Käppalaverket, Södra Kungsvägen 315, Lidingö. Styrelsens ledamöter och ersättare

Transkript

1 Kallelse Datum Sid (3) Diarienummer KF Projektnummer Styrelsesammanträde Dag och tid Tisdag den 19 mars 2019, kl. 16:00 18:00 Gruppmöten 15:30 16:00 Plats Kallade För kännedom Käppalaverket, Södra Kungsvägen 315, Lidingö Styrelsens ledamöter och ersättare Revisionen Dagordning 1. Dagordning och val av justerare Förslag till beslut: Förbundsstyrelsen beslutade att godkänna dagordningen samt att jämte ordförande utse Karl-Johan Nybell att justera protokollet Informationer och delgivningar 2. a) Driftrapport år 2018 b) Projektrapport år 2018 c) Resultat från del 2 av informationskampanjen om skräp d) Statusrapportering Knivsta (KF ) e) Statusrapportering ÖVA (KF ) f) Delegationsärenden (KF ) g) Revisionsrapport: Personal- och kompetensförsörjning 2018 (KF ) h) Förbundsstyrelsens studieresa, 1-3 oktober 2019 Förslag till beslut: Förbundsstyrelsen beslutade att lägga informationen och delegationsbesluten till handlingarna Beslutsärenden 3. Ny rötkammare R300, reviderat investeringsbeslut (KF ) Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutade att uppdra till VD att genom omfördelning inom ramen för Käppalaförbundets investeringsbudget genomföra omfattningsändringar av projekt R300 till ett belopp uppgående till maximalt 25 miljoner kr, vilket medför att den totala investeringsbudgeten för projektet justeras till 270 miljoner kr Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

2 4. Finansrapport per (KF ) Förslag till beslut: Förbundsstyrelsen beslutade att godkänna rapporten och lägga densamma till handlingarna 2(3) 5. Årsredovisning för år 2018 (KF ) Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutade föreslå förbundsfullmäktige att fastställa årets resultaträkning och balansräkning, att överföra oförbrukade investeringsmedel uppgående till 333,6 miljoner kr till 2019 års investeringar samt att i övrigt godkänna årsredovisningen för verksamhetsåret Miljörapport för fjärde kvartalet 2018 (KF ) Förslag till beslut: Förbundsstyrelsen beslutade att godkänna rapporten och lägga densamma till handlingarna 7. Ny förbundsordning per (KF ) Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutade att föreslå förbundsfullmäktige att godkänna förslaget till ny förbundsordning samt att därefter tillställa samtliga medlemskommuner förslaget för godkännande i respektive kommunfullmäktige 8. Undertecknande av handlingar (KF ) Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutade att vid uttag eller girering av förbundets tillgodohavande i bank eller på plusgirokonto eller vid mottagandet av medel i övrigt för förbundets räkning, förbundet ska tecknas av VD Andreas Thunberg, VD-stab Mikael Nielsen, projektchefen Magnus Olsson eller miljö- och kvalitetschefen Gina Svensson två i förening. Chefen för verksamhetsstöd Tord Andersson eller redovisningsansvarig Ann Lindroth envar i förening med någon av de ovanstående att beträffande lån, placeringar och andra finansiella åtgärder som VD beslutar om enligt förbundets finanspolicy, förbundet ska tecknas av VD Andreas Thunberg med kontrasignation av VD-stab Mikael Nielsen, projektchefen Magnus Olsson, miljöoch kvalitetschefen Gina Svensson eller chefen för verksamhetsstöd Tord Andersson Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

3 3 (3) att i angelägenheter där beslut fattats av arbetsutskottet eller styrelsen och i ärende av rutin eller expeditionskaraktär tecknas förbundet av VD Andreas Thunberg eller dennes ställföreträdare med kontrasignation av handläggande tjänsteman att i övriga angelägenheter förbundet ska tecknas av styrelsens ordförande Daniel Källenfors eller vice ordförande Kenneth Bylund, i båda fallen såvida inte arbetsutskottet för visst fall beslutat annorlunda med kontrasignation av VD Andreas Thunberg eller dennes ställföreträdare samt att styrelsens beslut , 69, om rätten att teckna förbundet inte längre ska äga giltighet från och med Val av ledamot till arbetsutskottet för mandatperioden (KF ) Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutade att välja Lars-Erik Salminen (M) till ledamot i förbundsstyrelsens arbetsutskott för mandatperioden Ombud för förbundet i Svealands Kustvattenvårdsförbund (KF ) Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutade att utse Kenneth Bylund som ombud och som ersättare för Käppalaförbundets kontaktperson i Svealands Kustvattenvårdsförbund under mandatperioden Nytt verksamhetstillstånd (KF ) Förslag till beslut: Förbundsstyrelsen beslutade att uppdra åt VD att överklaga föreliggande dom från Mark- och Miljödomstolen avseende årliga utsläppsmängder Nästa sammanträde Tisdagen den 18 juni 2019, kl. 16:00, Solna stadshus, rum 126 Vid förhinder Vänligen anmäl förhinder så snart som möjligt till Marie Bogheim, , marie.bogheim@kappala.se Käppalaförbundet Daniel Källenfors Ordförande Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

4 Till Käppalaförbundets styrelse KF Delegationsärende Personal A1 Frida Jeppson, kemist A2 Ellinore Nilsson, kommunikatör A3 Kristoffer Hedlund, projektledare A4 Josef Angeria byter tjänst till underhållsingenjör Förvärv B 1 Brenntag Nordic AB Brenntag Nordic AB, beställning, förlängning av avtal Stefan Erikstam KF B 2 Treehuggers Kommunikation AB Beställning uppdatering av skylt i studiebesökshallen Susanne Carlberg KF B 3 Presenta of Scandinavia AB Beställning loggoband Susanne Carlberg KF B 4 Yara AB Yara AB, Leverans och utbyte av UV-lampor Mats Schultze KF B 5 Twice PR Beställning kaffekoppar Susanne Carlberg KF B 6 Flaggfabriken Kronan Beställning företagsflaggor Susanne Carlberg KF B 7 FOYEN ADVOKATFIRMA KB Bestridande av faktura - Rydbergs Bygg AB - Långängsstrand KF B 8 Atlas Copco Compressor AB Atlas Copco, serviceavtal luftkompressorer Ulf Jernetz KF B 9 Supermarket Art Fair Beställning annons Supermarketkatalog Susanne Carlberg KF B 10 Skyltar & Märken AB Beställning skyltar Susanne Carlberg KF B 11 Svensk konstnärsservice Beställning annons i Tidningen Konstnären Susanne Carlberg KF B 12 Rexel Sverige AB Avtal leverans av elmaterial Mats Schultze B 13 ABB Avtal sentinel Mats Schultze B 14 Askerlund Bygg AB Avtal leverans av pumpar Ulf Jernetz B 15 Veolia Utökad överskottsslamförtjockning, entreprenad Mikael Nielsen B 16 Swecon Anläggningsmaskiner AB Inköp och avtal för lastmaskin Ulf Jernetz KF B 17 Matador Kommunikation AB Förlängning av avtal Kommunikationstjänster - ramavtal mellan Susanne Carlberg KF B 18 Matador Kommunikation AB Beställningar: Illustration till webb, Jubileumslogotyp Käppalaverket 50 år, infokampanj vår, mediaplan, Årsmagasin 2018, kommunanpassat material, tryck av rollup, studiebesöksutskick hösten, film för vuxna besökare, filmer till webbplats, utskick till skolor sept feb Susanne Carlberg Kf

5 Övrigt D 1 Niclas Nilsson, Mercell Begäran om att få ta del av allmänna handlingar - Upphandling av Bygg- och anläggningshjälp Ulf Jernetz KF D 2 Nacka Tingsrätt, mark- och miljödomstolen Käppalaförbundets yttrande Stockholm Arlanda Airport Cecilia Frostne KF D 3 Sweco Environment AB Begäran om att få ta del av allmänna handlingar Sweco- Konstruktör/projektör Magnus Olsson KF mindre projekteringsuppdrag Avtalsområde 1 D 4 Miljö- och energidepartementet Remiss av betänkande Vägar till hållbara vattentjänster Sara Villner KF D 5 ECONET Begäran om att få ta del av allmänna handlingar - Upphandling utökad Magnus Olsson KF överskottslamförtjockning D 6 Nacka Tingsrätt, mark- och miljödomstolen Yttrande från Käppalaförbundet, Swedavias ansökan Amanda Folkö KF D 7 Rexel Sverige ab Begäran om att få ta del av allmänna handlingar- elmaterial till KF Käppalaförbundet D 8 Branschtaxonomi Begäran om att få ta del av allmänna handlingar - Utökad Magnus Olsson KF överskottslamförtjockning D 9 Täby kommun Yttrande om fastigheten Urd Sara Villner KF D 10 'Nils Bertil Magnus Persson' Begäran om att få ta del av allmänna handlingar - gamla valberedningsprotokoll Marie Bogheim KF D 11 Danderyds kommun; Danderyds kommun Remissvar bygglov Citylink etapp KF D 12 Swedavia AB Stockholm Arlanda Airport Swedavias ansökan om ändring av verksamhetstillstånd Amanda Folkö KF D 13 Mercell Svenska AB Begäran om att få ta del av allmänna handlingar- Utökad Marie Bogheim KF överskottslamförtjockning, D 14 Länsstyrelsen i Stockholms län Yttrande över ansökan Organoclick Sara Villner KF D 15 Mercell AB Begäran om att få ta del av allmänna handlingar- Upphandling av transport och Marie Bogheim KF omhändertagande av filtermaterial D 16 Mercell AB Begäran om att få ta del av allmänna handlingar Upphandling av IT-material Marie Bogheim KF D 17 Mercell AB Begäran om att få ta del av allmänna handlingar- Lastmaskin Marie Bogheim KF D 18 Mercell AB Begäran om att få ta del av allmänna handlingar Bevakningstjänster Marie Bogheim KF D 19 'rolf@byggtec.se' Svar till bolaget att de ska kontakta miljökontoret Sara Villner KF D 20 Sweco Environment AB Begäran om att få ta del av allmänna handlingar - Processansvarig 900k Tord Andersson KF D 21 Branschtaxonomi Begäran om att få ta del av allmänna handlingar Upphandling av programmeringstjänster och hårdvara - uppgradering styrsystem Marie Bogheim KF

6 KÄPPALAFÖRBUNDET Revisorerna Förbundsstyrelsen VD Andreas Thunberg Personal- och kompetensförsörjning 2018 På vårt uppdrag har PwC genomfört en granskning av Käppalaförbundets arbete med personal- och kompetensförsörjning. Vid granskningen gjorda iakttagelser och vår bedömning redovisas i bilagd rapport. Rapporten överlämnas härmed för kännedom. FÖR REVISORERNA Björn Lundin Ordförande

7 PM - Förvaltningsrevision Kommunalförbundet Käppala Granskning av kommunalförbundets arbete med personal- och kompetensförsörjning Fredrik Birkeland Sophie Karlsson December 2018

8 Bakgrund På Käppalaförbundet arbetar drygt 70 personer. Inom förbundet finns flertalet yrkeskategorier representerade, till exempel driftingenjörer, underhållspersonal, processingenjörer, laboratoriepersonal, miljöingenjörer, kommunikatörer och administrativ personal. Käppalaförbundet är enligt budget 2018 med verksamhetsplan i ett skede med stora egna investeringar. En del av investeringarna är driftsmässigt kostnadsneutrala, det vill säga de sänker driftskostnaderna mer än dess kapitalkostnader men i de flesta fall är det fråga om reinvesteringar, kvalitets- och/eller kapacitetshöjande investeringar för att klara skärpta utsläppskrav och för att skapa en robust driftmiljö som klarar omvärldsförändringar. De kommande investeringarna ställer stora krav på en effektiv projekt- och beställarkompetens. Samtidigt som Käppalaförbundet står inför stora investeringar de kommande åren, så rapporterade Arbetsförmedlingen om arbetskraftsbrist i augusti Enligt Arbetsförmedlingen är det arbetskraftsbrist inom 3 av 4 yrken, grundat på en bedömning av 200 yrken som Arbetsförmedlingen gjort. Det är fortsatt högt tryck på svensk arbetsmarknad och arbetsgivare inom både privat och offentlig sektor har svårt att få tag på personal enligt Arbetsförmedlingen. Revisorerna har i sin risk- och väsentlighetsanalys, utifrån kommande investeringsbehov och omvärldsfaktorer, funnit skäl att genomföra en granskning av kommunalförbundets arbete med personal- och kompetensförsörjning. Revisionsfråga Granskningen ska besvara följande översiktliga revisionsfråga: Säkerställer förbundets styrelse ett tillfredsställande arbete med personal- och kompetensförsörjningen? Den översiktliga revisionsfrågan ska besvaras utifrån följande kontrollmål: Det finns kompetensförsörjningsanalyser/planer som tydliggör det framtida personal- och rekryteringsbehovet. Det bedrivs ett aktivt arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare. Det finns en tydlig rekryteringsprocess med tillhörande rutiner och riktlinjer. Avslutningssamtal eller liknande genomförs när anställda avslutar sin anställning, bland annat i syfte att analysera personalomsättning. Revisionsmetod Granskningen har genomförts enligt följande: Intervju med chef för verksamhetsstöd och resursutvinning samt HR-ansvarig. Genomgång av riktlinjer, rutiner, dokument och analyser rörande personal- och kompetensförsörjning. 2 av 8

9 Förbundets organisation Käppalaförbundet är ett kommunalförbund som består av elva medlemskommuner i Stockholmsområdet; Danderyd, Lidingö, Nacka, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna och Värmdö. Förbundets högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige, vilka även utser förbundets styrelse. Styrelsen godkänner i sin tur förbundets VD. Förvaltningsorganisationen är organiserad enligt bilden nedan: Bild 1: Käppalaförbundets organisationskarta Förvaltningsorganisationen leds av förbundets VD och består av de sju avdelningarna verksamhetsstöd, projekt, kommunikation, miljö och kvalitet, uppströmsarbete, produktion och resursutvinning. Laboratoriet hör till avdelningen för miljö och kvalitet. Till avdelningen produktion hör enheterna Drift, Process och utveckling, Mekaniskt underhåll samt El och automation. Nuvarande VD tillsattes i januari 2018 och rekryterades internt. Sedan två år tillbaka arbetar en HRgeneralist (HR-ansvarig) på förbundet. Enligt Käppalaförbundets budget arbetar förbundet efter fem övergripande mål: Minskad negativ miljöpåverkan Stabil ekonomi Effektivt resursutnyttjande Driftsäker anläggning Säker och attraktiv arbetsplats 3 av 8

10 Granskningsresultat Det framtida personal- och rekryteringsbehovet I intervju uppges att Käppalaförbundet historiskt sett haft en mycket låg personalomsättning. Den är fortsatt relativt låg, under 10 procent, och avslut uppges till största delen bero på pensionsavgångar. Det uppges i dagsläget inte finnas några större utmaningar i att rekrytera rätt kompetens till verksamheten, utöver projektledare som är relativt svårrekryterade. I intervju uppges att Käppalaförbundet inom branschen upplevs som en attraktiv arbetsgivare och en spännande arbetsplats. Vidare anges att det inte är svårt att attrahera nya medarbetare genom arbetsplats eller arbetsuppgifter utan att svårigheten snarare ligger i löne- och lokalitetsfrågan. Det uppges att förbundet har rekryterat cirka fyra till fem personer per år under de senaste fem åren. I dagsläget finns två vakanta projektledarbefattningar. Utöver detta ser förbundet inget behov av nyrekrytering under de närmaste fem åren. Överlag har förbundet tidigare kunnat bemanna tjänster via sökande som varit exempelvis praktikanter, examensarbetare eller som tidigare visat intresse för förbundet. Det är respektive avdelningschef som ytterst ansvarar för planeringen av rekrytering och för att säkerställa kompetensförsörjningen. Käppalaförbundet har tagit fram ett planeringsdokument som visar kommande pensionsavgångar för anställda på samtliga avdelningar mellan åren 2018 och Av planeringsdokumentet går att utläsa att ett antal pensionsavgångar beräknas ske från framförallt år 2022 och framåt. Åren innan dess rör det sig endast om ett fåtal beräknade pensionsavgångar. I intervju uppges att förbundet har god kännedom om ålderspyramiden och i god tid vet om när personal kommer att gå i pension genom dialoger med berörda anställda. Pensionsavgångar uppges vara den vanligaste orsaken till att personal slutar. Förbundet har även tagit fram en modell för kompetensanalys. Modellen räknar ut kravnivå, nuvarande kompetensnivå och prognos för medarbetare samt möjliggör både en individuell analys och en aggregerad gruppanalys. Det finns inget krav på att modellen ska användas av avdelningarnas chefer, men vid behov finns den tillgänglig för cheferna som ett verktyg och stöd i deras planering. Bedömning Kontrollmål: Det finns kompetensförsörjningsanalyser/planer som tydliggör det framtida personal- och rekryteringsbehovet. Vi bedömer att kontrollmålet är uppfyllt. Förbundet har ett planeringsdokument som visar kommande pensionsavgångar för anställda på samtliga avdelningar mellan åren 2018 och Pensionsavgångar uppges vara den vanligaste orsaken till personalomsättningen. Det finns en framtagen kompetensanalysmodell som chefer kan använda som ett verktyg och stöd i kompetensförsörjningsplaneringen. Vi ser att det finns en god kännedom av det framtida personaloch rekryteringsbehovet givet nuvarande förutsättningar. Förbundets arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare Ett av förbundets fem övergripande mål är att vara en säker och attraktiv arbetsplats. Varje avdelning arbetar fram aktiviteter och handlingsplaner som ska leda till att de övergripande målen uppnås. 4 av 8

11 Dessa presenteras i avdelningsspecifika verksamhetsplaner. Det övergripande målet mäts genom frisknärvaro (% av total tid), antal olyckor med sjukfrånvaro samt nöjd medarbetarindex (% av referensindex). Förbundet har tidigare genomfört medarbetarundersökningar var tredje år, den senaste genomfördes år Undersökningen kommer enligt uppgift att ändra format inför 2019, men det är i dagsläget ännu inte fastställt i vilken form. Resultat från tidigare medarbetarundersökningar uppges visa på en hög trivselfaktor, vilket tidigare nämnda låga personalomsättning även indikerar. Då personalomsättning varit låg och förbundet haft många sökande till utannonserade tjänster har förbundet inte arbetat aktivt med marknadsföring via exempelvis mässor eller liknande. Uppfattningen är att en positiv bild av arbetsplatsen förmedlas till potentiella medarbetare dels genom det faktum att Käppalaförbundet är känt i branschen, men också genom tydliga karriär- och utvecklingsmöjligheter samt satsningar på utvecklingsprojekt. Det framkommer att styrelsen uppfattas som positiv till att utvecklingsprojekt bedrivs, vilket de intervjuade uppger är värdefullt då de ser att det är en viktig del i att vara en attraktiv arbetsgivare. Det finns ett mål att cirka 1-1,5 procent av budget ska gå till utveckling. På förbundet finns ett utvecklingsråd som ser över och analyserar vad som behöver utvecklas och väger det mot hur mycket det skulle höja kvalitén eller sänka kostnaderna i verksamheten. Utvecklingsprojekten är ofta relaterade till kommande direktiv och krav på verksamheten, exempelvis nya krav gällande läkemedelsrening. Förslag på utvecklingsprojekt tas fram och antas sedan av styrelsen. I intervju lyfts att det finns en stolthet över arbetsplatsen bland medarbetare och det talas om Käppalafamiljen. Förbundet genomför en rad trivselaktiviteter per år (det finns en budget på ca 300 tkr för detta) såsom tävlingar, gemensamma aktiviteter och aktiviteter inom förbundets idrotts- och odlingssektion. Det är ett medvetet val att satsa på trivsel för medarbetare, och att det är en viktig del i att vara en attraktiv arbetsgivare för att både attrahera ny personal men även behålla befintlig. Satsningarna på friskvård och idrottssektionen uppges vara i förebyggande syfte för att undvika sjukskrivningar. Enligt uppgift har förbundet i dagsläget låga sjuktal. En gång per år genomförs utvecklingssamtal. Som underlag till dessa finns en individuell mål- och utvecklingsplan där en uppföljning av föregående års utvecklingsplan ska ingå. Detta följs av en nulägesbeskrivning och mål med tillhörande aktivitetsplan. Enligt planen utgår förbundet från en 70/20/10 princip där 70 procent av lärandet ska ske i dagligt arbete, 20 procent genom nätverk, utbyte och samverkan och 10 procent genom formell utbildning. Intervjuade anger att avdelningschef i samtal med medarbetaren strävar efter att täcka in kompetensutveckling i utvecklingsplanen. En utvärdering av målen och genomförda utbildningar görs i samband med lönesamtal. Utöver de kompetensutvecklingsmöjligheter som anges i utvecklingsplanen finns obligatoriska utbildningar för medarbetare, exempelvis brandskyddsutbildningar och andra arbetsmiljöutbildningar. Intervjuade lyfter med anledning av detta att det på arbetsplatsen finns en nollvision mot arbetsplatsolyckor. Slutligen beskrivs även ledarskapet som en viktig del i att vara en attraktiv arbetsgivare. Alla chefer inom förbundet går en grundläggande chefsutbildning. 5 av 8

12 Bedömning Kontrollmål: Det bedrivs ett aktivt arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare. Vi bedömer att kontrollmålet är uppfyllt. Käppalaförbundet arbetar medvetet på flera sätt för att vara en attraktiv arbetsgivare, bland annat genom satsningar på trivselfaktorer och friskvård men även på utvecklingsprojekt, kompetensutvecklingsmöjligheter och ledarskapet. Medarbetarundersökningar har tidigare genomförts var tredje år, den senaste genomfördes år Inför år 2019 uppges att ett nytt format för medarbetarundersökningen ska genomföras. Vi ser även positivt på att förbundet har ett övergripande mål att vara en säker och attraktiv arbetsplats. Förbundets rekryteringsprocess Vid rekrytering finns dokumentet Riktlinjer för rekrytering av personal på Käppalaförbundet ( ) som behandlar alla delar av rekryteringen, från ansvarområde till behovsanalyser, genomförande av intervjuer och referenstagning. Även jämställdhet och mångfald beaktas i dokumentet. I intervju förklaras att dokumentet upprättades för att exempelvis undvika svågerpolitik. De tjänster som ska tillsättas utannonseras via intranätet och externt. Med anledning av att de tjänster som bemannas ofta kräver specialkompetenser ser befattningsbeskrivningarna olika ut beroende på tjänst. Avdelningscheferna ansvarar för att ta fram en kravprofil, tillsammans med den HR-generalist som anställts. I den mån tid funnits har HR-generalisten hjälpt till vid rekryteringar, och i vissa fall har externa rekryteringsföretag anlitats. Vid dessa fall har HR-generalisten enligt uppgift kvalitetssäkrat uppdragsbeskrivningen till rekryteringsfirmorna. Det lyfts i intervju att vid de fåtal fall som en felrekrytering skett har det oftast rört sig om en kravspecifikation som i slutändan inte matchat tjänsten. När en ny medarbetare börjar på förbundet finns en rutin för introduktion, Introduktion av nyanställda ( , reviderad ). I rutinen finns en checklista som anger vilken introduktion som ska ges första veckan, första månaden och vilka besök som ska ske i verksamheterna samt kontaktperson och dokumentation som ska föras. I intervju förklaras att förbundet genom att varje nyanställd besöker de olika verksamheterna vill bidra till en känsla av tillhörighet och samhörighet. Checklistan ska fyllas i och lämnas in till HR-generalisten, som en formell kontroll av att introduktionen genomförs. Bedömning Kontrollmål: Det finns en tydlig rekryteringsprocess med tillhörande rutiner och riktlinjer. Vi bedömer att kontrollmålet är uppfyllt. Vi ser att det finns en tydlig rekryteringsprocess och att det finns dokumenterade riktlinjer för rekrytering av personal på Käppalaförbundet som omfattar hela rekryteringsprocessen. Vid behov använder förbundet externa rekryteringsföretag. Det finns även en rutin för introduktion av nyanställda som syftar till att ge nyanställda en bra start på sin anställning och bidra till en känsla av tillhörighet och samhörighet. Vi ser positivt på att det finns en formell kontroll av att introduktionen genomförs. 6 av 8

13 Avslutningssamtal Käppalaförbundet har tagit fram en avgångsenkät ( ) där medarbetare får fylla i anledning till att de slutar och hur de har uppfattat arbetsuppgifter, gemenskap på arbetsplatsen, ledarskap, utvecklingsmöjligheter och lön m.m. De får även fylla i om de tillåter att svaren diskuteras med närmaste chef. I intervju anges att enkäten används i stor utsträckning. Enkätsvaren skickas till HR-generalisten som ser över svaren. Någon sammanställning av svaren sker inte, men HR-generalisten kontrollerar för systematiska avvikelser och om något sticker ut tas det upp i förbundets ledningsgrupp. Avdelningschefen får även se svaren om medarbetaren godkänt det. I intervju anges att avslut av anställning oftast beror på pensionsavgångar eller att den som slutar sökt en tjänst närmare hemmet. I vissa fall har det rört sig om att de förväntningar som medarbetaren har haft inte har stämt överens med arbetsgivarens eller vice versa. Avslutningsenkäten fungerar enligt uppgift som underlag till avslutningssamtal som beroende på medarbetarens önskemål hålls med närmaste chef, HR-generalisten eller förbundets VD. Inför avslutningssamtalet finns ett vägledande dokument (Avslutningsintervju Vägledning, ) att utgå från. Dokumentet preciserar att huvudsyftet med samtalet är att följa upp hur den som slutar har uppfattat verksamheten samt att det ska ligga till grund för den fortsatta utvecklingen av verksamheten. Det anges även vilka frågor som bör tas upp, exempelvis hur väl arbetsuppgifter stämt överens med uppfattningen av tjänsten vid anställningstillfället och vilka förbättringsmöjligheter som finns med tjänsten. Uppfattningen hos de intervjuade är att medarbetare överlag velat genomföra avslutningssamtal med närmaste chef, i andra fall har det rört sig om meningsskiljaktigheter med chefen. Bedömning Kontrollmål: Avslutningssamtal eller liknande genomförs när anställda avslutar sin anställning och sammanställer dessa samtal, bland annat i syfte att analysera personalomsättning. Vi bedömer att kontrollmålet är uppfyllt. Vi ser att det finns en framtagen avgångsenkät som används i hög utsträckning. Avgångsenkäten analyseras av HR-generalisten och vid godkännande från medarbetaren får även avdelningschefen se svaren. Avgångsenkäten är tänkt att användas som ett underlag vid avslutningssamtalet som närmaste chef, HR-generalisten eller förbundets VD håller med den anställde. Det finns en dokumenterad vägledning för avslutningssamtalen. Det som framkommer i avgångsenkät och avslutningssamtal används i det fortsatta utvecklingsarbetet för förbundet. Vid behov lyfter exempelvis HR-generalisten vissa frågor som framkommit i enkätsvaren vid behov till förbundets ledningsgrupp. 7 av 8

14 Samlad bedömning Granskningen syftar till att besvara följande revisionsfråga: Säkerställer förbundets styrelse ett tillfredsställande arbete med personal- och kompetensförsörjningen? Vår samlade bedömning är att förbundets styrelse bedriver ett tillfredsställande arbete med personaloch kompetensförsörjningen. Den samlade bedömningen baserar sig på bedömningen av de fyra i granskningen ingående kontrollmålen, som samtliga bedöms vara uppfyllda. Motivering till bedömningen av respektive kontrollmålen framgår löpande i rapporten. Kontrollmål Bedömning Det finns kompetensförsörjningsanalyser/planer som tydliggör det framtida personal- och rekryteringsbehovet. Det bedrivs ett aktivt arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare. Det finns en tydlig rekryteringsprocess med tillhörande rutiner och riktlinjer. Avslutningssamtal eller liknande genomförs när anställda avslutar sin anställning och sammanställer dessa samtal, bland annat i syfte att analysera personalomsättning. Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt 8 av 8

15 Förslag till beslut Datum Sid (3) Diarienummer Projektnummer KF Till Förbundsstyrelsen Ny rötkammare R300, reviderat investeringsbeslut Bakgrund och syfte Investeringsbeslut togs för att uppföra en ny rötkammare. Detta beslut baserades på utförd förstudie samt kalkylsammanställningen i den preliminära systemhandlingen Beslut för omfattningsändring togs därefter när projekteringen var i slutskedet och den största entreprenaden var upphandlad och underlag fanns för en mer detaljerad och säkrare kalkyl för projektets genomförandeplan, Baslinje fattades ett reviderat investeringsbeslut om en budget på 245 Mkr. Orsaker till omfattningsändringar Rötkammarens konstruktion är utformad för att hindra utläckage av både rötslam och rötgas till omkringliggande berg. Förenklat beskrivet är rötkammaren utformad med en botten av betong, väggar bestående av kvarvarande finsprängt berg samt ett lock i betong. Betongkonstruktionerna är utformade så att de uppnår de täthetskrav som är ställda. Bergväggarna är utformade med en s.k. ridå-injektering från markytan till ner under betongbotten runt hela kammaren med syfte att täta de sprickor som naturligt finns i berg. Denna tekniska lösning fungerar inte fullt ut som avsett på grund av bergets beskaffenhet och det uppmätta utläckaget är större än vad som kan bedömas vara acceptabelt för att inte riskera kontaminering av grundvatten. För att den nya rötkammaren ska bli så tät som vi bedömer nödvändigt krävs ytterligare åtgärder. Konstruktörerna har presenterat ett flertal möjliga lösningar där de förväntade resultaten gällande täthet, tid och kostnad skiljer sig åt. Arbetet med att göra rötkammarens topp gastät har varit mer komplicerad och kostnadsdrivande än förväntat. Grundorsaken till problematiken har varit den ändrade konstruktionen av locket som krävdes då berg inte fanns som förutsatt. Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

16 Käppalaförbundet 2 (3) Kostnader för omfattningsändringarna Då utredning fortfarande pågår gällande den tekniska lösningen är storleken av utökad budget i nuläget osäker. En försiktig bedömning är att det rör sig om 25 Mkr. Beslutad budget är 245 Mkr och per den sista januari 2019 var 235 Mkr av dessa upparbetade. För att inte riskera ett budgetöverskridande krävs därför ett reviderat investeringsbeslut vid styrelsens sammanträde Huvudtidplan R300 Projektets huvudtidplan är försenad med 6 månader. Enligt tidigare tidplan skulle rötkammaren vara färdig för ordinarie drift under Q och i nuläget bedöms rötkammaren vara färdig för ordinarie drift Q Risker och möjligheter De lösningar som vi arbetar med har fortsatta behov av ytterligare utredningar och undersökningar i syfte att fastställa dess konsekvenser. Konsekvenserna som avses berör miljökrav, tidskrav, ekonomiska krav, driftkrav. I huvudsak utvärderas tre lösningsförslag; Den första lösningen medför att kostnadsökningen blir relativt låg. Lösningen innebär att en kompletterande kemisk injektering runt rötkammaren utförs samt att täthetskravet eventuellt justeras och att det rötslam som trots åtgärderna läcker ut ur rötkammaren leds tillbaka in i reningsverket. Den andra lösningen medför en högre kostnadsökning och är den lösning som utgör grund för föreslagen budgetjustering. Lösningen innebär att en betongvägg inuti rötkammaren gjuts tillsammans med kompletterande ytskiktstätning för övriga delar. Denna lösning är tätare än det första alternativet. Genomförandetiden är lång och risken finns att resultatet försämras p.g.a. att gjutningen ska utföras mot ett läckande berg. Den tredje lösningen medför att kostnadsökningen blir högre än vad vi tror idag. Om den tredje lösningen visar sig nödvändig erfordras ytterligare ett utökat budgetbeslut. Lösningen innebär att vi behöver genomföra en kombination av lösning ett och lösning två, d.v.s. kemisk injektering runt rötkammaren samt en betongvägg inuti rötkammaren. Finansiering Beslutad investeringsbudget uppgår till 245 miljoner kronor. Överskjutande del utöver redan beslutad investeringsbudget finansieras genom omfördelning inom den totala rambudgeten för investeringsprojekt. Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

17 Käppalaförbundet 3 (3) Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutade att uppdra till VD att genom omfördelning inom ramen för Käppalaförbundets investeringsbudget genomföra omfattningsändringar av projekt R300 till ett belopp uppgående till maximalt 25 miljoner kr, vilket medför att den totala investeringsbudgeten för projektet justeras till 270 miljoner kr Käppalaförbundet Andreas Thunberg VD Magnus Olsson Avdelningschef Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

18 Förslag till beslut Sammanträdesdatum Sid (1) Diarienummer KF Till Förbundsstyrelsen Finansrapport per den 31 januari 2019 Bakgrund Översänder finansrapport per den 31 januari Enligt förbundets finanspolicy ska finansrapport upprättas inför styrelsens sammanträden. Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutade att godkänna rapporten och lägga densamma till handlingarna Lidingö Käppalaförbundet Andreas Thunberg VD Tord Andersson Chef för Verksamhetsstöd Bilaga Finansrapport per den 31 januari 2019 (KF ) Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

19 STYRELSERAPPORT FINANSIELL INFORMATION 1. FINANSIELL INFORMATION Basfakta och nyckeltal Policy Lånevolym (mkr) max Swapvolym (mkr) Bruttosnittränta (momentan) 0,48% 0,52% 0,49% Genomsnittlig lånemarginal 0,49% 0,49% 0,53% Återstående räntebindningstid (år) 1,54 1,50 1,49 Återstående kapitalbindningstid (år) 4,61 4,83 4,70 Andel räntejustering inom 12 mån min 30 % max 50 % 47% 46% 44% Andel lån med förfall inom 12 mån max 50 % 12% 9% 35% Kommunal proprieborgen (mkr) Marknadsvärde portfölj (mkr) Differens, Marknadsvärde - Nominellt belopp (mkr) FÖRFALLOPROFIL - STRATEGI OCH VERKLIG PORTFÖLJ 60% Normportfölj Tillåten diff - Tillåten diff + Verklig portfölj 50% Andel förfall 40% 30% 20% 10% 0% <1 år >=1 år<2 år >=2 år<3 år >=3 år<4 år >=4 år<5 år >=5 år<6 år >=6 år<7 år >=7 år<8 år >=8 år<9 år >=9 år<10 år 3. PROGNOSTISERAD RÄNTENIVÅ jan-19 dec-19 dec-20 dec-21 dec-22 dec-23 Bas 3 mån 0,42% 0,55% 0,83% 1,07% 1,33% 1,60% Bas 2 år 0,56% 0,79% 1,05% 1,31% 1,58% 1,84% Bas 10 år 1,50% 1,69% 1,87% 2,04% 2,20% 2,34% 4. RÄNTEKOSTNADSPROGNOS (mkr) Rkost bas 8,9 11,7 15,1 19,7 26,4 35,5 Rkost hög 8,9 12,4 18,7 29,2 44,6 64,9 Rkost låg 8,9 11,0 11,9 11,8 10,5 9,1 Rkost bas % 0,62% 0,78% 0,91% 1,09% 1,29% 1,52% Rkost hög % 0,62% 0,82% 1,13% 1,61% 2,18% 2,78% Rkost låg % 0,62% 0,73% 0,72% 0,65% 0,51% 0,39% 5. GRAF RÄNTEKOSTNADSPROGNOS (mkr) Rkost bas Rkost hög Rkost låg

20 STYRELSERAPPORT FÖRFALLOPROFIL - KONVERTERING 300 mkr 250 mkr 200 mkr 150 mkr 100 mkr 50 mkr 0 mkr 7. FÖRDELNING PER LÅNGIVARE Långivare Akt. skuld % av skuld Policy SHB 127 9% max 50 % OBL % max 50 % Nordea % max 50 % NIB % max 50 % SEB 100 7% max 50 % Summa % 8. BENCHMARKUTVÄRDERING Marknadsvärde verklig portfölj jmf med marknadsvärde normportfölj (mkr) Verkligt mv Norm mv Resultat Verkligt mv Norm mv Resultat Start 1434,9 1434,9 0, ,5 1433,1-1, ,7 1472,8-0, ,6 1447,5-1, ,3 1436,0-1, ,2 1434,8-1, ,3 1461,3-1, ,0 1431,1-0,8 9. EL - FÖRFALLOPROFIL - STRATEGI OCH VERKLIG PORTFÖLJ Andel förfall 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Norm Tillåten diff - Tillåten diff + Verklig 0-12 mån mån mån mån mån mån 10. EL - SÄKRINGSNIVÅER Period > <= Medelpris Terminspris Diff 0-12 mån mån mån mån mån mån ej säkrat

21 Förslag till beslut Sammanträdesdatum Sid (1) Diarienummer KF Till Förbundsstyrelsen Käppalaförbundets årsredovisning för år 2018 Bifogad handling redovisar förslag till förbundets årsredovisning för Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutade föreslå förbundsfullmäktige att fastställa årets resultaträkning och balansräkning, att överföra oförbrukade investeringsmedel uppgående till 333,6 miljoner kr till 2019 års investeringar samt att i övrigt godkänna årsredovisningen för verksamhetsåret 2018 Lidingö Käppalaförbundet Andreas Thunberg VD Tord Andersson Chef för Verksamhetsstöd Bilaga Käppalaförbundets årsredovisning för år 2018 (KF ) Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

22 Rapport Diarienummer KF Årsredovisning 2018 Käppalaförbundet

23 Käppalaförbundet 2 (38)

24 Käppalaförbundet 3 (38) Innehållsförteckning 1. Förvaltningsberättelse Ägarförhållanden och organisation... 5 Året i sammandrag Stabila driftförhållanden Nytt verksamhetstillstånd Investeringsplaner och utökad låneram Samverkansmöten och förslag till ny förbundsordning Utredning om slam Organisationsförändringar Ett projektintensivt år... 8 Anslutning av Österåker och Vaxholm... 8 Ny rötkammare och anläggning för högflödesrening... 8 Renovering av Antuna pumpstation... 8 Renovering av anläggningen i Långängsstrand... 9 Uppgradering av styrsystem... 9 Ombyggnad av renshantering och förluftningskanaler... 9 Utbyte av sandfilter... 9 Omställning till nytt verksamhetstillstånd projekt 900 K Forskning och utveckling för att ligga i framkant Övriga händelser och aktiviteter rapporterade per avdelning Uppströmsavdelningen Kommunikationsavdelningen Miljö- och kvalitetsavdelningen Projektavdelningen Produktionsavdelningen Avdelningen för verksamhetsstöd Resursutvinningsavdelningen Resultat och finansiell ställning Personal- och pensionskostnader Kemikalier, slamomhändertagande och elenergi Övriga kostnader för drift... 16

25 Käppalaförbundet 4 (38) Kapitalkostnader Intäkter Balanskravsresultat och redovisning av investeringsreserv Driftredovisning budgetutfall per avdelning Investeringar Mål för god ekonomisk hushållning Övrigt Så styrs verksamheten Käppalaförbundets målarbete 22 Uppföljning av de övergripande målen Styrelsens förslag till resultatdisposition Bilagor till förvaltningsberättelsen 25 Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Noter till resultat- och balansräkning Medlemsandelar Budgetuppföljning Kostnadsutveckling Investeringsredovisning Omslagsbild En ny anläggning för högflödesrening byggs nere i Käppalaverket. Foto: Owe Kihlstedt.

26 Käppalaförbundet 5 (38) 1. Förvaltningsberättelse 2018 Ägarförhållanden och organisation Käppalaförbundet är ett kommunalförbund vars medlemskommuner är Danderyd, Lidingö, Nacka, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, och Värmdö. Ledamöter och ersättare i styrelsen och övriga förbundsorgan redovisas nedan. Efter de allmänna val som hölls i september 2018 valdes ett nytt förbundsfullmäktige som hade sitt första sammanträde Där utsågs en ny styrelse som tillträdde den 1 januari I nedanstående sammanställning redovisas uppgifter som avser förhållandena under Förbundsorgan Förbundsorgan Ledamöter Ersättare Sammanträden 2018 Förbundsfullmäktige 35 st 35 st 3 st Styrelse 11 st 11 st 4 st Arbetsutskott 3 st 5 st Valberedning 3 st 2 st 3 st Revisorer 3 st 3 st 3 st Styrelse Ordförande: Anna Rheyneuclaudes, M, Lidingö* Vice ordförande: Catharina Andersson, S, Upplands-Bro* Ledamöter Torsten Sjögren, M, Danderyd Ronnie Lundin, S, Sigtuna Anders Ekegren, L, Solna* Torsten Björnsson, M, Täby Tomas Franzén, M, Sollentuna Kenneth Bylund, S, Vallentuna Ulf Falkenberg, L, Värmdö Ali Kashefi, S, Upplands Väsby Bo Bergkvist, M, Nacka * Ingår i arbetsutskottet Ersättare Kjell Rosén, MP, Danderyd Ulf Weidling, C, Lidingö Gunnar Balfe, M, Sigtuna Robin Sjöberg, S, Sollentuna Hans Ahlgren, L, Täby Christine Hanefalk, M, Upplands Väsby Fredrik Kjos, M, Upplands-Bro Leif Bergmark, M, Solna Bengt-Åke Grip, M, Vallentuna Anna-Lena Östman, S, Värmdö Helena Westerling, S, Nacka

27 Käppalaförbundet 6 (38) Valberedning Benkt Kullgard, M, Sollentuna (Ordförande) Sven Fjelkestam, L, Täby Thore Nyman, S, Sigtuna Revisorer Bo Klasmark M, Täby Mikael Zuhr, L, Täby Björn Lundin, S, Upplands Väsby Ersättare Lars Rådén, M, Solna Jonas Uebel, L, Danderyd Revisorsersättare Kent Hjalmarsson, M, Upplands Väsby Dan Eric Landén, L, Solna Lars Nordin, S, Täby Sakkunnig revisor Anders Rabb, PwC Ledning Andreas Thunberg, VD Året i sammandrag Stabila driftförhållanden År 2018 var, ur drift- och processperspektiv ett lugnt år med stabila förhållanden. Flödena in till verket var låga och utsläppsvillkoren klarades med goda marginaler. 50,5 miljoner kubikmeter (53,7 miljoner kubikmeter år 2017) avloppsvatten renades. Inga bräddningar genomfördes. Käppalaförbundet fortsatte att vara en nettoleverantör av energi. Under 2018 producerade förbundet 4 GWh mer energi i form av biogas och värme än vad som konsumerades som el (5 GWh år 2017) Nytt verksamhetstillstånd Käppalaförbundet lämnade år 2015 in en ansökan om nytt verksamhetstillstånd till Länsstyrelsen. Den innebär en utökning av nuvarande tillstånd från personekvivalenter (pe) till pe. Det sökta verksamhetstillståndet innefattar även en ökad biogasproduktion från dagens 6 till 10 miljoner Nm 3 per år och möjligheten att med hjälp av värmepumpar kunna öka leveransen av värme till Lidingös fjärrvärmenät. I oktober 2015 fick förbundet svar från Länsstyrelsen med ett föreläggande om ett antal kompletteringar. Kompletteringarna skickades in i februari I december 2017 kom beslut avseende verksamhetstillstånd från Länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation. I beslutet fastställs betydligt hårdare utsläppsvillkor för kväve, fosfor och organiskt material (BOD7) än i nuvarande tillstånd samt krav på utredningsinsatser avseende läkemedelsrening

28 Käppalaförbundet 7 (38) och mikroplaster. Förbundet har tre år på sig att uppnå de nya kraven vilket förbundet bedömer som alldeles för kort tid för att kunna genomföra de anpassningar som krävs i verkets processer. Beslutet överklagades därför under 2018 med hänvisning till att tiden att ställa om verket är för knapp. Dessutom överklagades haltvillkoren för utsläppen av fosfor som bedöms vara för strikta samt beslutet om utredning av mikroplaster. Detta eftersom kostnaderna för sådan forskning inte bör åläggas enskilda organisationers abonnenter i strid mot intentionerna i Lagen om allmänna vattentjänster Investeringsplaner och utökad låneram Förbundet befinner sig i ett skede då en rad investeringar måste genomföras för att klara bland annat befolkningstillväxt, renoveringsbehov och nya hårdare utsläppsvillkor hänförliga till det nya verksamhetstillståndet. För att finansiera dessa investeringar måste nya lån tas och låneramen höjas. Under året genomfördes flera möten med Europeiska Investeringsbanken, Nordiska Investeringsbanken, Skandia samt de flesta aktiva affärsbankerna. Ramavtal för så kallade gröna lån/obligationer med goda villkor har tagits fram av aktörerna för att kunna möta dessa finansieringsbehov i framtiden. Förbundet arbetar proaktivt med finansmarknadens aktörer för att kunna jämföra så många alternativ som möjligt nu och i framtiden. En PM togs fram som på ett lättillgängligt sätt beskriver de kommande investeringsbehoven och framtida konsekvenser av dessa för ekonomi och avgifter Samverkansmöten och förslag till ny förbundsordning Flera möten genomfördes med medlemskommunernas ledande tjänstemän för att informera om förbundets verksamhet, ekonomi och investeringar. I samverkan med företrädare för medlemskommunerna arbetades ett förslag till ny förbundsordning fram. Detta kommer att presenteras för styrelse och fullmäktige våren 2019 för att sedan godkännas hos respektive förbundsmedlem Utredning om slam I juli fattade regeringen beslut om en utredning där en särskild utredare ska ta fram förslag på ett förbud mot att sprida avloppsslam på jordbruksmark samt förslag på krav för att återvinna fosfor ur avloppsslam. Utredningen ska presenteras i september Käppalaförbundet deltar i en regional slamstrategigrupp tillsammans med SVOA, SYVAB och Uppsala Vatten där möjliga samarbeten kring framtida slamhantering diskuteras Organisationsförändringar I mars genomfördes en mindre organisationsförändring inom produktionsavdelningen. Process- och utvecklingsingenjörerna flyttades från driftenheten till den nya enheten Process

29 Käppalaförbundet 8 (38) och utveckling. Samtidigt avvecklades enheten Planering och dokumentation och tjänsterna där flyttades till enheten för mekaniskt underhåll Ett projektintensivt år Käppalaförbundet är inne i en intensiv investeringsperiod. Under året var flera stora projekt i genomförandefas, några projekterades och ett slutfördes. Nedan beskrivs läget i de största pågående projekten. Anslutning av Österåker och Vaxholm Ett stort projekt pågår som har som syfte att ansluta Österåker och Vaxholm till Käppalaförbundet och rena dessa kommuners avloppsvatten i Käppalaverket. Överföring av avloppsvattnet är tänkt att ske via sjöledningar till Svinninge och vidare i en bergtunnel som ansluts till Käppalaförbundets befintliga avloppstunnel i Karby. Förhandlingar om kostnadsfördelning mellan Käppalaförbundets medlemskommuner och Österåker och Vaxholm (genom Roslagsvatten AB) pågick under året. Österåker och Vaxholm har inte accepterat den anslutningsavgift och investeringsfördelning som förbundet har erbjudit. Projektets styrgrupp satte därför allt arbete i pausläge tills det att en överenskommelse finns färdig mellan parterna eller att beslut fattats om avbrytande. Ny rötkammare och anläggning för högflödesrening En ny rötkammare byggs för att säkerställa en fortsatt stabil drift och process av slambehandling och fordonsgasproduktion. Sprängningsarbetena avslutades under Under hela 2018 pågick betong- och installationsarbeten. Bland annat fick rötkammartoppen ett lock och ett teknikhus byggdes på locket. Arbete med att täta rötkammaren startades. Återställande markarbeten påbörjades under hösten och är planerade att avslutas sommaren Anläggningen är planerad att driftsättas under andra halvan av Den nya anläggningen för högflödesrening byggs med syfte att kunna snabbrena avloppsvatten vid de tillfällen då flödet in till verket är högre än vad verkets huvudlinje har kapacitet att ta emot. Under hela 2018 pågick betongarbeten i form av gjutningar samt installationsarbeten av maskiner, instrument och elutrustning. Högflödesreningen är planerad att driftsättas under första halvan av Renovering av Antuna pumpstation I Antuna pumpstation i Upplands Väsby pumpas avloppsvattnet upp cirka 20 meter från bergtunneln för att därefter rinna vidare med självfall till Edsberg. Under 2016 påbörjades en renovering av pumpstationen med syfte att modernisera hela anläggningen. Bland annat har anläggningen byggts om så att reglering/utjämning av flödet genom att dämma i tunneln kan utföras regelmässigt, fasaden rustats upp, all mekanisk utrustning bytts ut och luftreningsanläggningen uppgraderats och effektiviserats. Renoveringen avslutades under sommaren 2018.

30 Käppalaförbundet 9 (38) Renovering av anläggningen i Långängsstrand I förbundets anläggning i Långängsstrand i Danderyd kan nödbräddning och reglering av flödet ske innan avloppsvattnet leds vidare via en dykartunnel under Lilla Värtan till Spisen på Lidingö. En omfattande renovering av anläggningen påbörjades hösten 2015 och blev klar i december Renoveringsarbetet syftade till att säkerställa funktionerna med bräddning, avstängningsluckor och spolning av tunneln samt att åtgärda tätskikt. Uppgradering av styrsystem Käppalaverkets befintliga styrsystem, som styr och reglerar all maskinutrustning i avloppsreningsverket och yttre anläggningar (pumpstationer och ventilationsanläggningar), närmar sig slutet av sin livslängd. Under 2016 inleddes därför ett projekt för att uppgradera systemet och därmed säkerställa driften av anläggningarna för de kommande 20 åren. Uppgraderingen är uppdelad i tre etapper och hela projektet är planerat att avslutas under Under 2018 inleddes den andra etappen, där styrsystemet i reningslinje 7-11 uppgraderades under hösten. Uppgraderingen fungerade felfritt. Ombyggnad av renshantering och förluftningskanaler Befintlig anläggning för renshantering och sandtvätt, det första steget i reningsprocessen där den mekaniska grovreningen sker, behöver bytas ut och moderniseras. Arbetet med att installera nya rensgaller, sandtvättar, transportskruvar och renstvättar påbörjades 2017 och skulle ha slutförts Det visade sig dock att de nya renstvättarna inte hade utlovad kapacitet enligt kravspecifikationen och därför måste åtgärdas. Ny planerad drifttagning är andra halvan av Förluftningskanalerna efter rensgallren och före sandfången har som funktion att avlufta avloppsvattnet så att korrosiva gaser inte följer med in i resterande delar av reningsverket. Betongen i kanalerna var kraftigt korroderad och i akut behov av renovering. Renovering genomfördes under Vid slutbesiktningen visade det sig dock att delar av arbetet inte hade genomförts enligt kravställningen och därför måste göras om. Arbetet pågår och planerad sluttid är sommaren Utbyte av sandfilter Det sista reningssteget i reningsverket är de trettio sandfiltren där partiklar avskiljs genom filter bestående av sand och leca. Ungefär vart tjugonde år behöver sanden och lecan i filtren bytas ut och det är första gången som utbyte sker. Arbetet påbörjades hösten 2018 och är planerat att vara klart våren 2019.

31 Käppalaförbundet 10 (38) Omställning till nytt verksamhetstillstånd projekt 900 K För att klara de hårdare utsläppsvillkoren för kväve, fosfor och organiskt material (BOD7) i det nya verksamhetstillståndet behöver Käppalaverkets reningsprocess förändras. Ett pilotförsök i fullskala pågick i en av verkets elva reningslinjer under hela 2018 där en alternativ process testas med målsättningen att finna den mest kostnadseffektiva lösningen för att uppnå de skärpta reningskraven. Projektet 900 K avser att ändra reningsprocessen baserat på fem nya processtekniker: dosering av kolkälla, ny zonindelning i biosteget för efterdenitrifikation, rejektvattenrening samt förfällning och efterpolering. Beräknad genomförandetid för att ställa om samtliga reningslinjer när det nya verksamhetstillståndet har börjat gälla är cirka sju år Forskning och utveckling Käppalaförbundet är en betydelsefull aktör i VA-Sveriges forskningssamhälle och deltar i eller driver ett stort antal forsknings- och utvecklingsprojekt. Under 2018 drevs ett 20-tal utvecklings- och forskningsprojekt av olika storlek och omfattning i förbundets regi. SIMFRAM-projektet som fokuserat på framtida reningskrav fortsatte i SIMFRAM 2.0 med inriktning på att simulera hur ovidkommande vatten påverkar Käppalaverket. Projektet leds av IVL Svenska miljöinstitutet och genomförs i samarbete med Henriksdals reningsverk och Kungsängsverket i Västerås. Projektet syftar även till att fastställa olika kolkällors miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Detta är högst aktuellt för Käppalaförbundet då det nya verksamhetstillståndet innebär att extern kolkälla måste tillsättas i den nya reningsprocessen. Ett annat stort forskningsprojekt där Käppalaförbundet deltar är det treåriga HÅVA-projektet ( Hållbarhetsanalys av värmeåtervinning ur avloppsvatten ) som utreder värmeåtervinning ur avloppsvattnet. Under senare år har intresset för denna teknik ökat och förbundet anser det nödvändigt att utreda effekten på reningsverket och hur detta bäst kan göras ur ett samhällsoch livscykelperspektiv. Många olika faktorer påverkar utfallet, till exempel tekniska, termodynamiska och politiska, varför ett helhetsgrepp är nödvändigt att utreda för att kunna vägleda förbundets medlemskommuner kring vad som är bäst ur miljö- och kostnadssynpunkt. Projektet finansieras av Formas, Käppalaförbundet, Sweden Water Research och Tekniska Verken. Projektledare är Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och akademisk part är Lunds Universitet. Utöver VA-branschen deltar också ett stort antal intressenter från fastighetsbranschen som vill få vägledning i frågorna. Under 2018 har Käppalaförbundet inlett ett projekt i samarbete med IVL Svenska miljöinstitutet och sex reningsverk där livscykelanalys utförs för olika slamhanteringsmetoder. Dagens hantering där slam rötas och därefter sprids som gödselmedel på åkermark jämförs med alternativ där slammet exempelvis förbränns och

32 Käppalaförbundet 11 (38) fosfor utvinns ur askan. Totalt kommer fem olika slamhanteringsmetoder att jämföras. Studien ska slutföras under 2019 och utgöra beslutsunderlag när Käppalaförbundet tar fram en ny slamstrategi Mer kunskap behövs om hur mikroplaster och läkemedelsrester påverkar miljön vid slamspridning på åkermark. Käppalaförbundet har därför deltagit i projektet Mikroplaster i kretsloppet där mikroplastinnehållet i avloppsvatten, slam och slamgödslad jord undersöktes samt i projektet Reduktion av läkemedel och andra organiska miljöföroreningar under lagring av avloppsslam. Båda projekten har delvis finansierats av Svenskt Vatten Utveckling och utförts i samarbete med universitet och andra reningsverk Övriga händelser och aktiviteter rapporterade per avdelning Uppströmsavdelningen Avdelningen fokuserade på effektivisering av provtagningar. Ytterligare en fast provtagare som ska användas för att spåra eventuella utsläpp av oönskade ämnen i inkommande avloppsvatten installerades på nätet, denna gång i anläggningen i Långängsstrand. I samarbete med fyra medlemskommuner genomfördes omfattande provtagningar enligt ett löpande program. Avdelningen medverkade också i en industriområdesinventering i Hagalund. Ett annat fokus var att uppfylla Revaq-certifieringens krav på uppströmsarbete, vilket bland annat innebär kemikalieinventering av anslutna verksamheter. Två examensarbeten handleddes. Det ena handlade om att undersöka vatten från badanläggningar och det andra om att granska avdelningens hantering av planärenden från medlemskommunerna och föreslå förbättringsområden. Kommunikationsavdelningen Avdelningen arbetade enligt den treårsplan som tagits fram för perioden för kommunikation riktad till allmänheten i medlemskommunerna. Aktiviteterna i planen riktas till stor del in på att försöka minska förekomsten av skräp och fett i avloppsvattnet. Under året genomfördes två informationskampanjer som handlade om att man inte ska spola ner skräp i avloppet. Kampanjerna fick bra genomslag med ett observationsvärde på 43 procent för vårkampanjen och 45 procent för höstkampanjen. Samarbetet med medlemskommunerna förstärktes. Två nya kommunikationskanaler startades: dels ett nyhetsbrev riktat till politiker och tjänstemän i medlemskommunerna, dels ett årsmagasin med lättillgängliga artiklar om viktiga frågor under året. Förbundet utökade sin medverkan i sociala kanaler och syns nu förutom på Facebook, även på Instagram och LinkedIn.

33 Käppalaförbundet 12 (38) Ett flertal kommunikationsinsatser genomfördes för att informera olika målgrupper om pågående investeringsprojekt. Under 2018 tog förbundet emot studiebesökare, varav ungefär hälften var elever i årskurs 4-6 vilket är huvudmålgruppen. Miljö- och kvalitetsavdelningen Externa revisorer granskade efterlevnad av miljörelaterade lagkrav som verksamheten berörs av och krav i ISO standarden för miljöledningssystem. Båda revisionerna visade på bra resultat. Internrevisionsprogrammet som avdelningen ansvarar för löpte på enligt plan med tre genomförda revisioner som lett till förbättringar i miljö- och arbetsmiljöarbetet. Extern revision genomfördes av laboratoriet vilket resulterade i fortsatt ackreditering och certifiering enligt ISO Antalet provtagningar och analyser som genomfördes av laboratoriets personal ökade markant under året, vilket medförde att laboratoriets organisation utökades med ytterligare en tjänst. Som ett led i kvalitetssäkringen av registrering av analysresultat kopplades fler instrument på laboratoriet upp till LIMS, laboratoriets eget datasystem. Projektavdelningen Avdelningen fortsatte arbetet med att förbättra projektstyrningen avseende implementering av ny projektmodell, där framförallt roller, ansvar och befogenheter i förbundets interna organisation hanterades. Arbetet med projektportföljen resulterade i att en investeringspromemoria togs fram med fokus på de kommande fem åren. Arbete inleddes även för att arbeta om den strategiska investeringsplanen där fokus är på de kommande femton åren. Se i övrigt under punkt Produktionsavdelningen Samtliga enheter inom produktionsavdelningen var engagerade i de normala driftprocesserna men också i de investeringsprojekt som genomförs. Eftersom de flesta projekten genomförs i driftmiljö där normala funktioner inte får påverkas krävs nära samarbete med projektavdelningen löpande under projektens gång. Avdelningen arbetade intensivt med pilotförsöket i linje 11 i verket där förbundets framtida reningsteknik testas och utvärderas. Försöket har lett till ett fördjupat samarbete med laboratoriet.

34 Käppalaförbundet 13 (38) Avdelningen för verksamhetsstöd Ett nytt uppföljnings- och planeringssystem integrerades med nuvarande ekonomisystem. Systemet kan enklare integreras med till exempel Excel och ger avdelningscheferna bättre förutsättningar för uppföljning och planering av ekonomi. Ett utvecklingsarbete genomfördes tillsammans med projektavdelningen för att skapa bättre uppföljnings- och avslutningsrutiner för projektredovisningen. Ett system valdes preliminärt för detta syfte. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, uppvaktades för att få fram en tolkning av lagstiftningen för kommunalförbund vad gäller tillämpningen av kommunallag och Lag om allmänna vattentjänster. Tillämpningen berör främst förbundets möjligheter att göra avsättningar av resultatet för framtida investeringar samt möjligheten att redovisa vinst för att bibehålla ett eget kapital. I början av 2019 erhölls en fullständig tolkning som stödjer den tillämpning som förbundet gjort. Säkerheten när det gäller åtkomst av IT-system kontrollerades och förstärktes löpande. En ny informationssäkerhetsplan togs fram som kommer att presenteras under Med anledning av den nya GDPR-lagstiftningen gicks samtliga processer, informationsbärare och lagringsytor igenom och en rad personuppgiftsavtal upprättades med olika leverantörer som hanterar personuppgifter åt förbundet. Alla befattningshavare utbildades i GDPR-relaterade frågor. Resursutvinningsavdelningen Revision genomfördes avseende Käppalaförbundets REVAQ-certifiering utan att några större avvikelser kunde konstateras. 100 procent av slammet återfördes till åkermark. Käppalaförbundet tecknade i juni ett avtal med SÖRAB avseende en lageryta på m 2 på Löt Avfallsanläggning i Vallentuna. Ytan kommer att täcka lagringsbehovet för hälften av förbundets årsproduktion av slam. Avtalet sträcker sig fram till 2030 och lagerytan ska tas i drift den 1 januari Förbundet har tecknat tioåriga avtal med ett antal lantbrukare som tar emot slam från Käppalaverket och sprider det på sin åkermark. Under 2018 tecknades avtal med ytterligare två lantbruk i Västeråstrakten som tillsammans kommer att ta emot ton slam. Sammanlagt levereras ungefär två månaders slamproduktion årligen till lantbruk som förbundet tecknat avtal med. Resterande mängd slam omhändertas av Ragn Sells AB. Förbundet fortsatte att, i samarbete med Stockholm Exergi AB, utreda möjligheterna att utvinna värmeenergi till fjärrvärmenätet från det renade avloppsvattnet. Ett förslag togs fram i vilket cirka 7 MWh kan utvinnas och där befintligt fjärrvärmenät kan utnyttjas. Förbundet kommer under 2019 att fatta beslut i frågan efter att lönsamhets- och riskbedömningar har genomförts.

35 Käppalaförbundet 14 (38) Resultat och finansiell ställning Årets resultat uppgår till 4,5 Mkr (0,9 Mkr). Budgeten var 4,7 Mkr. Skillnaden mellan utfall och budget är liten sett till helheten men inom de olika kostnadsslagen finns differenser som kommenteras nedan. En återbetalning till medlemskommunerna på 5,0 Mkr är inräknad i årets resultat. Utan denna post är resultatet 9,5 Mkr, vilket är 4,8 Mkr högre än budgeterat. I nedanstående tabeller och diagram redovisas vissa kostnadsposter mer ingående. Dels redovisas utfallet gentemot budget, dels gentemot föregående års utfall. Orsaken till den initiala skillnaden mellan utfall och budget beror främst på följande orsaker, se tabell nedan Personal- och pensionskostnader Antalet tillsvidareanställda var vid årets utgång 69 (60) personer. Medelantalet anställda under 2018 var 63 (57). Under året började 13 personer att arbeta på Käppalaförbundet och fyra personer avslutade sina anställningar. Detta var för Käppalaförbundet en ovanligt hög

36 Käppalaförbundet 15 (38) personalomsättning vilket förklaras av ett flertal nya tjänster för att hantera investeringsprojekten. Vid jämförelser med branschkollegor ligger Käppalaförbundet dock lågt i antal anställda per kubikmeter vatten som renas. Orsaken till att utfallet för personalkostnader var lägre än budgeterat var främst att flera vakanta tjänster tillsattes först under hösten men fanns med i budgeten som helårstjänster. Det är svårt att bemanna vissa vakanser i den takt som önskas med anledning av rådande högkonjunktur. Sjukfrånvaron var 4,38 procent (2,43 procent). 53,11 procent (17,68 procent) av sjukfrånvaron klassificerades som långtidssjukfrånvaro. Räknas långtidssjukfrånvaron bort var sjukfrånvaron 2,05 procent (2,00 procent). Pensionsmedelsförvaltningen redovisas i separat not (Not 16). Alla pensionsmedel återlånas i verksamheten Kemikalier, slamomhändertagande och elenergi De volymbaserade kostnaderna var 7,5 Mkr högre än föregående år. Detta beror främst på högre marknadspriser och skatter på el, högre priser för omhändertagande av slam samt högre kemikaliekostnader i samband med pilotförsöket. Energikostnaderna översteg budget, vilket främst beror på höjda marknadspriser. Den faktiska elförbrukningen var 3 procent lägre än Utöver höjda marknadspriser har även energiskatten höjts. Skattereduktionen för den elförbrukning som används för produktion av fordonsgas har sänkts efter regeländringar från Skatteverket. Kostnaden för omhändertagande av slam ökade med 93 kr per ton till 575 kr per ton i samband med en ny upphandling. Denna ökning gav en ökad kostnad på 2,1 Mkr under 2018 jämfört med 2017.

37 Käppalaförbundet 16 (38) Att kostnaderna för kemikalier ökade berodde på att mer kemikalier än budgeterat användes i samband med pilotförsöket. Kostnaderna för dessa kemikalier var under ,6 Mkr Övriga kostnader för drift I de övriga kostnaderna för drift ingår främst underhållskostnader som materialinköp och inköp av olika tjänster av entreprenörer som berör drift och underhåll av förbundets anläggningar. Kostnaderna för främmande arbete övrigt ökade med 3,9 Mkr till 10,8 Mkr, men understeg budgeten som för 2018 var 12,5 Mkr. Skillnaden mellan utfall och budget är kopplad till personalvakanser som har gjort att planerat arbete inte har kunnat utföras vilket minskar de externa kostnaderna. Kostnaderna för entreprenad produktion/underhåll var 1,1 Mkr över budget. Denna avvikelse från budget berodde på ökade driftkostnader i samband med förbundets investeringar för att kunna säkerställa kontinuerlig drift av anläggningsdelarna under investeringsperioden. Totalt sett låg konsultinsatser 0,6 Mkr under budget.

38 Käppalaförbundet 17 (38) Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna fortsatte att sjunka trots att upplåningen ökade. Räntekostnaderna har successivt sjunkit i och med att räntenivåerna blivit lägre och äldre bundna lån har ersatts med kortare löptider och billigare säkringsinstrument. Samtidigt har nyinvesteringar som gjorts under de senaste åren medfört högre avskrivningar. Under året togs fyra nya lån på sammanlagt 550 Mkr för att refinansiera gamla lån samt finansiera investeringar. De stora investeringar som pågår skapar ett behov av nyupplåning. Under 2018 ökade låneskulden med 127 Mkr (179 Mkr). Genom en aktiv portföljhantering och en fortsatt låg räntenivå kunde en låg momentan genomsnittsränta, 0,52 procent (0,49 procent), behållas under året. Det negativa marknadsvärdet på utestående derivat förbättrades till -3,0 Mkr från -6,8 Mkr vid utgången av Orsaken till detta var främst att flera derivat förföll under året och att de nya som ersatt dessa köptes till en lägre nivå. Årets avskrivningar var 3,5 Mkr över budgeterad kostnad. Orsaken är att nedskrivningar har gjorts i den gamla renshanteringen när den nya nu har driftsatts. Det har även gjorts nedskrivningar i äldre kontorsinventarier då kvarvarande nyttovärde av dessa var osäkra.

39 Käppalaförbundet 18 (38) Intäkter Intäkterna följde budgeten väl och hamnade 1,3 Mkr över budget. Orsaken till detta var främst att Järfälla kommun, som får en del av sitt avloppsvatten renat i Käppalaverket utan att vara medlem, översteg pe i anslutning och i samband med det betalade in 2,5 Mkr som anslutningsavgift enligt ett tidigare avtal. 1,0 Mkr bokfördes som intäkt och kvarstående 1,5 Mkr periodiseras ut över tio år i enlighet med förbundets redovisningsprinciper. Den största delen av intäkterna kom från den fordonsgas som förbundet producerar och säljer till SL. Under 2018 såldes fordonsgas till ett värde av 30,8 Mkr (33,2 Mkr). Orsaken till differensen mot föregående år är att en prisdifferensreserv upplöstes under 2017 som då ökade intäkterna med 2 Mkr. Balanskravsresultat och redovisning av investeringsreserv Årets balanskravsresultat uppgår till 4,5 Mkr (0,9 Mkr). Soliditeten inklusive ansvarsförbindelser för pensionsförpliktelser intjänade före 1998 är 7,3 procent (7,6 procent) vilket innebär att den ligger kvar på en nivå i linje med målsättningen för förbundet som är 7-10 procent. Anledningen till att soliditeten minskar trots ett positivt resultat är att såväl balansräkningens tillgångs- som skuldsida ökar mer än den relativa andelen eget kapital eftersom både tillgångar och lån ökar med den höga investeringstakten. Käppalaförbundet behöver ett stabilt eget kapital för att klara eventuella resultatförsämringar utan att ta till akuta sparåtgärder som kan drabba såväl reningskvalitet som det framtida avgiftsuttaget. Detta är speciellt viktigt eftersom förbundet inte kan klara sina kommande kapitalkostnader utan att höja avgifterna de närmaste åren på grund av de stora investeringar som genomförs.

40 Käppalaförbundet 19 (38) Driftredovisning budgetutfall per avdelning Budgetföljsamheten var generellt sett bra inom avdelningarna. Den större differensen på uppströmsavdelningen beror på vakanser som både minskat personalkostnaderna och de externa kostnaderna då resurser inte funnits för att bedriva all den verksamhet som fanns planerad i avdelningens verksamhetsplan. Investeringar Under 2018 investerades 197,4 Mkr (254,7 Mkr) i olika investeringsprojekt. Projekt som avslutades uppgick till 156,8 Mkr. Överskottet mellan beslutade budgeterade investeringar som pågår och avslutade investeringar uppgick till 333,6 Mkr (262,3 Mkr) som föreslås omfördelas till kommande verksamhetsår. En översyn genomfördes av investeringsprojekten. Budgeterade investeringsprojekt som inte förväntas starta inom två år har avslutats och förs inte över till kommande år. I årsredovisningens tabelldel finns detaljerade uppgifter om investeringarna under Mål för god ekonomisk hushållning Förbundsfullmäktige har angett ett antal finansiella mål för god ekonomisk hushållning i enlighet med kommunallagens direktiv. Enligt kommunallagen ska också verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning fastställas. Under rubriken Käppalaförbundets målarbete redovisas också de mer specifika finansiella målen.

41 Käppalaförbundet 20 (38) Övrigt För mer information avseende räkenskaper och verksamhetsutfall hänvisas till bifogade resultat- och balansräkningar, finansieringsanalys och noter. 2. Så styrs verksamheten Käppalaförbundets verksamhetsstyrning består av en strategisk planeringsfas och en operativ genomförandefas. Det strategiska arbetet ägs och drivs av förbundets fullmäktige, styrelse och ledning i samverkan. Genomförandet sker i organisationen, inom ramen för de olika avdelningarna, enligt befintliga processer och handlingsplaner som tas fram för att stödja de strategiska planerna. Den strategiska delen består av uppdrag, vision, övergripande mål samt strategier och påverkas ständigt av omvärldens utveckling, krav och förväntningar. Detta kan vara demografi, lagkrav, krav från standarder förbundet är certifierade emot, kunder och andra intressenter. Käppalaförbundets uppdrag är att omhänderta och rena medlemskommunernas avloppsvatten och finns med i förbundsordningen. Förbundets vision Rent avloppsvatten och rena resurser ger en ideal bild av kvaliteten på inkommande och utgående avloppsvatten samtidigt som den förmedlar att reningsprocessen både nyttjar och producerar rena resurser. Visionen och de övergripande målen beslutas av förbundsstyrelsen. Strategier och handlingsplaner tas fram och revideras årligen av ledningsgruppen och leder förbundet mot att uppnå de övergripande målen och komma närmare visionen. Ett antal nyckeltal för uppföljning av övergripande mål, strategier och handlingsplaner finns definierade. Nyckeltalen revideras årligen och följs upp och rapporteras till styrelsen kvartals- och årsvis. De övergripande målen, med tillhörande strategier, är: Minskad negativ miljöpåverkan o Minska mängden tillskottsvatten o Sänka koldioxidfotavtrycket o Öka kunskap och påverka beteende hos målgrupperna i medlemskommunerna

42 Käppalaförbundet 21 (38) Stabil ekonomi o Effektivisera projektportföljstyrning o Utveckla en långsiktig finansieringsstrategi Effektivt resursutnyttjande o Utveckla en hållbar återföring av växtnäringsämnen o Öka energiutbytet från avloppsvatten o Utveckla regionala samarbeten Driftsäker anläggning o Hög anläggningstillgänglighet Säker och attraktiv arbetsplats o Säkerheten först o Behålla och attrahera kompetenta medarbetare Förbundet tar årligen fram en övergripande verksamhetsplan som är styrande för verksamheten. Käppalaförbundets strategiska plattform kan illustreras i form av ett Käppalahus där fundamentet består av förbundets värderingar: respekt, engagemang och samarbete.

43 Käppalaförbundet 22 (38) 3. Käppalaförbundets målarbete Uppföljning av de övergripande målen Nedanstående nyckeltal har tagits fram för att löpande följa upp verksamheten: NYCKELTAL ENHET Mål 2018 Årsmedel MINSKAD NEGATIV MILJÖPÅVERKAN BOD 7 -halter i utgående vatten mg/l 2 2,33 Fosforhalter i utgående vatten mg/l 0,2 0,16 Kvävehalter i utgående vatten mg/l 9,0 8,24 Kopparhalt i utgående slam mg/kgts Kadmiumhalt i utgående slam mg/kgts 0,72 0,70 Totalt CO 2 fotavtryck utryckt som CO 2e ton/år CO 2e /pe kg 30,5 13,2 CO 2 fotavtryck N-rening kg/kg avskiljd N 10,2 4,1 CO 2 fotavtryck P-rening kg/kg avskild P 62,9 27,1 STABIL EKONOMI Avvikelse budget vs utfall % av omsättning < 5,0 % 0,1% Självfinansieringsgrad (avskrivningar/nettoinvesteringar) % > 25 % 32,5 Utvecklingskostnader i förhållande till omsättningen % 1,0 1,7 Utfall mot beslutad investering (slutkostnad/investeringsbeslut) % < 20 41,5 Soliditet (inkl ansvarsförbindelse) % ,28 Skuldsättningsgrad % < 90,0 87,7 EFFEKTIVT RESURSUTNYTTJANDE Andel slam till åkermark % > Nettokostnad per omhändertagen volym Kr/m 3 < 4,5 4,00 Fordonsgasproduktion miljoner m 3 /år 4,1 4,11 Fordonsgasleverans % av total produktion Nettokostnad/pe Kr/pe < Polymerförbrukning g/kg TS 12 11,8 Energibalans kwh-ut/kwh-in % 118,5 114,8 Elförbrukning kwh/m 3 renat vatten < 0,70 0,74 DRIFTSÄKER ANLÄGGNING Andel mekaniskt renat bräddvatten (%) % av inkommande mängd 0 0 Anläggningstillgänglighet (T-värde) % > 95,0 96,3 SÄKER OCH ATTRAKTIV ARBETSPLATS Frisknärvaro % av total tid > 95,00 95,72 Olyckor med sjukfrånvaro antal 0 0 Kommentarer till rödmarkerade nyckeltal BOD7-halter i utgående vatten Målvärdet för utgående halt av BOD7 ligger vid lägsta möjliga detektionsnivå med befintliga mätmetoder. Under 2018 har halterna stundtals legat strax ovan detektionsnivå men fortfarande långt under gränsvärdet 8 mg/l i gällande verksamhetstillstånd. Förklaringen till dessa något förhöjda halter är en kombination av att sandfiltrens material måste bytas ut, vilket pågår, och felaktigheter i en givare som styr utloppspumparna.

44 Käppalaförbundet 23 (38) Utfall mot beslutad investering (slutkostnad/investeringsbeslut) Utfall mot beslutad investering innefattar enbart en investering, Renovering och utökad kapacitet för mätränna MR 02 Hagängen. Inga andra investeringsprojekt avslutades under Orsaken till att projektet överskred den ursprungliga budgeten var främst mer omfattande betongarbete än förväntat samt kostnader för provisorisk förbipumpning under delar av projektet.

45 Käppalaförbundet 24 (38) 4. Styrelsens förslag till resultatdisposition Styrelsen föreslår att förbundsfullmäktige beslutar att fastställa årets resultaträkning och balansräkning, att överföra oförbrukade investeringsmedel uppgående till 333,6 miljoner kr till 2019 års investeringar samt att i övrigt godkänna årsredovisningen för verksamhetsåret 2018 Lidingö Käppalaförbundets styrelse: Daniel Källenfors Kenneth Bylund Lars-Erik Salminen Lidingö Vallentuna Solna Åsa Söderbergh Mats Nordström Gill Brodin Sollentuna Täby Sigtuna Ali Kashefi Karl-Johan Nybell Fredrik Kjos Upplands Väsby Danderyd Upplands-Bro Martin Hellströmer Nacka Ulf Falkenberg Värmdö

46 Käppalaförbundet 25 (38) 5. Bilagor till förvaltningsberättelsen Resultaträkning 2018 (tkr) NOT VERKSAMHETENS INTÄKTER Årsavgifter Övriga verksamhetsintäkter Fondering för framtida investeringar Upplösning av fondering Summa Verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Driftkostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Varav nedskrivningar och förlust vid avyttring Summa Verksamhetskostnader VERKSAMHETENS NETTORESULTAT FINANSIELLA POSTER Finansiella intäkter 7 0 Finansiella kostnader Summa finansiella poster ÅRETS RESULTAT Balanskravsresultat Från föregående år 0 0 Årets resultat Justeringar 0 0 Utgående balanskravsresultat NYCKELTAL Nettoresultat i förhållande till omsättning 17 5,5 % 4,8 % Avskrivningar i % av totala kostnader 17 26,9 % 27,3 % Finansnetto i % av totala kostnader 17 3,7 % 4,4 % Antal årsanställda

47 Käppalaförbundet 26 (38) Balansräkning 2018 (tkr) TILLGÅNGAR NOT Anläggningstillgångar Immateriella anläggningar Anläggningsutrustning och inventarier Tunnlar, ledningar och byggnader Projekt Käppala Pågående investeringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kemikalieförråd Kundfodringar Övriga kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital därav årets resultat Avsättningar Avsättning för pensioner Avsättning för löneskatt på pensioner Summa avsättningar Långfristiga skulder Anläggningslån Checkräkningskredit Investeringsfondering Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Kortfristig del av långfristiga skulder Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Löneskatt på pensionsförpliktelser Summa ansvarsförbindelser NYCKELTAL Soliditet % 17 7,9 % 8,3 % Soliditet inklusive ansvarsförbindelse 17 7,3 % 7,6 % Lånefinansiering 17 87,7 % 87,2 %

48 Käppalaförbundet 27 (38) Finansieringsanalys 2018 (tkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Periodens resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster* Medel före förändringar av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Amortering av skuld och nyupplåning Medel från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut * Övriga likviditetspåverkande poster Förändring av pensionsavsättningen Summa Självfinansieringsgrad Avskrivningar/Nettoinvesteringar 32 % 24 % Självfinansieringsgrad rullande 10 år 67 % 65 %

49 Käppalaförbundet 28 (38) Noter till resultat- och balansräkning Allmänna redovisningsprinciper Belopp anges i tkr om inte annat anges. Belopp inom parentes avser föregående års värden. Årsredovisningen är huvudsakligen uppställd enligt den kommunala redovisningslagen, KRL, och anpassad till den praxis som bland annat kommer till uttryck i rekommendationer och uttalanden från Rådet för kommunal redovisning. Uppställningsformer Uppställning och postindelning av resultaträkningen avviker mot KRL eftersom verksamheten i Käppalaförbundet inte är skattefinansierad. Använd uppställningsform bedöms ge en mer rättvisande bild av den i huvudsak avgiftsfinansierade verksamheten. Värderingsprinciper med mera Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Kemikalieförråd Förrådet har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Vid bestämmande av anskaffningsvärdet har först in/först ut-principen tillämpats. Förrådet upptas till sitt inventerade värde beräknat efter anskaffningsvärdet med avdrag till bedömt verkligt värde. Periodisering av anslutningsavgifter Käppalaförbundet tillämpar de vägledande principer för redovisning inom VA-branschen som tagits fram under 2007 av branschorganisationen Svenskt Vatten. Det innebär att de anslutningsavgifter (20,2 Mkr) som under tidigare år erhållits från Nacka och Värmdö kommuner periodiserats enligt följande: 10 Mkr har direkt intäktsförts eftersom de avser att täcka redan nedlagda eller avskrivna kostnader i Käppalaförbundets anläggningar. Resterande 10,2 Mkr kommer att intäktsföras under i lika stora delar per helår då de avser att täcka avskrivningar och övriga särkostnader för anslutningen av dessa kommuner under de aktuella åren. Fondering för framtida investeringar Investeringsmedel kan fonderas i syfte att jämna ut resultatskillnader förutsatt att investeringarna tas i bruk inom cirka tre år och att fonden upplöses i takt med investeringarnas avskrivning. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Lånekostnader Förbundet tillämpar huvudmetoden vid redovisning av lånekostnader. Kreditkostnader aktiveras således inte i anskaffningsvärdet på anläggningstillgångarna.

50 Käppalaförbundet 29 (38) Säkringsredovisning Käppalaförbundet redovisar månadsvis låneportföljens anpassning till det riskmandat förbundets fullmäktige och styrelse anvisat i förbundets finanspolicy med en årlig strategi för finanshanteringen. I not 4 redovisas ett sammandrag av dessa värden per den sista december. Även förbundets elhandel innefattas i denna säkringsredovisning. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd. Avskrivningen påbörjas från den månad då den tas i bruk under verksamhetsåret. Avskrivningstiden bedöms utifrån branschrekommendationer och delas upp på ingående komponenter. Anläggningsutrustning och inventarier skrivs av under 3, 5, 10, 15 respektive 20 år. Tunnlar, huvudledningar och byggnader skrivs av under år. Immateriella anläggningar skrivs av på 5 år. Käppala 2001 skrevs tidigare av under 10, 20, 35 respektive 100 år med tillämpning av real annuitetsmetod vilket medförde stigande planenliga avskrivningar under tillgångens livslängd. Principen avviker från god redovisningssed som förespråkar en linjär avskrivning men var fram till och med 2016 motiverad utifrån ett successivt brukande av investeringen. Från 2017 bedöms dock tillgången vara fullt utnyttjad kapacitetsmässigt och har därför från 2017 börjat skrivas av linjärt utifrån då bokförda restvärden reducerade med investeringsbidrag. Avskrivningarna baseras på bedömd kvarvarande avskrivningstid enligt ovanstående huvudprinciper. En investering uppkommer om utgiften för anskaffandet överstiger kr och nyttjandeperioden bedöms överstiga tre år. Inga avsättningar för återställande av investeringar har bedömts nödvändiga att genomföra. Leasingåtaganden Käppalaförbundet har endast obetydliga operationella leasingåtaganden. Avtal har dock tecknats med flera lantbrukare om hyra av uppläggningsplats för slam. En första förhöjd hyresavgift bokförs som förutbetald kostnad och kostnadsförs sedan löpande över hyreskontraktets återstående tid. Finansiella leasingåtaganden saknas helt eller är av obetydlig omfattning. Någon speciell redovisning av dessa åtaganden har därför inte bedömts nödvändig att genomföra. Personal Medelantal årsanställda är beräknat genom att summan av antalet arbetade timmar har dividerats med efter rekommendation från Bokföringsnämnden.

51 Käppalaförbundet 30 (38) Not 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Årsavgifter Energiförsäljning Övriga intäkter Anslutningsavgifter (se redovisningsprinciper) Fondering för framtida investeringar * Upplösning av fondering Summa *) Fondering enligt VA-lagstiftningen för framtida investeringar (se not 5) Not 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Pensionskostnader Kemikalier Slamomhändertagande Energi Av- och nedskrivningar Övriga kostnader Summa Not 3 AV- OCH NEDSKRIVNINGAR Immateriella anläggningar Anläggningsutrustning och inventarier Tunnlar, huvudledningar och byggnader Käppala 2001 HD Käppala 2001 HD Summa Not 4 FINANSIELLA KOSTNADER Räntor på lån och checkkrediter Övriga finansiella kostnader Summa Käppalaförbundet tillämpar en av förbundsfullmäktige antagen finanspolicy som reglerar de bedömda största riskerna för förbundets finanshantering bland annat finansieringsrisk (tillgång på kapital över tid) och ränterisk (kostnad för kapital över tid) Ränterisken möts med derivat där korta räntevillkorsperioder säkras med längre avtal om fast ränta över olika tidshorisonter. Marknadsvärdet på dessa derivat avspeglar kostnaden för dessa säkringar om de skulle sägas upp vid bokslutstidpunkten. Finanspolicyns mandat redovisas inom parentes i nedanstående sammanställning. Lån hos kreditinstitut Lånevolym inklusive checkräkning (max ) Swapvolym Återstående räntebindningstid 1,50 år 1,49 år Andel lån med förfall inom 12 månader (max 50 %)* 9 % 35 % Andel räntejustering inom 12 mån (30-50 %) 46 % 44 % Snittränta lån (momentan) 0,35 % 0,29 %

52 Käppalaförbundet 31 (38) Snittränta swappar (momentan) 0,16 % 0,19 % Bruttosnittränta (momentan 31/12) 0,52 % 0,49 % Marknadsvärde derivat (tkr) * Förbundet har upprättat en riskanalys avseende konsekvenser vid fortsatt negativa räntor och tillämpning av räntegolv i kreditfaciliteterna. Not 5 FONDERING FÖR FRAMTIDA INVESTERINGAR Bergskommunikation Pilotförsök Styrsystem del Styrsystem del Summa Not 6 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGAR Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar 0 0 Omklassificering 0 0 Investeringsbidrag 0 0 Utrangering 0 0 Försäljning 0 0 Nedskrivning 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Omklassificering 0 0 Utrangeringar 0 0 Nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Not 7 ANLÄGGNINGSUTRUSTNING OCH INVENTARIER Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Omklassificering 0 0 Investeringsbidrag 0 0 Utrangering 0 0 Försäljning 0 0 Nedskrivning Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Omklassificering 0 0 Utrangeringar 0 0 Nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Anläggningsutrustningar och inventarier avskrivs på 3-20 år efter bedömd ekonomisk livslängd.

53 Käppalaförbundet 32 (38) Not 8 TUNNLAR, HUVUDLEDNINGAR OCH BYGGNADER Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar 0 0 Omklassificering 0 0 Investeringsbidrag 0 0 Utrangering 0 0 Försäljning 0 0 Nedskrivning Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Omklassificering 0 0 Utrangeringar 0 0 Nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Tunnlar och huvudledningar skrivs av på år medan byggnader avskrivs på år. Taxeringsvärde fastigheter Not 9 KÄPPALA 2001 HD1 OCH HD Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar 0 0 Omklassificering 0 0 Investeringsbidrag Utrangering 0 0 Försäljning 0 0 Nedskrivning 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Omklassificering 0 0 Utrangeringar 0 0 Nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Anläggningarna i Käppala 2001 skrivs av på 10, 20, 35 och 98 år efter bedömd ekonomisk livslängd. Not 10 PÅGÅENDE INVESTERINGAR Ingående anskaffningsvärde Avslutade investeringar Årets anskaffningar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

54 Käppalaförbundet 33 (38) Not 11 EGET KAPITAL Årets Övrigt Summa Driftfond resultat eget kapital eget kapital IB Omföring Utdelning Årets resultat UB Not 12 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Upplupna räntor Semesterlöne- och komptidsskuld Löneskatteskuld Arbetsgivaravgifter Upplupna övriga kostnader och förutbetalda intäkter Förutbetalda anslutningsavgifter Summa Not 13 ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförpliktelser intjänade före , enligt PA-KL, uppgår till belopp motsvarande av Kommunernas pensionsanstalt, KPA, utförd beräkning till tkr (8 206 tkr) samt löneskatt tkr (1 991 tkr). Not 14 PERSONAL Medelantal årsanställda Varav kvinnor Antal tillsvidareanställda vid årets slut Löner och andra ersättningar Styrelse och direktör Övriga befattningshavare Summa Direktören erhåller en pensionsförmån på 32 % av den pensionsgrundande årslönen. Vid uppsägning från förbundets sida har direktören en uppsägningstid på 6 månader samt en årslön.

55 Käppalaförbundet 34 (38) Not 15 REDOVISNING AV SJUKFRÅNVARO Sjukfrånvaro i procent av sammanlagd ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron redovisas inte för gruppen anställda under 29 år då de är färre än tio personer vilket kan medföra möjlighet att identifiera enskilda medarbetare Sjukfrånvaro -29 år - % - % Sjukfrånvaro år 3,11 % 1,55 % Sjukfrånvaro 50- år 3,82 % 3,10 % Kvinnor 8,38 % 2,65 % Män 1,34 % 2,29 % Sjukfrånvaro totalt 4,38 % 2,43 % Varav långtidssjukfrånvaro > 60 dagar utgjorde 53,11 % 17,68 % Not 16 PENSIONSMEDELSFÖRVALTNING Avsättning för pensioner med mera Ansvarsförbindelser för pensioner Finansiella placeringar för pensioner 0 0 Totala förpliktelser Återlåning i verksamheten Aktualitetsgrad 100 % 100 % Pensionsåtagandet är värderat med hjälp av KPA och de antaganden de tillämpar vid beräkningar av skulden. Särskild löneskatt uppgår till 24,26 % och betalas i samband med utbetalning av pensionsmedel. Inga övriga pensionsåtaganden förutom de av KPA förvaltade pensionerna förväntas uppstå. Käppalaförbundet betalar löpande pensionspremier till PVAB avseende pensionsförpliktelser uppkomna efter 1998 varför ingen tillkommande skuld redovisas.

56 Käppalaförbundet 35 (38) Not 17 NYCKELTALSDEFINITIONER Nettoresultat i förhållande till omsättning Nettoresultat dividerat med summa verksamhetsintäkter. Avskrivningar i procent av totala kostnader Avskrivningar dividerat med summan av verksamhetskostnader, avskrivningar och finansiella kostnader. Finansnetto i procent av totala kostnader Summa finansiella poster dividerat med summan av verksamhetskostnader, avskrivningar och finansiella kostnader. Soliditet procent Summa eget kapital dividerat med summa tillgångar. Lånefinansiering procent Långfristiga räntebärande lån dividerat med anläggningstillgångarna. Rörelsekapital, Mkr Omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder. Självfinansieringsgrad % Avskrivningar dividerat med nettoinvesteringar. Andel av VA-kostnaderna, Typhus A Typhus A (taxa) - genomsnittlig årskostnad i Stockholms län Käppalaförbundets andel för 225 m³ gånger årets nettokostnad per m³ behandlat avloppsvatten. Typhus A = normalvilla med 150 m³ i årlig vattenförbrukning + 50 %. Medlemsandelar (Mkr) Ackumulerade Kommunernas Andel av kapitalkostnader andelstal i % lånesumma Danderyd 235 7,4 % Lidingö 308 9,7 % Nacka 173 5,5 % Sigtuna ,2 % Sollentuna ,2 % Solna ,6 % Täby ,1 % Upplands-Bro 172 5,4 % Upplands Väsby 278 8,8 % Vallentuna 153 4,8 % Värmdö 71 2,2 % Total kapitalkostnad ,0 % Från den 1 april 2006 gäller ny taxemodell med pe-avgift i stället för kapitalavgift. Räntebärande lån kr

57 Käppalaförbundet 36 (38) Budgetuppföljning (tkr) Budget Utfall Överskott Överskott Utfall Helår 2018 Helår 2018 Underskott Underskott (%) 2017 Driftkostnader Verksamhetsstöd ,9 % Kommunikation ,5 % Miljö och kvalitet ,9 % Uppströmsarbete ,5 % -758 Resursutvinning ,1 % Projekt och utveckling ,9 % -473 Produktion ,5 % ,0 % Övriga kostnader Verksamhetsstöd ,5 % Kommunikation ,8 % -15 Miljö och kvalitet ,8 % -600 Uppströmsarbete ,9 % -106 Resursutvinning ,5 % -358 Projekt och utveckling ,9 % -948 Produktion ,5 % ,8 % Personalkostnader Verksamhetsstöd ,9 % Kommunikation ,5 % Miljö och kvalitet ,7 % Uppströmsarbete ,9 % Resursutvinning ,6 % Projekt och utveckling ,4 % Produktion ,8 % ,8 % Kapitalkostnader Avskrivningar ,8 % Räntekostnader ,9 % ,9 % Intäkter Årsavgifter ,4 % Övriga intäkter ,7 % Ränteintäkter Investeringsfondering -100,0 % Upplösning investeringsfond ,7 % ,4 % Resultat ,2% 914

58 Käppalaförbundet 37 (38) Kostnadsutveckling (tkr) Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall KOSTNADSSLAG Lönekostnader, traktamenten Övriga personalkostnader Pensionskostnader Kemikalier Slamomhändertagande Elenergi Eldningsolja, vatten Material och förnödenheter Entreprenad Produktion/Underhåll Främmande arbete övrigt Övriga kostnader Avskrivningar Räntenetto Övriga finansiella kostnader Summa bruttokostnader Intäkter Summa Nettokostnader Bruttokostnader exklusive avskrivningar och räntor Nettokostnader exklusive avskrivningar och räntor Resultat Nettoinvesteringar Antal pe Behandlad avloppsvattenmängd miljoner m³ 54,5 61,0 51,0 53,7 50,5 Netto behandlingskostnad kr/m³ avloppsvatten 3,47 3,05 3,62 3,43 4,00 Netto behandlingskostnad kr/pe Käppalaförbundets andel av den genomsnittliga totala VA-kostnaden för två typhus i Stockholms län (Svenskt Vattens taxestatistik 2018) Typhus A = normalvilla med 150 m³ i årlig vattenförbrukning. Typhus B = flerbostadshus med 15 lägenheter och m³ i årlig vattenförbrukning. Beräkningarna utgår från att vattenförbrukningen ökas med 50 procent. tkr Typhus A (taxa) - genomsnittlig årskostnad i Stockholms län Käppalaförbundets andel 225 m³ 15,48 % 12,36 % 14,11 % 12,97 % 14,40 % Typhus B (taxa) - genomsnittlig årskostnad i Stockholms län Käppalaförbundets andel m³ 19,98 % 17,07 % 19,35 % 17,74 % 19,85 %

59 Käppalaförbundet 38 (38) Investeringsredovisning (tkr) Acumulerad rambudget IB Upparbetat Avslutat UB Överförs Yttre anläggningar Långängsstrand Etapp 1 prioriterade åtgärder *) Österåker/Vaxholm anslutning, Systemhandling Antuna pumpstation renovering Slamlager Brutet vatten mätrännor Hagängen (Löwenströmska) Tunnelinventering och inmätning Kapacitetsökning NO (Vallentunaanslutning) Förbiledning Långängsstrand Käppalaverket Tredje rötkammare R Högflödesrening Ombyggnad renshantering Uppgradering styrsystem etapp Dispositionsplan lab-kontor-verkstad-kontrollrum Utökad överskottsslamförtjockning Vågstation för slamtransporter Förluftningskanal CH00 renovering Brutet vatten på Käppalaverket Sandfilter utbyte (Från reinvest) Pilot Förfällning och efterdenitrifikation (Kolkälla) Kolkälla Utökad kapacitet luktbehandling Värmepumpsanläggning RAV Skorstensrenovering Slamskrapor ES Ombyggnad lab-kontor-verkstad-kontrollrumomklädn. Entr Summa planerade investeringar Oförutsedda investeringar Reinvesteringar enligt åtgärdsplan Övriga investeringar Möbler o kontorsutrustning IT-system Fasta provtagare Övriga Investeringar Lab m m Summa Övriga investeringar Summa investeringar *) Felaktigt borttagen i Rambudget 2018

60

61

62

63

64

65 Förslag till beslut Sammanträdesdatum Sid (2) Diarienummer KF Till Förbundsstyrelsen Ny förbundsordning per Bakgrund Styrelsen gav förvaltningen i uppdrag att i samverkan med medlemskommunernas förvaltningsorganisationer ta fram ett förslag på en ny förbundsordning som tillställs förbundsmedlemmarna för godkännande. Under 2017 och 2018 har en samrådsgrupp från medlemskommunernas förvaltningsorganisationer och Käppalaförbundets förvaltning träffats vid fyra tillfällen och diskuterat olika förslag på förändringar. Föreliggande förslag har också granskats av den juridiska avdelningen på SKL. I förslaget till ny förbundsordning har bland annat följande aspekter beaktats: - Anpassningar till ny kommunallag - Modernisering av språkbruk och förtydliganden av paragrafer som upplevts som oklara vid tillämpning - Förstärkning av medlemskommunernas insynsmöjligheter - Förtydligande av investeringsplanering och låneram - Förtydligande av förbundets ändamål och uppdrag - Förtydligande av val till förbundets organ Förslaget har inte berört val av förbundsfullmäktige eller avgiftskonstruktioner. Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutade att föreslå förbundsfullmäktige att godkänna förslaget till ny förbundsordning samt att därefter tillställa samtliga medlemskommuner förslaget för godkännande i respektive kommunfullmäktige Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

66 Käppalaförbundet 2 (2) Käppalaförbundet Andreas Thunberg VD Tord Andersson Chef för verksamhetsstöd Bilaga Ny förbundsordning per (KF ) Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

67 Nuvarande förbundsordning Föreslagen ny förbundsordning Denna förbundsordning godkändes Denna förbundsordning godkändes vid vid förbundsfullmäktiges förbundsfullmäktiges sammanträde den 21 maj sammanträde 6/06 den 9 maj och har därefter antagits av och har därefter antagits av medlemskommunernas fullmäktige. medlemskommunernas fullmäktige. Förbundsordningen träder i kraft den 1 januari Förbundsordningen träder i kraft den 1 mars Medlemmar Kommunerna Danderyd, Lidingö, Nacka, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna och Värmdö är sammanslutna till ett kommunalförbund för obestämd tid enligt bestämmelserna i kommunallagen (1991:900) senast ändrad genom SFS 2005:911. Kommunerna Nacka och Värmdö ingår som medlemmar fr o m den 1 januari Ändamål Ändamålet med förbundet är att enligt bestämmelserna i denna förbundsordning omhänderta och rena medlemskommunernas avloppsvatten. För fullgörande av sin uppgift äger förbundet i enlighet med denna förbundsordning förvärva, anlägga, underhålla och driva avloppsreningsverk, pumpstationer, tunnlar, ledningsnät och andra för verksamheten erforderliga anordningar. 1 Medlemmar, namn och säte Kommunerna Danderyd, Lidingö, Nacka, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna och Värmdö är sammanslutna till ett kommunalförbund för obestämd tid enligt bestämmelserna i kommunallagen. Förbundet ska heta Käppalaförbundet och ska ha sitt säte i Lidingö stad. Med medlemskommun avses medlem i kommunalförbundet Käppalaförbundet. Medlemsparagrafen kompletterad med namn och säte (obligatoriska uppgifter enl. KL) 2 Ändamål Förbundet är bildat för att enligt bestämmelserna i denna förbundsordning omhänderta och rena medlemskommunernas avloppsvatten. För fullgörandet av sitt ändamål får förbundet anskaffa och använda resurser enligt 18. Förenklad ändamålsparagraf som kompletteras i 18 med tydliggörande av uppgiften. Ändamålet bör hållas så enkelt och tydligt som möjligt. Ordet omhänderta kan tolkas vidare i 18 Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

68 Käppalaförbundet 2 (16) 3 Benämning och säte Förbundet benämnes Käppalaförbundet och skall ha sitt säte i Lidingö. Tillkännagivande om justering av förbundets protokoll kungörelser och andra tillkännagivanden skall ske på förbundsmedlemmarnas anslagstavlor och i tidningar som förbundsfullmäktige bestämmer. 4 Organisationsform Organisationsformen skall vara kommunalförbund med fullmäktige. 3 Tillkännagivande av protokoll och kungörelser Tillkännagivande om justering av protokoll, förbundets kungörelser och andra tillkännagivanden ska ske på förbundets webbplats samt tillställas medlemskommunerna för kännedom. Tillägg enligt nya KL diskussion om man måste specificera adressen till webbplatsen. 4 Organisationsform Organisationsformen ska vara kommunalförbund med förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse. Till förbundsstyrelsen ska finnas ett arbetsutskott. 5 Fullmäktige Val till fullmäktige skall äga rum samma år som de allmänna kommunalvalen och skall förrättas av de nyvalda fullmäktige i respektive medlemskommun. Förbundsmedlem med högst invånare utser två ledamöter. Förbundsmedlem utser härutöver en ledamot för varje påbörjat ytterligare tal invånare. Om härvid jämnt antal ledamöter skulle uppkomma äger den medlem som i antal invånare är närmast ovan angiven gräns rätt att utse en ytterligare ledamot. Avgörande för antal ledamöter är den officiella folkmängden vid början av året närmast före mandatperioden i de områden som 5 Fullmäktige Val till fullmäktige ska äga rum samma år som de allmänna kommunalvalen och ska förrättas av de nyvalda fullmäktige i respektive medlemskommun. Förbundsmedlem med högst invånare utser två ledamöter. Förbundsmedlem utser härutöver en ledamot för varje påbörjat ytterligare tal invånare. Om härvid jämnt antal ledamöter skulle uppkomma äger den medlem som i antal invånare är närmast ovan angiven gräns rätt att utse en ytterligare ledamot. Avgörande för antal ledamöter är den officiella folkmängden vid början av året närmast före mandatperioden i de områden som inte medgetts undantag från anslutningsskyldigheten enligt 17 a nedan. Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

69 Käppalaförbundet 3 (16) inte medgetts undantag från anslutningsskyldigheten enligt 11a. Ersättare till ledamot i förbundsfullmäktige utses samtidigt, till samma antal och på samma sätt som de ordinarie ledamöterna. Ekonomiska förmåner till ledamöter och ersättare fastställs i budgeten för nästkommande år. 5a Revisorer Under de år då allmänna kommunalval förrättas skall nyvalda förbundsfullmäktige utse tre revisorer och tre ersättare för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Ersättare till ledamot i förbundsfullmäktige utses samtidigt, till samma antal och på samma sätt som de ordinarie ledamöterna. Ekonomiska förmåner till ledamöter och ersättare fastställs i budgeten för nästkommande år. Ingen förändring i sak - språkförenklingar 6 Revisorer Under de år då allmänna val till kommunfullmäktige förrättas i hela landet ska det nyvalda förbundsfullmäktige utse tre revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Övergång till tre revisorer (minimum) utan ersättare. Praxis hos medlemskommunerna. Revisorerna agerar självständigt 5b Rätt att väcka ärende i förbundsfullmäktige Förbundsmedlem har inte rätt att väcka ärende i förbundsfullmäktige. Ledamöters rätt att väcka ärende (motionsrätten) regleras i kommunallagen. 7 Rätt att väcka ärende i förbundsfullmäktige Förbundsmedlem har rätt att väcka ärende i förbundsfullmäktige. Ledamöters rätt att väcka ärende (motionsrätten) regleras i kommunallagen. Utökning av rätten att väcka ärende också till förbundsmedlemmarna. Obligatorisk uppgift enligt KL 8 Beslut Om inget annat föreskrivs i kommunallagen fattas beslut i förbundsfullmäktige genom enkel majoritet. Obligatorisk uppgift enligt nya KL. Tidigare reglerad i fullmäktiges arbetsordning Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

70 Käppalaförbundet 4 (16) 5c Budget Förbundet skall varje år upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår). Förslag till budget skall göras upp av förbundsstyrelsen. Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret och en plan för ekonomin för en period av tre år. Närmare föreskrifter om budgetens innehåll finns i kommunallagen (1991:900). Budgeten skall fastställas av förbundsfullmäktige. 9 Budget och uppföljning Förbundet ska varje år upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår). Förslag till budget ska göras upp av förbundsstyrelsen. Budgeten ska innehålla en verksamhetsplan för verksamheten och ekonomin under budgetåret och en ekonomisk inriktning för ytterligare det antal år som anges i kommunallagen. Närmare föreskrifter om budgetens innehåll finns i kommunallagen. Budgeten ska fastställas av förbundsfullmäktige före november månads utgång. Budgeten ska därefter delges kommunstyrelsen i respektive medlemskommun. Förbundet ska i samband med delårsredovisning överlämna information om prognos över det ekonomiska utfallet liksom över utfallet av verksamheten till kommunstyrelsen i respektive medlemskommun. Sista stycket tillagt avseende delårsredovisning som också delges medlemskommunernas KS förutom kravet på godkännande i förbundsfullmäktige enligt KL. Budgeten ska fastställas före november månads utgång är tillagt. Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

71 Käppalaförbundet 5 (16) 5d Insyn och styrning Bokslut och revisionsberättelse skall delges varje förbundsmedlem. 10 Årsredovisning och revisionsberättelse Årsredovisning och revisionsberättelse ska delges till kommunstyrelsen i respektive medlemskommun. Allmänheten äger rätt att ställa frågor om årsredovisningen vid det sammanträde med fullmäktige då årsredovisningen ska godkännas. Årsredovisningen ska hållas tillgänglig för allmänheten på förbundets webbplats från och med tillkännagivandet av det sammanträde med fullmäktige då årsredovisningen ska godkännas. Tillägg om allmänhetens rätt att ställa frågor som är en obligatorisk uppgift enligt KL 6 Styrelse Förbundsfullmäktige skall, efter förslag från en av fullmäktige tillsatt valberedning, utse en förbundsstyrelse som svarar för förvaltning och verkställighet av beslut. Förbundsstyrelsen skall bestå av 11 ledamöter. För varje ledamot utses därjämte en ersättare. 11 Styrelse Förbundsfullmäktige ska, efter förslag från en av fullmäktige tillsatt valberedning, utse en förbundsstyrelse som svarar för förvaltning och verkställighet av beslut. Förbundsstyrelsen ska bestå av elva ledamöter. För varje ledamot utses därjämte en ersättare. Varje medlemskommun ska vara representerad i förbundets styrelse med en ledamot och en ersättare. Respektive medlemskommun nominerar styrelseledamöter och ersättare till valberedningen. Lagen om proportionellt valsätt (1992:339) tillämpas inte vid val av styrelse i förbundet. Mandattiden för förbundsstyrelsen ska vara fyra år och räknas från den 1 januari året efter det år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet. Förbundsstyrelsen får vara ställföreträdande för förbundsfullmäktige vid myndighetsutövning som överlämnats till förbundet av medlemskommunerna. Förbundsstyrelsens arbetsutskott har att bereda de ärenden som ska behandlas av styrelsen. Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

72 Käppalaförbundet 6 (16) Arbetsutskottet har att avgöra de ärenden som styrelsen beslutat delegera till arbetsutskottet. 7 Förvaltning Förvaltningen av förbundets anläggningar och skötseln av dessa skall ledas av en direktör, tillsatt av förbundets styrelse. Förvaltningsorganisationen skall tillsättas av direktören. Idag föreslår valberedningen en styrelse i enlighet med proportionalitetsmetoden utifrån förbundsfullmäktiges politiska sammansättning. I detta förslag nominerar medlemskommunerna sina representanter till valberedningen. Rätten att hävda val enligt Lagen om proportionellt valsätt kan tas bort i förbundsordningen vilket tillämpas i förslaget. Förbundsfullmäktige är dock beslutande organ i frågan. Övriga ändringar i paragrafen härrör från den nya KL. 12 Förvaltning Förvaltningen av förbundets anläggningar och skötseln av dessa ska ledas av en direktör, tillsatt av förbundets styrelse. Förvaltningsorganisationen ska tillsättas av direktören. Ingen ändring i sak Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

73 Käppalaförbundet 7 (16) 13 Styrning, insyn och kontroll Medlemmarnas kommunstyrelser har uppsiktsplikt över kommunalförbundet i enlighet med bestämmelserna i kommunallagen (2017:725) och kan begära in de yttranden och upplysningar från kommunalförbundet som krävs för att fullgöra denna plikt. Förbundet ska löpande kommunicera frågor som rör budget, mål, inriktning, omfattning och kvalitet i verksamheten med medlemskommunerna samt upprätta en investeringsprognos med en av medlemskommunerna utsedd samrådsgrupp. Samrådsgruppen ska bestå av kommundirektör eller motsvarande befattning eller den/de kommundirektören anvisar från medlemskommunen. Samrådsgruppen ska sammanträda minst fyra gånger per år. Investeringsprognosen ska omfatta 15 år framåt i tid och ange hur de pågående och planerade investeringarna påverkar förbundets framtida låne- och avgiftsbehov. En ny paragraf som reglerar informationskrav för att medlemskommunerna ska kunna uppfylla uppsiktsplikten på tjänstemannanivå. 8 Lån Till anskaffande av erforderliga medel för förbundets verksamhet äger förbundet uppta lån. Härvid skall iakttas, att sammanlagda lånesumman inte vid något tillfälle får överstiga fjortonhundra miljoner ( ) kronor. Upptagande av lån till högre belopp än som här angetts må dock ske, om samtliga förbundsmedlemmar det medger. 14 Lån Till anskaffande av erforderliga medel för förbundets verksamhet äger förbundet uppta lån. Härvid ska iakttas, att sammanlagda lånesumman inte vid något tillfälle får överstiga arton hundra miljoner ( ) kronor. Upptagande av lån till högre belopp än som här angetts får dock ske, om samtliga medlemskommuner det medger i särskilt beslut. Förbundets styrelse får ej besluta om att påbörja budgeterade investeringar vars finansiering ej ryms inom aktuell låneram de närmaste tre åren, om inte godkännande av Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

74 Käppalaförbundet 8 (16) medlemskommunerna medgetts i särskilt beslut enligt första stycket. Andra stycket är nytt och avser att reglera investeringsbesluten som är grundorsak till låneramsförändringar. Tanken är att beslut om investeringar inte får fattas utan att vara finansierade genom en tillräcklig låneram. Problemet är att investeringar tidsmässigt kan sträcka sig över upp till 10 år med successiva lånebehovsökningar. Man kan tänka sig att: 1) att dela upp investeringar i olika delbeslut i de årliga budgetarna med en beräknad slutkostnadsprognos som ej budgeteras. Aktuellt budgetår redovisar då bara årens upparbetning och ej slutkostnadsprognos 2) att fortlöpande utöka låneramen allt efter investeringarnas upparbetning. 3) att anpassa låneramen efter samtliga investeringars slutkostnadsprognos per budgetår I budget ligger då samtliga investeringar som beräknas påbörjas under budgetåret eller verksamhetsplanen (tre år). Låneramen måste då anpassas till samtliga dessa investeringars slutkostnadsprognos upp till tio år framåt i tid. 9 Avgifter a) Till bestridande av förbundets kostnader erläggs följande årsavgifter: Kapitalavgift, Driftavgift och Särskild avgift.. 15 Avgifter a) För att täcka förbundets kostnader ska varje medlemskommun betala följande årsavgifter: Kapitalavgift, Driftavgift och Särskild avgift. Förbundsfullmäktige fastställer i budget och årsredovisning storleken på kapitalavgift och driftavgift. Styrelsen beslutar om taxa för beräkning av särskild avgift. Språkförenkling b) Kapitalavgift utgår årligen och avser att täcka förbundets kapitalkostnader. Av dessa fördelas 80 % för varje medlem direkt proportionellt mot den ekvivalenta folkmängden och 20 % direkt proportionellt mot den årliga tillskottsvattenvolymen b) Kapitalavgift avser att täcka förbundets kapitalkostnader. Av dessa fördelas 80 % direkt proportionellt mot den ekvivalenta folkmängden i varje medlemskommun och 20 % direkt proportionellt mot tillskottsvattenvolymen från vardera medlemskommun. Språkförenkling Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

75 Käppalaförbundet 9 (16) c) Driftavgift utgår årligen och avser att täcka förbundets kostnader utöver kapitalkostnaderna. Av dessa fördelas 87 % för varje medlem direkt proportionellt mot den ekvivalenta folkmängden och 13 % direkt proportionellt mot den årliga tillskottsvattenvolymen. Avgiften skall till sin storlek vara oberoende av var avloppsvatten släpps in i förbundets anläggningar. d) Ekvivalent folkmängd är förbundsmedlems totala invånarantal ökat med kvoten mellan årsvattenförbrukningen hos samtliga övriga vattenförbrukare, som ej är att hänföra till enskilda hushåll (yrkesmässig verksamhet), och den genomsnittliga årsvattenförbrukningen per invånare inom förbundets arbetsområde. I den ekvivalenta folkmängden ingår inte boende och verksamheter i de områden i en medlemskommun som enligt särskilt avtal mellan förbundets fullmäktige och medlemskommun medgetts undantag från anslutning. Med invånarantal avses i föregående stycke medeltalet av den för avgiftsåret officiella folk-mängden vid årets början och årets slut. e) Tillskottsvattenvolymen under ett år är den totala avloppsvolymen minskad med vattenförbrukningen. Denna beräknas för de delar av en kommun som är anslutna till förbundets anläggningar. c) Driftavgift avser att täcka förbundets kostnader utöver kapitalkostnaderna. Av dessa fördelas 87 % för varje medlemskommun direkt proportionellt mot den ekvivalenta folkmängden och 13 % direkt proportionellt mot tillskottsvattenvolymen från vardera medlemskommun. Avgiften ska inte påverkas av var avloppsvattnet släpps in i förbundets anläggningar. Språkförenkling d) Ekvivalent folkmängd är medlemskommunernas totala invånarantal ökat med kvoten mellan årsvattenförbrukningen hos samtliga övriga vattenförbrukare, som inte är att hänföra till enskilda hushåll (yrkesmässig verksamhet), och den genomsnittliga årsvattenförbrukningen per invånare inom förbundets verksamhetsområde. I den ekvivalenta folkmängden ingår inte boende och verksamheter i de områden i en medlemskommun som enligt särskilt avtal mellan förbundets fullmäktige och medlemskommun medgetts undantag från anslutning enligt 17 a nedan. Med invånarantal avses i föregående stycke medeltalet av den för avgiftsåret officiella folkmängden vid årets början och årets slut. Förtydligande e) Tillskottsvattenvolymen under ett år är den totala avloppsvolymen minskad med den totala vattenförbrukningen. Denna beräknas för de delar av en medlemskommun som är anslutna till förbundets anläggningar. Förtydligande g) Utgår statsbidrag till förbundet, avräknas detta - såvida inte annat bestäms i bidragsbeslutet från förbundets kapitalkostnader, innan Inte längre tillämpligt Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

76 Käppalaförbundet 10 (16) medlemmarnas avgifter enligt denna paragraf beräknas. h) Särskild avgift erlägges, då fråga är om verksamheter m m med särskilt förorenat avloppsvatten. Avgift uttages då efter särskilda tilläggstaxor och denna särskilda avgift disponeras för bestridande av driftkostnader. Principen för beräkning av dylika särskilda tilläggstaxor skall vara godkända av förbundets styrelse. f) Särskild avgift ska betalas för verksamheter med särskilt förorenat avloppsvatten. Avgiften beräknas efter taxa beslutad av förbundets styrelse och ska disponeras för att täcka driftkostnader hänförliga till hantering av särskilt förorenat avloppsvatten. Språkförenkling i) Varje förbundsmedlem erlägger till förbundet utan anfordran senast var och en av dagarna 31 mars, 30 juni, 30 september och 15 december ett belopp, som motsvarar en fjärdedel av medlemmens enligt förbundets för samma år fastställda utgifts- och inkomststat beräknade avgifter. Utjämning mellan inbetalda förskott och slutligt bestämda avgifter för samma år sker senast den 15 december följande år. Erlägger medlem inte avgift eller förskott på avgift i rätt tid, utgår otvistigt obetalt belopp från förfallodagen tills betalning sker ränta enligt vad som i räntelagen stadgas beträffande dröjsmålsränta. g) Varje medlemskommun ska till förbundet betala den för året beslutade preliminära årsavgiften. Den preliminära avgiften baseras på den av fullmäktige beslutade budgeten för aktuellt år och fastställs av förbundets styrelse. Avgiften faktureras månadsvis med en tolftedel vid varje tillfälle. Utjämning mellan den inbetalda preliminära årsavgiften och den av fullmäktige respektive styrelsen slutgiltigt bestämda avgiften för samma år ska göras senast den 15 december följande år. Den slutliga avgiften baseras på den av fullmäktige godkända årsredovisningen för aktuellt år och fastställs av förbundets styrelse. Betalar medlemskommun inte fakturerad avgift i rätt tid ska medlem betala dröjsmålsränta enligt vid varje tidpunkt gällande räntelag. Kommun som genom avtal enligt 18 b nedan, anslutit delar av sitt avloppsnät till förbundet utan att vara medlem i kommunalförbundet, kan likställas med medlemskommun avseende avgifter till förbundet om detta reglerats i avtalet. Språkförenkling och övergång från kvartals- till månadsfakturering samt möjlighet att ta ut samma avgifter till avtalsanslutna kommuner som ej är medlemmar. Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

77 Käppalaförbundet 11 (16) 10 Andel i tillgångar och ansvarighet för förbindelser Varje förbundsmedlems andel i förbundets tillgångar står i samma förhållande till värdet av alla förbundets tillgångar som summan av medlemmens till och med näst föregående år inbetalade avgifter utom drift- och tilläggsavgifter samt särskilda avgifter till summan av alla för samma tid till förbundet erlagda avgifter med nämnda undantag. Medlemmens andel i ansvarigheten för förbundets skulder och andra förbindelser står i samma förhållande till förbundets samtliga förbindelser som i första stycket angetts. 11 Anslutning a) Varje förbundsmedlem är skyldig tillse att avloppsanläggningarna inom kommunen helt ansluts till förbundets anläggningar. Skyldigheten gäller ej de områden i en medlemskommun som enligt särskilt avtal mellan förbundets fullmäktige och medlemskommun medgetts undantag från anslutning. 16 Andel i tillgångar och ansvarighet för förbindelser Varje medlemskommuns andel i förbundets tillgångar står i samma förhållande till värdet av alla förbundets tillgångar som summan av medlemmens till och med näst föregående år inbetalade avgifter utom drift- och särskilda avgifter till summan av alla för samma tid till förbundet erlagda avgifter med nämnda undantag. Medlemmenskommunens andel i ansvarigheten för förbundets skulder och andra förbindelser står i samma förhållande till förbundets samtliga förbindelser som i första stycket angetts. Ingen föreslagen ändring 17 Anslutning a) Varje medlemskommun är skyldig att helt ansluta avloppsanläggningarna inom kommunen till förbundets anläggningar. Skyldigheten gäller inte de områden i en medlemskommun som enligt särskilt avtal mellan förbundet och medlemskommunen medgetts undantag från anslutning. Språkförenkling b) De fastigheter som av tekniska och/eller ekonomiska orsaker ej kan anslutas till förbundets anläggningar skall anmälas till förbundet, varvid även orsaken till det begärda undantaget skall redovisas. Därvid har förbundets styrelse att besluta om undantag kan godkännas. b) Medlemskommun kan för fastigheter som av tekniska och/eller ekonomiska orsaker inte rimligen bedöms kunna anslutas till förbundets anläggningar kan av förbundets styrelse lämnas dispens från anslutningsskyldigheten enligt 17 a. Dispens beslutas av förbundets styrelse. Språkförenkling c) Förbundsmedlem har att lämna förbundet meddelande om förekomsten av industriföretag och andra inrättningar inom kommunen, c) Medlemskommun ska meddela förbundet om förekomsten av verksamheter inom kommunen, vilkas avloppsvatten inte har samma sammansättning som hushållsspillvatten. Sådant Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

78 Käppalaförbundet 12 (16) vilkas avloppsvatten på grund av sin beskaffenhet kan befaras inverka menligt på förbundets ledningar eller reningsverkets drift eller eljest påverka anläggningarnas drift i fördyrande riktning. Sådant meddelande skall lämnas i god tid innan dylikt avloppsvatten från tidigare inte anmäld inrättning skall tillföras ledningsnät, anslutet till förbundets nät. meddelande ska lämnas i god tid innan avloppsvattnet från tidigare inte anmäld inrättning får tillföras ledningsnät, anslutet till förbundets nät. Medlemskommun ska vidare meddela förbundet om framtida utvecklingsplaner. Språkförenkling och tydligare krav på information från medlemskommunerna för att möjliggöra planering av kapacitetsförändringar d) Efter meddelande enligt c) har medlem att, utöver vad tillstånds- eller tillsynsmyndighet enligt miljöbalken kan besluta, för inrättningen föreskriva sådana av förbundet fordrade villkor för avloppsnätets begagnande som medlemmen lagligen kan göra gällande. d) Förbundet kan ställa villkor på kvaliteten på det avloppsvatten från en verksamhet enligt c) som medlemmen lagligen kan göra gällande att den får ansluta till förbundets anläggning. Ramarna för vilka kvalitetskrav som får uppställas ska beslutas av förbundets fullmäktige. Språkförenkling Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

79 Käppalaförbundet 13 (16) 12 Förbundets avloppsanläggningar a) För i 2 angivna ändamål finnes anläggningar för förbundsmedlemmarnas anslutning till reningsverket bestående av avloppstunnlar, tryck- och självfallsledningar samt pumpstationer i erforderlig utsträckning inom Käppalaförbundets upptagningsområde, jämför kartan. För ändring i vad som angivits i första stycket fordras samtycke av alla förbundsmedlemmar. 18 Förbundets anläggningar och resurser a) För fullgörande av sin uppgift äger förbundet i enlighet med denna förbundsordning förvärva, anlägga, underhålla och driva avloppsreningsverk, pumpstationer, tunnlar, ledningsnät och andra för verksamheten erforderliga anordningar. Förbundet ska bedriva sin verksamhet resurseffektivt och använda sina tillgångar till åtgärder som ger ett mervärde för medlemmarna och bidrar till en hållbar utveckling. Investeringsåtgärder i andra anläggningar än ovan angivna är möjliga för att tillvarata förbundets tillgängliga resurser. Det förutsätter att åtgärden leder till en minskning av förbundets totala nettokostnader och därmed minskar avgiftsuttaget för att omhänderta och rena medlemskommunernas avloppsvatten. Förbundet ska, inom sitt kompetensområde, aktivt tillvarata sina medlemskommuners intressen, såväl regionalt som nationellt. Förtydligande av ändamål och uppgift där också aktiviteter inom resursutvinning kan ingå förutsatt att det gagnar medlemskommunerna. Andra stycket i nuvarande förbundsordning har strukits då det är mycket svårtolkat. b) Förbundets fullmäktige äger, om alla förbundsmedlemmar lämnar medgivande därtill, träffa avtal med annan kommun om anslutning av vissa delar av ledningsnätet inom kommunen till förbundets avloppssystem. b) Förbundets fullmäktige får, om alla medlemskommuner medger detta, träffa avtal med annan kommun om anslutning av vissa delar av eller hela ledningsnätet inom den kommunen till förbundets avloppssystem. Språkförenkling (avser t ex Järfälla) Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

80 Käppalaförbundet 14 (16) 13 Lokala avloppsnät För att begränsa tillförseln av dagvatten till förbundets ledningsnät skall vid nyanläggningar och omläggningar av förbundsmedlems allmänna avloppsanläggningar duplikat- eller separatsystem tillämpas. Medlem är ävenledes skyldig att aktivt verka för att de mängder läckvatten, som inkommer i spillvattensystemet begränsas samt att endast i nödsituation medge bräddning av spillvatten. 14 Utträde, likvidation och upplösning En förbundsmedlem äger när som helst begära utträde ur förbundet varvid gäller en uppsäg-ningstid om tre år. Vid uppsägningstidens utgång ska förbundet träda i likvidation. Vid skifte på grund därav ska förbundets behållna tillgångar tillskiftas medlemmarna efter de i 10 ovan angivna grunderna. Likvidation verkställs av förbundets styrelse i egenskap av likvidator. När förbundet har trätt i likvidation får kallelse på förbundets okända borgenärer sökas av förbundsmedlem eller likvidatorn. När förbundet har trätt i likvidation, ska förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt. Förbundets verksamhet får fortsättas, om det behövs för en ändamålsenlig avveckling. 19 Lokala avloppsnät För att begränsa tillförseln av dagvatten till förbundets ledningsnät ska vid nyanläggningar och omläggningar av förbundsmedlems allmänna avloppsanläggningar duplikat- eller separatsystem tillämpas. Medlem är också skyldig att aktivt verka för att de mängder tillskottsvatten, som kommer till spillvattensystemet begränsas samt att endast i nödsituation medge bräddning av spillvatten. Språkförenkling 20 Utträde, likvidation och upplösning En förbundsmedlem får begära utträde ur förbundet. Uppsägningstiden är tre år. Om inte annat avtalas enligt 21 nedan ska förbundet vid uppsägningstidens utgång träda i likvidation. Vid skifte på grund av detta ska förbundets återstående tillgångar fördelas till medlemmarna efter de i 16 ovan angivna grunderna. Likvidation verkställs av förbundets styrelse i egenskap av likvidator. När förbundet har trätt i likvidation får förbundets okända borgenärer sökas av medlemskommun eller likvidatorn. När förbundet har trätt i likvidation, ska förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt. Förbundets verksamhet får fortsättas, om det behövs för en ändamålsenlig avveckling. När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator, ska styrelsen avge slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i dess helhet. Berättelsen ska även innehålla en redovisning för fördelningen av återstående tillgångar. Till Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

81 Käppalaförbundet 15 (16) När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator, ska styrelsen avge slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i dess helhet. Berättelsen ska även innehålla en redovisning för skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen ska fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. När likvidationsuppdraget är fullgjort, ska styrelsen besluta om vilken av förbundets medlemmar som ska vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv. Förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna ska delges var och en av förbundsmedlemmarna. När berättelsen och redovisningshandlingarna delgetts samtliga förbundsmed-lemmar, är förbundet upplöst. En förbundsmedlem som inte är nöjd med redovisningen eller det skifte som förrättats av förbundets styrelse har rätt att väcka talan om detta mot de övriga förbundsmedlemmarna inom ett år från det slutredovisningen delgavs medlemmen. berättelsen ska fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. När likvidationsuppdraget är fullgjort ska styrelsen besluta om vilken av medlemskommunerna som ska vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv. Förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna ska delges var och en av medlemskommunerna. När berättelsen och redovisningshandlingarna delgetts samtliga medlemskommuner, är förbundet upplöst. En medlemskommun som inte är nöjd med redovisningen eller den fördelning som genomförts av förbundets styrelse har rätt att väcka talan om detta mot de övriga förbundsmedlemmarna inom ett år från det slutredovisningen delgavs medlemmen. Om någon tillgång kommer fram efter förbundets upplösning eller om talan väcks mot förbundet eller om det på annat sätt uppkommer behov av en ytterligare likvidationsåtgärd, ska likvidationen fortsättas. Språkförenkling Om det framkommer någon tillgång för förbundet efter dess upplösning eller om talan väcks mot förbundet eller om det på annat sätt uppkommer behov av en ytterligare likvidationsåtgärd, ska likvidationen fortsättas. Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

82 Käppalaförbundet 16 (16) 14a Utträde utan likvidation När grund för likvidation enligt 14 första stycket föreligger, får förbundsmedlemmarna avtala att medlem som begärt utträde får utträda ur förbundet i stället för att förbundet ska träda i likvidation. I avtalet ska bestämmas från vilken tidpunkt utträdet ska ske. Vid avtal om utträde ska de kvarvarande medlemmarna anta de ändringar i förbundsordningen som föranleds av utträdet. När en förbundsmedlem utträder ur förbundet upphör medlemmens ansvar för förbundets skulder, om inte annat har överenskommits i det avtal som avses i första stycket. 14b Tvister Tvist mellan förbundet och dess medlemmar eller mellan medlemmar inbördes i anledning av denna förbundsordning ska slutligt avgöras genom skiljedom enligt lagen (1999:116) om skiljeförfarande. Skiljeförfarandet ska äga rum i Lidingö. 15 Ikraftträdande Denna förbundsordning träder i kraft Föregående förbundsordning som trädde i kraft upphör samtidigt att gälla. 21 Utträde utan likvidation När grund för likvidation enligt 20 första stycket föreligger, kan medlemskommunerna avtala att medlem som begärt utträde får utträda ur förbundet i stället för att förbundet ska träda i likvidation. I avtalet ska bestämmas från vilken tidpunkt utträdet ska ske. Vid avtal om utträde ska de kvarvarande medlemmarna anta de ändringar i förbundsordningen som föranleds av utträdet. När en medlemskommun utträder ur förbundet upphör medlemmens ansvar för förbundets skulder, om inte annat har överenskommits i det avtal som avses i första stycket. Språkförenkling 22 Tvister Tvister mellan förbundet och en eller flera av medlemskommunerna ska i första hand lösas genom förhandlingar. Kan inte uppgörelse nås genom förhandling ska tvisten lösas i svensk allmän domstol och med tillämpning av svensk rätt. Respektive part bär sina egna rättegångskostnader. Skiljedom ej tillämpligt 23 Ikraftträdande Denna förbundsordning träder i kraft Föregående förbundsordning som trädde i kraft upphör samtidigt att gälla. I kommunallagen finns kompletterande bestämmelser avseende kommunalförbund, dess organ och verksamhet Tydliggörande av ikraftträdande Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

83 Förslag till beslut Sammanträdesdatum Sid (2) Diarienummer KF Till Förbundsstyrelsen Undertecknande av handlingar Bakgrund I styrelsens beslut , namngavs de förtroendemän och anställda som i olika angelägenheter ska teckna förbundet. Detta beslut är inte längre tillämpligt. Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutade att vid uttag eller girering av förbundets tillgodohavande i bank eller på plusgirokonto eller vid mottagandet av medel i övrigt för förbundets räkning, förbundet ska tecknas av VD Andreas Thunberg, VD-stab Mikael Nielsen, projektchefen Magnus Olsson eller miljöoch kvalitetschefen Gina Svensson två i förening. Chefen för verksamhetsstöd Tord Andersson eller redovisningsansvarig Ann Lindroth envar i förening med någon av de ovanstående att beträffande lån, placeringar och andra finansiella åtgärder som VD beslutar om enligt förbundets finanspolicy, förbundet ska tecknas av VD Andreas Thunberg med kontrasignation av VD-stab Mikael Nielsen, projektchefen Magnus Olsson, miljö- och kvalitetschefen Gina Svensson eller chefen för verksamhetsstöd Tord Andersson att i angelägenheter där beslut fattats av arbetsutskottet eller styrelsen och i ärende av rutin eller expeditionskaraktär tecknas förbundet av VD Andreas Thunberg eller dennes ställföreträdare med kontrasignation av handläggande tjänsteman att i övriga angelägenheter förbundet ska tecknas av styrelsens ordförande Daniel Källenfors eller vice ordförande Kenneth Bylund, i båda fallen såvida inte arbetsutskottet för visst fall beslutat annorlunda med kontrasignation av VD Andreas Thunberg eller dennes ställföreträdare samt att styrelsens beslut , 69, om rätten att teckna förbundet inte längre ska äga giltighet från och med Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

84 Käppalaförbundet 2 (2) Käppalaförbundet Andreas Thunberg VD Tord Andersson Chef för verksamhetsstöd Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

85 Förslag till beslut Sammanträdesdatum Sid (1) Diarienummer KF Till Förbundsstyrelsen Val av ledamot till arbetsutskottet för mandatperioden Bakgrund I enlighet med styrelsens reglemente 23, ska styrelsen förutom ordföranden och vice ordföranden utse ytterligare en ledamot i styrelsen att ingå i arbetsutskottet. Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutade att välja Lars-Erik Salminen (M) till ledamot i arbetsutskottet för mandatperioden Käppalaförbundet Andreas Thunberg VD Tord Andersson Chef för Verksamhetsstöd Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

86 Förslag till beslut Sammanträdesdatum Sid (1) Diarienummer KF Till Förbundsstyrelsen Ombud för förbundet i Svealands Kustvattenvårdsförbund Bakgrund Käppalaförbundet är medlem i Svealands Kustvattenvårdsförbund och har därför att utse ett ombud som ska representera förbundet vid Kustvattenvårdsförbundets förbundsstämma som äger rum i april varje år. Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutade att utse Kenneth Bylund som ombud och som ersättare för Käppalaförbundets kontaktperson i Svealands Kustvattenvårdsförbund under mandatperioden Käppalaförbundet Andreas Thunberg VD Tord Andersson Chef för Verksamhetsstöd Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

87 Förslag till beslut Sammanträdesdatum Sid (2) Diarienummer KF Till Förbundsstyrelsen Nytt verksamhetstillstånd Bakgrund erhöll Käppalaförbundet ett nytt verksamhetstillstånd från Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. Beslutet överklagades till mark- och miljödomstolen som i sin tur meddelade dom i ärendet Käppalaförbundet har begärt att få överklagandetiden på denna dom förlängd från den 8 mars till den 15 april för att bereda förbundsstyrelsen möjlighet att besluta i ärendet samt eventuellt också att utforma ett överklagande. Den del i domen som kan vara av intresse för förbundet att överklaga rör gränserna för utsläppta årsvolymer av kväve och fosfor. I och med att de ingående volymerna ökar med bland annat stigande invånarantal kommer årsvolymerna att överskridas om inte också avskiljningsgraden ökar. De begränsningsvärden för fosfor och kväve som anges som årsmedelvärden i beslutet kommer därför med automatik att behöva sänkas i framtiden för att årsvolymvärdena ska uppnås. Käppalaförbundets ledning upplever att detta kan strida mot de principer som ska ligga till grund för tillståndsmyndighetens överväganden vid tillståndsprövningen. Ett överklagande ger också Käppalaförbundet ytterligare tid att anpassa verksamheten för det nya verksamhetstillståndet och är inte förenat med några större risker eller kostnader. Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutade att uppdra åt VD att överklaga föreliggande dom från Mark- och Miljödomstolen avseende årliga utsläppsmängder Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

88 Käppalaförbundet 2 (2) Käppalaförbundet Andreas Thunberg VD Tord Andersson Chef för Verksamhetsstöd Bilaga Dom från Mark- och Miljödomstolen (KF ) Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

89 NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM meddelad i Nacka Mål nr M Sid 1 (66) PARTER Klagande och motpart Käppalaförbundet, Box Lidingö Ombud: Advokat Per Molander och biträdande jurist Joanna Romgard Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Box Stockholm Klagande och motpart Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Lidingö stad Lidingö Motpart Länsstyrelsen i Stockholms län Box Stockholm ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Stockholms läns, miljöprövningsdelegationens, beslut i ärende nr , se bilaga 1 SAKEN Beslut om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid avloppsreningsanläggning vid Käppalaverket DOMSLUT 1. Med delvis bifall till Käppalaförbundets överklagande ändrar mark- och miljödomstolen det överklagade beslutet endast på det sättet att avsnittet Uppskjutna frågor och villkor U1 och U2 upphävs samt att villkor 6 ska ha följande lydelse: Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Expeditionstid Box 69 Sicklastråket måndag fredag Nacka E-post: mmd.nacka.avdelning4@dom.se 08:00 16:30

90 Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen Genomstruken text upphävs och fet text markerar ändring. Villkor 6 6. Avloppsreningsverket ska drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt och ekonomiskt skäliga insatser. Utsläppet för de sammanvägda flödena till recipienten får inte överstiga nedan angivna begränsningsvärden. Begränsningsvärden (halter som kalenderårsmedelvärde) Till och med sju år från lagakraftvunnet beslut om tillstånd Efter tre år från lagakraftvunnet beslut om tillstånd Efter sju år från lagakraftvunnet beslut om tillstånd mg/l Ton mg/l ton mg/l ton BOD P-tot 0,3-0,2 13 0,20 13 N-tot Begränsningsvärdena inkluderar allt bräddat/förbilett avloppsvatten i direkt anslutning till avloppsreningsverket. Vid bedömning av efterlevnad av begränsningsvärdena för utgående totalmängder ska extrema värden inte beaktas, om värdena beror på särskilda förhållanden, t.ex. kraftig nederbörd. De angivna begränsningsvärdena ska kontrolleras enligt vid varje tidpunkt gällande föreskrifter från Naturvårdsverket om kontroll och utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse. 2. Mark- och miljödomstolen avslår Käppalaförbundets överklagande i övrigt samt Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Lidingö stads överklagande i dess helhet.

91 Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen INNEHÅLL BAKGRUND... 5 YRKANDEN M.M Nämnden... 6 Käppalaförbundet... 6 Länsstyrelsen i Stockholms län... 7 INSTÄLLNING TILL MOTPARTERNAS YRKANDEN... 8 Nämnden... 8 Inställning till Käppalaförbundets yrkanden... 8 Inställning till länsstyrelsens synpunkter... 8 Käppalaförbundet... 8 Inställning till nämndens yrkanden... 8 Inställning till länsstyrelsens synpunkter... 9 Länsstyrelsen... 9 Inställning till Käppalaförbundets yrkanden... 9 Inställning till nämndens yrkanden... 9 UTVECKLING AV PARTERNAS TALAN Nämnden Miljöprövningsdelegationens beslut ska upphävas i dess helhet Utredningsvillkor för flytt av utsläppspunkten Begränsningsvärden för fosfor och kväve Utredningsvillkor för mikroplaster Käppalaförbundet Nämndens yrkande om att tillståndet ska upphävas Villkor 6 begränsningsvärden för totalmängder (ton/år) Villkor 6 trappstegsvillkor för haltvärden Villkor 9 Kontroll av metanläckage Utredningsvillkor för mikroplaster Flytt av utsläppspunkten längre ut i skärgården Länsstyrelsen Villkor 6 begränsningsvärden för fosfor och kväve Villkor 9 Kontroll av metanläckage Utredningsvillkor för mikroplaster Utredningsvillkor avseende ny utsläppspunkt UTREDNINGEN VID MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN... 42

92 Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen Naturvårdsverket Utredningsvillkor om mikroplaster Villkor om begränsningsvärden för totalmängder DOMSKÄL Miljökonsekvensbeskrivningens redovisning av alternativ - prövningsunderlaget Rättsliga utgångspunkter Käppalaförbundets redovisning Domstolens bedömning av prövningsunderlaget avseende alternativ Utgångspunkter för bedömning av verksamhetens tillåtlighet Några rättsliga förutsättningar för bedömning av tillåtligheten Utgångspunkter för tillämpningen av miljökvalitetsnormer vid tillståndsprocessen Aktuell ytvattenstatus och miljökvalitetsnormer för Askrikefjärden Käppalaverkets bidrag och betydelse för Askrikefjärdens ekologiska ytvattenstatus Hur påverkar det nya tillståndet möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsnormerna? Domstolens bedömning av tillståndets betydelse för möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna Villkor 6 - Är det rimligt att föreskriva begränsningsvärden för totalmängder?. 59 Domstolens bedömning i frågan om begränsningsvärden för totalmängder Villkor 6 Tidpunkten för när skärpta begränsningsvärden börjar gälla Domstolens bedömning i frågan om tidpunkten för begränsningsvärden Villkor 9 Kontroll av metanläckage Domstolens bedömning av villkor 9 om metanläckage Utredningsvillkor U1 och U2 om mikroplaster Rättsliga utgångspunkter Domstolens bedömning av utredningsvillkoren Sammanfattning och slutsats... 65

93 Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen BAKGRUND Käppalaförbundet lämnade den 16 januari 2015 in en ansökan om fortsatt och utökad verksamhet vid avloppsreningsverket Käppalaverket på fastigheten Käppalaverket 2 i Lidingö kommun till Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Stockholms län (miljöprövningsdelegationen). Miljöprövningsdelegationen gav i beslut den 13 december 2017 Käppalaförbundet tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Käppalaverket. Tillståndet avser rening av avloppsvatten motsvarande en ekvivalent folkmängd av maximalt personer räknat som årsmedelvärde och en maximal genomsnittlig veckobelastning om personekvivalenter (pe). Tillståndet medger även mottagning och rötning av externt organiskt icke-farligt avfall som pumpbar slurry om maximalt ton per år samt produktion av maximalt 10 miljoner normal m 3 per år gasformigt bränsle (fordonsgas). Tillståndet gäller tillsvidare. Tillståndet avser avloppsreningsanläggning med tillhörande tunnel- och ledningssystem samt slambehandlingsanläggning, anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall samt anläggning för framställning av gasformigt bränsle. Tillståndet avser även anläggning för drift av värmepumpar för uttag av värmeenergi från renat avloppsvatten för en maximal levererad effekt av upp till 40 megawatt, anläggning för mellanlagring av icke farligt avfall, anläggningar för förbränning av biogas, tankstation (fordonsgas) och i övrigt utförande av de anläggningar som behövs för verksamheten som beskrivs i ansökningshandlingarna. För verksamheten föreskrevs en rad villkor (se miljöprövningsdelegationens beslut). Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Lidingö stad (nämnden) och Käppalaförbundet har överklagat miljöprövningsdelegationens beslut till mark- och miljödomstolen.

94 Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen YRKANDEN M.M. Nämnden I första hand ska mark- och miljödomstolen upphäva miljöprövningsdelegationens beslut. I andra hand ska mark- och miljödomstolen, med stöd av 19 kap. 5 och 22 kap. 27 första stycket miljöbalken, besluta att tillståndet kompletteras med ett utredningsvillkor som innebär att Käppalaförbundet ska presentera en grundlig utredning som visar möjliga alternativa placeringar för Käppalaverkets utsläppspunkt i syfte att den ska ligga utanför innerskärgården samt vilken miljöpåverkan respektive sådan utsläppspunkt skulle ha både för innerskärgården och för området vid utsläppspunkten, och vilken kostnad som en sådan flytt skulle medföra. Slutligt villkor för var utsläppet av renat avloppsvatten får ske ska beslutas härefter. Utredningen och slutliga villkor ska inlämnas senast tre år efter att tillståndet tagits i anspråk. I tredje hand ska mängdvillkoren för utsläpp av totalfosfor och totalkväve till Askrikefjärden skärpas till 8,5 respektive 340 ton per år efter 7 år från lagakraftvunnet beslut om tillstånd. Käppalaförbundet Mark- och miljödomstolen ska ändra miljöprövningsdelegationens beslut enligt följande: 1. Villkor 6 ska ändras så att: a) begränsningsvärdena för totalmängder (ton/år) utgår, och att b) de haltvärden som gäller från det att tillståndet tas i anspråk ska gälla till och med sju år från laga kraftvunnet beslut om tillstånd. Haltvärdena i mittenkolumnen (som avses börja gälla tre år efter laga kraft) ska alltså utgå.

95 Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen Överklagandet i denna del innebär att tabellen i villkor 6 ska ha följande ändrade lydelse (tillägg anges med fet stil och text som utgår anges med genomstruken text). 2. Andra stycket i villkor 9 ska förses med följande tillägg: Perioder med uppstart och nedstängning eller underhåll av anläggningen ska inte beaktas vid medelvärdesberäkningen. Som alternativ till förbundets ändringsyrkande skulle villkoret kunna utformas på det sätt som länsstyrelsen angett. Villkoret bör i så fall få följande utformning. Från anläggningen för gasuppgradering får metanläckaget vid normaldrift, som löpande årsmedelvärde, uppgå till högst 0,2 % av inkommande metangasmängd. Förbundet åtar sig att i miljörapporten ange de tidsperioder då normaldrift inte förelegat och orsaken till detta. 3. Prövotidsförfarandet U1 och U2 rörande villkor för mikroplaster i utgående vatten och slam från reningsverket ska utgå. Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen har föreslagit att tabellen i villkor 6 ändras enligt följande (kalenderårsmedelvärden inklusive bräddningar):

96 Sid 8 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen Länsstyrelsen kan även tänka sig att mängdvillkoren utformas i enlighet med Naturvårdsverkets yrkande i överklagande av tillståndet till Henriksdals reningsverk, dvs. som ett rullande treårsmedelvärde. Tillåtna mängder skulle med en sådan utformning vara 11 ton för totalfosfor respektive 430 ton för totalkväve. INSTÄLLNING TILL MOTPARTERNAS YRKANDEN Nämnden Inställning till Käppalaförbundets yrkanden Det vidhålls att begränsningsvärdena för utsläppta mängder kväve och fosfor ska skärpas. Nämnden har inga invändningar mot yrkandet att treårskravet i villkor 6 ska utgå eller mot yrkandet om tillägg i villkor 9. Såsom nämnden slutligen utformat sin talan medges att utredningsvillkoret för mikroplaster kan utgå. Inställning till länsstyrelsens synpunkter Nämnden anser att mängdvillkoren för kväve och fosfor kan ges som rullande treårsmedelvärden. Nämnden vidhåller dock att mängdvillkoren behöver vara betydligt lägre än i det tillstånd miljöprövningsdelegationen gett, för att det ska vara möjligt att uppnå miljökvalitetsnormerna till Käppalaförbundet Inställning till nämndens yrkanden Förbundet har motsatt sig att beslutet upphävs eller att tillståndet ändras på det sätt som nämnden yrkat.

97 Sid 9 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen Inställning till länsstyrelsens synpunkter Förbundet har motsatt sig att villkor 6 i miljöprövningsdelegationens beslut utformas som ett rullande treårsmedelvärde. Förbundet har motsatt sig förslaget om något högre totalvillkor för totalkväve samt att de strängare villkoren ska börja gälla fem år efter laga kraft i villkor 6. Länsstyrelsen Inställning till Käppalaförbundets yrkanden Länsstyrelsen har avstyrkt Käppalaförbundets yrkande om ändring av villkor 6, dvs. att begränsningsvärde för utsläppta mängder ska utgå. Länsstyrelsen medger dock att det finns utrymme för att formulera om dem och mildra dem något, se nedan. Länsstyrelsen har avstyrkt Käppalaförbundets yrkande om att haltbegränsningsvärdena ska skärpas först efter sju år, men har förståelse för förbundets invändningar. Länsstyrelsen har motsatt sig förbundets yrkande om ändring av villkor 9 och anser att det föreskrivna villkoret ska kvarstå oförändrat. Länsstyrelsen kan medge att villkoret utformas som ett normaldriftsvillkor, men då med ett betydligt lägre begränsningsvärde. Länsstyrelsen har tillstyrkt Käppalaförbundets begäran om att upphäva utredningsvillkor U1 och U2. Inställning till nämndens yrkanden Länsstyrelsen har avstyrkt nämndens samtliga yrkanden.

98 Sid 10 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen UTVECKLING AV PARTERNAS TALAN Parterna har till stöd för sin respektive talan anfört i huvudsak följande. Nämnden Miljöprövningsdelegationens beslut ska upphävas i dess helhet Miljöprövningsdelegationen påstår i sitt beslut att verksamheten inte äventyrar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna för Askrikefjärden. Nämnden delar inte denna bedömning utan anser att det inte finns fakta och tillräckligt grundliga utredningar och analyser som visar att denna bedömning är korrekt. De fakta som presenteras visar tvärtom att det kommer att vara mycket svårt att uppnå miljökvalitetsnormerna för Askrikefjärden om verksamheten kommer att släppa ut de kväve- och fosformängder som tillståndet medger och om inte utsläppspunkten flyttas. Nämnden anser att effekterna av kväve- och fosforutsläppen och möjligheterna att nå miljökvalitetsnormerna för Askrikefjärden och andra vattenförekomster i Stockholms inre skärgård, såväl som kostnader och konsekvenser av att flytta utsläppspunkten för renat avloppsvatten längre ut i Östersjön, skulle ha utretts grundligt innan ett beslut om tillstånd fattats. Utredningsvillkor för flytt av utsläppspunkten Nämnden anser att Käppalaförbundet grundligt måste utreda kostnader och konsekvenser av att flytta utsläppspunkten för renat avloppsvatten längre ut i Östersjön, eftersom fortsatta och utökade utsläpp av avloppsvatten i Askrikefjärden avsevärt försvårar möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för Askrikefjärden och andra vattenförekomster i Stockholms inre skärgård. Kraven bör finnas med som villkor i tillståndet. Avgörandet av villkoren bör skjutas upp med stöd av 19 kap. 5 och 22 kap. 27 första stycket miljöbalken.

99 Sid 11 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen Nämnden anser även att det är principiellt fel att ta in orenat avloppsvatten från områden som ligger i yttre skärgården, t.ex. från Österåkers, Vaxholms och Värmdös kommuner, för att sedan rena avloppsvattnet och släppa ut det i den inre skärgården som har stora problem att klara av miljökvalitetsnormerna. En flytt av utsläppspunkten för Käppalaverket längre ut i Östersjön skulle avsevärt förbättra möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för Askrikefjärden och andra delar av Stockholms inre skärgård. Effekten skulle bli ännu större om även andra avloppsreningsverk skulle flytta ut sina utsläppspunkter. Käppalaförbundet bör tillsammans med Stockholm Vatten och Avfall grundligt utreda kostnader för en flytt av utsläppspunkter och miljökonsekvenser både för den inre skärgården och för områden kring tänkbara nya utsläppspunkter. Värdet av bättre vattenkvalitet för det stora antal människor som under lång tid skulle kunna utnyttja den inre delen av skärgården för vattenanknutet friluftsliv bör också vägas in, liksom de positiva effekter det skulle kunna få för t.ex. turistnäringen. Det är viktigt att kostnaderna för att uppnå liknande effekt med andra åtgärder tas fram. En åtgärd kan inte avfärdas som för dyr om det inte finns beräkningar på vad alternativa lösningar skulle kosta. Det är också rimligt att det görs kvalificerade uppskattningar av de positiva effekter åtgärden skulle medföra. Att en flytt av utsläppspunkterna för avloppsvatten från Stockholms inre skärgård som enda åtgärd inte skulle räcka för att uppnå god ekologisk status är inte ett hållbart argument för att låta bli att göra en grundlig utredning av kostnader och konsekvenser. Det kan till och med vara så att en flytt av utsläppspunkterna är helt nödvändig för att det överhuvudtaget ska vara möjligt att uppnå miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster i Stockholms inre skärgård. I övrigt hänvisar nämnden till vad nämnden anfört under handläggningen av ärendet vid miljöprövningsdelegationen och framtagandet av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning.

