Vård- och omsorgselevers möte med skriftbruk i samband med APL

Transkript

1 Vård- och omsorgselevers möte med skriftbruk i samband med APL enni.paul@specped.su.se

2 Skriftbruk som yrkeskunnande i gymnasial lärlingsutbildning. Vård- och omsorgselevers möte med det arbetsplatsförlagda lärandets skriftpraktiker

3 Disposition Några teoretiska begrepp Teori-praktik-glappet och osynliggörande av skriftbruk som ett yrkeskunnande Bakgrund utifrån tidigare forskning med fokus på a) Ökad textualisering av samhället b) Skriftbruk i yrkesarbete och yrkesutbildning Hur jag genomfört min studie Vad skriver och läser elever på VO under APL? Exempel från olika skolor samt arbetsplatser Diskussion om vad detta innebär i termer av möjligheter/hinder för att utveckla skriftbruk som ett yrkeskunnande

4 Några teoretiska begrepp Skriftbruk (Karlsson, 2006): Hur texter används i olika sammanhang Sociokulturell förståelse (New Literacy Studies): Textanvändning som del av sociala praktiker som är situerade i ett historiskt, kulturellt och socialt sammanhang (Heath, 1983; Street, 1993) Skrifthändelser som delvis observerbara, del av skriftpraktiker Skriftpraktiker som mer abstrakta mönster

5 Forts. teoretiska begrepp Olika skriftpraktiker i olika sammanhang: domäner Att ses som skicklig läsare/skribent beroende av sammanhanget personen befinner sig i Vidgat textbegrepp Utveckling av yrkeskunnande sker genom att använda redskap, i denna studie textuella redskap, i samspel med handledare och andra på arbetsplatsen genom deltagande i gemensamma arbetsuppgifter (Billett, Lave & Wenger).

6 Textualisering av samhälle och yrkesarbete Ett alltmer skriftburet samhälle (Karlsson 2006) Kunskapssamhälle, New work order (Gee, Hull, Lankshear, 1996) Förändringar i arbetets innehåll och organisering Nya redskap och tekniker Digitalisering Nya sätt att kommunicera (Karlsson, 2006) Osynligt skrivande/läsande (Eriksson Gustavsson, 2002) Vem får tillgång till vad? Olika villkor (Hull, 2000; Janks, 2010) Användning av texter innebär positionering (Karlsson, 2009)

7 Teori-praktik dikotomin och skriftbruk Förlegad bild av yrkesutbildning i debatt? Slarvig användning av begreppen teori och praktik, medför konsekvenser Yrkesprogrammen innehåller både yrkesteori och -praktik Dikotomin teori-praktik osynliggör och marginaliserar det skriftbruk som faktiskt sker (Ivanic m.fl, 2009) Yrkeselever möter mycket texter under utbildning (Edwards, Minty & Miller, 2013; Ivanic, m.fl., 2009) Teoretisering av yrkesutbildning på flera plan: utifrån, inifrån och från sidan (Lindberg, 2003)

8 Skriftbruk på yrkesprogram/yrkesarbete Texter som redskap i yrkesämnena och i yrkesarbete (Lindberg 2003) Texter i yrkesarbete ofta kollektiva, till skillnad från skoluppgifter (Jfr Blåsjö, 2010) Skillnader i vem texter skrivs på arbetsplatser och i skolan riktar sig till (Blåsjö, 2010) Olika lässtrategier beroende på hur texter används: sökläsning, djupläsning, översiktsläsning (Karlsson, 2006) Kunna delta i skriftbruk i arbete = omtolka texter (Karlsson, 2006), viktig aspekt av yrkesmässigt omdöme (Lindberg, 2003)

9 Skrivande och läsande inom yrkesutbildningar och i yrkesarbete är mer omfattande, krävande och varierande, än gängse föreställningar (Lindberg 2003, Edwards, Minty & Miller 2013, Smith m.fl ) Glapp yrkets skriftpraktiker yrkesutbildningens skriftpraktiker (Smith m.fl. 2008), som eleverna lämnas att hantera själva (jfr Nikolaidou 2009; Smith m.fl. 2008). Sällan explicit vägledning i vilken slags skriftpraktiker de texter de möter hör hemma i Sällan hjälp med att utveckla strategier för att hantera läs- och skrivkrav inför kommande yrkesarbete (Eriksson Gustavsson, 2002; Olofsson, 2014)

10 Yrkeselever möter reducerade skriftpraktiker i GG-ämnen (Westman 2006, Olin-Scheller 2009, Andersson Varga 2014) GG-ämnen kan vara potentiellt vidgande (Lindberg 2003, Hellne-Halvorsen 2014) Utveckling av skrivande och läsande ses som svensklärarens ansvar (Christidis, 2013; Hellne-Halvorsen 2014) Svenskläraren skolad inom svenskdidaktiken och har en syn därifrån vad det innebär att skriva och läsa, ofta riktat mot NP (Jfr Andersson-Varga, 2014)

11 Frågeställningar 1. Vad karaktäriserar skriftbruk i vård- och omsorgsarbete i samband med det arbetsplatsförlagda lärandet? 2. Vilka villkor formar elevernas deltagande i skriftpraktiker i samband med det arbetsplatsförlagda lärandet? 3. Hur tar skriftbruk form som en aspekt av yrkeskunnande?

