Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Hannebergs förskola

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2017 Hannebergs förskola

2 Information om planen Förskolans Likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling kommer att vara en del av vår lokala arbetsplan som finns tillgänglig för alla föräldrar på våra avdelningar samt på respektive förskolas hemsida. Vi informerar på föräldramöten om planens innehåll. Enligt lag skall ny plan upprättas varje år. Planen presenteras för föräldraråden. Likabehandlingsplanen/plan mot kränkandebehandling ingår i den första information vi ger våra vikarier. Under inskolningsperioden får nya föräldrar information om planen och hur vi använder oss av den i vårt dagliga arbete. Rättigheter och skyldigheter Lpfö 98/10 Förskolan skall ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individen och syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattning och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra skall stödjas. Den växanderörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. Lpfö 98/10 Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar I samarbete med hemmet skall barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Föräldrabalken 6 kap. 2 Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållande och skall se till att barnets behov blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling, och övriga omständigheter samt skall bevaka att barnet får tillfredställande försörjning och utbildning. I syfte att hindra att barnet orsakar skada för någon annan skall vårdnadshavaren vidare svara för att barnet står under uppsikt eller att andra lämpliga åtgärder vidtas. Ansvar Huvudmannen eller den huvudmannen utser, åläggs att vidta förebyggande åtgärder mot kränkningar och diskriminering. Varje förskola utformar årligen sin egen

3 likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling utefter en gemensam grundplan. Inledning Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela förskolans verksamhet och ska synliggöras i omsorg, utbildning, regler, rutiner och ett normkritiskt förhållningssätt. All personal i förskolan, barnen och vårdnadshavare ska involveras i likabehandlingsarbetet. I Skytteholms förskolor utgår likabehandlingsarbetet från skollagen, förskolans uppdrag och värdegrund och FN:s barnkonvention. Förskolans värdegrund bottnar i förskolans läroplan (Lpfö 2010). Vår vision och vårt övergripande mål är att vi ska skapa förutsättningar för att alla barn ska nå sin fulla potential. För att barnen ska nå sin fulla potential behöver barnen känna trivsel och trygghet i en lärande miljö där alla barn känner sig sedda och inkluderade. Systematiskt och målinriktat likabehandlingsarbete Vår vision visar vårt övergripande och långsiktiga mål för likabehandlingsarbetet. I vår likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling synliggörs hur vi arbetar systematiskt, långsiktigt, kontinuerligt och målinriktat. Vårt systematiska likabehandlingsarbete följer bestämda steg under året. Samma steg återkommer sedan nästa år. Vi har alltså en inarbetad struktur i likabehandlingsarbetet. Vår plan är ett levande och viktigt verktyg i vår vardag. Personal, vårdnadshavare och barn deltar i utformningen av planen och likabehandlingsarbetet i stort. Vi ser delaktighet också som ett sätt att aktivt främja lika rättigheter och förebygga kränkande behandling. Främja, förebygga och åtgärda Vårt likabehandlingsarbete är en kombination av främjande insatser, förebyggande och åtgärdande arbete i verksamheten. Vi sätter upp konkreta utvärderingsbara mål och insatser för att säkerställa en trygg och trivsam lärmiljö i vår förskola. Det är en skillnad mellan främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Här beskriver vi skillnaden: Främjande arbetet: handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Det främjande arbetet genomförs oavsett om det finns aktuella problem eller inte och riktar sig till alla barn. Förebyggande arbetet: handlar om att avvärja de risker för kränkande behandling som finns i verksamheten. Vårt förebyggande arbete utgår från konkreta problem som har synliggjorts vid kartläggningen av situationen i vår verksamhet. Åtgärdande arbetet: handlar om att upptäcka, utreda och eventuellt åtgärda när ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling. Vi har tydliga rutiner som beskriver

