantag från tidsintervallet beslutar examinator när det obligatoriska momentet ska genomföras. Examinator kan dock besluta att ersättningsuppgift ska ges. Frånvaro vid verksamhetsförlagd utbildning Vid eventuell frånvaro från den verksamhetsförlagda utbildningen ska den studerande i samråd med VFU-lärare/arbetslag komplettera den inom kursens ram. Begränsning av antal provtillfällen För verksamhetsförlagd utbildning inom lärarprogrammen har den studerande rätt till endast en förnyad prövning (Dnr CF /2006, Dnr CF /2006). Vid ej godkänd VFU skall handläggningen av studentens rätt till förnyad VFU handläggas i enlighet med Samverkansdokumentet bilaga 5. Begränsning av antalet tillfällen för verksamhetsförlagd utbildning. Riktlinjer för stödåtgärder. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut , dnr CF /2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Barn- och ungdomslitteratur Barns språklärande i ett mångkulturellt samhälle I Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G). Barns språklärande i ett mångkulturellt samhälle II

4 4(7) Verksamhetsförlagd utbildning 4, I Verksamhetsförlagd utbildning 4, II Verksamhetsförlagd utbildning 4, III När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Betyg på hel kurs För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 14 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Utbildningsvetenskaplig kärna II, inriktning 4-6, 30 högskolepoäng och Utbildningsvetenskaplig kärna III, inriktning 4-6, 15 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övriga föreskrifter Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Innan påbörjad VFU ska utdrag ur belastningsregistret överlämnas till rektor eller motsvarande vid den skola där den studerande har sin VFU-placering. Örebro universitet har tecknat avtal om samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med skolhuvudmän i regionen (Dnr CF /2010 ). Avtalen innebär att VFU skall göras inom skolhuvudmännens ansvarsområde. Den studerande anmäler önskemål om VFU-placering i skolområde/arbetslag genom Lärarutbildningsverktyget (LUV), som nås via Örebro universitet beslutar om slutlig VFU-placering utifrån anmälda önskemål. Beslutet kan avvika från önskemålen. Den studerande, som är antagen på Grundlärarprogrammet, inriktning 4-6, skall anmäla önskemål inom skolår 4-6. Den verksamhetsförlagda utbildningen fullgörs inom ramen för en arbetsvecka enligt lärares arbetstidsavtal. Utbildningsort Kursen är förlagd till Campus Örebro. Den verksamhetsförlagda utbildningen i kursen förläggs enligt ovanstående föreskrifter om verksamhetsförlagd utbildning. Övergångsbestämmelser Om kursen genomgår sådana förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas möjlighet till särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Om det blir aktuellt kommer institutionen att informera berörda studenter.

5 5(7) Kurslitteratur och övriga läromedel Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Andersson, Maria & Druker, Elina, red. (2008) Barnlitteraturanalyser, (valda delar) Andersson, Pär-Yngve (2015) "Världen är alltid större än mina tankar: diktläsning, litterär förståelse och känslomässig inlevelse utifrån ett skolperspektiv" i: Jönsson, Maria & Öhman, Anders (red.): Litteratur och läsning: litteraturdidaktikens nya möjligheter. Auraldsson, Kerstin m.fl. (2013) Börja berätta: Om sagor och berättande samt sagotips i olika genrer Lund: BTJ förlag Hallberg, Kristin, red. (1998) Läs mig - sluka mig: En bok om barnböcker Stockholm: Natur och Kultur, (valda delar), (kompendium) Helander, Karin (2003) Barndramatik och barndomsdiskurser Kåreland, Lena (2015) Skönlitteratur för barn och unga: historik, genrer, termer, analyser Kåreland, Lena, red. (2005) Modig och stark - eller ligga lågt: Skönlitteratur och genus i skola och förskola Stockholm: Natur och Kultur, (valda delar) Nordlinder, Eva (1991) Sekelskiftets svenska konstsaga och sagodiktaren Helena Nyblom Stockholm: Bonniers juniorförlag, (kompendium) Rhedin, Ulla (2001) Bilderboken: på väg mot en teori Stockholm: Alfabeta Skolverket (2013) PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap sammanfattning av rapport 398, Stensson, Britta (2006) Mellan raderna: Strategier för en tolkande läsundervisning Göteborg: Daidalos Söderblom, Harriette, red. (1991) Sagor att läsa och berätta: en antologi Stockholm: Litteraturfrämjandet, (valda delar) Wolf, Lars "Undervisning eller konst? Några nedslag i ABC-versernas historia" i: Tidskrift för litteraturvetenskap, 2003:4 (kompendium) Wolf, Lars (2004) Till dig en blå tussilago: Att läsa och skriva lyrik i skolan Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Garcia, Ofelia; Skutnabb-Kangas, Tove & Torres-Guzman, Maria E (2006) Imagining Multilingual Schools Languages in Education and Glocalization Clevedon: Multilingual Matters, elektronisk resurs: ebrary Academic Complete: Full Text), (valda delar)

6 6(7) Garme, Birgitta, red. (2002) Språk på väg: om elevers språk och skolans möjligheter Uppsala: Hallgren & Fallgren, (valda delar) Gibbons, Pauline (2006) Stärk språket, stärk lärandet Uppsala: Hallgren & Fallgren, (valda delar) Hyltenstam, Kenneth; Axelsson, Monica & Lindberg, Inger, red. (2012) Flerspråkighet: en forskningsöversikt Stockholm: Vetenskapsrådet, (laddas ned från vr.se: (valda delar) Håkansson, Gisela (1998) Språkinlärning hos barn Kuyumcu, Eija (2013) Genrebaserad undervisning som pedagogiskt utvecklingsarbete. I: Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan, artikel nummer 3/ Løkensgard Hoel, Torlaug (2001) Skriva och samtala. Lärande genom responsgrupper Delkurs 2: Referenslitteratur Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (2013) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Som obligatorisk läsning tillkommer följande litteratur: Delkurs 1: Skönlitteratur Louisa May Alcott: Unga kvinnor Elsa Beskow, ett par bilderböcker Katarina von Bredow: Du & jag Daniel Defoe: Robinson Crusoe (valfri bearbetning) Laura Fitinghoff: Barnen ifrån Frostmofjället Douglas Foley: Habib: meningen med livet Maria Gripe: Josefin Lennart Hellsing, valfri bilderbok med text Hergé, valfri Tintin-bok E. T. A. Hoffmann: Det främmande barnet (se Heinrich Hoffmann: Der Struwelpeter Astrid Lindgren: Alla vi barn i Bullerbyn Bröderna Lejonhjärta Pippi Långstrump Barbro Lindgren: Gröngölingen är på väg Patrik Lundberg: Gul utanpå Cilla Naumann: 62 dagar Katherine Paterson: Bron till Terabitia Irmelin Sandman Lilius: Bonadea Robert Louis Stevenson: Skattkammarön Katarina Taikon, valfri Katitzibok Annika Thor: En ö i havet Johanna Thydell: I taket lyser stjärnorna J.R.R. Tolkien: Bilbo Zacharias Topelius: Var god mot de fattiga Staffan Westerberg: Det blödande pepparkakshjärtat Ytterligare några dikter samt något prosaverk från de senaste årens utgivning tillkommer. Delkurs 2:

7 Ca 100 sidor kan tillkomma som obligatorisk litteratur. 7(7)