12 Datamaterial för studien i min avhandling Fyra vård- och omsorgsprogram Intervjuer med elever, lärare och handledare Observationer av elever på deras APL-platser i äldreomsorg och inom sjukvård Skoluppgifter och andra dokument Texter på arbetsplatserna

13 Skriftbruk = tre komponenter texter skrifthändelser skriftpraktiker

14 Ex. på skrifthändelser och ställt följande frågor till materialet för att gå vidare: vad eleven gjort, med vem, med vilka redskap, varför och hur, vilka situationer som eleven befunnit sig i, vilka som varit närvarande, vad olika personer i personalen har gjort i dessa situationer. (Jfr. Ivanič m.fl. 2009, återgivet på s. 101)

15 Vilken slags textanvändning deltar elever inom VO under APL? Inbäddat läsande och skrivande Checklistor i form av tabeller (läsa/skriva) Texter som redskap En mängd osynliga texter Elever oftast i läsarposition, sällan som skribent annat än att kryssa i på checklista Texter på papper, i medicin-teknisk apparatur samt digitala system I hög grad institutionellt utvecklat skrivande Skillnader i vad elever får tillgång till på sina arbetsplatser

16 Vad karaktäriserar skriftbruk i vård- och omsorgsarbete i samband med det arbetsplatsförlagda lärandet? Äldreboendet Sjukhuset Arbetsplatsens normer och värderingar på väggarna, och i handledarens tal vid trepartssamtal mm Många rutinuppgifter Det finns olika texter och informationsdelning men framför allt karaktäriseras skriftbruket av muntlig mediering Det finns checklistor, genomförandeplaner, daganteckningar mm men eleverna får inte ta del av dessa digitalt (vilket hindrar utvecklingen av det yrkeskunnande som de behöver) Skriftbruket är mångfalt men i hög grad inbäddat i andra uppgifter och osynligt Texter för vägledning (t ex medicinsk- teknisk information, ofta med bild) Texter med föreskrifter (PM med riskhantering mm, ofta med bild) Journalläsning och muntligt medierad informationsdelning Deltagande i den muntliga rapporteringen och gemensamma muntliga planeringen Minnesanteckningar och lappar med information som skrivs till kollegor Beställning av mat mm Precis som i vid äldreboendet är mycket av skriftbruket inbäddat. Det finns också separata textuppgifter men ofta är eleverna inte delaktiga i dessa. Elever får inte vara med i skrivandet av bärande texter och sällan ta del av hur detta görs.

17 Minnesanteckningar som redskap på sjukhuset för organisering av egna arbetet Svea: I ettan och tvåan så skrev jag inte. Faktiskt det var bara muntligt eftersom dom inte var sjuka [äldreboende och gruppboende]. Men här [sjukhus] är det mer som man måste komma ihåg och man kan inte springa och kolla i datorn hela tiden. Så då har man den här lappen istället [ ] Enni: Hur vet du vad du ska skriva? Svea: Ja, alltså jag skriver det som är viktigt. I början skrev jag ner nästan allt. Nu skriver jag mest om det är nåt särskilt. Det jag måste veta

18 Utmaningar gällande skriftbruk i arbetet Sally: Jag var lite stressad först att jag inte skulle hinna läsa klart för jag läser långsamt. Men de väntar tills jag läst klart. Sen är det inte alltid lätt att förstå alla ord i rapporten som vi pratade om innan. Det är mycket förkortningar och så. Enni: Frågar du om dom orden då eller hur gör du då? Sally: Nej, ibland kanske jag frågar. Men sen pratar vi ju om patienterna efter [att vi läst]. Och då skriver jag ner mer utifrån det.

19 Ytterligare utmaningar Ja, det här med att rapportera på datorn. Då är det ju också massa förkortningar och man kan ju inte skriva som man skriver på Facebook utan man måste ha ett väldigt formellt strikt språk, ett skrivspråk, och det har inte vi tränat på. Selma

20 Lärare som hjälper till med strategier för eleverna Det är mycket medicinsk terminologi de ska lära sig som man använder ute i vården. Jag hade en elev som har jättesvårt att skriva så då pratade jag och hennes handledare att ta som vana att skriva så fort du hör ett ord du inte vet. Skriv på rapporten du hör på morgonen, för hon hade bara suttit och lyssnat. Förmodligen var det som hon sa, att det var så mycket hon inte förstod. Det räcker att du skriver ner några ord sa vi. Det började hon göra och nu är hon jätteduktig och kan skriva i loggboken och använda dom orden. Vårdlärare

