Dag och tid Tisdag den 20 mars 2018, kl. 16:30 18:30, Fotografering 15:50, Gruppmöten 16:00-16:30

Transkript

1 Kallelse Datum Sid (4) Diarienummer KF Projektnummer Styrelsesammanträde Dag och tid Tisdag den 20 mars 2018, kl. 16:30 18:30, Fotografering 15:50, Gruppmöten 16:00-16:30 Plats Kallade För kännedom Radisson Blu Royal Park Hotel, Solna Frösundaviks Allé Solna Styrelsens ledamöter och ersättare Revisionen Dagordning 1. Dagordning och val av justerare Förslag till beslut: Förbundsstyrelsen beslutade att godkänna dagordningen samt att jämte ordförande utse Catharina Andersson att justera protokollet Informationer och delgivningar 2. a) Driftrapport år 2017 b) Projektrapport år 2017 c) Brev till Knivsta kommun (KF ) d) Anslutningsavgifter ÖVA e) Delegationsärenden (KF ) f) Övrigt Förslag till beslut: Förbundsstyrelsen beslutade att lägga informationen och delegationsbesluten till handlingarna Beslutsärenden 3. Finansrapport per (KF ) Förslag till beslut: Förbundsstyrelsen beslutade att godkänna rapporten och lägga densamma till handlingarna Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

2 Käppalaförbundet 2 (4) 4. Miljörapport för fjärde kvartalet 2017 (KF ) Förslag till beslut: Förbundsstyrelsen beslutade att godkänna rapporten och lägga densamma till handlingarna 5. Årsredovisning för år 2017 (KF ) Förslag till beslut: Förbundsstyrelsen beslutade att fondera 25 miljoner kronor av årets resultat i en investeringsfond som upplöses i takt med framtida avskrivningar för programmeringsdelar i investeringen Nytt styrsystem- Etapp 2. Investeringen bedöms komma hela avgiftskollektivet till godo samt att förbundsstyrelsen föreslår förbundsfullmäktige beslutar att fastställa 2017 års resultaträkning och balansräkning, att överföra oförbrukade investeringsmedel uppgående till 262,3 Mkr till 2018 års investeringar samt att i övrigt godkänna årsredovisningen för verksamhetsåret VD-instruktion (KF ) Förslag till beslut: Förbundsstyrelsen beslutade att godkänna föreliggande förslag till VD instruktion att uppdra åt arbetsutskottet att löpande uppdatera instruktionen 7. Utökad anslutning från Järfälla kommun, Avtalsförslag (KF ) Förslag till beslut: Förbundsstyrelsen beslutade att godkänna bifogade förslag till tilläggsavtal 2, Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöpolicy (KF ) Förslag till beslut: Förbundsstyrelsen beslutade att godkänna förelagd Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöpolicy 9. Policy för anslutningar, Avtalsförslag (KF ) Förslag till beslut: Förbundsstyrelsen beslutade att godkänna föreliggande förslag till Policy för anslutningar 10. Policy för behandling av personuppgifter (KF ) Förslag till beslut: Förbundsstyrelsen beslutade att godkänna förelagd Policy för behandling av personuppgifter Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

3 Käppalaförbundet 3 (4) 11. Byte av filtermaterial i Filteranläggningen FH00 (KF ) Förslag till beslut: Förbundsstyrelsen beslutade att uppdra till VD att inom beslutad investeringsram för 2018 genomföra byte av filtermaterial till ett belopp uppgående till 22 Mkr 12. Ny rötkammare R300, reviderat investeringsbeslut (KF ) Förslag till beslut: Förbundsstyrelsen beslutade att uppdra till VD att genom omfördelning inom ramen för Käppalaförbundets investeringsbudget genomföra omfattningsändringar av projekt R300 till ett belopp uppgående till maximalt 15 miljoner kronor, vilket medför att den totala investeringsbudgeten för projektet justeras till 245 miljoner kronor 13. Förbättrad kommunikation med politiker och tjänstemän (KF ) Förslag till beslut: Förbundsstyrelsen beslutade att godkänna föreliggande förslag till kompletterande kommunikationskanaler/forum gällande kommunikation med politiker och tjänstemän i Käppalaförbundets medlemskommuner 14. Nästa sammanträde Torsdagen den 14 juni 2018, kl. 16:00, Solna stadshus, rum 1441 Vid förhinder Vänligen anmäl förhinder så snart som möjligt till Marie Bogheim, , marie.bogheim@kappala.se eller Tord Andersson, , tord.andersson@kappala.se. Käppalaförbundet Anna Rheyneuclaudes Kihlman Ordförande Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

4 Käppalaförbundet 4 (4) AGENDA FÖR STYRELSESEMINARIUM :00 13:30 Samling och lunch Radisson Blu Royal Park Hotel, Solna Frösundaviks Allé Solna, Telefon: +46 (0) Konferenslokal: FREDMAN Förtäring: Smörgåstårta 13:30 14:35 Information om: - Organisationsförändringar - Förhandlingar kring ÖVA-projektet - Låneram och ny förbundsordning - Miljötillståndet 14:35 14:50 Kaffe och bensträckare 14:50 15:50 Målarbetet uppföljning - Käppalahuset - Highlights Nyckeltal 15:50 16:00 Fotografering Styrelsemöte 16:00 16:30 Gruppvisa möten och fika med smörgås 16:30 18:30 Styrelsemöte Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

5

6 1(1) Knivsta kommun Kommunstyrelsens ordförande Datum Handläggare Tord Andersson Diarienummer KF Projektnummer Svar på förfrågan angående möjligheter att ansluta avloppsvatten från Knivsta kommun till Käppalaverket Bakgrund Käppalaförbundet har i skrivelse daterat fått en förfrågan från Knivsta kommun om möjligheter att ansluta sig till Käppalaverket och samtidigt bli medlem i förbundet. Som framgår av skrivelsen har Knivsta kommun uppdragit åt Roslagsvatten AB att ta fram en organisation och en avsiktsförklaring mellan Knivsta kommun, Knivstavatten AB och Käppalaförbundet. Knivsta kommun önskar starta en process för att få utreda förutsättningarna för en eventuellt framtida anslutning och inträde i förbundet. Käppalaförbundets beslut Käppalaförbundets styrelse behandlade frågan vid sitt styrelsemöte och beslutade då: att ge VD i uppdrag att utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av en anslutning av avloppsvatten från Knivsta kommun. Fortsatt arbete En eventuell anslutning av Knivsta kommuns avloppsvatten till Käppalaförbundet medför att riskerna för föroreningar minskar i Mälaren som är dricksvattentäkt för över 2 miljoner invånare och kan således anses vara prioriterad ur ett miljömässigt perspektiv. En utredning kommer därför att genomföras av Käppalaförbundet under 2018 för att översiktligt belysa teknisk genomförbarhet, miljöpåverkan och potentiell ekonomisk nytta för samtliga parter. Vi beklagar den sena återkopplingen från Käppalaförbundet i frågan. Lidingö Andreas Thunberg Verkställande direktör Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

7 Till Käppalaförbundets styrelse KF A 1 A 2 A 3 A 4 A 5 Delagationsärenden Personal Andreas Thunberg, VD Christina Vendel, VA-strateg Sara Villner, miljöingenjör Maria Pettersson, Underhållsingenjör Sebastian Norén byter tjänst till driftingenjör Förvärv B 1 Matador Kommunikation AB Beställning mediaval informationskampanj vår Susanne CarlbergKF Informationsmaterial 2017, beställningar samlingsärende B 2 Rodemreklam i Nacka Beställning reflexer Susanne CarlbergKF Informationsmaterial 2017, beställningar samlingsärende B 3 Rodemreklam i Nacka Beställning av reflexer Susanne CarlbergKF Informationsmaterial 2017, beställningar samlingsärende B 4 KF Styrelsen Revidering av investering i projekt Antuna pumpstation KF Antuna pumpstation, 8113, B 5 Matador Kommunikation AB Beställning studiebesöksutskick till skolor Susanne CarlbergKF Informationsmaterial 2017, beställningar samlingsärende B 6 Matador Kommunikation AB Beställning av översyn av delar av externa webbplatsen Freja Andersson KF Informationsmaterial 2017, beställningar samlingsärende B 7 BVA Group AB Entreprenadkontrakt ABT 06 - med BVA Group AB Anna ArmandssoKF Renovering förluftningskanal betongentreprenad 8132, Upphandling B 8 Supermarket Art Fair Beställning annonser Supermarket Susanne CarlbergKF Informationsmaterial 2017, beställningar samlingsärende B 9 Svensk konstnärsservice Beställning annonser Susanne CarlbergKF Informationsmaterial 2017, beställningar samlingsärende B 10 Presenta of Scandinavia AB Beställning loggoband Susanne CarlbergKF Informationsmaterial 2017, beställningar samlingsärende B 11 Matador Kommunikation AB Beställning filmtänk informationskampanj vår Susanne CarlbergKF Informationsmaterial 2017, beställningar samlingsärende

8 B 12 Matador Kommunikation AB Beställning fotografering informationskampanj våren Susanne CarlbergKF Informationsmaterial 2017, beställningar samlingsärende B 13 Stefan Sjogren; BTC Europe GmbFörnyad konkurrensutsättning Käppala - år KF Polymerer, förnyad konkurrensutsättning, år 4 B 14 Thomas Lohman; SNF Nordic SV: Förnyad konkurrensutsättning KF Polymerer, förnyad konkurrensutsättning, år 4 B 15 Värmdö kommun Avtal med Värmdö, förlängning avtal septikslam (externa avloppsfraktioner) från Österåker och Vaxholm KF Avtal med Värmdö B 16 Stefan Sjogren; BTC Europe GmbSV: Förnyad konkurrensutsättning Käppala - år KF Polymerer, förnyad konkurrensutsättning, år 4 B 17 Åse Lindqvist; Kemira Kemi AB SV: Förnyad konkurrensutsättning- ramavtal för polymerer till slutavvattning vid Käppalaförbundet (Kemira).docx KF Polymerer, förnyad konkurrensutsättning, år 4 B 18 Thomas Lohman; SNF Nordic SV: Förnyad konkurrensutsättning KF Polymerer, förnyad konkurrensutsättning, år 4 B 19 Stockholm Betongkonsult Beställning, direktupphandling hos Stockholm Betongkonsult, byggledare teknisk kontroll KF Renovering förluftningskanal CH00, 8132, upphandling konsulter B 20 Lidingö Trädgårdscenter AB Beställning hos Lidingö Trädgårdscenter efter direktupphandling. Tjänst "Återställning av skogsmark" KF Tredje rötkammaren, R300, 8105, direktupphandlingar samlingsärende B 21 Kemira Kemi AB Avtal med Kemira Kemi - Förtjockarpolymerer Sari Vienola KF Polymer SB00- upphandling B 22 SIVL Avtal forskning med SIVL, Reduktion av läkemedel o andra organiska miljöföroreningar B 23 Upplands Väsby Avtal Anslutningspunkt Mälarvägen B 24 Per Manhem Uppdragsavtal B 25 Exova Metech Avtal Kalibrering labbet B 26 Junglemap Avtal Lektioner GDPR B 27 SOS Alarm Avtal brandlarm B 28 Rejlers Sverige AB Avtal CE-märkning B 29 Camani IT Avtal Projektverktyg B 30 Eurofins Avtal Laboratorienanalyser Övrigt D 1 peter.dillstrom@sollentuna.se VB: Remiss: Anmälan om installation av bergvärme inom skyddsområde för Käppalatunneln Jennie AmneklevKF Frågor om skydd av yttre anläggningar från medlemskommunerna D 2 Mikael Hagman SV: Karta/markarbete Storbergsliden 16 Sollentuna Cecilia Johnsson KF Frågor om skydd av yttre anläggningar från medlemskommunerna

9 D 3 Miljöprövningsdelegationen Yttrande från Käppalaförbundet över förslaget, M Gina Svensson KF Miljötillstånd, Nr , Käppalas ansökan om miljötillstånd D 4 Iterio, Joachim Sävenlid Begäran om allmänna handlingar Anna Jorsell KF Begäran om allmänna handlingar D 5 Upplands-Bro kommun KS 15/0861 Granskning av Detaljplan för Svartviks strand (Kungsängens Kyrkby 2:164 samt del av Kungsängens kyrkby Jennie AmneklevKF Förslag till detaljplan, Kungsängen, Upplands-Bro kommun D 6 Nacka Tingsrätt, mark- och miljödyttrande gällande M Amanda Folkö KF Utbyggnad av tunnelbanan till Arenastaden, Solna D 7 Upplands Väsby kommun Svar på brev om Avloppsansökan inom skyddsavstånd för huvudledning Marcus Frenzel KF Frågor om skydd av yttre anläggningar från medlemskommunerna D 8 Visma Commerce AB Svar på begäran om att ta del av allmänna handlingar KF Begäran om att ta del av allmänna handlingar, 8132 D 9 byggnadsnamnden@upplandsvasbgranskning av DP för norra Ekebo inom Fyrklövern Dnr BN/2014: Amanda Folkö KF Detaljplan för norra Ekebo inom projektet Fyrklövern D 10 bygglov@upplandsvasby.se Ansökan om bygglov för ändrad användning på fastigheten Vilunda Amanda Folkö KF Ansökan om bygglov 6:42 D 11 'daniel.feyli@midroc.se' SV: dag vatten under bygg tid Amanda Folkö KF länshållningsvatten under byggtid från Eds Allé i Upplands Väsby D 12 miljo.stadsbyggnad@danderyd.se Dnr: Remiss av en bergvärmeansökan som kan vara av intresse för Käppalatunneln Amanda Folkö KF Frågor om skydd av yttre anläggningar från medlemskommuner D 13 Structor Geoteknik Stockholm ABSvar på fråga om skydd av yttre anläggningar, Tingsvägen, Sollentuna KF Frågor om skydd av yttre anläggningar från andra än medlemskommunerna KF länshållningsvatten under byggtid från Eds Allé i Upplands Väsby D 14 Upplands Väsby kommun Svar på fråga om spillvattenanläggning - Skatepark Smedbyägen i Upplands Väsby kommun D 15 stockholm@lansstyrelsen.se Ang. lakvattenhantering Högdala, dnr Marcus Frenzel KF Lakvatten från Högdalatippen - (öppet tillsvidare, tills beslut) D 16 KMP Konsult AB Svar på fråga om skydd av yttre anläggningar, Mörbygårdsvägen Danderyd KF Frågor om skydd av yttre anläggningar från andra än medlemskommunerna 2018 D 17 Länsstyrelsen i Stockholms län Svar på anmälan om ny verksamhet, dnr , anläggning för tvätt av aska, Högbytorp, RagnSells KF Anläggning för tvätt av aska, Högbytorp, RagnSells D 18 Lantmäteriet Ansökan om lantmäteriförrättning för ledningsrätt - Anläggning av avlopps- och vattenledningar vid Bollstanäs och Gillbo Christina Vendel KF Ansökan om lantmäteriförrättning för ledningsrätt D 19 Martina Kitti; Täby kommun SV: Synpunkter ny fordonstvätt Täby FÖRGASAREN Marcus Frenzel KF Anmälan fordonstvätt, Mjuk biltvätt Sverige AB (Förgasaren 4, Enhagsvägen 12)

