S:t Erik Försäkrings AB

Transkript

1 Granskningspromemoria 2016 S:t Erik Försäkrings AB Granskningspromemoria från Stadsrevisionen Nr 16, 2017 Dnr /

2 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder och bolagsstyrelser. Stadsrevisionen i Stockholm granskar nämnders och styrelsers ansvarstagande för att genomföra verksamheten enligt fullmäktiges uppdrag. Stadsrevisionen omfattar både de förtroendevalda revisorerna och revisionskontoret. I årsrapporter för nämnder och granskningspromemorior för styrelser sammanfattar Stadsrevisionen det gångna årets synpunkter på verksamheten. Fördjupade granskningar som sker under året kan också publiceras som projektrapporter. Publikationerna finns på Stadsrevisionens hemsida. De kan också beställas från revisionskontoret. Granskningspromemoria 2016 S:t Erik Försäkrings AB Dnr /2017 Hemsida:

3 Innehåll Redogörelse för granskningens planering och genomförande 1 Redogörelse för granskningsresultatet 1 Fördjupad granskning 1 Skadeförebyggande arbete 1 Grundläggande granskning 5 Bolagets arbete med internkontroll 5 Bolagets ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat 5 Uppföljning av ägardirektiv och uppdrag 7

4

5 1 (8) Redogörelse för granskningens planering och genomförande Årets granskningsinsats har planerats tillsammans med samtliga lekmannarevisorer vid ett planeringsmöte den 12 april Vid planeringsmöte den 17 maj 2016 avseende bolaget informerade lekmannarevisorn om det granskningsuppdrag han givit revisionskontoret. Den auktoriserade revisorn presenterade sitt Planerings-PM. Resultatet av granskningen av intern kontroll och delårsbokslutet per rapporterades vid ett gemensamt avstämningsmöte den 30 september 2016, där bolagets ledning deltog. Under granskningsåret har revisionskontoret sammanträffat med bolagets ledning i samband med information och avstämning av genomförda granskningar. Slutrevisionsmöte med bolagsledningen äger rum den 3 februari Årets granskning har enligt fastställd granskningsplanering omfattat bl a följande: Skadeförebyggande arbete Denna granskningspromemoria har faktakontrollerats av bolaget. Ansvarig för granskningen av bolagets verksamhet från revisionskontoret har varit Stefan Rydberg. Redogörelse för granskningsresultatet Fördjupad granskning Skadeförebyggande arbete Bolagets har ett uppdrag från stadsledningskontoret att arbeta med det skadeförebyggande arbetet som bygger på Trygghets- och säkerhetsprogram för Stockholms stad Bolaget ska, i samarbete med SLK stödja Stockholms stads förvaltningar och bolag i arbetet med att identifiera risker, förebygga och begränsa skador samt minimera konsekvenser.

6 2 (8) Syftet med granskningen är att bedöma om staden har en tillräcklig styrning och samordning av arbetet med trygghets- och säkerhetsfrågor när det gäller det skadeförebyggande arbetet. Inriktning sker främst på S:t Erik Försäkrings roll i detta arbete. Iakttagelser Bolaget har under året tagit fram en sammanfattande rapport över Stockholms stads risker med fokus på skydd mot olyckor. Syftet med denna rapport är att ge en sammanställning och analys över stadens risker, kopplat till skadeförebyggande arbete med fokus på skydd mot olyckor. Målet är att rapporten ska kunna användas för stadens riskhanteringsarbete samt för S:t Erik Försäkrings egen verksamhet. Rapporten baseras på underlag från stadens incidentrapporteringssystem RISK, skadestatistik från S:t Erik Försäkring och utförda uppföljningar enligt Stockholms Stad Säkerhets BLUE, S:t Erik BLUE och stadens bolag och förvaltningars egen uppföljning av sitt systematiska brandskyddsarbete. S:t Erik Försäkring har skapat ett forum för de centrala brandskyddssamordnarna. En arbetsgrupp har även skapats som arbetar med att ta fram förslag på hur IA, stadens nya incidentrapporteringssystem, ska kunna användas även för det systematiska brandskyddsarbetet för de som inte har något verktyg tillgängligt idag. Totalt har ca incidenter rapporterats inom staden under Rapporteringen har ökat sedan tidigare år och fortsätter att öka i ungefär samma takt. Av det totala antalet incidenter är det ca som bedömts som relevanta utifrån ett skydd mot olyckor perspektiv. Mer än hälften av incidenterna är kopplade till påverkan på människa. De utgörs av olycksfall och tillbud (arbestmiljöincidenter är inte inkluderat). Ett fåtal avser miljöincidenter och resterande är påverkan på egendom, där flest incidenter utgörs av skadad egendom, följt av brand och vatten. Det är endast en mindre andel av incidenterna som genererar skadekostnader. Under 2015 har skadekostnaderna uppgått till ca 40 miljoner kr. En stor minskning jämför med 2014 då skadekostnaderna uppgick till ca 90 miljoner kr. Skadekostnaderna är främst brand och vattenskador. Skadekostnader har även samlats in från stadens bolag och förvaltningar då det gäller kostnader som inte täcks av försäkring. Av 47 tillfrågade lämnade 33 stycken information om sina skadekostnader, vilket är något lägre än 2014 då 39 lämnade uppgifter. Totalt har skador för ca 170 miljoner

7 3 (8) rapporterats för 2015 som inte täcks av försäkring. Främst är det vattenskador (ca 90 miljoner) följt av brandskador (ca 30 miljoner). Merparten av brandskadorna, som resulterar i stora skadekostnader, är anlagda. Vattenskador beror främst på rörläckage/avloppsstopp, skyfall, frysning eller okänd/annat. Verksamheter och fastighetsägares riskhanteringsarbete har följts upp med hjälp av riskvärderingsverktyget Stockholms Stad Säkerhets BLUE och S:t Erik BLUE. Stockholms stad Säkerhet BLUE Stockholms stad Säkerhet BLUE är ett verktyg som tagits fram av S:t Erik Försäkring tillsammans med stadsledningskontoret, en projektgrupp bestående av representanter från staden och S:t Erik Försäkrings konsulter Willis. Verktyget innehåller värderingskriterier för olika områden som behandlas i Trygghets- och säkerhetsprogrammet. En bedömning görs utifrån en fyra-gradig skala, rött, gult, grönt och blått. Blått innebär att ett utmärkt arbete utförs i förhållande till de uppställda kriterierna medan grönt är bra, gult bristfälligt och rött underkänt. Av rapporten framgår att överlag så uppfyller många förvaltningar och bolag de krav som ställts upp i Stockholms stads Trygghets- och säkerhetsprogram. En stor del av säkerhetsarbete som bedrivs överskrider även kraven och uppfyller en utmärkt nivå utifrån de undersökta kriterierna. De områden som flest bedriver ett bra eller utmärkt arbete inom är säkerhetsorganisation, krisberedskap, brottsförebyggande och systematiskt olycksförebyggande arbete. I samtliga fall är det över 90 % av förvaltningarna och bolagen som bedriver ett bra eller utmärkt arbete. Störst förbättringspotential finns inom informationssäkerhetsområdet, följt av brandskyddsorganisation och uppföljning samt incidentrapportering. S:t Erik BLUE S:t Erik BLUE används för att följa upp stadens verksamhet på objektsnivå, t ex en enskild skola, förskola eller vårdboende och liknande. Verktyget innehåller samma typ av värderingskriterier och följer upp Stockholms stads riktlinjer för brandskydd samt frågor som är relevanta utifrån försäkringssynpunkt. Stockholms stads Säkerhets BLUE uppföljningarna har utförts av S:t Erik Försäkrings konsulter Willis Towers Watson. Konsulterna har även utfört uppföljningar utifrån S:t Erik BLUE på ett 50-tal fastigheter. Dessa objekt är utvalda utifrån höga byggnadsvärden. En uppföljning har även utförts av verksamheter där endast delen kopplat till stadens riktlinje för brandskydd i S:t Erik BLUE har följts upp under 2015.

8 4 (8) Fokus har varit förskolor, men även andra verksamheter har följts upp så som t ex LSS (lagen om stöd och service) boende. För fastighetsägare finns det förbättringspotential framförallt rörande dokumentation, egenkontroll och utredning, inventering och analys av brandrisker samt brandskyddsorganisation. Då en liknande jämförelse görs för stadens verksamhetsutövare som bedriver verksamhet i fastigheterna framgår att dessa överlag är något sämre än fastighetsägarna då det gäller det systematiska brandskyddsarbetet. Förbättringspotential är även där bland annat dokumentation, egenkontroll och utredning samt kunskap, verksamhetsspecifika krav och ambitionsnivå, inventering och analys av brandrisker. S:t Erik Försäkring har även utfört andra uppföljningar under 2015 där fokus legat på verksamhetsutövare inom förskola och till viss del vårdboende och liknande. Resultatet redovisas i Figur 23. I jämförelse med uppföljningarna som utförts av försäkringsobjekt med höga försäkringsvärden är resultatet mer skiftande och det finns många områden med förbättringspotential, t ex verksamhetsbeskrivning, verksamhetsspecifika krav och ambitionsnivå, inventering och analys av risker, utrymnings-organisation och brandskyddsorganisation, Det område där flest uppfyller de undersökta kriterierna är incidentrapportering. Tre av kriterierna har heller inte varit applicerbara för många av verksamheterna; tillsyn av brandförsvaret, hantering av brandfarliga gaser och vätskor samt utredning vid inträffade bränder. Framtida åtgärder Utifrån resultatet i rapporten kommer S:t Erik Försäkring att fortsätta att följa upp frågor kopplat till skydd mot olyckor utifrån inrapporterat och insamlat underlag. Följande aktiviteter planeras under 2017: Starta pilot för att använda IT-stöd för SBA. Uppdatera och förbättra Stockholms stads handbok för SBA Se över möjligheterna för att använda IT-systemet för systematiskt olycksförebyggande arbete, inklusive att göra en riskbedömning utifrån stadens fastställda kriteriemodell avseende påverkan på människa, miljö och egendom. Se över incidentrapporteringen kopplat till miljö för att undersöka förutsättningarna för att lyfta denna aspekt.

9 5 (8) Revisionskontorets sammanfattande bedömning Revisionskontorets bedömning är att bolaget arbetar aktivt med uppdraget. Grundläggande granskning Bolagets arbete med internkontroll Styrelsen för bolaget har fastställt en policy för riskhantering och Intern kontroll. Bolaget lyder under försäkringsrörelselagen och de riktlinjer som Finansinspektionen utfärdar. I Finansinspektionens allmänna råd om styrning och kontroll av finansiella företag ställs specifika krav på intern styrning och kontroll, hantering och kontroll av risker, regelefterlevnad, internrevision samt uppdragsavtal. Bolagets interna kontroll har därför utformats i enlighet med dessa regelverk. Styrelsen har i november 2015 fastställt en internkontrollplan och granskningsplan för 2016 som bygger på genomförd riskinventering. Av denna framgår vem som ska kontrollera respektive process och när det senast ska vara genomfört under året. Vidare har bolaget specifika funktioner för intern kontroll i form av riskkontrollfunktion och complianceansvarig, vilka är fristående från verksamheten i övrigt och rapporterar till styrelsen vid varje möte. Vidare finns en oberoende granskningsfunktion som tillsätts av styrelsen och har i uppdrag att granska den operativa verksamheten i bolaget. En särskild Internrevisionsplan för detta har fastställts och revisionen utförs av KPMG. Resultatet av granskningen för 2016 kommer att rapporteras till styrelsen i mars Revisionskontorets sammanfattande bedömning Enligt revisionskontorets bedömning ingår väsentliga områden i bolagets internkontrollplan. Kontroller har genomförts i enlighet med internkontrollplanen och har avrapporterats till styrelsen i november. Bolagets ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat Revisionskontoret har granskat tertialrapporter och bokslut med inriktning på bolagets prognoser och resultat efter finansnetto. Av nedanstående framgår bl a kommunfullmäktiges och koncernstyrelsens krav på resultat enligt budget 2016 och bolagets

10 6 (8) prognoser över resultat och investeringar. Vidare har bolaget måluppfyllelse avseende fullmäktiges mål granskats. Årets fastställda avkastningskrav uppgår till 1 mnkr. Resultat efter finansnetto Bolagets budget Prognos T1 Prognos T2 Bokslut ,5 Tertialrapport 1 och 2 Bolagets resultat de två första tertialen överstiger kraftigt vad som budgeterats för helåret. Resultatet är dock i väldigt stor grad beroende av skadeutvecklingen under året. Vid prognosen efter tertialrapport 2 var skaderesultatet så positivt att bolaget valde att revidera prognosen till 20 mnkr. Bokslut Orsaken till det positiva resultat beror på det positiva skaderesultatet under året. Undantaget är den brand som inträfade i Husby i december i en fastighet som ägs av AB Svenska Bostäder. Bolagets uppfyllelse av kommunfullmäktiges mål Inom ramen för ILS, Stockholms stads system för ledning och uppföljning av verksamhet och ekonomi, har kommunfullmäktige fastställt fyra inriktningsmål och 26 verksamhetsmål. Kopplat till verksamhetsmålen har även ett antal indikatorer fastställts. Genom indikatorerna mäts i vilken utsträckning stadens nämnder och bolag uppfyller kommunfullmäktiges mål. De indikatorer som bolagen omfattas av framgår av kommunfullmäktiges budget samt av den budget koncernstyrelsen har antagit för bolagssektorn. Respektive bolag ska ange årsmål för sina indikatorer och aktiviteter kopplade till fullmäktiges inriktningsmål/ägardirektiv. Rapportering av statusen för fullmäktiges inriktningsmål/ägardirektiv ska ske i planerings- och uppföljningsverktyget ILS-webb Revisionskontoret har granskat om bolagets styrelse har formulerat årsmål för respektive indikator, att målen följs upp på ett systematiskt sätt samt om måluppfyllelsen redovisas för styrelsen. Vidare har revisionskontoret bedömt om större avvikelser mot budget har analyserats och förklarats på ett tillfredsställande sätt.

11 7 (8) Iakttagelser Bolaget omfattas av 11 indikatorer fastställda av fullmäktige och 6 indikatorer fastställda av Stadshus AB. För dessa indikatorer har bolaget fastställt mål som följs upp årsvis eller tertialvis. Målen redovisas i ILS-webb och kommenteras i VD-kommentaren varje tertial samt årligen i ILS-rapporten. Revisionskontoret kan notera att bolaget även har antagit 10 st egna bolagsspecifika indikatorer. Bolaget har redovisat indikatorernas måluppfyllelsegrad i tertialrapporterna i enlighet med moderbolagets anvisningar och dessa har redovisats för styrelsen. Av redovisningen framår att målen för de indikatorer som kan mätas vid dessa tillfällen är uppfyllda. I bolagets boslut framgår att alla målen är uppfyllda. När det gäller Stadshus AB:s indikator Andelen administrations- och indirekta kostnader är målet för detta inte upfyllt. Orsaken till detta är att bolagets administrativa kostnader ställs i relation till bolagets övriga kostnader som bland annat inkluderar samtliga skadeekostnader. För 2016 har bolagets administrativa kostnader stigit något samtidigt som skadekostnaderna är rekordlåga, vilket får som effekt att målet inte uppnås. Revisionskontorets sammanfattande bedömning Enligt revisionskontorets bedömning får styrelsen bra information om bolagets ekonomi och verksamhet i de rapporter som lämnas i samband med tertialrapporter och bokslut. Fullmäktiges resultatkrav har uppnåtts. Uppföljning av ägardirektiv och uppdrag Uppföljningen av ägardirektiven ingår i ILS-rapporteringen. Bolaget har formulerat aktiviteter och i vissa fall indikatoret till ägardirektiven. Revisionskontoret har översiktligt följt upp hur bolaget arbetar med fullmäktiges ägardirektiv. Enligt kommunfullmäktiges och koncernstyrelsens budget för år 2016 ska bolagsstyrelsen arbeta med följande ägardirektiv: Samtliga sakförsäkringar som stadens nämnder och bolag har behov av ska tecknas med bolagets medverkan. Bolaget ska optimera den fösäkringsrisk som bolaget själv tar, i för-

12 8 (8) hållande till storleken på det egna kapitalet och fastslagen risknivå. Stödja det olycks- och skadeförebyggande arbetet i kommunkoncernen med fokus på försäkringsbara risker samt risker som omfattas av lagen om skydd mot olyckor. Aktivt driva och finansiera utvecklingen av systemstöd. Aktivt informera om sin verksamhet gentemot nämnder och bolag. Fortsätta arbetet med att samordna bolagets administration med S:t Erik Livförsäkrings AB. Revisionskontorets sammanfattande bedömning Enligt revisionskontorets sammanfattande bedömning arbetar bolaget aktivt med kommunfullmäktiges och koncernstyrelsens mål och ägardirektiv.