21 Vad elever inte får tillgång till På min avdelning till exempel, jag vill skriva om det som jag tog hand om patienten, det var jag som har varit med. Det är jag som vet hur det gick till. Jag vill skriva eller dokumentera, men eftersom jag är elev fortfarande så får jag inte göra det på datorn. Det är bara fast anställda som får. Så det är bara min handledare som kan göra det. Okej hon kan skriva, men hon vet inte hur, alltså hon vet inte mina tankar. Vad jag ville skriva om för den här patienten. Man lämnar det där [dokumentationen] till handledaren. Alltså jag då? Det här är sista året, liksom i trean Helen

22 Ytterligare ett exempel på svårt att få tillgång Svea: Vi skriver ju mycket i dom här programmen. [Namnet på sjukhusets elektroniska system] och i deras journaler och så. Bara för att lära mig hur deras system ser ut. Det är mycket. Sen signerar man och man ska gå hit och dit, och det är en hel vetenskap det med. [ ] Intervjuare: Är det svårt att lära sig dom här systemen eller Svea: Systemen på datan kan jag tycka, eftersom jag inte har inlogg. Jag har ju inte så mycket tid och sitta och bläddra och titta och så.

23 Skoluppgifter och koppling till arbetsplatsernas skriftbruk? Skoluppgifter under tiden då eleverna är på APL är kopplade till ämnesundervisningen, till yrkesförberedande uppgifter, till uppgifter för bedömning och återkoppling, trepartssamtal, mm. Skriftbruk som i arbetets domän är osynligt är också osynligt i skoldomänen.

24 Skoluppgifter som kompensatoriska Du kan inte ta blodprov om du läser i en bok eller du kan inte veta hur det är att bemöta nån, hur det är att kommunicera med nån genom att läsa i en bok. Det vet du inte. Du kan lära dig praktiska saker här [på arbetsplatsen]. [ ] Sen får vi också uppgifter som är relaterade till princip där man är nu [APL-platsen]. Så får man olika övningar och uppgifter som man gör. Då får man liksom tänka till också. [ ] Mycket det gör man ju bara för att, men sen kan man fråga sig varför också ibland. Signe

25 Skoluppgifter som dubbel skola Sally: Det är så mycket tid som går till skolan och som går till praktiken, och utöver det ska man ha nästan som en hel skoldag till med alla uppgifter som vi får. Så jag tycker det är mycket. Selma: Min dag är att jag vaknar, äter, går till skolan eller praktiken, tränar, och pluggar och sen äter och sover. Saga: Möjligtvis på helgerna hinner man med någonting annat men på vardagarna hinner man inte med någonting

26 Vilka villkor formar elevernas deltagande i skriftpraktiker i samband med det arbetsplatsförlagda lärandet? Tre villkor Historiska och sociala villkor vad som skrivs, och vem som skriver (arbetsordning mellan olika yrkesgrupper) Var det skrivs (framväxten av digitala system) Hur skolan anordnar lärlingsutbildningen Rotation mellan olika verksamheter och arbetsplatser Sammanhållen period/vissa bestämda dagar? Koppling mellan skoluppgifter och utövandet på arbetsplatsen Arbetsplatsens läroplan När och hur eleverna har möjlighet att ta del av och utveckla skriftbruk Handledningen ofta avsaknad av sådan vad gäller utveckling av yrkesspråk Arbetsplatsens mål och produktion styr ofta innehållet i lärandet på arbetsplats

27 Hur tar skriftbruk form som en aspekt av yrkeskunnande? Vissa av eleverna i studierna får inte tillgång till att lära sig använda de textuella redskap de behöver, och de får inte tillgång till det samspel och de lärandesiutationer som behövs kring sådana arbetsuppgifter Skriftbruk kan ta form som en aspekt av yrkeskunnande i lärlingsutbildning men då behöver teori-praktik överbryggas bättre och skoluppgifter-arbetsplatsuppgifter måste kopplas ihop (mindre skolifierade från skolan, och mer orienterade mot lärande i arbetsplatsens läroplan).

28 Att fundera på underlag för diskussion Vad får eleverna delta i för skriftbruk på arbetsplatserna? I vilka positioner kommer eleven åt texter: som läsare, skribent, uttolkare, skapare, kontrollerare, kontrollerad? Kommer eleverna åt statusfyllda texter? Ges handledning i skrivande/läsande: tex att handledare explicitgör hur de tänker när de formulerar sig? Kompensatorisk undervisning när elever inte kommer åt vissa sorters texter eller skrivande/läsande, men hur? Dilemma med skoluppgifter: dubbel skola

29 Förslag Arbete med skrivande/läsande tjänar på samarbete mellan olika lärarkategorier samt handledare, med fokus på att utveckla strategier för att läsa/skriva yrkestexter Som grund för ovan: en inventering och ett erkännande av att skrivande/läsande tar form på olika sätt i olika ämnen och i olika domäner: skola och arbete En kartläggning kan med fördel ske tillsammans med elever om vad eleverna får skriva/läsa på arbetsplatsen Utveckla strategier för hur de elever som får begränsad tillgång till skriva/läsa särskilda yrkestexter kan komma åt sådant helst på arbetsplatsen! Kollektiv undervisning där eleverna fungerar som resurser för varandra och där eleverna får aktiv stöttning i att skriva

30 Tack! Kontakt: