Vad HÄNDER på SÖ? Gymnasieskolan

Transkript

1 Gymnasieskolan Vad HÄNDER på SÖ? Yngve Lindberg, SÖ, redogör för vad som planeras i höst. Tvååriga linjer Genom matematikgruppens rapport har matematikundervisningen aktualiserats inte bara i grundskolan utan också i gymnasieskolan. I det senare fallet gäller det främst matematik på de 2-åriga linjerna. Av särskilt intresse är där elevernas behov av förkunskaper för yrkesutbildning inom det tekniskt-industriella området. Svårigheterna är stora eftersom många elever inte valt matematik som tillval. Under det kommande läsåret kommer en arbetsgrupp att tillsättas med uppgift att utveckla diagnosinstrument och föreslå ett åtgärdsprogram för att komma tillrätta med svårigheterna. Edor Oscarsson, Växjö och Bo Rosén, Kungsbacka, har utarbetet en uppsättning diagnoser som kommer att prövas i några skolor under läsåret. I proven kommer alla elever att delta, således även de som inte har matematik som tillval. I några av skolorna ska man försöka få fram resurser för viss stödundervisning till de elever, som inte har matematik. De diagnostiska uppgifterna består av en översiktsdiagnos för alla områden med sammanlagt 50 uppgifter. Dessutom finns det sju momentdiagnoser som kan användas under läsårets gång. Arbetet i gruppen genomförs i samarbete med PRIM-gruppen vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm, som är ansvarig för standardprov och diagnostiska uppgifter i grundskolan. Behovet av matematik på de tekniskt-industriella linjerna skiljer sig i viktiga avseenden från övriga linjer. Du-linjen är speciell eftersom matematik är obligatoriskt ämne med veckotimmar. Ett planeringsförslag har utarbetats och prövas i några skolor. Förslaget kan ligga till grund i första hand för tillvalsgrupper på andra linjer, i andra hand vara underlag för stödundervisning för övriga elever på ovan nämnda linjer. Under hösten väntas en proposition om ny yrkesutbildning med en förlängning av utbildningen till 3 år. Från många håll har framförts krav på införande av matematik som obligatoriskt ämne men det mesta tyder på att så inte blir fallet. Matematikens ställning kan dock förbättras om engelska blir obligatorisk. Flertalet elever kan då väntas välja matematik som tillval. Edor Oscarsson har även utarbetat en översiktsdiagnos för 3-åriga linjer. Även på dessa linjer kan momentdiagnoserna för tvååriga linjer användas. Treåriga linjer SÖ har i slutet av vårterminen sänt en enkät till skolorna med frågor om uppläggningen av matematikundervisningen på NT-linjerna. Av svaren framgår att flertalet lärare (och elever) väljer att studera tre eller fyra av de valbara momenten i årskurs 3. Praktiskt taget alla väljer differentialekvationer och komplexa tal. Det tredje och fjärde momentet varierar däremot. Beträffande tidpunkten för det centrala provet önskar flertalet lärare på teknisk linje en flyttning till vårterminen medan en majoritet på N-linjen är nöjda med nuvarande tidpunkt. Den åtgärd som kan övervägas är att göra momenten differentialekvationer och komplexa tal obligatoriska och lägga provet i slutet av januari. Detta skulle medföra en flyttning av fysikprovet till t ex mars. Önskemål om en sådan ändring av tidpunkten för fysikprovet har framförts främst för att det skulle möjliggöra att mer modern fysik togs med. Med denna sena tidpunkt för fysikprovet måste dock delar av kursen uteslutas. Man kunde t ex avstå från att ge specifika uppgifter på kursen i årskurs 1. Inom komvux pågår en revidering av matematiken i etapperna 2 4. Förhoppningsvis kan matematiken får fler undervisningstimmar vilket skulle stärka undervisningen framför allt i etapp 4. Ovanstående förändringar skall diskuteras under hösten men innan beslut fattas kommer skolorna att ges tillfälle att framföra synpunkter på förslagen. Under vårterminen har en grupp arbetat fram ett förslag till ny kursplan i datakunskap. Förslaget präglas av mindre tyngd åt programmering och en minskning av moment från datalära. Vidare har beaktats att datakunskap läses också av elever på andra linjer än den naturvetenskapliga. Förslaget kommer att sändas ut till skolorna under hösten med möjligheten att ge synpunkter. I början av våren 1987 gjordes en utvärdering av datorer för skolan. En ny utvärdering kommer att ske i början av Därvid kommer handikappfrågor att betonas. Ställning kommer också

2 att tas till den nya generationen av mikrodatorer som lanserats av IBM och där man väntar att också andra leverantörer kommer att presentera Senaste nytt från SÖ om alternativkurser! Sedan GEM-projektets slutrapporter kommit, se s 28, hemställer nu SÖ att regeringen beslutar att en gemensam referensgrupp i betygshänseende införs i engelska respektive matematik med början för de elever som under innevarande läsår går i årskurs 6. (Alternativkursuppdelade betyg avskaffas.) att fortsatt utvecklingsarbete avseende undervisningens organisation och arbetssätt i engelska och matematik i årskurserna 7 9 får bedrivas t o m läsåret 1992/93. (Alternativkurserna får finnas kvar.) Grundskolan sina versioner. Utrustning som godkänns vid utvärderingarna kan inhandlas med statsbidrag redan detta läsår. att SÖ får bemyndigande att utfärda föreskrifter för försöksverksamheten. Efter försöksperioden ska man ta ställning till om alternativkurser bör finnas kvar. Betydande insatser kommer att krävas för information, där det betonas att övergången till ett rörligare och mer differentierande sätt att lägga upp undervisningen skall ske "mjukt" och successivt, att resurserna inte påverkas. Göran Emanuelsson och Olle Nordgren redogör kortfattat för arbete och tankegångar inom SÖ:s utvecklingsgrupp. Bakgrund I slutet av aug 86 överlämnades departementsgruppens rapport MATEMATIK I SKOLAN till statsrådet Bengt Göransson. Rapporten kom att väcka stor uppmärksamhet. En sammanfattning Matematik för alla, ett diskussionsmaterial togs snabbt fram. Regeringen förordnade om en obligatorisk studiedag i grundskolan och gav SÖ i uppdrag att tillsammans med länsskolnämnderna utbilda resurspersoner och att planera för att "i ett något längre tidsperspektiv aktivt följa utvecklingen på matematikområdet". I nov 86 tillsattes Utvecklingsgruppen för matematik vid SÖ:s O- avdelning, och gruppens uppgift blev att planera och genomföra utbildningsinsatser inför studiedagen att planera och samordna centrala insatser som stöd till fortbildnings- och utvecklingsarbete i ett längre tidsperspektiv. Den senare punkten blev tydligare i och med budgetpropositionen i jan 87, där matematikfortbildning av företrädesvis mellanstadielärare förutsågs få 12 milj kr i fyra år. Särskilda åtgärder på mellanstadiet inriktades på svenska och matematik och innebar flera miljoner till lokalt utvecklingsarbete, som sedan riksdagen kom att besluta om. Kritiken mot den unika studiedagen i matematik lugnade efter hand ner sig. "Jippokaraktären" kom att ändras, och studiedagen kunde betraktas som en startpunkt i ett långsiktigt utvecklingsarbete. Remissinstanserna var nästan enhälligt samstämmiga med utredningens beskrivning av den svenska matematikundervisningens problem och positiva till de allra flesta åtgärdsförslagen. Men hur skulle de genomföras? Bedömning På något sätt har matematikundervisningens problem underskattats under lång tid. En otillräcklig lärarutbildning och mycket begränsade fortbildningsinsatser (t ex vid införandet av Lgr 80) har lett till dåliga kunskaper om målen för matematikundervisningen och om hur barn lär sig matematik. Följden har blivit en stark läroboksstyrning. För att lösa problemen i dagens svenska matematikundervisning räcker det inte att dra samman lärare till diskussioner om kartlagda missförhållanden. I så fall hade problemen varit lösta för länge sedan. Nej, det gäller att få till stånd en systematisk kunskapsuppbyggnad både på bredden och djupet, där inhemska och internationella forskningsresultat kompletterar verksamma lärares kunskaper och erfarenheter. Det var utvecklingsgruppens bedömning, och vi har sökt handla därefter. Alingsåssymposiet ger referensgrupp För att få en mera innehållslig belysning av problemen i den svenska matematikundervisningen inbjöd utvecklingsgruppen ett 25-tal matematikdidaktiker/-metodiker till en konferens i dec 86.

3 Öka förståelsen för matematikens betydelse! Matematik i skolan överlämnas till regeringen Regeringsuppdrag till SÖ Trots kort varsel kom nästan samtliga med skriftliga bidrag inom valda områden. Syftet med symposiet var att engagera en större grupp i fortsättningen kallad referensgrupp i arbete på kort och lång sikt, i innehållsmässiga analyser och för framtida produktion av servicematerial av olika slag. Diskussionerna under symposiet fördes i en engagerad och konstruktiv anda. Vi kunde konstatera, att det finns många idéer om hur missförhållanden ska avhjälpas men ingen enhetlig teori för matematikundervisning. Olika kunskaper och erfarenheter behöver prövas mot varandra för att föra utvecklingen framåt. Deltagarna förklarade sig villiga att utgöra referensgrupp i det fortsatta arbetet. Matematik för alla utkommer Utvecklingsgruppen börjar sitt arbete Symposium i Alingsås Utbildningskonferens 1 Utbildningskonferens 2 Nämnaren 2/3 Ett servicematerial utkommer Resurspersonsutbildning Studiedagar i grundskolan Resursnämnaren utkommer SÖs diagnoser som kopieringsunderlag Utbildning av piloter och resurspersoner. NÄTVERKET tar form För att genomföra studiedagen enligt intentionerna utbildades för varje länsskolnämnds räkning ett antal piloter vid två utbildningskonferenser, en i Mölndal och en i Huddinge. Utvecklingsgruppen stod för programmet och sammanställde tillsammans med de medverkande en "pilotpärm" med bl a stordiaunderlag, förslag till studiedagsprogram och studiedagsaktiviteter. Piloterna fick tillgång till ett mindre "bibliotek" av aktuell litteratur i och om matematikundervisning. Naturligtvis var tiden kort och många piloter var oroliga för hur utbildningen av resurspersoner, två från varje ro, skulle gå. Den senare organiserades av länsskolnämnderna med piloterna som ledare. Rapporter tyder på att det innehåll som behandlats varit: Åtgärdsförslagen i Matematik för alla, IEA-undersökningen, uppdelningen i nödvändiga och önskvärda kunskaper i Lgr 80, SÖ:s diagnoser och Hur tänker elever? En förteckning över alla utbildade piloter med adress och telefonnummer har gått till samtliga skolstyrelser. Tanken är ju att varje person i Nätverket är en viktig länk och mycket betydelsefull vid reformeringen av matematikundervisningen. Lärarna på en skola har sina resurspersoner att vända sig till för t ex frågor om fortbildning, litteratur eller material. Resurspersonerna kan vända sig till sina piloter och piloterna till medlemmar i referensgrupp eller utvecklingsgrupp. Det finns alltid någon att söka stöd och hjälp av! Rapporterna från studiedagen ger vid handen att möjligheterna till förbättring är mycket goda. Det finns många duktiga och engagerade personer i nätverket. Intresset för matematikundervisning är stort och förståelsen för problemen börjar märkas. Piloter och resurspersoner bör få mer

4 NÄTVERKET Rektorsområden ca 1500 Resurspersoner ca 3000 "Piloter" ca 130 Referensgrupp 25 SÖ:s utvecklingsgrupp SÖ:s diagnostiska uppgifter I samband med läroplansbeslutet gav regeringen SÖ i uppdrag att utarbeta diagnostiska uppgifter i svenska och matematik. En försöksversion ställdes till skolornas förfogande 1981 och efter en omfattande försöksverksamhet reviderades uppgifterna och kom i en ny upplaga Regeringens arbetsgrupp föreslog som en omedelbart åtgärd att SÖ:s diagnostiska uppgifter skulle bearbetas och produceras i form av kopieringsunderlag som skulle ställas till skolornas förfogande. Under höstterminen 1987 kommer nu material att distribueras till skolorna. Till varje kommun sänds lärarhäfte så att varje lärare som undervisar i matematik (speciallärare, klasslärare och ämneslärare) får ett eget exemplar. Elevhäften ställs till skolornas förfogande i en omfattning om 5 häften per klass. Behövs fler häften får de fritt kopieras. De som så önskar kan som ett alternativ beställa fler elevhäften från Utbildningsförlaget. Eftersom de diagnostiska uppgifterna endast prövar om eleverna behärskar nödvändiga kunskaper i matematik bör flertalet elever i en klass klara alla uppgifter utan svårighet. Det har då ansetts onödigt att låta samtliga elever arbeta med elevhäftena. Man har tyckt att de varit "för lätta" för många elever men nog så svåra för dem som har haft problem med matematiken. Tanken är nu att samtliga elever i en klass räknar de uppgifter som finns på översiktsdiagnosen i lärarhäftet. De elever som lyckas mindre bra på denna får genomgå en grundligare diagnos under ledning av klassläraren eller specialläraren, som då utnyttjar de elevhäften som ingår i materialet. Elev och lärare styrks då i sin uppfattning om vilka moment som måste bearbetas ytterligare för att eleven ska få med sig nödvändiga kunskaper från skolans matematikundervisning.

5 utbildning och möjligheter att träffas och utbyta erfarenheter. Var står vi idag? Det har varit ett intensivt år. Dels har vi organiserat och genomfört utbildningsinsatser. Dels har vi sökt att utifrån rådande förutsättningar planera för ett långsiktigt utvecklingsarbete. Fortbildningens innehåll och form ska avgöras på lokal/ regional nivå, men behovet av centrala stödinsatser och samordning är klart uttalat. En ny lärarutbildning med höjda kompetenskrav i just matematik ska börja ht 88. Diskussioner har förts med representanter för UHÄ om att under ht 87 arbeta fram en kompentensnivåbeskrivning, som skulle kunna definiera innehåll och utbildningsgång i olika steg i Nätverket, och vara till hjälp för skolor, lärare och länsskolnämnder vid planering av fortbildningen. Utvecklingsgruppen ska inte styra verksamheten, men ge stöd/initiera utvecklingsarbete och forskning, motivera innehåll, föreslå och ibland anordna utbildningsinsatser och ge ut servicematerial. Alla ska inte behöva göra samma misstag. Det gäller att få till stånd kumulativ kunskapsuppbyggnad. Annars sker inte avsedd utveckling och risken finns att Sverige kommer att ha kvar problemen med skolmatematiken. Diskussioner har förts mellan SÖ och departementet och lett till att ca 10 % av anslaget går till centrala åtgärder 87/88. Vad kommer att hända 87/88? Ja, enligt vår mening så saknas inte underlag för arbete med olika fortbildningsmodeller. I departementsgruppens rapport påpekades vikten av att löpande utvärdera matematikundervisningen mot uppställda mål, vad gäller nödvändiga (och önskvärda) kunskaper. SÖ:s diagnoser ges ut som kopieringsunderlag. Lokalt utvecklingsarbete med användning av dessa i anknytning till SÖ:s metodiska handledning, uppföljningsmaterialet För din räkning och Nämnaren 2/3 Ett servicematerial kan vara en god början på fortbildningssatsningen lokalt. Med hjälp av medlemmarna i referensgruppen planerar vi att under hösten ta fram ytterligare stadieövergripande servicematerial som tar upp hur t ex talbegrepp och problemlösning utvecklas. Dessa material är tänkta att utprövas vt 88 och kopplas till radio- och TV-program i en distansutbildning i samarbete med Utbildningsradion. Enligt våra kontakter med Utbildningsradion skulle en sådan distansutbildning kunna starta ht 88. Läroböckernas starka styrning av matematikundervisningen vill vi ha diskuterad. Därför kommer vi att inbjuda till en konferens om läromedlens innehåll och utförande. Hur får vi en positiv styrning? Forsknings- och utvecklingsarbete SÖ har i uppdrag att till i okt 87 ta fram underlag för preciseringar av vilka grundläggande kunskaper och färdigheter i bl a matematik som varje elev måste tillägna sig i grundskolan. I anknytning till detta arbete påbörjas planering av ett projekt om Alternativ lärogång i matematik med Jan Unenge som projektledare. Vidare arbete med diagnosmaterial planeras också i samarbete med PRIM-gruppen vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, se även Nämnaren 2/3 s 92. Dagmar Neumans arbete kommer att presenteras i SÖ:s/Utbildningsförlagets skriftserie Skola i utveckling, i mera lättläst form och på svenska. Inom utvecklingsgruppen har vi också planerat att, i samarbete med forskare som följer den internationella utvecklingen inom matematikundervisningen, "översätta" utländska forskningsresultat till svenska förhållanden så att dessa kunde påverka pågående "inhemskt" arbete på ett bättre sätt än tidigare. Informations- och kontaktverksamhet 1988 är biennalår och Matematikbiennalen går denna gång av stapeln i Linköping jan. Programmet kommer att planeras i samarbete med utvecklingsgruppen. Enligt vår mening bör resurspersoner och lärare, som har för avsikt att presentera utställningar, prioriteras när det gäller vem som ska få åka. Programmet ger ju också kvalificerad fortbildning. Det är viktigt med information och kontakter inom Nätverket. Nämnaren kommer att fungera som informations- och kontaktorgan. Redaktionen och utvecklingsgruppen tar tacksamt emot synpunkter på utbildnings- och materialinsatser. Förhoppningsvis kommer Nämnaren att i varje nummer innehålla en "liten brevlåda" med frågor och svar om matematiksatsningen. Kunskaper och erfarenheter bör spridas genom Nämnaren. Effekterna av satsningen på matematikundervisning bör självklart utvärderas på varje nivå. Ett särskilt ansvar vilar dock på länsskolnämnderna och SÖ. Det är vår förhoppning att de goda exemplen ska spridas och att det framgångsrika arbete, som påbörjats på många håll ska få efterföljd.