Avsedd för. Västra Götalandsregionen. Dokumenttyp. Rapport. Datum. Juli, 2017 RAPPORT UTVÄRDERING AV PROGRAMMET FÖR KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR

Transkript

1 Avsedd för Västra Götalandsregionen Dokumenttyp Rapport Datum Juli, 2017 RAPPORT UTVÄRDERING AV PROGRAMMET FÖR KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR

2 Ansvarig: Ramböll Management Consulting AB Ramböll Krukmakargatan 21 Box SE Stockholm T +46 (0)

3 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar 1 SAMMANFATTNING Följande rapport är en utvärdering av Västra Götalandsregionens handlingsprogram för kulturella och kreativa näringar (KKN-programmet). Programmet syftar till att strategiskt näringslivsutveckla KKN-sektorn i regionen genom att skapa förutsättningar för en stark och hållbar tillväxt av KKN-sektorn. Programmet är ett samarbete mellan två nämnder: Regionutvecklingsnämnden och Kulturnämnden. Utvärderingens syfte är att utvärdera de resultat som programmet genererat och identifiera centrala lärdomar inför arbetet med ett nytt program. Rapporten har tagits fram av Ramböll Mangement Consulting. Underlaget bygger främst på intervjuer med projektägare och en projektportföljanalys, som bygger på dokumentation från 46 finansierade insatser. Utvärderingen visar att KKN-programmet har hög relevans för utvecklingen av KKNsektorn i regionen genom att en majoritet av programmets finansierade insatser fokuserat på tilltänkta målgrupper och vars aktiviteter svarar mot ett reellt behov. Programmet har pekat ut fyra områden som finansierade insatser ska fokusera på. Utvärderingen visar att insatsernas formulerade syften och målsättningar stämmer överens med de utpekade områdena. Flest insatser har genomförts i syfte att bidra till utvecklingsinsatser för företagare inom KKN-sektorn. Programmet saknar dock formulerade mål för respektive område vilket gör att det är svårt att värdera hur genomförda insatser bidragit till programmets övergripande målsättningar. Genom de fyra områdena har olika typer av resultatet identifierats där insatser inom respektive område framförallt resulterat i 1) etablering av nätverk och mötesplatser, 2) ökad samverkan och utveckling av enskilda företag, 3) ökade möjligheter att leva av den kulturproduktion som utvecklas samt 4) att marknadsföra Västra Götaland som kulturregion. För respektive område finns ett antal mekanismer som förklarar resultaten, dock visar utvärderingen att förutsättningarna för att skapa långsiktiga och hållbara resultat av insatserna upplevs variera i termer av framförallt storlek på projektet och projektorganisationens erfarenhet. Programmet har haft en begränsad koppling till nationella initiativ, samtidigt har insatser en tydlig koppling till de regionala strategierna VG2020 och Kulturstrategin. Programmets insatser bidrar i olika utsträckning även till de generella perspektiven jämställdhet, integration, interkulturella perspektiv, miljö och internationalisering, framförallt genom en hög grundmedvetenhet i KKN-sektorn kring främst jämställdhet, integration och interkulturella perspektiv. Programmet är ett samarbete mellan två nämnder, utvärderingen visar dock att de två avdelningarna har två skilda arbetssätt och system för att hantera programmet. I praktiken realiseras programmet i liten utsträckning som ett samarbete mellan nämnderna och avdelningarna. Kontakten med VGR, oavsett avdelning, har dock i stor utsträckning uppskattats av projekten. Utvärderingens slutsatser och rekommendationer inför framtagandet av ett nytt program är därför framförallt att 1) i utformningen av ett nytt program bör VGR ta sin utgångspunkt i en förändringsteori som tydliggör programmets logik och mål, där det även framgår vad finansierade insatser förväntas uppnå på kort sikt, 2) VGR bör utveckla gemensamma arbetsmetoder mellan nämnderna och avdelningarna i enlighet med de riktlinjer som finns för nämndövergripande samarbete på VGR, 3) VGR bör satsa på att identifiera lämpliga projektägare med förutsättningar att vidareutveckla projektens resultat för ett långsiktigt utvecklingsarbete av KKN-sektorn samt 4) VGR bör överväga möjligheten att fokusera på ett fåtal, större projekt för att öka förutsättningarna att positionera och stärka Västra Götaland som kulturregion.

4 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Om de kulturella och kreativa näringarna Rambölls uppdrag Metoder för genomförande av utvärderingen Disposition 4 2. KKN-programmet syftar till att utveckla KKN-sektorn i Västra Götaland Bakgrund till programmet 5 3. Programmet har hög relevans för den regionala utvecklingen av KKN-sektorn Programmets insatser har i stor utsträckning fokuserat på tilltänkta målgrupper Programmets insatser fokuserar främst på kulturella näringar samt kreativa näringar och aktiviteter Den delregionala spridningen av insatser är god Programmet finansierar insatser som svarar mot ett stort antal typer av målsättningar Projektens mål tycks ligga i linje med programmets inriktning KKN-programmet har resulterat i stärkta nätverk och utveckling av företag Insatserna inom arbetsområde 1 har främst resulterat i etablering av nätverk och mötesplatser Insatser inom arbetsområde 2 har bidragit till ökad samverkan och utveckling av enskilda företag Insatser inom område 3 har bland annat bidragit till ökade möjligheter att leva av den kulturproduktion som utvecklas Insatser inom område 4 har bidragit till synliggörande av regionen samt skapat möjligheter för aktörer inom KKN-sektorn att verka även utanför regionen För att skapa långsiktiga och hållbara resultat krävs att vissa förutsättningar finns på plats Tre fallstudier för att beskriva programmets genomförande Fallstudie 1 ADA i regionen och ADA i VGR Fallstudie 2 Musikexport Fallstudie 3 Kultursystem i Fengersfors Projekten har genererat olika typer av resultat Programmets koppling till regionala strategier och nationella initiativ Programmet har haft begränsad koppling till nationella initiativ Programmets insatser knyter an till andra regionala strategier Programmet ska genomföras i samarbete mellan RUN och KUN Programmet har en styrgrupp som sambereder vissa utlysningar 30

5 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar Kontakten med VGR har i stor utsträckning uppskattats av projekten Projektägare upplever att VGR:s närvaro och stöd i projekten förändrats över tid Former för utlysning, ansökan och rapportering har skiljt sig åt mellan avdelningarna Det finns möjligheter att utveckla samarbetet mellan avdelningarna för ett mer ändamålsenligt genomförande av programmet Slutsatser och rekommendationer Programmets insatser svarar mot en relevant behovsbild, men programmet saknar mätbara mål för att utvärdera programmets resultat Satsa på att identifiera lämpliga projektägare med förutsättningar att vidareutveckla projektens resultat för ett långsiktigt utvecklingsarbete av KKN-sektorn Överväg möjligheten att fokusera på ett fåtal, större projekt för att öka förutsättningarna att positionera och stärka VG som kulturregion Utveckla gemensamma arbetssätt mellan nämnderna i enlighet med VGR:s riktlinjer för nämndövergripande verksamhet Hämta inspiration och kunskap från andra aktörer i vidareutveckling av programmet Referenslista 38 TABELLER OCH FIGURER Tabell 1. Utvärderingens utvärderingskriterier 2 Tabell 3. Rapportens disposition 4 Tabell 4. Översikt av arbetsområde och delområde per ansvarig nämnd 6 Tabell 5. Översikt beviljade medel 7 Tabell 6. Bedömning av uppfyllelse av utvärderingens utvärderingskriterium 33 Tabell 7. Exempel på handlingsplaner för utveckling av KKN i andra regioner. 37 Figur 1. Concentric circle model of culture industries (Throsby, 2010) 1 Figur 2. Andel KKN-företag per region. 2 Figur 3. Fördelning av insatserna kategoriserat på VGR:s medfinansiering 7 Figur 4. Fördelning per insatstyp 7 Figur 5. Antal insatser fördelat per identifierad målgrupp 8 Figur 6. Kategorisering av programmets insatser enligt David Throsbys modell 9 Figur 7. Geografisk spridning av insatser, delregioner 9 Figur 8. Kategorisering av insatsernas koppling i kulturstrategin 25 Figur 9. Projektens egna kategoriseringar av område i VG Figur 10. Rambölls kategorisering av insatsernas koppling till VG Figur 11. Illustration av övergripande programlogik för KKN-programmet 34 BILAGOR Bilaga 1 Analysram

6 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar 1 1. INLEDNING 1.1 Om de kulturella och kreativa näringarna Figur 1. Concentric circle model of culture industries (Throsby, 2010) Architectual services Newspaper TV & Radio För att förstå och förklara KKN-sektorn kan David Throsbys modell för KKNsektorn användas. Modellen bygger på att det finns en kreativ kärna som är central för att åstadkomma utveckling av flera delar av de kulturella och kreativa näringarna. De kulturella och kreativa näringarna består i själva verket av en rad olika branscher. Branscher inkluderar multimedia, spelbranschen, teater- och musikbranschen, litteraturoch bokbranschen, TV & radio samt även turism och besöksnäringen. I bilden bredvid illustrerar modellen hur olika branscher inom KKN antingen är en del av en kreativ eller konstnärlig kärna alternativt kan klassas som kulturella näringar (närmast kärnan) eller som kreativa näringar och aktiviteter (längst ut). Utanför de kreativa näringarna befinner sig övrig ekonomi. Throsbys definition av KKN skiljer sig något från den definition som tagits fram av Europeiska Kommissionen genom European Cluster Observatory (ECO) där bland annat turism och besöksnäringen inte ingår. 1 Film Dance, music, theatre, visual arts, literature, craft Creative core Multimedia arts, performance, video arts Publishing of Books & Magazines Tourism Advertising I en rapport från 2016 framgår att KKN-sektorn år 2014 motsvarade ungefär 4 procent av Sveriges BNP med ungefär verksamma företag i hela landet. En stor majoritet av dessa företag är småföretag och enmansföretag. 2 Enligt Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet befinner sig närmare hälften (46 procent) av alla kulturella och kreativa företag i Stockholms län, medan drygt 16 procent av företagen finns i Västra Götaland. Andelen kulturella och kreativa företag i förhållande till samtliga verksamma företag i länet är också lägre i Västra Götaland än Stockholm och enbart marginellt större än för Skåne. Nedan redovisas andelen KKN-företag bland de tre storregionerna, i förhållande till samtliga län i landet och i förhållande till samtliga företag i respektive region. 1 Industries Creative and Cultural Industries enligt European Cluster Observatory 2 En sammanställning av SCB-data från 2014 som genomfördes och publicerades av Volante research

7 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar 2 Figur 2. Andel KKN-företag per region. 50% 46% 40% 30% 20% 10% 19% 16% 12% 12% 11% 0% Stockholm Västra Götaland Skåne *Med företag avses små och medelstora företag med anställda Källa: Tillväxtverket Rambölls uppdrag Andel av samtliga kulturella och kreativa företag* i Sverige Kulturella och kreativa företags* andel av samtliga företag* i länet Handlingsprogrammet för Kulturella och kreativa näringar (hädanefter KKNprogrammet) har av Västra Götalandsregionen (VGR) tagits fram i syfte att strategiskt näringslivsutveckla KKN-sektorn i regionen. KKN-programmet togs fram under 2013 och är ett samarbete mellan två nämnder i VGR: Regionutvecklingsnämnden (RUN) och Kulturnämnden (KUN). KKN-programmet sträcker sig fram till 2017, VGR står därför inför att utforma ett nytt handlingsprogram för fortsatt utveckling av de kulturella och kreativa näringarna i regionen. Mot bakgrund av detta har en utvärdering genomförts i syfte att utvärdera de resultat som det nuvarande programmet genererat. Utvärderingen har även genomförts i syfte att identifiera centrala lärdomar som kan ge viktiga inspel inför utformningen av ett nytt program. Utvärderingen har genomförts utifrån tre huvudsakliga perspektiv; 1) organisation och genomförande, 2) programmets logik, inriktning och relevans samt slutligen 3) måluppfyllelse, resultat och förväntade effekter. Frågeställningar som besvarats genom utvärderingen har definierats i en så kallad analysram där även följande utvärderingskriterier ingått; relevans, måluppfyllelse, effektivitet, hållbarhet samt synergi och samstämmighet. Uppdragets analysram återfinns i bilaga 1. I tabellen nedan sammanställs även samtliga utvärderingskriterier som ingått i utvärderingen. Tabell 1. Utvärderingens utvärderingskriterier Utvärderingskriterier Relevans Måluppfyllelse Effektivitet Hållbarhet Synergi och samstämmighet Beskrivning Utvärderar i vilken utsträckning som programmets insatsområden är relevanta i förhållande till identifierade problem och behov. Måluppfyllelse handlar om att ställa de mål som finns uppställda för satsningen mot de resultat som utvärderingen kan uppvisa och undersöka huruvida det går att visa på måluppfyllelse. Utvärderar huruvida programmet har genomförts på ett effektivt, eller ändamålsenligt sätt. Avser i vilken utsträckning projektets insatser och resultat kan bli hållbara på lång sikt. Synergi möjliggör undersökning av i vilken utsträckning projektets olika insatser tillsammans skapar synergier och om de sker samstämmigt samt om programmet skapar synergier tillsammans med andra 3

8 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar 3 insatser nationellt och regionalt. Samstämmighet relaterar även till insatsernas koppling till uppsatta mål i VG2020 och i Kulturstrategin. 1.3 Metoder för genomförande av utvärderingen Utvärderingen har genomförts genom en kombination av datainsamlingsmetoder. Explorativa intervjuer: explorativa intervjuer har genomförts med tidigare och nuvarande handläggare för KKN-programmet på Västra Götalandsregionen. Intervjuerna syftade till att få en bättre förståelse för programmets framtagande, syfte och mål. Projektportföljsanalys: en projektdatabas har tagits fram i syfte att kategorisera samtliga finansierade insatser under nuvarande programperiod. I databasen har 46 insatser/projekt kategoriserats med avseende på bland annat projekttyp, prioriterat arbetsområde i programmet, målgrupp, projektmål och resultat. 4 Som underlag till projektportföljen användes en sammanställning av finansierade insatser från aktuell programperiod som VGR tillhandahöll. I kategoriseringen har vi framförallt utgått från projektdokumentation i form av projektansökan och slutrapporter, viss information i portföljen har kompletterats från genomförda intervjuer. Genom projektportföljen har vi fått en samlad bild av samtliga insatser och projekt som finansierats inom ramen för KKN-programmet. Analys och resultat av detta redovisas i föreliggande rapport. Projektportföljsanalysen har inte inkluderat samtliga insatser, då vissa av insatserna fortfarande pågår alternativt precis har avslutats. För dessa insatser har slutrapporter inte kunnat analyseras. Intervjuer med projektägare: intervjuer har genomförts med kontaktpersoner från insatser och projekt som finansierats inom ramen för KKN-programmet. Totalt har 30 intervjuer genomförts med projektledare eller andra relevanta personer för respektive insatser och projekt inom ramen för programmet. Samtliga intervjuer har genomförts på telefon. Fallstudier: I utvärderingen har tre fallstudier genomförts. Syftet med fallstudierna är att få en mer djupgående och beskrivande bild av ett urval insatser inom ramen för programmet. Urvalet av fallstudierna har skett i samråd med VGR. För respektive fallstudie har tre intervjuer genomförts, således har totalt nio intervjuer genomförts i fallstudierna. Valda intervjupersoner bygger på den så kallade snöbollsmetodiken som innebär att vi i första hand har intervjuat projektledaren för respektive projekt som sedan hänvisat oss vidare till lämpliga personer att intervjua för att på bästa sätt kunna beskriva projektgenomförandet. Analys av projektdokumentation har även genomförts i form av ansökan samt läges- och slutrapporter. Lärandeworkshop: En workshop har hållits med programmets styrgrupp med representanter från de två berörda avdelningarna. Syftet med workshopen var att få en fördjupad bild av VGR:s organisering och genomförande av programmet samt skapa ett kollegialt lärande. 4 Initialt ingick 51 insatser och projekt i projektportföljsanalysen. Under utvärderingen har det dock framkommit att tillräcklig dokumentation saknas för fem av dessa, bland annat saknar dessa diarienummer. Enligt VGR saknas dokumentation kring dessa insatser då de inte ingått i programmet eller att de tagits bort programmet HP genom beslut i programmets styrgrupp. Bland dessa fem insatser återfinns två referensgrupper som RUN har haft kopplat till programmet och det försök med konsultcheckar som genomfördes inom ramen för regionens övriga företagsstöd. Insatserna är; Genväg.se och Verksamt.se, Nätverkstan genom GAC, Nodnätverket och Centrumbildningarna samt även ett Nationellt nätverk för regioner. Dessa insatser ingår således inte i projektportföljsanalysen på grund av bristande underlag.

9 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar 4 Föreliggande utvärderingsrapport bygger på en samlad bild som erhållits genom samtliga av dessa datainsamlingsmetoder. Totalt har 41 intervjuer genomförts inom ramen för denna utvärdering Modeller för att analysera de kulturella och kreativa näringarna För att besvara dessa frågeställningar kopplat till programmets inriktning och relevans har vi i analysen tagit stöd av David Throsbys Concentric circles model. Denna modell bidrar till en ökad förståelse av KKN-sektorn och dess olika dimensioner. Throsbys modell lyfts även fram i handlingsprogrammet som en bra modell för att beskriva hur KKN-näringen fungerar Disposition I tabellen nedan redovisas rapportens disposition och i vilket kapitel utvärderingens perspektiv går att finna. Rapporten följer samma disposition som utvärderingens analysram (som återfinns i rapportens bilaga 1). Tabell 2. Rapportens disposition Utvärderingens områden Kapitel i rapporten Bakgrund till KKN-programmet 2 Programmets logik, genomförande och relevans 3 Resultat och förväntade effekter av programmet 4 Utvärderingens tre fallstudier 5 Programmets kopplingar till nationella initiativ och regionala strategier 6 Programmets organisation och genomförande 7 Slutsatser och rekommendationer 8 5 Utvärderingens analysram går att finna i Bilaga 1 till denna rapport. 6 Handlingsprogrammet Kulturella och kreativa näringar Västra Götaland.

10 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar 5 2. KKN-PROGRAMMET SYFTAR TILL ATT UTVECKLA KKN-SEKTORN I VÄSTRA GÖTALAND 2.1 Bakgrund till programmet Under åren genomförde RUN och KUN tillsammans handlingsprogrammet Näringslivsutveckling av kultursektorn. Programmets resultat och erfarenheter låg till grund för det handlingsprogram för kulturella och kreativa näringar som utformades för åren som föreliggande utvärdering gäller. Initialt var KKN-programmet tänkt som ett treårigt program men förlängdes under 2016 med ytterligare ett år. Handlingsprogrammet är därför fyrårigt och sträcker sig totalt mellan åren Nuvarande KKN-program ska tillsammans med insatser från andra politikområden och aktörer skapa förutsättningar för en stark utveckling och en långsiktig hållbar tillväxt inom KKN-sektorn i Västra Götaland 7. Fokus för KKN-programmet har varit delar av KKN som av VGR bedömts som mindre självbärande och därmed i större behov av finansiellt stöd och uppmuntran för tillväxt och utveckling av sektorn. KKN-programmet har således inte omfattat hela KKNnäringen i Västra Götaland. De branscher som inkluderats i KKN-programmet är arkitektur, design, film och foto, konst, litteratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, upplevelsebaserat lärande, kulturarv, konsthantverk och hemslöjd. Utöver KKN-programmet finansierar VGR även andra delar av KKN-sektorn genom andra budgetanslag. Enbart under 2017 gav bland annat Kulturnämnden 740 miljoner kronor i anslag till scenkonst i regionen, 63,8 miljoner kronor till film och media varav 59,5 miljoner kronor är medel till Film i Väst som ägs av Västra Götalandsregionen, samt 3,6 miljoner kronor till det samägda bolaget Innovatum AB och Innovatum Science Center som bedriver KKN-verksamhet. Således utgör KKN-programmet och de insatser som finansieras genom programmet enbart en del av regionens budget och verksamhet, där stora satsningar görs på KKN-näringen även utöver de insatser som finansieras genom programmet KKN-programmet har tagits fram av VGR i bred samverkan med andra aktörer Framtagandet av KKN-programmet har skett i bred samverkan med aktörer och organisationer i och utanför regionen. Aktörerna ingick i en strategigrupp där bland annat Innovatum, ADA och Nätverkstan fanns representerade. Syftet med gruppen var att samla in synpunkter om hur VGR kan främja kulturella och kreativa näringar i regionen. I intervjuer framkommer att vid programframtagandet lyftes betydelsen av att bland annat stärka mindre orters arbete med KKN för att ges möjligheten att komma ifatt storstäderna och att i större utsträckning kunna samverka med andra mindre kommuner Programmet ska bidra till att VGR är den ledande regionen inom KKN-sektorn KKN-programmet har haft som övergripande målsättning att Västra Götaland 2016 dels ska vara ledande i Sverige då det gäller utveckling och hållbar tillväxt inom KKNsektorn och att Västra Götaland ska vara det ledande och koordinerade området i Sverige då det gäller kunskap och erfarenhetsbyte inom KKN-sektorn. För att uppnå detta har regionen lyft fram fyra prioriterade arbetsområden som presenteras nedan. För att på sikt bidra till att VGR är den ledande regionen inom KKN-sektorn inriktar sig insatserna enligt handlingsprogrammet primärt mot blivande eller befintliga företag och företagare i VGR inom KKN-sektorn. 7 Handlingsprogrammet Kulturella och kreativa näringar Västra Götaland. 8 Kulturnämndens detaljbudget för 2017

11 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar 6 Ansvaret för respektive arbetsområde i programmet har fördelats mellan nämnderna. Enligt handlingsprogrammet har RUN huvudansvar för arbetsområde ett och KUN huvudansvar för arbetsområde tre medan nämnderna har delat ansvar för område två och fyra. I tabellen nedan redovisas samtliga fyra områden och ansvarig nämnd per arbetsområde och delområde. Tabell 3. Översikt av arbetsområde och delområde per ansvarig nämnd Arbetsområde Delområden Ansvarig nämnd Utveckling och kvalitetssäkring av affärsstödsystemen gällande KKNsektorn Utvecklingsinsatser för företagare inom KKNsektorn Utveckling av kultursystem i Västra Götaland Utveckling av Västra Götalandsregionens nationella och internationella arbete inom KKNområdet Stärka aktörerna i regionen Finansieringsstöd Utveckling av företagsformer för KKN företag Forum och mötesplatser Kompetensutvecklande insatser för målgrupp Nya gränssnitt mellan KKN andra samhällsområden/ näringsliv Referensgrupper RUN RUN RUN KUN RUN - KUN RUN och KUN RUN och KUN - RUN och KUN De fyra arbetsområdena utgör en central del av det arbetssätt som utvecklats inom ramen för arbetet med programmets genomförande vad gäller urval och beslut om insatser. Samtliga insatser som finansieras inom ramen för programmet ska relatera till minst ett av de fyra arbetsområdena Programmet ska även bidra till att uppnå målsättningar i regionala strategier Handlingsprogrammet är kopplat till andra styrdokument så som Västra Götalands strategi för tillväxt och utveckling (VG 2020) samt Västra Götalands Kulturstrategi och kulturplan Detta på grund av att programmet utgör en fortsättning på det långsiktiga och strategiska arbetet med kulturella och kreativa näringarna i Västra Götaland, där KKN i VG2020 identifierats som ett av regionens styrkeområden. Kulturstrategin för Västra Götaland grundar sig i tanken på att kultur ska utgöra en ekonomisk hållbar bransch och att möjligheter för detta ska skapas av VGR. Mot bakgrund av detta vill VGR att företag ska startas och utvecklas inom kulturbranschen, att kulturutövare ska ges möjligheten att genom ökad kunskap kunna leva på sin verksamhet samt att kunskapen om kulturens samhällsekonomiska roll ökar. I utvärderingen har vi undersökt i vilken utsträckning som insatserna i programmet relaterar till utpekade prioriteringar i de båda strategierna, resultatet av detta redovisas i utvärderingens kapitel sex Under nuvarande programperiod har programmet finansierat insatser om 13,4 miljoner kronor Från 2014 har programmet omfattat totalt 51 insatser. Ramböll har inom ramen för utvärderingen fått dokumentation och uppgifter om 46 insatser. Utvärderingen inbegriper därför totalt 46 insatser, av dessa har RUN finansierat totalt 22 insatser och KUN totalt 24 stycken. I nedanstående tabell redovisas den totala summan beviljade medel inklusive median och medelvärde per nämnd.

12 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar 7 Tabell 4. Översikt beviljade medel Nämnd Summa beviljade medel Median Medelvärde RUN (n=22) kr kr kr KUN (n=24) kr kr kr Totalt kr kr kr Av ovanstående tabell kan vi se att KKN-programmet finansierat insatser om drygt 13,4 miljoner SEK mellan åren Därtill tillkommer medfinansiering för flera projekt. RUN har under åren finansierat något färre antal insatser än KUN samtidigt som den totala summan beviljade medel är större, även median och medelvärdet bland insatser som RUN finansierat är större. Dock är skillnaden mellan nämnderna mindre i medianvärdet. En förklaring till detta är att RUN finansierat en insats med en jämförelsevis stor budget som höjer medelvärdet och totalsumman. 9 I tabellen nedan framgår antal insatser fördelat på kostnadsintervaller. Figur 3. Fördelning av insatserna kategoriserat på VGR:s medfinansiering kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr N=46 I den projektportföljanalys som genomförts har vi analyserat fördelningen av insatstyp bland samtliga finansierade insatser. Som framgår av figuren nedan har en stor majoritet, 34 stycken insatser i programmet har bedrivits som projekt, 12 stycken förstudier har genomförts och fem stycken övriga insatstyper, dessa består mestadels av nätverk och referensgrupper. Figur 4. Fördelning per insatstyp 12 5 Projekt Förstudie 34 Övrigt N=51 9 Insatsen är The Mission och Speed förinkubator en insats som genomfördes av Brewhouse mellan Insatsen beviljades medel om totalt miljoner SEK av RUN.