100 Sid 12 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen Förbundet skriver att en flytt av utsläppspunkt längre ut i skärgården varken kan motiveras miljömässigt eller ekonomiskt. Nämnden anser att de utredningar som gjorts inte är tillräckligt grundliga och omfattande för att kunna dra sådana slutsatser. Förbundet lyfter fram att kostnaden för att flytta utsläppspunkten till en plats utanför Trälhavet kan uppskattas till 14 miljarder kr. Nämnden vill förtydliga att de uppskattade kostnaderna, enligt förbundets egna uppgifter, är 1-2 miljarder kr för en flytt till Trälhavet och miljarder kr för en flytt till vattnet utanför Landsort. Detta är stora belopp, men de måste ställas mot miljövinster och andra vinster för samhället. Det finns också andra möjliga platser för en utsläppspunkt än vattnet utanför Landsort. Käppalaförbundet skriver att det inte är rimligt att de åläggs att genomföra utredningar med syfte att de ska ta emot avloppsvatten från Henriksdals reningsverk. Nämnden har inte föreslagit att förbundet ska åläggas att utreda en flytt av Henriksdals utsläppspunkt, utan endast Käppalaverkets utsläppspunkt. Däremot anser nämnden att det vore bra om Stockholm Vatten och Avfall utreder en flytt av Henriksdals utsläppspunkt och att det vore bra om dessa utredningar kunde samordnas. Begränsningsvärden för fosfor och kväve Nämnden ser positivt på att miljöprövningsdelegationen tillmötesgått nämndens önskemål om mängdvillkor för utsläpp av kväve och fosfor. Mängdvillkoren har dock inte satts utifrån vad recipienten kan ta emot. Verksamhetens påverkan på vatten Med givna mängdvillkor blir det tydligt att Käppalaverkets fortsatta verksamhet avsevärt försvårar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormen för Askrikefjärden och andra vattenförekomster i Stockholms inre skärgård. Mängdvillkoren i

101 Sid 13 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen nämndens tredjehandsyrkande innebär att verksamheten inte försvårar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna för Askrikefjärden. Länsstyrelsen har, liksom andra myndigheter och kommuner, ansvar för att miljökvalitetsnormerna följs. Miljöprövningsdelegationen har inte tagit detta ansvar fullt ut i beslutet om tillstånd för avloppsreningsanläggningen vid Käppalaverket. Att miljöprövningsdelegationen undervärderar miljökvalitetsnormerna vid tillståndsbeslut för en stor punktkälla för kväve- och fosforutsläpp samtidigt som länsstyrelsen ställer stora krav på kommunerna, bl.a. i samband med detaljplaner, att åtgärder ska vidtas för att minska mycket små utsläpp är inkonsekvent. Om beslutet inte ändras kommer det framöver att vara svårt att med trovärdighet ställa krav på resurskrävande åtgärder för att minska små diffusa utsläpp som påverkar Askrikefjärdens ekologiska status marginellt, i jämförelse med den stora påverkan som sker från Käppalaverket. Miljökvalitetsnormen för Askrikefjärden är att uppnå god ekologisk status För att kunna uppnå god ekologisk status för Askrikefjärden har vattenmyndigheten beräknat att tillförseln av kväve behöver minska med 28 procent och tillförseln av fosfor behöver minska med 22 procent. Nämnden anser därför att en verksamhets utsläpp av kväve och fosfor måste minska med minst 28 respektive 22 procent för att inte anses ha en negativ inverkan på möjligheterna att nå miljökvalitetsnormerna. Det blir extra viktigt eftersom verksamheten är en stor punktkälla för bl.a. övergödande ämnen. Käppalaverket är den enda punktkällan som anges för kväveoch fosforutsläpp i Askrikefjärden i databasen VISS. Enligt det nya tillståndsbeslutet för Käppalaverket tillåts utsläppen av fosfor att öka och de krav som ställs på kväve innebär långt ifrån en tillräcklig minskning av utsläppen för att möjligheterna att nå miljökvalitetsnormerna inte ska försvåras. Enligt tillståndet tillåts ett utsläpp på 400 ton totalkväve per år, vilket är 15 procents minskning av kväveutsläppen jämfört med perioden För fosfor tillåts en ökning till 13 ton från dagens utsläpp på 11 ton per år. I bedömningen av efter-

102 Sid 14 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen levnad av begränsningsvärdena för utgående totalmängder ska extrema värden inte beaktas om värdena beror på särskilda förhållanden, t.ex. kraftig nederbörd. Det innebär att de faktiska utsläppen till recipienten tillåts bli högre än 400 respektive 13 ton. Med tanke på att diffusa utsläpp är ännu svårare att åtgärda än punktkällor så skulle en minskning av kväve och fosforutsläppen från Käppalaverket, såväl som från andra avloppsreningsverk i närområdet, behöva minska ännu mer än 28 procent respektive 22 procent för att det ska vara möjligt att uppnå miljökvalitetsnormerna i Askrikefjärden och i andra vattenförekomster i Stockholms inre skärgård. Ur ett regionalt perspektiv är det troligen bättre att rena avloppsvattnet storskaligt, eftersom de stora anläggningarna oftast har en effektivare rening. Ett flertal vattenförekomster skulle då ur ett regionalt perspektiv kunna få bättre förutsättningar att nå miljökvalitetsnormerna. Det innebär samtidigt att förutsättningarna för Askrikefjärden och andra vattenförekomster i inre delen av Stockholms skärgård kraftigt kommer att försämras. På sikt skulle det innebära att det blir i stort sett omöjligt att klara av miljökvalitetsnormerna i Askrikefjärden. Käppalaförbundets yttranden tillför inte något som förändrar nämndens ställningstaganden, utan stärker snarare nämndens slutsatser att mängdvillkor för fosfor och kväve är nödvändiga för att inte riskera att försämra den ekologiska statusen i Stockholms innerskärgård. Det är av yttersta vikt att ordentligt utreda förutsättningarna för en eventuellt ändrad utsläppspunkt, för att det ska vara möjligt att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten i Stockholms innerskärgård. Käppalaförbundet framhåller att reningsverken släpper ut 10 ton mer fosfor idag till Stockholms innerskärgård än för femton år sedan. Att mängden växtplankton inte har ökat under samma period skulle enligt förbundet kunna bero på att reningsverkens utsläpp av lättillgänglig fosfor är litet jämfört med andra källor. Nämnden vill poängtera att reningsverken är de helt dominerande punktkällorna för utsläpp av både kväve och fosfor i Stockholms innerskärgård.

103 Sid 15 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen Även om Mälaren och en djup inåtgående ström från utsjön, enligt en rapport från VAS-rådet (VAS-rådets rapport nr 12: Robust avloppsvattenrening i Stockholms län, en utblick mot år 2030 med fokus på recipienten (kortversion)), är de största källorna till kväve och fosfor, så är det svårt att se att dessa källor är orsaken till att halterna av kväve och fosfor är så höga just i Stockholms innerskärgård, eftersom halterna av kväve och fosfor är lägre både i östra Mälaren och längre ut i skärgården än i innerskärgården. Det gör att det utflödande Mälarvattnet späder ut det näringsrika vattnet i innerskärgården och att utflödet av näringsämnen till ytterskärgården är större än inflödet. Av kvarvarande källor står reningsverken för 70 procent av den totala fosfortillförseln och över 80 procent av totala kvävetillförseln till innerskärgården enligt VAS-rådets rapport. När det gäller tillförseln av oorganiskt fosfor och kväve som är mer direkt tillgängligt för växtplankton, kommer 90 procent av tillförseln från avloppsreningsverken, om Mälar- och utsjövattnet inte räknas in. Det är därför rimligt att anta att huvudorsaken till att näringsstatusen är så dålig just i innerskärgården beror på att det släpps ut så mycket renat och bräddat avloppsvatten här. För att kunna uppnå en bättre ekologisk status för innerskärgården och miljökvalitetsnormerna för vatten så måste tillförseln av näringsämnen från reningsverken minska till innerskärgården. Käppalaförbundet skriver att en stor del av tillgänglig fosfor i innerskärgården kommer från växtplankton som blommat tidigt på året och sedan sedimenterat. Nämnden vill påpeka att växtplankton inte är en källa till fosfor eftersom de bara tar upp den tillgängliga fosforn som redan finns i vattnet och binder den ett tag tills de själva äts upp eller bryts ner. Fosforn kan då frisättas på nytt till vattnet eller bindas i sedimentet. Växtplankton ger inget nettotillskott av fosfor till vattenmiljön, utan utgör bara en del av den cirkulerande fosforns kretslopp. Käppalaförbundet lyfter fram att fosfor bara är ett av flera ämnen som kan påverka den ekologiska statusen i innerskärgården och att kväve och kisel under vissa tider och vissa förutsättningar skulle kunna ha betydelse för att begränsa tillväxten i

104 Sid 16 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen innerskärgården. Nämnden anser att fosfor i nuläget har en särställning bland näringsämnena, eftersom tillväxten av växtplankton generellt sett är fosforbegränsad i Stockholms innerskärgård. Nämnden ställer sig tveksam till Käppalaförbundets slutsats att det är självklart att något minskade kväveutsläpp leder till minskad vårblomning och ökad fastläggning av cirkulerbar fosfor i innerskärgården. Käppalaförbundet framhåller att man måste skilja på faktiska utsläpp och maximalt tillåtna utsläpp. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden anser att mängdvillkor som löpande medelvärde över flera år skulle innebära en säkerhetsmarginal, utan att skillnaden mellan faktiska utsläpp och maximalt tillåtna utsläpp behöver vara särskilt stora. Käppalaförbundet skriver att de faktiska utsläppen inte kommer att öka och att den sökta verksamheten därmed inte kommer i konflikt med miljökvalitetsnormerna för vatten och att det inte behövs mängdvillkor för att uppnå detta. Om de faktiska utsläppen inte riskerar att öka, borde Naturvårdsverkets förslag på ett begränsningsvärde på 11 ton per år som ett rullande treårsmedelvärde vara acceptabelt för förbundet. Detta begränsningsvärde är vad som krävs för att hindra en statusförsämring. 11 ton per år är också det fosforutsläpp som anges i MKB:n då Käppalaverket tar emot avloppsvatten från personekvivalenter år Enligt VISS är det inte tillräckligt med bibehållen utsläppsnivå, utan fosforutsläppen måste minska med 22 procent i Askrikefjärden för att miljökvalitetsnormerna ska kunna nås. Det visar att även en bibehållen utsläppsnivå på 11 ton fosfor per år står i konflikt med miljökvalitetsnormerna. Nämnden delar därför inte Käppalaförbundets slutsats att den sökta verksamheten inte kommer i konflikt med miljökvalitetsnormerna. Nämnden ser problem med att nå tillräckligt låga utsläpp med bästa möjliga reningsteknik. Det är därför nämnden anser att det är mycket viktigt att ordentligt utreda förutsättningarna för en eventuell flytt av utsläppspunkten.

105 Sid 17 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen Käppalaverket är den enda punktkällan för fosfor- och kväveutsläpp till Askrikefjärden, som anges i databasen VISS. Eftersom det generellt sett är mycket lättare att åtgärda punktkällor än små diffusa utsläpp, är det rimligt att anta att Käppalaförbundet kommer åläggas ett stort ansvar för minskningen av fosfor och kväveutsläppen i ett kommande åtgärdsprogram. Det kommer däremot att vara mycket svårare att ställa krav på Käppalaförbundet efter att de fått sitt tillstånd. Nämnden anser att stränga krav måste ställas vid tillståndsprövningen av den största punktkällan av fosfor och kväve till en vattenförekomst, där miljökvalitetsnormerna kommer vara mycket svåra att uppnå till Käppalaförbundet framför att deras utsläpp inte i första hand belastar Askrikefjärden och därmed inte har så stor påverkan på den ekologiska statusen i Askrikefjärden. Nämnden såväl som Naturvårdsverket och länsstyrelsen har utgått ifrån de siffror som presenteras i VISS när det gäller behovet av utsläppsminskning av kväve och fosfor till Askrikefjärden. Det är möjligt att dessa beräkningar i större utsträckning borde tagit hänsyn till hur vattnet rör sig mellan olika vattenförekomster. Det är rimligt att anta att påverkan på Askrikefjärden är större från Henriksdals och Bromma reningsverk, som har sina utsläppspunkter i Strömmen, än från Käppalaverket och att Käppalaverkets utsläpp har stor påverkan på vattenförekomster längre ut. Utsläppen av kväve och fosfor behöver dock minska i hela Stockholms inre skärgård. Om Käppalaförbundet inte anser att behovet av utsläppsminskning som anges i VISS är riktig, så bör det vara förbundets ansvar att ta fram nya beräkningar och visa vilka vattenförekomster deras utsläpp berör och visa att verksamheten inte har någon negativ inverkan på möjligheten att nå miljökvalitetsnormerna i någon av de vattenförekomster som verkets utsläpp påverkar. Rimlighetsavvägning och bördefördelning Käppalaförbundet påpekar i sitt yttrande att det inte är rimligt att kräva att alla anläggningar som bidrar med fosforutsläpp till en vattenförekomst ska minska sina utsläpp lika mycket för att en miljökvalitetsnorm ska kunna uppnås. Vidare att det behöver tas fram ett åtgärdsprogram om utsläppsminskningar krävs för att en

106 Sid 18 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen miljökvalitetsnorm ska kunna följas. Ett åtgärdsprogram ska omfatta alla verksamheter och åtgärder som kan påverka möjligheten att nå miljökvalitetsnormen. Det ska göras en bedömning av hur kraven på förbättring ska fördelas mellan olika påverkanskällor, för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Nämnden håller naturligtvis med om detta. Det hade varit mycket lättare att ställa krav på Käppalaförbundet om det redan funnits ett lokalt åtgärdsprogram. Inom Miljösamverkan Stockholms län kommer Lidingö stads miljöenhet att delta i en samverkansgrupp för att söka finansiering till framtagande av ett lokalt åtgärdsprogram för god vattenstatus i innerskärgården. Samverkansgruppen påbörjar sitt arbete i juni. Käppalaförbundet framför att de måste ha en betryggande marginal till straffsanktionerade begränsningsvärden och att de därför vill ha möjlighet att släppa ut mer kväve och fosfor än de har för avsikt att göra. Att tillåta större utsläpp än vad recipienten bedöms tåla anser nämnden är fel angreppssätt för att ge Käppalaförbundet säkerhetsmarginaler. Nämnden vidhåller att villkoren ska sättas utifrån vad recipienten tål. Det innebär att det är ett måste med mängdvillkor och att dessa mängdvillkor ska sättas på en nivå så att verksamheten inte försvårar att miljökvalitetsnormerna kan uppnås och att extremvärden som beror på kraftigt regn inte heller bör få räknas bort. Nämnden anser att ett bra sätt att ge förbundet en säkerhetsmarginal är att ange mängdvillkoret som ett rullande medelvärde över flera kalenderår, till exempel tre år, som Naturvårdverket föreslår. Detta ger en säkerhetsmarginal utan att det totala tillskottet till recipienten sett över en längre period tillåts överskrida satta mängdgränser. Käppalaförbundet anser att det inte går att klara de begränsningsvärden som nämnden föreslår i sitt tredjehandsyrkande i preciseringen , utan omfattande ombyggnader och införande av kompletterande reningsteknik. Detta skulle enligt förbundet ta så lång tid att genomföra att det skulle försämra möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna till Att det inte går att minska utsläppen till den nivå som nämnden bedömer behövs för att miljökvalitetsnormerna

107 Sid 19 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen ska kunna uppnås, visar att det är viktigt att ordentligt utreda kostnader och konsekvenser av att flytta utsläppspunkten. Utredningsvillkor för mikroplaster När det gäller utredningsvillkoret för mikroplaster anser nämnden att de argument Naturvårdsverkets framfört är starka och att villkoret kan tas bort. Käppalaförbundet Nämndens yrkande om att tillståndet ska upphävas Käppalaförbundet uppfattar att nämnden i första hand menar att förbundets tillståndsansökan ska avslås, eftersom förbundet inte har kunnat visa att verksamheten kan bedrivas utan att avsevärt försvåra möjligheterna att följa miljökvalitetsnormerna för Askrikefjärden. Förstahandsyrkandet skulle också kunna uppfattas så, att tillstånd kan meddelas om det föreskrivs villkor som säkerställer att verksamheten inte avsevärt försvårar möjligheterna att följa de aktuella miljökvalitetsnormerna. Av aktbil. 12 framgår att nämnden anser att ett bifall till sina i tredje hand yrkade ändringar i mängdvillkoren innebär att verksamheten inte skulle försvåra möjligheterna att följa miljökvalitetsnormerna för Askrikefjärden. Mot bakgrund härav anser förbundet att det finns oklarheter kring nämndens första- och tredjehandsyrkanden och förbundet ifrågasätter om förstahandsyrkandet egentligen fyller någon självständig funktion. Villkor 6 begränsningsvärden för totalmängder (ton/år) Miljöprövningsdelegationen har föreskrivit att utsläppet av totalfosfor och totalkväve inte får överstiga 13 respektive 400 ton per år och att dessa begränsningsvärden ska börja gälla tre år efter lagakraftvunnet beslut om tillstånd.

108 Sid 20 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen Verksamhetens påverkan på vatten Nämndens argumentation till grund för första- och tredjehandsyrkandet går i korthet ut på att de av miljöprövningsdelegationen föreskrivna mängdvillkoren inte är satta utifrån vad recipienten kan ta emot, eftersom fosforutsläppen tillåts öka och minskningen av kväveutsläpp är för liten. Nämnden hävdar att utsläppen från Käppalaverket måste minska med minst 28 procent för kväve och 22 procent för fosfor för att verksamheten inte ska komma i konflikt med miljökvalitetsnormerna för Askrikefjärden och andra vattenförekomster i Stockholms innerskärgård. Förbundet tillbakavisar detta resonemang. För det första stämmer inte påståendet att tillståndet medger att fosforutsläppen från Käppalaverket kommer att öka. Förbundet befarar att nämnden förväxlat faktiska utsläpp under driften med maximalt tillåtna utsläpp enligt straffsanktionerade begränsningsvärden. Miljöprövningsdelegationen har bedömt att den sökta verksamheten bör förbättra förutsättningarna för att uppnå god status till år Vad nämnden anfört utgör inte skäl att frångå denna bedömning. I detta sammanhang bör särskilt framhållas att utsläppet av renat avloppsvatten från Käppalaverket sker på 48 meters djup och att avloppsvattnet därefter transporteras förhållandevis opåverkat med den s.k. tredje strömmen ut till Oxdjupet där det tvingas uppåt och blandas in i den ytliga vattenmassan. Detta framgår av MKB:n och detta har också legat till grund för miljöprövningsdelegationens bedömningar och slutsatser. Det finns fog för uppfattningen att utsläppen från Käppalaverket inte har någon direkt påverkan på den ekologiska statusen i Askrikefjärden. Verksamhetens förhållande till miljökvalitetsnormer för vatten ska bedömas utifrån förväntade faktiska utsläpp och inte utifrån maximalt tillåtna utsläpp enligt straffsanktionerade begränsningsvärden. Förbundet menar därför att det är principiellt fel att, som remissinstanserna gjort, beräkna de framtida totalutsläppen genom att multiplicera maximalt tillåtna halter i utgående vatten med maximalt dimensionerade flöden till reningsverket. Förbundet vidhåller därför att den sökta

109 Sid 21 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen verksamheten inte leder till ökade utsläpp som kommer i konflikt med miljökvalitetsnormerna för vatten och att det inte behövs totalvillkor för att säkerställa detta. Förbundet menar tvärtom att den sökta verksamheten ger ökade möjligheter att nå god ekologisk status i aktuella vattenförekomster. Förhållandena i innerskärgården är komplexa, där mängden fosfor är en av flera faktorer som kan påverka den ekologiska statusen. Naturvårdsverket ger därför en alldeles för förenklad bild av sambandet mellan utsläpp av fosfor från reningsverken under enskilda år och den ekologiska statusen (särskilt kvalitetsfaktorn växtplankton) under dessa år. Detta gäller särskilt åren då väderleksförhållandena varierade mycket. År 2011 var årsnederbörden under det normala, 2012 var den långt över det normala för att år 2013 åter vara under det normala. Förutsättningarna år 2012 innebar höga flöden både ur Mälaren och genom reningsverken. Detta avspeglades i kvalitetsfaktorn växtplankton. Efter år 2012 har växtplankton indikerat på en högre status i innerskärgården. När det gäller sambandet mellan utsläpp av närsalter och kvalitetsfaktorn växtplankton anser Käppalaförbundet att det är mer relevant att titta på förhållandena under växtperioden, särskilt när det gäller lättillgängliga närsalter som fosfat och ammoniumkväve. Som framgår av figurerna 1 och 2 går det inte att påvisa något samband mellan reningsverkens utsläpp av fosfor och förekomsten av växtplankton i innerfjärdarna. Detta kan förklaras av att reningsverkens andel av den för växtligheten tillgängliga fosforn är liten relativt övriga källor. Detta gäller även utan ett eventuellt villkor med totalmängder för utsläppet av fosfor från Käppalaverket. Den positiva trenden för växtplankton bröts år 2017, ett år då utsläppen av ammoniumkväve var stort men där utsläppen av fosfor låg på en normal nivå, såväl under växtperioden som under helåret.

110 Sid 22 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen Den generella trenden för växtplankton är en långsam förbättring, detta trots att reningsverken nu på årsbasis släpper ut ca 10 ton mer fosfor än år 2003 (jfr figur 1). En stor del av tillgänglig fosfor i innerskärgården kommer från växtplankton som blommat tidigt på året och sedan sedimenterat. Vanligen är kiselalger den dominerande formen av alger under våren och försommaren, vars tillväxt till stor del också beror på kiseltillgången i vattnet. Den huvudsakliga källan till kisel är utflödet från Mälaren. Fosforn frigörs när algmassan bryts ner, dvs. det sker en återcirkulation av fosfor. Att fosfor frigörs från sedimenten under delar av året är en naturlig del av fosforns kretslopp. I sammanhanget bör noteras att både Käppalaverket och Henriksdals reningsverk kommer att byggas ut för förbättrad kväverening. Effekten av detta blir en minskad vårblomning och därmed ökad fastläggning av cirkulerbar fosfor i innerskärgården och en minskad uttransport av kväve till de yttre delarna av skärgården som är mer kvävekänsliga. Sammanfattningsvis anser Käppalaförbundet att det på goda grunder kan antas att den sökta verksamheten ger ökade möjligheter att nå ekologisk status i aktuella vattenförekomster.

111 Sid 23 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen Rimlighetsavvägning och bördefördelning Vid tillståndsgiven belastning i reningsverket (det vill säga en belastning motsvarande personer och ett maximalt tillkommande avloppsvattenflöde om 72,3 Mm 3 ) innebär de föreskrivna årsmängderna att halterna av fosfor och kväve (som kalenderårsmedelvärden) måste hållas på en väsentligen lägre nivå än de haltvärden som föreskrivits i villkoret. De föreskrivna årsmängderna innebär att kalenderårsmedelvärdena då måste hållas under 0,18 mg/1 för totalfosfor (13 ton/72,3 Mm 3 = 0,18 mg/1) och under 5,5 mg/1 för totalkväve (400 ton/72,3 Mm 3 = 5,5mg/1) för att villkoret ska vara uppfyllt. Föreskrivna haltvärden och årsmängder harmonierar alltså inte och det finns inget underlag i ärendet som stödjer uppfattningen att det med tillämpning av bästa möjliga teknik kan vara möjligt och rimligt att långsiktigt klara de lägre haltnivåer som kommer att krävas för att klara årsvärdena i framtiden. Av rättssäkerhetssynpunkt måste dessutom straffsanktionerade begränsningsvärden tillåtas innehålla en rimlig marginal till de värden som faktiskt kan uppnås vid tillämpning av bästa möjliga teknik. Vikten av att villkor utformas så att de är både tydliga och rimliga att uppfylla har framhållits i praxis, se bland annat MÖD 2009:9 och NJA 2006 s Storleken på det årliga utsläppet av kväve och fosfor från Käppalaverket är inte ett mått på reningsverkets effektivitet. Årsutsläppet beror även på flödet av inkommande avloppsvatten till reningsverket. Mängden inkommande vatten beror på flertalet faktorer vilka Käppalaförbundet i stor utsträckning saknar möjlighet att påverka, som exempelvis variationer i nederbördsförhållandena och storleken av ovidkommande vatten från avloppsledningar som inte tillhör Käppalaförbundet. Mot bakgrund av Käppalaförbundets begränsade möjligheter att reglera mängden inkommande avloppsvatten är det varken rimligt, ändamålsenligt eller miljömässigt motiverat att, utöver haltvärden, också föreskriva straffsanktionerade begränsningsvärden för årsutsläppet (som ton/år).

112 Sid 24 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen Käppalaförbundet anser att haltvärden utgör ett ändamålsenligt mått på reningsverkets effektivitet. Den reningsteknik som Käppalaförbundet tillämpar motsvarar bästa möjliga och tillgängliga teknik och de haltvärden som miljöprövningsdelegationen föreskrivit för utsläppet säkerställer att reningsverket drivs och underhålls korrekt. Att reningsverket ska drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås följer också av det första stycket i villkor 6. Mot bakgrund av vad som anförts ovan anser Käppalaförbundet att det inte är påkallat att jämte stränga haltvärden också föreskriva straffsanktionerade begränsningsvärden för årsutsläppet (som ton/år), jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 22 juli 2016 i mål nr M I sammanhanget vill Käppalaförbundet också hänvisa till att domstolen nyligen prövat verksamheten vid Henriksdals reningsverk och då ansett det inte påkallat att föreskriva villkor för årsutsläppet (som ton/år) till vatten, se domstolens dom den 14 december 2017 i mål nr M (se särskilt domskälen på sid 132). Förbundet tillbakavisar nämndens resonemang när det gäller hur verksamheten vid Käppalaverket förhåller sig till miljökvalitetsnormerna för vatten och hur dessa normer ska beaktas vid tillståndsprövningen. Det är givetvis inte rimligt att kräva att alla anläggningar som bidrar med fosforutsläpp till en vattenförekomst ska minska sina utsläpp lika mycket för att inte riskera att komma i konflikt med en miljökvalitetsnorm. Enbart den omständigheten att avskiljningsgraden för fosfor vid Käppalaverket redan ligger på procent gör att ett sådant generellt betraktelsesätt blir uppenbart orimligt. Om utsläppsminskningar krävs för att en miljökvalitetsnorm ska kunna följas ska, enligt 5 kap. 4-6 miljöbalken, ett åtgärdsprogram tas fram som omfattar alla verksamheter och åtgärder som kan påverka möjligheten att följa miljökvalitetsnormen. Inom ramen för åtgärdsprogrammet ska göras en bedömning av hur kraven på förbättringar ska fördelas mellan olika påverkanskällor. Från verksamhetsutövarsynpunkt måste verksamheten planeras och drivas med en betryggande marginal till straffsanktionerade begränsningsvärden. Detta är särskilt

113 Sid 25 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen viktigt för just totalfosfor och BOD7 där avskiljningsgraden i Käppalaverket är mycket hög (97-99 procent) och kraven innebär att denna höga avskiljningsgrad måste upprätthållas över tid. Marginalerna till ett överskridande är därför mycket små. En korrekt jämförelse mellan föreskrivna begränsningsvärden i gällande tillstånd och i miljöprövningsdelegationens beslut visas i tabellen nedan. Det bör framhållas att de faktiska utsläppen från Käppalaverket kommer att vara betydligt lägre, jfr ovan vad som angetts om behov av marginal. Med nuvarande anläggning och reningsteknik kommer Käppalaförbundet dock inte att kunna planera och driva Käppalaverket så att de av nämnden yrkade begränsningsvärdena med säkerhet kan innehållas vid tillståndsgiven belastning. För att så ska vara möjligt krävs omfattande ombyggnader i Käppalaverket och införande av kompletterande reningsteknik. I denna del hänvisar förbundet till vad som anförts tidigare. En ombyggnad för kompletterande reningsteknik kommer att ta flera år att genomföra och den skulle med nödvändighet ytterligare fördröja den minskning av utgående fosforhalter (från 0,3 till 0,2 mg/l) som miljöprövningsdelegationens beslut innebär. Förbundet uppfattar att fördröjningen skulle bli cirka tio år, vilket i praktiken innebär att nämndens ändringsyrkande skulle leda till att de ackumulerade fosforutsläppen från Käppalaverket ökar under de första 20 åren efter laga kraft. Utsläppsökningen sträcker sig till en tidpunkt som ligger bortom den tidpunkt då miljökvalitetsnormen för Askrikefjärden ska vara uppfylld. Nämndens ändringsyrkanden i denna del innebär därför försämrade förutsättningar för att Askrikefjärden år 2027 ska ha uppnått god ekologisk status. Resonemanget ovan åskådliggörs i grafen nedan.

114 Sid 26 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen Mot denna bakgrund är de mycket höga kostnaderna för ett teknikbyte, (i storleksordningen 1-2 miljarder kr) i syfte att ytterligare öka avskiljningsgraden utöver den redan mycket höga nivån, inte miljömässigt motiverade. Det haltvärde för totalfosfor om 0,20 mg/l som Käppalaförbundet slutligen har accepterat att gälla efter ombyggnadstiden innebär att den reningsteknik som ansökan baseras på måste drivas till sin yttersta tekniska och praktiska gräns. För att klara haltvärdet måste Käppalaverket ständigt drivas på ett stabilt optimalt sätt utan rimligt utrymme för misstag eller variationer. De försök som nu pågår kommer att utvisa om det är tekniskt möjligt att uppnå en sådan stabil drift med vald teknik. När försöken är klara och utvärdering har skett kan det inte uteslutas att Käppalaförbundet tvingas se över den tekniska lösningen och initiera omfattande ändringar för att säkerställa att utgående fosforhalter varaktigt och stabilt underskrider 0,20 mg/l. Sådana ändringar, vilka idag inte kan förutses men inte heller uteslutas, skulle givetvis komma att påverka genomförandetiden. Målet i mark- och miljödomstolen handlar i huvudsak om det som tillägg till haltvärdet ska föreskrivas ett totalvärde för mängden totalfosfor och, i så fall, om totalvärdet ska baseras på totalfosforhalter som är ännu lägre än den yttersta gränsen

115 Sid 27 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen för vad den valda reningstekniken medger. Den sannolika konsekvensen av ett bifall till en sådan lägre totalhalt är att Käppalaförbundet inte kan gå vidare i planeringen av de ombyggnadsåtgärder som ansökan avser utan att Käppalaförbundet måste överväga att införa en annan, i detta sammanhang helt oprövad, reningsteknik och i så fall inleda ny tillståndsprövning baserad på sådan teknik. Käppalaförbundet har därför beslutat sig för att avvakta med att ta ställning till om det meddelade tillståndet ens ska tas i anspråk. Förbundet avser att avvakta utfallet av prövningen innan dess beslut tas i denna fråga och kommer för det fall tillståndet tas i anspråk att underrätta tillståndsmyndigheten. Naturvårdsverket och länsstyrelsen har öppnat upp för att totalmängderna kan anges som rullande treårsmedelvärden, dock att totalmängderna för totalfosfor och totalkväve i så fall bör bestämmas till 11 respektive 430 ton/år. Länsstyrelsen har också öppnat upp för att totalmängden för totalkväve kan höjas till 500 ton/år att gälla under det sjätte och sjunde året efter lagakraftvunnet tillståndsbeslut. Remissmyndigheternas argumentation går i huvudsak ut på att det behövs begräsningsvärden för totalutsläpp för att säkerställa att utsläppen inte ökar och att verksamheten därmed kommer i konflikt med miljökvalitetsnormerna för Askrikefjärden och andra vattenförekomster i Stockholms innerskärgård. Vidare att mängdvillkor ger förbundet möjlighet att välja om årsutsläppen ska begränsas genom åtgärder för att minska mängden tillskottsvatten och därmed det totala flödet in till Käppalaverket, eller genom åtgärder för att optimera reningen, och att det inte finns någon motsättning i att basera haltvillkor och mängdvillkor på olika halter. Käppalaverket vidhåller sitt överklagande i denna del och hänvisar inledningsvis till vad som tidigare anförts i målet. Som anförts måste man skilja på faktiska utsläpp och maximalt tillåtna utsläpp enligt straffsanktionerade begräsningsvärden. Fosforreningen i Käppalaverket baseras på en teknik som gör det möjligt att vid goda driftsbetingelser nå en totalfosforhalt i utgående vatten om 0,16 mg/l. Förbundets påstående att detta utgör bästa tillgängliga teknik har inte bestritts i

116 Sid 28 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen ärendet. För att driva fosforreningen mot ännu lägre utgående halter krävs övergång till annan reningsteknik. Det finns ingen som idag kan förutspå vilken teknik som skulle utvecklas för att nå lägre utgående halter, vilka lägre utgående halter som skulle kunna uppnås och, framförallt, vilka kostnader som skulle vara förenade med införande av sådan ny teknik i en stor bergförlagd anläggning som Käppalaverket utgör. De straffsanktionerade begränsningsvärdena för totalutsläppet som miljöprövningsdelegationen föreskrivit innebär, i takt med att belastningen på Käppalaverket ökar, ett krav på att övergå till en reningsteknik som idag inte är känd och som inte heller har prövats mot miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Sådana begränsningsvärden kan inte accepteras från verksamhetsutövarsynpunkt och som framhållits ovan är detta en fråga som är avgörande för om förbundet ska ta tillståndet i anspråk. Ett rullande treårsmedelvärde för mängdutsläppet, vilket Naturvårdsverket och länsstyrelsen öppnat upp för, ändrar inte det ovannämnda principiella ställningstagandet, varför Käppalaförbundet motsätter sig en sådan alternativ utformning av mängdvillkoret. Förbundet kan omöjligen se att ett rullande treårsmedelvärde om 11 ton/år skulle kunna framstå som lindrigare än ett årsvärde om 13 ton/år, vilket länsstyrelsen förespråkat utan att föra egen talan i domstolen. Förbundet motsätter sig även ett något högre totalvillkor för totalkväve under senare delen av ombyggnadstiden på det sätt som länsstyrelsen öppnat upp för. Som redovisats i målet kommer bassängerna tas ur drift successivt under hela ombyggnadstiden, vilket gör det svårare att uppnå stabil drift. Under hela ombyggnadsperioden kommer alltså 1/8 av reningsutrustningen att vara tagen ur drift. Det är därför inte rimligt med olika villkor under ombyggnadsskedet. När det sedan gäller Käppalaförbundets möjligheter att begränsa mängden tillskottsvatten (ovidkommande vatten) till Käppalaverket vill förbundet klargöra följande. I det överklagade beslutet anges att förbundet saknar möjlighet att direkt påverka hur medlemskommunerna underhåller sina respektive ledningsnät och vilka investeringar de gör i näten. I villkor 4 i det överklagade beslutet har detta

117 Sid 29 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen bekräftats genom en skyldighet för förbundet att verka för att medlemskommunerna förbättrar sina ledningssystem. Förbundet har alltså inget avgörande inflytande över mängden tillskottsvatten och detta klargjorde förbundet också i sitt överklagande. Vad Naturvårdsverket anfört om förbundets rådighet över de delar av ledningsnätet som inte ägs av förbundet ska därför lämnas därhän. Käppalaförbundet kan under inga omständigheter acceptera straffsanktionerade totalvillkor som förutsätter att medlemskommunerna vidtar åtgärder för att begränsa tillskottsvatten till sina respektive ledningsnät. Förbundet menar sammanfattningsvis att utredningen i målet tydligt ger vid handen att den sökta verksamheten kommer att ge ökade förutsättningar för att nå god status i berörda vattenförekomster. Förbundet menar också att det är klarlagt att det inte behövs straffsanktionerade årsmängder för totalutsläppet för att säkerställa att verksamheten inte orsakar försämrad status i vattenförekomsterna. Slutligen menar förbundet att genom att Käppalaverket kommer att köras med så hög grad rening som tekniskt är möjligt innebär ett rullande treårsmedelvärde inte någon ökad säkerhetsmarginal jämfört med årsmedelvärden. Villkor 6 trappstegsvillkor för haltvärden Miljöprövningsdelegationen har föreskrivit ett trappstegsvillkor med tre steg för halten totalfosfor och två steg för halterna BOD7 och totalkväve (som medelvärde för kalenderår). Det första steget, som börjar gälla när tillståndet tas i anspråk, motsvarar de krav som gäller enligt nuvarande tillstånd. Villkoret innebär i första steget att utsläppet av fosfor, kväve och BOD7 ska vara oförändrat under de första tre åren efter laga kraft, dvs. 0,3 mg/1 för totalfosfor, 10 mg/1 för totalkväve och 8 mg/1 för BOD7. Därefter ska utsläppet i ett andra steg begränsas till 0,2 mg/1 för totalfosfor, 6 mg/1 för totalkväve och 6 mg/1 för BOD7. För totalfosfor tillkommer sedan ett tredje steg som börjar gälla sju år efter laga kraft. I detta tredje steg ska fosforutsläppet begränsas till 0,20 mg/l. De olika stegen åskådliggörs i en tabell i villkor 6.

118 Sid 30 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen Denna utformning av tabellen är resultatet av Käppalaförbundets kommentar på det förslag till beslut som miljöprövningsdelegationen kommunicerade med Käppalaförbundet i början av november Miljöprövningsdelegationen har dessvärre missuppfattat innebörden i förbundets kommentar, vilket resulterat i att villkoret fått en felaktig utformning. Käppalaförbundet beklagar missuppfattningen och vill här förtydliga sin talan enligt följande. Käppalaförbundet har yrkat att haltvärdena i mittenkolumnen ska utgå och alltså att de haltvärden som gäller vid ianspråktagande av tillståndet ska gälla till och med det sjunde året efter laga kraft. Käppalaförbundet accepterar att haltvärdena för totalfosfor, totalkväve och BOD7 skärps jämfört med nuläget när det har gått sju år från laga kraft. Käppalaförbundet accepterar att haltvärdena då anges till 0,20 mg/1 för totalfosfor, 6 mg/1 för totalkväve och 6 mg/1 för BOD7. Käppalaförbundet motsätter sig varje form av skärpning dessförinnan. Länsstyrelsen har endast delvis accepterat förbundets resonemang i överklagandet om att planerade och nödvändiga ombyggnationsåtgärder omöjliggör efterlevnad av de strängare begränsningsvärdena redan tre år efter laga kraft. Länsstyrelsen förefaller inte alls ha beaktat vad förbundet anfört om de mycket omfattande ombyggnationsarbeten och potentiella teknikbyten som krävs för att kunna driva reningsverket med tillräcklig marginal mot ett haltvillkor för totalfosfor om 0,20 mg/l. För att med säkerhet klara en nivå avseende fosfor om 0,20 mg/1 sju år efter laga kraft måste ytterligare åtgärder vidtas i reningsverket. Kraftfulla åtgärder är dessutom under projektering/planering och för närvarande pågår fullskaleförsök i en av reningsverkets elva behandlingsbassänger. Baserat på utfallet av fullskaleförsöket kommer åtgärder successivt att vidtas i alla behandlingsbassängerna. Eftersom reningsprocessen ständigt måste vara i drift, måste åtgärderna vidtas i en, eller möjligen två, behandlingsbassänger åt gången. Med noggrant genomförd projektering och planering kan tiden för att åtgärda en bassäng begränsas till sex månader. Detta innebär att det kommer att ta minst fyra år innan åtgärderna har

119 Sid 31 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen vidtagits på alla elva behandlingsbassänger i reningsverket. Under flera års tid kommer alltså väsentliga delar av reningsverket att vara avställt för ombyggnadsarbeten. Redan detta innebär att det inte är rimligt att föreskriva att strängare krav på reningsprocessen ska börja gälla redan tre år efter laga kraft. Behovet av den långa byggtiden m.m. är en insikt som successivt vuxit fram hos Käppalaförbundet efter det att ansökan lämnades in och, kanske främst, när det pågående fullskaleförsöket hade pågått en tid. Till detta kommer följande. Som Käppalaförbundet angav i yttrandet till miljöprövningsdelegationen den 21 november 2017 är det inte troligt att enbart de ovan redovisade ombyggnadsåtgärderna (installation av förfällning samt införande av extern kolkälla och rejektvattenrening) är tillräckliga för att nå erforderlig säkerhetsmarginal till nivån 0,20 mg/1 för fosfor när belastningen på reningsverket ökar. Det pågående fullskaleförsöket i delar av reningsverket kommer att ge värdefull kunskap i frågan, men Käppalaförbundet befarar redan nu att kompletterande anläggningsförändringar eller kanske till och med helt andra anläggningsförändringar med annan teknisk lösning kommer att bli nödvändiga för att klara den låga haltnivån. I så fall behövs tid för projektering, upphandling, genomförande, och intrimning av tillkommande utrustning. I ljuset av detta är sju års införandetid till nivån 0,20 mg/1 faktiskt ganska kort och den ger inget utrymme för att kunna beakta eventuella nytillkommande oförutsedda svårigheter i projektgenomförandet. Det finns därmed ingen möjlighet för Käppalaförbundet att acceptera annat än oförändrade haltnivåer under den tid som reningsverket byggs om, dvs. under de första sju åren efter laga kraft. Ett krav på att Käppalaförbundet halvvägs under byggskedet ska klara de haltnivåer som Miljöprövningsdelegationen föreskrivit 0,2 mg/1 för totalfosfor, 6 mg/1 för totalkväve och 6 mg/1 för BOD7 medför uppenbara risker för att Käppalaförbundet tvingas vidta akuta åtgärder som i sin tur skulle försvåra möjligheterna att nå de föreskrivna nivåerna efter införandeperiodens utgång.

120 Sid 32 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen Vad Käppalaförbundet anfört ovan gäller samtliga tre parametrar. Eftersom reningsverket är utformat med biologisk rening för huvudsaklig reduktion av näringsämnen (kväve och fosfor) föreligger det ett utsläppsmässigt samband mellan dessa ämnen. Åtgärder för att minska kvävehalten kan alltså få till följd att fosforhalten ökar, och vice versa. De åtgärder som vidtas måste därför vara utvärderade och utformade för att ge optimala renings- och utsläppsförhållanden med avseende på båda ämnena. Detsamma gäller BOD7. Förbundet vidhåller att de planerade och potentiellt tillkommande ombyggnationsarbetena, där 1/8 av reningsutrustningen hela tiden är tagen ur drift, omöjliggör en skärpning av de straffsanktionerade begränsningsvärdena innan byggnationerna är helt genomförda. De nuvarande haltnivåerna ska alltså gälla oförändrade under hela ombyggnadstiden, dvs. under de första sju åren efter laga kraft. Detta är en kort tid för de ombyggnader som planeras och det förutsätter att offentlig upphandling och arbetena kan genomföras utan oförutsedda missöden. Förbundet har bedömt att två år av ombyggnadstiden går åt för planering, detaljprojektering och upphandling och att den faktiska byggtiden är fem år. Villkor 9 Kontroll av metanläckage Förbundet har yrkat ett tillägg till villkoret som innebär att perioder med uppstart, nedstängning eller underhåll av anläggningen inte ska beaktas vid medelvärdesberäkningen. Som alternativ till förbundets ändringsyrkande skulle villkoret kunna utformas på det sätt som länsstyrelsen angett. Villkoret bör i så fall få följande utformning: Från anläggningen för gasuppgradering får metanläckaget vid normaldrift, som löpande årsmedelvärde, uppgå till högst 0,2 procent av inkommande metangasmängd. Förbundet åtar sig att i miljörapporten ange de tidsperioder då normaldrift inte förelegat och orsaken till detta.

121 Sid 33 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen Käppalaförbundet noterar att miljöprövningsdelegationen inte tagit intryck, eller ens kommenterat, vad Käppalaförbundet anförde i yttrandet till miljöprövningsdelegationen den 21 november Eftersom vocsidizer, som är en vital del för att begränsa metanutsläppet från gasuppgraderingsanläggningen, med viss regelbundenhet måste genomgå omfattande underhåll med utbyte av vissa delar och eftersom perioden för av- och påställning vid sådana arbeten är lång, behöver villkoret utformas så att man vid kontroll av villkorsuppfyllelsen inte ska beakta den tid under vilken denna typ av underhållsåtgärder pågår. Käppalaförbundet är medvetet om att det av miljöprövningsdelegationen föreskrivna villkoret överensstämmer med det gällande villkoret. En fortsatt tillämpning av villkoret innebär dock att varje period med den typ av underhållsåtgärd som det är fråga om skulle innefatta en kalkylerad risk från Käppalaförbundets sida för att årsmedelvärdet inte kommer att kunna innehållas. Enda möjligheten att säkerställa att villkoret uppfylls är då att avstå från att vidta underhållsåtgärden. Den nu beskrivna situationen skulle innebära att gasuppgraderingsanläggningen inte kan drivas och underhållas på ett godtagbart sätt. Det föreslagna tillägget är därför påkallat såväl från tillåtlighets- som miljösynpunkt. Utredningsvillkor för mikroplaster Miljöprövningsdelegationen har skjutit upp avgörandet av slutliga villkor för utsläpp av mikroplaster i utgående avloppsvatten och slam från reningsverket. I samband med det har Käppalaförbundet ålagts att utreda: - olika metoder för hur reningsverket kan öka reduktionen av mikroplaster i utgående vatten från verket; och - andelen mikroplaster i slammet, vilka miljöskadliga ämnen som är kopplade till mikroplasterna och hur mikroplasterna påverkas av den efterföljande slamhanteringen i verket. Utredningen ska även avse åtgärder för att reducera innehållet av mikroplaster eller dess skadliga effekter i slammet.

122 Sid 34 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen Käppalaförbundet vidhåller sitt yrkande att prövotidsförfarandet rörande mikroplaster ska utgå och anser att vad Naturvårdsverket och länsstyrelsen anfört utgör tillräckliga skäl för att bifalla förbundets ändringsyrkande. Käppalaförbundet åtar sig att fortlöpande följa utvecklingen på området. Åtagandet ryms inom det allmänna villkoret. Någon ytterligare reglering i tillståndet är inte påkallad. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden har medgett förbundets yrkande i denna del. Förbundet konstaterar att samtliga remissinstanser nu tillstyrkt ändringsyrkandet. Kunskapsläget angående mikroplaster samt dess spridning och påverkan i miljön är i dagsläget mycket begränsat. Det finns veterligen inte ens någon entydig definition av begreppet mikroplaster och det saknas grundläggande kunskap och forskning på området. Det finns veterligen endast ett fåtal publikationer rörande mikroplaster i slam och mikroplasters påverkan på mark och marklevande organismer. (Naturvårdsverket, Mikroplaster, Rapport 6772, 2017, s. 103). I vetenskapssamhället har man på senare tid börjat kartlägga flöden av mikroplaster och pågående forskningsarbeten tyder på att den överväganden delen av mikroplasterna i miljön härrör från däckslitage mot vägbanor. Avloppsreningsverkens bidrag till förekomsten av mikroplaster i miljön börjar alltmer ifrågasättas. Mot bakgrund av ovanstående konstaterar Käppalaförbundet att det kommer att kräva många års fortsatt grundforskning på ämnet innan det är möjligt att peka ut någon särskild samhällssektor som har att ta huvudansvaret för att frågan löses. Innan så skett är det alldeles för tidigt att ålägga någon enskild verksamhetsutövare att genomföra utredningar som är anpassade till förhållandena vid en specifik anläggning. Tillståndsprövning enligt miljöbalken ska inte användas på ett sätt som innebär att enskilda åläggs ansvar för att lösa ett storskaligt samhällsproblem, jfr. Mark- och miljööverdomstolens dom den 18 mars 2016 i mål M Detta gäller i synnerhet när lösningen av frågan förutsätter utredningar av grundforskningskaraktär. Mot bakgrund av det ovan anförda bör prövotidsförfarandet upphävas.

123 Sid 35 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen Flytt av utsläppspunkten längre ut i skärgården Nämnden efterfrågar en grundlig utredning av kostnader och konsekvenser av att flytta utsläppspunkten för renat avloppsvatten från Käppalaverket längre ut i Östersjön. Nämnden hänvisar till den av kommunfullmäktige i december 2017 beslutade blåplanen för Lidingö, i vilken det anges att kommunen ska verka för en fördjupad utredning av kostnader och konsekvenser av att flytta utsläppspunkterna för Käppalaverket och Henriksdals reningsverk längre ut i skärgården. Förbundet anser att frågan om alternativ utsläppspunkt har redovisats i ansökan med tillhörande kompletteringar, se särskilt avsnitt 12.5 i MKB:n samt avsnitt 2 i förbundets komplettering den 15 februari 2016 med tillhörande Bilaga K:2. Sammanfattningsvis kan en flytt av utsläppspunkten längre ut i skärgården varken motiveras miljömässigt eller ekonomiskt. De miljömässiga motiven för Käppalaförbundets inställning har redovisats ovan. Kostnaden för att flytta utsläppspunkten till en plats utanför Trälhavet kan uppskattas till drygt 14 miljarder kr. Bestämmelserna i vattentjänstlagen hindrar förbundet från att ta emot avloppsvatten från Henriksdals reningsverk. Det är därför inte rimligt att förbundet åläggs att genomföra utredningar med sådant syfte. Förbundet anser sammanfattningsvis att det inte föreligger skäl att frångå den bedömning som miljöprövningsdelegationen gjort när det gäller utsläppspunktens lokalisering. Länsstyrelsen Villkor 6 begränsningsvärden för fosfor och kväve Länsstyrelsen avstyrker att mängdvillkoren utgår och finner liksom miljöprövningsdelegationen, Lidingö kommun och Naturvårdsverket att enbart haltvillkor riskerar att öka utsläppet från verksamheten till Askrikefjärden och Stockholms inre skärgård på ett sätt som äventyrar att miljökvalitetsnormen för vatten kan uppnås. Länsstyrelsen hänvisar dels till miljöprövningsdelegationens

124 Sid 36 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen motivering i nu överklagat tillstånd, dels till det Naturvårdsverket anför i överklagande daterat den 25 januari 2018 av Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom den 14 december 2017 i mål nr M , angående tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals reningsverk. Fosfor Status för växtplankton, som är den biologiska kvalitetsfaktor som påverkas mest av ökad näringstillförsel är för närvarande klassificerad som måttlig i Askrikefjärden, med miljökvalitetsnorm god status till år Fosfortillskottet till recipienten behöver enligt VISS minska med 22 procent för att normen ska kunna följas. Tillsammans med fosforutsläppen från Bromma och Henriksdals reningsverk svarar Käppala reningsverk för en betydande del av den mänskligt påverkbara fosforbelastningen till innerskärgården. Fosforutsläppen från Käppalaförbundets verksamhet behöver därför minska och får inte öka. Miljöprövningsdelegationens begränsningsvärde utgår från det senare och ansätter ett mängdvillkor baserat på högsta uppmätta utsläpp den senaste tioårsperioden (se tabell 1). Länsstyrelsen bedömer att miljöprövningsdelegationens villkor är väl avvägt och att det, genom att undanta extrema värden från medelvärdesbildningen, inte är orimligt. Naturvårdsverket förordar i sitt överklagande av Henriksdals tillstånd en modell baserad på rullande treårsmedelvärde och en utgående halt på 0,15 mg/l. Länsstyrelsen har inga invändningar mot en sådan villkorsutformning. För Käppalas del skulle ett haltvillkor på 0,15 vid dimensionerande flöde år 2040 motsvara en utgående fosformängd om 11 ton per år. Det är också i överensstämmelse med vad Käppalaverket har släppt ut under den senaste tioårsperioden (se tabell 1). Länsstyrelsen ser ingen motsättning i att haltvillkor och mängdvillkor baseras i olika utgående halter. Tvärtom medger, liksom Naturvårdsverket påpekar, ett sådant kombinationsvillkor förbundet möjlighet att välja att antingen klara villkoren

125 Sid 37 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen genom optimerad rening vid reningsverket eller genom ökade insatser för att motverka tillskottsvatten. Tabell 1. Årliga fosforutsläpp (ton) från Käppala reningsverk enligt miljörapporter Kväve Som framgår av miljöprövningsdelegationens motivering behöver kvävetillförseln till Askrikefjärden minska med 28 procent. Det skulle motsvara ett utsläpp om 360 ton från Käppalaverket jämfört med dagens nivå och vid dimensionerande flöde år 2040 en utgående halt om 4,9 mg/l. Miljöprövningsdelegationen har föreskrivit ett mängdvillkor om 400 ton, i enlighet med Naturvårdsverkets yrkande, att gälla tre år efter lagakraftvunnet beslut. Länsstyrelsen bedömer att villkoret är väl avvägt. Förbundet visar i sin överklagan att villkoret inte är möjligt att klara innan anläggningen är fullt utbyggd och uppskattar byggtiden till cirka fyra år. Att avvakta ett mängdvillkor i upp till sju år, som förbundet yrkar, riskerar att motverka icke-försämringskravet, varför länsstyrelsen föreslår att mängdvillkoret börjar gälla senast fem år efter lagakraftvunnet tillstånd. För att möjliggöra fortsatt intrimning, föreslår länsstyrelsen ett stegvist införande där begränsningsvärdet inledningsvis sätts till 500 ton efter fem år (vilket ungefär motsvarar utsläppen den senaste 10- årsperioden, se tabell 2) för att därefter skärpas ytterligare efter sju år. På motsvarande sätt som för fosfor, bedömer länsstyrelsen att kvävevillkoret skulle kunna utformas som ett rullande treårsmedelvärde med begränsningsvärdet 430 ton för totalkväve (baserat på 6 mg/l vid dimensionerande flöde 2040 och inklusive extrema år). Tabell 2. Årliga kväveutsläpp (ton) från Käppala reningsverk enligt miljörapporter

126 Sid 38 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen Betydelsen av tillskottsvatten och nyanslutningar Tillskottsvatten svarar idag för cirka 40 procent av inkommande flöde till Käppala reningsverk (se MKB s. 35). Förbundet saknar, till skillnad från Stockholm Vatten och Avfall AB, full rådighet över anslutet ledningsnät, men har ändå genom taxans utformning och genom stöd och rådgivning viss möjlighet att påverka anslutna kommuners incitament att arbeta mot inläckage. Då utsläppta mängder är direkt proportionella mot inkommande flöde är minskad andel tillskottsvatten av avgörande betydelse för belastningen på recipienten. Planerade nyanslutningar från Österåkers och Vaxholms kommuner kommer också att påverka utsläppta mängder. Länsstyrelsen, liksom mark- och miljödomstolen, har godkänt dessa anslutningar till förbundets anläggning (se Mark- och miljödomstolens dom den 8 maj 2014 i mål nr M ). I tabell 3 (s. 6) i länsstyrelsens beslut om godkännande finns en prognos över vilka halter som inte får överskridas i utsläppet från Käppalaverket för att inte öka nuvarande utsläppsmängd (baserat på en prognos för år 2030 med och utan en sådan anslutning). Länsstyrelsen drog då slutsatsen att betydligt lägre halter jämfört med dagens (år 2012) troligen kommer att krävas, och att en anslutning av Vaxholms stad respektive Österåkers kommun till Käppalaverket ökar behovet av att komma mycket långt ned i utsläppshalter. För fosfor från 0,19 mg/l till 0,17 mg/l och för kväve från 6,6 till 5,9 mg/l. Förlängd tidsfrist för utbyggnaden Länsstyrelsen delar miljöprövningsdelegationens bedömning att utsläppet till recipienten skulle öka på ett sätt som äventyrar miljökvalitetsnormen om verksamheten fortsätter att drivas med samma villkor som idag i ytterligare sju år från lagakraftvunnet beslut. Som framgår ovan accepterar länsstyrelsen förbundets uppgifter om utbyggnadstid och föreslår att den första villkorsskärpningen införs först fem år efter lagakraftvunnet beslut.

127 Sid 39 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen Förbundet har anfört att processen gör det svårt att samtidigt klara att hålla låga utgående halter för både fosfor och kväve. Länsstyrelsen bedömer att det är mer angeläget ur recipientsynpunkt att minska fosfortillförseln, varför länsstyrelsen yrkar att domstolen behåller miljöprövningsdelegationens föreskrivna värde om 0,2 mg/l för totalfosfor, men kan acceptera att haltbegränsningsvärdet för kväve fastställs till 6 mg/l först efter sju år. Årliga medelvärden av utgående BOD-halt, inklusive bräddningar, från Käppalaverket framgår av tabell 3. Länsstyrelsen bedömer att det mot bakgrund av dessa driftsresultat inte är orimligt att föreskriva ett skärpt begränsningsvärde för organiskt material mätt som BOD7 redan fem år efter lagakraftvunnet beslut, då åtminstone huvuddelen av ombyggnaden torde vara genomförd. Tabell 3. BOD 7 -halt (mg/l) i utgående vatten från Käppala reningsverk enligt miljörapporter Länsstyrelsen påminner om villkor 16 och delegation C i nu överklagat tillstånd, enligt vilka tillsynsmyndigheten tillfälligtvis får medge att utsläppsvillkor får överskridas vid anläggnings-, ombyggnads-, eller underhållsarbeten. Länsstyrelsen föreslår sammanfattningsvis att tabellen i villkor 6 i miljöprövningsdelegationens beslut ändras enligt följande (kalenderårsmedelvärden inklusive bräddningar): Till och med fem år från lagakraftvunnet beslut om tillstånd Efter fem år från lagakraftvunnet beslut om tillstånd Efter sju år från lagakraftvunnet beslut om tillstånd mg/l ton mg/l ton mg/l ton BOD P-tot 0,3-0,2 13 0,20 13 N-tot

128 Sid 40 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen Villkor 9 Kontroll av metanläckage Länsstyrelsen konstaterar att det överklagade villkoret har samma utformning som andra liknande anläggningar har (bl.a. Bromma och Henriksdals uppgraderingsanläggningar, SYVAB:s uppgraderingsanläggning) och därmed kan anses utgöra bästa möjliga teknik. Såvitt länsstyrelsen känner till finns inga särskilda förhållanden vid Käppalaverket som skulle motivera ett mildare villkor. Länsstyrelsen påminner även i detta fall om villkor 16 och delegation C i nu överklagat tillstånd, enligt vilka tillsynsmyndigheten tillfälligtvis får medge att utsläppsvillkor får överskridas vid anläggnings-, ombyggnads-, eller underhållsarbeten. Det finns nyare tillstånd (bl.a. Nacka tingsrätts dom den 16 januari 2017 i mål M avseende Scandinavian Biogas Södertörn Aktiebolag anläggning i Gladö industriområde i Huddinge kommun) som medger ett metanläckage, beräknat som löpande årsmedelvärde, om högst 1,0 procent av producerad metanmängd. Länsstyrelsen uppfattar dock att dessa villkor reglerar det samlade utsläppet från hela verksamheten, dvs. både rötningen och uppgraderingen. Länsstyrelsen kan tänka sig en villkorskonstruktion som huvudsakligen beaktar normaldrift i enlighet med förbundets förslag, men då med ett betydligt lägre begränsningsvärde. Länsstyrelsen saknar underlag för att kunna föreslå ett sådant värde, men bedömer att ett normalvärde för metanläckage från uppgraderingsanläggning med vocsidizer installerad är cirka 0,2 procent av inkommande metanmängd. Vidare saknas underlag för att kunna bedöma omfattningen av perioder med uppstart och nedstängning och därmed konsekvenserna av förbundets yrkande. Utredningsvillkor för mikroplaster Länsstyrelsen tillstyrker förbundets begäran om att upphäva prövotidsförfarandet för U1 om ökad reduktion av mikroplaster i utgående vatten och bedömer att

129 Sid 41 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen förbundets åtagande om att följa utvecklingen inom området är tillräckligt. Länsstyrelsen tillstyrker även att utredningsvillkor U2 upphävs, men konstaterar att det behövs ytterligare kunskap om mikroplaster i slam och då särskilt om och i så fall hur reningsprocess och slamhantering skulle kunna anpassas för att minska risken för att mikroplast i slam ger upphov till oönskade effekter om slammet används i anläggningsändamål eller återförs till åkermark. Länsstyrelsen ser dock inte att en sådan utredning måste göras inom ramen för nu aktuell prövning. Utredningsvillkor avseende ny utsläppspunkt Länsstyrelsen avstyrker kommunens yrkande, och hänvisar till miljöprövningsdelegationens bedömning (s. 28) att den nuvarande lokaliseringen av Käppalaverket är en lämplig plats för verksamheten ur kostnadssynpunkt och att en omlokalisering av anläggningen inte skulle komma att innebära någon påtaglig fördel ur miljösynpunkt. Miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken och kan godkännas (s. 27). Länsstyrelsen delar visserligen kommunens uppfattning att det är fortsatt intressant att närmare utreda en alternativ utsläppspunkt för reningsverken längre ut i skärgården, men bedömer att en sådan utredning inte behövs för att bedöma tillåtligheten för nu aktuellt utsläpp, varför det inte heller är nödvändigt att föreskriva villkor om ytterligare lokaliseringsutredning. Upplysningsvis har rådet för vatten- och avloppssamverkan i Stockholms län (VAS) tagit fram en rapport om effekterna i Stockholms innerskärgård av en fullständig avlastning från avloppsvattenutsläpp (bilaga 3). Rapporten utreder dock inte eventuella negativa effekter av utsläpp i en ny recipient, något som dock Käppala i kompletteringen inkommen den 15 februari 2016 översiktligt redogjort för.

130 Sid 42 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen UTREDNINGEN VID MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Remisser har skickats till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Myndigheterna har särskilt ombetts yttra sig över behovet av och lämpligheten i att föreskriva utredningsvillkor vad gäller frågan om mikroplaster för en enskild verksamhetsutövare i form av ett avloppsreningsverk såsom miljöprövningsdelegationen gjort (villkor U1 och U2 i miljöprövningsdelegationens beslut). Havs- och vattenmyndigheten har därtill ombetts yttra sig över vilken betydelse den fortsatta och utökade verksamheten har för möjligheterna att följa miljökvalitetsnormerna för Askrikefjärden och behovet av ytterligare utredning i frågan om miljökvalitetsnormerna. Havs- och vattenmyndigheten har avstått från att yttra sig i målet. Naturvårdsverket Naturvårdsverket anser att det varken finns behov av eller är lämpligt att ålägga en enskild verksamhetsutövare att utreda frågan om mikroplaster på det sätt som miljöprövningsdelegationen föreskrivit. Därutöver motsätter sig Naturvårdsverket Käppalaförbundets överklagande av utformningen av villkor 6 när det gäller frågan om begränsningsvärden för totalmängder av totalfosfor och totalkväve. Naturvårdsverket anser att villkoret om begränsningsvärden för totalmängder ska kvarstå. Utredningsvillkor om mikroplaster I Naturvårdsverkets rapport 6772, Mikroplaster Redovisning av regeringsuppdrag om källor till mikroplaster och förslag på åtgärder för minskade utsläpp i Sverige, juni 2017, s. 104, framgår att avloppsvatten, med sådan teknik som omfattas av Käppalaförbundets ansökan, renas till procent när det gäller mikroplaster större än 300 μm och procent gällande mikroplaster större än 20 μm. För ytterligare rening krävs annan teknik i form av ultrafiltrering. Mot bakgrund av den

131 Sid 43 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen förhållandevis höga reningsgraden med aktuell teknik och det faktum att Käppalaförbundet inte undersökt ultrafiltrering som en alternativ teknik, är det i det här fallet inte rimligt att föreskriva att förbundet ska utreda olika reningsmetoder i enlighet med utredningsvillkor U1. När det gäller utredningsvillor U2 instämmer Naturvårdsverket i förbundets synpunkt att kunskapsläget idag angående mikroplaster samt dess spridning och påverkan i miljön är begränsat. Ytterligare forskning och utredningar krävs för att nå en grundläggande kunskap om mikroplasters effekter på slamkvalitet och miljön. Det är därför varken rimligt eller lämpligt att ålägga en enskild verksamhetsutövare att utreda frågor om mikroplaster på det sätt som miljöprövningsdelegationen föreskrivit. Naturvårdsverket instämmer således i de invändningar som Käppalaförbundet framfört i denna fråga. Villkor om begränsningsvärden för totalmängder I yttrande till miljöprövningsdelegationen har Naturvårdsverket framfört att ett haltvillkor för utsläpp av totalfosfor respektive totalkväve bör kombineras med ett villkor om maximal utsläppt mängd per år. Avseende totalfosfor bedömer Naturvårdsverket att ett haltvillkor i kombination med ett mängdvillkor behövs för att säkerställa att någon statusförsämring hos recipienten inte kommer ske, eftersom ett mängdvillkor kan garantera att utsläppen inte tillåts öka jämfört med idag. Om det för verksamheten enbart föreskrivs haltvillkor riskerar utsläppen av totalfosfor att öka och en icke-försämring kan därmed inte säkerställas. Käppalaförbundet framhåller i sitt överklagande att föreskrivna haltvärden och årsmängder inte harmoniserar och konstaterar att med det till år 2040 prognostiserade flödet på 72 Mm 3 krävs det att reningen drivs till 0,18 respektive 5,5 mg/l för totalfosfor respektive totalkväve för att uppnå mängdkravet. Naturvårdsverket delar denna uppfattning men vill framföra att detta är själva syftet

132 Sid 44 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen med det kombinerade villkorets utformning. Givet det prognostiserade flödet och ett haltvillkor på 0,20 mg/l för totalfosfor kommer tillståndet medge utsläpp om ca 14 ton per år. Det skulle innebära en ökning om procent jämfört med ett utsläpp om ca 11 ton per år som i medeltal har uppmätts de senaste tio åren. Om utsläpp av totalfosfor regleras enbart utifrån ett haltvillkor på 0,20 mg/l, går det inte att säkerställa att denna ökning i förhållande till dagens utsläpp inte kommer att ske. Med hänsyn tagen till toppar i fosforbelastningen från verksamheten för enskilda år har Naturvårdsverket i yttrande till miljöprövningsdelegationen yrkat att maximal utsläppt mängd totalfosfor inte får överstiga 12 ton per kalenderår. Miljöprövningsdelegationen har i sin tur beslutat om 13 ton vilket Käppalaförbundet har överklagat. Naturvårdsverket bedömer att ett alternativt begränsningsvärde om 11 ton per år räknat som ett löpande medelvärde över tre år skulle ge motsvarande skydd för miljön. Ett löpande medelvärde ger bolaget möjlighet att överskrida mängdgränsen under ett enskilt kalenderår under förutsättning att medelvärdet över tre kalenderår inte överskrider mängdgränsen. Skälet till ett kombinationsvillkor för totalfosfor är således att säkerställa att utsläppen av totalfosfor inte riskerar att öka. Ett alternativ till kombinationsvillkor är enligt Naturvårdsverket ett striktare haltvillkor. Ett kombinationsvillkor ger dock största möjliga frihet och teknikneutralitet för Käppalaförbundet, dvs. att antingen uppnå villkoret genom åtgärder för att minska mängden tillskottsvatten och därmed det totala flödet in till reningsverket, eller genom att optimera reningen och driva reningsverket mot en lägre halt, eller en kombination av dessa i syfte att minska de utgående mängderna. Tillskottsvatten innehåller förhållandevis låga halter av närsalter och syreförbrukande ämnen. Sådant vatten har därför en utspädande effekt på avloppsvattnet som leds in till reningsverket och bidrar till ökade mängdutsläpp från reningsverket enligt formeln (mut=cut*vut). Givet en viss reningsnivå och koncentration (cut) av närsalter i det utgående renade avloppsvattnet, har flödets volym (vut) en direkt proportionell påverkan på de utsläppta mängderna (mut). Tillskottsvatten kan dessutom orsaka bräddningar samt medföra att reningsverkets reningseffekt sänks pga. lägre vattentemperatur och kortare uppehållstid.

133 Sid 45 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen Avloppsutsläppen från Stockholm utgör de dominerande punktutsläppen av näringsämnen till innerskärgården. Enligt redovisningen i VISS är punktkällan från Käppalaverket klassad som att den har en betydande påverkan på vattenkvalitet avseende övergödande ämnen. Enligt Käppalaförbundets egna uppgifter (bilaga C:1 till Käppalaförbundets ansökan, s. 9) står utsläppen i innerskärgården från avloppsreningsverken Käppala, Henriksdal och Bromma tillsammans för nära tio procent av belastningen av totalfosfor över året. Av den oorganiska fraktionen kan bidraget under delar av sommarhalvåret uppgå till närmare 30 procent (se s. 4 i Naturvårdsverkets överklagande den 25 januari 2018 av Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätts dom den 14 december 2017 i mål nr M , angående tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals reningsverk m.m. i Stockholm, Huddinge och Nacka kommuner). När det gäller totalkväve anser Naturvårdsverket att ett minskat kväveutsläpp från reningsverket är avgörande för att nå god status i recipienten. I Käppalaförbundets beskrivning av de biologiska förhållandena i recipienten (bilaga C:1 till förbundets ansökan, s. 10) framförs att verksamhetens utsläpp av såväl kväve som fosfor under olika delar av året fungerar tillväxtbefrämjande, eller begränsande, för biologiska kvalitetsfaktorer som ingår i ekologisk status i recipienten. De avloppsreningsverk, dvs. Käppala, Henriksdal och Bromma, som idag släpper ut sitt renade avloppsvatten till innerskärgården står för en betydande del, ca 20 procent, av den totala kvävebelastningen på innerskärgården. Av den oorganiska fraktionen av kväve bidrar reningsverken tillsammans med nästan 50 procent av belastningen till innerskärgården över året (bilaga C:1 till förbundets ansökan, s. 9) och under sommarmånaderna är reningsverkens bidrag ännu högre. Den samlade ekologiska statusen i Askrikefjärden (SE ) är enligt VISS måttlig. Miljökvalitetsnormen till 2027 är god ekologisk status. Minskningsbehovet för fosfor i Askrikefjärden anges till 22 procent och för kväve till 28 procent. Den måttliga statusen beror på flera kvalitetsfaktorer; bottenfauna, växtplankton, klorofyll a, siktdjup samt sommarvärden för totalfosfor och totalkväve. Sammanfattningsvis anser Naturvårdsverket att utformningen av de

134 Sid 46 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen begränsningsvärden, inklusive mängdvillkor, som framgår av villkor 6 så som miljöprövningsdelegationen föreskrivit är motiverade. Naturvårdsverket delar inte förbundets invändning att ett mängdvillkor inte är tillräckligt tydligt eller rimligt att uppfylla. Som redogjorts för tidigare är alternativet till ett kombinationsvillkor, i synnerhet för totalfosfor där utsläppen riskerar att öka, ett striktare haltvillkor. Naturvårdsverket anser vidare att Käppalaförbundet har möjlighet att påverka flödet av inkommande avloppsvatten till reningsverket. Käppalaförbundet är ett kommunalförbund där medlemskommunerna är ledningsnätsägare och medlemmar i förbundet. Förbundet bör därmed ha, eller kunna tillförskaffa sig, rådighet över de anslutna kommunernas åtaganden avseende tillförsel av tillskottsvatten till reningsverket. Såvitt Naturvårdsverket känner till bedriver förbundet och de anslutna kommunerna redan ett arbete för att minska mängderna tillskottsvatten till reningsverket. Naturvårdsverket vill till sist påpeka att Käppalaförbundet i sitt överklagande framför att mark- och miljödomstolen vid prövning av Henriksdals reningsverk inte föreskrivit mängdvillkor för utsläpp av totalfosfor eller totalkväve. Naturvårdsverket upplyser om att verket har överklagat mark- och miljödomstolens dom i den delen.

135 Sid 47 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen DOMSKÄL Miljökonsekvensbeskrivningens redovisning av alternativ - prövningsunderlaget Nämnden har anfört att underlaget är bristfälligt och yrkat att tillståndet ska kompletteras med ett villkor under prövotid på tre år avseende utredning av alternativ lokalisering av utsläppspunkten för renat avloppsvatten. Denna utredning ska syfta till att utsläppspunkten ska förflyttas utanför innerskärgården och slutligt villkor för utsläppspunktens lokalisering ska beslutas härefter. Käppalaförbundet och länsstyrelsen har avstyrkt ändring i enlighet med nämndens yrkande. Naturvårdsverket har inte yttrat sig i denna fråga. Rättsliga utgångspunkter En miljökonsekvensbeskrivning ska enligt 6 kap. 35 miljöbalken bl.a. innehålla uppgifter om alternativa lösningar för verksamheten eller åtgärden (t.ex. alternativ utformning eller lokalisering). En godtagbar miljökonsekvensbeskrivning är en s.k. processförutsättning, vilket innebär att en ansökan om tillstånd kan avvisas om bristerna i den miljökonsekvensbeskrivning som ingått i ansökan bedöms vara så väsentliga att ansökningen inte kan läggas till grund för prövningen (se t.ex. Högsta domstolens avgörande NJA 2008 s. 748). Brister i redovisning av t.ex. alternativ lokalisering eller alternativ utformning av en anläggning kan innebära sådant hinder (se NJA 2009 s. 321). För en verksamhet som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön (2 kap. 6 miljöbalken). Även om verksamheten bedrivits under lång tid på platsen ska bestämmelsen om bästa lokalisering tillämpas på verksamheten. I princip innebär bestämmelsen att det går att kräva en omlokalisering av befintlig verksamhet. Vid prövningen ska

136 Sid 48 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen skälighetsregeln i 2 kap. 7 miljöbalken tillämpas (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 26 mars 2013 i mål nr M ). Käppalaförbundets redovisning Käppalaförbundet har i miljökonsekvensbeskrivningen med kompletteringar redogjort för alternativ lokalisering av utsläppspunkten och har då anfört att befintlig utsläppspunkt i den centrala delen av Halvkakssundet sedan länge är etablerad och konsekvenserna i vattenmiljön väl kända. Förbundet har identifierat Trälhavet och området kring Landsort som möjliga alternativa utsläppspunkter. Avseende Trälhavet anges bl.a. att den minskning av halten totalkväve och totalfosfor som en avlastning av utsläppen från reningsverken på Stockholms innerskärgård beräknas medföra vid en utlokalisering av utsläppspunkten till Trälhavet skulle tillföra motsvarande belastning på Trälhavet. En sådan ökad närsaltsbelastning bedöms inte öka möjligheterna för Trälhavet att nå miljökvalitetsmålen. En lokalisering av utsläppspunkten vid Landsort bedöms medföra risk för betydligt större påverkan på miljökvalitetsnormen på ett sätt som strider mot icke-försämringskravet. Området är idag fritt från direkt påverkan av punktutsläpp, men visar trots detta på en ansträngd miljösituation med syrebrist i de djupare delarna och förekomst av svavelväte i perioder. Fördelen med en flytt av utsläppspunkten till utsjön i förhållande till nuvarande lokalisering är främst att innerskärgården är en viktig uppväxtmiljö för många fiskarter där utsläppet kan riskera att medföra en negativ påverkan, samt att innerskärgården avlastas en punktkälla. Samtidigt är skärgården vid den nuvarande utsläppspunkten redan kraftigt påverkad av övrig verksamhet, vilket medför att borttagandet av en punktkälla i förlängningen sannolikt inte medför en så avsevärd förbättring i recipienten, att detta överväger den risk för negativ påverkan som tillkomsten av en punktkälla riskerar att medföra i utsjön (se bilaga K:2 till förbundets yttrande Komplettering till miljöprövningsdelegationen den 15 februari 2016).

137 Sid 49 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen Käppalaförbundet har i sitt yttrande till mark- och miljödomstolen uppskattat kostnaden för att flytta utsläppspunkten till en plats utanför Trälhavet till drygt 14 miljarder kr. Domstolens bedömning av prövningsunderlaget avseende alternativ Mark- och miljödomstolen anser att miljökonsekvensbeskrivningen i fråga om utredningen av alternativ utsläppspunkt uppvisar brister. Det saknas bl.a. en närmare analys av vilka mängder av närsalter som omsätts i de aktuella områdena och huruvida tillskott av reningsverksvattnet skulle påverka miljöstatus. Detta gäller särskilt Landsortsområdet, från vilket omfattande miljödata finns sedan decennier. Vidare synes beräkningen av kostnaderna för en flytt vara relativt översiktlig och det framgår inte närmare vilket underlag som den baserats på. Domstolen bedömer dock att det utifrån det underlag som finns om Käppalaverkets bidrag av kväve, fosfor och BOD7 till recipienten, kostnadsuppskattningar m.m. går att dra tillräckligt säkra slutsatser när det gäller frågan om det är skäligt att kräva en flytt av utsläppspunkten. Domstolen finner att utredningen visar att de miljömässiga fördelarna med en flytt av endast Käppalaverkets utsläpp för närvarande inte väger upp de höga kostnaderna som är förknippade med att flytta utsläppspunkten. Detta innebär dock inte att en flytt av utsläppspunkten inte skulle ha en gynnsam inverkan vad avser fjärdens vattenkvalitet och bidra till uppfyllandet av miljökvalitetsnormen. Domstolen utesluter inte att frågan om reningsverkens utsläppspunkt åter kan behöva aktualiseras i samband med arbetet med framtagande av åtgärdsprogram. Sammantaget bedömer domstolen att miljökonsekvensbeskrivningen, med gjorda kompletteringar hos miljöprövningsdelegationen, får anses utgöra ett tillräckligt underlag för de prövningar som ska göras i målet. Kraven i 6 kap. miljöbalken får anses uppfyllda, varför det har varit riktigt av miljöprövningsdelegationen att godkänna miljökonsekvensbeskrivningen. Domstolen finner därmed inte skäl att inleda ett prövotidsförfarande beträffande frågan om alternativ utsläppspunkt, som

138 Sid 50 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen snarast är en tillåtlighetsfråga och därför lämpligen inte sätts på prövotid. Nämndens yrkande i denna del ska därför avslås. Utgångspunkter för bedömning av verksamhetens tillåtlighet Nämnden har i första hand yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva miljöprövningsdelegationens beslut på grund av att verksamheten äventyrar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna för Askrikefjärden om inte utsläppspunkten för renat avloppsvatten flyttas längre ut i Östersjön. Nämnden har även gjort gällande att utredningen är bristfällig i dessa avseenden. Mark- och miljödomstolen har ovan ansett att miljökonsekvensbeskrivningen är tillräcklig, och den kommer därmed ligga till grund för den fortsatta bedömningen. Några rättsliga förutsättningar för bedömning av tillåtligheten Tillämpliga bestämmelser framgår av miljöprövningsdelegationens beslut samt nedan. För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön (2 kap. 6 miljöbalken). Enligt 2 kap. 3 miljöbalken är den som bedriver en verksamhet skyldig att iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte ska vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. En rimlighetsavvägning ska göras enligt 2 kap. 7, där nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått ska vägas mot kostnaderna för dessa. Kraven gäller så långt åtgärderna inte är orimliga att uppfylla.

139 Sid 51 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen Det är verksamhetsutövaren som ska visa att kraven i de allmänna hänsynsreglerna uppfylls (2 kap. 1 miljöbalken). En central fråga, vid bedömningen av tillåtligheten i aktuellt fall, är vilka begränsningar avseende utsläpp av totalfosfor, totalkväve och BOD7 som är nödvändiga för att kraven i 2 kap. miljöbalken och miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas. Som domstolen redogör närmare för nedan finns det en skyldighet för svenska domstolar att så långt möjligt tolka den nationella rätten i enlighet med vad som följer av EU-rätten. I sammanhanget görs följande förtydligande. Verksamhetens påverkan på ytvattenförekomstens status ska enligt domstolen bedömas med utgångspunkt i de halter och mängder utsläpp som tillståndet medger inte, såsom förbundet gjort gällande, utifrån förväntade faktiska utsläpp. Utgångspunkter för tillämpningen av miljökvalitetsnormer vid tillståndsprocessen Sverige har en skyldighet att uppfylla kraven i EU:s ramdirektiv för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område), ramvattendirektivet. Direktivet är genomfört i Sverige bl.a. genom reglerna i 2 och 5 kapitlet miljöbalken, förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (vattenförvaltningsförordningen) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2013:19. För varje ytvattenförekomst sker en klassning av status och en miljökvalitetsnorm bestäms såsom ett kvalitetskrav enligt 4 kap. vattenförvaltningsförordningen. Miljökvalitetsnormen eller kvalitetskravet kan vara god eller hög ekologisk status eller potential. Ytvattenstatusen klassificeras genom bedömning av ett stort antal parametrar som grupperas i olika kvalitetsfaktorer, vilka i sin tur ingår i och ligger till grund för

140 Sid 52 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen bedömningen av antingen ekologisk status eller kemisk status. Den ekologiska statusen består av biologiska kvalitetsfaktorer, fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Vid klassificeringen av en vattenförekomsts ekologiska status har de olika kvalitetsfaktorerna olika tyngd och ska vägas samman enligt bestämmelser i 2 kap. HVMFS 2013:19. I art. 4.1 i ramvattendirektivet finns bl.a. ett krav på att vattenförekomsters status inte ska försämras (icke-försämringskravet) samt att god status ska uppnås. Som reglerna om miljökvalitetsnormer för ekologisk status är införda i svensk rätt (sådana normer som avses i 5 kap. 2 första stycket 4 miljöbalken) är utgångspunkten (enligt i målet gällande lagstiftning) att en rimlighetsbedömning enligt 2 kap. 7 första stycket ska göras av krav på skyddsåtgärder när en norm riskerar att inte uppnås (se prop. 2009/10:184 s. 42). Tillämpningen ska dock så långt möjligt uppfylla de krav som följer av ramvattendirektivet och den tolkning av detta som har kommit till uttryck i EU-domstolens praxis. Genom EU-domstolens förhandsavgörande den 1 juli 2015 i mål C- 461/13 (den s.k. Weserdomen) slås fast att medlemsstaterna är skyldiga att inte ge tillstånd till projekt som riskerar att orsaka en försämring av en ytvattenförekomsts status eller äventyrar uppnåendet av god status hos ytvattenförekomsten, såvida ett undantag inte görs. Det klargörs också att det är fråga om en försämring i direktivets mening så snart statusen hos minst en kvalitetsfaktor enligt bilaga V till direktivet försämras med en klass, oavsett om det innebär en försämring av vattenförekomstens sammanvägda status eller inte. Om den aktuella kvalitetsfaktorn redan befinner sig i den lägsta klassen ska varje försämring av denna kvalitetsfaktor anses innebära en försämring av statusen hos en ytvattenförekomst. I Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 12 juni 2018 i mål nr M fastslogs att varje försämring av en kvalitetsfaktor, oavsett vilken kvalitetsfaktor det är fråga om, med minst en klass är otillåten. Det är inte bara försämringar av för statusbedömningen bärande kvalitetsfaktorer som ska tillmätas betydelse. I rättsfallen MÖD 2017:21 och MÖD 2017:22 behandlades tillämpningen av

141 Sid 53 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen miljökvalitetsnormer när underlaget för prövningen är bristfälligt och osäkerhet råder ifråga om verksamhetens miljöpåverkan. I avgörandena framhölls betydelsen av försiktighetsprincipen på så sätt att tillstånd inte kunde ges när det rådde för stor osäkerhet om konsekvenserna av den sökta verksamheten. Mark- och miljööverdomstolen framhöll också att det är påverkan på hela den vattenförekomst som berörs av verksamheten som ska ligga till grund för bedömningen av om verksamheten riskerar att försämra dess status eller äventyra uppnåendet av god status vid den tidpunkt som anges (jfr även t.ex. rättsfallen MÖD 2017:63, MÖD 2016:42 samt Mark- och miljööverdomstolens dom den 8 oktober 2018 i mål nr M ). Aktuell ytvattenstatus och miljökvalitetsnormer för Askrikefjärden Av Vatteninformationssystem Sverige (VISS) framgår bl.a. följande. Askrikefjärdens ekologiska status är klassificerad som måttlig. Statusen är baserad på de biologiska kvalitetsfaktorerna Bottenfauna, Växtplankton samt allmänna förhållanden sommarvärden för näringsämnen och siktdjup. Bottenfauna och Växtplankton uppvisar måttlig status och är avgörande för statusbedömningen. Beträffande vad som behöver göras för att miljökvalitetsnormen ska kunna följas dvs. för att god ekologisk status ska uppnås (förbättringsbehovet), anges att fosfortillförseln behöver minska med 22 procent och kvävetillförseln med 28 procent. Vidare framgår det av VISS att det år 2010 beslutades att Askrikefjärden skulle uppnå god ekologisk status till år Nu gällande miljökvalitetsnorm, beslutad år 2017, är att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status till år Som förklaring till tidsundantaget anges bl.a. att god ekologisk status med avseende på näringsämnen (eller biologiska kvalitetsfaktorer som indikerar näringsämnespåverkan) inte kan uppnås till 2021 på grund av att över 60 procent av den totala tillförseln av näringsämnen kommer från utsjön. Åtgärderna för vattenförekomsten behöver emellertid genomföras till 2021 för att god ekologisk status ska kunna nås till 2027.

142 Sid 54 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen Enligt mark- och miljödomstolens tolkning av det som anges i VISS är det kvalitetsfaktorn Växtplankton som är avgörande för bedömningen av den ekologiska statusen med avseende på vattenkvaliteten. Utifrån vad som sägs i VISS, bl.a. om förbättringsbehovet, vad som i övrigt har framkommit i målet samt övriga kända fakta i frågan, synes det inte råda någon tvekan om att det finns ett starkt samband mellan den biologiska kvalitetsfaktorn Växtplankton och den fysikaliskkemiska kvalitetsfaktorn Näringsämnen, som klassats som måttlig utifrån parametrarna Totalmängd kväve sommar och Totalmängd fosfor sommar. För att förbättra den biologiska kvalitetsfaktorn Växtplankton till god status är det således av avgörande betydelse att tillförseln från såväl punktkällor som diffusa källor av kväve och fosfor begränsas. Käppalaverkets bidrag och betydelse för Askrikefjärdens ekologiska ytvattenstatus Miljöprövningsdelegationen, parterna och Naturvårdsverket har olika uppfattning i fråga om vilken betydelse utsläppen från den sökta verksamheten har för Askrikefjärdens ekologiska status. Eftersom det är klart att den ansökta verksamheten, trots utbyggnad, kan förväntas leda till betydande minskningar av kväveutsläppen har diskussionen kommit att fokuseras på fosforutsläppen. Bolaget har i den frågan anfört att det inte går att påvisa något samband mellan reningsverkens utsläpp av fosfor och förekomsten av växtplankton i innerfjärdarna. Även om andra faktorer är av betydelse, bedömer domstolen dock att begränsning av utsläppen av näringsämnena fosfor och kväve är den viktigaste faktorn för att åstadkomma en minskad växtplanktontillväxt. I målet synes det vidare råda olika uppfattningar om betydelsen av om och i vilken utsträckning fosforn föreligger i lättillgänglig oorganisk form eller inte. Det råder enligt domstolen ingen tvekan om att detta har betydelse för växtplanktontillväxten, men domstolen konstaterar att statusklassningen bygger på parametrarna Totalmängd kväve sommar och Totalmängd fosfor sommar, varför domstolen finner att det vid bedömningen av uppfyllandet av miljökvalitetsnormen är nödvändigt att förhålla sig till de sistnämnda parametrarna. Det noteras att det i

143 Sid 55 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen VISS inte finns uppsatt någon angiven parameter för oorganisk fosfor under sommarhalvåret. Vid bedömningen av Käppalaverkets påverkan på Askrikefjärdens ekologiska status anser domstolen mot denna bakgrund att det är framförallt parametern Totalmängd fosfor sommar som bör ligga till grund för prövningen. Av VISS framgår vidare att Käppalaverket utgör en punktkälla med betydande påverkan på vattenkvaliteten i fjärden. I kommentaren i denna del anges att reningsverk kan utgöra en betydande påverkan genom utsläpp av läkemedelsrester och att risk för sänkt status finns även pga. övergödning till följd av utsläpp av näringsämnen. Det kan även noteras att det i VISS upptas ett antal andra verksamheter som punktkällor och diffusa källor med betydande påverkan vad gäller utsläpp av totalkväve och totalfosfor (t.ex. IED-industri, urban markanvändning, jordbruk och enskilda avlopp). I miljökonsekvensbeskrivningen har Käppalaförbundet redovisat följande genomsnittliga utsläppsmängder från reningsverket under åren : Total mängd fosfor: ca 11 ton Total mängd kväve: ca 469 ton De redovisade medelvärdena får anses motsvara de utsläppsförhållanden som rådde 2010 när det först beslutades att miljökvalitetsnormen skulle vara god ekologisk status. Käppalaförbundet har vidare redogjort för reningsverkets påverkan på Askrikefjärden relativt andra utsläppskällor. Förutom avloppsreningsverken och Mälaren är atmosfäriskt nedfall, avrinning från mark, enskilda avlopp och fritidsbåtar samt mindre reningsverk exempel på andra källor som bidrar till näringsämnen i den inre skärgården. Förbundet har i miljökonsekvensbeskrivningen redovisat bidraget av näringsämnen från olika källor till innerskärgården (se tabellerna 1 och 2 nedan). Av redovisningen framgår att ca 7 procent av tillförseln av fosfor (26 ton/år) härrör från reningsverken (Henriksdal och Käppala). Käppalaverkets fosforutsläpp (11 ton/år) står alltså för mindre än hälften av reningsverkens fosforutsläpp och mindre än 3 procent av den totala fosfortillförseln till innerskärgården. De största fosforbidragen

144 Sid 56 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen kommer istället via inflöde utifrån (via den inåtgående strömmen) och utflödet från Mälaren (motsvarande sammanlagt ca 90 procent). Kväveutsläppen från reningsverken (Käppala och Henriksdal) uppgår enligt tabellerna till 1630 ton/år, motsvarande ca 20 procent av de totala kväveutsläppen till innerskärgården. Även ifråga om kväve står inflödet utifrån och utflödet från Mälaren för den största andelen kväveutsläpp, tillsammans ca 76 procent. Vid bedömningen av om verksamheten riskerar att orsaka en försämring av Askrikefjärdens status eller äventyra uppnåendet av god ekologisk status, konstaterar domstolen, med utgångspunkt i vad som framgår av miljökonsekvensbeskrivningen och VISS, att Käppalaverkets bidrag till tillförseln av fosfor och kväve till Askrikefjärden är relativt litet jämfört med de dominerande källorna (framförallt intransport utifrån och transport från Mälaren). Detta konstaterande ligger till grund för den fortsatta bedömningen. Hur påverkar det nya tillståndet möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsnormerna? Domstolen övergår nu till att bedöma påverkan på möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsnormerna till följd av de utsläppsnivåer som tillståndet medger,