10 D 20 Knivsta kommun Svar på förfrågan angående möjligheter att ansluta avloppsvatten från Knivsta kommun till Käppalaverket D 21 Sollentuna kommun Käppalaförbundets yttrande gällande förslag till DP för Mässområdet, Trollvägen 1 m fl i Tureberg KF Angående medlemskap i Käppalaförbundet, skrivelse från Knivsta kommun Amanda Folkö KF Samråd - detaljplan för Mässområdet, Trollvagnen 1 m fl, Tureberg, Täby kommun D 22 Länsstyrelsen i Stockholms län Remiss avseende ansökan om miljöfarlig verksamhet Sara Villner KF Cuptronic Technology AB, Rosersberg. Samråd om miljöprövning D 23 Upplands-Bro kommun Förslag till VA-plan och VA-policy för Upplands-Bro kommun Amanda Folkö KF Förslag till VA-plan och VApolicy för Upplands-Bro kommun

11 Förslag till beslut Sammanträdesdatum Sid (1) Diarienummer KF Till Förbundsstyrelsen Finansrapport per den 28 februari 2018 Bakgrund Översänder finansrapport per den 28 februari Enligt förbundets finanspolicy skall finansrapport upprättas inför styrelsens sammanträden. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår förbundsstyrelsen besluta att godkänna rapporten och lägga densamma till handlingarna Lidingö Käppalaförbundet Andreas Thunberg VD Tord Andersson Chef för Verksamhetsstöd Bilaga Finansrapport per den 28 februari 2018 (KF ) Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

12

13

14

15

16 Förslag till beslut Sammanträdesdatum Sid (1) Diarienummer KF Till Förbundsstyrelsen Miljörapport för fjärde kvartalet 2017 Bakgrund Under perioden till har verksamheten fortlöpt utan större driftstörningar. Samtliga utsläppsvillkor uppnåddes med god marginal. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår förbundsstyrelsen besluta att godkänna rapporten och lägga densamma till handlingarna Käppalaförbundet Andreas Thunberg VD Linda Taberman Miljöcontroller Bilaga Miljörapport för fjärde kvartalet 2017 (KF ) Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

17

18

19

20

21

22 Förslag till beslut Sammanträdesdatum Sid (1) Diarienummer KF Till Förbundsstyrelsen Käppalaförbundets årsredovisning för år 2017 Bifogad handling redovisar förslag till förbundets årsredovisning för Förslag till beslut att fondera 25 miljoner kronor av årets resultat i en investeringsfond som upplöses i takt med framtida avskrivningar för programmeringsdelar i investeringen Nytt styrsystem- Etapp 2. Investeringen bedöms komma hela avgiftskollektivet till godo. samt att förbundsstyrelsen föreslår förbundsfullmäktige beslutar att fastställa 2017 års resultaträkning och balansräkning, att överföra oförbrukade investeringsmedel uppgående till 262,3 Mkr till 2018 års investeringar samt att i övrigt godkänna årsredovisningen för verksamhetsåret Lidingö Käppalaförbundet Andreas Thunberg VD Tord Andersson Chef för Verksamhetsstöd Bilaga Käppalaförbundets årsredovisning för år 2017 (KF ) Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

23 Rapport Diarienummer KF Årsredovisning 2017 Käppalaförbundet

24 Käppalaförbundet 2 (34) Innehållsförteckning 1. Förvaltningsberättelse Ägarförhållanden och organisation Året i sammandrag Stabila driftförhållanden Konsekvenser av ett nytt miljötillstånd för Käppalaförbundet Investeringsplaner och utökad låneram Ett projektintensivt år... 6 Anslutning av Österåker och Vaxholm... 6 Ny rötkammare och anläggning för högflödesrening... 6 Renovering av Antuna pumpstation... 6 Renovering av Långängsstrand... 7 Uppgradering styrsystem... 7 Ombyggnad av renshantering och förluftningskanaler... 7 Värme från utgående renat avloppsvatten Jämförelser med branschen Forskning och utveckling för att ligga i framkant årsjubileum och VD-byte Övriga händelser och aktiviteter rapporterade per avdelning Resultat och finansiell ställning Personal- och pensionskostnader Kemikalier, slamomhändertagande och elenergi Övriga kostnader Kapitalkostnader Intäkter Balanskravsresultat och redovisning av investeringsreserv Driftredovisning budgetutfall per avdelning Investeringar Mål för god ekonomisk hushållning Övrigt Så styrs verksamheten Käppalaförbundets målarbete Uppföljning av de övergripande målen Styrelsens förslag till resultatdisposition 22

25 Käppalaförbundet 3 (34) 5. Bilagor till förvaltningsberättelsen Förvaltningsberättelse Ägarförhållanden och organisation Käppalaförbundet är ett kommunalförbund vars medlemskommuner är Danderyd, Lidingö, Nacka, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, och Värmdö. Ledamöter och ersättare i styrelsen och övriga förbundsorgan redovisas här nedan. Efter de allmänna val som hölls i september 2014 valdes ett nytt förbundsfullmäktige som hade sitt första sammanträde Där utsågs en ny styrelse som tillträdde den 1 januari I nedanstående sammanställning redovisas uppgifter som avser förhållandena under Förbundsorgan 2017 Förbundsorgan Ledamöter Ersättare Sammanträden 2017 Förbundsfullmäktige 35 st 35 st 3 st Styrelse 11 st 11 st 7 st AU (arbetsutskott) 3 st 9 st Valberedning 3 st 3 st 2 st Revisorer 3 st 3 st 3 st Styrelse Ordförande: Anna Rheyneuclaudes Kihlman, M, Lidingö* Vice ordförande: Catharina Andersson, S, Upplands-Bro* Ledamöter Torsten Sjögren, M, Danderyd Ronnie Lundin, S, Sigtuna Anders Ekegren, L, Solna* Torsten Björnsson, M, Täby Tomas Franzén, M, Sollentuna Kenneth Bylund, S, Vallentuna Ulf Falkenberg, L, Värmdö Ali Kashefi, S, Upplands Väsby Eva Närvä-Eickenrodt, M, Nacka (t om ) Bo Bergkvist, M, Nacka (fr o m ) * Ingår i arbetsutskottet (AU) Ersättare Kjell Rosén, MP, Danderyd Ulf Weidling, C, Lidingö Gunnar Balfe, M, Sigtuna Robin Sjöberg, S, Sollentuna Hans Ahlgren, L, Täby Jan-Erik Ek, M, Upplands Väsby (t o m ) Christine Hanefalk, M, Upplands Väsby (fr o m ) Fredrik Kjos, M, Upplands-Bro Leif Bergmark, M, Solna Bengt-Åke Grip, M, Vallentuna Anna-Lena Östman, S, Värmdö Helena Westerling, S, Nacka

26 Käppalaförbundet 4 (34) Valberedning Ersättare Benkt Kullgard, M, Sollentuna (Ordförande) Lars Rådén, M, Solna Sven Fjelkestam, L, Täby Jonas Uebel, L, Danderyd Jan Jogell, S, Sundbyberg (t o m ) Thore Nyman, S, Sigtuna Thore Nyman, S, Sigtuna (fr o m ) (t o m ) Revisorer Revisorer Revisorsersättare Bo Klasmark M, Täby Kent Hjalmarsson, M, Upplands Väsby Mikael Zuhr, L, Täby Christer Liss, L, Solna Björn Lundin, S, Upplands Väsby Herman Brundin, S, Täby (t o m ) Lars Nordin, S, Täby (fr o m ) Sakkunnig revisor Anders Rabb, PwC Ledning Per Manhem, VD (t o m ) Andreas Thunberg (fr o m ) 1.2. Året i sammandrag Stabila driftförhållanden År 2017 var, ur drift- och processperspektiv, ett relativt lugnt år med stabila förhållanden och goda marginaler till utsläppsvillkoren. 53,0 miljoner kubikmeter (51,0 miljoner kubikmeter år 2016) avloppsvatten renades. Inga bräddningar genomfördes. Käppalaförbundet fortsatte att vara en nettoleverantör av energi. Under 2017 producerade förbundet 5 GWh mer energi i form av biogas och värme än vad som konsumerades som el (7 GWh år 2016) Konsekvenser av ett nytt miljötillstånd för Käppalaförbundet Käppalaförbundet lämnade år 2015 in en ny tillståndsansökan till Länsstyrelsen. Den gäller en utökning av nuvarande tillstånd från personekvivalenter (pe) till pe. Tillståndsansökan innefattar även en ökad biogasproduktion från dagens 6 till 10 miljoner Nm 3 per år och möjligheten att med hjälp av värmepumpar kunna öka leveransen av värme till Lidingös fjärrvärmenät. I oktober 2015 fick förbundet svar från Länsstyrelsen med ett föreläggande om ett antal kompletteringar. Kompletteringarna skickades in i februari 2016 och i december 2017 kom det slutliga beslutet avseende miljötillstånd från Länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation.

27 Käppalaförbundet 5 (34) I beslutet fastställs betydligt hårdare utsläppsvillkor än i nuvarande tillstånd samt krav på utredningsinsatser avseende läkemedelsrening och mikroplaster. Förbundet har tre år på sig att uppnå de nya kraven vilket förbundet bedömer som alldeles för kort tid för att kunna genomföra de anpassningar som krävs i verkets processer. Beslutet har därför överklagats under 2018 med hänvisning till att tiden att ställa om verket är för knapp. Dessutom överklagades beslutet om utredning av mikroplaster eftersom kostnaderna för sådan forskning inte bör åläggas enskilda organisationers abonnenter i strid mot intentionerna i Lagen om allmänna vattentjänster Investeringsplaner och utökad låneram Under 2015 och 2016 togs en strategisk investeringsplan fram för att redovisa vilka investeringar som fordrades för att klara de nya utsläppsvillkor som förmodades komma. Ett pilotprojekt startades 2017 med ombyggnad av en av elva reningslinjer med den nya teknik som måste införas för att klara utsläppsvillkoren. Pilotprojektet som kommer att genomföras och utvärderas under 2018 ska skapa en stabil grund för den fortsatta investeringsprocessen och ge svar på om vald teknik motsvarar förväntningarna och också om hur övriga linjer ska byggas om för att nå önskvärda reningsresultat till lägsta möjliga kostnad i ett miljö- och livscykelperspektiv. Samtidigt inventerades också nödvändiga nyinvesteringar, reinvesteringar och löpande underhållsinsatser. Den strategiska investeringsplanen som löper 15 år framåt i tid visade på ett stort behov av både ny- och reinvesteringar med höjda avgifter som följd av detta. Förbundet är inne i ett investeringsskede motsvarande det som genomfördes i slutet av talet då verket fördubblade kapaciteten och byggdes om för att klara de då nya reglerna för kväverening. Avgiftsökningen som investeringarna leder till beräknas för den enskilde abonnenten bli cirka 38 kronor per år på en total avgift om cirka kronor (Typhus A, år 2016). Som en följd av slutsatserna i den strategiska investeringsplanen behöver förbundet låna mer pengar och ansökte därför i slutet av 2016 hos medlemskommunerna om att få höja förbundets låneram, från 1,4 miljarder kronor till 2,2 miljarder. Låneramens storlek regleras i förbundsordningen och en ändring av den kräver godkännande från samtliga medlemskommuners respektive kommunfullmäktige. Medlemskommunerna ansåg dock att det krävdes en tydligare process och utökad kommunikation kring denna fråga innan beslut kunde fattas. En utredning tillsattes därför av några medlemskommuner och denna lämnade ett utlåtande i november. I utredningen fastslås att de föreslagna investeringarna är nödvändiga, välgrundade och effektiva eftersom de utnyttjar Käppalaförbundets anläggningar så långt som möjligt för att hålla kostnaderna nere, men man förordade en uppdelning av låneramshöjningen i två delar för att invänta det kommande nya miljötillståndet och dess effekter.

28 Käppalaförbundet 6 (34) I december fick Käppalaförbundet besked om nytt miljötillstånd från Länsstyrelsen. Under perioden december till februari godkände samtliga medlemskommuner en del av den utökade låneramen upp till 1,8 miljarder kronor. Under 2018 kommer en ny process att startas för ytterligare utökning av låneramen då pilotprojektet har utvärderats och tillkommande investeringar utretts ytterligare, detta i dialog med medlemskommunerna Ett projektintensivt år Käppalaförbundet är inne i en intensiv investeringsperiod. Flera stora projekt var i genomförandefas och ytterligare några projekterades. Hela 254,7 Mkr (186,6 Mkr år 2016) har upparbetats under året i pågående investeringsprojekt. Nedan beskrivs läget i de största pågående projekten. Anslutning av Österåker och Vaxholm Ett stort projekt pågår som har som syfte att ansluta Österåker och Vaxholm till Käppalaförbundet och rena dessa kommuners avloppsvatten i Käppalaverket. Överföring av avloppsvattnet är tänkt att ske via sjöledningar till Svinninge och vidare i en bergtunnel som ansluts till Käppalaförbundets befintliga avloppstunnel i Karby. Under 2017 har projektet delvis stoppats i avvaktan på beslut om genomförande efter överenskommelser mellan de berörda parterna. Tillståndsprocessen för projektet löper dock på och ansökan har lämnats in i mars Svar väntas under senhösten Några av Käppalaförbundets medlemskommuner tillsatte en utredning av projektet. I början av november presenterades utredningen som i huvudsak stödjer antaganden och slutsatser i Käppalaförbundets projektförslag. Utredningen föreslog dock en annorlunda fördelningsmodell av besparingarna som uppstår. Under 2018 kommer frågan att behandlas vidare av Käppalaförbundets medlemskommuner samt Österåker och Vaxholm. Beslut om avtal mellan parterna för genomförande eller avbrytande av projektet förväntas fattas under Ny rötkammare och anläggning för högflödesrening En ny rötkammare byggs för att säkerställa en fortsatt stabil drift och process när det gäller slambehandling och fordonsgasproduktion. Den nya anläggningen för högflödesrening byggs med syfte att kunna snabbrena avloppsvatten vid de tillfällen då flödet in till verket är högre än verket har kapacitet att ta emot. Sprängningsarbetena avslutades under sommaren 2017 varefter olika betongarbeten påbörjades inför installationsarbeten av maskiner, instrument och elutrustning som genomförs under Anläggningarna beräknas vara klara under Renovering av Antuna pumpstation I Antuna pumpstation i Upplands Väsby pumpas avloppsvattnet upp cirka 20 meter från bergtunneln för att därefter rinna vidare med självfall till Edsberg. Under 2016 påbörjades en renovering av pumpstationen med syfte att modernisera hela anläggningen. Bland annat har

