Skolpsykologer och skolkuratorer på nätet

Transkript

1 INFORMATION 1(10) Skolpsykologer och skolkuratorer på nätet Sektorn har fått i uppdrag att utreda frågan om elevers möjlighet till samtalsstöd genom att elevhälsan etablerar nya tjänster som skolkurator och skolpsykolog på nätet. Detta mot bakgrund av elevers pyskiska ohälsa och bl.a. för att hantera konsekvenser av kränkningar över sociala medier. Enligt förslaget som ligger till grund för uppdraget föreslås att elevhälsan ska organisera en webbtjänst alternativt köpa in motsvarande. Genom denna tjänst ska elev kunna chatta och boka tid över nätet inom 24 timmar till en skolkurator och inom en vecka till en skolpsykolog. Uppdraget i sin helhet: Om målet om att vi Ale ska ska tillhöra Sveriges bästa skolkommuner ska nås behöver vi förutom duktiga och drivna pedagoger öka elevernas förutsättningar att ta till sig kunskap. I skolan ska man må bra och känna sig trygg. Om grundbehoven inte tillgodoses inverkar det negativt på skolresultaten. Tyvärr är det även i Ale alltför många unga som drabbas av psykisk ohälsa. Väntetiderna för att få träffa en skolpsykolog är tyvärr allt för långa. Det är oroväckande då den enskilda individen under lång tid får vänta på hjälp vilket riskerar att försämra individens mående och studieresultaten avsevärt under väntetiden. Trakasserier och mobbning idag sker inte bara i skolkorridoren utan finns även på nätet och i sociala medier. Många av våra elever stänger aldrig av den virtuella världen utan tar med sig sina mobbare hem över helgen och går och lägger sig med hot och trakasserier i form aven plingande telefon under kudden. En lösning på problemet med långa väntetider och nya forum för mobbning är att etablera skolkurator och skolpsykolog på nätet och till det införa en tidsgaranti. Jag är övertygad om att fler kommer våga söka hjälp om man kan chatta anonymt om sina problem, det ska även vara möjligt att boka tid för personligt möte via nätet. Som elev borde det vara möjligt att via nätet få träffa en skolkurator inom 24 timmar och en skolpsykolog inom en vecka. Rent praktiskt tänker jag mig att tjänsten kan tillhandahållas av befintliga skolpsykologer och kuratorer alternativt att tjänsten läggs på en extern aktör med erfarenhet av tillvägagångssättet. Med en extern aktör skulle det möjligen vara enklare att tillhandahålla tjänsten då det ofta är svårt att rekrytera personal med den här typen av specialistkompetens inom storstadsregionerna. En extern aktör skulle kunna befinna sig någon annanstans geografiskt. Vilken lösning som passar bäst i Ale behöver förstås utredas. Erik Liljeberg (M) Moderaterna i Ale

2 INFORMATION 2(10) Elevhälsans uppdrag och Elevhälsans organisation i Ale Elevhälsa i skolagen. 2 kap. skollagen (2010:800) För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Hälsofrämjande arbete Hälsofrämjande arbete (eller åtgärder) innebär att stärka eller att bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Hälsofrämjande arbete fokuserar på en självskattad bedömning av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Avsikten är att stärka människors möjlighet till delaktighet och tilltro till sin egen förmåga. Hälsofrämjande arbete kan vara individinriktat, gruppinriktat (gentemot grupper i befolkningen) eller strukturinriktat (gentemot samhällsstrukturer). Hälsofrämjande arbete kännetecknas av ett salutogent perspektiv vilket syftar till att förbättra individens egenupplevda hälsa, med hjälp av kunskap om de processer som leder till hälsa. Förebyggande arbete Förebyggande arbete (eller åtgärder) innebär att förhindra uppkomsten av eller påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem, det vill säga åtgärder för att minska risken för ohälsa. Målet med förebyggande åtgärder är att minska riskfaktorers inflytande och samtidigt stärka skyddsfaktorer för att därigenom minska symtombelastning och risk för ohälsa. Åtgärdande arbete Åtgärdande arbete innebär att hantera problem och situationer som har uppstått i en organisation, grupp eller hos en individ. I relation till elevhälsan är åtgärdande arbete till exempel arbetet med särskilt stöd och åtgärdsprogram.

