SKRIVGUIDE I SOCIOLOGI 2015 Sociologi/FSE/Åbo Akademi

Transkript

1 SKRIVGUIDE I SOCIOLOGI 2015 Sociologi/FSE/Åbo Akademi 1 INLEDNING UPPSATSER OCH AVHANDLINGAR Kandidatavhandling Pro gradu-avhandling Fackuppsats SEMINARIER Konstruktiv kritik och kritisk bedömning Magisterseminarier FORMELLA KRAV Språket Referenser Citat Litteraturförteckning Källor från internet Grafiska och stilistiska rekommendationer ÖVRIGT Att söka litteratur Stöd i skrivandet Fusk... 65

2 1 INLEDNING Denna guide riktar sig främst till dig som skriver uppsats eller avhandling i sociologi, men den kan även användas som handbok då du skriver andra vetenskapliga texter. Guiden strävar efter att underlätta ditt skrivande genom att svara på frågor som ofta uppstår under arbetets gång. Du kan ha nytta av att läsa hela guiden i ett tidigt skede av dina studier, eftersom den ger en uppfattning om hur det är tänkt att dina studier ska framskrida. Dessutom kan du utnyttja de formella rekommendationerna och instruktionerna för vetenskapligt skrivande då du ska författa en uppsats i samband med dina studier i sociologi. Guidens innehåll ska i första hand ses som ett förslag på hur man kan gå till väga i uppsatsskrivandet. Guiden är på inget vis allomfattande, utan snarare en generell bas som du kan välja att använda som utgångspunkt i ditt skrivande. Eftersom olika uppsats- och avhandlingsteman kan kräva olika former av skriftlig bearbetning, rekommenderas det att du även söker upp handböcker vid eventuella specifika frågor som kanske inte tas upp här. I slutet på guiden finner du en lista på handböcker för uppsatsskrivande. 2 UPPSATSER OCH AVHANDLINGAR 2.1 Allmänna kriterier för en god vetenskaplig uppsats Nedan följer en lista på sådana aspekter hos en vetenskaplig text som garanterar en god kvalitet. Det är skäl att tänka på dessa både när man skriver och när man bedömer en uppsats. 1. En klar frågeställning och fokuserat skrivande. 2. Ett argumenterande resonemang om varför frågeställningen är intressant och viktig ur ett vetenskapligt och/eller samhälleligt perspektiv. Frågeställningen utgår från en större vetenskaplig problemställning, som ska motiveras. Exempel på motiveringar är att tidigare forskning inom 2

3 området haft motstridiga resultat, eller att temat inte forskats om tillräckligt tidigare 3. Uppsatsen behandlar det som den utger sig för att behandla. 4. Den litteratur som används är relevant och vetenskaplig. Det syns i texten att skribenten förstått litteraturen och kan använda den på ett självständigt sätt. 5. En röd tråd binder ihop avhandlingens olika delar. Det ska finnas ett klart samband mellan teoretiska ansatser och konkreta, empiriska forskningsresultat som refereras i avhandlingen 6. Uppsatsen kan anknyta även till mer allmänna sociologiska frågeställningar och traditioner, samtidigt som uppsatsen behandlar en mer specifik frågeställning. 7. Uppsatsen utmynnar i någon form av svar eller slutsats rörande frågeställningen. Uppsatsen klargör varför de olika teorierna eller tidigare undersökningarna skiljer sig från varandra. 8. Det framgår klart i texten vad som bygger på tidigare litteratur och vad som är skribentens egna bidrag och tankar. 9. Begreppen är klart definierade. 10. Ett gott och klart språk inte talspråk, inte onödigt krångligt och inte för långa meningar. 11. Referenser och citat är gjorda enligt akademisk praxis. Citat bör t.ex. klart vara angivna som citat och inte framställas som ens egen text. Källan bör alltid anges och man bör enbart hänvisa till källor man bekantat sig med. Konsultera vid behov denna skrivguide och övrig referenslitteratur för närmare information. En vetenskaplig uppsats skiljer sig till sin form och stil från andra texter på många sätt. Skillnaden mellan en lärobokstext och en vetenskaplig uppsats är att lärobokstexten är 3

4 presenterande till sin stil, medan den vetenskapliga uppsatsen är undersökande. Den vetenskapliga uppsatsen skiljer sig också från populärvetenskapliga texter, som främst är riktade till lekmän. En uppsats i sociologi riktar sig i första hand till sociologer. Den skiljer sig också från personliga essäer, eftersom dessa varken behöver ha vetenskapliga problemställningar eller vetenskapliga metoder för att svara på problemställningen. 2.2 Kandidatavhandling Kandidatavhandlingen är ett självständigt slutarbete som leder till en lägre akademisk examen, kandidatexamen. Avhandlingens syfte är att bevisa att man självständigt kan utnyttja den kunskap som man fått i tidigare studier och att man kan bemästra ett avgränsat projekt. Genom avhandlingen ska studenten visa sin förmåga till vetenskapligt tänkande. Kandidatavhandlingen i sociologi är en välskriven vetenskaplig uppsats som behandlar ett avgränsat tema. Längden är ca sidor (typstorlek 12 och radavstånd 1,5, vilket motsvarar ungefär nedslag). I ämnet sociologi är kandidatavhandlingen inte ett empiriskt arbete. Kandidatavhandlingen i sociologi kan sägas vara en litteraturöversikt som skribenten gör utgående från ett tema eller en frågeställning. Insamlingen av ett eget empiriskt material kommer först inom ramen för pro gradu-avhandlingen i sociologi. I kandidatavhandlingen riktas frågeställningen till den sociologiska litteraturen. Men avhandlingen är inte ett litteraturreferat, utan uppsatsen byggs kring ett tema eller en frågeställning. Vid sakgranskningen av avhandlingar i sociologi fästs vikt vid bl.a. förmågan att formulera sociologiska frågeställningar, förmågan att söka och läsa sociologisk litteratur av relevans för frågeställningen, ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt till källor samt att avhandlingen uppfyller gängse krav på form och innehåll för vetenskapliga uppsatser. Avhandlingens sakgranskare utses av den ämnesansvariga professorn i sociologi. Kandidatavhandlingen skrivs på svenska då det gäller inhemska studerande. En del av den 4

5 färdiga avhandlingen (ca tecken) fungerar som mognadsprov och språkgranskas. Kandidatseminarierna och avhandlingen tillsammans 10 studiepoäng. Stegen i arbetet med en kandidatavhandling Nedan listas ett schena över arbetsgången i en kandidatavhandling. I praktiken går stegen in i varandra på ett annat sätt en detta schema uttrycker. Formulering av frågeställning, litteratursökning, läsande och skrivande (punkterna 2, 4 5 och 6) sker i själva verket kontinuerligt och samtidigt under stora delar av processens gång. 1. Bekanta dig med sociologisk litteratur (se punkt 4) för att bestämma vilket slags sociologiska frågor du är intresserad av. Detta led i processen har redan inletts i och med tidigare studier i sociologi. 2. Välj gärna ett tema med anknytning till något av sociologins underområden (kultur-, familje-, hälso-, religionssociologi o.s.v.). Formulera en fråga eller ett problem och minns att frågeställningen ska kunna uttryckas kort och koncist. Frågeställningen kan dock gärna vara ganska öppen (t.ex. vad säger sociologin om ungdomars identitet; vilka sociologiska teorier finns om subkulturer; hur kan invandrares arbetsmarknadssituation förklaras?). Det går utmärkt att man fortsätter med ett tema som man tidigare skrivit uppsats om. 3. Skriv ett idépapper på en A4-sida där frågeställningen formuleras och den centrala litteraturen omnämns. Diskutera detta i seminariet och med din handledare. Begränsa och formulera om frågeställningen vid behov. 4. Sök litteratur. Detta sker genom sökningar i databaser, t.ex. Alma och andra databaser som de studerande i detta skede förväntas känna till. Kontrollera också den litteratur som finns i sociologiska institutionens bibliotek. Bläddra i de senaste numren av sociologiska tidskrifter i sociologiska institutionens bibliotek, gör sökningar i Nelliportalen etc. Detta steg är avgörande för uppsatsen. Utan relevant litteratur är det omöjligt att skriva uppsatsen. 5

6 5. Sålla bland den litteratur du hittat. Granska litteraturen kritiskt och basera uppsatsen enbart på litteratur av god akademsik nivå (och inte till exempel på studentuppsatser). Läs det som är relevant och gör anteckningar. 6. Skriv uppsatsen. Följ de formella krav som anges senare i denna skrivguide. Gör stavningskontroll. Skriv ut texten och läs igenom och korrigera den upprepade gånger. 7. Skicka text till din handledare och diskutera texten med hen. Du bör också vara i kontakt med handledaren och skicka in texter redan i ett tidigare skede. 8. Skicka uppsatsen på Moodle åt opponenten och seminariets ansvariga lärare (deadline och andra praktiska frågor överenskommes på seminariet). 9. Presentera uppsatsen på seminariet. 10. Arbeta om uppsatsen enligt de kommentarer som framkommit på seminariet. OBS! Reservera tillräcklig tid för detta skede. Kandidatavhandlingen bör oftast omarbetas och förbättras betydligt innan den kan lämnas in. Att du presenterat avhandlingen på seminariet betyder inte att den är godkänd, utan sakgranskningen sker först efter det att du lämnat in den slutgiltiga avhandlingen. 11. Lämna in den slutgiltiga kandidatavhandlingen. Diskutera med din handledare eller den ämnesansvariga professorn innan du lämnar in avhandlingen. Efter det att du fått tillåtelse att lämna in avhandlingen så lämnas den i två likalydande exemplar. En kandidatavhandling behöver inte bindas in, men ska sättas I plastpärmar. OBS! Beakta att sakgranskningen och språkgranskningen kan ta lång tid i anspråk. Möjlig struktur för din kandidatavhandling 6

7 Nedan visas två möjliga strukturer för kandidatavhandlingen. Dessa är bara två exempel, och du kan diskutera med din handledare om andra möjliga strukturer. Avhandlingen kan utgå t.ex. från empiriska undersökningar, men också från teori. Struktur 1 Titelsida: se sidan 10 Innehållsförteckning Sidoantal ca 1. Inledning Varför är temat av sociologiskt intresse? Vad kommer avhandlingen att handla om. Eventuellt kort om eget intresse för temat, eventuella avgränsningar Teoretiska perspektiv och tidigare forskning Översikten avslutas med ett konstaterande, en fråga eller ett påstående. d.v.s. en problemställning. 3. Analys Behandling av avhandlingens specifika tema

8 5. Slutsatser Repetera problemställningen och beskriv i vilket avseende resultaten har besvarat problemställningen. Lyft gärna fram de 2-3 viktigaste resultaten. Motivera varför de är intressanta, t.ex. i relation till tidigare forskning. Du kan också nämna vad som lämnas obesvarat, reflektera över teorins roll i avhandlingen. 4 Litteratur 2-3 Totalt sidor. 8

9 Struktur 2 Titelsida: se sidan 10 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 Varför är temat av sociologiskt intresse? Vad kommer avhandlingen att handla om? Eventuellt kort om eget intresse för temat, eventuella avgränsningar. Problemställning, frågeställning. 2. Begreppsutredning 3 Förklarande av de viktigaste begreppen. 3. Teoretiska perspektiv 3-4 Hur besvaras frågeställningen i det här perspektivet? 4. Teoretiska perspektiv 3-4 Hur besvaras frågeställningen i det här perspektivet? 5. Teoretiska perspektiv 3-4 Hur besvaras frågeställningen i det här perspektivet? 6. Diskussion 4 Jämförande av de teoretiska perspektiven, kritik, reflektion 7. Avslutning 3 Repetera problemställningen och frågeställningen, lyft fram vilka svar du fått. Varför är de intressanta, vad lämnas obesvarat? 8. Litteratur 2-3 9

10 Totalt Så här kan titelsidan se ut i en kandidatavhandling: 10

11 Ätstörningar som uttryck för identitet Ett senmodernt fenomen? Sara Sociolog Kandidatavhandling i sociologi Handledare: Sören Sörensson Fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi Åbo Akademi Åbo