4 hur vi ska arbeta när personal i verksamheten får kännedom om att kränkande behandling har skett. Nuläge Personalen på förskolan är samtliga insatta i förskolornas likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. I löpande medarbetarsamtal försäkrar förskolechefen sig om insikt och kunskap kring planen. Under vt 16-vt17 kommer större krav på planering av metod samt kontinuerlig utvärdering ställas på respektive avdelning. Dokumentationen kommer att fördjupas kring det goda förebyggande arbetet i barngrupperna. Arbetsmetoder i uteleken skall utvärderas 1 ggr/termin, samt diskuteras vid varje terminsstart. Vid förra året framkom att följande platser som riskområden och som nu behöver förändras omgående. Riskplatser inomhus: Innersta rum på varje avdelning. Arbeta aktivt med att personalen även under barnens egen lek fördelar sig i olika rum inom avdelningen. Varje pedagog är extra observant vid byte av aktivitet. Riskplatser utomhus: Bakom och kring lekstugor och förråd. Viktigt att pedagoger fördelar sig över gårdarnas alla vrår. En pedagog har alltid ett cirkuleringsansvar när övriga är inbjudna i barnens lek. Detta är tydligt överenskommet mellan pedagogerna vem som är ansvarig för cirkulation vid varje utelek. När avdelningar är sammanslagna på eftermiddagen samlas man på stora gården. Tydlig cirkulation och översikt över gården och vara nära barnens lek. Kartläggning av barns upplevelser i våra lekmiljöer. Under mars månad 2016 görs en kartläggning av barns upplevelser av tryggheten i våra lekmiljöer som genomförs av pedagoger. Vi kommer att intervjua barn födda 2012 inom hela förskoleområdet. Resultatet kommer att redovisas både för all personal för vidare planering för åtgärder och för föräldrarna i förskolerådet. Kartläggning Vi använder diskrimineringsombudsmannens (DO) kartläggningsverktyg som kallas för husmodellen. Kartläggningen visar var och när det finns risk för kränkande behandling i vår verksamhet. Den kunskapen ligger sedan till grund för vårt främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Andra kartläggningsmetoder vi använder är: Planerade samtal Enkäter Hur använder vi vår lärmiljö? Trygghetsvandringar

5 Socialgemenskap Språkbruk Vem leker med vem? Förskolans arbetssätt, rutiner och regler Attityder och värderingar Trygghet och vuxennärvaro Regler Utflykter/aktiviteter Främjande arbete Förebyggande åtgärder Vi som pedagoger är viktiga förebilder. Vi synliggör varje enskilt barns positiva utveckling i det dagliga arbetet genom dokumentation och arbete med barnen. Allt arbete genomsyras av diskussioner och aktiviteter kring ledord som "tillit, respekt och ansvar", samt allas lika värde och rättigheter. Detta gör vi genom t.ex. litteratur, temaarbete, musik och skapande verksamhet. I våra pedagogiska samtal finns en möjlighet till att lyfta diskussioner kring personalens förhållningssätt i förhållande till lagstiftningen. Allt arbete i förskolan genomsyras av Skytteholmsområdets gemensamma värdegrund. Som pedagog måste man alltid ha "öppna ögon och öron" och ta alla konflikter på allvar genom att föra en dialog kring det inträffade med barnen. Det är all personals skyldighet att vara mycket tydlig i markeringar när det gäller kränkande ord och handlingar. Vi skall alla reagera direkt, tydligt och hörbart. En bra kommentar är: På den här förskolan skojar vi inte på det här sättet. Även om barnen säger att det är på skoj. Vi reagerar alltid aktivt på slag, sparkar, knuffar, fasthållning och utfrysning mm. Vi reagerar alltid aktivt på nedsättande kommentarer, svordomar, fula ord, suckar, miner, gester och förolämpningar. Vårt förhållningssätt innebär att påminna barn att alltid berätta för någon vuxen om barnet känner sig otryggt eller att någon annan är utsatt för något. Detta är inte att skvallra utan att hjälpa. När konflikter uppstår skall vi försöka förstå problemet och se vad som kan leda till just den konflikten. Alla inblandade skall ha samma möjlighet att göra sig hörd. Det finns aldrig en sanning utan det finns flera och vi måste aktivt lyssna på varandra. Alla har rätt till sin egen upplevelse. Genom detta tankesätt finner vi vägar till lösning och skapar positiva mönster Metoder för att undvikande av kränkning Vi visar stark tro på barnets möjligheter. Vi behandlar barn och varandra som vi själva vill bli behandlade. Vi pratar med varandra inte om varandra. Vi tror att alla barn har en stark drivkraft att göra gott. Vi uppmuntrar positivt beteende hos barnen. Vid problem reflekterar vi tillsammans och visar att det finns många lösningar på problemet. Vi lär barnen ta konsekvenser av det som händer.

