Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
|
|
- Ann-Marie Pålsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Avser år 2015 Datum och ansvarig för innehållet Sonja Malm MAS Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad )
2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 5 Uppföljning genom egenkontroll 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 6 Samverkan för att förebygga vårdskador 7 Riskanalys 8 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 8 Klagomål och synpunkter 8 Sammanställning och analys 9 Lex Maria 9 Lex Sarah 9 Samverkan med patienter och närstående 9 Resultat 9 Övergripande mål och strategier för följande år 10 Vårdgivare ska varje år, senast den 1 mars, upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det bör framgå hur arbetet med att säkra och utveckla verksamhetens kvalitet har bedrivits föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för detta och vilka resultat som uppnåtts. Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår. Vårdgivaren ska beskriva vad verksamheten har gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården, och för att minska antalet tillbud och negativa händelser. Vårdgivaren ska också tala om hur och när man ska fullfölja de åtgärder som man inte kunnat göra omedelbart. Från i år används denna mall framtagen av Sveriges kommuner och landsting även inom Jokkmokks kommuns socialtjänst. 2
3 Sammanfattning Jokkmokks socialtjänst bedriver hälso- och sjukvård i vård- och omsorgsboende, inom enheten funktionsnedsättning samt för patienter inom hemsjukvården. Socialtjänstens mål är att ha en hög patientsäkerhet där alla brukare ska känna sig trygga och säkra med den hälso- och sjukvård kommunen bedriver. Patientsäkerhetsarbetet har bedrivits kontinuerligt under året. All personal ska känna till rutiner om avvikelsehantering och ska dokumentera avvikelser på särskilda blanketter. Information om socialtjänstens avvikelsesystem ska ske vid nyanställningar samt vid regelbundna uppföljningar varje år. För synpunkter och klagomål från brukare och/eller närstående finns en speciell blankett Säg vad du tycker. Uppföljning av verksamheterna sker genom granskning av revisorer samt egenkontroller. Läkemedelsgenomgångar sker regelbundet av patientansvarig läkare från Primärvården i Jokkmokk och patientansvarig sjuksköterska inom kommunen. Kvalitetsregistren Senior Alert och palliativa registret används för alla patienter och BPSD (svenskt register för Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) används för berörda patienter. Teammöten sker regelbundet med omvårdnadspersonal, patientansvarig sjuksköterska och vid behov är även rehabiliteringspersonal med. 3
4 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 En trygg och säker hälso- och sjukvård erhålls genom ett systematiskt kvalitetsarbete inom hälso och sjukvården. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Socialtjänsten har en ledningsgrupp där socialchef, verksamhetschefer och enhetschefer samt Medicinskt ansvarig sjuksköterska-mas ingår. Här beslutas om rutiner och om vilka riktlinjer som ska tas till socialnämnden för beslut och därmed tas även patientsäkerhetsfrågor upp och aktualiseras löpande. Socialnämndens ansvar Socialnämnden är vårdgivare av hälso-och sjukvård och har ett övergripande ansvar för att planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god hälso- och sjukvård upprättshålls. Verksamhetschef HSL ansvar l Jokkmokks kommun är socialchef även verksamhetschef för hälso- och sjukvård (HSL). Verksamhetschefen ska kommunicera och omsätta nämndens övergripande strategier och mål inom Socialtjänsten. Ansvaret avser att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvar l varje kommun finns en Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). l uppdraget ingår att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för det kvalitetssystem som finns i verksamheten. MAS är även Medicinskt ansvarig för rehabilitering-mar i Jokkmokks kommun lika som i övriga kommuner som inte har en annan utsedd MAR. MAS är ansvarig för att utreda och anmäla vårdskador Lex Maria, till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) när någon i samband med hälso- och sjukvård drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. I Jokkmokks kommun har MAS delegation på att utreda och anmäla missförhållanden eller risk för allvarliga missförhållanden enligt lex Sarah. l ansvarsområdet ingår också att se till att författningsbestämmelser och andra regler är kända och följs. Enhetschef/Verksamhetschef ansvar Enhetschef/Verksamhetschef ansvarar för att de rutiner och riktlinjer som verksamhetschef HSL och MAS har fastställt är väl kända i verksamheten samt att ny hälso- och sjukvårdspersonal får den introduktion som krävs för att utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter inom sin profession. 4