12 2.3 Pro gradu-avhandling För att avlägga magisterexamen i sociologi krävs det att du skriver en avhandling pro gradu omfattande 35 sp. Uppgiften upplevs av många som det mest krävande momentet under hela studietiden. Sociologiska enheten har uppmärksammat problemet och bl.a. infört kursen Inledning till fördjupade studier för att i god tid förbereda de studerande på det kommande avhandlingsarbetet. Att skriva en pro gradu-avhandling (även kallad magisteravhandling) innebär att du på ett systematiskt sätt svarar på en fråga som du själv har ställt. Det förutsätter att du gör en egen empirisk studie som uppfyller de vetenskapliga kraven för en undersökning. Avhandlingen omfattar sidor text och baserar sig på vetenskaplig litteratur samt en genomförd undersökning. Antalet källor kan variera beroende på hur livlig forskningsverksamheten har varit på det aktuella området. Det är viktigt att du förhåller dig kritiskt till litteraturen. Att börja skriva är många gånger det bästa sättet att råda bot på den "ångest" som ofta uppstår innan man tagit itu med arbetet. En allmän missuppfattning är att endast färdigt tänkta tankar kan uttryckas i skrift. En tidtabell för avhandlingsarbetet som görs upp i början av arbetet hjälper dig att indela arbetet i olika moment och att planera när de olika delarna ska göras klara. Kom ändå ihåg att den tidtabell du har ställt upp endast är preliminär. Världen faller inte samman om det visar sig att du inte kan hålla tidtabellen eller måste ändra din arbetsordning. En annan viktig sak att minnas är att pro gradu-avhandlingen inte ska vara ditt livsverk. Det krävs varken överbegåvning eller omänskliga ansträngningar för att skriva avhandling, men nog självdisciplin, tid och flit. Utöver en tidtabell kan det vara en god idé att tidigt uppställa en disposition för din avhandling. Det kan kännas vanskligt att börja med att göra en innehållsförteckning för en avhandling som ännu inte finns, men detta kan vara ett sätt att fortsätta tankeprocessen kring arbetet. Dessutom ser avhandlingsarbetet kanske mera överkomligt ut då du ser att det består av ett flertal mindre delar och inte en obestämbar massa. Dispositionen kan ändras under arbetets gång, och dina 12

13 framsteg blir också tydligare i och med att du uppdaterar din disposition efter hand. Om någon av de tänkta delarna känns svår att skriva, kan det vara bra att börja med en del som du känner dig mera säker på. Du behöver alltså inte börja skrivandet från kapitel 1! Avhandlingens struktur Avhandlingen pro gradu är ett lärdomsprov som följer noggrannare regler än t.ex. en uppsats för en bok eller populärvetenskaplig tidskrift. Om du följer den struktur i uppläggningen av ditt arbete, som vi här föreslår, hjälper den dig att klart formulera ditt problem och att senare kontrollera att du verkligen gjort det du lovade läsaren. Arbetet ska ha åtminstone följande delar: TITEL Förord (eventuellt) 1. Inledning 2. Översikt av relevant teori och tidigare forskning. Översikten utmynnar i problemställning (och eventuella hypoteser). 3. Metod och material 4. Analys i ljuset av teorin 5. Sammanfattning av analysen och slutsatser 6. Litteraturförteckning (Bilagor) OBS! Rubrik för varje kapitel väljer du själv. Första kapitlet kan alltså heta Inledning, men det kan också heta något som ger läsaren en uppfattning om sakinnehållet. Varje huvudkapitel ovan kan indelas i underkapitel. 13

14 1. Inledning (och förord) Inledningen ska vara kort och upplysa läsaren om varför ämnet är intressant i dagens samhälle. Här skall läsaren informeras om undersökningens syfte (varför är undersökningen viktig och hur relaterar den till samhället respektive sociologin? Vad hoppas och tror du att undersökningen skall klargöra eller bidra till kunskapsutvecklingen med?). Denna del kan vara kort och bör inte vara längre än 10 sidor. Om man vill, kan man med några ord gå igenom innehållet i de övriga kapitlen. Många som skriver en avhandling vill ge uttryck för mer personliga känslor och de skäl de har att intressera sig för ett visst forskningsområde. Ofta vill de tacka någon som de fått hjälp av. Då är det bäst att skriva ett separat förord (kanske bara några rader, gärna inte längre än två sidor) som man placerar allra först, före den egentliga texten. 2. Översikt av tidigare studier/teoridelen problemställningen Denna del ska för det första visa, vilket samband din forskning har med övrig sociologisk litteratur. Det finns klassiska teman, som all sociologi handlar om såsom t.ex. samhällsförändring, makt, social sammanhållning, sociala roller o.s.v. Tänk på hur din forskning kan relateras till dem. Det är också viktigt att utgå från den aktuella debatten på det av sociologins delområden som du valt att skriva din pro gradu-avhandling om. Den internationella debatten om ditt problem eller delområde finner du i tidskrifter och böcker. Du kan också fråga forskarna, doktoranderna och lärarna om litteratur. Litteraturen ska vara aktuell och relevant. Denna del har även en annan uppgift: genomgången av redan befintlig forskning (utredningar, forskningsrapporter o.s.v.) kan hjälpa dig hitta de luckor som din forskning ska fylla med ny information och kunskap. Teoridelen avslutar du med att presentera din problemställning eller med andra ord din forskningsfråga d.v.s. den fråga som din forskning försöker ge ett svar på. Du kan antingen presentera den i form av en hypotes (eller flera) d.v.s. ett empiriskt kontrollerbart påstående 14

15 eller som en öppen fråga. Kom ihåg att meningen med forskning inte är att bevisa någonting som du redan tycker dig veta, utan att skapa ny kunskap och nya insikter. Problemformuleringen är kärnpunkten i avhandlingsarbetet och preciseringen av problemställningen påverkar hela forskningsprocessen. Man kan säga att när du har klart för dig vad det är du vill veta, förstår du också vad det är för slags metoder och material som du kommer att använda. Om du har valt ett problem som inte kan lösas bra med hjälp statistiskt material är det kanske bättre att använda intervjuer eller observation. (Exempel på en sådan problemställning är: Hur påverkar arbetslöshet det dagliga livet?). Det finns två misstag som ofta försvårar formuleringen av forskningsfrågan: antingen väljer man en problemställning som är alltför vid eller också formulerar man problemställningen på ett alltför komplicerat sätt. Lösningen kan vara att tänka enkelt och konkret på relationen mellan teorin och det material man har och kan analysera. 3. Metod och material Ditt empiriska förfaringssätt beror alltså på din problemställning. I denna del av avhandlingen ska du förklara varför du valt ett bestämt material och vissa metoder. Du behöver inte och skall inte ge någon allmän presentation av metoden av den typ som man finner i metodböckerna, utan skriva om det som du själv gjort och motivera ditt val med hänvisning till ditt forskningsproblem och tillgången på material. Vidare ska insamlingen och bearbetningen av materialet och relaterade mätproblem rapporteras (t.ex. urvalstekniken; antalet intervjuade och bortfallet; var de kvalitativa intervjuerna gjordes och hur långa de var; motiveringen för att man gör en fallstudie av just en viss grupp; begränsningarna som materialet har; o.s.v.). Om det är fråga om en enkätundersökning ska operationaliseringar av centrala variabler beskrivas. Frågeformulär och följebrev eller intervjuschema ska finnas som bilagor i avhandlingen. Det är möjligt att kombinera olika metoder i pro gradu-arbetet. Kvalitativa undersökningar kan användas som förberedelse för kvantitativa; man börjar med en kvalitativ datainsamling i syfte att utforma en mera precis problemställning, eller för att utveckla teorier eller formulera hypoteser, innan man påbörjar insamling av kvantitativt material. Kvalitativa undersökningar kan också 15

