Bilaga till omvärldsrapporten 2011

Transkript

1 Bilaga till omvärldsrapporten 2011 uppdaterade omvärldsnyheter mars juli 2011 Samhällsutveckling som påverkar Vårdförbundet och vården Lägesbeskrivning för svensk ekonomi Arbetsförmedlingens senaste prognos visar på rekordstor ökning av sysselsättningen under Sysselsättningen beräknas öka med personer. Arbetslösheten beräknas minska från 8,4 procent av arbetskraften år 2010, till 7,5 procent år 2011 och till 6,7 procent år Arbetsförmedlingen pekar också på en växande arbetskraftsbrist och att alltfler arbetsgivare uppger att de har svårt att hitta arbetskraft.1 Konjunkturinstitutets nya rapport, Lönerapporten för 2011, visar också på goda prognoser. Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen Konjunkturinstitutet anser att det är möjligt för Sverige att uppnå en låg arbetslöshet på 5 procent. Det är under förutsättningen att timlönerna inte ökar med mer än i genomsnitt 3,1 procent per år och inte mer än 3,7 procent per år SKL:s nya rapport, Ekonomirapporten 2011, visar att återhämtningen i den svenska ekonomin har gått snabbt sedan finanskrisen bröt ut i slutet av Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden, med en snabb ökning av antalet arbetade timmar, medför att skatteunderlaget kommer att fortsätta växa under de närmaste åren. Den ekonomiska situationen i kommuner och landsting blev 2010 betydligt bättre än förväntat. Även 2011 och 2012 blir år med ekonomiska överskott. Resultatet för kommuner och landsting blev förra året 19,3 miljarder kronor. Både kommuner och landsting förväntas även under de närmaste åren uppvisa överskott i sina finanser. Kommunerna förväntas åren 2011 och 2012 visa ett överskott på 10,8 respektive 6,8 miljarder kronor. Landstingens överskott förväntas under samma tidsperiod uppgå till 4,6 respektive 1,7 miljarder kronor.3 Handelns Utredningsinstitut har i en ny rapport presenterat konjunkturbedömningen för handeln den närmaste framtiden. Där beskrivs detaljhandelns utveckling som mycket positiv. Utsikterna for hushållen har förbättrats med lägre arbetslöshet och starkare optimism OCH Omvärldsrapporten 2011 Bilaga mars-juni 1 (7)

2 Detaljhandelns försäljning väntas öka med 3,5 procent 2010 och 3,5 procent Plötslig turbulens i världsekonomin och nya orosmoln i svensk ekonomi Samtidigt som svensk ekonomi går starkt framåt skakar omvärldens finanskriser även om svensk ekonomi. Oron över den grekiska skuldkrisen påverkar hela euroområdet. Euron har fallit kraftigt och kronan har också sjunkit. Det finns en oro att krisen i Grekland riskerar att sprida sig till andra svaga länder inom eurosamarbetet, som Portugal, Irland och Spanien, samt att andra länders finanskriser kan på sikt även påverka svensk ekonomi.5 Skuldkrisen i både Europa och USA försvagar kronan och skapar viss oro i svensk ekonomi. Efter den senaste tidens turbulens på finansmarknaderna flaggar finansminister Anders Borg för att Sveriges tillväxtprognos måste revideras ned. Finansdepartementet sammanställer för närvarande siffror för den prognos om utvecklingen av landets ekonomi som ska presenteras vid Harpsundsmötet den 26 augusti. Borg uppger att en nedrevidering av prognosen för de offentliga finanserna också är trolig. Men han tror på ett resultat nära balans eller till och med överskott för Borgs bedömning är att Sverige kommer att vara bland de EU-länder som har de starkaste offentliga finanserna.6 Påverkas avtalsrörelsen av turbulensen i världsekonomin? Enligt Metalls ordförande Stefan Löfven påverkas inte industrifackens lönekrav som presenteras i september av den pågående skuldkrisen. Han motiverar sitt svar med att industrifacken har en mer långsiktig syn på avtalsrörelsen än upp och nedgångar på börsen från en vecka till en annan. Men avtalsansvarig på Svenskt Näringsliv delar inte den uppfattningen. De säger att en nedgång i tillväxten runt om i världen självklart har betydelse för lönebildningen, även i Sverige.7 4 HUI:s konjunkturrapport för 2010, ArticlePageProvider&epslanguage=sv Omvärldsrapporten 2011 Bilaga mars-juni 2 (7)

3 Vårdens utveckling Ny utredning för mer jämlik vård Direktiv för en utredning som ska ta fram en ny och sammanhållen patientlagstiftning, med tydliga regler för att skapa mer jämlik och patientstyrd vård. Syftet är att patientens ställning och inflytande över hälso- och sjukvården skall stärkas för att göra vården mer jämlik. Utredaren får i uppdrag att utreda hur vården i Sverige ska kunna ges på mer likvärdiga villkor och minska kvalitetsskillnaderna mellan olika sjukhus och olika landsting, samt inte minst skillnader i vilken vård som erbjuds män och kvinnor. Den 30 juni 2012 skall det första delbetänkandet vara klart och senast 1 januari 2013 skall en slutredovisning lämnas, inklusive förslag till ny samlad patientlagstiftning.8 Regeringen och SKL har kommit överens om en särskild satsning för mer jämlik vård. Totalt omfattar satsningen 15 miljoner kronor till SKL under Satsningen ska bidra till att öka användandet av öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. Bland annat ska ett nationellt stöd till landstingen skapas för att påbörja organiseringen av landstingens resurser för en verksamhetsutveckling mot mer jämlik vård. 9 Riskkapital i vården Vänsterpartiet har valt att driva frågan om riskkapital i vården allt hårdare. De har kommit ut med rapporten Värda varje skattekrona en rapport om riskkapitalbolag i den svenska vården. Vänsterpartiet ser med oro på att i vissa län drivs över hälften av vårdcentralerna av privata företag. Vänsterpartiet går till attack mot den borgerliga regeringen att privatiseringen har accelererat under deras tid. I rapporten påstås att sedan 1989 har sex personer delat på 9,2 miljarder kronor i obeskattad vinst i vården. 10 Vänsterpartiet vill ta kampen mot riskkapital i vården och frågan kommer med stor sannolikhet att debatteras den kommande framtiden. Antalet privata sjukvårdsförsäkringar ökar Svensk Försäkring sammanställer statistik om försäkringsbranschen. De mäter årligen utvecklingen av privata sjukvårdsförsäkringar. På mindre än tio år har antalet privata sjukvårdsförsäkringar mer än tredubblats. Tecknandet av dessa försäkringar ökar för varje år. År 2000 hade personer en privat sjukvårdsförsäkring. År 2009 hade personer tecknat en privat sjukvårdsförsäkring. En övervägande del av sjukvårdsförsäkringarna är betalda av en arbetsgivare, 8 av 10 har sina försäkringar tecknade genom arbetsgivaren.11 Det är framför allt arbetsgivare som vill undvika långa väntetider och snabbt få tillbaka sin personal till arbetsplatsen Omvärldsrapporten 2011 Bilaga mars-juni 3 (7)

4 Professionsutveckling Nyexaminerade sjuksköterskor behöver bättre introduktion Sedan hösten 2002 har studien LUST (en longitudinell undersökning av sjuksköterskors tillvaro) pågått på Karolinska Institutet. Studien, som är den första i sitt slag, följer tre nationella avgångsklasser och studerar hur sjuksköterskeutbildningen förbereder de studerande för arbete inom vården och hur de färdiga sjuksköterskorna trivs i sitt yrke. Den senaste rapporten från LUST visar att en mycket hög andel sjuksköterskestudenterna går direkt från utbildning till yrkesverksamhet. Dessa sjuksköterskor trivs med sitt nya arbete och uppfattar sig som kompetenta för sina uppgifter. Samtidigt rapporteras höga nivåer av press och trötthet. En av orsakerna till detta är ansträngningarna för att etablera sig i sin nya yrkesroll. Resultatet av studien belyser vikten av en bättre introduktion, inte bara i arbetet utan också i yrkesrollen. Rapporten kommer att färdigställas och presenteras i sin helhet om dryga sex månader.12 En av tio nyexaminerade sjuksköterskor vill byta yrke En av tio nyblivna sjuksköterskor i LUST-studien uppger att de funderar på att söka sig till något annat yrke. Orsakerna till att sjuksköterskor lämnar sitt yrke är, förutom personliga skäl, dåliga arbetsförhållanden och arbetsmiljö, oförutsägbara och oregelbundna arbetstider, men främst otillräcklig belöning för arbetet. Till belöningar räknas framför allt en skälig lön och utvecklingsmöjligheter i arbetet. I LUST-studien uppgav närmare två tredjedelar missnöje med sin ingångslön. Detta skiljer sig dock inte från övriga Europa där fördelningen är densamma i de flesta länder, enligt en motsvarande europeisk studie.13 Utvecklingen av lön och villkorsfrågorna Löneutvecklingen för medlemmarna i Vårdförbundet Vårdförbundet har haft bäst löneutveckling av alla OFR förbund under de senaste tio åren. Nedanstående graf visar löneutvecklingen för förbund inom OFR Vårdförbundet har haft en total löneökning på 94 procent. Näst bäst är SSR med 85 procent. Läkarförbundet ligger på 79 procent Omvärldsrapporten 2011 Bilaga mars-juni 4 (7)

5 En värderingsförskjutning av vår kunskap ligger i tiden Dagens Medicin har gjort en enkät bland landstingspolitiker, som har ställts inför valet att ge en av åtta yrkesgrupper i vården ett rejält lönelyft. Resultatet visar att specialistsjuksköterskorna är vinnarna. Nära hälften av politikerna valde specialistsjuksköterskor som den grupp de i första hand vill ge ett lönelyft. Bara 1 procent av politikerna svarade att just läkarnas löner borde få en rejäl skjuts uppåt. En klar majoritet av de svarande valde något av alternativen sjuksköterskor eller specialistsjuksköterskor. Bland motiveringarna finns argument som att löneglappet mellan sjuksköterskor och undersköterskor måste öka för att stimulera till utbildning. Dagens Medicin har även frågat om sjuksköterskor bör få lön under specialistutbildning. Över 90 procent av de svarande anser att lön bör utgå under utbildningen, dock i olika omfattning. Fyra av tio politiker, främst från det rödgröna blocket, vill se full lön under studietiden. Bland borgerliga politiker finns en klar övervikt för en begränsad lön under utbildningstiden.14 Även om denna undersökning visar att politikerna vill ge sjuksköterskorna rejäla lönelyft visar verkligheten att vägen är lång tills kunskapen värderas med rejält högre löner. Men undersökningen visar att en värderingsförskjutning av vår kunskap ligger i tiden. Det finns framför allt två förändringar i omvärlden som kan påskynda en värderingsförskjutning av medlemmarnas kunskap. Det ena är att professionerna inom Vårdförbundet närmar sig bristyrken. Det andra är att en mångfald av arbetsgivare ger konkurrens om medlemmarnas kunskap. Dessa två centrala förändringar kan vara positiva för löneökningarna i framtiden Omvärldsrapporten 2011 Bilaga mars-juni 5 (7)

6 Nytt industriavtal tecknat Industriavtalet är ett samarbetsavtal om industriell utveckling och lönebildning mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer inom industrin. Det innehåller parternas gemensamma bedömningar och uppfattningar omkring förutsättningarna för industriell verksamhet i Sverige15 Ett nytt Industriavtal är undertecknat och träder i kraft den 1 juli Detta avtal är normerande för övriga avtal. Förhandlingarna om kollektivavtalen inom industrin inleds i september i höst.16 Vårdförbundet har slutit nya centrala avtal Vårdförbundet har slutit ett centralt avtal med SKL och Pacta. Detta avtal gäller för sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor som är anställda i kommuner och landsting/pacta. Avtalet bygger på lokal lönebildning och innehåller inga angivna löneökningsnivåer. Det är framför allt tre frågor som en centrala i avtalet mellan Vårdförbundet, SKL och Pacta: Avtalet sätter en större press på arbetsgivaren att arbeta strategiskt för att åstadkomma en önskvärd lönestruktur inom verksamheten. Avtalet innehåller konkreta formuleringar om hur kompetens och specialistkunskap ska värderas högre vid lönesättningen. Avtalet bygger på ett partsgemensamt arbete för att grundutbildning och specialisering på ett bättre sätt ska svara mot behoven av kunskap inom vården. Avtalsperioden är till En gemensam utvärdering blir hösten Om inte avtalet sägs upp kommer det att gälla till Vårdförbundet har tecknat tillsvidareavtal om allmänna villkor och löner med Vårdföretagarna för sjuksköterskor i ambulansföretag från 1 juli Löneavtalet bygger på stupstocksavtal utan angivna nivåer. Det är en unik konstruktion och syftet är att stärka den lokala lönebildningen. Löneökning för perioden 1 juli augusti 2011 är 2 procent. Från 1 september 2011 gäller avtal om lokal lönebildning med en ny förstärkt löneprocess. Utöver det träffade avtal har parterna enats om att tillsätta en arbetsgrupp för arbetsmiljö, hälsa och säker vård. Fokus kommer att vara arbetstidsfrågor som jourtjänstgöring och dygnspass. Avtalsperioden är till En gemensam utvärdering blir hösten Vårdförbundet har tecknat tillsvidareavtal om allmänna villkor och löner med Vårdföretagarna för samtliga branschområden. Löneavtalen bygger på stupstocksavtal utan angivna nivåer. Det är en unik konstruktion och syftet är att stärka den lokala lönebildningen. Inom ramen för två av de träffade avtalen har parterna enats om att tillsätta en arbetsgrupp för arbetsmiljö, hälsa och säker vård. Fokus kommer att vara arbetstidsfrågor. Tre av avtalen har fått kompetensbilagor, som fokuserar på medarbetarnas möjlighet till kunskaps och kompetensutveckling. Nya centrala avtal har också tecknats med Arbetsgivaralliansen, Svenska kyrkan, KFO och Flygbranschen Omvärldsrapporten 2011 Bilaga mars-juni 6 (7)

7 Allvarliga arbetsskador minskar generellt, men ökar för kvinnor och sjuksköter Generellt är trenden att arbetsolycksfallen, med betydande fysiska och/eller psykiska besvär i minst 30 dagar, har minskat under de senaste tio åren. Men för kvinnor och vissa yrkesgrupper som sjuksköterskor är trenden den motsatta. Deras andel av allvarliga arbetsolycksfall har ökat. Det visar en undersökning som AFA försäkring har genomfört. 17 AFA försäkring omfattar fyra miljoner människor som har kollektivavtalade försäkringar. De har byggt upp en skadedatabas med statistik och information om orsaker till sjukdomar och skador på svensk arbetsmarknad. Utredningen Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2011 visar på trenden att allvarliga arbetsskador minskar generellt men ökar för kvinnor och vissa yrkesgrupper som sjuksköterskor. Arbetsskadorna ökar för kvinnorna men minskar påtagligt för männen. Av cirka allvarliga arbetsolycksfall år 2000 utgjorde männens andel 70 procent och kvinnornas 30 procent. Tio år senare är andelen 37 procent för kvinnor och 63 procent för män.18 Skador som uppkommit genom hot och våld bland kommun och landstingsanställda utgör en ökande trend. Under har anmälningarna ökat. Vård och omsorgsarbete utgör en stor del av anmälningarna. Vådpersonal vid akutmottagningar och distriktsvården utsätts ofta för hot och våld när de tar hand om och försöker lugna aggressiva och berusade personer, samt när de ska behandla dementa och förvirrade gamla patienter. Sjuksköterskor drabbas också av våld när de försöker tillrättavisa vårdtagare. En betydande del av skadorna uppstår vid medicinering och i de vårdades lägenheter. Den vanligaste formen av våld är att sjuksköterskor blir hotade eller att de blir sparkade. Företrädare inom AFA efterlyser mer kunskap inom konflikthantering i vård och omsorgsarbete Omvärldsrapporten 2011 Bilaga mars-juni 7 (7)