6 Vi gör barnen delaktiga i verksamheten och problemlösningen. Vi upprättar gemensamma regler tillsammans med barnen. Dagliga observationer görs kring barnens välmående. Fördelning av roller och ansvar Individen Vi lägger stor vikt vid inskolningen. Det är då grunden till ett bra samarbete med föräldrar och barn läggs, handlingsplanen finns i lokala arbetsplanen. Vi visar barnen att det finns en kommunikation mellan föräldrar och pedagoger på förskolan. Individuella samtal där fokus ligger på egna tankar och känslor. Vi värnar om en god daglig kontakt för att bygga goda relationer med våra föräldrar. Gruppnivå: Alla skall medvetet arbeta för den goda gruppen. Den första tiden på terminen arbetar vi intensivt för att skapa den goda gruppen. Fokus ligger på gemenskap, samarbete och trygghet. Vi tillåter aldrig nedlåtande kommentarer eller handlingar. Vi ingriper direkt när barnen t.ex. svär eller retar varandra. Vi är observanta på barnens konflikter och hjälper vid behov till att lösa dem. Barnen behöver träna på att lösa konflikter, men vi hjälper barnen att bli vänner. Genom att berömma och bekräfta barnen, visar vi dem deras positiva sidor, detta motverkar kränkande behandling. Vi ska särskilt uppmärksamma de barn som tenderar att hamna utanför. Vi pedagoger är i närheten av våra barn, både ute och inne, för att kunna se hur samspelet är mellan barnen. Alla på förskolan använder ett vårdat språk. I förskolan delas det inte ut inbjudningskort till barnkalas/privata fester. Vi lägger stor vikt vid barnens lek. Där utvecklas barnen språkligt, socialt och kognitivt. Metoder som kan används som ett komplement Massage: (Beröring är lika viktigt som mat och sömn, med beröring förmedlar vi trygghet och kärlek, beröring ger lugn och ro.) Rollspel. Vi använder litteratur. Sociogram: Genom observationer i barngruppen ser vi hur de samspelar med varandra. Samlingar Barnintervjuer

7 Barns delaktighet Vi gör barnen delaktiga i en trygg miljö genom den vardagliga verksamheten. Exempel på aktiviteter för att skapa en god social samvaro är kompissol eller kompishjärta där barnen tillsammans bestämmer hur vi är mot varandra. Handdockor som genom lek skildrar hur vi möter varandra. Varje avdelning skall starta varje termin, med att aktivt arbeta med någon utvald och redovisad metod i tematisk form. Denna metod skall sedan återkomma regelbundet, dock minst i 2 ggr/termin. Resultatet utifrån metodval skall ingå i den årliga kvalitetsredovisningen Upptäckande åtgärder Vi är delaktiga i barnens lek såväl i den som i lekens utkant. Vi genomför också observationer på barnen i barngruppen regelbundet för att bekräfta hur den sociala samvaron är på förskolan. I den dagliga kontakten med föräldrar håller vi oss informerade hur deras upplevelse av barnets trivsel på förskolan är. Åtgärdande arbete Vi agerar alltid vid misstanke om att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling. Vi ser också snabbt till att förhindra fortsatta kränkningar. Därför har vi väl fungerande rutiner för att hantera situationer där kränkande behandling har skett. Se i bilaga nr 3 för våra rutiner och arbetsgång. Mål All personal i verksamheten kan rutinerna om kränkande behandling. All personal har kunskap i hur man arbetar när ett barn blivit utsatt för kränkande behandling. Vårdnadshavare har fått ta del av rutinerna och vår arbetsgång vid kränkande behandling. Upptäckande personal ingriper direkt genom att: Steg 1. Det kränkta barnet är i fokus och som första steg fokuseras på att barnet omedelbart skall känna sig tryggt. Personalen pratar sedan med de inblandade för att utredda vad som hänt och att förebygga så att det inte upprepas. Steg 2. Vid en incident såsom våld eller psykisk kränkning eller om man anser att det är en systematisk kränkning tar barnansvarig direktkontakt med föräldrar samt förskolechef samma dag. Steg 3. Åtgärdsplan och dokumentation upprättas, senast nästkommande dag. Händelsen/händelserna nedtecknas skriftligt samt ett tydligt handlingsprogram upprättas för hur kränkningen skall upphöra. Den skall innehålla vilka åtgärder och vem som gör vad och när en uppföljning skall ske. Den skall träda ikraft omedelbart. Berörda föräldrar skall informeras och få möjlighet att vara delaktiga.