13 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar 8 3. PROGRAMMET HAR HÖG RELEVANS FÖR DEN REGIONALA UTVECKLINGEN AV KKN-SEKTORN I detta kapitel besvaras utvärderingens frågeställningar med avseende på programmets logik, inriktning och relevans. I kapitlet redogör vi för de syften och mål som insatserna har och i vilken utsträckning de är relevanta utifrån den övergripande målbilden som finns för programmet. 3.1 Programmets insatser har i stor utsträckning fokuserat på tilltänkta målgrupper KKN-programmet har identifierat följande primära målgrupp för insatser; blivande eller befintliga företag och företagare i regionen inom KKN. Sekundär målgrupp är aktörer inom affärsstödssystem, kultur- och konstnärsorganisationer. Tänkbara aktörer att delta i programmet identifieras av VGR som bland annat Nyföretagarcentrum, kommunala och regionala näringslivsutvecklare, affärsrådgivare, inkubatorer och kulturföretagare. Utifrån projektportföljsanalysen framkommer att insatser som genomförts i programmet i stor utsträckning riktat sig till programmets uttalade målgrupper. Kreatörer, konstnärer och blivande eller befintliga företag inom KKN är tydligt den vanligast förekommande målgruppen bland genomförda insatser. I analysen av projektdokumentation framkommer att fyra insatser haft övriga målgrupper, däribland industriföretag och utbildningsanordnare. Vi kan även konstatera att insatser i stor utsträckning vänder sig mot offentliga aktörer och mot aktörer inom besöksnäringen, vilket även inkluderar boende och besökare. Figur 5. Antal insatser fördelat per identifierad målgrupp Kreatörer, konstnärer, blivande eller befintliga företag inom KKN 26 Affärsstödssystem, kultur- och konstnärsorganisationer. Offentliga aktörer 9 9 Turism och besöksnäring Övriga Programmets insatser fokuserar främst på kulturella näringar samt kreativa näringar och aktiviteter N=46 Som framgår i figuren nedan spänner insatserna över flera delar av de kulturella och kreativa näringarna. Vanligast förekommande är insatser kopplat till kulturella näringar och aktiviteter. Exempel på dessa insatser är de som relaterar till musikindustri och e- sport, samt mode och design. Majoriteten av insatserna i programmet har således sin tyngdpunkt på dessa näringar och aktiviteter, betydligt fler än insatser som relaterar till den konstnärliga kärnan. En förklaring till detta är programmets huvudsakliga utformning där fokus snarare bygger på att skapa strukturer och former för en utveckling samt tillväxt av KKN-sektorn. Till den konstnärliga kärnan kopplas åtta av insat- 10 Då ett projekt kan ange fler än en målgrupp överstiger totalsumman ovan det totala antalet insatser inom programperioden.

14 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar 9 serna. Exempel på dessa är projektet Uddenskulptur 2015 som anordnade en skulpturutställning under Fem av de insatser som har en koppling till den konstnärliga kärnan har även kopplingar till kulturella näringar. Övriga insatser i den konstnärlig kärnan har även en indirekt koppling till kommersiella värden, till exempel insatser som även syftar till att utveckla besöksnäringen. Detta är också rimligt då den konstnärliga kärnan snarare ska omfattas verksamhet som Kulturavdelningen bedriver utanför KKN-programmet. Två insatser kategoriseras som övrig ekonomi, dessa är projektet Möt en Västragötalänning som framförallt syftar till att utveckla besöksnäringen i regionen samt projektet Innovationshjälpen där industriföretag matchas med kreatörer som tillsammans ska kunna komma fram till en lösning på ett problem som företagen har. Av samtliga insatser är det totalt tio stycken som spänner över samtliga delar av cirkeln. Dessa projekt kan till exempel handla om kartläggningar, förstudier eller annan form av upprättande av plattformar för KKN. Figur 6. Kategorisering av programmets insatser enligt David Throsbys modell Konstnärlig Kärna 8 Kulturella näringar Kreativa näringar och aktiviteter Övrig ekonomi 2 Övergripande Den delregionala spridningen av insatser är god För att främja utvecklingen av de kulturella och kreativa näringarna i hela Västra Götaland har det varit centralt för VGR att finansiera insatser i alla delar av regionen, och inte enbart koncentrerat till större städer. I utvärderingen har vi undersökt den geografiska spridningen av de insatser som finansierats genom programmet. Av figuren nedan kan resultatet utläsas på delregional nivå. Figur 7. Geografisk spridning av insatser, delregioner Mer än en delregion Skaraborg Sjuhärad Göteborgsregionen Fyrbodal Hela regionen N=46 Av figuren ovan kan vi utläsa att ett flertal projekt omfattar hela regionen. Ett exempel på detta är projektet ADA i regionen som Business Region Göteborg bedrev och som 11 I utvärderingen av programmet har vi analyserats finansierade insatser mot bakgrund av David Throsbys modell för att förstå och förklara KKN-sektorn. Analysen bygger på en kategorisering av samtliga insatser i programmet och hur de relaterar till de olika nivåerna i modellen. Indelningen baseras på samma tolkning som EU:s Generaldirektorat för utbildning och kultur gjort i EU-kommissionens rapport The Economy of Culture (2006).

15 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar 10 bland annat syftade till att främja en hållbar utveckling av KKN i regionen genom nya mötesplatser och informationsspridning. Ett stort antal projekt har även bedrivits i Fyrbodal tätt följt av Skaraborg, därefter Göteborgsregionen och sist Sjuhärad. Flera projekt har även bedrivits i fler än en delregion, dvs. inte i hela regionen men i mer än en delregion. I utvärderingen har vi även identifierat att perspektivet stad-landsbygd i stor utsträckning täcks in av flera insatser, exempel på dessa är Festa Via 190 och de två Kultursystemen Gula Huset och Granitriket. Den geografiska spridningen av insatserna tycks således vara förhållandevis god. Samtidigt framkommer det i en intervju att även om projektet riktar sig mot hela regionen så kan koncentrationen till Göteborgsregionen bli stor då det är där som flest företag är verksamma. 3.4 Programmet finansierar insatser som svarar mot ett stort antal typer av målsättningar Område 1: Utveckling och kvalitetssäkring av affärsstödsystemen gällande KKN-sektorn Inom ramen för område 1 har handlingsprogrammet finansierat insatser som syftar till att stärka samverkan mellan aktörer som stödjer utvecklingen av KKN i Västra Götaland. Tänkta målgrupper för detta område är bland annat utvecklingsnoder och företag. Vidare syftar insatserna till att utveckla och stärka ett regionalt nätverk för kreatörer, främja en hållbar utveckling inom sektorn. Flera av insatserna syftar även till att utveckla metoder och verktyg för tillgängliggörande av regionens arbete, även för företag som verkar utanför Västra Götaland. Möjligheten att kunna försörja sig inom KKNbranschen lyfts i ett projekt där syftet är att möjliggöra finansiering av KKN-företag för att de ska kunna växa från hobbyföretag till levebrödsföretag. Uttalade mål handlar om att skapa mötesplatser på och kring utpekade noder för att på så sätt kompetensutveckla kreatörer i regionen och se över behov hos kreatörer inom exempelvis modebranschen. Vidare lyfts metodutveckling av affärsstödssystem och utveckling av metoder för att stötta entreprenörer som ett mål, vilket kräver en kartläggning av vilka aktörer nationell och internationellt som skulle kunna ingå i en sådan satsning, och utgör ett mål i sig Område 2: Utvecklingsinsatser för företagare inom KKN-sektorn För område 2 har insatser finansierats som syftar till att synlig- och tillgängliggöra det arbete som bedrivs av KKN-företag i regionen. ADA i regionen 12, vilka även bedrivit insatser inom området 1 och 4 för handlingsprogrammet, är ett av de projekt som uttalat syftar till att synliggöra information om den kreativa sektorn och dess kreatörer. Vidare framgår av projektportföljsanalysen att insatserna inom detta område syftar till stimulera entreprenörskap och idéutveckling för att på så sätt skapa möjligheter till nya affärsmodeller och samarbeten mellan olika branscher. Inom ramen för detta område syftar merparten av projekten till att på ett eller annat sätt att kompetensutveckla företagare inom KKN-sektorn vilket svarar mot handlingsprogrammet. Konkreta syften som svarar mot regionens behov rör utveckling av entreprenöriellt tänkande genom handledning och utbildning samt utveckling av metoder för samverkan gällande innovationer mellan små och medelstora företag inom KKN-sektorn. De mål som insatserna ska uppnå rör utveckling av företag inom KKN-sektor i termer av exempelvis entreprenörskapsprogram som kan omsättas till nytta för företagen och ökad sysselsättning. Ett konkret exempel som rör denna målsättning är att utveckla ett visst antal konstnärsföretag. Vidare syftar några av insatserna till att skapa en brygga mellan utbildning och arbetsliv, vilket svarar mot regionens behov om att sti- 12 ADA i regionen presenteras även fördjupat som en av tre fallstudier i kapitel 5.

16 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar 11 mulera företagande inom sektorn. Dessutom lyfter bland ett par av projekten ett uttalat mål om fånga upp ungdomar för att ge de möjligheter att upptäcka branschen som en potentiell sysselsättning Område 3: Utveckling av kultursystem i Västra Götaland Inom ramen för det tredje prioriterade området inom programmet har flera kultursystem finansierats. Av projektportföljen framgår att flera insatser kopplas till satsningen Kreativa Kraftfält som syftar till att tillvarata kulturen som tillväxtfaktor och utgör en omfattande satsning inom regionens kultursektor. Vidare syftar flera av projekten till att stärka den fysiska platsens möjligheter för aktörer att kunna leva av den kulturproduktion som utvecklas. Flera av projekten syftar till att stärka besöksnäringen och öka deltagandet i kulturlivet, vilket utgör ett behov hos målgruppen som bedriver verksamhet inom ett geografiskt avgränsat område. Av projektportföljsanalysen framgår att målen med finansierade projekt framförallt är lokalt knutna i termer av att möjliggöra en ekonomisk hållbarhet för de aktörer som verkar på geografiskt avgränsade områden. För att uppnå detta har det vid intervjuer påtalats att man bör öka besöksnäringen på den lokala platsen och införliva andra samhällen i utvecklingsarbetet inom systemet. Detta kan och bör göras genom ökad samverkan mellan aktörer runt om den lokala platsen. Vidare lyfts mål om samverkan och utbyten med högskolor och universitet för att skapa ett kunskapsutbyte och potentiella arbetstillfällen. Av samma anledning lyfter ett av projekten mål om nationella och internationella samarbeten i termer av utbyte av konstnärer och kunskapen inom branschen Område 4: Utveckling av Västra Götalandsregionens nationella och internationella arbete inom KKN-området Insatser inom område 4 syftar dels till att få ut kreatörer från Västra Götaland och deras arbete att bli känt nationellt och internationellt, dels till att intressera internationella kreatörer för Västra Götaland genom att synlig- och tillgängliggöra det arbete som bedrivs inom regionen. Att tillgängliggöra utvecklade arbetsprocesser för företag som verkar utanför regionen utgör ett exempel på detta. Ett annat projekt syftar till att analysera och utvärdera åskådarperspektivet på e-sport för att identifiera intressanta forskningsfrågor och samarbeten med företag som kan dra nytta av de resultat som genereras. Ett projekt med starkt fokus på internationalisering syftar till att stötta västsvenska musiker och marknadsföra dem mot producenter och arrangörer ute i världen, vilket beskrivs närmare i en fallstudie. 13 Knappt hälften av insatserna utgör förstudier för att undersöka vilka insatser som krävs för att företag och projekt ska kunna synliggöras och utöka sina samarbeten nationellt och internationellt. De mål som projekten vill uppnå är bland annat att sprida genererad kunskap till aktörer som verkar i andra delar av landet, samt fånga in deras behov. Andra mål som framgår är att genom internationalisering stärka de aktörer som verkar på regional och lokal nivå och på så sätt möta deras tillväxtbehov. Vidare framgår i ett par projekt att en ökad kännedom om hur exportsatsningar kan ske framgångsrikt utgör ett mål för att skapa ett mervärde hos företag som vill satsa på sin verksamhet internationellt. 13 Se fallstudie för Musikexport 2016 i kapitel 5.