29 Käppalaförbundet 7 (34) anläggningen byggts om så att reglering/utjämning av flödet genom att dämma i tunneln kan utföras regelmässigt, fasaden rustats upp, all mekanisk utrustning bytts ut och luftreningsanläggningen uppgraderats och effektiviserats. Projektet är beräknat att pågå till mitten av Renovering av Långängsstrand I Långängsstrand i Danderyd finns en anläggning där nödbräddning och reglering av flödet kan ske innan avloppsvattnet leds vidare via en dykartunnel under Lilla Värtan till Spisen på Lidingö. En omfattande renovering av anläggningen påbörjades hösten 2015 och beräknas vara slutförd våren Renoveringsarbetet syftar till att säkerställa funktionerna med bräddning, avstängningsluckor och spolning av tunneln samt att åtgärda tätskikt. Projektet är komplext på grund av att anläggningen renoveras under drift. Under arbetets gång identifierades att man behövde genomföra större betongåtgärder än planerat. Uppgradering styrsystem Käppalaverkets befintliga styrsystem, som styr och reglerar all utrustning (maskiner) för avloppsrening, värmesystem och ventilation för avloppsverket och yttre anläggningar (pumpstationer), närmar sig slutet av sin livslängd. Under 2016 inleddes därför ett projekt för att uppgradera systemet och därmed säkerställa driften av anläggningen för de kommande åren. Uppgraderingen är uppdelad i etapper och projektet beräknas vara slutfört under Under 2016 och 2017 genomfördes den första etappen i projektet vilket innebar att tre av tolv äldre systemdelar moderniserades till den senaste tekniken. Övriga delar kommer att uppgraderas i kommande etapper. Parallellt med den första etappen utarbetades en ny standard för styrsystemet. Standarden är en del i att säkerställa en enhetlig funktion på verket och kommer att underlätta vid kravställning av framtida uppgraderingar och utbyggnader av styrsystemet. Etapp 1 avslutades 2017 till en lägre utgift än kalkylerat. Ombyggnad av renshantering och förluftningskanaler Befintlig anläggning för renshantering och sandtvätt, det första steget i reningsprocessen där allt grövre material i avloppsvattnet sorteras ut, behöver bytas ut och moderniseras. Nya rensgaller, sandtvättar, transportskruvar och renstvättar ska därför installeras. Under denna anläggning finns förluftningskanaler där avloppsvattnet ska luftas så att korrosiva gaser inte följer med in i resterande delar av reningsverket. Betongen i kanalerna är kraftigt korroderad och i akut behov av renovering. Dessa arbeten påbörjades 2017 och beräknas vara klara i början av Värme från utgående renat avloppsvatten Ett projekt som drivits mellan berör möjligheten att i samverkan med Fortum Värme AB (Stockholm Exergi AB) utnyttja den värme som finns i det renade avloppsvattnet för att genom värmepumpar överföra energin till fjärrvärmenätet. Ett delvis EU-finansierat

30 Käppalaförbundet 8 (34) projektförslag togs fram i samarbete mellan parterna om en sådan anläggning på Käppalaverket som också kompletterades med stödvärmepannor. Anläggningen skulle självständigt kunna täcka hela Lidingös behov av fjärrvärme. I slutfasen blev dock investeringen inte realiserbar för fjärrvärmeproducenten när man räknat in utgifter bland annat för utökad elkraftinfrastruktur och ledningsomläggningar varför projektet lades ned i slutet av Käppalaförbundet fortsätter dock arbetet med att försöka finna alternativa lönsamma och miljömässigt attraktiva användningsområden, internt eller externt, för värmen i det renade avloppsvattnet Jämförelser med branschen Under året har Käppalaförbundet liksom tidigare år jämfört Käppalaverkets reningseffektivitet med andra avloppsreningsverk. I dagsläget redovisar Käppalaverket den högsta effektiviteten (kostnad per volym avskild substans) av dessa verk Forskning och utveckling för att ligga i framkant Käppalaförbundet är en betydelsefull aktör i VA-Sveriges forskningssamhälle och deltar i eller driver ett stort antal forsknings- och utvecklingsprojekt. Under 2017 drevs över 13 utvecklings- och forskningsprojekt av olika storlek och omfattning i förbundets regi. Under 2017 fortsatte projektet SIMFRAM som fokuserat på framtida reningskrav i SIMFRAM 2.0. Projektets fortsättning inriktar sig på att simulera hur tillskottsvatten påverkar Käppalaverket. Projektet leds av IVL och i samarbete med Henriksdals reningsverk och Kungsängsverket i Västerås. Projektet syftar även till att fastställa olika kolkällors LCAavtryck 1. Detta är högst aktuellt för Käppalaförbundet då det nya miljötillståndet innebär att extern kolkälla måste tillsättas i den utvecklade reningsprocessen. Ett annat stort forskningsprojekt där Käppalaförbundet deltar är det treåriga HÅVA-projektet ( Hållbarhetsanalys av värmeåtervinning ur avloppsvatten ) som utreder värmeåtervinning från avloppsvattnet. Under senare år har intresset för denna teknik ökat och förbundet anser det nödvändigt att utreda effekten på reningsverket och hur detta bäst kan göras ur ett samhälls- och livscykelperspektiv, så kallad LCA-analys. Många olika faktorer påverkar utfallet t ex tekniska, termodynamiska och politiska, varför ett helhetsgrepp är nödvändigt att utreda för att kunna vägleda förbundets ägare kring vad som är bäst ur miljö- och kostnadssynpunkt. Även i detta projekt kommer dynamiska datormodeller att användas. Projektet finansieras av Formas, Käppalaförbundet, Sweden Water Research och Tekniska Verken. Projektledare är Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och akademisk part Lunds Universitet. Utöver VA-branschen deltar också ett mycket stort antal intressenter från fastighetsbranschen som vill få vägledning i frågorna. 1 Livscykelanalys eller Life Cycle Assessment (LCA) är en metod för att åstadkomma en helhetsbild av hur stor den totala miljöpåverkan är under en produkts livscykel från råvaruutvinning, via tillverkningsprocesser och användning till avfallshanteringen, inklusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden.

31 Käppalaförbundet 9 (34) Ombyggnationen av linje 11 (Pilotprojektet) slutfördes under De nya utsläppsvillkoren i miljötillståndet (kväve, fosfor och BOD) gör att Käppalaförbundet kommer att behöva förändra reningsprocessen. I januari 2018 påbörjades försöksdriften som behandlar avloppsvatten från ca pe. Under 2018 förväntas pilotlinjen ge svar på de olika designoch optimeringsfrågorna. Under 2017 har Käppalaförbundet också testat, för branschen, nya tekniker och produkter i olika laborativa försök gällande fosforavskiljning och förbättrade slamavvattningsegenskaper. Under kommande år förväntas den nya slamförordningen implementeras vilket troligen ställer skärpta krav på slamkvaliteten. Käppalaförbundet har under 2017 initierat en utredning för att utreda vilken slambehandlingsmetod som är bäst lämpad beroende på vilka krav som kommer. Det finns i dagsläget två huvudvägar att gå; antingen kan Käppalaförbundet fortsätta att sprida slammet men med hygienisering som en extra process, eller förbränna det. De olika teknikerna inom varje möjligt alternativ kommer att utvärderas från ett LCA-perspektiv för att försöka hitta den bästa lösningen anpassad till Käppalaförbundets förutsättningar och behov. Utredningen kommer att vara bred då kraven ännu inte är fastställda årsjubileum och VD-byte Under 2017 firade Käppalaförbundet 60-årsjubileum eftersom förbundet bildades Jubileet genomfördes den 6 september då inbjudna gäster och personal fick delta i ett seminarium med tema läkemedelsrester och mikroplaster. Efter seminariet bjöd förbundet på lunch och ordförande berättade tillsammans med VD om Käppalaförbundets historia och framtid. Under våren beslutade Per Manhem, efter 17 år som VD, att gå i pension vid årsskiftet. Styrelsen, genom AU, påbörjade då en extern rekryteringsprocess som avslutades i december då styrelsen enhälligt beslutade att erbjuda Andreas Thunberg befattningen som VD från den 8 januari Andreas Thunberg har arbetat på Käppalaförbundet i över tio år och har under de senaste åren varit produktionschef Övriga händelser och aktiviteter rapporterade per avdelning Kommunikationsavdelningen Hösten 2017 återupptogs studiebesöksverksamheten efter att ha legat nere i ett och ett halvt år under tiden sprängningsarbeten pågått vid verket besökare togs emot. Avdelningen har tagit fram en treårsplan för perioden för kommunikation riktad till allmänheten i medlemskommunerna. Kommunikationsaktiviteterna riktas in på att försöka minska förekomsten av skräp och fett i avloppsvattnet.

32 Käppalaförbundet 10 (34) Miljö- och kvalitetsavdelningen Lagefterlevnadsrevision med fokus på miljö samt ISO revision genomfördes av externa revisorer med bra resultat. Det innebär att verksamheten är fortsatt certifierad enligt miljöledningssystem ISO Interna revisorer har genomfört fyra revisioner med fokus på miljö och arbetsmiljö vilket är en grundförutsättning för att systematiskt förbättra arbetsrutiner och processer För en effektivare hantering av BOD-analyser (organiskt material) har laboratoriet införskaffat ett nytt automatiserat instrument. Detta ökar effektiviteten vilket inte minst är viktigt under det pågående pilotprojektet i verket. Laboratoriet har även klarat fortsatt ackreditering enligt ISO17025 och i samband med detta även metodackrediteringen för BOD-analysen med det nya instrumentet. Uppströmsavdelningen Avdelningen har fokuserat på effektivisering av provtagningar. En fast provtagare som ska kunna hjälpa avdelningen att tidigt spåra eventuella utsläpp av oönskade ämnen i inkommande avloppsvatten har installerats i pumpstationen i Edsberg. Fler fasta provtagare med fjärravläsning kommer att installeras i tunnelsystemet under de närmaste åren. Utökade prover har tagits och analyserats i fyra kommuner i en rullande tillsynsplan. Avdelningens medarbetare har också medverkat i en industriområdesinventering i Rosendal. Projektavdelningen Förbundets projektmodell har setts över med förtydliganden avseende beslutspunkter, befogenheter, uppföljningsrutiner med mera. Se i övrigt under punkt Resursutvinningsavdelningen Avdelningen har arbetat med fortlöpande arbete avseende slamstrategin och förberett upphandlingar av lagringsytor hos enskilda jordbrukare och större slamlagringsplatser. Bevakning av nya tekniska metoder för näringsåtervinning från slam har genomförts kontinuerligt samt utveckling av verktyg för att kunna genomföra LCA-analyser av de olika metoder som kan komma att bli alternativ till nuvarande slamstrategi. Käppalaförbundets slamproduktion är certifierad enligt Svenskt Vattens certifieringssystem Revaq. Extern revision genomfördes under året vilket resulterade i fortsatt certifiering. På energisidan har fokus legat på att i samverkan med externa aktörer hitta avsättning för värmen i det renade avloppsvattnet. Ett projekt har också initierats för att inventera behov och utbud av olika energikällor i verksamheten för att säkerställa en långsiktig, ekonomisk fördelaktig och stabil användning av energiprodukter. Avdelningen för verksamhetsstöd Ett nytt system för bergskommunikation med en ny växelfunktion har installerats. Systemet gör det möjligt att använda mobiltelefoner och datakommunikation i samtliga

33 Käppalaförbundet 11 (34) anläggningsdelar vilket också medfört att larm- och positioneringssystem införts som ökar säkerheten för medarbetare och entreprenörer i anläggningarna. Kanslifunktionen har gått igenom dokumenthanteringsrutinerna i organisationen samt förberett införandet av den nya Dataskyddsförordningen (GDPR) som börjar gälla i maj Produktionsavdelningen Samtliga enheter har varit engagerade dels i de normala driftprocesserna men också i de investeringsprojekt som genomförs. Eftersom de flesta projekten genomförs i driftmiljö där normala funktioner inte får påverkas krävs nära samarbete med projektavdelningen och extra lösningar löpande under projektens gång. En del planlagda underhållsprojekt har därför fått skjutas upp eller omdisponeras på grund av resursbrist Resultat och finansiell ställning Årets resultat uppgår till 0,9 Mkr (5,1 Mkr). Budget var -2,1 Mkr. Huvudorsaken till överskottet mot budget är att cirka 28,1 Mkr avvikit mot budget fördelat på olika intäkts- och kostnadsposter som kommenteras här nedan. En investeringsfondering har genomförts med 25 Mkr. Utan denna jämförelsestörande post skulle resultatet ha uppgått till 25,9 Mkr (25,1 Mkr). Den avsättning för investeringar på sammanlagt 25 Mkr som gjorts avser investeringen i ett nytt styrsystem för anläggningen som genomförs under En första etapp av arbetet är genomförd och avslutad Genomsnittlig avskrivningstid för systemen är beräknad till cirka 15 år. Fondering av kommande investeringar i syfte att jämna ut avgiftsuttaget är tillåtet enligt VAredovisningen förutsatt att investeringarna tas i drift inom kort tid och gynnar hela VAkollektivet. Upplösning av fonden sker sedan i samma takt som anläggningarna avskrivs. En utredning har initierats under 2017 som avser att klarlägga möjligheten för Käppalaförbundet att tillämpa de speciella reglerna avseende VA-redovisning och dess konsekvenser för förbundet. Skulle regelverket följas fullt ut (som det görs i medlemskommunerna) borde inte förbundet redovisa något resultat alls. Ett positivt resultat skulle betraktas som en skuld till VA-kollektivet. Motivet till att ändå redovisa ett resultat är kopplat till att inflationssäkra det egna kapitalet i förbundet. Käppalaförbundets revisorer har påpekat att detta måste utredas eftersom den tillämpade metoden kan innebära att vinstmedel tillhöriga VA-kollektivet ackumuleras i förbundet. Huvudfrågan är egentligen om Käppalaförbundet ska tillämpa en strikt kommunal redovisning som då skulle ske utan möjlighet att reservera vinstmedel för framtida bruk eftersom förbundet inte har några skatteintäkter, eller om VA-redovisningen ska tillämpas helt och hållet vilket i så fall medför att resultatet alltid ska återföras inom tre år till kommunernas VA-verksamhet.

34 Käppalaförbundet 12 (34) Avskrivningarna stiger i takt med att nya anläggningar tas i bruk då Käppalaförbundet just nu befinner sig i en intensiv investeringsfas. Kapitalkostnaderna kommer således att stiga under de kommande åren trots låga räntelägen och goda villkor på kreditmarknaden. Det genererade överskottet kommer att behövas för att balansera framtida kostnadsökningar beroende på tillväxt och nyinvesteringar. Kostnaden per personekvivalent förväntas dock inte påverkas i lika hög grad av detta eftersom fler delar på de kostnader som tillkommer när kapacitetsinvesteringar genomförs. I nedanstående tabeller och diagram redovisas vissa kostnadsposter mer ingående. Dels redovisas utfallet gentemot budget, dels gentemot föregående års utfall. Det höga initiala resultatet gentemot budget beror främst på följande orsaker: Avvikelser per kostnadsslag mot: Budget 2017 % Utfall 2016 % Främmande tjänster ,1% ,4% Energikostnader ,0% 528 2,0% Slamomhändertagande ,2% -92-0,5% Personalkostnader ,1% ,7% Avskrivningar ,5% ,0% Räntenetto ,3% ,3% Totala kostnader ,6% ,2% Avvikelser per intäktsslag mot: Budget 2017 % Utfall 2016 % Intäkter Energi ,7% ,0% Intäkter övrigt -90-1,8% ,1% Totala intäkter ,2% 284 0,8% Personal- och pensionskostnader Antalet tillsvidareanställda vid årets slut var 56 (56) personer. Medelantalet anställda under 2017 var 63 st (63 st). Åtta nya medarbetare har anställts och sex personer har slutat sin anställning under 2017, vilket är en ovanligt hög personalomsättning jämfört med tidigare år. Personalkostnaderna budgeterades för 65 årstjänster men uppgår endast till 56 tillsvidareanställda vid årets slut. En rad vakanser jämfört med budget kvarstår således vilket förklarar över hälften av budgetöverskottet. Den andra hälften förklaras av en felbudgetering där en extra månadslön av misstag lades in för samtliga budgeterade befattningshavare. Personalkostnaderna har totalt ökat med nästan 3,3 Mkr mellan 2016 och 2017 medan kostnaderna för löner och ersättningar (exklusive löneomkostnader) minskat med 0,6 %. Förklaringen till detta ligger i de höga rekryteringskostnaderna under året för att täcka vakanserna. Tyvärr har förbundet ännu inte nått bemanningsprognoserna trots de ökade insatserna vilket kan förklaras med den överhettade marknaden i Stockholmsregionen för de tjänster som efterfrågas.

35 Käppalaförbundet 13 (34) Sjukfrånvaron ligger på en stabilt låg nivå, 2,43 procent (2,55 procent). 18 procent (33 procent) av sjukfrånvaron är klassificerad som långtidssjukfrånvaro för ett fåtal befattningshavare. Pensionsmedelförvaltning redovisas i separat not. Alla pensionsmedel återlånas i verksamheten Kemikalier, slamomhändertagande och elenergi De volymberoende kostnaderna är 2017 något högre än 2016 främst beroende på de högre flödesvolymerna under senhösten. Elenergikostnaden var över 2 Mkr lägre än budgeterat på grund av lägre prisnivåer och volymer än budgeterat. Volymerna budgeterades högre 2017 eftersom de stora bergsprojekten förväntades dra mycket elenergi. Käppalaförbundet säkrar elpriserna löpande för att utjämna fluktuationerna i pris vilket varit en lyckad strategi under året. Eldningsoljan är nu helt utfasad och ersatt av värmepumpar och gas.

36 Käppalaförbundet 14 (34) Övriga kostnader I de övriga kostnaderna för driften ingår främst underhållskostnader som materialinköp och inköp av olika entreprenader som berör drift och underhåll av förbundets anläggningar. Dessa kostnader kopplas till livslängden på komponenter och säkras genom underhållsplanering och lämplig reinvesteringstakt års entreprenadkostnader kopplade till drift och underhåll överstiger föregående års kostnader med 6,8 Mkr och budget med över 4 Mkr. Dessa kostnader är delvis kopplade till de stora investeringsprojekten utan att vara direkt hänförliga till dem. Dels berör de åtgärder för att säkerställa en kontinuerlig drift av anläggningarna dels utgörs de av åtgärder som tidigareläggs eller upptäcks i samband med projektgenomförandet. Tidigareläggningar av åtgärder motiveras i huvudsak av att det då blir kostnadseffektivt att utföra dem med hänsyn tagen till framtida ställtider. I investeringsprojekten finns medel avsatta för redundans och omledningar och de bokförs som en del av projektutgiften. I vissa fall måste dock dessa åtgärder också kompletteras med andra åtgärder för att garantera en kontinuerlig drift. Övriga konsultinsatser ligger ca 4 Mkr under budget vilket gör att avvikelsen mot budget totalt sett för konsult/entreprenadarbeten blir relativt liten Kapitalkostnader

37 Käppalaförbundet 15 (34) Kapitalkostnaderna har generellt sett sjunkit de senaste fem åren trots att upplåningen varit stigande under det senaste året. Räntekostnaderna har successivt sjunkit i och med att räntenivåerna blivit lägre och äldre bundna lån ersatts med kortare löptider. Samtidigt har nyinvesteringarna som gjorts under de senaste åren medfört högre avskrivningar. Under året har ett enskilt lån på 200 Mkr förfallit till betalning och ersatts av ytterligare ett obligationslån som löper på fem år. Obligationerna har ställts ut på marknaden till förmånligare villkor för Käppalaförbundet än vid traditionell bankfinansiering. Det ger Käppalaförbundet en bredare bas i framtiden för olika finansieringslösningar vilket påverkar både finanskostnaden och tillgången till kapital positivt. De stora investeringar som just nu pågår skapar ett behov av nyupplåning. Under 2017 har förbundet ökat sin låneskuld med 179 Mkr (114 Mkr). Genom en aktiv portföljhantering och en fortsatt låg räntenivå har den momentana genomsnittsräntan vid årets slut kunnat sänkas till 0,49 procent (0,79 procent). Samtidigt har det negativa marknadsvärdet på de utestående derivaten ökat från -10,3 Mkr till -15,2 Mkr bland annat på grund av marknadens utveckling och tillämpningen av en något mer långsiktig räntesäkringsstrategi i enlighet med styrelsens årliga riskmandatsbeslut. Årets avskrivningar ligger 9,5 Mkr under budgeterade kostnader. Orsaken är att flera stora investeringsprojekt fördröjts under genomförandet vilket inte var möjligt att förutse vid budgeteringstillfället. I samband med bokslutet 2016 genomfördes också en övergång från progressiv avskrivningsmetod till linjär avskrivning på anläggningarna som benämns HD1 och HD2. Dessa anläggningar avser den stora investering som slutfördes under 1990-talets senare del där verket dubblerade sin volym och införde kväverening (Käppala 2001). Omläggningen till en rak avskrivning medför avsevärt lägre avskrivningar under kommande år. Den ändrade redovisningsprincipen var inte planerad då budgeteringen genomfördes för verksamhetsåret Under året har en strategisk investeringsplan uppdaterats med olika scenarier för framtiden. Investeringsnivån påverkas dels av reinvesteringsbehovet då många av anläggningarna som uppfördes på 1960-talet nu måste renoveras, dels av nyinvesteringsbehov som är kopplat till kapacitets- och kvalitetsökningar. Det i sin tur beror på befolkningsökning och de tillståndskrav som fastställs för verksamheten i det nya miljötillståndet. Förbundet kommer att befinna sig i en intensiv investeringsfas de närmaste sju åren för att kunna nå dessa krav.

38 Käppalaförbundet 16 (34) Intäkter Intäkter exklusive kommunavgifter, tkr Intäkterna är i stort sett oförändrade totalt sett jämfört med föregående år men är 4,4 Mkr högre än budgeterat. Differensen mot budget består nästan uteslutande av fordonsgasintäkter där 2 Mkr i en prisdifferensreserv upplöstes och ökade intäkterna under året. Prisdifferensreserven upplöstes då avtalet med SL om fordonsgasleveranser omförhandlades. Tidigare gjordes preliminära faktureringar till SL som först ett halvår efter årsskiftet kunde fastställas efter att prisnivån bestämts med hänvisning till olika energiprisindex. Från och med 2017 används i stället en fördröjd prisjusteringsmodell som gör det möjligt att budgetera och fakturera med fasta priser under en tvåårsperiod. Därmed kan reserveringen upplösas De ytterligare 2 Mkr som avviker från budget är hänförliga till volym- och prisnivåer som överskridits under året jämfört med kalkylerade värden. Intäktsnivån är trots detta jämförbar med 2016 års totalsumma. Det beror i huvudsak på att förbundet under första kvartalet 2016 också behandlade en del avloppsvatten från Järfälla kommun på grund av temporära renoveringsarbeten i kommunen Balanskravsresultat och redovisning av investeringsreserv Årets balanskravsresultat uppgår till 0,9 Mkr (5,1 Mkr). Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser intjänade före 1998 är 7,6 procent (8,5 procent) vilket innebär att den ligger kvar på en nivå i linje med målsättningen för förbundet som är 7-10 procent. Anledningen till att soliditeten minskar trots ett positivt resultat är att såväl balansräkningens tillgångs- som skuldsida ökar mer än den relativa andelen eget kapital eftersom både tillgångar och lån ökar med den höga investeringstakten. Käppalaförbundet behöver ett stabilt eget kapital för att klara eventuella resultatförsämringar utan att ta till akuta sparåtgärder som kan drabba såväl reningskvalitet som det framtida avgiftsuttaget. Detta är speciellt viktigt eftersom det redan i dagsläget är känt att förbundet inte kan klara sina kommande kapitalkostnader utan att höja avgifterna de närmaste åren på grund av de stora investeringar som genomförs.

39 Käppalaförbundet 17 (34) 1.5. Driftredovisning budgetutfall per avdelning Budget Utfall Överskott Överskott Utfall Helår 2017 Helår 2017 Underskott Underskott Helår 2016 (tkr) (tkr) (tkr) (%) (tkr) DRIFTBUDGET Verksamhetsstöd ,1% Kommunikation ,7% Miljö och kvalitet ,1% Uppströmsarbete ,8% Resursutvinning ,2% Projekt ,2% Produktion ,4% ,0% Budgetföljsamheten har tidigare år varit god medan det för 2017 är relativt stora differenser inom avdelningarna. Differenserna är huvudsakligen beroende av personalkostnadsförändringar som förklaras med fortsatta vakanser och tekniska felbudgeteringar. I huvudsak har avdelningarna genomfört sina verksamhetsplaner med vissa neddragningar som kan kopplas till personalsituationen Investeringar PÅGÅENDE INVESTERINGAR, tkr Ingående Anskaffningsvärde IB Investeringar i avloppsreningsverket Investeringar i yttre anläggningar Övriga investeringar Årets nettoinvesteringar Summa Pågående arbeten Årets Aktiveringar Ackumulerat anskaffningsvärde UB Under 2017 investerades rekordhöga 254,7 Mkr (186,6 Mkr) i de olika investeringsprojekten. Projekt som avslutades uppgick till 26,1 Mkr. Överskottet mellan beslutade budgeterade investeringar som pågår och avslutade investeringar uppgår till 262,3 Mkr (558,3 Mkr) som föreslås omfördelas till kommande verksamhetsår. En översyn har genomförts av investeringsprojekten och budgeterade investeringsprojekt som inte förväntas starta inom två år har avslutats och förs inte över till kommande år. I årsredovisningens tabelldel finns detaljerade uppgifter om investeringarna under Mål för god ekonomisk hushållning Förbundsfullmäktige har angett ett antal finansiella mål för god ekonomisk hushållning i enlighet med kommunallagens direktiv.

40 Käppalaförbundet 18 (34) Enligt kommunallagen ska också verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning fastställas. Under rubriken Käppalaförbundets målarbete här nedan redovisas också de mer specifika finansiella målen Övrigt För mer information avseende räkenskaper och verksamhetsutfall hänvisas till bifogade resultat- och balansräkningar, finansieringsanalys och noter. 2. Så styrs verksamheten Käppalaförbundets verksamhetsstyrning baseras på den traditionella modellen där det strategiska arbetet utgör planeringsdelen och genomförandet ligger i den operativa delen. Det strategiska arbetet ägs och drivs av förbundets fullmäktige, styrelse och ledning i samverkan medan genomförandet sker i organisationen enligt befintliga processer och handlingsplaner som tas fram för att stödja de strategiska planerna. Den strategiska delen består av uppdrag, vision, övergripande mål samt strategier och påverkas ständigt av omvärldens utveckling, krav och förväntningar. Detta kan vara demografi, kunder och andra intressenter och speglas i bland annat konjunktur och legala krav. Käppalaförbundets uppdrag är att omhänderta och rena medlemskommunernas avloppsvatten. Under 2017 genomförde Käppalaförbundets styrelse i samverkan med förbundets ledningsgrupp en revision av den omvärldsanalys som låg till grund för arbetet med att ta fram en ny vision och nya övergripande mål. Strategier och handlingsplaner för att uppnå de övergripande målen och leda förbundet närmare visionen ha därefter tagits fram av ledningsgruppen. Ett antal nyckeltal har också definierats för uppföljning av övergripande mål, strategier och handlingsplaner. Nyckeltalen revideras årligen och följs upp och rapporteras till styrelsen kvartals- och årsvis. Förbundets vision Rent avloppsvatten och rena resurser ger en ideal bild av kvaliteten på inkommande och utgående avloppsvatten samtidigt som den förmedlar att reningsprocessen både nyttjar och producerar rena resurser. De övergripande målen, med tillhörande strategier, är: Minskad negativ miljöpåverkan o Minska mängden tillskottsvatten o Sänka koldioxidfotavtrycket o Öka kunskap och påverka beteende hos målgrupperna i medlemskommunerna

41 Käppalaförbundet 19 (34) Stabil ekonomi o Effektivisera projektportföljstyrning o Utveckla en långsiktig finansieringsstrategi Effektivt resursutnyttjande o Utveckla en hållbar återföring av växtnäringsämnen o Öka energiutbytet från avloppsvatten o Utveckla regionala samarbeten Driftsäker anläggning o Hög anläggningstillgänglighet Säker och attraktiv arbetsplats o Säkerheten först o Behålla och attrahera kompetenta medarbetare Förbundet tar årligen fram en övergripande verksamhetsplan som är ett styrande dokument för verksamheten. Kopplingen mellan mål, strategier, aktiviteter och handlingsplaner samt nyckeltal: Övergripande mål Strategier Aktiviteter och handlingsplaner Nyckeltal Käppalaförbundets strategiska plattform kan illustreras i form av ett Käppalahus där fundamentet består av förbundets värderingar: respekt, engagemang och samarbete.

42 Käppalaförbundet 20 (34) Miljötillsyn Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för Käppalaförbundets verksamhet och övervakar att förbundet följer tillståndsvillkoren och relevanta föreskrifter enligt miljöbalken. Länsstyrelsen har hittills aldrig haft några allvarliga anmärkningar på verksamheten. Villkoren i miljötillståndet har uppfyllts, i de flesta fall med god marginal. 3. Käppalaförbundets målarbete I september 2016 fattade förbundets styrelse beslut om den nya målmodell som beskrivs under rubriken Så styrs verksamheten. Måluppföljningen i årsredovisningen för 2017 bygger på budgeten för 2017 som utformats efter den nya målmodellen Uppföljning av de övergripande målen Nedanstående nyckeltal har tagits fram för att löpande följa upp verksamheten: NYCKELTAL ENHET Mål 2017 Årsmedel KOMMENTAR MINSKAD NEGATIV MILJÖPÅVERKAN BOD 7 -halter i utgående vatten mg/l 2 2 Fosforhalter i utgående vatten mg/l 0,2 0,2 Kvävehalter i utgående vatten mg/l 9,0 8,8 Kopparhalt i utgående slam mg/kgts Målvärde lägre än Revaq-krav Kadmiumhalt i utgående slam mg/kgts 0,74 0,72 Totalt CO 2 fotavtryck utryckt som CO 2e ton/år CO2e/pe kg 30,5 26,2 CO 2 fotavtryck N-rening kg/kg avskiljd N 10,2 10,4 CO 2 fotavtryck P-rening kg/kg avskild P 62,9 63,0 STABIL EKONOMI Avvikelse budget vs utfall % av omsättning < 5,0 % 1,4% Självfinansieringsgrad (avskrivningar/nettoinvesteringar) % Målvärde baserat på budget Utvecklingskostnader i förhållande till omsättningen % 1,0 0,8 Högre energiintäkter Utfall mot beslutad investering (slutkostnad/investeringsbeslut) % < *+ 15 % på två större projekt Soliditet (inkl ansvarsförbindelse) % ,3 Skuldsättningsgrad % < 90,0 88,6 EFFEKTIVT RESURSUTNYTTJANDE Andel slam till åkermark % > Nettokostnad per omhändertagen volym Kr/m 3 < 4,5 3,5 Fordonsgasproduktion miljoner m 3 /år 4,1 4,2 Fordonsgasleverans % av total produktion Nettokostnad/pe Kr/pe < Polymerförbrukning g/kg TS Energibalans kwh-ut/kwh-in % 118,5 114,0 Elförbrukning kwh/m 3 renat vatten < 0,70 0,72 DRIFTSÄKER ANLÄGGNING Andel mekaniskt renat bräddvatten (%) % av inkommande mängd 0 0 Anläggningstillgänglighet (T-värde) % > 95,0 97,6 SÄKER OCH ATTRAKTIV ARBETSPLATS Frisknärvaro % av total tid > Olyckor med sjukfrånvaro antal 0 0 Nöjd medarbetarindex % av referens index < 100 % 46% Genomförs vart tredje år Kommentarer till rödmarkerade nyckeltal Det nyckeltal som avviker mest mot målsättningarna är Kopparhalt i utgående slam där en rad insatser genomförts för att utreda anledningarna till avvikelsen. Generellt sett är kopparhalterna i förbundets upptagningsområde höga och inga enskilda eller allmänna källor har kunnat identifieras. Det medför att slammet på sikt kan få ett begränsat värde som näring

43 Käppalaförbundet 21 (34) eftersom lantbrukare måste dosera slammet på åkermark i förhållande till bland annat metallhalter. Värdet ligger dock inom Revaq:s gränsvärden. Självfinansieringsgraden är betydligt lägre än budgeterat bland annat beroende på att avskrivningarna varit väsentligt mycket lägre än kalkylerat samtidigt som nettoinvesteringsutgifterna varit extremt höga under året eftersom en rad investeringsprojekt befinner sig i genomförandefasen. Självfinansieringsgraden kommer inte under kommande år att förbättras mer än marginellt eftersom förbundet befinner sig i en intensiv investeringsfas. Utvecklingskostnaderna i förhållande till omsättningen avviker bland annat beroende på högre energiintäkter än beräknat. Cirka 2 Mkr av energiintäkterna är av engångskaraktär.