8 Dokumentation och åtgärdsplan arkiveras i pärm "likabehandling" som förvaras i förskolans arkiv. Anmälan till polis, social myndighet eller arbetsmiljöverk sker om händelsen enligt lagens definition innehåller en kriminell handling. Anmälan görs av förskolechef. Långsiktiga åtgärder, uppföljning/utvärdering av aktiva åtgärder. - Åtgärdsprogram blir en naturlig del att hjälpa och stötta de barn som behöver utveckla sin sociala kompetens. - Samtal när kränkningar ej upphör (förskolechef, föräldrar, förskoleteamet och berörd avdelningspersonal). - Kontakt tas med sociala myndigheter när hemmet behöver ytterligare stöd. Arbetet kan utgå ifrån följande frågor: Beskrivning: Vad är målet? Vilka åtgärder har satts in? Vad har genomförts hittills? Hur har det gått? Resultat så långt? Analys: Varför blev det som det blev? Var det något som inte fungerade? Värdering: Ska insatserna fortsätta? Stämmer det vi gjort med handlingsprogrammet? Reflektion: Ska insatserna kompletteras eller förändras? Vilka slutsatser kan vi dra? Vilka lärdomar har vi fått? Aktion/Handlande: Vem gör vad och när? Delaktighet och ansvar Förskolechef är huvudansvarig. Pedagogerna går igenom planen vid varje termin. Representanter från personalgruppen konsulteras i arbetet med planen och granskar planen. På första föräldramötet på hösten informeras föräldrarna om planen. Föräldrarna har ansvar att ta del av den information som ges på föräldramötet om handlingsplanen. Vi bär alla, barn-personal-föräldrar ett gemensamt ansvar. Tillsammans skapar vi en miljö präglad av omsorg och engagemang för varandra.

9 Kompetensutveckling Förskolechef skall vid medarbetarsamtalen ta reda på vilka behov av kompetensutveckling personal har inom detta område. Utifrån dessa samtal planeras kompetensutvecklingen på enheten. All nyanställd personal får information om handlingsplanen. Kvalitetssäkring Tillämpningen av likabehandlingsplanen kvalitetssäkras genom att vi förankrar den hos all personal. Viktig att den ingår när vi informerar nyanställd personal. I respektive avdelnings grovplanering för verksamhetsåret skall det framgå vad man valt för aktiviteter för det goda sociala samspelet mellan barnen. Personal och ledning håller sig ajour med forskning, undersökningar och metoder inom området. I arbetslagen sker regelbundet diskussioner, 1 ggr/kvartal. Observationer och kartläggningar i barngrupp ligger till grund för dessa diskussioner. I vår årliga kvalitetsredovisning skall likabehandlingsplanen utvärderas och revideras. Framtagande av planen Likabehandlingsplanen har utarbetats av förskolechef, all personal under 4 nätverksträffar under år 2015 under ledning av Kristina Henkel och David Flato från Jämställt.se Nästa utvärdering och revidering är fastställd till januari Under våren arbetar en grupp pedagoger med djupintervjuer med barn födda 2012 kring upplevelse av trygghet. Håkan Hindell Tf. Förskolechef Hannebergs förskola Solna stad

10 Viktiga adresser: BO Barn- och elevombudsmannen Barn och ungas rättigheter E-post: JämO Jämlikhetsombudsmannen Diskriminering på grund av kön e-post: DO Diskrimineringsombudsmannen Diskriminering pga. etniskt bakgrund e-post: HO Handikappombudsmannen Diskriminering pga. funktionshinder e-post: HomO Ombudsmannen mot diskriminering pga sexuell läggning Diskriminering pga. sexuell läggning e-post:

