Punkt 13 Omvärldsrapport Trender och sammanfattning

Transkript

1 Punkt 13 Omvärldsrapport Trender och sammanfattning Detta avsnitt presenterar tio nyckeltrender och sammanfattar innehållet i omvärldsrapporten. För att få mer information och källhänvisningar rekommenderas att omvärldsrapporten läses i sin helhet. Tio nyckeltrender Unga, storstadsbor och anställda inom privat sektor är svårare att attrahera som medlemmar och är mest benägna att lämna de fackliga organisationerna Den största generationsväxlingen i modern tid skapar konkurrens om kunskap och kompetens En åldrande befolkning ställer allt högre krav på en tillfredställande äldrevård Vårdens utveckling styrs alltmer utifrån vårdtagarens rätt att välja Det hälsofrämjande arbetet har en växande betydelse bland medborgare och politiker Ökade skillnader mellan samhällsgrupper och olika delar i landet ökar risken för ojämlik hälsa och vård Arbetet med säker vård får allt större betydelse för vårdens kvalitet och effektivitet Sveriges ekonomi är inne i en uppåtgående spiral och de offentliga finanserna förbättras Förändringar i vårdens organisation och system ställer nya krav på vårdens ledarskap Brister i vården skapar ohälsa, dålig vårdmiljö och vårdskador 13. Omvärldsrapport, trender och sammanfattning Kongress (5)

2 Samhällsveckling som påverkar Vårdförbundet och vården Unga, storstadsbor och anställda inom privat sektor är svårare att attrahera som medlemmar och är mest benägna att lämna de fackliga organisationerna. Svenska fackförbund är bland de starkaste i världen. Trots detta sjunker allmänhetens förtroende för de fackliga organisationerna. I jämförelse med andra samhällsinstitutioner är förtroendet för de fackliga organisationerna lågt. Unga, storstadsbor och anställda inom privat sektor är svårare att attrahera som medlemmar och de är även mest benägna att lämna de fackliga organisationerna. Denna utveckling stämmer väl in på Vårdförbundet. En positiv förändring är att medlemsantalet i Vårdförbundet har ökat med en procent under 2010 jämfört med en oförändrad nivå året innan. Den största generationsväxlingen i modern tid skapar konkurrens om kunskap och kompetens. Sverige står inför den största generationsväxlingen i modern tid. Under de närmaste sex åren kommer drygt personer att lämna den svenska arbetsmarknaden till följd av pensioneringar. Fram till år 2025 kommer två av tre distriktssköterskor att gå i pension, liksom hälften av alla barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. En åldrande befolkning ställer allt högre krav på en tillfredställande äldrevård. Alltfler lever allt längre i Sverige. En genomsnittlig 65-åring 2009 väntas leva 40 dagar längre än en 65- åring Allt fler kan leva ett både längre och rikare liv med god hälsa, hyfsad ekonomi och ett aktivt fritidsliv. Inte bara blir befolkningen äldre och till slut mer vård- och omsorgskrävande, förväntningarna på välfärden ökar också. Det har fått vissa debattörer att peka på att ett finansieringsgap kommer att uppstå. Det betyder ökade klyftor mellan vad vi kommer att förvänta oss av vården framöver och vad vi kan ha råd med. Andra debattörer ifrågasätter finansieringsgapet och pekar på att vården har en stor effektiviseringspotential samt att medborgarna har en stor vilja att betala skatt till vård och omsorg. Det ökade trycket på vård och omsorg aktualiserar även frågan om prioritering av olika vårdbehov. Den definitiva kommunaliseringen av hemsjukvården riskerar att sätta fokus på en del kommuners bristande insikter om sin roll som vårdgivare enligt HSL. Pressen på kommunerna att leverera kvalitativa tjänster inom många viktiga områden ställer hårda krav på prioriteringar. Vårdens utveckling Vårdens utveckling styrs alltmer utifrån vårdtagarens rätt att välja. Utvecklingen av vården sker i allt större utsträckning med utgångspunkt i patientens behov och önskemål. Vården kommer att fortsätta reformeras av vårdvalet, som sprider sig till alltfler vårdgrenar. Som exempel pågår diskussioner om att vårdvalet inte bara ska genomsyra primärvården utan även omfattas av den offentligt finansierade öppna specialistvården. 13. Omvärldsrapport, trender och sammanfattning Kongress (5)

3 Det medicinska paradigmet har stor påverkan på vårdens utveckling. Flera vårdvalsmodeller och ersättningssystem har en mycket stor betoning på läkarbesök, medicinska diagnoser och åtgärder. Detta medför att alla yrkesgruppers insatser ännu inte omfattas av ersättningssystemen. Det hälsofrämjande arbetet har en växande betydelse bland medborgare och politiker. Att arbeta mer hälsofrämjande har ett stort stöd i samhället med tanke på att ohälsan ökar och kostar 120 miljarder varje år. Men det finns ett motstånd mot att orientera vården från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet. Trots att det hälsofrämjande arbetet får en allt större betydelse bland medborgare och politiker har det ännu inte slagit igenom i vården. Att arbeta mer hälsofrämjande anses dock som mycket viktigt bland medlemmarna i Vårdförbundet, vilket en undersökning som Vårdförbundet gjort visar. Brist på tid, tydliga uppdrag och utbildning gör dock att det hälsofrämjande arbetet har svårt att få genomslag. Vården utvecklas mot en mångfald av arbetsgivare. Det är värt att uppmärksamma att nöjdheten med den offentligt producerade sjukvården har sjunkit medan den har ökat för den privata producerade öppenvården. Samtidigt visar lönestatistiken att privat producerad vård i genomsnitt erbjuder högre löner än den offentligt producerade sjukvården. Riskkapitalbolag är på frammarsch i vården. Nyligen har en undersökning presenterats som visar hur de alltmer systematiskt köper upp bolag i vården. Riskkapitalister lockas till vården eftersom det är en bransch med möjligheter att göra stora vinster. Därför är det många samhällsdebattörer som pekar på en ökad andel riskkapitalbolag inom vården i framtiden. Ökade skillnader mellan samhällsgrupper och olika delar i landet ökar risken för ojämlik hälsa och vård. Svensk vård ligger i världsklass men samtidigt finns stora socioekonomiska och genusbetingade skillnader i hälsa och tillgång på god vård. Som exempel prioriteras yngre välutbildade med mildare symptom framför svårt sjuka äldre och kroniskt sjuka. Det finns även skillnader i dödlighet mellan personer med olika utbildningsnivå. Var tredje kvinna avstår från att söka vård eftersom hon inte vill upplevas som klagande. Utveckling av säkerhetskulturen i vården Arbetet med säker vård får allt större betydelse för vårdens kvalitet och effektivitet. Vårdskador drabbar var tionde patient. Utvecklingen av vården går mot att den ska bli säkrare och få en säkerhetskultur liknande den som finns i andra högriskbranscher. Regeringen pekar ut patientsäkerheten som en nyckelfråga för framtiden. Därför har en ny patientsäkerhetslag införts, en ny myndighet för vårdanalys inrättats och flera satsningar planeras och genomförs för att öka säkerhetskulturen i vården. Trots satsningarna för att förbättra säkerhetskulturen i vården finns det fortfarande stora brister i patientsäkerheten. 13. Omvärldsrapport, trender och sammanfattning Kongress (5)

4 Professionsutveckling Våra professioner tar allt större plats i vården. Vården har utvecklats till att bli en alltmer kunskapsintensiv bransch. Det har fått Vårdförbundets yrken att gå från en yrkesutbildning till en högskoleutbildning som grund för yrkesutövningen. Utvecklingen av kunskapsområdena gör vården bättre och ger professionerna en starkare ställning. Samtidigt skapar akademiseringen av yrkena spänningar och även konflikter mellan gamla och nya yrkesutövarna. Positivt för professionsutvecklingen är att forskningen och utvecklingen inom våra områden har ökat i omfattning och i betydelse. Idag finns mer än tusen disputerade och cirka hundra professorer i Sverige. Sedan regeringsskiftet 2006 satsas allt mer på företagande i vård och omsorg och kvinnligt företagande. Flest företag som drivs av kvinnor finns inom vård och utbildning. Samtidigt visar statistiken att kvinnliga företagare inom vården ökar långsamt. Professionerna har en stark ställning på svensk arbetsmarknad idag och det är troligt att deras ställning stärks än mer inom de närmaste tio åren. Stora pensionsavgångar i vården och växande vårdbehov kommer att öka rekryteringsbehovet. Unga personer uppfattar yrkena som vi organiserar som attraktiva. De lockas av att få arbeta med människor och de uppfattar vården som en spännande arbetsplats. En oroande utveckling för våra professioner är brister inom utbildningarna. En viktig förändring är dock att bristerna i professionernas utbildningar har uppmärksammats och börjat åtgärdas. Den verksamhetsförlagda utbildningen har kritiserats för att de kliniska handledarna inte har haft tillräcklig akademisk kompetens. Högskoleverkets granskningar visar stora skillnader mellan lärosätena. Utvecklingen inom hälso- och sjukvården med ny teknik och nya metoder leder till ökad efterfrågan på specialistsjuksköterskor. Samtidigt finns det en osäkerhet kring hur specialistutbildningen ska utformas i framtiden. Hur utbildningarna utvecklas och förändras för professionerna kommer att spela roll för professionsutvecklingen i framtiden. Gamla och traditionella strukturer i vården försvårar professionsutvecklingen. Inom professionella kulturer i vården medför revirtänkande och konkurrens mellan yrkesgrupperna. Det hindrar utvecklingen av en mer modern kunskapsorganisation där arbetsuppgifter utförs på basis av reell och inte formell kompetens. Utveckling av lön - och villkorsfrågorna Sveriges ekonomi är inne i en uppåtgående spiral och de offentliga finanserna förbättras. Fram till 2015 beräknas de offentliga finanserna gradvis förbättras och arbetslösheten sjunka på samma gång som sysselsättningsgraden ökar. Vidare fick Vårdförbundets medlemmar inom landstingen en högre löneökning (3,05 %) än genomsnittet inom landstingen (2,67 %) under Omvärldsrapport, trender och sammanfattning Kongress (5)

5 Förändringar i vårdens organisation och system ställer nya krav på vårdens ledarskap. Större krav på kostnadskontroll, säkerhet och kvalitetssäkring ökar kraven på vårdens ledarskap. Det medicinska paradigmet hindrar en anpassning av vårdens ledarskap till de nya förutsättningarna. Det medför att våra professioner utestängs från högre chefspositioner och ledningsgrupper. Samtidigt är det en positiv utveckling att ledande politiker som Filippa Reinfeldt, sjukvårdslandstingsråd i Stockholm, säger att läkarna inte borde vara de självklara ledarna inom vården i framtiden. Hon vill förändra läkardominansen på chefsstolarna och se andra yrkesgrupper, till exempel Vårdförbundets professioner, som ledare i vården i framtiden. Ett dilemma för medlemmarna i Vårdförbundet är att det saknas ett samband mellan hög lön och akademisk examen. Löneutvecklingen påverkas inte i första hand av högskolepoäng eller nyförvärvade teoretiska kunskaper, utan hur dessa kan omsättas i praktiken. Bland landets unga anser 70 procent att sjuksköterskor har för dåligt betalt efter tre års högskoleutbildning. Unga tror också att det finns en könsdiskriminering vid tillsättningen av de högsta chefsjobben inom sjukvården. En genomsnittlig specialistutbildad sjuksköterska tjänar endast tvåtusen kronor mer i månaden än en allmänsjuksköterska. För vissa specialistutbildningar är löneökningen så liten som en tusenlapp mer i månanden. Antalet specialistutbildade har även sjunkit de senaste åren. Kampen om jämställda löner får en allt större betydelse i politiken och i den offentliga debatten, samtidigt har frågan låg prioritet hos arbetsgivarna. På grund av den könssegregerade arbetsmarknaden tjänar kvinnor generellt 85 procent av männens löner. Störst löneskillnad finns inom landstingen där den är närmare 21 procent. Arbetsgivarnas ovilja att betala för kompetens dygnets alla timmar försvårar även en lösning på arbetstidsfrågan. Brister i vården skapar ohälsa, dålig vårdmiljö och vårdskador. Trots att regeringen satsar på arbetsmiljöpolitiken finns det stora problem i vårdmiljön. Vårdpersonalen har en stor arbetsbelastning och stressen är det största arbetsmiljöproblemet. Arbetstidsfrågan är en central fråga för att garantera en bra vårdmiljö. Många arbetsgivare försämrar ensidigt lokala arbetstidsavtal för att spara pengar. Det leder till otrygghet och sämre vårdmiljö för våra professioner. Utvecklingen av arbetsmarknaden för Vårdförbundets yrkesgrupper ser mycket bra ut för inför framtiden. På arbetsförmedlingens lista över de yrken där flest pensionsavgångar väntas de närmsta femton åren finns Vårdförbundets yrkesgrupper i topp. Det kommer att bli svårare för vårdens arbetsgivare att locka till sig rätt kompetens med den ökade arbetskraftsbristen som generationsväxlingen medför. Det ställer krav på ett nytt ledarskap som kan värdera, använda och belöna kompetens fullt ut. 13. Omvärldsrapport, trender och sammanfattning Kongress (5)