44 Käppalaförbundet 22 (34) 4. Styrelsens förslag till resultatdisposition Styrelsen föreslår att förbundsfullmäktige beslutar att fastställa årets resultaträkning och balansräkning, att överföra oförbrukade investeringsmedel uppgående till 262,3 miljoner kr till 2018 års investeringar samt att i övrigt godkänna årsredovisningen för verksamhetsåret 2017 Lidingö Käppalaförbundets styrelse: Anna Rheyneuclaudes Kihlman Catharina Andersson Ali Kashefi Lidingö Upplands-Bro Upplands Väsby Torsten Sjögren Bo Bergkvist Torsten Björnsson Danderyd Nacka Täby Tomas Franzén Ronnie Lundin Kenneth Bylund Sollentuna Sigtuna Vallentuna Anders Ekegren Solna Ulf Falkenberg Värmdö

45 Käppalaförbundet 23 (34) 5. Bilagor till förvaltningsberättelsen RESULTATRÄKNING 2017 VERKSAMHETENS INTÄKTER Not (tkr) (tkr) Årsavgifter Övriga verksamhetsintäkter Fondering för framtida investeringar Summa verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Driftskostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Varav nedskrivningar och förlust vid avyttring Summa verksamhetskostnader VERKSAMHETENS NETTORESULTAT FINANSIELLA POSTER Finansiella intäkter 0 19 Finansiella kostnader Summa finansiella poster ÅRETS RESULTAT Balanskravsresultat Från föregående år 0 0 Årets resultat Justeringar 0 0 Utgående balanskravsresultat NYCKELTAL Nettoresultat i förhållande till omsättning 15 4,8 % 6,9 % Avskrivningar i % av totala kostnader 15 27,3 % 30,9 % Finansnetto i % av totala kostnader 15 4,4 % 4,7 % Antal årsanställda

46 Käppalaförbundet 24 (34) BALANSRÄKNING 2017 TILLGÅNGAR Not (tkr) (tkr) Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Anläggningsutrustning och inventarier Tunnlar, ledningar och byggnader Projekt Käppala Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kemikalieförråd Kundfordringar Osäkra kundfordringar 0 0 Övriga kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital därav årets resultat Avsättningar Avsättning för pensioner Avsättning för löneskatt på pensioner Summa avsättningar Långfristiga skulder Anläggningslån Checkräkningskredit Investeringsfondering Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Kortfristig del av långfristiga lån Övriga kortfristiga skulder 0 0 Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser intjänade före Löneskatt på pensionsförpliktelser Summa ansvarsförbindelser NYCKELTAL Soliditet % 15 8,3 % 9,3 % Soliditet inklusive ansvarsförbindelse 15 7,6 % 8,5 % Lånefinansiering % 15 88,6 % 88,0 %

47 Käppalaförbundet 25 (34) FINANSIERINGSANALYS 2017 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN (tkr) (tkr) Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga likviditetspåverkande poster* Sålda anläggningar 0 0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utbetalad utdelning Amortering av skuld/+ upplåning Medel från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut *Övriga likviditetspåverkande poster Förändring av pensionsavsättningen Summa Självfinansieringsgrad Avskrivningar/Nettoinvesteringar 24 % 37 % Självfinansieringsgrad rullande 10 år 65 % 85 %

48 Käppalaförbundet 26 (34) Noter till resultat- och balansräkning Allmänna redovisningsprinciper Belopp anges i tkr om inte annat anges. Belopp inom parentes avser föregående års värden. Årsredovisningen är huvudsakligen uppställd enligt den kommunala redovisningslagen, KRL, och anpassad till den praxis som bland annat kommer till uttryck i rekommendationer och uttalanden från Rådet för kommunal redovisning. Uppställningsformer Uppställning och postindelning av resultaträkningen avviker mot KRL eftersom verksamheten i Käppalaförbundet inte är skattefinansierad. Använd uppställningsform bedöms ge en mer rättvisande bild av den i huvudsak avgiftsfinansierade verksamheten. Värderingsprinciper med mera Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Kemikalieförråd Förrådet har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Vid bestämmande av anskaffningsvärdet har först in/först ut-principen tillämpats. Förrådet upptas till sitt inventerade värde beräknat efter anskaffningssvärdet med avdrag till bedömt verkligt värde. Periodisering av anslutningsavgifter Käppalaförbundet tillämpar de vägledande principer för redovisning inom VA-branschen som tagits fram under 2007 av branschorganisationen Svenskt Vatten. Det innebär att de anslutningsavgifter (20,2 Mkr) som under tidigare år erhållits från Nacka och Värmdö kommuner periodiserats enligt följande: 10 Mkr har direkt intäktsförts eftersom de avser att täcka redan nedlagda eller avskrivna kostnader i Käppalaförbundets anläggningar. Resterande 10,2 Mkr kommer att intäktsföras under i lika stora delar per helår då de avser att täcka avskrivningar och övriga särkostnader för anslutningen av dessa kommuner under de aktuella åren. Fondering för framtida investeringar Investeringsmedel kan fonderas i syfte att jämna ut resultatskillnader förutsatt att investeringarna tas i bruk inom cirka tre år och att fonden upplöses i takt med investeringarnas avskrivning. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Lånekostnader Förbundet tillämpar huvudmetoden vid redovisning av lånekostnader. Kreditkostnader aktiveras således inte i anskaffningsvärdet på anläggningstillgångarna. Säkringsredovisning Käppalaförbundet redovisar månadsvis låneportföljens anpassning till det riskmandat förbundets fullmäktige och styrelse anvisat i förbundets finanspolicy med en årlig strategi för finanshanteringen. I not 4 redovisas ett sammandrag av dessa värden per den sista december. Även förbundets elhandel innefattas i denna säkringsredovisning. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd. Avskrivningen påbörjas från den månad då den tas i bruk under verksamhetsåret. Avskrivningstiden bedöms utifrån branschrekommendationer och delas upp på ingående komponenter. Anläggningsutrustning och inventarier skrivs av under 3, 5, 10, 15 respektive 20 år. Tunnlar, huvudledningar och byggnader skrivs av under år. Immateriella anläggningar skrivs av på 5 år. Käppala 2001 skrevs tidigare av under 10, 20, 35 respektive 100 år med tillämpning av real annuitetsmetod vilket medförde stigande planenliga avskrivningar under tillgångens livslängd. Principen avviker från god redovisningssed som förespråkar en linjär avskrivning men var fram t o m 2016 motiverad utifrån ett successivt brukande av investeringen. Från 2017 bedöms dock

49 Käppalaförbundet 27 (34) tillgången vara fullt utnyttjad kapacitetsmässigt och har därför från 2017 att börjat skrivas av linjärt utifrån då bokförda restvärden reducerade med investeringsbidrag. Avskrivningarna baseras på bedömd kvarvarande avskrivningstid enligt ovanstående huvudprinciper. En investering uppkommer om utgiften för anskaffandet överstiger kr och nyttjandeperioden bedöms överstiga tre år. Inga avsättningar för återställande av investeringar har bedömts nödvändiga att genomföra. Leasingåtaganden Käppalaförbundet har endast obetydliga operationella leasingåtaganden. Avtal har dock tecknats med flera lantbrukare om hyra av uppläggningsplats för slam. En första förhöjd hyresavgift bokförs som förutbetald kostnad och kostnadsförs sedan löpande över hyreskontraktets återstående tid. Finansiella leasingåtaganden saknas helt eller är av obetydlig omfattning. Någon speciell redovisning av dessa åtaganden har därför inte bedömts nödvändig att genomföra. Not 1 Not 2 VERKSAMHETENS INTÄKTER Årsavgifter Energiförsäljning Övriga intäkter Anslutningsavgifter (se redovisningsprinciper) Fondering för framtida investeringar * Summa *) Fondering enligt VA-lagstiftningen för Pilotförsök 15 Mkr och Kommunikation i bergsutrymme 5 Mkr. VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Pensionskostnader Kemikalier Slamomhändertagande Energi Av- och nedskrivningar Övriga kostnader Summa Not 3 AV- OCH NEDSKRIVNINGAR Immateriella anläggningar Anläggningsutrustning och inventarier *) Tunnlar, huvudledningar och byggnader Käppala 2001 HD Käppala 2001 HD Summa *) I summan 2016 ingår en nedskrivning om tkr avseende renshanteringsanläggning som ersätts under

50 Käppalaförbundet 28 (34) Not 4 FINANSIELLA KOSTNADER Räntor på lån och checkkrediter Övriga finansiella kostnader Summa Käppalaförbundet tillämpar en av förbundsfullmäktige antagen finanspolicy som reglerar de bedömda största riskerna för förbundets finanshantering bland annat finansieringsrisk (tillgång på kapital över tid) och ränterisk (kostnad för kapital över tid) Ränterisken möts med derivat där korta räntevillkorsperioder säkras med längre avtal om fast ränta över olika tidshorisonter. Marknadsvärdet på dessa derivat avspeglar kostnaden för dessa säkringar om de skulle sägas upp vid bokslutstidpunkten. Finanspolicyns mandat redovisas inom parentes i nedanstående sammanställning. Lån hos kreditinstitut Lånevolym inklusive checkräkning (max ) Swapvolym Återstående räntebindningstid 1,49 år 1,26 år Andel lån med förfall inom 12 månader (max 50 %)*) 35% 30% Andel räntejustering inom 12 mån (30-50 %) 44% 56% Snittränta lån (momentan) 0,29% 0,20% Snittränta swappar (momentan) 0,19% 0,51% Bruttosnittränta (momentan 31/12) 0,49% 0,71% Marknadsvärde derivat (tkr) Förbundet har upprättat en riskanalys avseende konsekvenser vid fortsatt negativa räntor och tillämpning av räntegolv i kreditfaciliteterna. Not 5 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGAR Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar 0 0 Omklassificering 0 0 Investeringsbidrag 0 0 Utrangering 0 0 Försäljning 0 0 Nedskrivning 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Omklassificering 0 0 Utrangeringar 0 0 Nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde

51 Käppalaförbundet 29 (34) Not 6 ANLÄGGNINGSUTRUSTNING OCH INVENTARIER Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Omklassificering Investeringsbidrag Utrangering Försäljning Nedskrivning Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Omklassificering 0 0 Utrangeringar Nedskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde PÅGÅENDE INVESTERINGAR Ingående anskaffningsvärde Avslutade investeringar Årets anskaffningar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Anläggningsutrustningar och inventarier avskrivs på 3-20 år efter bedömd ekonomisk livslängd. Not 7 TUNNLAR, HUVUDLEDNINGAR OCH BYGGNADER Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar 0 0 Omklassificering 0 0 Investeringsbidrag 0 0 Utrangering 0 0 Försäljning 0 0 Nedskrivning 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Omklassificering 0 0 Utrangeringar 0 0 Nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Tunnlar och huvudledningar skrivs av på år medan byggnader avskrivs på år. Taxeringsvärde fastigheter Not 8 KÄPPALA 2001 HD1 och HD Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar 0 0 Omklassificering 0 0 Investeringsbidrag Utrangering 0 0 Försäljning 0 0 Nedskrivning 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Omklassificering 0 0 Utrangeringar 0 0 Nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Anläggningarna i Käppala 2001 skrivs av på 10, 20, 35 och 50 år efter bedömd ekonomisk livslängd.

52 Käppalaförbundet 30 (34) Not 9 EGET KAPITAL Årets Övrigt Summa Driftfond resultat eget kapital eget kapital IB Omföring Utdelning Årets resultat UB Not 10 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Upplupna räntor Semesterlöne- och komptidsskuld Löneskatteskuld Arbetsgivaravgifter Recipientundersökning Upplupna övriga kostnader och förutbetalda intäkter Förutbetalda anslutningsavgifter Summa Not 11 ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförpliktelser intjänade före , enligt PA-KL, uppgår till belopp motsvarande av Kommunernas pensionsanstalt, KPA, utförd beräkning till tkr (8 592 tkr) samt löneskatt tkr (2 084 tkr). Not 12 PERSONAL Medelantal årsanställda Varav kvinnor Antal anställda vid årets slut Löner och andra ersättningar Styrelse och direktör Övriga befattningshavare Summa Direktören erhåller pensionsförmån motsvarande normal nivå enligt ITP-plan. Vid uppsägning från förbundets sida har direktören rätt att erhålla 18 månadslöner. Not 13 REDOVISNING AV SJUKFRÅNVARO Sjukfrånvaro i procent av sammanlagd ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron redovisas inte för gruppen anställda under 29 år då de är färre än tio personer vilket kan medföra möjlighet att identifiera enskilda medarbetare Sjukfrånvaro -29 år - % - % Sjukfrånvaro år 1,55 % 2,49 % Sjukfrånvaro 50- år 3,10 % 3,13 % Kvinnor 2,65 % 1,75 % Män 2,29 % 3,06 % Sjukfrånvaro totalt 2,43 % 2,55 % Varav långtidssjukfrånvaro > 60 dagar utgjorde 17,68 % 32,89 % Not 14 PENSIONSMEDELSFÖRVALTNING Avsättning för pensioner med mera Ansvarsförbindelser för pensioner Finansiella placeringar för pensioner 0 0 Totala förpliktelser Återlåning i verksamheten Aktualitetsgrad 100 % 100 % Pensionsåtagandet är värderat med hjälp av KPA och de antaganden de tillämpar vid beräkningar av skulden. Särskild löneskatt uppgår till 24,26 % och betalas i samband med utbetalning av pensionsmedel. Inga övriga pensionsåtaganden förutom de av KPA förvaltade pensionerna förväntas uppstå. Käppalaförbundet betalar löpande pensionspremier till PVAB avseende pensionsförpliktelser uppkomna efter 1998 varför ingen tillkommande skuld redovisas.