11 Bilaga1 I skollagen (2010:800) finns bestämmelser om kränkande behandling som innebär att förskola har långtgående föreskriven skyldighet att motverka diskriminering och kränkande behandling. Dessa skyldigheter utgår ifrån barns rättigheter som grundas på samhällets grundläggande principer om mänskliga rättigheter. 1 Vad är kränkande behandling? Kränkande behandling är handlingar som kränker barns värdighet. Kränkande behandling kan vara när ett barn gör något som får det andra barnet att bli ledsen och må dåligt. Kränkande behandling är alltså negativa handlingar som kan vara synliga eller dolda. Med kränkande behandling avses till exempel nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden, fysiskt våld, utfrysning eller hot. Kränkande behandling kan inträffa vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. 2 Diskriminering innebär att ett barn missgynnas direkt eller indirekt med koppling till någon av diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering innebär att någon missgynnas och förutsätter att personen som utsätter har någon makt det vill säga maktutövande position. I förskola kan endast huvudmannen eller personal anses skyldig för diskriminering i juridisk bemärkelse. 3 Barnens rättigheter i förskolan I skollagen tydliggörs barnens rättigheter där utbildningen ska gestalta de grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Likaså anges all verksam personals skyldighet att aktivt motverka all form av kränkande behandling och främja de mänskliga rättigheterna. 4 Barnets bästa ska vara utgångspunkt för all utbildning och annan verksamhet. Bestämmelsen har sin utgångspunkt i FN barnkonventionen artikel 3 och 12 som innebär att alla åtgärder som rör barn ska vidtas med barnets bästa i första rummet samt att barn ska få möjlighet att vid frågor som de berörs av ges möjlighet att få uttrycka sina åsikter oavsett ålder och mognad kap skollagen 2 Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s. 9 3 Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s kap. 5 skollagen 5 1 kap. 10 skollagen

12 Ansvarsfördelning Huvudmannen (nämnden) är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med de bestämmelser som anges bland annat i skollagen och även i andra författningar. 6 I skollagen anges vidare att det pedagogiska arbetet vid en förskolenhet ska ledas och samordnads av en förskolechef som huvudansvarig. 7 Kränkande behandling Huvudmannens och förskolechefens skyldigheter vid kränkande behandling syftar till att säkerställa att varje barn får en trygg och säker förskolemiljö där varje barns behov ska tillvaratas. Huvudmannen är skyldig att ta fram åtgärder för att förebygga och förhindra att barn utsätts för kränkande behandling. Som en del av det förebyggande arbetet ska huvudmannen se till att det årligen upprättas plan mot kränkande behandling i varje förskola. 8 Plan mot kränkande behandling Varje år ska respektive förskola inom en förskoleenhet upprätta en plan mot kränkande behandling. Planen ska innehålla konkreta mål som grundas på slutsatserna av kartläggningar och beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året i syfte att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Planen ska även innehålla rutiner för hur personalen ska agera, hur barn och vårdnadshavare ska anmäla, ansvarsfördelning samt hur händelser ska utredas, dokumenteras och åtgärdas. I planen är det viktigt att det framgår vilka åtgärder som behöver vidtas för att motverka kränkande behandling. I efterföljande års plan ska förra årets åtgärder redovisas och nya åtgärder tas fram. 9 Anmäla, utreda och vidta åtgärder Om ett barn blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är förskollärare eller annan personal skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Därefter är förskolechefen skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är sedan skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring uppgivna kränkningar. 10 Detta innebär att förskolans personal ska ta varje uppgift om kränkande behandling på allvar och på delegation av huvudmannen utreda vad som har hänt. Utredningens omfattning beror helt på omständigheterna i det enskilda fallet. Om utredningen visar att kränkning skett ska förskolan vidta de åtgärder som krävs så att kränkningarna upphör. Åtgärderna ska följas upp och utvärderas för att säkerställa att kränkande behandling upphört. Om det visar sig vid uppföljning och utvärdering att insatta åtgärder inte får kränkningarna att upphöra ska förskolan sätta in nya eller kompletterande åtgärder. Förskolan är således skyldig att organisera sin verksamhet på så sätt att barn inte utsätts för kränkande behandling. 11 Vid kännedom om att kränkning inträffat ska uppgifterna hanteras på följande sätt: 1. Personal, barn eller vårdnadshavare får kännedom om att kränkning skett. 2. Uppgifterna anmäls till förskolechef så snart personal fått kännedom om att kränkning skett 3. Förskolechef anmäler till huvudman. 4. På delegation av huvudmannen ska förskolan skyndsamt utreda anmälan och eventuellt vidta åtgärder. 6 2 kap. 8 skollagen 7 2 kap. 8 skollagen 8 6 kap. 7 skollagen 9 Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s kap. 10 skollagen 11 Barn- och elevombudets beslut med dnr 2012:268

