Munkedals kommun Planerad tillbyggnad av förskolan i Dingle, Munkedals kommun. Buller- och vibrationsutredning

Transkript

1 Handläggare Perry Ohlsson Tel +46 (0) Mobil +46 (0) Fax RAPPORT 1 (18) Datum Uppdragsnr Planerad utbyggnad av förskolan i Dingle Buller- och vibrationsutredning Perry Ohlsson Uppdragsansvarig Rapport nr Munkedals kommun Planerad tillbyggnad av förskolan i Dingle, Munkedals kommun. Buller- och vibrationsutredning ÅF-INFRASTRUCTURE AB / INGEMANSSON Granskad Perry Ohlsson Johan Hässel Kvalitetsrådgivare ÅF-Infrastructure AB / Ljud och Vibrationer Kvarnbergsgatan 2, Box 1551, Göteborg. Telefon Fax Org nr Säte i Stockholm. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001

2 RAPPORT 2 (18) Innehåll 1 BAKGRUND 3 2 INDATA 4 3 BULLER Riktvärde för trafikbuller vid skolor Beräkningsmodell Beräkningsresultat Slutsatser och kommentarer 9 4 VIBRATIONER Riktvärden för vibrationer Allmänt om vibrationer Riktvärden enligt Svensk Standard SS Utförda mätningar Mätpunkter Mätpersonal Mättid Mätmetod och analys Mätutrustning Mätresultat Slutsatser och kommentarer 17 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Tågtrafik med persontåg, dygnsekvivalent ljudnivå Tågtrafik med persontåg, maximal ljudnivå Tågtrafik med godståg, maximal ljudnivå

3 RAPPORT 3 (18) Sammanfattning Beräkningarna visar dygnsekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad till planerad utbyggnad av förskolan i Dingle uppgår till måttliga nivåer utgående från nuvarande trafik med persontåg på Bohusbanan. Ljudnivåer utomhus beräknas som högst till 36 db(a). Maximal ljudnivå utomhus beräknas till nivåer som högst 68 db(a) vid fasad mot Bohusbanan. Med normal ljudreduktion hos fasad på planerad tillbyggnad av förskolan bör ljudnivåerna inomhus kunna klara kraven enligt BBR. Med ökad trafikering av Bohusbanan med godståg beräknas ljudnivåerna utomhus att öka. Mätning av komfortvibrationer från Bohusbanan gjordes som en obevakad långtidsmätning under nästan 9 dygn. Mätdata registrerades kontinuerligt i tre mätpunkter där vibrationsgivare varit monterad på sockel till befintlig förskola, i markspett på plats för tillbyggnad av förskolan samt vid släntfot till banvallen. Uppmätt vibrationshastighet är betydligt lägre än riktvärdet. Det finns således ingen risk för störningar från järnvägen av vibrationer i mark eller i planerad byggnad. Ovanstående situation gäller för befintlig trafikering av Bohusbanan med persontåg av motorvagnstyp. Skulle trafikering ske med tyngre tågtyper tex godståg kan betydligt högre vibrationsnivåer förväntas. 1 Bakgrund ÅF-Ljud och vibrationer (fd Ingemansson) har av Munkedals kommun fått i uppdrag att beräkna trafikbuller och mäta vibrationer till planerad tillbyggnad av förskolan i Dingle, Munkedals kommun.

4 RAPPORT 4 (18) Figur 1. Översikt över förskolan i Dingle med planerad utbyggnad av förskolan inritat (byggnad med streckad linje). 2 Indata Följande underlag har legat till grund för denna utredning: Digital primärkarta Dingle_ill_buller_ dwg och Ding dwg. Samrådsyttrande från trafikverket Samråd Detaljplan för Dingle 4:33 och 1:84, Dingle förskola, Munkedals kommun Trafikverket, TRV 2011/68454, Trafikdata för tågtrafiken har hämtats från Trafikverkets samrådsyttrande ovan.