3 INFORMATION 3(10) Riktlinjer för skolpsykologens uppdrag i Ale kommun. Elevhälsans psykologiska insats utförs av legitimerad skolpsykolog. Som skolpsykolog i Ale kommun samverkar man med skolornas olika professioner och man träffar skolans elever, vårdnadshavare och personal vid behov. En skolpsykolog i Ale kommun tillför psykologisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. Skolpsykologen ska i skolan bidra med kunskap om psykiska besvär, kring skydds- och riskfaktorer för elevers hälsa, lärande och utveckling samt ta till vara kunskap om elevernas psykiska hälsa i elevhälsans övriga arbete. På rektors uppdrag ska skolpsykolog genomföra psykologiska utredningar vid frågeställning om särskola och bedömningar av elever, grupper och organisation för att bidra med psykologisk kunskap om elevers förutsättningar för lärande och behov av stöd. I Ale kommun bedrivs det skolpsykologiska arbetet utifrån följande 5 grundprinciper: 1) Elevhälsoteam (EHT) Skolpsykologen ska närvara på eht- möten varannan vecka på samtliga skolenheter. 2) Delta i det systematiska kvalitetsarbetet på skolorna Skolpsykologerna ska delta i analysen av skolans utvecklingsområden, vara med i planering och genomförande av främjande och förebyggande insatser. Exempel på detta är fortbildningssatsningar för personal på skolenheterna. 3) Handledning och konsultation Skolpsykologerna kan ge handledning och konsultation till skolans personal, enskilt eller i grupp. Handledningen och konsultationens syfte är att höja kunskapen och utveckla det professionella förhållningssättet hos personalen, för att hitta arbetssätt som främjar elevens inlärningssituation. 4) Psykologutredning vid särskolefrågeställning Inför ansökan till särskola ska skolpsykologen göra psykologutredning frågeställning om intellektuell funktionsnedsättning. Rektor beslutar om psykologutredning och kontaktar skolpsykolog alternativt enhetschef elevhälsan. 5) Elevkonferens Skolpsykologen kan deltaga vid elevkonferens efter beslut i eht. Det ska vara tydlig uttalat i vilket syfte skolpsykologen närvarar.

4 INFORMATION 4(10) Elevhälsans psykosociala insats Skolkurator ska - tillföra psykosocial kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete - genomföra samtal, såsom stöd- och motivations- och krissamtal liksom utredande och rådgivande samtal med enskilda elever och deras familjer relaterade till skolsituationen - på rektors uppdrag kartlägga den sociala och psykosociala situationen för enskilda elever. Detta bland annat som underlag för beslut om särskilt stöd och vid upprättande av åtgärdsprogram samt utreda och bedöma inför elevernas mottagande i grund- och gymnasiesärskola - ge handledning och konsultation till skolans personal - bidra med kunskaper om risk- och skyddsfaktorer för elevers hälsa, sociala situation, lärande och utveckling - bidra med kunskaper om samhällets stödsystem - delta i arbetet med skolans struktur och organisation när det gäller värdegrund och likabehandling - ta tillvara kunskap om elevernas generella psykosociala hälsa och sociala situation i elevhälsans övriga arbete. Nuläge och lokala förutsättningar Varje skolenhet har en elevhälsa som arbetar för att stödja eleverna att nå skolans mål. Inom elevhälsan finns flera olika professioner och de som har mest tillgänglighet är skolkurator, specialpedagog och skolsköterska. Det finns bemanning av elevhälsa varje dag på samtliga skolenheter i Ale. Det finns därmed möjlighet för eleverna att dagligen uppsöka elevhälsan för att få råd och stöttning och vägledning vidare. På skolenheterna finns också skriftlig information vart eleverna kan vända sig, om de vill söka stöd från andra än skolans elevhälsa. Elevhälsan ska arbeta främst förebyggande och främjande. Elevhälsan har inte ett behandlade uppdrag utan vid behov av pågående samtalskontakt hänvisas eleven till första linjens vård. På högstadieskolorna bedrivs förebyggande och främjande arbete kring den psykiska hälsan genom till exempel gruppverksamhet DISA. DISA-metoden är en skolbaserad metod som förebygger stress och nedstämdhet främst bland högstadieelever. Undervisningen hjälper deltagarna att bli mer medvetna om hur tankar och beteenden påverkar hur de mår. Både hur glada tankar och aktiviteter lyfter oss, och hur negativa tankar och aktiviteter kan sänka oss.

5 INFORMATION 5(10) Gruppverksamhet för att främja psykisk och fysisk hälsa på lågstadiet är Hälsoblomman. Målsättning med hälsoblomman är att eleverna får goda livsvanor så tidigt som möjligt i livet. Det handlar t.ex om bra mat, tillräcklig sömn, regelbunden fysisk aktivitet och gemenskap. Man tar också upp hur viktigt det är att lära sig att använda telefon/dator/ipad på ett vettigt sätt, så att inte tekniken blir ett hinder för fysisk aktivitet och god sömn. Västra Götalandsregionen aktörer i för unga i Ale I Ale erbjuder Närhälsans ungdomsmottagning tider hos kurator, via tidsbokning online. Det finns möjlighet att boka antingen ett fysisk besök eller ha ett videosamtal. De har ingen kö utan tid kan erbjudas samma eller nästkommande dag och det är kostnadsfritt. Familjehuset Klippan är en av sex vårdcentraler som deltar i ett pilotprojekt för att särskilt ta hand om barn och unga i åldrarna 6-18 år med psykisk ohälsa. Resursförstärkningen består av psykologer, socionomer, arbetsterapeut, sjukgymnast samt vid behov extra resurser på vårdcentralen. Huvudinriktningen kommer att vara korta behandlingsinterventioner, enskilt eller i grupp. Syftet är att stärka upp länets vård till barn och unga med mildare till måttlig psykisk ohälsa samt genom konsultation och handledning vara ett stöd för andra vårdcentraler i närområdet. För mer information om uppdraget, klicka på länken: Ungas Psykiska Hälsa Västra Götalandsregionen Primärvården har ett grundläggande uppdrag för lindrig psykisk ohälsa även för barn och unga, vid behov av specialistnivå remitteras till BUP. Övriga hjälporganisationer och stödlinjer I Sverige finns ett stort antal nätbaserade stödorganisationer där man snabbt kan få kontakt som anonym i frågor som på olika sätt rör utsatthet och psykisk ohälsa. Ett urval listas nedan möjligheter En organisation som stöttar dig som är ung, oavsett om du är kille, tjej, transperson eller inte vill definiera dig alls. I chatten kan du prata om vad du vill möjligheter har även ett särskilt stöd online för dig som har erfarenheter av att ha sex mot ersättning. De som jobbar där är unga vuxna som har tystnadslöfte. AA - Anonyma Alkoholister, Unga i AA Du kan ringa Anonyma Alkoholister, AA, om du har alkoholproblem eller är orolig för någon i din närhet. AA har verksamhet särskilt riktad till unga. Telefon: Alkohollinjen Du kan ringa till Alkohollinjen om du funderar över dina egna eller någon annans alkoholvanor. Du kan få stöd för att ändra ditt drickande, eller få råd om hur du ska göra om någon du känner har problem med alkohol. Telefon:

6 INFORMATION 6(10) Bup.se Till Bup.se kan du skriva anonymt och fråga om olika svårigheter och problem. De som svarar på frågorna är kuratorer och psykologer som jobbar på bup, barn- och ungdomspsykiatrin. Du kan också läsa andras frågor och svar. Bup Elefanten Du kan kontakta Bup Elefanten om du har blivit utsatt för sexuella övergrepp eller misshandel. Du kan också få hjälp om du själv har begått sexuella övergrepp mot någon. Telefon: Dina rättigheter.se På sidan Dina rättigheter finns stödchatten "Kärleken är fri", för dig utsätts för hedersrelaterat våld eller förtryck. Till exempel om du inte får bestämma över ditt liv och din framtid, inte får älska vem du vill för din familj eller om du är rädd att tvingas gifta dig. Du kan även mejla.mejl: Frisk och fri - Riksföreningen mot ätstörningar Frisk och fri - Riksföreningen mot ätstörningar har en närståendelinje dit du som är närstående till någon som har en ätstörning kan ringa. Du får prata med någon som har egen erfarenhet av att vara närstående till någon med en ätstörning. Samtalet är gratis och du får vara anonym. Telefon: Frågachans.nu Här kan du bland annat ställa frågor om kropp, pubertet och sexualitet. Du kan också läsa frågor som andra har skrivit och vilka svar de har fått. Fråga UMO Här kan du ställa frågor anonymt om hälsa, sex och relationer. Du får svar av någon som jobbar på en ungdomsmottagning eller inom elevhälsan. Föreningen Storasyster Föreningen Storasyster ger råd och stöd till dig som utsatts för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp. De ger även stöd om du är anhörig till någon som blivit utsatt. Med Föreningen Storasyster kan du kan mejla och chatta. Du kan även få en chattsyster eller chattbror. Mejl: jour@foreningenstorasyster.se GAPF - Riksorganisationen glöm aldrig Pela och Fadime Riksorganisationen GAPF Glöm aldrig Pela och Fadime är en förening som arbetar mot hedersvåld. Du kan vända dig dit om du själv är utsatt eller om du är orolig för någon annan. De som jobbar där kan ge stöd och hjälp. Du får vara anonym och den du är i kontakt med har tystnadsplikt. Du kan ringa eller mejla. Telefon (kontor): Telefon (mobil): Mejl: stodjour@gapf.se

7 INFORMATION 7(10) Hjälplinjen Till Hjälplinjen kan du ringa anonymt och få stöd om du mår dåligt eller är i en jobbig situation. Du kan också ringa om du är orolig för någon annan. De som svarar är utbildade att ge psykologisk hjälp. Telefon: Institutet för juridik och internet Här kan du få information om du har blivit utsatt för hot eller kränkningar på nätet. Du kan också ställa en fråga. Jourhavande kompis Jourhavande kompis är Röda korsets chattjour för dig som är under 25 år. Där du kan chatta anonymt om precis vad som helst. Killfrågor.se På Killfrågor.se kan du som känner dig som kille chatta anonymt när du behöver någon som lyssnar, stöttar och peppar. Du kan prata om vad du vill. De som svarar är vuxna volontärer. Kuling.nu Kuling.nu finns för dig som har en psykiskt sjuk förälder. Här finns en chatt där du får prata med en vuxen som jobbar med att prata med unga som har det som du. Det finns också ett forum där du kan skriva om egna upplevelser eller läsa om andras. Kvinnofridslinjen Kvinnofridslinjen är en stödtelefon för dig som har utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp. Du kan även kontakta dem om du känner någon som har utsatts. Du får vara anonym och den som svarar har tystnadsplikt. Det kostar ingenting att ringa till Kvinnofridslinjen och samtalet syns inte på telefonräkningen. Telefon: Kyrkans Jourtjänst om livet känns svårt Här kan du få prata med någon som lyssnar på dig när livet är tufft. Du kan ringa jourtelefonen eller skriva till SOS-brevlådan. Telefon: SOS-brevlådan: sos.svenskakyrkan.se/ Linnamottagningen Linnamottagningen ger råd, stöd och skydd till tjejer och killar som blir begränsade, kontrollerade eller utsatta för våld av familj eller släkt. Du kan ringa anonymt till deras jourtelefon och det kostar inget. Telefon: Maskrosbarn Maskrosbarn finns för dig som är ung och som har en förälder som missbrukar eller är psykiskt sjuk. Du kan få chatta med någon som vet hur det är att vara i samma situation. Du kan också få en stödperson på Skype som du har flera samtal med. Alla på Maskrosbarn har själva vuxit upp med en förälder som dricker för mycket, tar droger eller mår psykiskt dåligt. På Maskrosbarn finns också ett särskilt barnombud som kan hjälpa dig som har kontakt med socialtjänsten. mail@maskrosbarn.org

8 INFORMATION 8(10) NA - Anonyma Narkomaner Du kan kontakta Anonyma Narkomaner i Sverige, NA, om du har problem med droger eller är orolig för någon i din närhet som har det. De har en telefonjour och tar även emot frågor via mejl och på sajten. Telefon: info@nasverige.org Novahuset Novahuset kan du kontakta om du eller någon du känner har blivit utsatt för sexuella övergrepp eller varit med om sex som inte känts bra, online eller offline. Du kan få stöd på telefon, chatt eller mejl. Novahuset kan även hjälpa till med medföljning i samband med till exempel polisanmälan, rättegång, besök hos socialen eller läkare. RFSL:s brottsofferjour för hbtq-personer Du kan kontakta RFSL:s brottsofferjour och få stöd om du har blivit utsatt för kränkningar, våld, hot, trakasserier eller hatbrott. Jouren är till för hbtq-personer men även anhöriga och vänner till våldsutsatta hbtq-personer är välkomna att höra av sig. Samtalen är gratis och du kan vara anonym. Telefon: Mejl: boj@rfsl.se RFSU RFSU är en organisation som informerar om sex och relationer. På RFSU-chatten kan du ställa en privat fråga och få svar från deras chattare. Du kan också läsa andra frågor och svar i Frågelådan. RFSU Frågelådan RFSU-chatten SHEDO Föreningen SHEDO jobbar mot ätstörningar och självskadebeteende. De har en jourmejl dit du kan skriva om du behöver prata med någon eller om du har funderingar kring psykisk ohälsa. Det kan gälla dig själv eller någon annan. De som svarar på mejlen har egna erfarenheter av ätstörningar och självskadebeteende, men mår bra i dag. SHEDO driver också självskadechatten som är öppen några dagar i veckan. Mejl: jour@shedo.se Chatt: shedo.se/chatt Självmordslinjen Mind Självmordslinjen drivs av föreningen Mind som arbetar för psykisk hälsa och stödjer människor i kris. Du som har tankar på att ta ditt liv eller som har någon närstående som gör det kan ringa, chatta anonymt eller ställa frågor via mejl. Telefon: Snorkel Snorkel är en sajt med information om nedstämdhet, oro, ångest och stress. Här finns tips på hur du kan må bättre om du mår dåligt. Du kan också ställa en fråga och få ett personligt svar, eller läsa andras frågor och svar. Du får vara anonym.

9 INFORMATION 9(10) Somaya kvinno- och tjejjour Somaya ger hjälp och stöd till dig som är tjej och är utsatt för hedersrelaterat våld eller förtryck. Du kan ringa eller mejla och få hjälp på över 30 språk, bland annat arabiska, tigrinia,persiska, somaliska, spanska och engelska. Det är gratis att ringa och du får vara anonym. Telefon: Mejl: SPES Ungdom - Riksförbundet för Suicidprevention och efterlevandes Stöd SPES Ungdom är till för dig som är ung och närstående till någon som tagit sitt liv. Via SPES kan du få stöd och hjälp. De anordnar till exempel träffar och har även en telefonjour som du kan ringa till. Alla som du har kontakt med har själva förlorat någon genom självmord. Telefon: Tilia - stöd för unga som mår dåligt Här kan du få stöd om du mår psykiskt dåligt. Du kan chatta eller mejla. Tiliachatten Mejl: stod@foreningentilia.se Tjejjouren.se Alla som definierar sig som tjejer kan höra av sig till en tjejjour och prata om olika saker. Det kan till exempel handla om hur du mår, om sex eller om något jobbigt du har varit med om. På Tjejouren.se kan du ställa frågor, läsa andras frågor och svar och hitta kontaktuppgifter som telefonnummer, mejladress och chatt till en tjejjour där du bor. Tjejzonen På Tjejzonen kan du som är år och identifierar dig som tjej få stöd av en så kallad Storasyster. Du kan både chatta vid enstaka tillfällen och få en storasyster som du pratar med återkommande online eller live. Du kan prata om vad du vill och du får vara anonym. För dig som har funderingar kring mat, vikt, kropp, kontroll eller ätstörningar finns en särskild chatt som kallas ätstörningszonen. Trygga Barnen Du kan ringa Trygga Barnen om någon i din familj eller närhet har problem med alkohol, droger eller mår psykiskt dåligt. Du kan också chatta på Kik. De som svarar vet hur det är att växa upp med föräldrar som har alkohol- eller drogproblem eller som mår dåligt av någon annan anledning. De har tystnadsplikt och du kan vara anonym. Telefon: Under Kevlaret - stödchatt för killar Här kan du få stöd om du behöver någon att prata med.

10 INFORMATION 10(10) Konklusion Ovan har uppdraget enligt skollagen för elevhälsan samt den lokala organisationen redovisats och en inventering av de olika verksamheter och forum för unga och psykisk ohälsa som finns lokalt och tillgängliga över nätet har sammanställts. Det är angeläget att det är lätt för unga att söka kontakt för stöd i samband med oro, stress och olika grader av psykisk ohälsa. Att det är möjligt att vara anonym, att kunna ha kontakt på olika sätt beroende på vad man själv vill men också att kunna träffa någon med kort varsel om det är behovet. I redovisningen ovan framgår det att dessa möjligheter finns idag. Om en ung befinner sig i en situation såsom den beskrivs i utredningsuppdraget till sektorn så är bedömningen att det finns stöd tillgängligt idag. Om detta är stöd är känt för alla unga är dock en annan fråga och detta är något som bör säkerställas. Den fortsatt stora utmaningen för kommunal verksamhet för barn och unga men också för föreningsliv, föräldrar och andra aktörer är att främja psykisk hälsa och förebyggade kränkningar. Det görs mycket på olika sätt men det är fortfarande så att många unga befinner sig i situationer av utsatthet som leder till psykisk ohälsa vilket innebär en stor utmaning. Mathias Lind Verksamhetschef Linda Hoffberg Enhetschef