13 Ansvarsfördelning vid kränkande behandling Personal på förskolan har anmälningsplikt till förskolechef om de får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. Förskolechef ansvarar för att utöva ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering och kränkande behandling samt aktivt främja barns lika rättigheter. Förskolechef ska tillsammans med personal, barn och vårdnadshavare upprätta, genomföra, följa upp samt årligen utvärdera skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolechef ansvarar för att skyndsamt utreda omständigheterna kring de angivna kränkningarna och se till att åtgärder vidtas tills kränkningarna upphört. Förskolechef ansvarar för att en anmälan om kränkande behandling rapporteras till barn- och utbildningsnämnden. Personal på förskolan ska aktivt arbeta för att motverka diskriminering och kränkande behandling samt aktivt främja barns lika rättigheter. När ska förskollärare eller övrig personal anmäla till förskolechef? Personal på förskolan är skyldiga anmäla till sin förskolechef om de får kännedom om att kränkande behandling skett. Anmälningsskyldigheten till förskolechef anses gälla vid all kännedom om att kränkning skett. Även de mer bagatellartade händelserna. Förskolechef med sitt huvudansvar avgör då hur händelsen ska hanteras. Bedömningen om vad som kan anses som bagatellartad kränkning vilar hos respektive förskoleenhet. 12 När ska vårdnadshavarna bli informerade? Det finns inga särskilda bestämmelser som anger att vårdnadshavare ska kontaktas vid kränkande behandling. Däremot genomsyras skollagen och läroplanen för förskola av att förskola ska samarbeta med hemmen. I Lpfö-98 kap anges att förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Detta innebär att förskolan ska vid kännedom att kränkande behandling skett kontakta barnens vårdnadshavare kap. 10 skollagen

14 Arbetsgången vid kränkande behandling Vid kännedom om att kränkande behandling skett ska arbetsgången ske på följande sätt: 1. Den personal som får kännedom om att kränkning skett är skyldig att skyndsamt ska anmäla detta genom att fylla i en blankett som sedan lämnas till förskolechef. Personal är ansvarig att inhämta uppgifter på så sätt att man kan få en helhetsbild av vad som har hänt för att eventuellt sätta in åtgärder så att kränkningen upphör. Den personal som får kännedom om att kränkande behandling skett är således ansvarig för att utreda uppgifterna. Uppgifter om att kränkning skett kan till exempel komma från barn, förskollärare, vårdnadshavare, anonym eller annan personal i verksamheten. 2. När förskolechef får kännedom om att kränkande behandling skett ska uppgifterna anmälas till huvudman (central förvaltning). 3. Förskolechef avgör om inkommen anmälan behöver utredas ytterligare med åtgärder eller om händelsen kan anses utagerad och avslutad. Om fler barn blivit utsatta i aktuell händelse ska anmälan och utredning upprättas för respektive barn. Ärendet kan avslutas om kränkningen var av mildare form och om det var en engångsföreteelse. Förskolechef eller ansvarige för utredningen ska kontakta vårdnadshavare för berörda barn och informera om vad som hänt och hur förskolan arbetar med händelsen. 4. Vid allvarligare form av kränkning eller vid upprepad kränkning ska förskolechef utse ansvarig personal som ska utreda omständigheterna i det aktuella fallet och sätta in åtgärder. Detta görs genom att fylla i en blankett. I detta skede är det viktigt att se till att händelsen blir utredd i den utsträckning att förskolechefen kan få en helhetsbild av vad som hänt. Utredning ska genomföras även om barn eller vårdnadshavare uppger att de inte vill att händelsen ska utredas Förskolechef eller den förskolechef utser som ansvarig för utredning ska följa upp och utvärdera insatta åtgärder minst 1 gång per vecka i två veckor. Detta ska genomföras med det barn som blivit utsatt och den eller de barn som utsätter. Om det framkommer vid uppföljning att kränkningarna upphört kan ärendet avslutas. Om inte, ska ansvarig personal finna nya lösningar i form av åtgärder för att få stopp på kränkningarna. Det är då viktigt att se över barnens hela situation i förskolan, både för den som blir utsatt och den/de som utsätter. Det är även viktigt att samarbete sker mellan berörda förskollärare, barnskötare samt förskolechef för att kartlägga respektive barns situation i förskolan. Med hjälp av fler insatta åtgärder finns större möjligheter att få stopp på kränkningarna. Förskolechef ska varje månad sammanställa och gå igenom befintliga anmälningar och utredningar. Detta för att kartlägga om det finns något mönster bland utsatta barn som inte uppmärksammats tidigare. Om förskolechef vid genomgång får fram dold upprepad kränkning ska åtgärder vidtas omgående enligt ovanstående rutiner. Offentlighets- och sekretesslagen, OSL Uppgifter om kränkande behandling bör betraktas som känsliga uppgifter och sekretesskyddas enligt offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess till skydd för den enskilde i utbildningsverksamhet för barn finns i 23 kap 1 OSL. 13 Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s.32

15 Bilaga 2 Definition av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation. Om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med ett visst kön., viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssätet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någon värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling: är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med diskrimineringsgrund. Det kan tillexempel handla om retas, frysa ut någon eller förstöra en kamrats leksak. Anställda kan kränka ett barn genom en handgriplig och hårdhänt tillsägelse.

16 Bilaga 3 Rutiner vid misstanke om att ett barn eller en elev blivit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling av personal Inledning Huvudmannen, förskolan och skolan har en skyldighet att utreda uppgifter om att ett barn har blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det är det enskilda barnets eller elevens uppfattning som utredningen ska utgå ifrån. Det innebär att det inte behövs några bevis för att starta en utredning. Varje ärende ska utredas skyndsamt. I regel gör barn- och utbildningsförvaltningen utredningen. De utredningar som rektor/förskolechef hanterar görs alltid i samråd med förvaltningen. Detta för att stärka barnrättsperspektivet och för att undvika jäv. Utredningen ska i första hand utgå från barnets och elevens bästa. Arbetsgång Om ett barn eller en elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen, följer huvudmannen, förskolan eller skolan nedanstående arbetsgång: Arbetsgång Lämna blankett med anmälan till rektor eller förskolechef. Informera vårdnadshavare till berörda barn eller elever samma dag som anmälan lämnats in. Anmäl uppgifterna till avdelningschef administrativt stöd och förvaltningschef genom att skicka kopia på anmälningsblanketten. Gör en förstahandsbedömning av anmälan. Beroende på uppgifterna i anmälan gör antingen rektor/förskolechef eller utredare på central förvaltning utredningen. Ta även ställning till om anmälan till annan myndighet behöver göras (t.ex. polis) samt om berörd personal ska arbeta vidare i verksamheten medan utredningen pågår. Ansvarig Personal i skola eller förskola Rektor eller förskolechef Rektor eller förskolechef Avdelningschef administrativt stöd och rektor/förskolechef

17 SOLNA STAD Arbetsgång Påbörja utredningen Samla in underlag till utredningen genom enskilda samtal med berörda parter (anmälaren, personal och ev. vittnen). Vid behov samtala även med barn/elev om vårdnadshavare och barn/elev samtycker. Ansvarig Rektor/förskolechef eller utredare på central förvaltning I samtalen ska utredaren ha med sig en kollega som för anteckningar. Detta ur rättsäkerhetsperspektiv och för att utredaren ska kunna fokusera på att ställa frågor och föra samtal med berörda parter om anmälda uppgifter. Vid samtal med personal, har personalen möjlighet att ta med sig en facklig representant. Delge samtalsanteckningarna och eventuella andra uppgifter som rör ärendet till vårdnadshavare, (barn/elev) och personal, för att de ska få möjlighet att lämna synpunkter. Rektor/förskolechef eller utredare på central förvaltning Berörda parter har rätt till insyn i ärendet. Gå igenom insamlat underlag och gör i samråd med närmsta chef en bedömning om kränkning/ diskriminering skett eller inte. Rektor/förskolechef eller utredare på central förvaltning Utredning gjord av skola/förskola Gör bedömning i samråd med central förvaltning. Skicka utredningen med beslut till berörda parter med rekommenderad (REK) post eller överlämna personligen. Rektor eller förskolechef Utredning gjord av central förvaltning. Gör förslag till bedömning och beslut i ärendet. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar i ärendet. Beslutet ska skickas till berörda parter med rekommenderad (REK) post. Utredare från central förvaltning Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Utredare central förvaltning

18 SOLNA STAD Arbetsgång Betungande beslut Innebär att personalen anses skyldig till anmälda uppgifter och har utsatt elev/barn för kränkande behandling eller diskriminering. Ansvarig Rektor/förskolechef och HR-chef Hantera ärendet och ta ställning till om eventuella arbetsrättsliga åtgärder. Fortsatt arbete utifrån barnperspektiv Sätt Rektor eller förskolechef alltid barnets bästa i främsta rummet. Se till att eleven/barnet som känner sig utsatt av personal får det stöd som den behöver. Ansvara för att eleven/barnet får fortsatt trygghet och studiero samt trygg omsorg under pågående och avslutad utredning.

