Kollektivtrafikens nya utmaningar Helena Leufstadius, VD Svensk Kollektivtrafik Landstingsfullmäktige, Kalmar, 3 oktober2018

Transkript

1 Kollektivtrafikens nya utmaningar Helena Leufstadius, VD Svensk Kollektivtrafik Landstingsfullmäktige, Kalmar, 3 oktober2018

2 Svensk Kollektivtrafik Trender med stor påverkan Aktuell fråga - Järnväg

3 Våra medlemmar

4 Statliga utredningar Lagförslag Hur ser det ut i landet? Media Myndigheters verksamhet EU-projekt Omvärldsbevakning Vem gör vad? Myndigheters förfrågningar Branschorganisationers lobbying FoU Paketering av omvärldens brus

5 Utbyte mellan medlemmar Skapande av samsyn och rekommendationer FoU EU-projekt Kompetensutveckling Gemensamt nätverk mellan politik och tjänstemän Upphandlingssamordning Många nätverk Gemensamma system Omvärldsbevakning

6 1,6 miljarder resor/år Att jämföra med (resor/år): 26 miljoner - SJ 9,2 miljoner - Kommersiell busstrafik 10,9 miljoner - Färdtjänst 6,8 miljoner - Sjukresor 53 tusen - Riksfärdtjänst

7 Skapar samhällsnytta för minst 14 miljarder/år!

8 Vad sker i vår omvärld? Urbanisering Delningsekonomi Elektrifiering Digitalisering Automatisering Uppkopplade fordon

9 Digitalisering, automatisering, självförande fordon och delningstjänster allt kommer med all sannolikhet att förändra vårt resande. Men hur och på vilket sätt det kommer att påverka är svårt att säga..

10 10 Autonoma fordon och bussar så klart. (AB Volvo) (S3, AM)

11 Många piloter på gång Förstudier IKEA Kållered IKEA Älmhult IKEA Hubhult, Malmö Varberg Ansökningar Lund Skellefteå Pågående dialog Göteborg LIDL Rosersberg Halmstad Gotland Borås On hold Härryda/Mölnlycke Falkenberg Gävle Linköping North Volt, Västerbotten Hjällbo Kista/Barkaby Helsingborg Göteborg skärgård Lidingö Värmland

12 Göteborgs Centralen område idag Centralen området imorgon Den här utvecklingen är anledningen att Göteborg nu har tagit fram en strategi för autonoma fordon kopplat till hållbar stadsutveckling

13 Hur kommer självkörande fordon att påverka kollektivtrafiken? Små och långsamma persontransportfordon förväntas slå igenom i ett tidigt skede. Många aktörer och tester antyder att det snart kan bli vanligt att se automatiserade kollektivtrafikbussar på vägarna I stora och mellanstora städer är stomlinjerna med buss, spårvagn och tunnelbana väsentliga för att klara stadens persontransportbehov på ett hållbart sätt. Däremot kan automatiseringen av transportsystemet, bli en pusselbit för att förbättra systemet. Självkörande bilar och bildelning kan bidra till lägre utsläpp och minskad trängsel om satsningen kombineras med investeringar som samtidigt ökar kollektivtrafikens attraktionskraft.

14 14 Digitalisering kundnyttan driver utvecklingen! Digitala plånböcker och mobila enheter Förbättrar kund upplevelsen (Apple Insider) (Curbed) (SJ Labs) Periodkort för mobilitet Realtids info och schemaläggning (Mac Rumors)

15 Nya aktörer mobility suppliers (City Mapper) (Engadget) Smart Ride-Citymapper MOIA- VW Chariot- Ford 15

16 Nya partnerskap

17 Vem ska äga kollektivtrafikens APIér? Open data- ska vi öppna upp allt eller inte?

18 Öppen data Sverige har idag ett unikt samarbete där branschen leder och styr utifrån behov! Mål all data tillgänglig i Sveriges nationella samlingsplats för trafikdata Trafiklab. Trafiklab är en community för öppen trafikdata där alla utvecklare kan ta del av data och API:er för att utveckla tjänster för kollektivtrafiken i Sverige. I Trafiklab ingår Trafikverket, Samtrafiken, SLL, UL, Ötraf, Rise, EUs nya trafikdataförordning som träder i kraft 1 dec 2019, specificerar hur medlemsländer säkerställer tillgänglighet, utbyte, återanvändning och uppdatering av rese- och trafikdata.

19 KM/MaaS - nytt angreppssätt kring mobilitet och kollektivtrafik

20 Varför nu? Generella globala trender -urbanisering, digitalisering och tjänstefiering Transportrelaterade trender som ökade kostnader för att driva och utveckla kollektivtrafiken Ökat fokus på hållbara transporter Ökande politisk vilja att minska användning av bilar i och omkring städer Nya teknologier - Big Data, AI och en allt ökad tillgång till öppen data banar väg för nya innovativa tjänster. Självkörande fordon - en potentiell framtida katalysator för KM/MaaS-tjänster

21 KOMPIS Initierat av Regeringens samverkansgrupp för Nästa generations resor och transporter Projekt under Drive Sweden, finansierat av Vinnova, och syftar till att främja framväxten av kombinerad mobilitet i Sverige. Syftet är att skapa en grundförståelse för kundernas: behov och attityder i sitt resande idag och för framtiden. belysa eventuella gap mellan behov och utbud samt förstå trösklar mot användande.

22 Vision: Mobilitet med delade resurser som första val Målbild Aktiviteter Effektmål 50% av Sveriges befolkning har möjlighet att välja hållbart resande med delade resurser som alternativ till egen bil. 25 % av Sveriges befolkning använder regelbundet delade mobilitetstjänster Tillgängligheten har förbättrats inom och mellan Sveriges regioner Tillväxt och innovationer inom kombinerad mobilitet har lett till nya hållbara tjänster och affärer för svenska företag. Implementeringen av KM/MaaS har 2019 Kollektivtrafiken har tillgängliggjort digital 3:epartsförsälnin & öppen data Varaktig etablering av KMtjänster finns igång på nivå 2-3 MaaS på landsbygd testats Ramverk för utärdering utvecklat Resultatmål Att köpa KM är allmänt känt bland resenärer - Minst en KM-tjänst har testats på landsbygd - KM etablerat i tre större städer - KM har adresserats hälften av Sveriges kommuner/reg trafikförsörjnin. program - Digitala 3:epartsbiljetter för kollektivtrafik finns tillgängligt I hela Sverige KM-tjänster som inkluderar autonoma fordon är etablerade - Policys och regelverk anpassat för att stödja hållbar KM - KM har möjliggjort stadsbyggning med låga parkeringstal - KM har ersatt förmånsbil som norm för erbjudande till anställda

23 Piloter Storstad Eccentric pilot Stockholm Q (Vinnova/KOMPIS) STEM-SMaaS: Kombinerad Mobilitet i region Skåne Speacetime Järfällla (Arbetsgivar-MaaS) (Vinnova/KOMPIS) Scania/Södertälje (Arbetsgivar- MaaS)(Vinnova) STEM-SMaaS: New Job MaaS (Volvo (mfl) Göteborg) Brf Viva (Riksbyggen, EC2B) Mobilitet som del av boendet STEM-SMaaS: New Home MaaS (Uppsala, Kista mfl) Landsbygd KollKoll (Vinnovafinansierad pilot om kollaborativ kollektivtrafik i landsbygd) KomILand (Vinnova (SVP) finansierad förstudie om MaaS i Landsbygd) VGR Kombinerad Mobilitet i Landsbygd (VGR satsning på finansiering av piloter i VGR)

24 Men vi får inte glömma användarperspektivet!

25 Vad kan ni politiker göra? Fem områden för policyinnovation för hållbar mobilitet: Mobilitet istället för parkeringsplatser Företagsmobilitet Mobilitet som anställningsförmån Styrmedel och incitament Delningstjänster Definitioner och begrepp i lagstiftning Parkeringnormer vid nybyggnation Miljöpremier Reseavdrag Bilförmåner förmånsmobilitet Trängselavgifter Subventionering av mobilitet Gröna resplaner Skatteeffekter vid inkomster för delningstjänster Typning av fordon Försäkringsfrågor Definitioner; Bilpool, hyrbil, Gatuparkering för bilpool, Kollektivtrafik, samåkning (tillgång till infrastruktur)

26 Sammanfattning Kollektivtrafiken möter nya aktörer, affärsmodeller, teknik och delade mobilitetstjänster Kollektivtrafiken måste anpassas i form och funktion för att möta kundernas efterfrågan och förväntningar Kollektivtrafikens roll som ryggrad i systemet kommer inte att vara hotad Ökat tryck på mobilitet och mindre offentlig finansiering innebär behov av nya styrmodeller Styrningsfunktioner, politiska beslut, långsiktig planering och stabil vision är en förutsättning Kollektivtrafiken står inför en vändpunkt viktigt att vi vill, kan och vågar ta lead!

27 Reflektioner på Nationella infrastrukturplanen Äntligen satsas det! Positivt att man i högre grad gått över till ett målstyrt arbetssätt. Men. Fokus ligger på gods- och fjärrtrafik Våra medlemmar har 80% av alla resor med persontåg. Osäkert hur samhällsorganiserad trafik behov tas omhand. Nödvändigt att de regionala tågsystemen och höghastighetsbanorna byggs samman och har gemensamma stationer. Planeringen är enbart för ändpunkts resande Den storregionala trafiken tas inte om hand på nya stambanor. Inget tänk kring möjligheten att trafikera både befintlig stambana och ny stambana. De s k lågtrafikerade banorna behöver ökat underhåll.

28 Reflektioner, forts Fortsatt osäkerhet kring ERTMS och tidplanen Skapar fortsatta sunk-cost situationer med investeringar i ERTMS som sker för tidigt respektive som kommer att ske enbart för att trafikera några 100 meter på ERTMS-bana. 50% delfinansiering inte tillräckligt nationellt stödsystem där alla ges samma möjligheter. Länsplanemedel är drygt 5% i kommande plan Positiva till trimmningsåtgärderna. Men en mycket liten andel som ska räcka till väldigt många åtgärder och objekt. Samråd och prioritering måste ske med RKM och åtgärderna bör ske tidigt i planperioden. Stadsmiljöavtal är bra för att främja kollektivtrafiken Men vi saknar en kollektivtrafikpott motsvarande godspotten för riktade åtgärder på banan. Satsningar på förbättrad trafikinformation i trafikstört läge måste upp högre på agendan.

29 Tack för mig!