5 RAPPORT 5 (18) Trafikdata som använts som indata i beräkningsmodellen redovisas i tabell 1 nedan. Tabell 1. Trafikdata för tågtrafiken som använts som indata i beräkningarna. Tågtyp Antal passager per dygn Medellängd Maxlängd Hastighet Persontåg typ (X5 Regina) m 110 m 70 km/h Godståg m 450 m 70 km/h Scenario med godståg 1. För att kunna bedöma påverkan från godståg om banan i framtiden får ändrat nyttjande med godstågstrafik har denna situation studerats i utredningen. 3 Buller 3.1 Riktvärde för trafikbuller vid skolor Nedan anges Boverkets föreskrift om god ljudmiljö i lokaler motsvarande undervisningslokaler som förskola/skola med avseende på trafikbuller. Kravet ska ligga till grund för bedömningar vid bygglov och byggsamråd och skall därmed följas vid nybyggnationer av lokaler. De kan även ses som vägledande för befintlig bebyggelse. Allmänt råd Föreskriftens krav på byggnaden är uppfyllt om de byggnadsrelaterade kraven i ljudklass C enligt SS för bostäder eller enligt SS för respektive lokaltyp uppnås. Om bättre ljudförhållanden önskas kan ljudklass A eller B väljas. Regler när det gäller ljudförhållande vid funktionshinder finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser (BFS 2011:13), HIN. Kraven enligt BBR avser enbart ljudnivåer inomhus

6 RAPPORT 6 (18) Tabell 2. Utdrag av krav i ljudklassningsstandard för bla förskolor (SS 25268:2007) Utrymme Ljudnivå Högsta rekommenderade värde på grund av trafik Inomhus Ekvivalent/maximal Ljudklass C Utrymme för gemensamma samlingar (> 50 pers) och undervisningsrum Utrymme för vila, enskilt arbete, enskild undervisning, lek, samtal, idrott LpA,ekv / LpA,max LpA,ekv / LpA,max 30 db(a) / 45 db(a) 35 db(a) / 50 db(a) Amn. Ny ljudklassningsstandard har tagit bort kravsättning utomhus SS 25268:2007 fastställd Banverket Banverket (numera Trafikverket) har tillsammans med Naturvårdsverket utarbetat riktlinjer för buller: Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik riktlinjer och tillämpning (Dnr.S /SA60) (se vidare under Mer information). Tabell 3. Utdrag av Trafikverkets riktvärden för miljökvalitet för buller från järnvägstrafik. Lokaltyp Maximal ljudnivå db(a) Fast Anmärkning Undervisningslokaler inomhus 45 Avser nivå under lektionstid Kommentarer till riktvärdena Riktvärdena är utformade för att klara en god miljökvalitet och avspeglar därför inte vad som är tekniskt och ekonomiskt rimligt. Men oavsett planeringssituation ska riktvärdena för miljökvalitet eftersträvas, utifrån vad som är miljömässigt motiverat samt tekniskt och ekonomiskt rimligt. Riktvärdena gäller under förutsättning att vibrationerna i området understiger 0,5 mm/s (vägt RMS-värde). Det beror på att vi människor har svårt att särskilja vad som orsakar själva störningen. Om skyddsåtgärden ska bli effektiv bör man därför vara uppmärksam på att vibrationer inte påverkar störningsbilden. Vid kraftiga vibrationer, det vill säga vibrationer större än 1,0 mm/s (vägt RMS-värde), bör man i stället i första hand vidta vibrationsåtgärder. Sedan kan man bedöma behovet av bullerskyddsåtgärder.