19 SOLNA STAD ARBETSGÅNG VID UPPGIFTER OM BEFARAD KRÄNKANDE BEHANDLING SKETT Arbetsgång Uppgifterna kan komma från t.ex. barn, förskollärare, vårdnadshavare, anonym eller annan personal i verksamheten. Personal vid verksamheten får kännedom om att kränkande behandling har skett. Personal anmäler till förskolechef genom att fylla i blankett 1. Blankett 1 lämnas sedan till förskolechef som anmäler till huvudman (central förvaltning). Därefter ska förskolechef på delegation av huvudman skyndsamt utreda uppgifterna i anmälan. Ärendet diarieförs. Om uppgifterna i ärendet visar sig vara engångsföreteelse/mildare form kan ärendet avslutas. Vid allvarligare form av kränkning/upprepad kränkning ska förskolechef utse ansvarig person/personer för eventuella ytterligare utredning för att sätta in adekvata åtgärder med uppföljning och utvärdering. Se nästa ruta. Uppföljning/utvärdering Den/de som är ansvariga följer och utvärderar insatta åtgärder (minst 1 ggr /v. i 2 veckor) med den som har blivit utsatt och den/de som utsätter. Dokumentera i blankett 2. Om kränkningarna har upphört vid uppföljning och utvärdering kan ärendet avslutas. Om inte, fyll i en ny blankett 2. Det är nu viktigt att hitta nya effektiva lösningar för att kränkningarna ska upphöra. Detta ska upprepas till kränkningarna har upphört. Uppgifter om att kränkande behandling har skett Utsedd personal ansvarar för blankett 2. Vårdnadshavare, berörda förskollärare, arbetslag, förskolechef och de inblandade informeras. Blankett: Åtgärder och uppföljning/utvärdering fylls i (blankett 2). Ansvarig person/personer utses för att se till att åtgärder och uppföljning fullföljs. Det är viktigt att kränkningarna upphör

20 SOLNA STAD Bilaga 4 blanketter Diarienummer Anmälan och utredning om befarad kränkande behandling/diskriminering Den här blanketten fylls i av den personal som får till sig uppgifter om att kränkande behandling/diskriminering skett. Alla uppgifter ska fyllas i för att förskolan på bästa sätt ska kunna följa upp det som hänt och vidta eventuella åtgärder. Det utsatte barnet Personnummer Avdelning Datum Anmälare Anmälarens e-postadress Person eller personer som utfört den befarade kränkande behandlingen och diskriminering Tidpunkt och plats när befarade kränkningen ägde rum Personer som såg vad som hände, utöver den utsatte UTREDNING (det här har hänt) 1)Anmälarens beskrivning av händelseförloppet, utöver den utsatte även de som har sett situationen. 2)Den/ de som blivit utsatt, 3) den/de som utfört 4) de övriga Forts. Vårdnadshavare har blivit informerad av: Namn: Datum / 20 Sätt x och datum: Utredningen avslutas (kränkning ej ägt rum/kränkning av mildare form eller engångsföreteelse) Kränkning har ägt rum och utredningen fortsätter (upprepad eller allvarligare form av kränkning). Förskolechef utser ansvarig person för åtgärder, uppföljning och utvärdering. *Se blankett 2 Åtgärder, uppföljning och utvärdering av kränkande behandling och diskriminering. Ansvarig för åtgärder, uppföljning och utvärdering: Underskrift förskolechef.

21 SOLNA STAD Diarienummer Åtgärder, uppföljning och utvärdering av kränkande behandling och diskriminering Sekretess 23 kap. 1 OSL Den här blanketten fylls i av den personal som förskolechef utsett som ansvarig för utredning av kränkande behandling och diskriminering. Det utsatte barnet Personnummer Avdelning Datum Ansvarig E-postadress Ev. ytterligare utredning/kartläggning av händelsen Åtgärder (hur, när och av vem ska åtgärder genomföras) Uppföljning/utvärdering (hur, när och av vem ska uppföljning/utvärdering genomföras) Har kränkningen/kränkningarna upphört? JA NEJ Om JA: avslutas ärendet (datum) Om NEJ: nya åtgärder (datum) * fyll i ny blankett nr 2 Ansvarig för åtgärder och uppföljning: Underskrift förskolechef:

22 SOLNA STAD