16 användas som uppföljning till kvantitativa. Syftet kan här vara att utnyttja en kvalitativ metod som exempelvis gruppsamtal för att tränga djupare in i materialet än vad som är möjligt vid en enkätundersökning. På det sättet kan man uppnå en fördjupning och nyansering av det insamlade kvantitativa materialet. Båda typerna av metoder kan förstås också användas var för sig. Magisteravhandlingarna är offentliga efter det att de godkänts. Den färdiga avhandlingen blir ett vittnesbörd om verksamheten inom ämnet och fakulteten och ytterst inom Åbo Akademi. Det innebär vissa allmänna kvalitetsmässiga krav på avhandlingen. Du bör t.ex. av etiska skäl i många fall skydda dina respondenter tänk på att avhandlingen kan komma att läsas av någon som känner människorna och organisationerna som du skriver om. Anonymitet bör beaktas i fall då du beskriver det sociala nätverket i ett litet samhälle eller kollektiv. Då ska du inte nämna individernas verkliga namn utan ge dem fiktiva namn. Om samhället/kollektivet är litet hjälper det inte att du ger dess enda köpman ett fiktivt namn. Du måste då även ge byn ett fiktivt namn. Då det är fråga om en studie av ett eller flera företag, en hälsocentral, ett sjukhus, ett fängelse, ska du komma ihåg att din studie inte blir mer eller mindre sociologisk eller vetenskaplig om du nämner namnet på platsen som du studerat. Det rekommenderas att du ger platsen ett fiktivt namn men ger information om i vilken del av Finland ditt studieobjekt är beläget. Du kan då vara mera analytisk än om du nämner t.ex. företagets riktiga namn. Du kan dessutom få mera information av en individ eller ett företag om du informerar dem om att enskilda personer eller institutioner inte kommer att kunna identifieras i din rapport. I metodkapitlet ska du förklara hur respondenternas anonymitet garanteras i materialinsamlingen. 4. Analys Här gör du kort sagt det du sagt du skall göra. Du genomför en systematisk analys av det empiriska materialet. Du börjar med en beskrivning av materialet i sådana avseenden som ur teorins synvinkel är väsentliga. Därefter söker du formulera svar på de frågor som undersökningen ställer. Analysen kan vara teoristyrd, så att du anlägger ett visst teoretiskt perspektiv på ditt material eller gör prövning av teoribaserade antaganden/ hypoteser; eller så kan den vara materialbaserad så att du skapar en teoretiskt gripbar struktur för sitt material. Oberoende bör analysen tydligt anknytas till den teoretiska diskussionen. Observera att oväntade resultat många gånger ger intressant stoff för slutsatserna om din forskning. 16

17 Skriv klart och tydligt och försök göra din text lättläst. Det betyder i praktiken att du får lov att skriva om vissa sidor eller delar eller hela stycken av arbetet t.o.m. flera gånger. Analys/tolkning av materialet är det viktigaste i pro gradu-arbetet. Analysen handlar om att kategorisera den insamlade informationen i syfte att beskriva vad det är man hittat. I sin enklaste form handlar analysen om att ge en siffermässig beskrivning av problemställningen. Den räcker dock inte som sådan utan bör åtföljas av en förklarande text. Själva skrivandet kan underlättas om man börjar med en grov disposition och börjar strukturera huvudinnehållet med hjälp av nyckelord och centrala begrepp. 5. Sammanfattning och slutsatser Innan du skriver denna del ska du kontrollera din problemställning. I denna del ska du nämligen försöka övertyga läsaren om att du med dina resultat besvarat den fråga du ställde. Du återkommer till de teman som du behandlade i teoridelen med de nya kunskaper och insikter som du förvärvade genom det empiriska arbetet. Du ger en kort sammanfattning av dina forskningsresultat; du diskuterar även de begränsningar och möjliga felkällor som din undersökning har. Du relaterar dina resultat till teorin som har fått stöd eller förkastats eller bör omformuleras efter din undersökning. Slutsatserna ska alltså beröra både din teori och din empiri samt deras interna förhållande. Du kan föreslå eventuella nya forskningsproblem och uttala dig om den allmänna betydelsen av din forskning. 6. Litteraturförteckning Grundregeln för litteraturförteckningen är att den innehåller endast författare som du nämnt i texten och att alla dessa ska finnas med i litteraturförteckningen. Varje författare eller rapport som du nämner i texten ska läsaren finna i litteraturförteckningen. I litteraturförteckningen får alltså inte finnas verk som du kanske läst men inte refererat till i texten. Bilagor Här kan du ha sådant material, som läsaren av din avhandling inte nödvändigtvis behöver för att förstå vad du har gjort, men som kan vara bra för dokumentation och kontroll av detaljer t.ex. 17

18 frågeformulären, en lista på intervjuer eller observationstillfällen, översättningar av intervjucitat på annat språk, dokument, lagtexter, organisationsscheman m.m eller stora tabeller och bilder. Möjlig struktur för din magisteravhandling Titelsida: se sidan 20 Abstract Sidoantal ca Innehållsförteckning 1. Inledning Varför är temat av sociologiskt intresse? Vad kommer avhandlingen att handla om? Eventuella avgränsningar och kort om eget intresse för temat Teoretiska perspektiv och tidigare forskning Översikten avslutas med en problemställning: en fråga eller ett konstaterande Metod och material Resultat Rapportering av resultaten. Analytiska sammandrag

19 5. Slutsatser Repetera frågeställningen och beskriv i vilket avseende resultaten har besvarat problemställningen. Lyft gärna fram de 2-3 viktigaste resultaten. Motivera varför de är intressanta. Eventuell reflektion kring teorins roll, vad avhandlingen lämnar obesvarat Litteratur Bilagor Totalt

20 Så här kan titelsidan för en avhandling pro gradu se ut: 20

21 Utträde ur kyrkan En trossak eller brist på socialt kapital? Frans Forskare Pro gradu-avhandling i sociologi Handledare: Sören Sörensson Fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi Åbo Akademi Åbo

22 Skrivprocessen Det är viktigt att komma ihåg att en avhandling inte skrivs i ett streck. När du delar in arbetet i mindre delar märker du ganska fort att skrivandet av avhandlingen inte är en omöjlig uppgift. Avsikten är att du ska skriva i etapper och revidera din text med jämna mellanrum. När du lägger upp och skriver arbetet stegvis så känns själva skrivandet också lättare. Arbetet kan liknas vid en process som delas in i mindre delmoment. De olika delarna går delvis in i varandra. För att din skrivprocess ska framskrida behöver du feedback på ditt arbete både av handledare och också av andra studenter. Feedbacken gör att du kan se din text med nya ögon och att du lär dig att hitta det relevanta i det du skrivit. En forskningsplan hjälper dig strukturera ditt arbete och din tid. Ju mer realistiskt och utförligt forskningsplanen redogör för undersökningen (forskningsdesignen), desto lättare är det att skriva avhandlingen. Forskningsplanen presenteras under första terminen i magisterseminariet och sänds per e-post till ordföranden/a senast fredagen före seminariet, om inte annat överenskommits. Magisterseminariet är ett kollektivt handledningstillfälle och ett forum där deltagarna kan föra en vetenskaplig diskussion. Utgå ifrån att deltagarna har läst den text du skall presentera. Sammanfatta vid behov vad du gjort muntligen och kortfattat. Varje deltagare presenterar forskningsplan en gång, är opponent minst en gång och redovisar för sina preliminära forskningsresultat en gång Personlig handledare kan erhållas före eller efter presentationen av forskningsplanen. Vem det blir bestäms av olika saker, kanske särskilt av tema, perspektiv och metod. 22

23 Materialinsamling, tolkning och resultat I en avhandling för magistergraden ska du visa att du kan använda dig av sociologiska forskningsmetoder och att du har förmåga att rapportera resultaten från din empiriska undersökning. När du preciserat din problemformulering och bekantat dig med litteraturen är det dags att ta itu med själva undersökningen. Kännedom om tidigare forskning behövs för att du ska kunna göra en genomtänkt materialinsamling. Valet av metod och material ska alltid basera sig på frågeställningen. Det är nu du ska bestämma dig för hur du ska gå tillväga för att komma fram till svaret på din frågeställning, hur du ska få tag på ditt material och hur du ska behandla det. Du har redan en viss erfarenhet av den här delen i och med att du under dina studier i sociologi bekantat dig med olika forskningsmetoder och är insatt i olika slag av material man använder sig av i sociologi. Materialinsamlingen är kanske den mest konkreta delen i avhandlingsprocessen och utgör ofta trevlig omväxling till resten av arbetet. Insamlingen kan dock innehålla många fallgropar. Det är viktigt att planera den noggrant, såväl praktiskt som teoretiskt. En välplanerad materialinsamling leder ofta till goda resultat. Det kan vara bra att tänka på följande frågor innan du sätter igång: Är det realistiskt och möjligt att få fram det material du är intresserad av? Krävs det tillstånd att samla in ett visst material? Att genomföra en undersökning på offentliga platser som t.ex. skolor eller daghem kräver tillstånd. Kommer materialet att ge dig svar på den fråga du ställt? Hurudana frågor är det möjligt att ställa till ett visst material? Vilka är kostnaderna för insamling av materialet? Hur tidskrävande kan den tänkas vara? Vilka etiska aspekter kan aktualiseras? Sedan är det dags att analysera det material du insamlat. Beskrivningen och tolkningen kan kännas tung och svår, säkert därför att det oftast räknas som den viktigaste delen av ditt arbete. Insamling och tolkning går ofta in i varandra. Eftersom sociologin använder sig av många olika slags material och metoder, kan även analysprocessen te sig på många mycket olika sätt. Det lönar sig att i litteraturen söka exempel på hur man har analyserat material som liknar ditt eget; 23

24 det är viktigt att du talar med din handledare om hur du tänker gå tillväga. Huvudsaken är att du har klart för dig, vad det är för slags information som du egentligen vill få ut av ditt material. Det är viktigt att du förhåller dig öppet och ärligt till studiens resultat. En viktig fråga som du bör ställa dig är om materialet bekräftar din bild av fenomenet, eller den bild du fått av teorin. Finns det överraskande element? Kom ihåg att det är du som måste relatera till den problemställning du hade och den fråga du ville besvara. Det är du som ska tolka materialet, inte läsaren. Det som kanske upplevs som allra svårast är att tolkningen ska knytas samman med den eller de teorier som du använt dig av när du preciserat forskningsproblemet. Det ska finnas en koppling mellan de erhållna resultaten och de teoretiska utgångspunkterna. Här är det återigen din problemformulering som fungerar som brygga, eftersom den bygger på tidigare forskning och den teoretiska infallsvinkel du valt. Det är viktigt att du i din avhandling noggrant redogör för på vilka grunder materialet och analysmetoden valts, hur du har gått tillväga när du har utfört din materialinsamling samt hur du har burit dig åt vid tolkningen. Föreställ dig att en läsare skulle vilja göra en exakt likadan undersökning som du har gjort. När du skriver behöver du beakta vem du riktar dig till i din text. Det kan vara bra att påminna dig själv om att du hela tiden skriver för läsare som inte varit med då du samlat in ditt material och inte känner till det. Här följer några viktiga saker att tänka på då du i din avhandling använder dig av material där konfidentiella personuppgifter ingår: Skydd av informanter Det ska i princip vara möjligt för avhandlingens granskare att gå tillbaka till det ursprungliga materialet och kontrollera ett anfört citat. Din skyldighet att skydda informanterna har ändå högsta prioritet och denna skyldighet styr hur du behandlar materialet och hur en hänvisning kan se ut samt hur en granskning av detta kan ske. Som forskare har du ett ansvar gentemot de personer som berörs av din undersökning. För att skydda informanterna kan det vara acceptabelt att t.ex. göra små ändringar av namn och andra obetydliga detaljer i citaten. Namnen på de personer som berörs av din undersökning kan och bör ändras till fiktiva namn. Du kan dessutom få mera information av en individ om du informerar henne/honom om att enskilda personer eller institutioner inte kommer att kunna identifieras i din avhandling. 24

25 Det är också viktigt ur etisk synvinkel att du i avhandlingen beskriver vilka åtgärder du vidtagit för att säkra informanternas anonymitet. Det visar att du har tänkt på de etiska aspekterna, och gör det lättare för läsaren att följa med i redovisningen av resultaten. Du kan också nämna huruvida informanterna fått någon belöning för att delta i studien. Citat från intervjumaterial Det ska gå att skilja mellan vad olika informanter säger och vad intervjuaren säger. Citatets utseende följer i regel samma principer som citat från publicerad litteratur. Istället för bok- och sidhänvisningar kan du här använda dig av olika system för att göra det möjligt att identifiera de enskilda informanterna. Systemet du använder bör redovisas för i texten eller i en fotnot i samband med ditt första citat. Du kan till exempel ge dina informanter fingerade namn som du genomgående hänvisar till. Alternativt kan du hänvisa till informanterna med bokstäver eller med karakteristika ("Man 40 år, bosatt i medelstor stad"). Valet av metod beror på din stil i övrigt och på din studie. I kvalitativa undersökningar med få undersökningsenheter (respondenter/informanter) är det vanligt med fingerade namn. I större intervju- eller enkätstudier med öppna svar är det vanligare att man ger informanterna sociala karakteristika. I vissa fall behöver man inte citera en särskild person med fingerat namn eller med karakteristika, utan det intressanta är vad som sägs i själva intervjun som t.ex. ett uttryck för en diskurs. Det ska alltid finnas en orsak till varför ett visst citat tagits med, t.ex. att det åskådliggör ett visst begrepp eller en viss diskurs. Citaten ska också alltid kommenteras. Frågan om citaten bör vara ordagranna (i vissa fall används specialtecken för att ange pauser, tonfall, osv.) eller om framställningen gynnas av viss redigering avgörs från fall till fall. Vissa citat kan vara svåra att förstå ifall dessa återges ordagrant med såväl pauser som upprepningar. Läsligheten är givetvis viktigt, men tumregeln är likväl att citaten ska ändras så lite som möjligt. Vid oklarhet bör du i varje fall diskutera saken med din handledare. Om intervjuerna gjorts på svenska, ett annat skandinaviskt språk eller engelska räcker det med att man sätter in originalcitaten i texten. Om intervjuerna gjorts på ett annat språk, t.ex. finska, ska 25

26 man ha med både originalcitaten och en svensk översättning. Huruvida det är originalcitaten man sätter i den löpande texten och den svenska översättningen i en bilaga eller tvärtom avgörs från fall till fall i samråd med handledaren. Överlag gäller att det material man använt sig av i avhandlingen som är relevant för läsaren ska presenteras i bilagor, det vill säga t.ex. originalcitat, intervjufrågor, enkät eller blogginlägg. Handledning Avhandlingsskrivandet är en social process. Du bör alltså inte vara helt ensam i ditt skrivande. Alla som skriver en avhandling har rätt till kollektiv handledning i seminarier och en personlig handledare. Frågan om vem du ska ha som personlig handledare aktualiseras senast då du har presenterat din forskningsplan i magisterseminariet. Du kan själv uttrycka önskemål om vem du önskar ha som handledare, men det slutliga beslutet fattas av lärarna i samråd. Handledningen tar du ansvar för lika mycket som din handledare. Du bör själv vara aktiv för att få god handledning. Det kan vara bra att i början diskutera med din handledare hur tät hon/han tycker att kontakten ska vara. Olika handledare har nämligen olika uppfattning om hur ofta man ska vara i kontakt med dem och i vilka skeden av skrivprocessen det är speciellt fördelaktigt att ha kontakt. Ett exempel på när det kan vara nödvändigt med ett samtal är när du ska sammanställa din intervjumanual eller din enkät, eftersom detta är ett kritiskt skede av din forskning. Sociologi är ett brett ämne och på en liten enhet är det inte alltid möjligt att hitta expertis inom alla delområden. Det är därför inte osannolikt att du ganska tidigt i ditt arbete blir mer insatt än din handledare i tidigare forskning på ditt eget fält, om det inte är så att du valt ett område som råkar vara väl företrätt i huset. Det handledaren främst kan hjälpa dig med är hur arbetet ska gå till och hur en avhandling pro gradu ska se ut. Detta sker i praktiken genom att du enligt överenskommelse lämnar in olika delar av magisteravhandlingen som handledaren läser och kommenterar. 26

27 Inlämning och bedömning av avhandlingen Din handledare ger dig tillåtelse att lämna in avhandlingen. Närmare information om inlämnandet, tidtabeller och språkgranskningen hittar du på och Avhandlingen sakgranskas av två sakkunniga som representerar ämnet sociologi. Dekanus utser sakgranskarna på ämnesföreträdarens förslag. Första granskare är oftast din handledare. Studiekansliet för det samhällsvetenskapliga området i Åbo skickar var sitt exemplar av avhandlingen till granskarna. Granskarna inlämnar sitt gemensamma skriftliga utlåtande i original till föredragande vid Socialvetenskapliga institutionen. Du kan få information om det föreslagna vitsordet från studiekansliet samt få läsa utlåtandet. Studiekansliet ger dig en kopia av utlåtandet i samband med att betyget delas ut. De vitsord som används för bedömning av avhandlingar är följande: improbatur (underkänd), approbatur (nöjaktig), lubenter approbatur (tillfredsställande), non sine laude approbatur (mycket tillfredsställande), cum laude approbatur (god), magna cum laude approbatur (mycket god), eximia cum laude approbatur (utmärkt) och laudatur (utomordentlig). De tre mittersta vitsorden (non sine, cum laude och magna) är de vanligaste, medan de båda ytterligheterna approbatur och laudatur ytterst sällan förekommer. Handledningsprocessen antas vanligen vara en försäkring om att avhandlingen går till granskning och där godkänns. 2.4 Fackuppsats Fackuppsatsen är en del av utbildningen i skrivandet av en pro gradu-avhandling. Den skrivs efter att du framlagt forskningsplanen i magisterseminariet. Det är nyttigt att skriva den parallellt med arbetet på avhandlingen och den bör inte lämnas till efter avhandlingen. Uppsatsen skrivs i samråd med handledaren! Omfattningen är ca 15 sidor om ett tema som är centralt i avhandlingen. 27