7 RAPPORT 7 (18) Förslag till ljudnivåer utomhus Nedan redovisas riktvärde som kan vara lämpliga att använda vid bedömning av ljudnivåer från trafikbuller utomhus vid skolor. I Naturvårdsvekets rapport om förslag 1 till riktvärden ges följande förslag till vilka ljudnivåer som skall råda utomhus vid skolor. Järnvägstrafik Med långsiktiga riktvärdet 55 dba Leq 24 h avses ett bullervärde beräknat som ett typvärde för ett trafikårsmedeldygn och som enbart gäller för uteplats och som avser ett frifältsvärde där fasadreflektionen är inkluderad. Riktvärdet 60 dba Leq 24 h gäller för bostadsområdet i övrigt och avser frifältsvärde eller till frifältsvärde korrigerat värde. Riktvärdena gäller för bostäder för permanent boende, fritidshus samt vård- och undervisningslokaler I tidigare utgåva av ljudklassningsstandarden (SS för bla skolor redovisas följande krav på ljudnivåer utomhus. Tabell 4. Urval av råd i Boverkets byggregler, BFS 2006:12 / Ljudklassningsstandard. Utrymme Ljudnivå Högsta rekommenderade värde på grund av trafik Utomhus Utanför minst ett fönster i varje lärosal På minst halva gårdens yta Ekvivalent LpA,ekv 55 db(a) 55 db(a) / Beräkningsmodell Bullerberäkningar har utförts enligt den Nordiska beräkningsmodellen för spårtrafik i beräkningsprogrammet SoundPlan version 7.0. Osäkerheten kan delas upp i beräkningsmodellens osäkerhet samt osäkerhet i indata. Osäkerheten i beräknad ekvivalentnivå för tågtrafik kan bedömas med hjälp av uppgifter i rapport 4935 från Naturvårdsverket (5). Osäkerheten beror på avståndet och är mindre än 2 db nära spåret och 3 db på upp till m avstånd. För maximal ljudnivå är den uppskattade noggrannheten 3-4 db. 1 RIKTVÄRDEN FÖR TRAFIKBULLER VID NYANLÄGGNING ELLER VÄSENTLIG OMBYGGNAD AV INFRASTRUKTUR Förslag till utveckling av definitioner, Dnr Rv

8 RAPPORT 8 (18) 3.3 Beräkningsresultat Beräkningarna visar ljudutbredningen i färgfält på höjden två meters över mark. Fasadnivåer redovisas för markplan och avser frifältvärden dvs. ljudnivåer utan inverkan av ljudreflex i den egna fasaden men med inverkan av ljudreflektioner i närliggande byggnader. Beräkningar har gjorts för följande fall: Tågtrafik med scenario för enbart persontågstrafik Scenario med möjlig framtida godstågspassage Beräkningsresultatet redovisas grafiskt på bullerkartor i bilagorna. Dygnsekvivalent ljudnivå beräknas inte överskrida riktvärdet 55 db(a) utomhus vid fasad. Fasad mot järnvägen beräknas få nivåer upp till db(a) om trafik enbart sker med persontåg. Vid fasad hos planerad tillbyggnad av förskolan beräknas nivån som högst till 36 db(a) Maximal ljudnivå beräknas som mest till nivåer upp till 69 db(a) vid fasad med högsta nivåer vid fasad mot Bohusbanan. Vid fasad hos planerad tillbyggnad av förskolan beräknas nivån som högst till 68 db(a) Med eventuell godstågstrafik beräknas både ekvivalent och maximal ljudnivå att öka. En godstågspassage beräknas ge ekvivalent ljudnivå på ca 48 db(a) och maximala ljudnivåer i intervallet db(a) vid fasad. Fönster och fasader kan utformas på ett sådant sätt att alla riktvärden inomhus kan klaras. För godstågspassager kan förhöjd ljudreduktion på fönster, väggar, tak och friskluftsventiler behövas.

9 RAPPORT 9 (18) 3.4 Slutsatser och kommentarer Beräkningarna visar att ljudnivåerna utomhus vid fasad beräknas som högst till db(a) dygnsekvivalent ljudnivå. Maximala ljudnivåer beräknas som högst till 69 db(a) utomhus vid fasad. De föreslagna kraven utomhus vid skolan på 55 db(a) beräknas klaras med marginal. Om fasaderna på tillbyggnaden utförs med normal ljudisolering bör ljudnivåerna inomhus klara kraven. Skulle Bohusbanan trafikeras med godståg kan ljudnivåerna inomhus överskrida kraven enligt BBR. I det fallet kan fasad mot järnvägen behöva kompletteras med åtgärder på väggar, tak, fönster och friskluftsventiler så att kraven inomhus klaras.

10 RAPPORT 10 (18) 4 Vibrationer 4.1 Riktvärden för vibrationer Allmänt om vibrationer Markvibrationer kan ge påverkan både på människor och byggnader. Känslig utrustning kan också påverkas och i extrema fall finns det en risk att skador och andra konstruktioner kan uppstå. Människor kan uppleva vibrationer på olika sätt främst beroende på frekvensområde (relevant frekvensområde är 1-80 Hz) eller som ljud. Så kallat stomljud kan stråla ut från vibrerande byggnadsdelar. I denna utredning behandlas inte stomljud, vilket främst är aktuellt vid tunnlar i berg. Mycket höga nivåer av markvibrationer och ett stort antal händelser är ovanliga fall i samhället och kan, där det förekommer, ge en ökad risk för byggnadsskador. För att orsaka byggnadsskador krävs vibrationsnivåer som är i storleksordningen 10 till 100 gånger större än de värden som normalt ger komfortstörningar för människor.

11 RAPPORT 11 (18) Riktvärden enligt Svensk Standard SS Tabell 5. Riktvärden för komfort i byggnader enligt Svensk Standard SS Vibration och stöt Mätning och riktvärden för bedömning av komfort i byggnader. Riktvärden nedan avser vägd hastighet. Vägd hastighet Upplevelse Måttlig störning 0,4 1,0 mm/s Ger i vissa fall anledning till klagomål Sannolik störning > 1 mm/s Kännbara vibrationer och upplevs av många som störande. Enligt den bedömning som gjort i samband med framtagningen av angivna riktvärden i svensk standard, anses mycket få människor uppleva vibrationer under skiktet Måttlig störning som störande. Riktvärdena bör tillämpas vid nyetableringar och vid nybebyggelse. De kan tillämpas mindre strikt för kontor än för bostäder. Riktvärdena bör tillämpas mer strikt för bostäder nattetid. Riktvärdena kan vidare användas som målsättning för långsiktig förbättring av vibrations förhållanden i befintliga miljöer. 4.2 Utförda mätningar Mätpunkter Mätningar har gjorts i tre positioner i anslutning till befintlig förskola och vid järnvägen. En mätpunkt har varit placerad på betongväggen tillhörande grunden (sockeln) till förskolans norra del. En punkt har varit placerad i marken intill förskolan samt en punkt vid banvallens fot intill järnvägen.

12 RAPPORT 12 (18) Figur 2. Mätpunkter som har använts vid vibrationsmätningarna Mätpersonal Johan Hässel, ÅF Ljud och vibrationer, Göteborg Mättid Mätningen utfördes som en oövervakad långtidsmätning från 16 december 2011 kl. 12:00 till den 22 december kl. 10: Mätmetod och analys Mätningarna har utförts enligt Svensk Standard SS Vibration och stöt Mätning och riktvärden för bedömning av komfort i byggnader. I tre stycken mätpunkter (3st triaxiella givare) registrerades vibrationsnivån under hela mättiden. En av de triaxiella givarna monterades på grunden (skruvades) vid den norra ingången till förskolan. De övriga två triaxiella givarna monterades på markspett där en placerades nära norra entrén på förskolan och den andra vid släntfoten till banvallen.. Givaren placerad på grunden till skolbyggnaden användes för att ge en indikation om uppmätta vibrationer i golvet på den befintliga skolan. Givaren placerad vid banvallen användes för att verifiera passager från tågen. Registreringar gjordes på två sätt; med maxvärde under intervaller och med triggande givare. Maxvärden i intervaller om 10 sekunder registrerades. När vibrationshastigheten i respektive mätpunkt översteg en inställd triggnivå

13 RAPPORT 13 (18) registrerades också värdet på den andra givaren. Vid sådana eventuella tillfällen spelades kurvförlopp och frekvensspektrum in. Med longitudinell riktning nedan avses svängningsriktning horisontellt parallellt med järnvägen och med transversell riktning menas svängningsriktning horisontellt vinkelrätt mot järnvägen. För givaren placerad på sockeln var svängningsriktningarna enligt ovan omvända Mätutrustning Tabell 6. Använd mätutrustning Benämning Analysator Geofon Fabrikat Infra Master (intern bet. AL201) Infra Master (intern bet. AL193) Infra V12 Triaxial Geophone (intern bet. VP305) Infra V12 Triaxial Geophone (intern bet. VP306) Infra V12 Triaxial Geophone (intern bet. VP307) Instrumenten är kalibrerade med spårbarhet till nationella och internationella referenser enligt vår kvalitetsstandard som uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC Datum för senaste kalibrering finns angiven i vår kalibreringslogg. 4.3 Mätresultat I figurer nedan redovisas uppmätt vibrationshastighet (r.m.s Slow) för vertikal och horisontell riktning. Den horisontella riktningen gav upphov till den högsta vibrationshastigheten.

14 RAPPORT 14 (18) Mätpunkt på sockel till befintlig förskola Figur 2a. Vertikal svängningshastighet för intervallregistrerande givare placerad på sockel till befintlig förskola tiden 16 dec kl till 22 dec kl I diagrammet redovisas högsta uppmätta maximala vertikala svängningshastighet.

15 RAPPORT 15 (18) Figur 2b. Horisontell (vinkelrätt järnvägen) svängningshastighet för intervallregistrerande givare placerad på sockel till befintlig förskola tiden 16 dec kl till 22 dec kl I diagrammet redovisas högsta maximala horisontella svängningshastighet.

16 RAPPORT 16 (18) Mätpunkt i marken vid befintlig förskola Figur 3a. Vertikal svängningshastighet för intervallregistrerande givare placerad på markspett placerad intill befintlig förskola tiden 16 dec kl till 22 dec kl I diagrammet redovisas högsta maximala vertikala svängningshastighet. Kommentar till figur 3a: Den högsta händelsen kommer inte från tågtrafiken. Förmodligen har lekande barn kommit åt givaren.

17 RAPPORT 17 (18) Figur 3b. Horisontell (vinkelrätt järnvägen) svängningshastighet för intervallregistrerande givare placerad på markspett placerad intill befintlig förskola tiden 16 dec kl till 22 dec kl I diagrammet redovisas högsta maximala horisontella svängningshastighet under respektive intervall. Kommentar till figur 3b: Den högsta händelsen kommer inte från tågtrafiken. Förmodligen har lekande barn kommit åt givaren. 4.4 Slutsatser och kommentarer Den högsta vibrationshastigheten uppmättes i transversell riktning. För att kunna jämföra mätvärden från mätpunkt i sockel på förskolan med mätpunkt i marken används förstärkningsfaktorer vid övergång från mark till hus.

18 RAPPORT 18 (18) För övergång från mark till hus med platta på mark kan som en tumregel följande värde användas. Övergång från mark till hus med: linjärt Förstärkningsfaktor -platta på mark 0,5-4,5 db För den planerade utbyggnaden av förskolan kan man anta att den byggs med platta på mark. Det innebär att de uppmätta markvibrationsnivåerna skall multipliceras med 0,5 för att få ett värde jämförbart med de uppmätta värdena i sockel på befintlig förskola. Det är detta värde som skall jämföras med riktvärdena. Mätresultat redovisas i tabell 7. Tabell 7. Sammanställning av mätresultat. Vibrationshastighet enligt SS (mm/s) Högsta uppmätta vibrationshastighet hela mättiden Nästa högsta uppmätta vibrationshastighet under hela mättiden Tredje högsta uppmätta vibrationshastighet under hela mättiden Sockel Marken Kommentar 0,05 0,13 (0,32x0,5) Händelse kl.10:30 0,02 0,12 (0,31x0,5) Händelse kl. 10:15 0,03 0,10 (0,26x0,5) Händelse kl. 13:20 Man brukar normalt inte redovisa uppmätt värde med två decimaler. Riktvärdet är angivet med en decimals noggrannhet. Mätningarna visar att den befintliga förskolan eller marken intill inte är exponerad för höga vibrationer från tågtrafiken. Den nya byggnadens grundläggning behöver därför inte anpassas med avseende på vibrationer.

19 Teckenförklaring Vägyta Byggnad 33,06 1:21 Höjdlinje Beräkningspunkter Fasadpunkt (frifältvärde) 31,19 ga: 1 DINGLE 1:84. 32, , ,06 34, Bohusbanan Dygnsekvivalent ljudnivå L eq(24) db(a) 70 < 65 < <= < <= < <= < <= < <= 50 <= Färgfält redovisar ljudnivå inklusive ljudreflex i fasad ,50 33, ,03 4: , JÃ rnvã gsgatan 34,56 Kund Munkedals kommun 34,28 ÅF Infrastruktur AB / Ljud och Vibrationer Kvarnbergsgatan 2, Box 1551, Göteborg Tel , Fax :37 Utbyggnad av Dingle förskola i Dingle Tågbullerberäkning Persontåg på Bohusbanan 38 Skala (A3) 1: m. 4:1 32,46 Tågtrafik Dygnsekvivalent ljudnivå L eq24 db(a) 2m över mark Fasadnivå (frifältvärde) Projektnr Skala (A3) 1:500 Status Slutarapport Uppdragsansvarig Perry Ohlsson Ort och datum Göteborg Bilaga 1 Handläggare Granskad Johan Hässel

20 Teckenförklaring Vägyta Byggnad 33,06 1:21 Höjdlinje Beräkningspunkter Fasadpunkt ((frifältvärde) 31,19 ga: 1 DINGLE 1:84. 32, , ,06 34, Bohusbanan Maximal ljudnivå L Fmax db(a) 85 < 80 < <= < <= < <= < <= < <= 65 <= Färgfält redovisar ljudnivå inklusive ljudreflex i fasad ,50 33, ,03 4: , JÃ rnvã gsgatan 34,56 Kund Munkedals kommun 34,28 ÅF Infrastruktur AB / Ljud och Vibrationer Kvarnbergsgatan 2, Box 1551, Göteborg Tel , Fax :37 Utbyggnad av Dingle förskola i Dingle Tågbullerberäkning Persontåg på Bohusbanan 38 Skala (A3)1: m. 4:1 32,46 Tågtrafik Maximal ljudnivå L Fmax db(a) 2m över mark (färgfält) Fasadnivå visar frifältvärde Projektnr Skala (A3) 1:500 Status Slutrapport Uppdragsansvarig Perry Ohlsson Ort och datum Göteborg Bilaga 2 Handläggare Granskad Johan Hässel

21 Teckenförklaring Vägyta Byggnad 33,06 1:21 Höjdlinje Beräkningspunkter Fasadpunkt (frifältvärde) 31,19 ga: 1 DINGLE 1:84. 32, , ,06 34, Bohusbanan Maximal ljudnivå L Fmax db(a) 85 < 80 < <= < <= < <= < <= < <= 65 <= Färgfält redovisar ljudnivå inklusive ljudreflex i fasad ,50 33, ,03 4: , JÃ rnvã gsgatan 34,56 Kund Munkedals kommun 34,28 ÅF Infrastruktur AB / Ljud och Vibrationer Kvarnbergsgatan 2, Box 1551, Göteborg Tel , Fax :37 Utbyggnad av Dingle förskola i Dingle Tågbullerberäkning Godståg på Bohusbanan 38 Skala (A3)1: m. 4:1 32,46 Tågtrafik Maximal ljudnivå L Fmax db(a) 2m över mark (färgfält) Fasadnivå (frifältvärde) Projektnr Skala (A3) 1:500 Status Slutrapport Uppdragsansvarig Perry Ohlsson Ort och datum Göteborg Bilaga 3 Handläggare Granskad Johan Hässel