53 Käppalaförbundet 31 (34) Not 15 NYCKELTALSDEFINITIONER Nettoresultat i förhållande till omsättning Nettoresultat dividerat med summa verksamhetsintäkter. Avskrivningar i procent av totala kostnader Avskrivningar dividerat med summan av verksamhetskostnader, avskrivningar och finansiella kostnader. Finansnetto i procent av totala kostnader Summa finansiella poster dividerat med summan av verksamhetskostnader, avskrivningar och finansiella kostnader. Soliditet procent Summa eget kapital dividerat med summa tillgångar. Lånefinansiering procent Långfristiga räntebärande lån dividerat med anläggningstillgångarna. Rörelsekapital, Mkr Omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder. Självfinansieringsgrad % Avskrivningar dividerat med nettoinvesteringar. Andel av VA-kostnaderna, Typhus A Typhus A (taxa) - genomsnittlig årskostnad i Stockholms län Käppalaförbundets andel för 225 m³ gånger årets nettokostnad per m³ behandlat avloppsvatten. Typhus A = normalvilla med 150 m³ i årlig vattenförbrukning + 50 %. Medlemsandelar, Mkr Ackumulerade Kommunernas Andel av kapitalkostnader andelstal i % Lånesumma Danderyd 224 7,5 % Lidingö 294 9,8 % Nacka 159 5,3 % Sigtuna ,1 % Sollentuna ,2 % Solna ,7 % Täby ,2 % Upplands-Bro 162 5,4 % Upplands Väsby 265 8,8 % Vallentuna 143 4,8 % Värmdö 62 2,1 % Total kapitalkostnad ,0 % Från den 1 april 2006 gäller ny taxemodell med pe-avgift i stället för kapitalavgift. Räntebärande lån tkr

54 Käppalaförbundet 32 (34) Budgetuppföljning Budget Utfall Överskott Överskott Utfall Helår 2017 Helår 2017 Underskott Underskott Helår 2016 (tkr) (tkr) (tkr) (%) (tkr) DRIFTBUDGET Verksamhetsstöd ,1% Kommunikation ,7% Miljö och kvalitet ,1% Uppströmsarbete ,8% Resursutvinning ,2% Projekt ,2% Produktion ,4% ,0% Kapitalkostnader Avskrivningar ,5% Räntekostnader ,3% ,8% Intäkter Årsavgifter ,0% Övriga intäkter ,2% Fondering av investeringar Ränteintäkter ,4% RESULTAT ,3% RESULTATRÄKNING Budget Utfall Avvikelse Avvikelse Utfall Helår Budget (tkr) Budget (%) 2016 Årsavgifter ,0% Övriga intäkter ,2% Fondering av investeringar Summa intäkter ,4% Driftskostnader ,7% Övriga externa kostnader ,6% Personalkostnader ,1% Av- och nedskrivningar ,5% Summa kostnader ,7% Rörelseresultat ,1% Finansiella intäkter Finansiella kostnader ,3% Resultat ,3% 5 141

55 Käppalaförbundet 33 (34) KOSTNADSUTVECKLING Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Budget Kostnadsslag tkr Lönekostnader, traktamenten Övriga personalkostnader Pensionskostnader Kemikalier Slamomhändertagande Elenergi Eldningsolja, vatten Material och förnödenheter Entreprenader Produktion/Underhåll Främmande arbete övrigt Övriga kostnader Avskrivningar Räntenetto Övriga finansiella kostnader Summa bruttokostnader Intäkter Summa nettokostnader Summa bruttokostnader exklusive avskrivningar och räntor Summa nettokostnader exklusive avskrivningar och räntor Resultat Nettoinvesteringar Antal pe Behandlad avloppsvattenmängd miljoner m³ 51,8 54,6 61,0 51,0 53,0 52,0 Netto behandlingskostnad kr/m³ avloppsvatten 3,65 3,47 3,05 3,62 3,47 4,08 Netto behandlingskostnad Kr/pe Käppalaförbundets andel av den genomsnittliga totala VA-kostnaden för två typhus i Stockholms län (Svenskt Vattens taxestatistik 2016) Typhus A = normalvilla med 150 m³ i årlig vattenförbrukning. Typhus B = flerbostadshus med 15 lägenheter och m³ i årlig vattenförbrukning. Beräkningarna utgår från att vattenförbrukningen ökas med 50 procent. tkr Typhus A (taxa) - genomsnittlig årskostnad i Stockholms län Käppalaförbundets andel 225 m³ 16,55 % 15,48 % 12,36 % 14,11 % 12,97 % Typhus B (taxa) - genomsnittlig årskostnad i Stockholms län Käppalaförbundets andel m³ 22,58 % 19,98 % 17,07 % 19,35 % 17,74 %

56 Käppalaförbundet 34 (34) Investeringsprojekt Ackumulerad IB Upparbetat Avslutas UB Yttre anläggningar Rambudget Överförs 2018 Österåker/Vaxholm anslutning, Systemhandling Långängsstrand Etapp 1 prioriterade åtgärder Antuna pumpstation renovering Slamlager Brutet vatten mätrännor Hagängen (Löwenströmska) Tunnelinventering och inmätning Fiberkabel Lidingö Edsbergs pumpstation renovering Spisen renovering Förbiledning Långängstrand Karby-Vallentuna ledningsomläggning Kapacitetsökning NO (Vallentunaanslutning) Käppalaverket Tredje rötkammare R Högflödesrening Ombyggnad renshantering Uppgradering styrsystem Etapp Uppgradering styrsystem Etapp Dispositionsplan lab-kontor-verkstad-kontrollrum Utökad översskottsslamförtjockning Brutet vatten på Käppalaverket Sandfilter utbyte (Från reinvest) Ombyggnad lab-kontor-verkstad-kontrollrum Pilot förfällning och EDN Kolkälla Utökad kapacitet luktbehandling Bergskommunikation Hydrocykloner överskottslam fullskala Vågstation för slamtransporter Betongrenovering Inloppskanal CH Summa planerade investeringar Oförutsedda investeringar Reinvesteringar enligt åtgärdsplan Övriga investeringar 0 Möbler o kontorsutrustning IT-system Fasta provtagare Laboratorieutrustning Summa Övriga investeringar Summa investeringar

57 Förslag till beslut Sammanträdesdatum Sid (1) Diarienummer KF Till Förbundsstyrelsen VD instruktion Enligt den nya kommunallagen ska en direktör som leder förvaltningarna utses och en instruktion utarbetas som stöd för dennes arbete. Instruktionen utgör också en grund för arbetsfördelning, ansvarsfördelning och delegationsformer mellan direktören och styrelsen. Förslag till beslut att godkänna föreliggande förslag till VD instruktion att uppdra åt arbetsutskottet att löpande uppdatera instruktionen Lidingö Käppalaförbundet Andreas Thunberg VD Tord Andersson Chef för Verksamhetsstöd Bilaga VD instruktion (KF ) Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

58 Instruktion Kravreferens Dokumentnummer KF Sid 1 (3) Gäller fr.o.m. Version Utfärdat av Godkänt datum Godkänt av VD-Instruktion Instruktion För den verkställande direktörens arbete i Käppalaförbundet, , Förbundet Allmänt Den verkställande direktören, "VD", ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. VD får dessutom utan styrelsens bemyndigande vidta åtgärder som med hänsyn till omfattningen och arten av Förbundets verksamhet är av ovanlig beskaffenhet eller stor betydelse, om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för Förbundets verksamhet. I sådana fall ska styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden. VD ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att Förbundets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. VD ska se till att det finns ett väl fungerande redovisnings- och rapporteringssystem i förhållande till Förbundets storlek och förhållanden i övrigt. VD får företräda Förbundet och teckna dess firma beträffande uppgifter enligt ovan förutom i de ärenden som inskränkningar i denna VD-instruktion behandlar. VD har alltid rätt att ombe styrelsen ombesörja beslut, delgering och uppföljning av visst ärende. Såvitt ej annat uttryckligt anges i visst ärende är genomförande av beslut taget av styrelsen automatiskt att anse som delegerat till VD. Uppföljning av sådant ärende ska såvitt ej annat uttryckligt anges ske genom den plats ärendet erhåller i den löpande informationen till styrelsen som VD ska lämna enligt denna instruktion. VD ska genom beslut, delegering och uppföljning leda Förbundets verksamhet på daglig basis. Förbundets verksamhet ska bedrivas enligt vad som framgår av vid var tidpunkt gällande verksamhetsplan. Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

59 Käppalaförbundet Instruktion 2 (3) VD ska direkt eller indirekt leda samtliga övriga i Förbundet anställda i deras arbete. VD har lojalitetsplikt på så sätt att VD alltid ska handla i Förbundets intresse. Inskränkningar i befogenheter VD:s befogenheter är inskränkta på så sätt som framgår av styrelsens delegationsordning. Förberedande av styrelseärenden VD ska efter samråd med styrelseordföranden i tillräckligt god tid före styrelsemöte ombesörja att förslag till dagordning sätts upp och att annat material nödvändigt för behandling av respektive ärende framtas. Föredragande av styrelseärenden VD ska på styrelsemöte föredra ärende som styrelsen ska besluta i. Löpande information till styrelsen VD ska vid varje styrelsemöte lämna en redogörelse för väsentliga händelser inom Förbundet. VD är skyldig att vid var tidpunkt följa de eventuella särskilda anvisningar som styrelsen fastställt gälla för VD:s rapportering till styrelsen. Om VD utan styrelsens bemyndigande vidtagit åtgärder som med hänsyn till omfattningen och arten av Förbundets verksamhet är av ovanlig beskaffenhet eller stor betydelse ska VD snarast underrätta styrelsen där om. Sådan underrättelse ska lämnas i form som styrelsens ordförande, efter VD:s initiala information till denne, bestämt. Administration runt styrelsens arbete VD ska efter samråd med styrelseordföranden tillse att kallelse till styrelsemöte sker. Kallelse, förslag till dagordning och annat material nödvändigt för behandling av respektive ärende ska tillsändas ledamöter och ersättare med post senast sju dagar före styrelsemötet. Dokument enligt föregående mening kan sändas elektroniskt till mottagare som gett sitt uttryckliga medgivande till detta. VD ska tillse att protokoll från styrelsemöten förvaras på ett betryggande sätt. VD ska tillse att protokoll efter styrelsemöte blir utskrivet så snart kan ske. Vidare ska VD tillse att kopia på protokoll sänds till samtliga ledamöter och ersättare så fort protokoll undertecknats och justerats. Attester i Förbundet VD ska tillse att uppdaterade attestinstruktioner alltid finns tillgängliga i Förbundet för såväl leverantörsfakturor, kundkreditfakturor, löne- och ersättningsunderlag och betalningar från Förbundet, som andra typer av ärendehantering i Förbundet som enligt sedvanliga interna kontrollrutiner bör omfattas av sådan attestinstruktion. Om attesträtt kan delegeras ska detta framgå av instruktionerna tillsammans med vem eller vilka attesträtten kan delegeras till. Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

60 Käppalaförbundet Instruktion 3 (3) VD har inte rätt att attestera egna mellanhavanden med Förbundet. Underlag för VD:s mellanhavanden med Förbundet ska attesteras av styrelsens ordförande. Ändringar i denna instruktion Ändringar i denna instruktion beslutas av styrelsen. Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

61 Förslag till beslut Sammanträdesdatum Sid (4) Diarienummer KF Till Förbundsstyrelsen Utökat antal anslutna invånare från Järfälla kommun Bakgrund Järfälla kommun har ansökt om utökning av antalet fastigheter inom kommundelen Kallhäll för anslutning till Käppalaförbundets avloppsanläggning. Redan nu finns områden inom Kallhäll som är anslutna enligt ett ursprungsavtal från Tilläggsavtal till avtalet från 1972 träffades 1996 med en utökning av ursprungligt geografiskt område och klarlägganden angående behandling av tillskottsvatten i enlighet med reglerna som gäller medlemskommunerna. Dessutom har separat avtal om anslutning av avloppsvatten från Arlas mejeri i Järfälla träffats 1980 med tilläggsavtal 1988 och Dessa avtal har upprättats separat med Järfälla kommun utan att kommunen antagits som medlem i Käppalaförbundet eftersom kommunens avloppshuvudflöden från övriga kommundelar är anslutna till Stockholm Vatten och Avfall AB. Järfälla kommun betalar förutom en initial anslutningsavgift samma avgifter som övriga medlemskommuner baserade på personekvivalenter och flödesvolymer, tillskottsvattenavgift och särskilda avgifter. I huvudavtalet från 1972 fastställs i 6 att Järfälla kommun ska ansöka om ny anslutningsavgift och eventuella andra avtalsvillkor om invånarantalet för anslutna fastigheter förväntas överstiga invånare inom de närmaste åren. Vidare stipuleras i huvudavtalet att Käppalaförbundets styrelse kan utöka anslutningen upp till mantalsskrivna invånare i de två anslutna kommundelarna utan godkännande från samtliga medlemskommuner vilket annars stipuleras i 12 i Käppalaförbundets Förbundsordning. Prisfrågor I ursprungsavtalet från 1972 erlade Järfälla kommun en anslutningsavgift uppgående till SEK för rätten att ansluta upp till invånare. I de separata avtalen avseende Arla:s verksamhet har olika anslutningsavgifter bestämts beräknade efter flöden och vattenkvalitet. Eftersom historiska uppgifter saknas avseende grunderna för anslutningsavgiften 1972 får vi anta att den utgick från att anslutningsavgiften skulle avspegla en del i förbundets totala Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

62 Käppalaförbundet 2 (4) anläggningskostnad utgjorde 5000 invånare cirka 2 % av det totala antalet personekvivalenter anslutna till Käppalaförbundet och anslutningsavgiften motsvarade cirka 0,24 % av de totala anläggningstillgångarna skulle invånare i motsvarande områden motsvara cirka 1,5 % av Käppalaförbundets anslutna personekvivalenter. De SEK som betalades för 5000 invånare 1972 uppgår i dagens penningvärde till SEK. Om den ursprungliga avgiften räknas om till dagens penningvärde och den tillkommande avgiften därmed bestäms till SEK skulle den sammantagna avgiften från Järfälla motsvara cirka 0,37 % av Käppalaförbundets anläggningstillgångar Idag har inte Käppalaförbundet någon policy för anslutning av avloppsvatten från kommuner som inte är medlemskommuner. Att diskutera grunderna för en sådan policy ligger bland annat i den översyn av förbundsordningen som påbörjats i samverkan med medlemmarna. I det avtal som redan finns upprättat med Järfälla kommun betalar kommunen egentligen redan en driftmässig självkostnad eftersom avgiften är kopplad till Käppalaförbundets taxa till medlemskommunerna som den uttrycks i förbundsordningen. Den täcker både drift- och kapitalkostnader. Vid förfrågan om en ytterligare anslutning bör man i framtiden fastställa en anslutningsavgift som säkerställer att nuvarande medlemskommuner inte missgynnas ekonomiskt av en utökad anslutning med hänsyn tagen till att anslutningen också medför att fler är med och betalar på den ursprungliga och eventuella nya anläggningar. Här är det då främst produktionskapacitetsutbyggnader som kan påverkas vid ökade grundflöden. Om det var möjligt att kalkylera vad ett utökat flöde innebär för tidigareläggning av kapacitetshöjande investeringar utgör det en grund för anslutningsavgift. Den tidigareläggning av investeringsutgiften som anslutningen medför genererar kapitalkostnader för förbundet som bör neutraliseras för de tidigare medlemmarna. I det läge som Käppalaförbundet befinner sig just nu finns dock inga realistiska antaganden om när nästa kapacitetsutbyggnad kommer att infalla eftersom förbundet är inne i en investeringsfas med anpassningar av verket till de nya miljötillstånden som erhållits. Kapaciteten är utbyggd inom överskådlig framtid och det som kan komma att ändras är snarare nyinvesteringar av kvalitetsmässig natur t ex läkemedelsrening. I ett sådant läge är det snarare en fördel med fler personekvivalenter som betalar för kvalitetsutbyggnaden. I avvaktan på att utforma tydligare regler för hur de ekonomiska förhållandena ska regleras vid nyanslutningar av både kommande medlemskommuner och icke medlemskommuner föreslås det gamla avtalet användas som riktmärke i detta speciella fall, speciellt som påverkan är volymmässigt låg och inte utdragen i tid då maxgränsen på invånare Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