17 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar Projektens mål tycks ligga i linje med programmets inriktning För respektive arbetsområde i handlingsprogrammet saknas formulerade mål. Däremot har förslag på åtgärder och indikatorer tagits fram. Det är Rambölls bild att de syften och målsättningar som finns formulerade för de enskilda projekten stämmer väl överens med vad som prioriterats i handlingsprogrammet. I flera fall tycks det dock inte helt tydligt vad det är som gör att en insats faller inom ett visst område. Flera projekt inom exempelvis område 1 och 2 i programmet tycks båda syfta till att synliggöra KKN-näringen och dess betydelse. Sett till vilka målgrupper som förekommer inom de olika arbetsområdena kan konstateras att insatser inom område 1 inte enbart riktar sig till aktörer så som inkubatorer och science parks, utan även direkt till enskilda kreatörer och företagare. Målgruppen tycks vara något mer avgränsad inom område 2, där projekten riktar sig till en bredd av kreatörer och företagare. En annan målgrupp är unga och studenter som kan ses som framtida företagare inom KKN. Även inom område 4 återfinns insatser som svarar mot olika typer av mål, där vissa främst är inriktade på internationalisering av enskilda företag inom exempelvis konst- och musikbranschen, medan andra tycks ha en ansats att öka kännedomen om KKNnäringen i regionen och öka kunskap bland målgrupper som kommuner, VGR och andra företagsfrämjande aktörer. Insatser inom område 4 är de som i störst utsträckning tycks ha en utåtriktad natur och lyfta Västra Götaland som framstående inom KKN, vilket ligger väl i linje med den övergripande målsättningen. Samtidigt utgör insatser inom de andra områdena viktiga för att regionen ska kunna kalla sig ledande. Område 3 i handlingsprogrammet bedömer Ramböll som tydligast avgränsat. Här harinsatserna ett tydligt fokus på att utveckla lokala kultursystem. Dessa insatser har en förhållandevis bred målgrupp, som dock koncentreras främst till den lokala plats där projektet genomförs. Utifrån de insatser som beviljats tycks programmet svara mot en bred behovsbild, där det inte enbart handlar om att främja enskilda kulturutövare och företag inom näringen, utan att även utveckla platser och kultursystem samt bidra till kunskap och stärkta nätverk bland offentliga och företagsfrämjande aktörer. Sammantaget ser Ramböll att insatserna som beviljats inom ramen för programmet ligger i linje med programmets prioriterade arbetsområden där flest insatser genomförts i syfte att bidra till utvecklingsinsatser för företagare inom KKN-sektorn. Programmets insatser spänner över flera delar av KKN-sektorn samtidigt som insatserna tycks arbeta med programmets tilltänkta målgrupper. Kopplat till programmets logik och relevans ser vi dock ett behov av att formulera mål för respektive arbetsområde för att tydliggöra hur insatserna i programmet ska bidra till programmets övergripande målsättningar. Kopplingen mellan insatser och programmets övergripande mål är idag otydlig vilket gör att det är svårt att se på vilket sätt som genomförda insatser bidrar till de övergripande målsättningarna.

18 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar KKN-PROGRAMMET HAR RESULTERAT I STÄRKTA NÄTVERK OCH UTVECKLING AV FÖRETAG I följande avsnitt redogörs för den analys som genomförts med avseende på programmets resultat och förväntade effekter. I detta kapitel redogörs även för förutsättningarna att åstadkomma hållbara och varaktiga resultat. 4.1 Insatserna inom arbetsområde 1 har främst resulterat i etablering av nätverk och mötesplatser Inom ramen för arbetsområde 1 har bland annat stöd getts för att bygga upp nätverk för att främja KKN-företag samt andra typer av stödformer till företag. Av projektportföljsanalysen framgår att flera insatser har bidragit till ökad samordning mellan olika initiativ för att främja näringen samt skapa mötesplatser och nätverk. Ett projekt tycks vidare ha bidragit till att skapa kontaktytor mellan olika branscher. Vidare framkommer att två projekt bidragit till större kännedom om KKN-näringen och deras roll för innovationsarbete. För en av insatserna som syftat till att etablera ett nätverk mellan aktörer i olika delar av regionen framkommer att en viktig faktor för att åstadkomma resultat på sikt är att få till en struktur för samarbetet där nätverket inte i huvudsak drivs av en aktör i en av delregionerna. Det tycks dock inte helt tydligt vad nätverket genererat hittills. En av de insatser som finansierats inom arbetsområde 1 är särskilda affärsutvecklingscheckar till KKN-företag. I en intervju med en handläggare för checkarna framkommer att en tydlig inriktning har varit att bevilja stöd till satsningar som är av strategisk karaktär och inte för att lösa likviditetsproblem i företagen. I intervjun framkommer dock att det ännu är lite tidigt att säga vad insatserna har genererat i termer av att öka sysselsättningen i företagen och få dem att gå från hobbyföretag till en verksamhet de kan försörja sig på. Mervärdet av att ha infört ett riktat företagsstöd till KKNföretag beskrivs vara att näringens betydelse lyfts och att kunskapen om möjligheterna att söka stöd ökar bland företagen, både vad gäller offentlig finansiering och finansiering genom crowdfunding, vilket var ett krav för att få stöd. En annan insats i programmet har varit arbetet med webbsidorna Genväg.se och Verksamt.se. I en intervju framkommer dock att inget arbete skett kring dessa sidor under programperioden och där genväg.se har lagts ned. 4.2 Insatser inom arbetsområde 2 har bidragit till ökad samverkan och utveckling av enskilda företag I intervjuer med projekt inom arbetsområde 2 framkommer att flera har svårt att nå ut till de företag som utgör projektens målgrupp. En intervjuperson beskriver att en utmaning varit att projektägaren är ovan att arbeta mot företag. Mot bakgrund av detta har det också varit svårt att uppnå mål kopplat till ökat företagande och entreprenörskap. I en intervju med ett projekt som syftar till att stärka enskilda kulturutövare lyfts företagare inom konsthantverk som en grupp som projektet nått ut till, medan exempelvis dansare var svårare att fånga upp. En anledning till detta beskrivs vara att det saknas en tradition av att se sig själv som en företagare inom dans, medan det ligger närmare till hands för konsthantverkare att sälja sina verk. Projekten avser i stor utsträckning att adressera detta men strukturerna har visat sig försvåra förutsättningarna för i synnerhet mindre projekt, då dessa attitydförändringar tar tid. Detta kan även förklara varför resultatet av företagande på individnivå är svagare. Utmaningen att nå ut till företagen förekommer även i ett projekt som drivs av en aktör som har stor erfarenhet av att jobba gentemot målgruppen företag. Projektledaren berättar dock att när de väl fått med företagen så har de varit positiva och att

19 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar 14 projektet bidragit bland annat till jobb för KKNföretag samt utveckling av metoder för att utveckla idéer mellan KKN-företag och industriföretag. Efter projektavslut har arbetet med metoden tagits vidare av IUC. För företag inom KKN så har insatsen lett till några jobb, även om det kanske inte är så många som man har tänkt. Andra projekt inom arbetsområde 2 vittnar dock om bra respons från företag. Ett projekt bedömer däremot att resultaten inte kommer att uppstå förrän på sikt då projektet fortfarande pågår. Resultat från ett av de större projekten som erhållit finansiering innefattar generering av ett flertal konkreta företagsidéer och företagsuppstarter. Flera projekt har på olika sätt bidragit till ökad samverkan mellan aktörer i olika delar av regionen, där bland annat ett projekt bidragit till att bygga upp strukturer för att fortsatt främja företagande inom näringarna trädgårds-, landskaps- och byggnadsvård. Samtidigt framkommer i en intervju att denna typ av nätverksskapande insatser kräver ett mer långsiktigt arbete och omfattning för att kunna svara mot VGR:s målbild att bli en ledande kulturregion. I en intervju med en projektledare för ett annat projekt framkommer att projektet resulterat i en plattform för träffar och nätverkande, men att projektets begränsade omfattning inneburit att det långsiktiga mervärdet av projektet är begränsat. Ett projekt inom område 2 som drivits av en kommun vittnar om att projektet bidragit till att synliggöra den kulturella kapacitet som finns i kommunen samt genom att stärka kontakter med aktörer såväl inom som utanför regionen. Ett annat projekt lyfter att de lyckats väl att öka kompetens och samverkan bland små företag inom möbel- och designnäringen som ofta har svårt att avsätta tid för denna typ av aktiviteter. I vissa enskilda projekt saknas kunskap om vad projektet har resulterat i, där ingen uppföljning har skett av de företag som deltog i insatsen. 4.3 Insatser inom område 3 har bland annat bidragit till ökade möjligheter att leva av den kulturproduktion som utvecklas Av de insatser som finansierats inom område 3 framgår att flera av projekten har resulterat i nya samarbeten och en tätare kontakt mellan aktörer inom den delregion som projektet verkat i. Något som lyfts i ett par av projekten är att ett ökat förtroende hos aktörer inom KKN-branschen och för deras förmåga att starta initiativ och samarbeten utgör ett resultat i sig. Av en intervju framgår att projekten har gett aktörer inom sektorn möjlighet att testa om sin verksamhet kan vara ekonomiskt hållbar, vilket den i vissa fall har visat sig kunna vara. Möjligheterna till att utöva kultur på landsbygden tycks därmed ha stärkts med hjälp av projekten. Det framkommer i flera projekt att de aktiviteter som anordnats upplevs ha stärkt besöksnäringen på de platser projekten bedriver verksamhet, vilket svarar mot projektens uttalade syften och mål. Ett av projekten anger att personer har flyttat till bygden till följd av deras satsning som innefattar bland annat lokala evenemang och hantverkskurser. Exempel som framgår av intervjuer och projektportföljanalys är att fysiska mötesplatser har skapats som ett resultat av projekten, vilket har genererat erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling. Av intervjuer framkommer att det har funnits en svårighet att på ett bra sätt nå ut till såväl befintliga som potentiella företagare och entreprenörer för att kunna stärka kultursystemen. I en av intervjuerna beskrivs detta som en kulturfråga då det upplevs svårt att få personer som tidigare arbetat ideellt att våga ta betalt för sin verksamhet. Även här lyfts betydelsen av att få prova olika initiativ även om det på kort sikt kan upplevas svårt att få till önskvärda resultat. Detta adresseras i ytterligare en intervju

20 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar 15 där det framgår att krävs tid och resurser att få igång ett fungerande system för samarbeten. I två av projekten tycks resultaten har bidragit till att överbrygga klyftan mellan stad och landsbygd vilket delvis tros ha berott på en ökad besöksnäring på platserna. Samspelet mellan storstäder och kringliggande regionen är något som uppges ha ökat även inom ramen för de andra tre arbetsområdena. Detta svarar mot de behov som identifierats kring att stärka mindre orters arbete för att koppla upp sig mot omvärlden. 4.4 Insatser inom område 4 har bidragit till synliggörande av regionen samt skapat möjligheter för aktörer inom KKNsektorn att verka även utanför regionen Inom arbetsområde 4 tycks merparten av insatserna resulterat etablering av nätverk med aktörer utanför Västra Götaland. Kopplat till programmets föreslagna åtgärder om att stödja konkreta insatser för kulturexport tycks några av projektetens resultat ha svarat mot detta. Tre av projekten har specifikt satsat på att bistå musiker i arbetet med att internationalisera sin verksamhet. Konkreta resultat som musikturnéer och deltagande på internationella mässor har uppnåtts samt ett utökande av kontaktnät. Ett av dessa projekt är Musikexport 2016 som drivits av Musikcentrum Väst (MCV). 14 Projektet har resulterat i musikexport för två musiker. Även i projektet UNSHADE 2014 som drevs av Business Sweden har en exportsatsning kunnat göras för musiker. Projektet tycks dock inte ha lyckats fullt lika väl som MCV. Projektet har dock resulterat i att över 90 företag har fått information om affärsmöjligheter på marknader utanför Sverige samt att nio företag har genomgått en affärsutvecklingsprocess. Av dessa har sju företag fått möjligheten att presentera deras utbud på franska marknaden, vilket i sin tur resulterat i nya kontakter i Frankrike. I en intervju med projektet framgår dock att endast tre av företagen presenterades i Frankrike då några hoppade av för de upplevde att det inte rörde den marknad de själva önskat etablera sig på. De tre företag som deltog har valt att inte fortsatt fördjupa sig i Frankrike men projektägaren menar i en intervju att det bestående värdet av projektet är att ett mer affärsinriktat tänk nu finns inpräglat hos företagen. Vidare lyfts vikten att företagsperspektivet integreras mer i KKN-företag och att detta är något som Kulturnämnden bör se över. Något som tilläggs i en intervju är att det inom ramen för projektet har varit svårt att nå ut till danssektorn då de redan arbetar internationellt, och att bild, konst och musik var de näringar som projektet kunde nå ut till. Vid en jämförelse av dessa två projekt som syftat till en internationalisering av musikbranschen är det svårt att peka på precisa förklaringsfaktorer till varför de olika organisationerna har lyckats fast i olika utsträckning. I större utsträckning verkar skillnaderna i resultat ha berott på tajming och utpekad målgrupp snarare än erfarenheten av å ena sidan musikbranschen (MCV) och å andra sidan erfarenhet av exportsatsningar (Business Sweden). Ett annat projekt som arbetat med internationalisering inom musikbranschen med kunskap om näringen lyfter behovet av att ha specifik kunskap om exempelvis visumkrav för att kunna genomföra projektet på ett effektivt sätt. I ett annat projekt inom område 4 har verksamheten resulterat i ett ökat synliggörande av regionala kreatörer inom KKN-sektorn vilket genom en dialog med regionansvariga landat i att det är viktigt att profilera regionen som ett tempel för KKN. Projektledaren för en förstudie uppger att förstudien har fått spridning nationellt och internationellt och att flera intressanta forskningsfrågor har identifierats. En fortsättning 14 Projektet beskrivs närmare i kapitel 5.

21 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar 16 på förstudien sägs av projektorganisationen finnas på kartan men förutsätter ny finansiering. 4.5 För att skapa långsiktiga och hållbara resultat krävs att vissa förutsättningar finns på plats Projektens förutsättningar för att skapa långsiktiga och hållbara resultat upplevs vara varierade i termer av storlek på projektet och projektorganisation. Av intervjuerna framgår en samstämmig bild om att regionens arbete med KKN-sektorn är viktig för den långsiktiga utvecklingen, där KKN-programmet haft en central roll och beskrivs som väl spenderade pengar Det finns ett behov av att skala upp projekten för att skapa långsiktiga och hållbara resultat Konkreta exempel på vad som avgör huruvida projekten har möjlighet att skapa en hållbarhet har att göra med andelen projektmedel som tilldelas, vilket är något som framkommer i flera intervjuer. Det lyfts även en efterfrågan om att VGR ska skala upp sina projekt och arbeta mer långsiktigt för att uppnå visionen om en ledande kunskapsregion. Möjligheten att söka projektstöd för en längre tid, vilket delvis hör ihop med andel projektmedel, lyfts som något önskvärt av flera projekt för att kunna utveckla projektverksamheten och se resultat och effekter av de aktiviteter som genomförs. Det framkommer exempelvis i en intervju att det inte funnits tillräckligt med tid för att kunna realisera möjliga resultat, där projektledaren upplever att projektet skulle gynnats av att pågå under en längre tid. För detta projekt har fokus bland annat på att ändra attityder till företagande bland KKN-företag, vilket uppges ta lång tid. Två projektägare menar att det bör fokuseras på några färre, större projekt istället för att finansiera många små projekt. Här lyfter en av projektledarna att mer medel bör gå till projekt istället för ett större antal förstudier. Det är viktigare att finansiera projekt, särskilt projekt som tar tid. Projekten måste få ta tid, särskilt när fler aktörer är involverade. Det är oftast de projekt som blir bra, när vi kan samla flera relevanta aktörer. Ramböll kan här se att detta är särskilt relevant för de projekt som syftar till att tillhandahålla någon form av stöd till företag, där det är viktigt att stödet finns tillgängligt när timingen är rätt för företagen, snarare än under en begränsad projektperiod. För att kunna realisera nyttor med projekten på sikt finns det därför behov antingen av att de metoder, arbetssätt och nätverk som utvecklas förvaltas vidare av en organisation med kapacitet att göra detta, alternativt att projekten genomförs under en längre tidsperiod så att resultat hinner uppstå Regionens stöd har varit betydande för genomförandet av projekten Bland framför allt mindre aktörer med begränsade finansiella resurser vittnar många om att det inte hade varit möjligt att göra insatserna utan finansiering från VGR. Bland större projektägare säger sig vissa ha kunnat genomföra insatser utan finansiering, men att det då hade riskerat att prioriteras bort till förmån för andra insatser. I intervjuer med projektledare framkommer att VGR utgjort en viktig stödfunktion i att formulera, ansöka och genomföra projekt bland framförallt mindre organisationer. Detta har i stor utsträckning uppskattats av projekten samtidigt som vi kan se att det också skapat en förväntan bland projekt att stödet ska vara fortsatt för att projekten ska fortleva och vidareutvecklas. Vi ser därför att det är vikt att redan i ansöknings-

22 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar 17 processen undersöka förutsättningar för organisationer att skapa självbärande och långsiktiga resultat Projektorganisationens storlek och erfarenhet har påverkat förutsättningarna för att skapa hållbara resultat Vi har även funnit en variation i projektens förutsättningar att skapa hållbara resultat beroende storleken på organisationen. Projekt som bedrivits av aktörer som bland annat Brewhouse och Innovatum har i genomförandet inkluderat en långsiktighet som möjliggör för projekten att fortleva även efter finansieringstiden avslutats samtidigt som andra aktörer har haft svårare att på egen hand skapa hållbara resultat. Organisationer som har haft en stor vana vid att driva denna typ av projekt tidigare har också kunnat komma igång snabbare. Aktörer som inte är lika vana vid denna typ av projekt har haft ett annat utgångsläge och har behövt mer tid för att mobilisera aktörer och nå ut till målgruppen.

23 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar TRE FALLSTUDIER FÖR ATT BESKRIVA PRO- GRAMMETS GENOMFÖRANDE Inom ramen för utvärderingen har tre fallstudier genomförts, vilka presenteras i följande kapitel. Fallstudierna syftar till att komplettera resultaten från projektportföljsanalysen och intervjuer med projektägare med beskrivande berättelser kring genomförandet av utvalda projekt i programmet. De projekt som har valts ut för fallstudier är ADA, Musikexport 2016 samt Kultursystem i Fengersfors, vilka alla innehar olika karaktär i termer av verksamhet, storlek, geografisk spridning samt olika målsättningar kopplat till programmet. 5.1 Fallstudie 1 ADA i regionen och ADA i VGR ADA främjar kreatörer i Västra Götalandsregionen ADA är en företagsfrämjande aktör som ägs av Business Region Göteborg och verkar i hela regionen men har sin bas i Göteborg. Inom ramen för denna fallstudie har två projekt inkluderats, vilka är ADA i regionen och ADA i VGR Projektens basverksamhet varit densamma under Beviljat medel: SEK Arbetsområde: 1, 2 och 4 Nämnd: RUN de två insatserna, däremot har vissa av aktiviteterna haft olika inriktningar och fokusområden under respektive period. Insatserna har finansierats av regionutvecklingsnämnden då dess inriktningar främst har näringslivsfokus genom att framför allt stötta företag inom kultursektorn i att lyfta fram det arbete som bedrivs. Projektorganisationen har även haft kontakt med Kulturnämnden då projektet beskrivs ligga i skärningspunkten mellan kultur- och näringslivspolitik. Dialogen med de båda nämnderna har uppskattats av projektledaren för att säkerställa dess bidrag och användbarhet för hela regionen. Kopplat till att säkerställa projektens användbarhet samt mervärde föregicks projekten av en förstudie med syfte att hitta rätt fokus för de insatser som skulle genomföras. Projekten tar avstamp i en önskan om ett ökat samspel och samverkan mellan Göteborg och den kringliggande regionen för att på så sätt lyfta hela regionen inom kultursektorn genom synliggörande av kreatörer, vilka är projektets målgrupp. Projektet beskrivs som en typ av katalysator för övriga insatser som tilldelats regionala medel Finansierade insatser syftar till samordning och synliggörande av kreatörer och dess verksamhet Syftet med de två projekten som fått finansiering av VGR är att stärka nätverkandet och skapa mötesplatser mellan kreatörer runt om i regionen för att generera synergieffekter och på så sätt stärka branschen. Projektet arbetar med metodutveckling i termer av att bland annat applicera fungerande former för möten och samarbeten på andra orter än Göteborg. Projektet som pågick under första året har haft starkt fokus på samordning där platsbesök genomförts och det personliga mötet låg i fokus. Just det personliga mötet är något som lyfts som uppskattat av projektorganisationen och lyfts som värdefullt för att skapa tillit och möjligheter för samarbeten även utanför Göteborgsregionen. Under båda projektperioderna har regionala mötesplatser för kreatörer skapats så som seminarium och workshops. Innovationslabb har genomförts med syfte att KKN-sektorns aktörer ska kunna mötas men även för att skapa synergier med andra sektorer så som dataspelssektorn. Under år två har fokus främst legat på synliggörande av kreatörer och mindre på samordning och möjligheten att åka ut till kreatörer och hälsa på. ADA har genom sajten adasweden.se svarat mot de behov som finns hos kreatörer gällande omvärldsbevak-

24 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar 19 ning. Varje månad släpper projektet dessutom ett nyhetsbrev för att lyfta regionen som en gynnsam plats för kreatörer att verka i, som bland annat innehåller reportage om nya unga kreatörer samt information och hjälp till att söka EU-bidrag 15. Projektets långsiktiga målsättning handlar om att genom olika kanaler lyfta Västra Götaland som en ledande region inom KKN-sektorn Insatserna har synliggjort regionens kreatörer och skapat förutsättningar för att initiera samarbeten med andra kreatörer De digitala kanaler som ADA använder sig av har gett kreatörer i regionen en bättre överblick och högre medvetenhet kring vad som görs inom KKN-sektorn samt en möjlighet att integrera verksamheter med varandra. De resultat som den här typen av verksamhet genererar är svår att mäta då det främst ger kreatörerna verktyg att själva skapa samarbeten och en hållbar verksamhet. Däremot finns siffror på besöksstatistik och antal deltagande mötesträffar som legat över förväntan i förhållande till projektets målbild. Detta beskrivs dock inte som ett resultat i sig utan en metod att nå till resultatet. Förutsättningarna för att nå önskat resultat på lång sikt tycks på basis av deltagande finnas på plats. Att projekten föregåtts av en förstudie och dessutom utgörs av redan etablerade plattformar dit regionens kreatörer kan vända sig, för att exempelvis initiera samarbeten med andra kreatörer, tycks vara en förklaring till de goda resultat och det mervärde ADA i regionen skapar. En fortsättning på projektet sker genom att ADA idag sprider i snitt fem uppdateringar per dag kring kreatörers arbete. Däremot anger projektledaren att det långsiktiga arbetet med att knyta samman kreatörer från hela regionen är beroende av det stöd som Västra Götalandsregionen ger. Istället för att alla ska verka i sin ensamhet så ska man försöka skapa någon form av kritisk massa i en region. Uppnå synergieffekter och på så sätt stärka branschen och öka medvetenheten om VGR som en region där det händer mycket inom KKN. Projektet säger sig ha en humanistisk hållning vilket speglar sig i innehållet i projektets publikationer, där nyheter med en social och ekologisk hållbarhet prioriteras. Projektet arbetar med normpåverkan som i sig är ett mål med projektet, bland annat genom att skapa en förståelse hos kreatörer kring deras ansvar för framtiden genom att verka hållbart, inte minst inom konsumtionsdrivande branscher så som modebranschen. Projektorganisationen lyfter samordning av regionala aktörer som ett stort behov för det fortsatta arbetet mot den övergripande målsättningen om Västra Götaland som den ledande regionen för KKN-näring. Att som kreatör få arbeta nära andra branscher skapar innovativa idéer och möjlighet att utveckla sin verksamhet samt möjligheten att skapa en ekonomisk hållbarhet ; Intervju med projektledare

25 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar Fallstudie 2 Musikexport Projektet möjliggör riktade insatser för musikexport Projektet Musikexport 2016 bedrivs av centrumbildningen och artistförmedlingen Musikcentrum Väst (MCV). Projektet svarar framförallt mot KKNprogrammets fjärde prioritering om utveckling av Beviljat medel: SEK Arbetsområde: 4 Nämnd: KUN Västra Götalandsregionens nationella och internationella arbete inom KKN-området och mer specifikt att stödja konkreta insatser för musikexport. Projektorganisationen har tidigare erfarenhet av internationellt arbete inom musikförmedling och har med hjälp av de regionala medlen kunnat möjliggöra riktade exportinsatser för svenska musiker. Tanken har varit att projektet ska bidra till konkreta, affärsutvecklande arbetsverktyg som artisterna själva kan använda vidare efter projektets slut Insatserna syftar till att stärka två enskilda musiker såväl som övriga medlemmar hos Musikcentrum Väst Initialt genomfördes en utlysning där medlemmar inom MCV fick möjlighet att ansöka om att vara en del av projektet. Urvalet genomfördes av MCV där två artister med hög grad av exportmognad och vilja att ta arbetet vidare efter projektslut slutligen valdes ut för internationell artistförmedling. Under projekttiden har en projektkoordinator tillsatts med syfte att bistå de musiker som deltar i projektet med internationell förmedling och nätverk som motsvarar deltagarnas önskemål samt affärsmässig utveckling. Projektkoordinatorns personliga kontakter har upplevts mycket gynnsamma och skapat fler aktiviteter än planerat. Som ett tillägg har projektet kunnat erbjuda andra medlemmar som önskat delta och haft erfarenhet av en timmes coachning av koordinatorn. För att kunna sprida kunskap och lärdomar även till medlemmar som befinner sig längre bort från den internationella marknaden har projektet arbetat fram en handbok med detaljerade guider och tips kring vad som krävs för att nå ut till en internationell publik, vilken samtliga medlemmar kommer att få tillgång till Projektorganisationens erfarenhet har varit betydande för att möjliggöra internationella satsningar Huvudsyftet med projektet beskrivs ha varit att förbättra klimatet och främja arbetssituationen för musiker, där insatser har genomförts för att öka exportmognaden för svenska musiker och förstärka entreprenörskapet. MCV har sett att det nationellt kan fungera att som frilansande musiker vara sin egen bokare men att det internationellt ofta krävs en bokningsagent, vilket projektet har möjliggjort för två svenska musiker. Under en intervju framkom att projektet kan ses som en/har utgjort en genväg för vad som för en frilandsande icke-kommersiell musiker i vanliga fall är en flerårig resa som blir kostsam. Mer konkret har projektet gett två musikakter möjligheten att exportera sin verksamhet till en internationell arena och möjligheten att försörja sig på musik. De artister som deltagit i projektet bearbetar idag självständigt det kontaktnät som byggts upp under projekttiden. I intervjuer framkommer att projektet har svarat mot såväl KKN-programmets syfte Det handlar om att vi bygger kunskap, det blir en bank av erfarenheter och de medlemmar som inte har fått möjligheten ska ändå få ett verktyg för hur man ska gå tillväga för att öka sin exportmognad. som MCV:s medlemmars behov av mål för att arbeta mer mot den internationella

26 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar 21 marknaden, enligt projektorganisationen. Detta har skett genom att projektet har genererat arbetstillfällen för artister och den handbok som tagits fram för musikexport och internationalisering. Detta är något som i sig beskrivs vara det bestående värdet med projektet. Vidare framkom av intervjuerna att en fortsättning av projektet har påbörjats med samma koncept, men inom andra musikgenrer med finansiering från VGR. Då projektorganisationen bestått av personer med erfarenhet inom relevanta områden så som internationalisering av musikverksamhet tycks förutsättningar funnits på plats i hög grad. Avgörande för de goda resultaten tycks bland annat kunna förklaras av möjligheten att anställa en person med expertkompetens kring den verksamhet som projektet bedriver och som dessutom innehar ett värdefullt och relevant nätverk som varit till stor användning. För att kunna genomföra den här konkreta exportsatsningen har projektet således varit beroende av de regionala medlen. I en av intervjuerna framkom önskemål om möjligheten att ansöka om projektmedel för en längre period för att kunna utveckla arbetet med internationalisering och i sin tur stärka Västra Götaland som kulturregion och synliggörandet på en internationell marknad. 5.3 Fallstudie 3 Kultursystem i Fengersfors Organisationen Not Quite vill skapa ett kulturcentrum och nätverk för aktörer inom KKN Projektet Kultursystem i Fengersfors bedrivs av konstnärskooperativet Not Quite och har erhållit projektmedel av Västra Götalandsregionen under två perioder. Liknande verksamheter har pågått under de två perioderna men där ett större fokus Beviljat medel: SEK Arbetsområde: 3 Nämnd: KUN på publika insatser som ska öka besöksnäringen och på så sätt förstärka de aktörer som verkar på bruket funnits under andra perioden. Not Quite etablerades på bruket i Fengersfors Innan dess hade det funnits ett initiativ kring byggnadsvård som drevs med hjälp av EU-fondspengar, vilket senare blev uppdelat i mindre verksamheter så som en fönsterverkstad, en arkitekt och ett husdelsåtervinningsprojekt, vilka fanns på plats när Not Quite involverades. Sedan dess har Not Quite velat förverkliga ett kulturcentrum och skapa ett nätverk för konstnärer, hantverkare och formgivare 16, varpå fler verksamheter har etablerats så som ett bageri, en bok- och pappershandel och ett skyltföretag Insatserna syftar till att inkludera besökare till Fengersfors bruk och skapa förutsättningar för aktörer att kunna leva på kulturproduktion Projektmedlen som erhållits över två perioder har skapat möjligheter för organisationen tillsammans med ägaren på bruket att planera och utveckla platsen och på så sätt skapa möjligheter för aktörer att leva på den kulturproduktion som utvecklas vid bruket i Fengersfors. Under första projektperioden syftade insatserna främst till att samordna insatser för att främja de aktörer som bedriver verksamhet på bruket. De insatser som bedrivs inom ramen för projektperioden har bestått av bland annat gemensamt deltagande på Åmålsmässan, musik- och teaterevenemang samt marknadsföring av brukets olika verksamheter och dess aktiviteter genom exempelvis samannonsering. Inför andra perioden fördes en dialog mellan projektledaren och regionen kring hur projektverksamheten skulle kunna utvecklas, vilket landade i att satsa på att göra 16 Not Quite Om Not Quite.

27 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar 22 verksamheterna som bedrivs på bruket publika och inkludera flera besökare som förstärker aktörerna. Exempel på insatser som genomförts är publika workshops, kulturhistoriska vandringar och konferenser. Att arbeta med aktörerna i en samlad form beskrivs skapa en tydligare besöksplats för turister och lokalbefolkningen. Not Quite har i sin roll som projektägare stått för att ligga steget före när det kommer till exempelvis praktiska saker så som annonsering av aktiviteter på bruket och skapa en bättre miljö för redan existerande verksamhet Projektverksamheten har resulterat in samarbeten mellan aktörer inom KKN och skapat förutsättningar för aktörer att pröva sin verksamhet Kultursystem i Fengersfors är ett lokalt projekt med syfte att stötta de aktörer som finns på bruket för att de ska kunna utveckla sin verksamhet. Detta har skett genom att projektet har skapat möjligheter för aktörerna på bruket att testa om deras verksamhet är ekonomiskt hållbar (ex. testa öppettider och prissättning, antal timmar för en workshop), vilket har lett till insikten att det fungerar och bör satsas vidare på. Detta resultat svarar mot KKN-programmets målsättning om att skapa bättre förutsättningar för kulturutövare att leva på sin kompetens genom samverkan inom ett geografiskt avgränsat område. Att arbeta för ett hållbart alternativ utanför storstadsregionerna är något som dessutom ligger i linje med grundidén med föreningen. Not Quite vill arbeta för ett hållbart alternativ utanför storstäderna. Kultur är ju annars ett väldigt urbant fenomen. I tidigare rapporter från följeforskning av Västra Götalandsregionens finansierade pilotprojekt av kultursystem har framgångsfaktorer identifierats för projektens genomförande. En framgångsfaktor som lyfts rör projektets förutsättningar för goda resultat. Not Quite har funnits på plats på Bruket under en längre tid och känner till de verksamheter som bedrivs och det har sedan tidigare funnits strukturer för samverkan, vilket innebär att det inom organisationen funnits en kunskap kring den lokala platsen och dess verksamheter. Ytterligare en tydlig framgångsfaktor som lyfts för ett lyckat projektgenomförande för kultursystem är att skapa en tidig förankring hos andra lokala och regionala aktörer, så som turistorganisationer och lokala beslutsfattare. Projektledaren lyfter att projektet initialt haft en ambitiös plan på att bjuda in olika grupper som verksamheten behövde synliggöras för, vilket till viss del uppnåddes i och med att bland annat studenter och lärare från Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg spenderade terminens uppstartsvecka på skolan och testade verksamheten på bruket. De samlade insatserna som projektet genomfört beskrivs ha smort upp maskineriet för aktörer inom KKN-sektorn genom att utarbeta och testa vad som krävs för att skapa en hållbar framtid inom sektorn. Däremot lyfts önskemål om att i större utsträckning kunna fånga upp lokala företagare i Åmål. Dessa hade varit viktiga för nätverksbyggande och en del av själva kultursystemet för att på ett bättre sätt ta tillvara på kulturen som en drivkraft. Ytterligare ett önskemål är att tillsätta någon med intresse för av besöksfrågorna då ledningen i projektet ser möjligheter i ett större perspektiv. De resultat som projektet landat i beskrivs vara att nya arbetssätt har utvecklats, så som samarbeten mellan aktörer inom olika branscher vilket i sig skapar ett främjande av varandras verksamheter. I intervjuerna lyfts direkta möten mellan människor som en framgångsfaktor för detta, vilket den fysiska platsen i Fengersfors har möjliggjort, dels mellan de befintliga aktörerna, dels mellan besökarna och aktörerna.

28 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar Projekten har genererat olika typer av resultat De tre presenterade fallstudierna har haft olika karaktär vilket också speglats i resultaten. ADA har fungerat som en katalysator för andra insatser som tilldelats regionala medel samt som en informativ plattform för kreatörer i regionen. Arbetet har skapat ett ökat synliggörande och en ökad medvetenhet om vilka kreatörer som verkar i regionen som på sikt kan generera samarbeten och synergieffekter. Musikexport 2016 har fokuserat på konkreta exportinsatser för två musikakter med bas i Västra Götaland, med syfte att skapa arbetstillfällen samt skapa ett mervärde för föreningens musiker genom att kunna öka sin exportmognad. Dessutom synliggörs Västra Götaland och Sverige som musikskapare i och med internationaliseringen. Kultursystem i Fengersfors arbetar lokalt för att skapa ett hållbart alternativ för aktörer inom KKN-sektorn att verka utanför storstadsregionerna. Projektet är platsberoende av bruket i Fengersfors som utgör en samlingspunkt för de aktörer och besökare som ingår i detta kultursystem. Gemensamt för insatserna för ADA i regionen och Musikexport 2016 är att det har funnits utmaningar att nå ut till personer med utländsk bakgrund, vilket kan förklaras av att KKN-sektorn, som tidigare nämnts, traditionellt präglas av strukturer som försvårar arbetet med exempelvis mångfald. I en av intervjuerna lyfts att branschen av naturen tyvärr har en blindhet för folk med en annan etnisk bakgrund och att det skulle behövas ambassadörer för att fånga upp och bättre nå ut till denna grupp. Både ADA och Kultursystem i Fengersfors utgör olika typer av plattformar för att främja de kulturella och kreativa näringarna. Det senare projektet har arbetat mer lokalt baserat vilket också var tanken men kräver nu ett arbete framåt med att dokumentera och sprida resultat av vad som genomförs på bruket i Fengersfors, medan ADA Sweden genom deras digitala plattformar automatiskt synliggör deras arbete. I en intervju lyfts att eftersom så stor del av projektet går ut på att sprida information blir det ett resultat och en leverans samtidigt när de synliggör andra företag och kreatörer i så pass stor utsträckning sprids deras egen verksamhet.

29 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar PROGRAMMETS KOPPLING TILL REGIONALA STRATEGIER OCH NATIONELLA INITIATIV I utvärderingen har vi undersökt i vilken utsträckning som insatser inom ramen för KKN-programmet kopplat till regionala strategier och nationella initiativ. I detta kapitel redovisas resultatet av denna analys. 6.1 Programmet har haft begränsad koppling till nationella initiativ KKN-programmets övergripande målsättning är att Västra Götaland ska vara ledande i landet då det gäller utvecklingen av KKN-sektorn samtidigt som regionen ska ha en koordinerande och ledande roll vad gäller kunskap och erfarenhetsutbyte inom KKN. Ett prioriterat område i KKN-programmet är därför att utveckla Västra Götalandsregionens nationella arbete inom KKN samt att bidra till ett nationellt utvecklingsarbete av sektorn. När programmet initierades fanns en tydlig ambition att koppla upp arbetet mot aktörer och initiativ nationellt Projekt har sällan en direkt nationell koppling men det finns exempel där nationella myndigheter involverats Information om hur statliga myndigheter och organisationer involverats är bristfällig i dokumentationen och skrivs sällan ut. Av projektdokumentationen framkommer endast ett exempel på att en institution involverats i projekt, detta i form av Högskolan i Borås som enligt projektdokument bidragit med finansiering i förstudien Förstudie Nationell utvecklingsnod för Det har varit mycket begränsade satsningar nationellt på KKNnäringen vilket gör att det är svårt att se hur programmet ska få något nationellt genomslag. mode och design som bedrevs av Borås INK. Under genomförda intervjuer har det dock lyfts några fler exempel på hur projekt har en nationell koppling i form av att framförallt en statlig organisation involverats i ett projekt. Mest vanligt tycks vara att involvera högskolor och universitet. Ett flertal exempel på detta har lyfts fram, bland annat i arbetet med kreativa kraftfält där forskare från Uppsala universitet medverkat. I två fall har statliga myndigheter utöver universitet och högskolor involverats i insatser. Svenska Institutet har involverats i projektet UNSHADE som Business Sweden bedrev. Eftersom projektet syftade till att främja kulturexport där Frankrike valdes som marknad för insatserna involverades myndigheten. Svenska Institutet har ett kontor i Frankrike och kunde därmed bistå med kontaktnät och fysiska lokaler. Inom ramen för projektet verksamt.se omnämndes även att Tillväxtverket, Skatteverket, Bolagsverket och Försäkringskassan ligger bakom sidan. Det har funnits få exempel på hur insatser även fått andra finansieringskällor genom exempelvis EU:s strukturfonder och olika nationella insatser och utlysningar där endast ett exempel på detta identifierats genom projektet Festa Via. Utöver detta är det framförallt regionala aktörer som lyfts fram som dels samarbetsparter, dels parter som i olika utsträckning involverats i insatser. I en workshop och i intervjuer med handläggare på VGR framkommer att kopplingen mellan programmets insatser och aktörer och initiativ nationellt har varit svag. Detta förklaras bland annat av att KKN-sektorn fått minskad nationell prioritet och att det därför varit svårt att bidra till en nationell genomslagskraft för insatserna. 6.2 Programmets insatser knyter an till andra regionala strategier Vid framtagandet av KKN-programmet tydliggjordes kopplingen mellan programmet och följande andra styrdokument i regionen: Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling, Västra Götalands kulturstrategi och kulturplan samt Västra

30 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar 25 Götalandsregionens budget för 2014 med en prioritering att Stärka kulturella och kreativa näringars betydelse för innovativutveckling och attraktionskraft i Västra Götaland. I detta avsnitt redovisas den analys som genomförts för att undersöka insatsernas koppling till de regionala strategierna Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling (VG2020) samt Västra Götalands kulturstrategi Programmets insatser knyter främst an till kulturstrategins områden med avseende på ekonomisk och regional profilering I utvärderingen har vi undersökt i vilken utsträckning som insatser relaterar till de fem dimensioner som utpekats i Kulturstrategin; demokratisk öppenhet, konstnärlig kvalitet, social relevans, ekonomisk potential och regional profilering. I analysen har vi inkluderat samtliga insatser, även de som finansierats av RUN. Syftet är att få en samlad bild av de inriktningar som finansierade insatser har. En insats kan relatera till flera områden i Kulturstrategin vi har dock kategoriserat en insats i maximalt tre områden. Figur 8. Kategorisering av insatsernas koppling i kulturstrategin Demokratisk öppenhet Konstnärlig kvalitet 10 Social relevans Ekonomisk potential 29 Regional profilering I sammanställningen kan vi se att flest antal insatser relaterar till områdena ekonomisk potential och regional profilering. I viss utsträckning relaterar dessa två områden även till tema ett och fyra i VG2020 (en ledande kunskapsregion och en region som syns och engagerar). I stor utsträckning handlar detta om projekt som syftar till att tydliggöra kulturens samhällsekonomiska betydelse och roll samt att stärka Västra Götalands starka rykte som kulturregion. De insatser som bedöms bidra till demokratisk öppenhet är bland annat insatser för att främja ökad mångfald och integration, exempelvis genom att olika designutbildningar ska nå fler personer med utländsk bakgrund och med andra förmågor och perspektiv. Sju insatser bedöms bidra till konstnärlig kvalitet, exempelvis genom att främja utbyten mellan artister och konstnärer, däribland internationella utbyten. Kopplat till området social relevans, där VGR vill bidra till skapandet av stimulerande livsmiljöer förekommer projekt som syftar till att mobilisera krafter inte minst på landsbygden för att öka möjligheter att bo och verka utanför städar och lyfta fram områdens mångfald. Ett stort antal insatser har genomförts för att tydliggöra kulturens ekonomiska potential. Detta är också något som i en workshop bekräftas vara ett viktigt syfte för programmet. Här återfinns insatser från samtliga områden i handlingsprogrammet som bland annat syftar till att utveckla affärsutveckling i de kulturella och kreativa näringarna, stimulera nyföretagande, öka exportförmågan hos företag, utveckla besöksmål och kulturarvet som en resurs samt utveckla nya metoder för att främja näringarna. Ett stort antal insatser ligger även i linje med området regional profilering, där insatser bland annat syftar till att marknadsföra regionens KKN-sektor nationellt och utveckla noder och nätverk för att främja olika delbranscher av KKN, där olika noder i regionen positionerar sig som ledande inom exempelvis möbel- och design, spel och animation samt textil.

31 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar Insatserna bidrar framförallt till målen om en ledande kunskapsregion Genom projektportföljsanalysen kan vi konstatera att knappt hälften av insatserna explicit angett vilket område i VG2020 som insatsen kopplar an till. Detta kan förklaras av att projekt som finansieras genom RUN ombeds ange i projektansökan vilket område i strategin som insatsen kopplar till. Ansökningshandlingarna från denna nämnd har en specifik sektion där projekten ombeds fylla i vilket område i strategin som projektet berör. I enstaka fall har denna information även framgått i projekt under Kulturnämnden, dock inte i samma utsträckning som bland insatser som RUN finansierat. Av figuren nedan kan vi se hur insatserna fördelar sig. Figur 9. Projektens egna kategoriseringar av område i VG En ledande kunskapsregion En region för alla 3. En region där vi tar globalt ansvar 4. En region som syns och engagerar Framgår inte Figuren ovan är en sammanställning av projektens egen kategorisering där vi kan se att en stor andel uppgett att deras insats bidrar till En ledande kunskapsregion. I nedanstående tabell redovisas vår bedömning av insatsernas bidrag i förhållande till prioriteringarna i VG2020. Figur 10. Rambölls kategorisering av insatsernas koppling till VG Ledande kunskapsregion En region för alla En region där vi tar globalt ansvar En region som syns och engagerar I bedömningen har insatser maximalt kategoriserats i två områden och kan därför ha kopplingar till mer än ett prioriterat område i VG2020. En bedömning har gjorts vad gäller insatsernas primära syfte och mål. Det är fortsatt en stor majoritet av projekt som adresseras prioriteringsområde ett i VG2020, det därefter vanligaste fokusområdet är att bidra till en region som syns och engagerar. I liten utsträckning bedömer vi att insatser fokuserar på att arbeta för En region för alla och En region som tar ett globalt ansvar. De insatser som vi har bedömt bidrar till arbetet med en ledande kunskapsregion genomför i stor utsträckning utbildningsinsatser som riktar sig till konstnärer och kulturutövare. Bland andra insatser som bedöms bidra till en ledande kunskapsregion är insatser som tagit fram modeller för att utveckla affärsstödssystem i syfte att främja en utveckling av KKN-sektorn, bland dessa finns även exempel på insatser som syftat till att ta fram verktyg för arbetet med internationell företagsutveckling inom branschen. Det förekommer även insatser som arbetat med att öka samverkan mellan regionala näringslivsnoder, inkubatorer och mötesplatser för att stimulera entrepre-

32 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar 27 nörskap inom KKN-sektorn eller som syftat till att skapa nätverk och plattformar för samma målgrupp. Tre insatser bedöms bidra till arbetet med en region för alla där har vi funnit exempel på två insatser som syftar till att få fler personer med utländsk bakgrund att attraheras till branschen, framförallt eftersom branschen enligt intervjun med en av projektledarna bedöms utgöras av en mycket homogen grupp människor. Den tredje insatsen har även syftat till att bredda rekryteringsbasen genom att utbilda fler nyanlända personer inom konsthantverk. Insatsen som bedöms bidra till arbetet med en region som tar globalt ansvar är Klädoteket i Göteborg som drivit ett projekt i syfte att arbeta för att minska miljöpåverkan från textilbranschen. Nästan hälften av insatserna, 23 stycken, bedöms bidra till arbetet med en region som syns och engagerar. Där återfinns i stor utsträckning insatser som syftar till att marknadsföra arbetet inom KKN-området brett eller positionera regionen som en kreativ region inom KKN-sektorn. Även insatser som i huvudsak syftar till att främja besöksnäringen och kulturturism har bedömts bidra till detta område i strategin. I denna grupp finns även insatser som arbetar för att utveckla en kulturell identitet kopplad till en enskild ort och insatser som syftar till att förena folk på en enskild ort. Även projekt med internationellt perspektiv i form av internationella kulturutbyten har kategoriserats till detta område. Rambölls analys visar att det finns starka kopplingar bland projekten för tema 1 och 4 i VG2020. Denna bild bekräftades även under en workshop där det bland annat påtalades att de fyra prioriterade arbetsområdena och delområdena i handlingsplanen har en starkare koppling till tema 1 och 4 i strategin med följande uttryckta områden; Tema 1 Ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden Tema 4 En ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på barn, unga och delaktighet Ökat utbyte med och påverkan på omvärlden Att flera insatser relaterar till dessa områden är därför snarare ett resultat av KKNprogrammets inriktning och prioriterade arbetsområden. De insatser som kopplar an till tema 2 och 3 ger dessutom vissa indikationer på att arbetet med de generella perspektiven kopplat till jämställdhet, integration, interkulturella perspektiv och miljö sällan är ett primärt fokus i insatserna. Däremot visar insatser som knyter an till tema 4, En region som syns och engagerar, att internationaliseringsperspektivet är närvarande och ibland även centralt för flera av genomförda insatser vilket vi belyser ytterligare i efterföljande avsnitt De generella perspektiven är i olika utsträckning synliga i projektens genomförande Inom ramen för utvärderingen har vi analyserat i vilken utsträckning som genomförda insatser bidrar till att regionen stärker sitt arbete med de generella perspektiven genom att undersöka hur perspektiven integreras i insatserna. Med de generella perspektiven avses arbetet med jämställdhet, integration, interkulturella perspektiv, miljö och internationalisering.

33 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar 28 Alla dessa perspektiv har inkluderat, vi har ju inte exkluderat någon i våra insatser. Alla entreprenörer inom denna bransch har haft möjlighet att ta del av vårt projekt. Generellt sett tycks KKN-sektorn besitta en grundmedvetenhet kring generella perspektiven jämställdhet, integration och interkulturella perspektiv, vilket uttrycks i att flera projektledare problematiserar dessa perspektiv och lyfter det som en fundamental del av deras arbete men som samtidigt skulle kunna förbättras. Det lyfts att branschen idag präglas av strukturella utmaningar som försvårar arbetet med dels jämställdhet, dels med ett mångfaldsperspektiv. I enstaka fall har målgruppen explicit varit personer av utländsk bakgrund såsom i projektet Designkanalen där syftet i huvudsak var att nå grupper som traditionellt inte söker sig till KKN-sektorn, bland annat ungdomar från socio-ekonomiskt svaga grupper. Några av projekten länkar deras verksamhet till andra insatser som främjar integration och mångfald genom att exempelvis samarrangera evenemang för etablerade och oetablerade svenskar. Konkreta exempel på hur de generella perspektiven integrerats på projektnivå är där projekt aktivt tagit ställning för en jämn fördelning bland deltagare mellan kvinnor och män i exempelvis workshops, seminarier eller festivaler. Vad gäller perspektivet miljö tycks det vara mindre förekommande, vilket speglas i att det är få insatser som bidrar till tema 3 i VG2020 som bland annat innefattar krav på minskad klimatpåverkan och hållbara lösningar. Dock tycks det i större utsträckning än övriga områden funnits fokus på miljöperspektivet inom tema 3, vilket delvis skulle kunna förklaras av grundtanken bakom många av kultursystemen, att bland annat skapa hållbara lokala alternativ utanför storstäder och närturism. Ett av projekten i tema 3 säger sig ha en tydlig hållbarhetsprofil genom att stärka gröna och kulturella näringar. I projektet Kultursystem i Fengersfors lyfts miljöaspekten som en integrerad del i projektet då flertalet av de verksamheter som bedrivs på Fengersfors bruk är miljömässigt hållbara i termer av att verksamheterna bland annat arbetar med återbruk av material. Projektet Hållbar modekultur en hållbar livsstil bör nämnas då verksamheten grundats som svar på modeindustrins negativa effekter genom att ge människor möjligheter att lyfta fram kreativa idéer kring återbruk. Projektet ADA i regionen försöker inom ramen för sin verksamhet skapa en normpåverkan framför allt inom konsumtionsdrivande branscher så som mode och design. Även Västsvenska Turistrådets projekt Möt en Västragötalänning har ett hållbarhetsperspektiv genom ett fokus på delningsekonomin. I övrigt är miljöperspektivet något som i relativt låg utsträckning lyfts bland projekten som erhållit finansiering. Vad gäller arbetet med internationalisering finns dessa representerade i arbetsområde fyra i KKN-programmet vilket också kan ha bidragit till att detta perspektiv inkluderats i flera projekt. Det har uttryckts att arbetet med att bidra till internationaliseringen är uppenbar. Eftersom dessa projekt i huvudsak syftar till att på något vis utveckla det internationella arbetet inom KKN-området genomförs riktade insatser för att bidra till detta perspektiv. Detta bekräftas även av den sammanställning som presenterades i föregående avsnitt där det tydligt framgår att ett stort antal projekt relaterar till tema fyra i VG2020 mot bakgrund av internationaliseringsperspektivet i är centralt för flera av genomförda insatser. Internationaliseringsperspektivet är dock inte lika tydligt i de insatser som inte ligger inom ramen för område 4 i handlingsprogrammet. Mot bakgrund av detta går det att diskutera om internationalisering finns med som ett generellt perspektiv i hela programmet eller om det snarare rör sig om ett viktigt fokusområde. Ramböll kan se att

34 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar 29 mot bakgrund av vilka målgrupper som flera projekt riktar sig till så ligger insatser för internationalisering längre fram i företagens utvecklingsfas, där det i detta skede snarare handlar om att exempelvis få hobbyföretagare att ta ett steg närmare att kunna försörja sig på sin verksamhet.

35 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar PROGRAMMET SKA GENOMFÖRAS I SAMARBETE MELLAN RUN OCH KUN Inom ramen för utvärderingen har Ramböll särskilt tittat på organiseringen och genomförandet av KKN-programmet. Inom ramen för detta har frågeställningar relaterat till styrning, ledning och organisering av programmet ställts. Resultatet bygger framförallt på en samlad analys explorativa intervjuer och den workshop som genomförts under utvärderingen. I följande kapitel presenteras resultatet av detta. 7.1 Programmet har en styrgrupp som sambereder vissa utlysningar Programmet är ett samarbete mellan två nämnder i regionen och de fyra arbetsområdena i programmet har i samförstånd delats upp mellan nämnderna. Genom de intervjuer och den workshop som genomförts framgår att arbetet med KKN-programmet till för ungefär ett år sedan i huvudsak samordnats av en person vid regionen som även varit aktiv i att formulera projektförslag och ansökan samt i genomförandet av insatser. Utöver detta består programmet även av en styrgrupp med representanter från de två berörda avdelningarna. Styrgruppen träffas bland annat en gång om året för att sambereda vissa utlysningar mellan nämnderna. Styrgruppen har även tagit beslut om vilka insatser som ska kopplas till respektive nämnd. Dock fattas beslut om finansiering enskilt i respektive nämnd. I den workshop som genomförts med VGR framkommer att det upplevs ha funnits en bra balans i styrgruppen för programmet där ingen av avdelningarna har tagit över. I styrgruppen har diskussioner kring insatser skett mellan avdelningarna, men respektive avdelning har tagit ett oberoende beslut om insatser som ska lyftas i respektive nämnd. 7.2 Kontakten med VGR har i stor utsträckning uppskattats av projekten Det är viktigt att de har kontinuerlig kontakt och dialog med oss för att säkerställa att vi är i linje med VGR:s övergripande arbete med KKN. I genomförda intervjuer framkommer att projekten i huvudsak har varit i kontakt med en av de två avdelningarna. I intervjuer med projekten framkommer att dialogen med VGR i stor utsträckning har uppskattats av projekten. Kommunikationen beskrivs som tydlig, pragmatisk, lättsam och positiv samtidigt som VGR beskrivs som tillgänglig och tillmötesgående. Flera av projektägarna har en vana att arbeta med VGR från andra sammanhang och upplever att det vanligtvis fungera väl, och så även inom ramen för detta program. 7.3 Projektägare upplever att VGR:s närvaro och stöd i projekten förändrats över tid I de fall där projekten pågått under en längre tid framkommer dock att kontakten med VGR har förändrats över tid. Det framkommer att när personer på VGR har bytts ut upplevs kontakten ha minskat markant. Detta bekräftas också av personer på VGR som lyfter att programmet tidigare präglats av att handläggare för programmet lagt mycket tid på programmet och arbetat mycket nära projekten. I en intervju med en person på VGR framkommer att när nya personer har kommit in så har det tagit tid att sätta sig in i programmet, varpå kontakten med projekten varit mer sparsam. I samtal med VGR framkommer att de personer som arbetar med programmet idag inte har den tid som skulle krävas för att vara ute och träffa de enskilda projektägarna.

36 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar 31 Behovet av nära dialog med VGR tycks skilja sig mellan projekten. En projektägare upplever att de delvis känt sig lämnade när VGR inte följt upp hur det går för projektet och vad arbetet resulterat i. En person lyfter vikten av att VGR visar att de är intresserade av resultatet även av de mindre projekten, och att det kan räcka med ett kort mail för att säkerställa kontinuerlig kontakt. Samtidigt lyfter en projektledare för ett större projekt att det varit positivt att VGR inte lagt sig i projektgenomförandet utan koncentrerat dialogen till kontinuerliga avstämningar. I en intervju med ett projekt framkommer att formen för samarbete med VGR skett genom Kultur i Väst och Västarvet, vilket beskrivs ha bidragit positivt. Ett projekt lyfter behovet av tydligare stöd från VGR kopplat till integrering av de generella perspektiven. Konferensen blev en bra modell för hur vi kan arbeta. Kultur i Väst ställde upp. [ ] Deras närvaro och kompetens var väldigt avgörande för hur vi kunde lägga upp snabba workshops så att det ändå kändes meningsfullt. I intervjuer med såväl VGR som projekten framkommer att VGR:s roll har varierat. Det framkommer bland annat att personer på VGR tidigare har suttit med i styrgrupper för vissa projekt. Utifrån genomförd workshop och intervjuer framkommer att de två avdelningarna har olika syn på huruvida VGR bör finnas representerade i projektens styrgrupper eller inte. 7.4 Former för utlysning, ansökan och rapportering har skiljt sig åt mellan avdelningarna Att programmet formellt delats upp mellan nämnderna uttrycks även i de skilda arbetssätt vad gäller urval av insatser och processer för ansökan. Bland annat framgår av flera intervjuer och genom den workshop som genomförts att KUN i större utsträckning har arbetat med formella utlysningar än RUN som i större utsträckning aktivt sökt upp organisationer för att bedriva projekt. De skilda arbetssätten har uttryckts som en utmaning av projektledare som varit i kontakt med båda avdelningarna. I intervjuer med projekten framkommer att ett mindre antal projekt har haft kontakt med de två avdelningarna. Här framkommer att det i vissa fall har varit otydligt där projektet fått dubbla budskap från de två avdelningarna och där ett projekt upplever att KUN är inne och detaljstyr i projektet. Det förekommer dock exempel där projekten haft dialog med båda avdelningarna som de är mycket nöjda med. I workshopen framkommer vidare att det finns en insikt på VGR om att det inte alltid varit tydligt för vissa projekt om redovisningen ska ske enligt avdelningarnas riktlinjer. Det finns en medvetenhet om att arbetssätt och rutiner har skiljt sig. Samtidigt lyfter en person på KUN att det inte heller finns en avsikt att helt och hållet arbeta på samma sätt inom de två avdelningarna. Former för ansökan och rapportering beskrivs i de flesta fall ha fungerat väl, men det förekommer flera projekt där en slutrapport inte efterfrågats för projektet. En intervjuperson lyfter att de hade varit till hjälp om VGR varit tydligare från start vad för typ av information som projektet förväntas redovisa i slutrapporteringen, så att projektledaren kan säkerställa att denna information samlas in. Vissa projekt har sett det som en fördel att kraven på rapportering främst från KUN har varit små, medan en annan projektägare reagerar på att det inte finns en tydlig uppföljning av hur skattemedel används. I enstaka intervjuer har det uttryckts ett behov av mer liknande processer mellan avdelningarna med avseende på framförallt ansökan och slutrapportering. I den analys av projektdokumentation som genomförts har det även framkommit att dokumentationen skiljer sig väsentligt där exempelvis

37 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar 32 projektansökan och slutrapportering saknas för flera projekt som fått finansiering genom KUN. 7.5 Det finns möjligheter att utveckla samarbetet mellan avdelningarna för ett mer ändamålsenligt genomförande av programmet Det finns en uttalad ambition inom VGR att avdelningarna ska samarbeta genom programmet. Samtidigt framkommer av programmet och genom de intervjuer samt workshop som genomförts att programmet delats upp i två delar. Genom workshopen framkommer även att skilda arbetssätt även bidragit till att arbetet med att genomföra programmet skiljer sig mellan avdelningarna. I liten utsträckning har ett samarbete mellan avdelningarna utvecklats kring genomförandet av programmet. Syftet med programmet är att utveckla näringslivsperspektivet inom kultursektorn, under workshopen blev det mycket tydligt att båda avdelningarna har en lika central roll för att kunna realisera detta. Det blev även tydligt att båda avdelningarna är i behov av varandras expertis, sakområdeskompetens och erfarenheter för att realisera programmet men också för att legitimera programmet. Genom workshopen har det framkommit att RUN och KUN i någon mening har varit pionjärer vad gäller nämndövergripande samarbete inom VGR. Sedan programmet initierades under 2014 har VGR dessutom genomgått en större omorganisation, relaterat till detta har riktlinjer för nämndövergripande samarbeten tagits fram, riktlinjer som vi ser att programmet kan dra stor nytta av att använda.

38 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Utifrån genomförd utvärdering har vi landat i ett antal slutsatser och rekommendationer som vi ser bör beaktas i framtagande av ett nytt program för att främja KKN. I tabellen nedan sammanställs Rambölls bedömning av programmet utifrån de fem utvärderingskriterierna som ingått i utvärderingen. Enligt tabellen nedan kan vi se att uppfyllelsen utifrån utvärderingskriterierna är relativt god, där programmet framförallt har bedömts inneha hög relevans. Vår bedömning är dock att utifrån de övriga fem utvärderingskriterierna finns utvecklingspotential för ökad uppfyllelse, vi bedömer att de delvis uppnåtts. I tabellen nedan sammanfattas våra bedömningar, dessa vidareutvecklas dock ytterligare i avsnitten i detta kapitel. Tabell 5. Bedömning av uppfyllelse av utvärderingens utvärderingskriterium Utvärderingskriterier Uppfyllelse Bedömning Relevans Programmet visar på hög relevans för den regionala utvecklingen av KKN och bland målgruppen Måluppfyllelse Måluppfyllelsen för programmet varierar för de fyra arbetsområden och har därför delvis uppnåtts. Övergripande saknar programmet mätbara mål. Med nuvarande övergripande mål är det svårt att kunna utläsa några effekter. Effektivitet Effektiviteten i programmet är relativt god men det finns möjligheter att genomföra programmet mer effektivt och ändamålsenligt mellan KUN och RUN. Hållbarhet Förutsättningarna för hållbara resultat varierar. Nuvarande projektägare har mycket olika förutsättningar att själva vidareutveckla de resultat som uppkommit från genomförda insatser. Det tar ofta tid innan det går att se resultat av den typ av insatser som görs, vilket gör att det finns behov av att säkerställa att det finns förutsättningar att jobba vidare med initiativen även efter projektavslut. Synergi och samstämmighet Genomförda insatser kopplar väl an till regionens övergripande strategier; VG2020 och Kulturstrategin. Samstämmigheten bedöms därför som god. Det finns dock utrymme att vidareutveckla arbetet med att identifiera synergier med nationella initiativ och andra finansieringsmöjligheter. 8.1 Programmets insatser svarar mot en relevant behovsbild, men programmet saknar mätbara mål för att utvärdera programmets resultat I vår analys av KKN-programmets programlogik kan vi konstatera att de övergripande målsättningar som finns formulerande och som anges i programmet är av mycket generell karaktär. De övergripande målen illustrerar i större utsträckning en vision och långsiktiga effekter av programmet snarare än förväntade resultat på kortare sikt. Detta gör att det finns svårigheter att på ett stringent sätt värdera programmets måluppfyllelse. Det finns en logik mellan insatser och prioriterade arbetsområden, men kopplingen mellan arbetsområdena och programmets förväntade resultat och mål är däremot inte lika tydlig. Inom ramen för programmet har en rad olika insatser genomförts inom de fyra områdena. Insatserna svarar mot olika behov i regionen bland olika typer av aktörer, där vissa insatser riktar sig direkt mot enskilda företag medan andra har i fokus att utveckla en geografisk plats eller kulturssystem. Flera fokuserar dessutom på stödstrukturen för KKN-företagen, där målgruppen främst utgör olika typer av företagsfrämjande aktörer som utvecklar nya metoder och som genom förstudier och andra analyser ökar kunskapen om KKN. Utifrån genomförd utvärdering tycks dessa insatser ha haft hög relevans, där de insatser som genomförs svarar mot ett behov. Det före-

39 Utvärdering av Programmet för Kulturella och Kreativa Näringar 34 kommer dock vissa projekt som skulle vinna på att tydligare definiera sin målgrupp och vilka konkreta behov de har. Ramböll ser därför att programmet är i behov av en tydligare målbild för vad insatserna som finansieras ska leda till. Den målbild som formulerats för programmet fokuserar på att Västra Götaland ska vara ledande inom KKN. Samtidigt omfattas framstående delbranscher som exempelvis filmbranschen i begränsad utsträckning i programmet. Formuleringen av en ny målbild bör därför ta hänsyn till den avgränsning som görs för KKN-programmet. Om programmet enbart omfattar delar av KKNnäringen i Västra Götaland bör också målen omfatta enbart dessa delbranscher, snarare än att prata om KKN-näringen som helhet Utformningen av ett nytt program bör ta sin utgångspunkt i en förändringsteori som tydliggör programmets logik och mål Inför framtagandet av ett nytt program ser Ramböll behov av att åstadkomma en större stringens i vilka behov som programmet ska adressera samt vilka resultat (mål) som programmet ska ha åstadkommit vid programavslut. I genomförd workshop diskuterades bland annat behov på tre olika nivåer; stöd till individuella kulturutövare, stöd till branscher samt stöd till platser och kultursystem. Därutöver ser vi att VGR och andra stödaktörer utgör en form av sekundär målgrupp som arbetar för att stötta de primära målgrupperna. För att åstadkomma en större tydlighet och struktur för programmet rekommenderar Ramböll att logiken för ett nytt program tydliggörs genom utveckling av en förändringsteori med utgångspunkt i behoven på de olika nivåerna. I Figur 11 visas schematiskt hur detta skulle kunna se ut, där särskilda aktiviteter genomförs för att bidra till att uppnå ett antal konkreta resultatmål vid programmets slut. Figur 11. Illustration av övergripande programlogik för KKN-programmet Rambölls bild är att det är det tredje steget, dvs. eftersträvade resultat som idag saknas i KKN-programmet och som begränsar möjligheterna att konkret värdera på vilket sätt som de leder till programmets övergripande målsättningar. Utformning av resultatmål för ett framtida program bör med fördel utformas enligt SMART-kriterierna för att säkerställa att målen är specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta. Ramböll ser att ett antal konkreta mål på programnivå kan fylla en viktig funktion för VGR i styrningen av projekten. Istället för att vara involverade i exempelvis styrgrupper kan VGR genom att vara tydlig med programmets målbild hjälpa projekten att styra insatsen mot de resultat som eftersträvas. Resultaten bör vidare följas upp för att skapa en transparens kring vad beviljade medel har genererat. Mot bakgrund av detta ser Ramböll behov av att utveckla en ge-