5 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar Hälso- och sjukvårdspersonalen dvs. sjuksköterskor, sjukgymnaster/fysioterapeuter och arbetsterapeuter ansvarar för att hälso- och sjukvårdsarbetet följer vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård och vården ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska visas omtanke och respekt. Även omvårdnadspersonal i äldreomsorgen, hemsjukvården och i enheten funktionsnedsättning som har delegering för en hälso- och sjukvårdsuppgift är hälso- och sjukvårdspersonal när de utför de delegerade uppgifterna. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Rutiner och riktlinjer för avvikelsehantering finns och är kända av alla. Användningen av befintliga kvalitetsregister, Senior Alert och Palliativregistret samt BPSD-registret (Beteende- och psykiska symtom vid demenssjukdom) ska också medverka till att patientsäkerhetsrisker identifieras. Avvikelser Definition av en avvikelse enligt hälso- och sjukvårdslagen är en icke förväntad händelse som har medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada för enskild patient Alla avikelser går till MAS som sammanställer dem för rapporter till Socialnämnden två gånger/år. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontroll är systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Att följa upp avvikelser och lex Sarah rapporter/anmälningar och lex Maria anmälningar är ett sätt att utvärdera verksamheten har totala antalet inkomna avvikelser minskat. Ökat har inkomna avvikelser som handlar om uteblivna planerade aktiviteter, försämrad tillsyn etc. som uppges bero på personalbrist. Avvikelser om läkemedel har ökat, till största delen uteblivna doser. PwC har på uppdrag av örtroendevalda revisorer i Jokkmokk genomfört granskningar av hemsjukvården och den palliativa vården under november Hemsjukvården bedömdes bedrivas på ett ändamålsenligt sätt men det fanns brister avseende den interna kontrollen. Socialnämnden har utifrån revisionen beslutat om att uppdra till socialchefen att arbeta vidare med de rekommendationer som påtalas i revisionsrapporten samt att till nämnden i oktober 2016 få en uppföljning i ärendet. - Den palliativa vården granskades vad gäller samverkan mellan kommun och landsting och det framkom att samarbetet kan förbättras. 5
6 PwC lyfte också fram att Handlingsprogrammet Vård i livets slutskede, inte är antaget av Socialnämnden, det saknas skriftliga rutiner kring den palliativa vården i kommunen, det brister ibland i ansvarsfördelning mellan kommun och landsting i praktiken samt informationsöverföringen kan förbättras. Socialnämnden har gett MAS i uppdrag att arbeta vidare med de rekommendationer som påtalats i revisionsrapporten och att uppföljning ska göras till nämnden i oktober Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Kvalitetsregistren Senior Alert och Palliativa registret är infört i alla verksamheter. Arbetet med BPSD påbörjades under året Senior Alert Är till för att identifiera, förebygga och åtgärda risk för fall, undernäring, trycksår samt upptäcka ohälsa i munhålan. Palliativa registret Registret är en registrering av hur personens sista levnadsvecka varit efter fastställda parametrar t.ex. brytpunktssamtal av ansvarig läkare vid beslut om palliativ vård, lindring av smärta, ångest och illamående. Även om efterlevnadssamtal erbjudits till närstående när en palliativ patient avlidit registreras. BPSD- Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens. Från år 2015 har socialtjänsten en distriktssköterska som utbildats och som fortgående utbildar administratörer inom alla arbetslag även inom hemsjukvården. Även chefer och annan berörd personal går utbildningen. Målsättningen har inte kunnat uppfyllas, ex. att det inom ett år skulle finnas minst två administratörer vid varje enhet inom vård- och omsorgsboende. Skattningar och uppföljningar har inte kunnat utföras som planerats, till stor del beroende på brist på vikarier. Ledningssystem Ett enklare ledningssystem för HSL håller på att tas fram, för att samla alla kvalitetsdokument lättillgängligt för alla på Insidan som är kommunens intranät. Hälso- och sjukvårdspersonal och alla andra intresserade ska enkelt hitta de dokument om riktlinjer och rutiner som finns. Basala hygienrutiner Hygienöverläkare och hygiensjuksköterska från Enheten för vårdhygien inom Norrbottens Läns Landsting har varit till Jokkmokk och haft utbildning i basala hygienrutiner. Arbetskläder ska köpas in, överdelar till att börja med. Det ska finnas så många plagg att det räcker till ombyte inför varje arbetspass samt vid behov. Arbetskläderna ska tvättas på arbetsplatsen. Utredning av logistik för tvätt, förvaring samt inköp pågår. 6
7 Nutrition Kostmöten hålls regelbundet med kostombud från alla enheter och Matpolens chefer deltar samt MAS som är sammankallande. I Jokkmokk har vi möte med alla kostombud i vård- och omsorgsboenden och ett för kostombud i ordinärt boende varje höst och på våren har vi ett gemensamt möte med alla kostombud. I Vuollerim brukar vi ha ett gemensamt med alla kostombud och även brukare har varit inbjudna. Tyvärr blev det inget under året I Porjus som lagar egen mat har inga kostmöten varit. Under en vecka i juni 2015 gjordes en mätning av måltidsordning och nattfasta i vård- och omsorgsboenden för äldre. 8 av 9 boenden hade skickat in resultatet. Man kan se att nattfastan i de allra flesta fall överstiger den rekommenderade minigränsen på 11 timmar, osäkert om information om mätningen nått nattpersonalen så mätningen kanske inte är fullständig.. Informationsöverföring All legitimerad personal har inloggning i vårdtjänster på Internet som Pascal, Meddix, kvalitetsregister som Senior Alert, Palliativa registret och BPSD samt Nationell Patient Översikt (NPÖ). Via Pascal kan sjuksköterskor förskriva och beställa läkemedel för patienter som får sina mediciner fördelade i påsar -Apodos. Meddix är ett system för informationsöverföring mellan kommun och landsting. Här sker ex. kallelse till och underlag inför Samordnad Vårdplanering (SIP). Via NPÖ kan behörig legitimerad personal med patientens samtycke ta del av journalinformation som registreras i alla landstings journaler. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Socialnämndens verksamhet för hälso- och sjukvården samverkar med Jokkmokks Hälsocentral. Samverkan har bland annat skett via projektet Trygg Hemma. Samverkansdokument har gemensamt tagits fram och ska börja gälla från år Rutin om gemensamma regelbundna samverkansmöten har skapats och planerats in. Kommunens och hälsocentralens hälso- och sjukvårdspersonal har haft gemensamma utbildningar i Meddix som är ett IT-system som kommuner och landsting använder för informationsöverföring vid samordnad individuell planering (SIP). Kommunens distriktsköterskor har träffat läkarna för att komma överrens om tider för dem att träffa läkarna för konsultationer som rör hemsjukvårdspatienter. På vård- och omsorgsboenden finns sedan tidigare inplanerade läkartider för ronder men det har saknats för hemsjukvårdspatienter. Socialnämndens verksamhet har även en överenskommelse med Landstingets beställarenhet i Norrbotten om uppsökande munhälsobedömning och nödvändig tandvård. 7
8 Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Arbetet med riskanalyser utifrån inkomna avvikelser och händelser som inträffat eller riskerar att inträffa är eftersatt. En ny rutin för avvikelser och hur riskoch händelseanalyser påbörjas från år Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Alla anställda informeras om sin skyldighet att skriva avvikelserapporter när något avvikande inträffar. Information ges vid nyanställning samt en gång/ år. Vi har olika blanketter för olika händelser: - En för avvikelser inom hälso- och sjukvården, kallad HSL. Här skrivs mest om fall/falltillbud och läkemedelsavvikelser. - En för övriga händelser som inträffar i egna verksamheten - En till annan vårdgivare - En till annan verksamhet. Alla avvikelser i den egna verksamheten skickas till ansvarig chef och därefter till MAS för sammanställning. Avvikelser till annan vårdgivare och till annan verksamhet ska passera MAS för underskrift innan de skickas och svar på dessa ska gå till MAS. Inkomna avvikelser från annan vårdgivare kommer till MAS som delger dem till berörd verksamhet och i samråd med verksamheten utreder och besvarar avvikelsen, målet är att besvara alla inkomna avvikelser inom tre månader. Antal inkomna avvikelserapporter har minskat från år 2014 då det inkom 613 stycken till år 2015 då det inkom 555 stycken. Avvikelser som handlar om läkemedel och fall har minskat och avvikelse som berör andra händelse som exempelvis uteblivna insatser har ökat. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Riktlinjer och rutin finns i verksamheten för att inkomna klagomål och synpunkter registreras, omhändertas, analyseras och återkopplas. Gemensam blankett för att lämna synpunkter finns för hela socialtjänsten. Alla inkomna synpunkter/klagomål kommer till MAS som diarieför dem, gör en bedömning om det handlar om något allvarligt som kan leda till en lex Sarah eller lex Maria anmälan. Synpunkterna/klagomålen lämnas vidare till ansvarig chef för utredning och det är chefen som ska lämna svar till den som lämnat synpunkter/klagomål om den som skickat in dem har uppgett namn och telefonnummer/adress och vill bli kontaktad. Kontakt ska tas av chef inom 5 dagar och återkoppling ska ges inom 10 dagar. Information och kännedom om denna blankett behöver förbättras, i år har det endast inkommit en Säg vad du tycker som blanketten 8
9 ter. Den var skriven av en anhörig till en boende i ett vård- och omsorgsboende och berörde behov av ett bord samt klagomål på maten och besvarande av larm. Synpunkterna är besvarade. Även i de nationella brukarundersökningarna kan man utläsa att många inte känner till var de ska vända sig med synpunkter och klagomål. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6, 7 kap.2 Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering har skett i november månad av Apoteket. Läkemedelshanteringens olika delar har diskuterats och läkemedelsförråden på Kaitumgården, Bjärkagården och Pionjären har inspekterats. En rapport för varje granskat ställe har inkommit så vi vet vad som kan förbättras. Det som redan åtgärdats är att personal som ej har delegering att ge läkemedel inte längre har tillgång till nycklar till de boendes läkemedelsskåp. Lex Maria Inga lex Maria utredningar under året. Lex Sarah En lex Sarah rapport som efter utredning ledde till en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg- IVO. Handlade om en påtaglig risk för missförhållande då kommunen fått ta emot många fler ensamkommande asylsökande barn än vi haft avtal med Migrationsverket om. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Från hösten 2015 har en enkät lämnats ut till brukare och deras anhöriga på korttidsplatserna som utvärdering av deras vistelse där. Fem ifyllda enkäter har inkommit. Överlag positiva svar, mer aktiviteter efterfrågades och en önskade mer självbestämmande. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Delegering För att säkerställ att alla anställda har nödvändiga kunskaper om läkemedel inför delegering har en ny rutin införts. Alla anställda ska en gång/år genomgå en webbutbildning och göra ett prov under uppsikt innan delegering. Lika som vid nyanställningar. För insulin finns specifik utbildning och prov, rekommendation från MAS är att man ska ha jobbat ett år innan man får delegering att ge insulin men det är upp till varje ansvarig sjuksköterska att bedöma kunskap och erfarenhet inför delegering. Nutrition Måltidsordning kommer att mätas på vård- och omsorgsboende en gång per år och resultatet delges alla kostombud och chef. Från april 2015 har kommunen tecknat ett nytt avtal för köp av dietistkompe- 9
10 tens i vård- och omsorgsboende, antaget av socialnämnden. Nutritionspolicyn är under revidering, utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om förebyggande och behandling av undernäring (SOFS 2014:9). I samband med detta ska även Riktlinjer och rutin för Livsmedelshygien och egenkontroll i vård- och omsorgsboende revideras. Avvikelsehantering Ny rutin har på prov börjat användas för att börja jobba med risk- och händelseanalyser. Vi har uppmärksammat att det finns brister i analyser och uppföljningar. Nya rutinen utgår från mall av SKL. Hantering av farligt avfall Rutin om hantering av farligt avfall har tagits fram, avtal har tecknats med landstinget om handhavande av kanyler i ordinärt boende och med en transportfirma om transport av farligt avfall från Jokkmokk till Gällivare sjukhus för omhändertagande. Handhavande och framförande av elrullstolar En riktlinje är framtagen att alla som använder elrullstolar ska ha genomgått en både teoretisk och praktisk utbildning. Utbildningen hålls av socialtjänstens arbetsterapeut. Värdighetsgaranti En värdighetsgaranti om identifikation av anställda inom socialtjänsten är antagen. En trygghet för brukarna att veta att den som besöker dem är anställd av socialtjänsten. Genomförandeplaner Ett projekt har bedrivits för att få igång arbetet med genomförandeplaner, en riktlinje och rutin har tagits fram. Alla enheter ska arbeta för att alla brukare ska ha en genomförandeplan utifrån beviljade insatser. Brukare och/eller deras närstående ska varit delaktiga i att skapa den, mål tas fram som är känt av brukaren och deras närstående samt personalen som ska utföra insatsen. Genomförandeplaner är ett arbetsredskap för att säkerställa att brukarnas individuella behov tillgodoses utifrån de insatser de beviljats, Kvalitetsgranskning av läkemedel Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering har skett i november månad av Apoteket. Läkemedelshanteringens olika delar har diskuterats och läkemedelsförråden på Kaitumgården, Bjärkagården och Pionjären har inspekterats. En rapport för varje granskat ställe har inkommit så vi vet vad som ska förbättras. Granskning kommer att ske varje år. Övergripande mål och strategier för följande år Mäta och följa upp resultat från Senior Alert, Palliativa registret och BPSD-registret. Följa och utvärderad resultat av Öppna jämförelser. Skapa riktlinjer för den Palliativa vården. Arbeta med basala hygienrutiner. 10
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för
Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48
Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
[Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
Hur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun
Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun År 2013 2013-02-13 Pernilla Hedin, medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Ann- Christin Nordström och Inger Berglund, verksamhetschefer
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet
Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet År 2016 2017-02-28 Elvira Avdic 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5
Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011
Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 2012-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Susanna Wahlman-Sjöbring, Verksamhetschef Inger Andersson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: Patientsäkerhetsberättelse År 2015 (2015-01-01 2015-10-31) Morkullevägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-19 Stella Georgas Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner
Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad
1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar
Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-31 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014. Datum och ansvarig. Britta Svensson 2015-02-28
TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 Datum och ansvarig Britta Svensson 2015-02-28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2016 Rådans äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-12 Maria Hanning Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier...
Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Sida 0 (8) 2018 Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Älvsjö servicehus År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-22 Ann Norén, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen Mallen är framtagen
PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011
PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 120401 Inger Andersson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Susanna Wahlman-Sjöbring Verksamhetschef stöd och omsorg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse 2011 Forshaga 2012-02-06 Anders Olsson Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015
Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015 2016-02-22 Morvarid Moaven Verksamhetschef för hälso- och sjukvården 1 Innehållsförteckning Sammanfattning.. 3 Övergripande mål och strategier..4
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-11 Helena Dahlstedt Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-26 Anna-Lisa Simonsson, Verksamhetschef Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning
Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad
Avdelningen egen regi äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Sida 1 (6) 2019-03-15 Handläggare: Maria Premfors 08 508 18 170 Till Farsta stadsdelsnämnd 2019-04-11 Patientsäkerhetsberättelser
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-20 Beata Torgersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 4 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Trekantens servicehus År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Päivi Palomäki, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen
Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är
Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF
Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg
Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-24 Carin Mork-Brandén Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål
1 Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål Antal fall med kroppsskada Uppföljningar årligen av har under 2011 minskat från 2,7 per 100 patienter till 2,3. Dock har antalet
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE STORFORS 2014 2014-01-30 Hans-Bertil Hermansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Trekantens servicehus År 2015 Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-01 Päivi Palomäki, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011
Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 2012-02-27 Tina Forsgren, Verksamhetschef Vård och Omsorg Elisabeth Sjöberg, Verksamhetschef Funktionshinder Mallen är framtagen
Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse
Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse Gäller from 2013-06-04 Ersätter 2012-04-20 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva-Karin Stenberg HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN/ SOCIALFÖRVALTNINGEN Bakgrund Vårdgivaren
LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR
LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE
Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget
RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit
Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning. Patientsäkerhetsberättelse. Tensta servicehus och Dagverksamhet Hedvig 2015
Patientsäkerhetsberättelse Tensta servicehus och Dagverksamhet Hedvig 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 3 Struktur
Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun
Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun 2013 2014-08-25 Marie Blad Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska/ Hälso- och sjukvårdsstrateg Socialförvaltningen Vallentuna kommun 1 Innehållsförteckning Inledning
2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.
2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. Datum och ansvarig för innehållet 160215 Åsa Sandblom Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9
SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2018-07-02 Reviderad senast 2020-07-02 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. Datum och ansvarig för innehållet 150219 Åsa Sandblom Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2016 Målet var att alla nyinflyttade ska ha en risk och preventionsbedömning inom 14 dagar samt uppdaterad minst
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-01 Peter Boänges Reviderad Kvalitetsavdelningen/LF 2014-09-29 Verksamhetens namn Lillälvsgården Verksamhetens
Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende
Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende År 2016 2017-03-01 Kerstin Ahlqvist Resultatenhetschef Ångarens vård och omsorgsboende 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd
RIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen
RIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) Beslutsdatum: 2018-10-01 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Socialt
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 1 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Axelsbergs vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01-12 Tuija Illman, verksamhetschef enligt
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende Patrik Mill Verksamhetschef Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2017 Verksamheten hade under 2017 uppsatta mål gällande riskbedömningar i Senior-Alert,
Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende
Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-24 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Soltorps Äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-11 Patrik Mill Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: ALN-2014-0150.37 Diarienummer: NHO-2014-0107.37 Patientsäkerhetsberättelse År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-03-28 Sektionen för medicinskt vård och rehabiliteringsansvar Mallen
Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst
Ledningssystem för kvalitet i Vindelns kommun 2017 Fastställd av socialnämnden 2017-12-13 Ledningssystem för kvalitet i Sida 2(12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Ledningssystem för kvalitet
Hemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-16 Inger Berglund, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012
1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se
Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd
Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Mats Olsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilaga 4 Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig
RIKTLINJE FÖR RAPPORTERING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen
RIKTLINJE FÖR RAPPORTERING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) Beslutsdatum: 2018-10-01 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Socialt
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Vård och omsorg Innehållsförteckning Organisatoriskt ansvar... 3 Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet... 4 Samverkan för att förebygga vårdskador... 5 Struktur för riskanalys...
Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )
1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel
Kommunal hälso- och sjukvård 2012-09-25 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk
Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE
Patientsäkerhetsberättelse 2016-02-29 Patientsäkerhetsberättelse för ÅNGARENS ÄLDREBOENDE Avseende verksamhetsåret 2015 Bakgrund Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL att gälla.
Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättels e 2017 VON/2018:36
TJÄNSTESKRIVELSE 2018-03-07 Harri Luukko Nämndsekreterare/utredare 08-555 010 62 harri.luukko@nykvarn.se Patientsäkerhetsberättels e 2017 VON/2018:36 Förvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Ronneby mars 2013 Karin Widecrantz Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014
Socialnämnden 2015-03-01 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Handläggare: Ann-Britt Christensen, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad: 2015-03-01 BAKGRUND Patientsäkerhetslagen(SFS
Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård i Sunne kommun
Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård i Sunne kommun År 2015 2016-07-11 Ulla Engström Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Sammanställt av Karin Stenmark, MAS Vännäs kommun Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3
Rutin för avvikelsehantering
1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 Sammanställt av Karin Stenmark, MAS Vännäs kommun Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende
2019-02-22 1 (5) Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende År 2018 Datum och ansvarig för innehållet 2019-02-22 Elisabet Stark Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 5 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Fruängsgårdens vård och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01-06 Petra Nilsson, verksamhetschef enligt
Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren
Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Patientsäkerhetsberättelse för:
Patientsäkerhetsberättelse för: 2014 Uppdaterad: 2015-02-24 Ansvarig: Josefine Boberg Verksamhetschef Betelhemmet Kvarnvägen 6 611 70 JÖNÅKER 0155 700 90 betelhemmet@telia.com www.betelhemmet.se Innehåll:
STORFORS KOMMUN. Bilaga 5 Kommunstyrelsen
STORFORS KOMMUN Bilaga 5 Kommunstyrelsen 2016-03-21 74 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheter som lyder under Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Patientsäkerhetsberättelse för Lysekils kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Lysekils kommun År 2013 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet 140212 Malin Petzäll Dnr: SON 2014-63-770 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och
Patientsäkerhetsberättelse för år Äldre- och handikappnämnden, Lidingö stad
Joséphine Orling Medicnskt ansvarig sjuksköterska ÄHN 2011:44 Patientsäkerhetsberättelse för år 2010 Äldre- och handikappnämnden, Lidingö stad 1 Innehåll Inledning Bakgrund Syfte Vårdgivare Vårdgivarens
Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende
Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende År 2017 2018-03-01 Kerstin Ahlqvist Resultatenhetschef Ångarens vård och omsorgsboende 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och