Vad händer på SÖ? Faktaruta om centrala provens framväxt

Transkript

1 Vad händer på SÖ? Vad händer på SÖ? handlar denna gång om standardprov och centrala prov. Peder Claesson, Linköping, skriver om SÖ:s standardprov och Yngve Lindberg, SÖ, tar upp prov i gymnasieskolan. Faktaruta om centrala provens framväxt På gymnasienivå kom betygsnormerande prov i bruk i och med det nya gymnasiets tillkomst Som en följd av SÖ:s yttrande över gymansieutredningens betänkande (SOU 1963:47) hade den ovan omtalde utvärderingssektionen inrättats. De första årens arbete inriktades i stor utsträckning på att utveckla en ny typ av prov, centrala prov. som skulle ersätta studentexamensskrivningarna. Det var främst de 3- och 4-åriga linjerna som ansågs behöva instrument för betygsekvivalering, eftersom urvalet till vissa högre utbildningar huvudsakligen baserades på betygen och konkurrensen bland de sökande var hård. Det första centrala provet gavs i november I anslutning till Kungl Maj:ts proposition angående gymnasieskolans kompetensvärde (prop 1972:84) uppdrogs åt SÖ (Kbr ) att uppmärksamt följa utvecklingen vad gäller enhetligheten i betygsättningen i fråga om ämnena svenska och engelska på de tvååriga linjerna. Som en följd av detta uppdrag startade SÖ under läsåret 1973/74 försöksverksamhet med centralt utarbetade prov i svenska och engelska på linjer som omfattar två årskurser i dessa ämnen och därmed ger allmän behörighet till högre studier. Försöksverksamheten var obligatorisk för dessa linjer. De nya betygen Från och med läsåret 82/83 gäller nya bestämmelser för betyg i grundskolan. Bestämmelserna ingår i den nya läroplanen. Betyg skall nu sättas endast i årskurserna 8 och 9, såväl höstsom vårtermin. När riksdagen vid behandlingen av förslaget till ny läroplan beslöt behålla betygen i grundskolan, var det avgörande motivet deras roll som grund för urval till fortsatt utbildning. Senare har riksdagen bestämt att intagning till gymnasieskolan från läsåret 1982/83 skall ske på höstterminsbetyget i årskurs 9. Det betyget skall ha sammanfattande karaktär. (Riksdagsbeslut Se vidare servicematerial från SÖ dnr S 82:433). De nya bestämmelserna innebär att betygen fortfarande skall ges i en femgradig skala där medelbetyget är tre. Några bestämda procentsatser för olika betygsgrader skall inte längre finnas. Normalt skall emellertid antalet tvåor och fyror i en klass vara större än antalet ettor och femmor. Medelbetyget tre anger den genomsnittliga prestationen för samtliga elever i landet. För den enskilda klassen kan medelbetyget däremot vara högre eller lägre än riksgenomsnittet. (Lgr 80 s 39). De nya standardproven När riksdagen fattade beslut om förändringarna i betygsystemet beslöts samtidigt att standardproven i engelska, matematik och svenska skulle behållas. Som resultat av riksdagens beslut fick SÖ i uppdrag att konstruera nya standardprov med klarare inriktning mot betyget 3 än tidigare. Proven har utarbetats i nära anknytning till dels de nya kursplanerna dels de nya föreskrifterna om betyg. Liksom tidigare är standardproven frivilliga. Lennart Linell Ur Krut nr 1-2/1983. Tema: Prov

2 Skolöverstyrelsens standardprov i matematik Medelbetyget tre gäller för samtliga elever i landet. För den enskilda klassen kommer däremot medelbetygen att kunna avvika från riksgenomsnittet. Standardprov ställs till skolornas förfogande som riktningsgivare för betyget tre i svenska, matematik och engelska. Lgr 80 s 39. Betyg i vissa ämnen, där skriftliga prov ges, får inte göras beroende enbart av dessa prov. Samtliga prestationer skall inräknas och läraren måste undvika att övervärdera sådana resultat som lättare än andra låter sig bedömas. Lgr 80 s 40. Bister kritik Jag har under de senaste månaderna fått ta emot åtskilliga upprörda samtal från lärare som klagat på vårterminens standardprov i matematik i åk 8. Den vanligaste kritiken har gällt valet av uppgifter samt att provet är i det närmaste identiskt med det standardprov som gavs i åk 9 hösten Framför allt har många lärare förargat sig över att det finns uppgifter som behandlar skala, rätblock, cirkel och elementär statistik. Flera lärare har meddelat att de av dessa skäl inte kommer att använda sig av proven under våren. Eftersom jag sedan min skolkonsulenttid är med i SÖ:s referensgrupp för standardprov i matematik är jag delvis rätt adressat för kritiken. Jag hoppas dock att den i första hand når de ansvariga på SÖ som utan att ens samråda med referensgruppen beslutat att flytta standardproven från åk till 9 till åk 8 utan att avsätta medel för att ta fram en ny provversion. Det stora bytet av alternativkurs mellan åk 8 och åk 9 har inte heller beaktats. Svårigheterna förutsågs 1 ett långt brev till skolöverstyrelsen skrev Bengt Johansson som talesman för referensgruppen bl a: När man nu fattat beslut om att proven skall ges tidigt på våren i åk 8 leder detta till ytterligare problem. Vid den nuvarande provkonstruktionen har urvalet av uppgifter till stor del kunnat göras utifrån högstadiemålen för matematikundervisningen. När provet skall ges i åk 8 måste läroplanen tolkas på åk-nivå. Samtidigt kan vi inte konstruera uppgifter som läromedlen inte behandlat i god tid före provet. Eftersom friheten att inom stadiet ta upp olika moment vid olika tidpunkter är stor, innebär en tidigareläggning i åk 8 att mycket lite av högstadiespecifika moment kommer att kunna ingå i provet. Provet speglar då inte elevernas kunskaper och färdigheter på viktiga delar av högstadiets kurs, sådana delar som till stor utsträckning har gymnasieförberedande karaktär. Skolöverstyrelsen svarade genom undervisningsrådet Hans Hamber: Risken för att ett standardprov kan innehålla uppgifter som eleverna inte stött på i undervisningen finns vare sig provet ligger i årskurs 8 eller årskurs 9. Jag utgår från att allt gjorts för att undvika sådana uppgifter som med stor sannolikhet skulle vara av den karaktären. Den ökade risk som tidigareläggandet nu medför bör vara ett memento vid revideringen av standardprovet i matematik men får inte föranleda en genomgripande omarbetning. Den årliga normeringen av provet ger möjligheter att bemästra detta problem. Förstora inte problemen Enligt min uppfattning fungerade det standardprov som gavs i åk 9 ganska bra och SÖ:s beslut om förflyttning av provet till åk 8 var olyckligt. De olägenheter och brister som detta givit upphov till skall dock inte överdrivas. Provet som helhet innehåller ett mycket stort antal uppgifter, och även om man inte hunnit bearbeta alla moment kommer inte detta att påverka slutresultatet särskilt mycket. Det kanske till och med är så att de elever som fått koncentrera sig på ett mindre kursomfång är gynnade, eftersom de klarar motsvarande uppgifter med större säkerhet. En vanlig lärarsynpunkt är dock att eleverna skall ha chansen att ha alla rätt. Denna åsikt förhindrar ofta lämpliga individualiseringsåtgärder. Men här finns inte utrymme för att gå in på standardprovens styrande inverkan.

3 Nytt standardprov under utprövning Under februari i år utprövades i cirka 80 rektorsområden sex olika standardprovsversioner som skall utgöra grund för ett nytt standardprov i åk 8 vårterminen Om man återgår till gymnasieintagning på vårterminsbetygen kanske detta är ogjort arbete. Då vore ett standardprov i åk 9 att föredra. Resultat av en undersökning I samband med att skolorna sänder in elevlösningar till SÖ:s normering av proven ger ett fåtal lärare synpunkter, ofta kritiska, på proven. Tyvärr går dessa påpekanden för det mesta stick i stäv med varandra: för svårt för lätt, för kort provtid för lång provtid, mer information om proven i förväg hemliga prov, för mycket algebra för litet algebra, för stora krav på formell behandling för små krav på formell behandling. Det har därför varit svårt att veta i vilken riktning förändringar borde göras. I höstas fick jag i uppgift av referensgruppen att undersöka vad ett slumpmässigt urval lärare tyckte om proven. Här redovisas en del av resultaten med frågor och svarsfördelning. I några fall har jag skrivit några personliga kommentarer. 120 slumpmässigt valda högstadieskolor tillskrevs och 83 svar kom in. De procenttal som redovisas är beräknade på antalet avgivna svar, vilket har varierat något från fråga till fråga. Har standardproven i matematik använts vid din skola i höst? 82 % ja, 18 % nej Kommentarer: Det finns 964 högstadieskolor i Sverige. Höstterminen 1983 beställdes proven av 882 (91 % av samtliga) högstadieskolor, 15 skolor för kommunal vuxenundervisning och 5 svenska skolor i utlandet. 91 % av skolorna hade beställt proven. Min undersökning visade att 82 % använt dem. Skillnaden kan bero på att det finns skolor som beställer proven men inte använder dem. Det nya standardprovet i matematik består av tre delprov: 1 A Huvudräkning, 1 B Överslagsräkning och taluppfattning, 2 Problemlösning utan hjälp av miniräknare, 3 Problemlösning med hjälp av miniräknare. Är det bra att gruppera uppgifter på detta sätt? 98 % ja, 2 % nej Är provtiden för kort, lagom, eller för lång? Allmän kurs Delprov För kort! Lagom! För lång! 1 A 7 % 90 % 3 % 1 B 32 % 68 % 0 % 2 10 % 76 % 14 % 3 5 % 76 % 19 % Särskild kurs Delprov För kort! Lagom! För lång! 1 A 4 % 91 % 5 % 1 B 15 % 83 % 2 % 2 25 % 71 % 4 % 3 21 % 74 % 5 % Kommentarer: Av synpunkter som framförts i samband med undersökningen framgår att de lärare som ställer stora krav på elevernas formella framställning önskar längre tid. I allmän kurs ställs inte lika höga krav på det formella. Lärarnas olika inställning i denna fråga har alltid varit en svårighet för standardprovskonstruktörer. Tar standardproven i anspråk för stor del av undervisningstiden i matematik? 12 % ja, 88 % nej Kommentarer: Standardproven är ganska omfattande för att tillgodose kravet på allsidighet. Bearbetningen av elevernas lösningar visar stor korrelation mellan de olika delproven, varför det skulle räcka med ett mindre antal delprov för att man skall kunna jämföra standarden i olika klasser. Kritik har riktats mot att delprov 2 och 3 kräver 60 minuters skrivtid. Skulle du föredra att dessa prov gjordes mindre så att de kunde genomföras på 35 minuter? 36 % ja, 64 % nej Kommentarer: Förvånansvärt många skolor har fördelat undervisningstiden på 4 40 minuter i veckan och får därför schemaproblem om provtiden överstiger 40 minuter. Varför håller "dubbeltimmen" i matematik på att försvinna när man strävar efter en mer samlad undervisning? Har det varit svårt att hinna med standardproven vid din skola? 8 % ja, 92 % nej Kommentarer: Ett av SÖ:s skäl att flytta standardproven till åk 8 var den stora anhopningen av prov på hösten i åk 9.

4 Använder du även standardproven i diagnostiskt syfte så att du t ex repeterar och tränar procenträkning med de elever som inte klarat procentuppgifterna så bra? 20 % ja, 80 % nej Kommentar: Den lilla andelen jasvar är kanske undersökningens mest uppseendeväckande resultat. I en uppgift i ett tidigare standardprov för allmän kurs sätter mer än hälften av eleverna 1/5 = 5 %. Ett sådant resultat borde väl påverka den fortsatta undervisningen. Har standardproven påverkat din undervisning så att du numera t ex tränar mer huvudräkning eller låter eleverna använda miniräknare i större utsträckning än tidigare? 31 % ja, 69 % nej Kommentar: Flera lärare anger att de börjat öva huvudräkning i större omfattning. En utmärkt styrande effekt! Hur många elever har bytt alternativkurs mellan åk 8 och åk 9 vid senaste läsårsskiftet? Sammanställningen av enkätsvaren visar att höstterminen 1983 läste 55 % av eleverna i åk 9 särskild kurs i matematik. När samma elever gick i åk 8 vårterminen 1983 läste 65 % av eleverna särskild kurs. 1 av 7 elever som läste särskild kurs i åk 8 bytte alltså från särskild kurs till allmän kurs förra året. SÖ har beslutat att fr o m innevarande läsår förlägga standardproven till vårterminen i åk 8. Är det bättre att standardproven ligger på vt i åk 8 än på ht i åk 9? 49 % ja, 51 % nej Kommentar: Medlemmarna i referensgruppen har varit motståndare till flyttningen av standardproven till åk 8. Många lärare som upplever elevernas stress-situation på hösten i åk 9 är tydligen av annan uppfattning. Hur många elever har valt allmän respektive särskild kurs vid din skola i åk 9? 73 lärare lämnade svar på denna fråga. Andelen särskildkursläsare varierade från 28 % till 73 %. Fördelningen framgår av nedanstående stambladdiagram (se Nämnaren 4 80/81 s 42) som visar samtliga resultat. Stammen bildas av tiotalssiffrorna och bladen av entalssiffrorna. Översta raden visar alltså värdena 28 % och 29 %. Stam-bladdiagram Anser du att elevernas möjlighet att välja mellan en allmän och en särskild kurs i matematik bör finnas kvar? 92 % ja, 8 % nej Skall standardproven i matematik finnas kvar? 98 % ja, 1 % nej, 1 % vet ej Kommentar: Den som inte visste arbetade i en kommun tillhörande en gymnasieregion som anordnade gemensamma prov för att man skulle vara riktigt säker på att betygen skulle bli rättvisa. Stam-bladdiagrammet omvandlat till lådagram Kommentar: 28 % av eleverna på en skola läser särskild kurs, 73 % på en annan. Jag tror standardproven behövs för att betygen skall bli någorlunda jämförbara!

5 Vilka fel gör svenska elever på standardprov i åk 9? Följande exempel är hämtade ur standardprov som gavs för ett par år sedan. Lösningsfrekven- serna är beräknade på lösningarna från ett sampel bestående av elever. Delprov 1 A Huvudräkning Elevernas förmåga att formulera felaktiga svar är förvånande stor. Högerspalten ger den som är intresserad av hur elever tänker något att fundera över! Sänd gärna in förslag till Nämnarens redaktion! Lösnings- Antal olika Hur tänkte frekvens felaktiga Vanligaste den elev som Uppgift ak + sk lösningsförslag felsvar fick svaret

6 Delprov 1 B Överslagsräkning och taluppfattning Fasta svarsalternativ. Nedan anges fördelningen på de olika alternativen. Hur kan 15 minuter skrivas som timmar (h)? Allmän kurs Ulla Svensson fann vid ett tillfälle att 27 liter bensin hade gått åt för en körsträcka på 30 mil. Hur mycket bensin drog bilen per mil? 30 % rätt, 53 % fel, 17 % ej svarat Delprov 2. Räkning med papper och penna Vanligaste felsvar: Bensinförbrukningen var 1,11 liter per mil. Särskild kurs Ulla Svensson fann vid ett tillfälle att 27 liter bensin hade gått åt för en körsträcka på 300 km. Hur mycket bensin drog bilen per mil? 52 % rätt, 44 % fel, 4 % ej svarat Beräkna husgavelns area. Måtten i figuren är angivna i meter. Uppgiften gemensam för a k och s k

7 Delprov 3. Problemlösning med hjälp av miniräknare Allmän kurs Under en långfärd på 135 mil drog en bil 108 liter bensin. Hur mycket bensin drog bilen per mil? Särskild kurs Under en långfärd på km drog en bil 108 liter bensin. Hur många liter bensin går det åt för en färd på 950 km med samma bensinförbrukning per mil? Allmän kurs. Iran har ungefär 35,5 miljoner invånare. 7,1 miljoner har turkiska som språk. Hur många procent av invånarna har turkiska som språk? 14 % rätt, 62 % fel, 24 % ej svar En nästan likadan uppgift i särskild kurs gav följande resultat: 53 % rätt, 34 % fel, 13 % ej svar Vanligaste felsvar: 5 % har turkiska som språk. Ägna gärna en studiedag åt räknefel. Det är väl använd tid, ty förhoppningsvis lär man sig förebygga dem. Det är ju bl a därför man ägnar sig åt något så svårt som utvärdering! Prov i gymnasieskolan. Centrala prov Beslut har tagits om utläggning av provkonstruktionen i matematik till pedagogiska institutionen vid Lärarhögskolan i Stockholm under ledning av professor Bengt-Olov Ljung. Utläggningen sker redan till nästa läsår. Vid konstruktionen av provet kommer emellertid en i stort sett oförändrad referensgrupp av experter att medverka. Kursplanen för NT-linjerna tillämpas för första gången i årskurs 3 nästa läsår. I samband därmed flyttas centrala provet i matematik till månadsskiftet oktober-november. Innehållet anpassas givetvis till den nya tidpunkten. Hänsyn måste också tas till den föreslagna minskningen av timtalet med en halv veckotimme i årskurs 2. Motsvarande ändring av kursplan och tidpunkt för provet på SE-linjerna sker hösten Diagnostiska prov SÖ gav i början av 70-talet ut diagnostiska prov för nybörjarna i årskurs 1. Proven fanns i två versioner, en för NT- och en för SE-eleverna. En diskussion har tagits upp om att ge ut nya prov. Frågan har blivit aktuell, då behörighetsreglerna ändras så att även elever med allmän kurs i matematik blir behöriga att söka NT-linjerna fro m höstterminen Särskilt måste man diskutera hur utfall på diagnostiska prov kan kopplas till stödåtgärder för svaga elever. SÖ kommer att utarbeta förslag till åtgärder under våren. Prov utgivna av förlag Förlagen har börjat ge ut prov som är anknutna till deras läromedel. Insamling sker av resultat och normeringar sänds till skolorna. Enligt min mening fyller proven en uppgift och är värdefulla för skolorna. Med den försvagning av stödet till skolorna som skett genom nedläggning av gymnasieinspektionen måste all hjälp lärarna kan få vid betygsättningen uppskattas. Sannolikt fungerar också prov anpassade till det använda läromedlet bättre för eleverna än de centrala proven. Jag tror att lärarna behandlar utfallet på proven som kan vara snett med gott omdöme. Hjälpmedel vid centrala prov I många skolor har man problem med den skiftande standarden på miniräknarna. Egentligen kan man med nu gällande bestämmelser förbjuda alla räknare med fasta program och permanenta minnen. SÖ har emellertid beslutat att gå ut med nya anvisningar. Dessa innebär att programmerbara räknare med ett begränsat antal programsteg upp till ca 100 tillåts. Exempel ges sedan på räknare som är tillåtna och sådana som inte är tillåtna. Skolorna får sedan avgöra om andra räknare med liknande prestanda skall tillåtas eller inte. Bestämmelserna kommer att gälla vid fysikoch kemiprov läsåret 85/86 och matematik läsåret 86/87. Man kan inte gärna ändra reglerna för elever som redan skaffat sig miniräknare. Under övergångstiden får proven utformas så att räknarnas kapacitet har så liten betydelse som möjligt. Man kan även överväga att införa tvådelade prov, en del utan räknare och andra med räknare.