28 Stilen är densamma som i allt vetenskapligt skrivande med inledning, presentation av frågeställning och material, analys och slutsatser. Skribenten bör bemöda sig om att föra en diskussion kring problemställningen ur olika synvinklar och att redovisa för flera författares synpunkter. (Det är inte tillräckligt att hänvisa till en enda källa!) Uppsatsen syfte är att problematisera avhandlingens teori eller metodologi. Om temat är teori bör skribenten dels försöka förklara teorin, dels kritisera och utvärdera den med tanke på avhandlingens problemställning och allmänna vetenskapliga krav. Ofta är det nyttigt att diskutera alternativa teorier och relatera dem till den egna forskningsuppgiften. Med metodologi avser man vanligen läran om metoderna eller relationen mellan metod och vetenskaplig kunskap. Om studenten skriver sin fackuppsats om metoden är det således inte tillräckligt att beskriva den metod som man använder i sin avhandling, utan det är nödvändigt att problematisera, kritisera och utvärdera följderna av de metodval man gjort. I fackuppsatsen ingår ingen redovisning av empiriska forskningsresultat. 2.5 Abstract I samband med pro gradu-avhandlingen skrivs en kort sammanfattning av avhandlingen, ett så kallat abstract, som ska ingå i avhandlingen, efter titelsidan men före eventuellt förord och innehållsförteckning. Längden på abstractet ska vara ca 2500 tecken (utan att räkna mellanslag. I abstractet sammanfattas det viktigaste i avhandlingen. Läsaren ska förstå vad avhandlingen handlar om, vilket som är dess centrala problemställning, och resultat, samt något om vilka teorier, metoder och material som använts. Pro graduns abstract utgör mognadsprov för magistersexamen. Det sakgransas tillsammans med avhandlingen, men behöver inte genomgå språkgranskning i fall man skrivit en kandidatavhandling som språkgranskats. 28

29 3 SEMINARIER 3.1 Konstruktiv kritik och kritisk bedömning Att vetenskapliga texter ska läggas fram på seminarier är ett gammalt och beprövat sätt att stöda skribenter under själva skrivprocessen. Som deltagare på ett seminarium ska du lära dig att ta emot kritik. Du behöver vara öppen för feedback och inse att det är något positivt. Att få kritik betyder att du får veta vad du redan är bra på och vad du kan bli ännu bättre på. Feedbacken gör att du på ett realistiskt sätt förmår bemöta och gestalta din frågeställning. En text som du har producerat, bearbetat och tillbringat en längre tid med kommer naturligtvis att kännas mycket personlig. Av den orsaken är det viktigt att komma ihåg att kritiken inte riktar sig mot dig som person utan handlar specifikt om din text. Som deltagare på ett seminarium ska du även lära dig att kommentera andras texter. Du kan fästa uppmärksamhet vid bl.a. följande frågor: Informerar titeln om uppsatsens innehåll? Är ämnet sociologiskt intressant? Är problemformuleringen motiverad? Bidrar texten med ny sociologisk kunskap? Framgår syftet och frågeställningen klart och tydligt? Är begreppen i uppsatsen klart definierade och konsekvent använda? Kan du se en anknytning till tidigare forskning? Är litteraturen som skribenten använder sig av relevant? Är valet av metod och material motiverat? Hur analyserar skribenten materialet? Vilka slutsatser dras? Följer texten de formella krav som finns på vetenskaplig text? Även om den sistnämnda frågan om formalia är mycket viktig bör man vara försiktig så att den inte blir för tidskrävande i diskussionen. Det är då bättre att seminariedeltagarna påpekar sina kommentarer om formalia genom att exempelvis ge sin egen version av texten med kommentarer åt respondenten uppsatsskribenten vid seminariets slut. Att fungera som opponent Under kandidat- och magisterseminariet kommer alla deltagare åtminstone en gång att fungera 29

30 som opponent. Att vara opponent innebär att du har huvudansvaret för att ge kommentarer till den uppsats som presenteras. Opponentskapet går till så att opponenten får ordet efter det att skribenten (respondenten) i korta ordalag har presenterat sin uppsats. Opponenten får gärna inleda med att nämna positiva saker i uppsatsen. Därefter kan man komma med kritik gällande såväl form som innehåll. Det är viktigt att komma ihåg att kritiken ska vara konstruktiv, vilket innebär att den kritik som opponenten framhåller helst ska följas av förslag till förbättring. Det är inte meningsfullt att endast ge negativ feedback eftersom opponentskapet inte innebär att man bara ska söka efter fel. Det är lika viktigt att uppmärksamma goda sidor i uppsatsen. Konstruktiv kritik utgör en viktig del av alla seminariedeltagares inlärningsprocess. Det gäller att få till stånd en dialog med respondenten som cirklar kring det centrala innehållet i texten (syfte, problem, teori, material, analys och resultat). Opponenten kan med fördel börja sitt arbete i seminariet genom att se på textens formalia och tekniska utformning. Till exempel: - Är texten klar, redig och snygg? - Är kapitellängderna rimliga eller borde man haft fler kapitel (hur borde man kanske ändra upplägget?)? - Är hänvisningar och referenser i ordning (har skribenten följt allmänna regler t.ex. såsom i ämnets skrivguide?)? Det finns vanligen anledning att kommentera referenssystemet och källförteckningen tillsammans. Hänvisningar till internetkällor är ofta besvärliga (se kapitel 4.5). Om opponenten inte förstått något visst resonemang i texten eller skribentens syfte så går det bra att fråga nu. Som opponent bör man inte vara rädd att ställa direkta frågor om det man inte tycker texten förklarat bra. Den innehållsliga behandlingen av texten är givetvis det centrala. Koncentrera frågor och kritik till syftet, teorin/problemställningen, empirin/materialet och relationen mellan teori och empiri. Om det finns många skrivfel kan opponenten lämna in en lista över dessa med hänvisning till sidor i texten. 30

31 Efter att opponenten har framfört sina kommentarer är det fritt fram för alla seminariedeltagare att komma med synpunkter, frågor, kritik, beröm m.m., givetvis i samma konstruktiva anda som opponenten uppvisat. Seminariedeltagarna har ofta varierande intressen och erfarenheter från sociologins olika delområden. Detta gör att deltagarnas förutsättningar för sociologisk kunskap och konstruktiv kritik stundom kan upplevas vara olikartade beroende på vilket delområde den presenterade texten rör sig inom. Det är emellertid viktigt att hålla i åtanke att du, trots att du kanske känner dig osäker på uppsatsens ämne, ändå deltar aktivt. Om du inte är så insatt i ämnet sedan gammalt kan ett av dina bidrag under seminariet vara att uppmärksamma aspekter i texten som inte är förståeliga för utomstående och därmed hjälper du respondenten att uttrycka sig tydligare. En annan väsentlig aspekt är att seminarierna utgör ypperliga möjligheter för dig att komma i kontakt med sociologisk forskning som du inte har varit bekant med förut. Därmed fungerar seminariernas informella och öppna miljö ofta som en av de bästa undervisningsformerna. Du som presenterar din text under seminariet bör minnas att du själv bär ansvaret för slutresultatet av din avhandling och att du har rätt att ta ställning till den kritik du får för din text. Du behöver inte nödvändigtvis följa andras råd om du inte finner dem övertygande eller om arbetsbördan med alla föreslagna ändringar blir orimlig. 3.2 Kandidatseminarier Kandidatseminarierna är en del av arbetet med kandidatavhandlingen i sociologi. Seminarierna utgör ett stöd för arbetet med avhandlingen och utgör ett forum där man träffar studerande på motsvarande stadium av studierna. Arbetsuppgifterna under seminarierna är följande: Alla deltagare presenterar ett kort idépapper (1 sida) och senare ett färdigt utkast till kandidatavhandling. Seminarieledaren, opponenten och övriga deltagare ger inom ramen för seminariet respons på dessa. Efter att utkastet till avhandling behandlats på seminariet bör det 31

32 oftast ännu omarbetas. För att kunna få konstruktiva kommentarer så är det dock viktigt att utkastet är väl skrivet och visar klarast möjligt hur långt du har kommit i ditt tänkande. Alla deltagare fungerar som opponent vid en presentation av en avhandling. Alla deltagare förväntas aktivt delta i seminariet. Alla bör eftersträva att ge konstruktiva kommentarer om vad som är bra och vad som kunde förbättras, både ifråga om innehåll och ifråga om form. Det krävs att man avklarat minst grundstudierna och helst en del ämnesstudier innan man deltar i kandidatseminarierna. Detta krav finns för att studerande ska ha tillräckliga förkunskaper för att klara kandidatseminarierna. Särskilt delområdeskurserna kan vara bra att ha gått innan man deltar i kandidatseminarierna, eftersom de hjälper den studerande att skapa sig en bild av vilket delområde i sociologi hen själv är intresserad av att skriva avhandling inom. 3.3 Magisterseminarier För att bli magister krävs det att man aktivt deltar i magisterseminariet under minst två terminer och inget hindrar att man är med på seminarierna mer än så. Minimigränsen är dock i praktiken 12 gånger. Du rekommenderas att börja delta i magisterseminariet under den termin du avser att lägga fram din forskningsplan för pro gradu-avhandlingen. Således bör man genast från början sätta igång med arbetet på forskningsplanen och boka ett datum för presentation av den. (Det rekommenderas inte att någon sitter av magisterseminariet utan verklig ambition att lägga fram sin forskningsplan.) Vid magisterseminarierna används opponentsystemet och du bör själv fungera som opponent minst en gång. Det är vanligt att lite längre hunna pro gradu-skribenter fungerar som opponenter för preliminära resultat och att de som just har börjat delta i seminariet opponerar forskningsplaner. Innan du är färdig med magisterseminariet bör du också ha presenterat den nästan färdiga avhandlingen i dess slutskede. Magisterseminarierna hålls som regel en gång i veckan. Antalet deltagare kan emellertid variera, 32

33 vilket kan innebära att magisterseminarierna t.ex. hålls mera sällan. En förutsättning för ett fungerande seminarium är att alla förbereder sig genom att läsa den text som ska presenteras vid tillfället och aktivt deltar i meningsutbytet. Magisterseminarierna erbjuder dig möjligheter att utbyta idéer med andra som befinner sig i samma situation som du och att gemensamt och i en öppen atmosfär gå på djupet med vetenskapliga frågor. Det är också meningen att seminariet ska ge dig värdefulla kommentarer då du t.ex. presenterar din forskningsplan eller redovisar resultatet av dina ansträngningar. Seminariet leds av en ordförande (vanligtvis en professor). I de fall då ordföranden inte är handledare för den student som lägger fram sin text, brukar handledaren inbjudas att delta i seminariet. Under din första termin som deltagare i magisterseminariet ska du alltså presentera din forskningsplan. Forskningsplanen är en ca 10 sidor lång preliminär plan för arbetet med din pro gradu-avhandling. Den bör redogöra för undersökningens syfte och bakgrund, tidigare forskning på området, vilka frågor du vill ha svar på, den teoretiska referensramen och metoden eller det empiriska förverkligandet. Ytterligare bör forskningsplanen innehålla en tidtabell för avhandlingsprojektet. Du ska även i forskningsplanen preliminärt presentera den litteratur som du tänker använda. Forskningsplanen hjälper dig att strukturera ditt arbete under de kommande månaderna. Ju mer realistisk och utförlig forskningsplanen är desto lättare har du att gå vidare. Du får gärna lyfta fram saker som du är osäker på, tänk på att meningen med grupparbete är att gemensamt hjälpas åt. Strukturen för forskningsplanen kan se ut så här: Rubrik 1. Inledning (syfte) 2. Översikt av tidigare forskning (teori, frågeställning) 3. Material (med val av empiriskt fall) och metod 4. Mer om forskningsdesignen om omständigheter av betydelse för undersökningen, tidsplan 5. Sammanfattning 6. Referenser (litteraturförteckning) 33