63 Käppalaförbundet 3 (4) förväntas uppnås inom en mycket snar framtid vilket innebär att avtalet måste sägas upp igen. Tidsaspekter Järfälla kommun räknar med att de anslutna områdena kommer att exploateras inom en nära framtid och uppgå till över invånare Exakt när man når gränsen på mantalsskrivna invånare är dock inte möjligt att ange i dagsläget. Förslag till beslut Med hänvisning till ovanstående utredning föreslår förvaltningen förbundsstyrelsen att godkänna bifogade förslag till tilläggsavtal 2, Käppalaförbundet Andreas Thunberg VD Tord Andersson Avdelningschef Bilaga Bilaga 1 Tilläggsavtal Bilaga 2 Huvudavtal 1972 Bilaga 3 Tilläggsavtal Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

64 Käppalaförbundet 4 (4) BILAGA 1 Mellan mellan Käppalaförbundet, nedan kallat förbundet, och Järfälla kommun, nedan kallat Järfälla, har träffats avtal, nedan kallat huvudavtalet om anslutning av delar av Järfälla till förbundets avloppssystem undertecknat den 17 september 1971 och 12 juni Till huvudavtalet har tecknats ett Tilläggsavtal nr 1 den 16 september Till dessa avtal har träffats följande: TILLÄGGSAVTAL nr 2 1 Huvudavtalets paragraf 6 upphör att gälla från detta avtals ikrafträdande och ersätts av följande paragraf: Anslutningsavgift erlägges till förbundet den 1 juli 2018 med kronor. Skulle den mantalsskrivna folkmängden vid något kommande årsskifte överstiga personer inom de områden som anges i Tilläggsavtal nr 1, paragraf 1, upptages förhandlingar mellan förbundets styrelse och Järfälla kommun om höjning av anslutningsavgiften och ändring av anslutningsvillkoren i övrigt. Käppalaförbundet Lidingö den Järfälla kommun Järfälla den Andreas Thunberg VD Crister Bäckman VA & Avfallschef Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

65

66

67

68

69 Förslag till beslut Sammanträdesdatum Sid (2) Diarienummer KF Till Förbundsstyrelsen Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöpolicy Bakgrund Käppalaförbundet är certifierat enligt flera standarder för kvalitet och miljö. ISO internationell standard för miljöledning ISO internationell standard för kvalitetsstyrning av provnings- och kalibrerings laboratorier REVAQ Svenskt Vattens ledningssystem för kvalitetssäkring av slam Ett av de gemensamma kraven i alla dessa standarder är att verksamheten skall ha en policy som innehåller vissa centrala parametrar såsom krav- och lagefterlevnad, ständig förbättring av processer och produkter, resurssättning och utveckling, minimering av negativa miljöpåverkan och en effektiv resurshantering. Käppalaförbundet har idag en integrerad policy för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Vid senaste externa revisionen kopplad till ISO certifieringen blev det anmärkt på att vår policy saknar hänvisning till övriga bindande krav därmed denna uppdaterade version av policyn. Bifogade förslag till uppdaterad version av Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöpolicy. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår förbundsstyrelsen besluta att godkänna förelagd Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöpolicy Lidingö Käppalaförbundet Andreas Thunberg VD Tord Andersson Chef för Verksamhetsstöd Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

70 Käppalaförbundet 2 (2) Bilaga Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöpolicy (KF ) Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

71 Tidigare policy (KF ) Kvalitet-, miljö- och arbetsmiljöpolicy Käppalaverket är en kretsloppsanläggning och ett av världens effektivaste avloppsreningsverk. Av råvaran, avloppsvattnet, tillverkar vi produkterna renat avloppsvatten, slam och biogas. Slammet är ett gödselmedel för jordbruket som innehåller både mullbildande ämnen och näringsämnen. Biogasen renas och används som drivmedel för den lokala busstrafiken. Vi inom Käppalaförbundet ska Efterleva alla Lagar och förordningar avseende miljö, arbetsmiljö och säkerhet Krav från standarder vi är certifierade mot Krav från våra ägare Villkor i tillstånd från myndigheter Säkerställa att Våra policyer och system regelbundet ses över och uppdateras Risker är identifierade och värderade med syftet att eliminera, reducera, kontrollera och förebygga skador och ohälsa hos våra medarbetare och miljö Vår externa och interna kommunikation är korrekt, ärlig och snabb Förslag på ny Policy (KF ) Rödmarkerad text är förslag på ny skrivning Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöpolicy Käppalaförbundet renar avloppsvatten från mer än en halv miljon människor i elva medlemskommuner norr och öster om Stockholm. Reningen sker på ett mycket effektivt sätt i Käppalaverket, Sveriges tredje största avloppsreningsverk. Käppalaverket är också en resursutvinningsanläggning som tar tillvara och återför den näring och energi som finns i avloppsvattnet till samhällets kretslopp. Vi inom Käppalaförbundet ska Efterleva alla Lagar och förordningar avseende miljö, arbetsmiljö och säkerhet Krav från standarder vi är certifierade mot Bindande krav från våra ägare och andra intressenter Villkor i tillstånd från myndigheter Säkerställa att Våra policyer och system regelbundet ses över och uppdateras Risker är identifierade och värderade med syftet att eliminera, reducera, kontrollera och förebygga skador och ohälsa hos våra medarbetare och miljö Vår externa och interna kommunikation är korrekt, ärlig och snabb

72 Tillhandahålla Tillräckliga och nödvändiga resurser för att uppfylla våra åtaganden i denna policy Utbildning för att säkerställa rätt kompetens hos våra medarbetare Tillhandahålla Tillräckliga och nödvändiga resurser för att uppfylla våra åtaganden i denna policy Utbildning för att säkerställa rätt kompetens hos våra medarbetare Utveckla Våra medarbetare Våra anläggningar Våra produkter Ständigt förbättra Styrning av kvalitets-, miljö-, arbetsmiljö- och säkerhetsaspekter Effektiviteten av vårt ledningssystem med ingående processer Minimera Vår negativa miljöpåverkan Mängden icke behandlingsbara ämnen i inkommande avloppsvatten Förbrukningen av energi och kemikalier Utveckla Våra medarbetare Våra anläggningar Våra produkter Ständigt förbättra Styrning av kvalitets-, miljö-, arbetsmiljö- och säkerhetsaspekter Effektiviteten i vårt ledningssystem med ingående processer Minimera Vår negativa miljöpåverkan Mängden icke behandlingsbara ämnen i inkommande avloppsvatten Förbrukningen av energi och kemikalier Denna Policy antagen av förbundsstyrelsen (KF ) ersätter tidigare Policy (KF )

73 Förslag till beslut Sammanträdesdatum Sid (1) Diarienummer KF Till Förbundsstyrelsen Policy för anslutningar Medlemskommunerna har ett antal olika anslutningspunkter till Käppalaförbundets tunneloch ledningssystem. I många av dessa anslutningar genomförs mätningar av flöden som sedan ligger till grund för bland annat avgiftssättning. Anslutningarna utgör också ofta en gränspunkt mellan medlemskommunens och Käppalaförbundets respektive ansvarsområde. Bifogade förslag till Policy för anslutningar med tillhörande förslag på standardavtal utgör en grund för hur gamla och nya anslutningar ska behandlas för att säkerställa likartade regler och tillämpningar mellan förbundet och dess medlemskommuner. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår förbundsstyrelsen besluta att godkänna föreliggande förslag till Policy för anslutningar. Lidingö Käppalaförbundet Andreas Thunberg VD Tord Andersson Chef för Verksamhetsstöd Bilagor Policy för anslutningar (KF ) Mall för avtal om anslutningar (KF ) Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

74 Policy Diarienummer KF Policy för anslutning Antagen av Förbundsstyrelsen Käppalaförbundet LEGAL# v3

75 Käppalaförbundet Policy 2 (5) Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Definitioner 3 3. Principer Ansvar Ny anslutning från medlemskommun Befintlig anslutning Avtal... 4

76 Käppalaförbundet Policy 3 (5) 1. Inledning Käppalaförbundet har elva medlemskommuner. Alla medlemskommunerna har en eller flera anslutningar till Käppalaförbundets anläggning. Vid vissa anslutningar mäts avloppsflödet. Ägande och skötsel av dessa anslutningar ska följa denna policy. Vid anordnande av ny anslutning ska Käppalaförbundetts anvisning för Nyanslutning till tunnelsystem följas. 2. Definitioner Anslutning: med anslutning avses i detta dokument den fysiska anslutningen mellan kommunens ledningsnät och Käppalaförbundets anläggning. En kommun kan ha en eller flera anslutningar. Förbindelsepunkt: med förbindelsepunkt avses i detta dokument den punkt (angiven med x, y, z-koordinat) där ansvar och ägande övergår från kommunens VA-huvudman till Käppalaförbundet. Anläggning: med anläggning avses tunnel, pumpstation, ledning, mätränna, brunn eller liknande. Ursprunglig anslutning: Vid förbundets bildande medgavs ett antal anslutningar fördelade på kommunerna. Dessa bekostades av förbundet och har skötts av förbundet. Tillkommande anslutning: Anslutning utöver den eller de ursprungliga anslutningarna. Ny anslutning: Anslutningar som sker från och med denna policys fastställande. 3. Principer 3.1. Ansvar Förbindelsepunkt ska finnas tydligt specificerad för varje anslutning. I förbindelsepunkten övergår ansvaret för anläggningen från medlemskommunens VA-huvudman till Käppalaförbundet. Käppalaförbundet ska äga och sköta anläggningar för flödesmätning. Käppalaförbundet ska inte sköta anläggningar som inte ägs av förbundet, om inte särskilda skäl för annan ordning föreligger.

77 Käppalaförbundet Policy 4 (5) 3.2. Ny anslutning från medlemskommun Nya anslutningar ska från förbindelsepunkten ägas av Käppalaförbundet. Anläggande av nya anslutningar samt därtill hörande utrustning (såsom mätkammare, brunnar, mätutrustning etc.), utredning, planering, projektering, överlämning och annat arbete hänförligt till nya anslutningar ska utföras och bekostas av kommunen i samråd med Käppalaförbundet om inte särskilda skäl för annan ordning föreligger. Förbundet ska således inte, så länge inte särskilda skäl föreligger, åsamkas några kostnader hänförliga till inrättande av nya anslutningar. Alla nya anslutningar ska genomföras med beaktande av Käppalaförbundets anvisning för nya anslutningar samt godkännas av Käppalaförbundet. Samtliga eventuella förändringar i utförandet av nya anslutningar ska skriftligen meddelas och på förhand godkännas av Käppalaförbundet Befintlig anslutning Alla ursprungliga anslutningar ska, från förbindelsepunkten, ägas och skötas av Käppalaförbundet, om inte särskilda skäl för annan ordning föreligger. Tillkommande anslutningar ska, fram till förbindelsepunkten, ägas och skötas av kommunen. Om flöde mäts i den tillkommande anslutningen gäller nedanstående. Alla befintliga mätanordningar ska ägas och skötas av Käppalaförbundet, i enlighet med Avtal För varje anslutning, ny eller befintlig, ska ett avtal som reglerar ansvar och ägande finnas framtaget. Bilagt till denna policy finns en mall till avtal som kan användas när avtal om nya anslutningar ska ingås, Bilaga 1. För det fall skrivningar i standardavtalet ska frångås ska nedanstående punkter likväl uppfyllas. I avtal för varje anslutning, ny eller befintlig, ska följande specificeras: Förbindelsepunktens exakta läge (x, y, z-koordinat samt koordinatsystem ska anges). För vilket maximalt antal personekvivalenter anslutningen är dimensionerad. Om någon förutsättning för att anslutning ska kunna genomföras föreligger. Hur överlåtelse ska ske. Vem som bekostar och utför installation av, från Käppalaförbundet godkänd, mätutrustning. Vem som, efter överlåtelse, utför skötsel av mätutrustning. Vem som, efter överlåtelse, utför skötsel av annan utrustning så som belysning, spolvattenledning, mätkammare etc. I vilka fall avtalet slutar gälla. I normalfallet innebär ovanstående att en kommun vid nyanslutning utreder, planerar, projekterar, anlägger, bekostar och överlämnar anslutningen i samråd med Käppalaförbundet

78 Käppalaförbundet Policy 5 (5) samt installerar utrustning för flödesmätning, godkänd av Käppalaförbundet. Alla delar av anläggningen på Käppalaförbundets sida om förbindelsepunkten överlåts sedan vederlagsfritt till Käppalaförbundet, efter att anslutningen godkänts. En befintlig anslutning där flödesmätning sker ägs och sköts av Käppalaförbundet.

79 Mall för avtal om ny anslutning Nedanstående avtal ( Avtal ) har [DATUM] träffats mellan [MEDLEMSKOMMUN], org. nr [NUMMER ] ( Kommunen ) och Käppalaförbundet, org. nr ( Förbundet ) avseende en ny anslutningspunkt vid[plats FÖR ANSLUTNING] ( Anslutningen ). Kommunen är medlemskommun i Förbundet sedan [ÅRTAL]. Enligt det ursprungliga avtalet mellan Kommunen och Förbundet äger Kommunen rätt att ansluta sitt avlopp till Käppalasystemet i vissa angivna punkter. Därutöver kan ytterligare anslutningar göras efter godkännande enligt nu gällande förbundsordning ( Förbundsordningen ). Kommunen och Förbundet har enats om att följande villkor ska gälla för detta Avtal. Kommunen och Förbundet kallas nedan gemensamt för Parterna. 1 Anläggande av anslutning, mätkammare, mätutrustning, spolvattenanslutning, belysning och annan nödvändig utrustning och åtgärder för att färdigställa Anslutningen ska utföras och bekostas av Kommunen enligt den till förbundet inlämnade tekniska dokumentationen, diarienummer [NUMMER] vilken granskats och godkänts av Förbundet den [DATUM], ( Dokumentationen ). Förändringar i utförandet som inte sker i enlighet med Dokumentationen ska skriftligen meddelas till, och på förhand godkännas av Förbundet. Parterna är överens om att Kommunen ska svara för samtliga kostnader hänförliga till den nya Anslutningen och att Förbundet inte ska åsamkas några kostnader hänförliga till inrättandet av Anslutningen. 2 3 Den eller de entreprenörer som Kommunen anlitar för utförandet av arbetena med Anslutningen i enlighet med Dokumentationen ( Entreprenören ) ska presentera en bygghandling samt genomförandebeskrivning för utförandet av arbetena. Bygghandlingen och genomförandebeskrivningen ska godkännas av Förbundet innan arbetena med Anslutningen påbörjas. Kommunen ska tillse att det i avtalet med Entreprenören ( Entreprenadavtalet ) införs en rätt för Kommunen att överlåta de delar av Entreprenadavtalet som berör Förbundet till Förbundet. Vidare ska Förbundet ha rätt att delta och inkomma med synpunkter vid slutbesiktning av de arbeten Entreprenören utfört. När slutbesiktningen och funktionsprovningen godkänts, påtalade brister är åtgärdade, arbetena har överlämnats till Kommunen av Entreprenören och den ersättning Kommunen ska erlägga till Entreprenören och Kommunens övriga skyldigheter under Entreprenadavtalet slutligen har reglerats, ska Kommunen överlåta sina rättigheter under de delar av Entreprenadavtalet som berör Förbundet till Förbundet (vilket för tydlighetens skull innefattar samtliga garantier Entreprenören ställt under Entreprenadavtalet). Förbundet ska således efter att överlåtelse har skett, ha möjlighet att göra eventuella fel gällande direkt mot Entreprenören. 4 Från den tidpunkt arbetena med Anslutningen färdigställts och överlämnats till Kommunen av Entreprenören övergår äganderätten till den del av anläggningen och utrustningen som går från förbindelsepunkten ned till tunneln vederlagsfritt till Förbundet. Förbundet ska efter denna tidpunkt

80 ombesörja skötsel och underhåll av all anläggning och utrustning på den sida om förbindelsepunkten som ägs av Förbundet och Kommunen ska ombesörja skötsel och underhåll av den sida om förbindelsepunkten som ägs av Kommunen. Förbindelsepunkten är belägen precis uppströms mätkammaren och koordinater för denna (x, y, z-koordinat samt koordinatsystem) ska mätas in och meddelas Förbundet, samt biläggas detta Avtal när inmätning skett. Kommunen ska tillse att förbundet har juridisk rätt till erforderlig mark som krävs för att besörja skötsel och underhåll av anläggning som överlämnats till kommunen. 5 6 Detta Avtal utgör en förutsättning för Kommunens rätt att nyttja den tillkommande Anslutningen. Rätten att nyttja Anslutningen gäller upp till Anslutningens hydrauliska kapacitet. Skulle Kommunen upphöra att använda Anslutningen, upphör detta Avtal att gälla och Anslutningen ska plomberas av Förbundet på Kommunens bekostnad. 7 Ändringar av och tillägg till detta Avtal ska vara skriftliga och undertecknade av Parterna för att vara bindande. Detta Avtal gäller under förutsättning att Anslutningen godkänns, i enlighet med vid var tidpunkt gällande Förbundsordningen, och att detta beslut vinner laga kraft. Tvister som uppstår i anledning av detta Avtal ska avgöras enligt svensk lag av allmän domstol. 8 9 Detta Avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav Parterna tagit var sitt. Ort: Datum: Ort: Datum: [MEDLEMSKOMMUN] KOMMUN KÄPPALAFÖRBUNDET Namn: Namn: Namn: Namn:

81 Förslag till beslut Sammanträdesdatum Sid (1) Diarienummer KF Till Förbundsstyrelsen Policy för behandling av personuppgifter Bakgrund Dataskyddsförordningen, GDPR, (General Data Protection Regulation), innehåller regler om hur man får behandla personuppgifter. Den personuppgiftsansvariges ansvar och skyldigheter förtydligas och utökas och de registrerades rättigheter förstärks. Förordningen börjar gälla den 25 maj 2018 och ersätter då personuppgiftslagen (PuL) från samma datum. Dataskyddsförordningen är tillämplig vid behandling av personuppgifter som helt eller delvis företas på automatisk väg samt på annan behandling än automatisk av personuppgifter som ingår i eller kommer att ingå i ett register. Detta innebär att i princip all behandling av personuppgifter kommer att omfattas av förordningen. En upplysning som i sig inte är att betrakta som en personuppgift kan komma att utgöra en personuppgift i kombination med andra upplysningar. Syftet med policyn är att säkerställa att all behandling av personuppgifter i Käppalaförbundet behandlas i enlighet med lagstiftning och att de registrerade ska veta hur deras integritet och rättigheter tas tillvara. VD har utsett Förbundssekreterare Marie Bogheim och IT-ansvarig Conny Nylund som förbundets personuppgiftsombud. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår förbundsstyrelsen besluta att godkänna förelagd Policy för behandling av personuppgifter Lidingö Käppalaförbundet Andreas Thunberg VD Tord Andersson Chef för Verksamhetsstöd Bilaga Policy för behandling av personuppgifter (KF ) Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

82 1 (4) Policy Diarienummer KF Policy för behandling av personuppgifter Antagen av Förbundsstyrelsen Käppalaförbundet

83 Käppalaförbundet Policy 2 (4) 1. Syfte Käppalaförbundet värnar om din integritet. Du ska kunna känna dig trygg när du anförtror oss dina personuppgifter. Därför har vi upprättat den här policyn. Den utgår från gällande dataskyddslagstiftning och förtydligar hur vi jobbar för att ta tillvara dina rättigheter och din integritet. Syftet med den här policyn är att du ska få veta hur vi behandlar dina personuppgifter, vad vi använder dem till, vilka som får ta del av dem och under vilka förutsättningar samt hur du kan ta tillvara dina rättigheter. 2. Bakgrund Vi behandlar dina personuppgifter främst för att fullfölja våra förpliktelser mot dig. Vår utgångspunkt är att inte behandla fler personuppgifter än vad som behövs för ändamål och att uppfylla gällande förordningar och lagar. 3. Riktlinjer a) Vilka personuppgifter behandlar vi? Vi behandlar endast personuppgifter när vi har laglig grund. Vi behandlar inte personuppgifter i annat fall än när de behövs för att fullgöra förpliktelser enligt avtal och lag. Här följer exempel på personuppgifter som vi behandlar: Namn Adress E-postadress Telefonnummer Ålder Födelsedatum Kön Titel Användarnamn Fotografier Anhöriguppgifter Partitillhörighet Betalkortsnummer, kreditkortsnummer och andra bankrelaterade uppgifter Uppgifter som du registrerat självmant och frivilligt har uppgett Innehåll som du själv publicerat, s.k. användargenererat innehåll

84 Käppalaförbundet Policy 3 (4) b) Hur får vi tillgång till dina personuppgifter? Vi inhämtar ditt samtycke genom avtal eller olika slags blanketter/undersökningar innan vi börjar behandla dina personuppgifter. Du samtycker till behandling genom att acceptera dessa. Du har när som helst rätt att återkalla ditt samtycke. Vi kommer då inte längre att behandla dina personuppgifter eller inhämta nya, under förutsättning att det inte behövs för att fullgöra våra skyldigheter enligt avtal eller lag. Tänk på att återkallelse av samtycke kan innebära att vi inte kan fullgöra de skyldigheter vi har i förhållande till dig. Vi får också tillgång till dina personuppgifter på följande sätt: Uppgifter som du tillhandahåller oss direkt Uppgifter som registreras när du besöker vår hemsida Uppgifter som vi får från offentliga register Uppgifter som vi får när du anlitar en av våra medarbetare Uppgifter som vi får när du svarar på undersökningar e.d. Uppgifter som vi får när du kontaktar oss, söker anställning hos oss, besöker oss eller på annat sätt tar kontakt med oss c) Vilken information ger vi till dig? När vi samlar in dina personuppgifter för första gången kommer vi att informera dig om hur vi har fått tag i personuppgifterna, vad vi kommer att använda dem till, vilka rättigheter du har enligt dataskyddslagstiftningen och hur du kan ta tillvara dessa. Du kommer också att bli informerad om vem som är ansvarig för personuppgiftsbehandlingen och hur du kan kontakta oss om du har frågor eller behöver lämna en begäran eller förfrågan som avser dina personuppgifter och/eller rättigheter. d) Behandlas dina personuppgifter på ett betryggande sätt? Vi utarbetar rutiner och arbetssätt för att dina personuppgifter ska hanteras på ett säkert sätt. Utgångspunkten är att endast arbetstagare och andra personer inom organisationen som behöver personuppgifterna för att utföra sina arbetsuppgifter ska ha tillgång till dem. I fråga om känsliga personuppgifter har vi inrättat särskilda behörighetskontroller, vilket innebär ett högre skydd för dina personuppgifter. Våra säkerhetssystem är utvecklade med din integritet i fokus och skyddar i mycket hög grad mot intrång, förstöring samt andra förändringar som kan innebära en risk för din integritet. Vi har flera policyer för IT-säkerhet för att säkerställa att dina personuppgifter behandlas säkert. Vi överför inte personuppgifter i andra fall än de som uttryckligen anges i denna policy.

85 Käppalaförbundet Policy 4 (4) e) När lämnar vi ut dina personuppgifter? Vår utgångspunkt är att inte lämna ut dina personuppgifter till tredje part om du inte har samtyckt till det eller om det inte är nödvändigt för att uppfylla våra förpliktelser enligt avtal eller lag. f) Gallring och arkivering Som huvudregel ska alla personuppgifter gallras när de inte längre behövs för verksamheten. De grundläggande kraven i dataskyddslagstiftningen innebär att personuppgifter inte får bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. 4. Ansvar Käppalaförbundet är personuppgiftsansvarig, vilket innebär att vi är ansvariga för hur dina personuppgifter behandlas och att dina rättigheter tas tillvara. Käppalaförbundet ska som huvudregel följa Datainspektionens allmänna råd och rekommendationer om hantering av personuppgifter.

86 Förslag till beslut Datum Sid (3) Diarienummer Projektnummer KF Till Förbundsstyrelsen Byte av filtermaterial i filteranläggningen FH00 Bakgrund och syfte Sandfilteranläggningen är sista steget i reningsprocessen innan vattnet lämnar reningsverket och släpps ut till Östersjön. Filtren är uppbyggda med en speciell blandning av sand och krossade Lecakulor för att frånskilja kvarvarande organiska partiklar och fosfor. Sandfiltren har varit i drift sedan 1998 och filtrens funktion försämras kontinuerligt med följande förändringar: Påväxt/beläggning på både på sanden och Leca så att filterbädden nu är ca cm högre än vid driftsättning. Det finns ingen tydlig gräns mellan sanden och Leca. Densiteten hos Leca har ökat och närmar sig sandens. Lerbollar (mudd bolls) bildas p.g.a. att renspolningen inte längre är effektiv. Dessa förändringar innebär att den sortering mellan sand- och Lecalagren som ska ske inte längre sker med följd att filtren inte längre fungerar som avsett. Syftet med projektet är att återställa filtrens kapacitet. Målsättning Att etappvis byta filtermetrial i samtliga filter utan att påverka drift och reningskapacitet samt att vid behov renovera/byta ut luckor, ventiler och betongkonstruktioner. Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

87 Käppalaförbundet 2 (3) Omfattning och genomförande Arbetet genomförs i etapper där två sandfilter i taget tas ur drift. Sanden flyttas med vattenejektor till en sandavvattnare som placeras centralt i filterhallen. Därefter avvattnas och flyttas sanden med en avskiljningsskruv till två containrar för vidare transport ut från anläggningen. När all sand är borttagen kommer bassängen genomgå grundlig rengöring, utbyte av luftardysor, inspektion och eventuell renovering av betong, luckor, flödesmätare och ventiler. Därefter fylls nytt filtermaterial på i bassängerna och ett styrt provprogram påbörjas för att kontrollera filtrets funktion och kapacitet. Tidplan Projektet kommer inledningsvis att fokusera på logistik och upphandling av material/utrustning. Preliminär uppstart blir mitten av augusti Projektet beräknas att vara avslutat i augusti Ekonomi Post Kostnader (kkr) Sand Leca Utrustning Entreprenörer Transporter Omhändertagande TOTAL Risker En riskanalys har genomförts för projektet och följande risker har identifierats. Risk: Den speciella typen av Leca finns endast hos en leverantör. Åtgärd: Anpassa projektets tidplan efter tillgången på Leca och undvika förhöjda kostnader. Risk: Kostnader för transporter till och från Käppalaverket. Åtgärd: Rätt kravställning vid upphandling av transporttjänster. Risk: Osäker klassning av uttjänat filtermaterial. Åtgärd: Materialet klassning rätt med hjälp av våra miljökonsulter. Finansiering I 2018 års investeringsbudget som antagits av förbundsfullmäktige finns 25 Mkr avsatta för detta investeringsprojekt. Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

88 Käppalaförbundet 3 (3) Förslag till beslut Styrelsen föreslås besluta att uppdra till VD att inom beslutad investeringsram för 2018 genomföra byte av filtermaterial till ett belopp uppgående till 22 Mkr Käppalaförbundet Andreas Thunberg VD Tomas Pettersson Projektledare Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

89 PM - Investering Datum Sid (4) Diarienummer Projektnummer KF Ny rötkammare R300, reviderat investeringsbeslut Bakgrund och syfte Investeringsbeslut togs på ny rötkammare. Detta beslut baserades på utförd förstudie samt kalkylsammanställningen i den preliminära systemhandlingen Beslut för omfattningsändring togs därefter när projekteringen var i slutskedet och den största entreprenaden var upphandlad och underlag för en mer detaljerad och säkrare kalkyl för projektets genomförandeplan, Baslinje 2 fanns. När vi nu två år efter beslutet för omfattningsändring närmar oss slutförandet av entreprenaderna och summerar läget i projektet kan vi konstatera att mycket hänt, varav en del oförutsedda omständigheter som ytterligare ökat kostnaden och tidplanen för projektet. Det finns därför behov av ett ytterligare beslut för omfattningsändring. Orsaker till omfattningsändringarna Av flera skäl har projektets tidplan, från beslutet om omfattningsändring 2016 förlängts med ytterligare 1 ½ år. Detta är också en delförklaring till att även kostnaderna ökat. Komplikationer i berg- och byggentreprenaden förklarar 1 års försening av tidplanen. Det huvudsakliga skälet till detta är att det visade sig att berg saknades för delar av rötkammaren, vilket inte framkommit av markundersökningarna som gjordes i samband med framtagande av systemhandlingen. Detta försvårade genomförandet kraftigt och ledde till omfattande omprojektering av rötkammaren då berg behövde ersättas med en betongkonstruktion för delar av rötkammaren. Konsekvensen av detta är dels ökade kostnader för att vara etablerad på plats ett år till, dels att betydligt mer byggarbeten än ursprungligen planerat måste genomföras. I samband med tidsförlängningen underrättade NCC om väsentlig rubbning vilket gjorde att Käppalaförbundet tecknade ett tilläggsavtal med NCC om 10 MSEK för att reglera entreprenaden utifrån de nya förutsättningarna. Tidplanen har därutöver utökats med ett halvår för driftuppföljning, vilket inte ingick i föregående tidplan. Behovet av byggherreinsatser och organisation med projektledning, driftsättning och driftuppföljning ökar i och med detta. Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

90 Käppalaförbundet 2 (4) Kostnader för omfattningsändringarna Anläggningskostnaderna ökar med 35 MSEK, från 150 till 185 MSEK och Byggherrekostnaderna ökar med 5 MSEK, från 45 till 50 MSEK beroende på ovan beskrivna orsaker. 25 MSEK av dessa täcks av den tidigare budgeten för oförutsett som reduceras från 35 MSEK till 10 MSEK. Totalt erfordras en utökning av budget med 15 MSEK. Kalkyl jämfört med kalkyl vid investeringsbeslut För att knyta an till det tidigare investeringsbeslutet får vi således följande jämförelsebudgetar: Aktivitet Budget efter omfattningsändring MSEK Budget efter omfattningsändring MSEK Anläggningskostnader (maskin, berg, bygg, el) Oförutsett, risker och möjligheter Summa anläggningskostnad Projektering, byggledning Total summa Tabell 1 Översikt investering Huvudtidplan R300 Projektets huvudtidplan kan beskrivas enligt nedan: Figuren visar en sammanställning av projekteringsaktiviteterna, granskningsaktiviteterna och upphandlingsaktiviteternas utbredning över tiden samt hur aktuella entreprenadupphandlingar är planerade. Idrifttagning av rötkammaren sker Q Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

91 Käppalaförbundet 3 (4) Figur 1 Huvudtidplan R300 Risker och möjligheter är förhållandevis små. Kalkylerade risker med hänsyn till sannolikhet och kostnad uppgår för närvarande till 10 MSEK. Nedanstående två diagram visar hur risk- och möjlighetsprognosen såg ut 2016 när föregående investeringsbeslut fattades samt hur den ser ut idag. Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö