Verksamhetsberättelse VB 2016 för. Kungsholmens stadsdelsnämnd

Transkript

1 Kngholmen taddelnämnd Tjäntetlåtande Dnr: Sid 1 (72) Handläggare Thérèe Salomon Telefon: Till Kngholmen taddelnämnd Verkamhetberättele VB för Kngholmen taddelnämnd Förlag till belt Förvaltningen förelår t nämnden beltar följande: 1. addelnämnden godkänner verkamhetberättelen för och överlämnar den till kommnfllmäktige. 2. addelnämnden begär t ej förbrkade parkinveteringmedel om 2,0 mnkr ombdgetera. 3. addelnämnden fattäller förändringar av reltenheter enligt detta tjäntetlåtande (e Uppföljning av ekonomi och ärkilda ningar). 4. addelnämnden begär t ackmler netto om 22,4 mnkr aveende reltenheterna överför till Ärendet jtera omedelbart. Maria Laxvik addeldirektör Kngholmen taddelnämnd kngholmen@

2 Sid 2 (72) Innehållförteckning Sammanftande analy... 4 Uppföljning av Kommnfllmäktige inriktningmål Ett ockholm om håller amman Alla barn i ockholm har goda och jämlika ppväxtvillkor Tidiga ociala iner kapar jämlika livchaner för alla ockholm är en tad med levande och trygga taddelar ockholm är en tad med högt botadbyggande där alla kan bo ockholm har ett rikt tbd av idrott och fritid om är tillgängligt för alla Alla tockholmare har nära till kltr och eget kapande Alla äldre har en trygg ålderdom och får en äldreomorg av god kvalitet Ett klimmart ockholm Energianvändningen är hållbar Tranporter i ockholm är miljöanpaade ockholm har en hållbar mark- och vtenanvändning ockholm kretlopp är rereffektiva ockholm miljö är giftfri Inomhmiljön i ockholm är nd Ett ekonomikt hållbart ockholm ockholm är en företagvänlig tad Fler jobbar, har trygga antällningar och förörjer ig jälva ockholm tad ekonomi är långiktigt hållbar Ett demokrikt hållbart ockholm ockholm är en jämtälld tad där makt och rerer fördela lika ockholm tad är en bra arbetgivare med goda arbetvillkor ockholm är en tad om lever pp till mänkliga rättigheter och är fritt från dikriminering ockholm är en tad om repekterar och lever pp till barnet rättigheter i enlighet med FN: barnkonvention ockholm är en tad där ingen behöver vara rädd för våld ockholm är en tillgänglig tad för alla ockholm är en demokrik tad där invånarna har inflytande Offentlig pphandling tvecklar taden i hållbar riktning...63

3 Sid 3 (72) Uppföljning av ekonomi och ärkilda ningar av relträkning - ppföljning av driftbdget...63 Särkilda ningar...68 Reltenheter...68 Inveteringar...69 Föräljningar av anläggningtillgångar...70 Betydande projekt om inte är inveteringar...70 Ombdgeteringar...70 Medel för lokaländamål...70 av balanräkning...71 Övrigt...71 Synpnkter och klagomål Övrigt Bilagor Bilaga 1 Tabellbilaga Bilaga 2 Pretioner Bilaga 3 Nyckeltal Bilaga 4 Uppföljningrapport for internkontrollplanen Bilaga 5 Uppföljningrapport Jämtälldhet- och mångfaldplan Bilaga 5a Lönekartläggning Kngholmen MK Bilaga 6 Kvalitetredovining Förkola, Bilaga 7 Uppföljning av verkamheter för peroner med fnktionnedättning och ocialpykiri Bilaga 8 Uppföljning av vård- och omorgboende amt hemtjänt Bilaga 9 Pienäkerhetberättelen Bilaga 10 Synpnkter, klagomål och avvikeler Bilaga 11a KLIMAT Uppföljning kliminveteringar kräpkorgar Bilaga 11b KLIMAT Uppföljning kliminveteringar lftvärmepmpar Bilaga 11c KLIMAT Uppföljning kliminveteringar torkkåp mm Bilaga 11d KLIMAT Uppföljning kliminveteringar elcyklar Bilaga 12 Särkilda ningar

4 Sid 4 (72) Sammanftande analy I verkamhetberättelen redovia hr och i vilken omftning nämnden har bidragit till t ppfylla kommnfllmäktige fyra inriktningmål. Målppfyllelen amt en kortftad redovining av den verkamhet om bedrivit nder året bekriv nder repektive mål för verkamhetområdet. För indikorer om inte ppfyll helt och för aktiviteter om ej är genomförda lämna en kommentar. Relt för indikorerna inhämta från kvalitetppföljningar och olika nderökningar, bland ann ockholmenkäten om vänder ig till ngdomar i årkr nio och år 2 på gymnaiet, Medborgarnderökningen om genomför varje år där ett mindre antal medborgare tillfråga framförallt om trygghet och temiljö. aden genomför brkarnderökning inom ocialpykiri, peroner med fnktionnedättning, förkola och dagverkamhet för äldre. Socialtyrelen tillamman med taden genomför brkarnderökning för äldre om har hemtjänt och bor på vård- och omorgboende. Om omotiverade killnader mellan könen framkommer kommentera dea i text. För genomförde inte någon medarbetarnderökning. Nedan följer en ammanftande redogörele och analy av det ekonomika tfallet och ppfyllelen av kommnfllmäktigefyra inriktningmål för. Ett ockholm om håller amman addelnämnden bedömer t inriktningmålet i hvdak ppfyllt nder året. Till inriktningmålet hör j mål för verkamhetområdet. Fem har ppfyllt helt och två delvi. I jämförele med är det en förämring då amtliga mål bedömde om ppfyllda. Förkoleavdelningen Kommnfllmäktige mål för verkamhetområdet bedöm delvi vara ppfyllt. Av de tre nämndmål om kap nder verkamhetmålet har två ppfyllt helt och ett delvi. De pedagogika tvecklingledarna har tagit fram ett merial om hr man tvecklar de pedagogika miljöerna. Detta merial har förankr ho pedagogerna och tvecklingarbetet fortätter nder Under året har förkolorna arbet med tem Hållbarhet. De har använt ig av nren i närmiljön för lek, lärande och amtal om hållbar tveckling och nren kretlopp. De förkolor om har återvinningmöjligheter har gjort barnen delaktiga i arbetet med t dela pp merial. Arbetet med t faa t mindre lämpliga merial om använd inom förkolan har fortt. Den digitala tvecklingen inom förkolan har tveckl nder. Den projektgrpp om bildade i yfte t införa Skolpltformen (avbröt från centralt håll) har arbet med t införa Facebook-idor, genomfört tbildningar och frkoteminarier m.m. Socialtjäntavdelningen Kommnfllmäktige mål för verkamhetområdet bedöm vara ppfyllt. En koordinerad och tvecklad amverkan mellan olika aktörer om möter vxna peroner med beroendeproblemik, ocialpykirika fnktionnedättningar eller fnktionnedättning har givit den enkilde ett bättre ammanhållet töd och ett mer effektivt rertnyttjande. Peroner tta för våld i nära relion har fått ett ammanhållet töd och kydd.

5 Sid 5 (72) ödiner har givit å t peroner med omik och/eller pykik fnktionnedättning har knn vara delaktiga i amhället om alla andra. Inerna har ök dera möjligheter t klara ina dagliga liv med en god boendeition bland ann genom t flera föröklägenheter övergått till eget kontrakt. Flera peroner med fnktionnedättning om varit beviljade daglig verkamhet har fått antällning på den öppna arbetmarknaden nder året. Inerna har varit individellt tformade och yft till t öka jälvtändigheten och delaktigheten för den enkilde. Andel peroner om ppbär ekonomikt bitånd är fortt låg i förhållande till befolkningen i tort. Sedan halvårkiftet ingår Kngholmen i Samordningförbndet ockholm tad, Finam. Kommnen, Landtinget, Föräkringkaan och Arbetförmedlingen ka genom detta förbnd bättre amordna ina rehabiliteringiner för t minka jkkrivningar, arbetlöhet och bidragberoende. Barn och ngdomar om har kontakt med ocialtjänten får ina grndläggande behov tillgodoedda. Arbete med tidiga ociala tödiner har genomfört, bland ann genom föräldratödprogram. Barn och ngdomar delaktighet i kontakten med ocialtjänten har varit centralt nder året. En taddelgemenam enhet för enamkommande barn och ngdomar har tart för t möta det ökande antalet nyanlända barn och ngdomar. Äldreomorgavdelningen Kommnfllmäktige mål för verkamhetområdet bedöm om delvi ppfyllt. Förvaltningen bedömer t två av fyra nämndmål kommer t ppnå helt, ett ppnå delvi och ett är inte ppfyllt. Utvecklingprojektet kring betällning av hemtjäntiner om tartade nder tertial ett har fortt året t. Syftet är t öka den äldre inflytande över hemtjäntinerna. För t äkertälla ett tryggt mottagande i hemmet efter jkhvitele för peroner med tora omvårdnadbehov har fyra nderköterkor antällt nder höten. De ka vara en bro mellan primärvården, hemtjänten och primärvårdrehab för t kapa trygghet de förta 14 dagarna hemma ho den äldre. För t behålla och rekrytera hälo- och jkvårdperonal pågår projektet Attraktiv arbetpl inom Serafen vård- och omorgboende amt Pilträdet och Fridhemmet erviceh. För t äkra jkköterkekontiniteten på längre ikt har förvaltningen amverkan med högkolor kring verkamhetförlagd tbildning. Inom Serafen vård- och omorgboende bedriv projektet Deltid till heltid. För t äkertälla t äldreomorgen på Kngholmen är av god kvalitet genomför regelbndna kvalitetppföljningar på avtal- och individnivå. Avtalppföljningen viar t verkamheterna blivit bättre på trktr och ytemik men tförarna behöver äkertälla t verkamheten bedriv med bibehållen kvalitet även vid tora förändringar av verkamheten. Parkmiljöavdelningen Kommnfllmäktige mål för verkamhetområdet bedöm vara ppfyllt. Genom amverkan, informion och förbättrad kvalitet på parkkötel har förvaltningen ökt bibehålla den höga nivå av trygghet om finn inom taddelområdet. I fok för trygghetarbetet men ockå på flera andra håll har gallring av vegetion tfört i yfte t öka pplevelen av trygghet i området. Kvaliteten på parkköteln har förbättr ockå genom en kampanj för minkad nedkräpning och ökad medvetenheten om var och en anvar om det offentliga rmmet.

6 Sid 6 (72) Skräpkorgar för källortering och kräpkorgar med komprimering har placer t på tregika pler. Flera parkpprtningar har foker på möjlighet till ett jämtällt nyttjande och på t knna använda parkerna året rnt. Den för Kngholmen, Norrmalm och Ötermalm gemenamma parkmiljöavdelningen fick taden kvalitettmärkele i klaen Andra verkamheter. Ett klimmart ockholm addelnämnden bedömer t inriktningmålet likom amtliga verkamhetmål ppfyll. Förberedele för renovering av trandkoningar amt för t höja marknivån i yfte t kompenera en framtida höjd vtennivå i Riddarfjärden har genomfört. Genom vegetionåtgärder öka den biologika mångfalden. adodling på flera tällen har givit allmänheten möjlighet t bidra till grönare, trevligare och tryggare parker. Genom miljöriktiga val erätt ämre prodkter och merial. Andelen ekologika livmedel har fortt öka. Arbetet med hållbar och klimmart förkola har fortt nder genom bl.a. tbildningar på olika nivåer. I parker genomför byte av däckgngor. En nd inomhmiljö i nämnden verkamhetlokaler är viktig och fok har varit t äkra god lftkvalitet i förkolelokaler. Under året kom taden nya miljöprogram Under 2017 kommer förvaltningen t på olika ätt tveckla och amordna det interna miljöarbetet. Ett ekonomikt hållbart ockholm addelnämnden bedömer t inriktningmålet i hvdak ppfyllt nder året. Före reltöverföringar redovia ett överkott om 36,8 mnkr och efter reltöverföringar och ombdgeteringar ett tfall om 28,7 mnkr. Överkottet beror hvdakligen på ett mink antal köp av pler inom korttidboende och vård- och omorgboende inom äldreomorgen. Antal köpta pler ppgick i december till 407 jämfört med 442 i december. Verkamheterna relt redovia nder rbriken Uppföljning av ekonomi. Ett demokrikt hållbart ockholm addelnämnden har bidragit till t ppfylla kommnfllmäktige mål om ett demokrikt hållbart ockholm. Till inriktningmålet hör åtta mål för nämnden verkamheter. Sex mål ppfyll helt och två delvi. Verkamhetmålet ockholm tad är en bra arbetgivare med goda arbetvillkor, bedöm i likhet med om delvi ppfyllt. Sjkfrånvaron har nder fortt t jnka men nämnden når trot detta inte pp till årmålet. addelområdet tveckla i dialog med medborgarna. Antalet medborgarförlag är fortt högt. addelnämnden råd; penionärrådet, rådet för fnktionhinderfrågor och ngdområdet fyller en viktig fnktion i t vidga perpektiven i amband med beredning av olika ärenden. Förvaltningen tbildningning Mötet med tockholmaren har haft fok på bemötandefrågor och bidrar till t verkamheterna ger lika möjligheter till god ervice och iner av god kvalitet. Verkamheter om ocialtjänt, äldreomorg och förkola är medvetna om och har knkap om männikor olikheter och hr de aktivt kan arbeta med bemötandefrågor. Nämnden verkamheter ka motverka dikriminering av alla lag och

7 Sid 7 (72) verka för alla lika rättigheter och möjligheter. Intentionerna i FN: barnkonvention, jämtälldhet, frågor om mänkliga rättigheter och tillgänglighet är exempel på betydeleflla frågor i detta ammanhang. Uppföljning av Kommnfllmäktige inriktningmål KF: inriktningmål: 1. Ett ockholm om håller amman addelnämnden har bidragit till t ppfylla kommnfllmäktige inriktningmål. Till inriktningmålet hör j mål för nämnden verkamheter. Fem mål för verkamhetområdet ppfyll helt och reterande ppfyll delvi. De mål om inte ppfyll helt är Alla barn i ockholm har goda och jämlika ppväxtvillkor och Alla äldre har en trygg ålderdom och får en äldreomorg av god kvalitet. Målet om t tidiga ociala iner kapar jämlika livchaner bedöm ppfyllt. Detta har möjliggjort genom förebyggande iner och ett evidenbaer arbetätt. Nämnden verkamheter erbjder kltrppleveler i olika omftning. Genom parknderhåll, parkkötel och ett organier trygghet- och äkerhetarbete bidrar taddelnämnden till ett ockholm med levande, trygga och jämlika taddelar. Inom förkolan ppfyll nämndmålen Barn har repekt för allt levande och omorg om in närmiljö och Barn får en bra avltning av in förkoletid inför koltarten helt. Nämndmålet Barn tvecklar ina förmågor och in kreivitet genom ett ltfyllt lärande ppfyll däremot endat delvi. Det beror till en del på en mer kritik hållning ho pedagogerna när de genomför jälvktningen om ligger till grnd för KF: kvalitetindikor. Verkamhetmålet inom äldreomorgen bedöm om delvi ppfyllt. Nämndmålen Brkare har god peronlig vård- och omorg och Brkare har god mhållning i en trevlig miljö ppfyll helt. Brkare har inflytande bedöm om delvi ppfyllt och Brkare är trygga ppfyll ej. Samtliga verkamheter behöver på olika ätt arbeta för t öka den enkilde inflytande och trygghet. Det handlar bland ann om tydliggöra informion till den enkilde, t tveckla aktiviteter inom vård- och omorgboende, öka andelen aktella genomförandeplaner, öka peronalkontiniteten och t tveckla ynpnkt- och klagomålhanteringen. KF: mål för verkamhetområdet: 1.1 Alla barn i ockholm har goda och jämlika ppväxtvillkor Uppfyll delvi Nämndmålen bidrar till t ppfylla kommnfllmäktige inriktningmål för verkamhetområdet. Av tre nämndmål ppnå två helt och ett delvi. Arbetet bidrar till t barnen inom Kngholmen taddelområde får goda och jämlika ppväxtvillkor. Inom läroplanområdet Normer och värden ppnår förkolorna årmålet och ligger amtidigt över taden genomnittliga relt. Årmålen för området Lärande och tveckling ppnå

8 Sid 8 (72) däremot endat delvi. Kvaliteten mellan olika förkoleområden är ojämn och de pedagogika tvecklingledarna arbetar gemenamt för t tärka och tötta den pedagogika tvecklingen. Förkolorna arbetar med projekt i olika former. Under året har det ofta handl om tem Hållbarhet. Samtliga chefer, pedagoger och kökperonal har deltagit i fortbildning om handl om en giftfri och klimmart förkola. Det märk även i kvalitetindikorn där området nrvetenkap har fått ett högre relt än tidigare. Totalt ett är kvalitetindikorn relt lägre i år jämfört med föregående år. Det kan bero på en mer jälvkritik hållning ho peronalen om på ikt kommer t bidra till en tveckling av läroplanområdet Utveckling och lärande. Ett exempel på det är t man bland ann har arbet med de pedagogika miljöerna vilket ockå medvetandegjort peronalen. Det har i in tr bidragit till en kritik jälvktning av området i kvalitetindikorn* vilket ockå viar ig i ett något lägre relt än föregående år. Digitalieringarbetet på Kngholmen förkolor har tveckl nder. Under våren arbetade en projektgrpp med t förbereda införandet av Skolpltformen i förkolorna på Kngholmen. I det arbetet äkertällde även t förkolorna hade en digital infratrktr för t knna arbeta med Skolpltformen. Under ommaren påverkade arbetet när införandet av Skolpltformen avbröt från taden centralt. Projektgrppen tartade då två nätverk med yfte t inventera arbetätt och höja kompetenen ho de pedagogika tvecklingledarna och adminitrörerna på förkolorna. Projektgrppen har fnger om ett töd för digitalieringarbetet te i verkamheten. De har tart Facebookidor på amtliga förkolor, tart en blogg för Kngholmen kommnala förkolor, anordn frkoteminarier, tbildningar och träffar i yfte t höja den digitala kompetenen i verkamheten. Förkoletödet pecialpedagog och talpedagog har nder året arbet med kartläggningar, obervioner, handledning, konltion och fortbildning. Via handledningar har genomfört tillamman av pecialpedagog och talpedagog. En erfarenhet är t när itionen för det enkilda barnet har blivit bättre, har det berott på både engagerade pedagoger på förkolan och organiorika förtättningar t genomföra eventella anpaningar. Förkolan Skogmarken på ora Eingen tängde nder höten då en fortättning inte var möjlig beroende på ppagt hyreavtal och överklag bygglov. Samtliga barn placerade på andra förkolor inom taddelområdet. Nedläggningen har påverk tillgången på förkolepler på ett negivt ätt för boende med barn på ora Eingen. Samarbetet fortätter med Skolfatigheter i ockholm AB, SISAB, för t om möjligt ppföra en ny förkola på ora Eingen. I ltet av året pphävde Mark- och miljödomtolen överklagandet av förkolan Vängåvan tillfälliga bygglov, vilket gör t verkamheten kan fortgå i ytterligare fyra år. Under verkamhetmålet finn tre indikorer med könppdelad titik. Den om ppviar en markant killnad är den om mäter andelen manliga förkollärare. Att det finn för få förkollärare är ett generellt problem. Andelen manliga ökande till förkollärartbildningarna ligger på cirka 6 procent. Av dea är det ngefär 3 procent om avltar ina tdier. Av de 12 tderande från Kngholmen om går den erfarenhetbaerade förkollärartbildningen för barnkötare är två män.

9 Sid 9 (72) *Kvalitetindikorn är en jälvktning av läroplanområdet Utveckling och lärande om amtliga förkolor i taden genomför. I år har kvalitetindikorn digitalier vilket nderlättar och bidrar till t mätningen gör vid flera tillfällen nder året. Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Andel barn om lever i familjer om har ekonomikt bitånd 0,6 % 0,6 % 0,5 % 3,3 % VB Andelen barn om lever i familjer om har ekonomikt bitånd har leg kontant de enate åren. Det har vi ig vårt t minka andelen ytterligare då de fleta av dem om i nläget anöker om förörjningtöd är peroner om tår långt ifrån arbetmarknaden. Andel enheter om genomför ytemikt barnäkerhetarbete 100 % 100 % 100 % ta fram av nämnde n Andel förkollärare av totalt antal antällda (Årarbetare) 37,7 % 1 % 36 % 40 % 40 % VB Andelen förkollärare har mink nder höten. Det är fortfarande vårt t rekrytera förkollärare. För närvarande deltar 12 barnkötare i den erfarenhetbaerade förkollärartbildningen. Utbildningen ker på betald arbettid. Andel förkollärare med kompeten inom genpedagogik/normk ritik Andel förkolor med mindre än 25 procent förkollärare 1 % 0 % 1 % 1 % Öka 5,41 % 13,16 % 0 % 0 % Det är två må förkolor om aknar egen förkollärare. Till den ena förkolan finn en förkollärare rekryterad om börjar i janari Båda förkolorna har förkollärare, tionerade på ann håll, om anvarar för verkamheterna. Det är generellt vårt t rekrytera förkollärare till må förkolor. Andel nöjda föräldrar 83 % 83 % 84 % 83 % 85 % 85 % Reltet är detamma om året innan. En orak till reltet kan vara itionen kring den påtvingade nedläggningen av förkolan Skogmarken på ora Eingen. Antal barn per grpp 14,8 barn/avd. 14,8 barn/avd VB Antal förkolebarn per antälld (årarbetare) 5,28 t 4,96 t 4,9 4,9 VB Antalet barn per pedagog har mink nder året men når inte KF: årmål. Peronalen bedömning av "förkolan förmåga t tödja barn lärande och tveckling" 3,3 3,45 3,8 3,8 Kommentera nder verkamhetmål 1.1

10 Sid 10 (72) Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Kltrnämnden ka i amråd med tbildningnämnden och taddelnämnderna genomföra en läning. addelnämnderna ka erbjda förkolan medarbetare kompetentveckling och möjlighet till vidaretbildning till barnkötare eller förkollärare. addelnämnderna ka initiera ett arbete för t öka inkrivninggraden i områden med i dag låg andel inkrivna barn. Utbildningnämnden ka i amarbete med taddelnämnderna treda behov av och förtättningar för t på ikt knna införa en rätt till en nära förkola om gör t förkolebarn och dera föräldrar inte behöver tranportera ig orimligt långt. Utbildningnämnden ka i amarbete med kommntyrelen och taddelnämnderna treda en änkning av åldern för allmän förkola till två år ålder. Utbildningnämnden ka i amarbete med taddelnämnderna följa pp andelen förkollärare och vid behov bitå taddelnämnderna i arbetet t ta fram handlingplaner för t öka andelen förkollärare. Utbildningnämnden ka i amarbete med taddelnämnderna treda och ta fram förlag till IT-knkapcertifiering av verkamhetanvariga på förkolor. Utbildningnämnden ka i amråd med taddelnämnderna ta fram en tregi för modermål, pråktveckling och flerpråkig verkamhet i förkolan. Utbildningnämnden ka i amråd med taddelnämnderna ta fram kvalitetmått för förkolan i yfte t verka för må barngrpper, god peronaltäthet, tbilningnivå och ändamålenliga miljöer Nämndmål: Barn har repekt för allt levande och omorg om in närmiljö Förvänt relt Varje barn ppmntra till medkänla och inlevele i andra männikor ition. Ett ömeidigt och repektfllt klim kall råda där barnen viar hjälpamhet mot ina kamrer och har förmåga t dela med ig. Barnen kan ta anvar och via omorg om in närmate omgivning. Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Andel vårdnadhavare om är nöjda med läroplanområdet normer och värden amt barn möjlighet till inflytande %

11 Sid 11 (72) Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Introdktionmöte med nyintagna förkollärartdenter Nämndmål: Barn tvecklar ina förmågor och in kreivitet genom ett ltfyllt lärande Uppfyll delvi Förvänt relt Barnen ge möjligheter till tveckling och lärande på lika villkor genom den pedagogika verkamheten i tvecklade pedagogika inne- och temiljöer. Merialet är rikligt och varier med tgångpnkt i läroplanen målområden. Barnen pråk och kommnikion tveckla och berika genom olika aktiviteter. Memika begrepp ynliggör och använd aktivt. Barnen får goda möjligheter t tforka nren med växter, djr, nr- och vardagfenomen m.m. Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Andel vårdnadhavare om aner t barnen tveckling och lärande ppmntra Förkoleperonalen bedömning av arbetet med den memika tvecklingen Förkoleperonalen bedömning av arbetet med den kapande verkamheten Förkoleperonalen bedömning av arbetet med den pråkliga tvecklingen Förkoleperonalen bedömning av arbetet med nrvetenkap Förkoleperonalen bedömning av den pedagogika miljön % 3,2 3,8 3,3 3,9 3,2 3,8 3,5 3,7 3,4 3,8 Kommentera nder verkamhetmål 1.1 Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Banivå för pedagogika miljöer ta fram

12 Sid 12 (72) Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Pedagogik dokmention ka vara en del av förkolan ytemika kvalitetarbete Nämndmål: Barn får en bra avltning av in förkoletid inför koltarten Förvänt relt Barnen ka nder in ita tid på förkolan ppleva ett avlt och en avrndning där både barn och vårdnadhavare får töd t e det lärande och den tveckling om kett. Barnen ka beöka förkoleklaen nder vårterminen. Avltningamtal med barnet vårdnadhavare genomför där man även lämnar över barnen pedagogika dokmention. Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Andel vårdnadhavare om aner t dera barn får en bra avltning på in tid i förkolan. 71,43 % 80 % Indikorn använd för förta gången. Svarfrekvenen var låg, 39,2 %, vilket gör t det är vårt t bedöma reltet giltighet. Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Genomföra två amverkanmöten per år med enkilda och kommnala förkolor och kolor om övergången till förkolekla KF: mål för verkamhetområdet: 1.2 Tidiga ociala iner kapar jämlika livchaner för alla Kommnfllmäktige mål för verkamhetområdet ppnå. De iner om tfört har lett till jämlikare livchaner. Trot den anträngda peronalitionen nder våren har de barn och ngdomar om har kontakt med ocialtjänten fått ina grndläggande behov tillgodoedda. Av de två nämndmålen har ett ppfyllt helt och ett delvi. Cirka 12 procent av förhandbedömningarna gällande barn om är gjorda nder året har gått över tiden tan giltigt käl. Sedan jli har dock 95 procent av förhandbedömningarna gjort i tid. Mottagninggrppen på

13 Sid 13 (72) familjeenheten är n fllt bemannad och fortättningvi kommer förhandbedömningarna t knna följa mer tillförlitligt. Tidiga ociala tödiner är betydeleflla. Barn och ngdomar om riker t tveckla negivt har gett töd och länk vidare till relevanta amverkanpartner och vårdgivare. Genom föräldratödprogrammen ABC (Alla Barn i Centrm) och KOMET (KOmmnikionMETod) har föräldrar fått verktyg för t tärka banden och relionen med ina barn. Programmen har varit poplära ho föräldrar. Implementering av Sign-of-afety pågår. Metoden om använd inom det ociala barnavårdarbetet yftar till t göra barn, föräldrar och andra berörda, mer delaktiga och engagerade i det enkilda barnet eller ngdomen ition och behov. De berörda gör en planering gemenamt med ocialtjänten. Den för Kngholmen, Norrmalm och Ötermalm taddelnämnder gemenamma enheten för enamkommande barn och ngdomar tartade den 1 april. Arbetbelatningen har nder enheten förta månader varit mycket hög och tmärkt av en tor mängd omplaceringar av barn och ngdomar. För t nå en nivå där handläggning, genomförande av placering och ppföljning kan genomföra på ett rättäkert ätt och med en rimlig nivå på arbetbelatningen, har fler medarbetare rekryter till enheten. Även enheten arbetledning har förtärkt nder höten genom inrättandet av en biträdande enhetchef tjänt. Vxna peroner med mibrk, fyik eller pykik fnktionnedättning har genom olika iner gett bättre förtättningar t hantera in livition. Fem föröklägenheter har övergått till eget kontrakt. En lägenhet till en man och fyra lägenheter till kvinnor. Det titika nderlaget är dock för litet för en analy av orakerna till könkillnaderna i tfallet. För ppnådde inte kommnfllmäktige årmål för indikorn Andel peroner med iner inom ocialpykirin om är nöjda med hr tredningen av dera behov av töd genomförde. Kommnfllmäktige årmål var 80 procent och perioden tfall för nämnden blev 73 procent. Med anledning av detta har vxenenheten infört om rtin t i direkt amband med jälva tredningförfarandet fråga den enkilde hr han eller hon pplevt tredningförfarandet. Rtinen ger den enkilde tillfälle t direkt få ttrycka eventella oklarheter eller negiva ppleveler och tredaren får möjlighet t omedelbart åtgärda felaktigheter amt förklara förtättningarna kring tredandet av en anökan om tödiner. Hittill nder året har 135 peroner trett inom ocialpykirin. Av dea har 130 peroner förklar t de är nöjda med tredningförfarandet, 3 peroner har inte varit nöjda och 2 peroner har var "vet ej" på frågan. Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Andel barn och ngdomar om varit aktella för iner inom individ och familjeomorgen (Utredningtyp BoU eller Vxen) och om inte är aktella 12 månader efter avltad in (inom IoF, BoU och Vxna, 0-19 år) 95,9 % 96,6 % 93,8 % 93,8 % 90 % 84 % VB Andel enkilda om har 96,09 % 98,51 % 93,44 % 83,14 % 90 % ta fram

14 Sid 14 (72) Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål fått töd i enlighet med itt belt inom ocialpykirin av nämnde n Andel in/iner avltade enligt plan inom vxna mibrk 35,7 % 29,2 % 75 % 40 % 40 % 35 % VB Kommnfllmäktige mål på 35 % nå men inte nämnden eget mål. Indikorn är ny och definition av vad om ave har nyligen fattällt. Årmålet är vårt t nå tifrån vårigheter t bedöma behandlingtid och målgrppen komplexa problemik. Av de 10 avltade ärendena var 3 kvinnor och 7 män, det titika nderlaget är för litet för en analy av orakerna till könkillnaderna i tfallet. Andel peroner med iner inom ocialpykirin om är nöjda med hr tredningen av dera behov av töd genomförde 73 % 74 % 72 % 72 % 80 % 80 % Se kommentar i texten. Andel ppnådda delmål inom ocialpykirin 61,17 % 64,41 % 65 % ta fram av nämnde n De beviljade inerna följ pp kontinerligt, mint var 6:e månad. Uppföljningen gör med töd av DUR. Reltet av ppföljningarna ma in i det centrala tadövergripande delmålppföljningytemet. Reltet för denna indikor ta fram via ppföljning mål/delmål, totalt antal ppnådda delmål (aktiviteter) i förhållande till det totala antalet delmål om regitrer i Paraplyytemet. Reltet har påverk negivt av vår höga ambitionnivå vad gäller antalet ppta delmål. Indikorn går inte t få fram för kvinnor och män efterom rapporten inte är tformad på det ättet. Andelen föröklägenheter om övergått till eget kontrakt reler till totala antalet föröklägenheter i nämnden 36 % 20 % 80 % 17 % 10 % 25 % Antal hemlöa 70 t 57 t 13 t 65 t ta fram av nämnde n Som hemlö räkna peroner (från 20 år) om aknar egen eller förhyrd botad och om inte bor i något tadigvarande inneboendeförhållande amt är hänviade till tillfälliga boendealterniv eller är teliggare. Till de hemlöa räkna peroner om bor på intittioner eller härbärgen och om inte har någon botad ordnad vid en eventell tkrivning. Till de hemlöa räkna ockå peroner om tillfälligt bor ho kamrer eller bekanta. Förvaltningen arbetar aktivt med t hitta långiktigt hållbara boendealterniv. Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Socialnämnden ka i amarbete med taddelnämnderna genomföra en överyn av arbetet med taden bdget- och

15 Sid 15 (72) Aktivitet artdm Sltdm Avvikele kldrådgivning Socialnämnden ka i amarbete med taddelnämnderna e över rtiner och arbetätt för alkohol- och tobaktillyn. Socialnämnden ka återkomma med förlag på åtgärder för hr arbetet kan tveckla för t nå pp till en effektiv, liktällig och rättäker myndighettövning i hela taden addelnämnderna ka i amarbete med ocialnämnden kartlägga arbetet med enamkommande barn om förvinner eller avviker amt tärka arbetet rikt mot enamkommande barn om vita i taden rikmiljöer och tveckla iner anpaade efter målgrppen Nämndmål: Barn och ngdomar på Kngholmen har jämlika livchaner Uppfyll delvi Förvänt relt Barn och ngdomar ka få ina grndläggande behov tillgodoedda. Rerer och möjligheter t påverka in livition ka vara jämlikt fördelade oavett ålder, kön och etnicitet. Barn och ngdomar i rikzon ka pptäcka tidigt, få töd och vid behov länka vidare till relevanta amarbetpartner. Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Andel förhandbedömningar gällande barn gjorda inom 14 dagar 88,1 % 100 % Se kommentar i texten. Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Organiera en för norra innertaden gemenam enhet för mottagandet av enamkommande barn Nämndmål: Vxna lever ett jälvtändigt liv tifrån jämlika förtättningar Förvänt relt Den enkilde ka genom iner från nämnden ha fått förbättrade förtättningar t hantera in livition. Inerna ka öka den enkilde förtättningar till ett jälvtändigt liv på

16 Sid 16 (72) jämlika villkor. Förebyggande iner ka motverka hemlöhet och ge töd till ett varaktigt boende. Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Andel brkare om pplever t peronalen frågar på vilket ätt tödet ka tforma (yelättning ocialpykiri) 83 % 75 % 91 % 70 Målet om rör brkare pplevele av inflytande över tformandet av tödinen kommer inte t nå. Enheten kommer t analyera tfallet och fortätter t arbetet med t föröka höja varfrekvenen. Andel peroner om genomgår eller har genomgått en ammanhållen vårdkedja Andel peroner om mink itt mibrk edan aktaliering 84 % 83 % 79 % 57 % 57 % 59 % Årmålet nå inte, två procentenheter akna. Bedömningen är dock t reltet är bra med tanke på t målgrppen är komplex och många lider av amjklighet. KF: mål för verkamhetområdet: 1.3 ockholm är en tad med levande och trygga taddelar Under - gjorde en kartläggning av den lokala lägebilden gällande trygghet och äkerhet på Kngholmen. Detta relterade i en amverkanöverenkommele mellan poli och taddelförvaltning gällande prioriterade områden och gemenamma åtgärder. Samverkanöverenkommelen kapade för t tillamman tveckla en hög kvalitet i det trygghetkapande och brottbekämpande arbetet för t bibehålla den höga nivå av trygghet om finn inom taddelområdet idag. Överenkommelen är ndertecknad av båda parter och gäller Lägebild och åtgärdplan följ pp två gånger per år och jtera vid behov. Fokområden för trygghetarbetet nder har varit adhagen, Sankt Göranparken amt Hornberg trand. Preventionamordnaren har deltagit vid möten med boende i de repektive områdena. Trygghet är ockå ett viktigt område i det lokala tvecklingprogrammet (LUP). Förvaltningledningen har genomgått tbildning för t tveckla förmågan t leda i kri. Ett relt av tbildningen har varit t kriplanen har revider och t kompletterande dokment om töd för kriledning har tagit fram. Samarbetet mellan taddelförvaltningarna vidaretveckl i yfte t tärka taden kriberedkap. Nämnden tödjer trygghetkapande iner bland ann genom bidrag till föräldravandrare.

17 Sid 17 (72) Parkmiljöavdelningen har deltagit i nämnden trygghetarbete och har en repreentant i nämnden trygghet- och äkerhetråd. Inom projektet Kngholmen odlar har en odlingpl etabler i Sankt Göranparken, om en del i arbetet t aktivera och kapa trygghet på plen. Ett informionmöte om Hornberg trand genomförde tillamman med polien och trafikkontoret, i yfte t informera om och ha en dialog kring trygghetfrågor. I adhagen och Sankt Göranparken har gallring av vegetion tfört i yfte t öka pplevelen av trygghet i området. Med amma yfte har lyröjning och föryngringbekärning ockå genomfört i parkmark på Eingeöarna. Kvaliteten på parkköteln har förbättr genom en ny kontrollplan för parkdriftentreprenaden och regelbndna parkinpektioner. En kampanj har genomfört med yfte t minka nedkräpningen och höja medvetenheten om var och en anvar om det offentliga rmmet. Skräpkorgar för källortering och kräpkorgar med komprimering har placer t på tregika pler. En pphandling av ådana kräpkorgar har genomfört tillamman med trafikkontoret. Plakdammarna i Rålambhovparken, Vängåvan, Kritineberg trandpark och Fredhällparken har fått nya och mer effektiva reninganläggningar. Under året har 291 ärenden rapporter i RISK, taden incidentrapporteringytem. Förkoleavdelningen har rapporter 182 händeler, ocialtjäntavdelningen 50, äldreomorgavdelningen 57, ekonomiavdelningen och adminitrionen vardera en händele. Övrigt är fåtal rapporteringar av exempelvi brand, kadegörele och påträff obehörig peron. Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Andel genomförda åtgärder inom ramen för rik och årbarhetanaly (RSA) Andelen om pplever trygghet i den taddel där man bor ockholmarna nöjdhet med kötel av park och grönområden 100 % 100 % 100 % 100 % 80 % 83 % 79 % 86 % 83 % 75 % 66 % 66 % 67% 67 % 64 % 64 %

18 Sid 18 (72) Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Kommntyrelen ka i amråd med ocialnämnden och taddelnämnderna ta fram en analy av gängkriminaliteten i ockholm och tforma förlag på förebyggande och motverkande iner om bidrar till en ocialt hållbar tveckling addelnämnderna kan bidra i trafiknämnden arbete med konceptet Levande ockholm addelnämnderna ka tveckla de ociala möteplerna för äldre Nämndmål: Boende och beökare är trygga Uppfyll delvi Förvänt relt Kngholmen taddelområde ka vara tryggt och äkert t bo och vita i. Nämnden ka amarbeta med trafiknämnden för t tveckla trygga, gröna gång- och cykeltråk. Trygghethöjande iner i adhagen ka genomföra. Hög beredkap ka finna vid eventella oväntade händeler. Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Andelen barn och ngdomar om känner ig ganka eller mycket trygga om de går t enamma ent en kväll i området % 71 % % Förvaltningen preventionamordnare och fältaitenter har nder året arbet med trygghethöjande iner i adhagen. Fortt analy kommer t göra kring reltet för t e om det finn några ärkilda åtgärder för t öka tryggheten för. Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Det ytemika brandkyddarbetet ka tveckla Införande av renhållningkärl för källortering i två parker Kriplanen ka tveckla i yfte t tödja äkerhetarbetet Teckna ett amarbetavtal med polien med det övergripande målet t öka tryggheten och minka brottligheten i taddelen. Samarbetavtalet ka implementera inom nämnden verkamheter.

19 Sid 19 (72) Nämndmål: Parker och grönområden är vackra, välkötta och välkomnande för alla Förvänt relt Boende och beökare ka ppleva t det finn pl för alla i vackra, välkötta och välkomnande parker. Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Arrangera träff om tillgängligheten i taddelområdet med taddelnämnd, företagarförening och rådet för fnktionhinderfrågor. Föräkra t nämnden nionaldagfirande är tillgängligt och möjliggör delaktighet för peroner med fnktionnedättning. Genomföra fyra parkinpektioner nder året med parkdriftentreprenören för t kapa en amyn kring kvalitén på parkköteln Ta fram en plan för placering och komplettering av kräpkorgar i parkerna Ta fram rtinbekrivning för kontroll av parkdriftentreprenaden Ta fram lyröjningplaner för taddelområdet parker och nrområden KF: mål för verkamhetområdet: 1.4 ockholm är en tad med högt botadbyggande där alla kan bo Nämnden har bidragit till t ppfylla kommnfllmäktige mål. Förvaltningen har deltagit i tadbyggnadnämnden, exploeringnämnden och trafiknämnden arbete med tveckling av bland ann tadtvecklingområdena Vätra Kngholmen och adhagen. I detta arbete amt i bevarandet av plan- och programremier har förvaltningen framfört nämnden behov av verkamheter. Nämnderna har bland ann arbet för ett tydligt barnperpektiv och jämtälldhet- amt tillgänglighetperpektiv i planeringen. Under året har detaljplanerna för adhagen amt Mrmätaren varit på amråd. Båda ärendena innehåller botäder och taddelnämnden har i tjäntetlåtandena angett behov av förkolor, pecialbotäder, parker amt lek- och aktivitetytor. Förvaltningen har nder höten deltagit i grankning av ytemhandling för de allmänna parkerna i nya Primområdet på Lilla Eingen. Förvaltningen har tillamman med exploeringkontoret deltagit i tformningen av de nya parkerna om planera i adhagenområdet inom tadtvecklingområdet. Trygghet,

20 Sid 20 (72) tillgänglighet och ytor för lek har varit fok. Förvaltningen har nder året fortlöpande bevak möjligheterna t inrätta botäder med ärkild ervice i amråd med exploeringnämnden, fatighetnämnden och tadbyggnadnämnden. Till ommaren 2017 förvänta en ervicebotad med åtta lägenheter i kvarteret Paradiet vara inflyttningklar. Servicebotaden riktar ig till peroner med fnktionnedättning. aden gemenamma äldreboendeplanering fortätter. Kngholmen ingår i region innertaden om gemenamt planerar för framtiden behov av ärkilda boendeformer för äldre. En äldreboendeplan för regionen kommer t redovia i amband med förlag till flerårbdget. Förkoleplanering pågår kontinerligt. Under året har inga nya förkolor tagit i brk. En förkola på ora Eingen tvingade tänga i början av höten. Samarbete pågår med SISAB angående förkoleitionen på ora Eingen. Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Antal färdigtällda botäder med ärkild ervice (töd och ervice till peroner med fnktionnedättning) Antal påbörjade botäder med ärkild ervice (töd och ervice till peroner med fnktionnedättning) ta fram av nämnde n ta fram av nämnde n Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Kommntyrelen ka i amarbete med ocialnämnen och taddelnämnderna treda hr tillgången till botäder med ärkild ervice LSS och SoL kan äkertälla. addelnämnderna ka tillamman med äldrenämnden göra en överyn av behovet och finanieringen amt placeringen av korttidboende Äldrenämnden är anvarig. addelnämnderna, tadbyggnadnämnden, exploeringnämnden amt fatighetnämnden ka i amråd med varandra äkertälla t prövning ker om t botadexploeringprojekt kan innehålla en andel om mint fem procent lägenheter för ärkilt boende med prioriterad inriktning på boenden för peroner med pykik och fyik fnktionnedättning Äldrenämnden ka i amråd med kommntyrelen, exploeringnämnden, tad-byggnadnämnden och Micaa ta fram en åtgärdplan för t äkertälla behovet av äldreboendepler nder perioden Äldrenämnden ka i amråd med taddelnämnderna och Micaa

21 Sid 21 (72) Aktivitet artdm Sltdm Avvikele göra en överyn av behovet och finanieringen av profilboende amt intreentboenden, med inriktning t öka antalet boenden i taden Nämndmål: I Kngholmen botadområden erbjd kommnal ervice i tillräcklig omftning Förvänt relt Nya botäder bygg på Kngholmen och invånarna ka ha god tillgång till kommnal ervice, parker och grönområden. Botäder med ärkild ervice planera med målet t i genomnitt genomföra ett projekt per år i taddelområdet. Det ka finna förkolor i tillräcklig omftning och moderna äldreboenden i gott kick. Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Förvaltningen ka ha en aktell plan för kommande år tbyggnad av botäder med ärkild ervice Ta fram en checklita om töd i handläggning av remier, med fok på jämtälldhet, barnperpektiv, tillgänglighet och behovet av gröna mötepler KF: mål för verkamhetområdet: 1.5 ockholm har ett rikt tbd av idrott och fritid om är tillgängligt för alla Flera av verkamheten parkpprtningar bidrar till t ppfylla målet. I Spårvägparken planera för öppna ytor med både kontgrä och afalt där användarna jälva betämmer inriktning på aktiviteter och lek. Övrig trtning tforma för ett jämtällt nyttjande, med fok på rollekar och motorik. I en del av parken ge förtättningar för en polad ibana vintertid. I Rålambhovparken parklek har en kontgräyta för pontan lek och pel anlagt och en tredning om möjligheterna t anlägga en kontfren ibana i parken har påbörj. Ett amarbete med idrottförvaltningen har inlett för t nder tiden förbättra möjligheterna till kridkoåkning på polad nri i amfiteern. Ett knkaphöjande eminarim kring jämtällda temiljöer initierade och genomförde av förvaltningen i november. Seminariet höll för alla om arbetar med planering av offentlig

22 Sid 22 (72) miljö på taddelförvaltningarna amt på trafikkontoret park- och tadmiljöavdelning. Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Andelen ngdomar (10-17 år) om pplever t de har tillgång till meningflla idrottoch fritidaktiviteter 70,12 % 72,04 % 68,42 % 77 % 77 % 77 % I årkr 5 och 8 pplever fler än 8 av 10 elever t de på in fritid "har tillgång till meningflla aktiviteter", medan endat 67 % av de elever om går i gymnaiet varar ja på denna fråga. Aktivitet artdm Sltdm Avvikele addelnämnderna ka inventera och följa pp verkamheter inom ramen för ppdraget fritid för alla Nämndmål: Parkerna möjliggör en mångfald av fritidaktiviteter och pontanidrott Förvänt relt Parkerna ka vara mångfnktionella och erbjda ett rikt tbd av aktiviteter och anläggningar, om möjliggör ett jämtällt nyttjande. Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Andel parkpprtningar om bidrar till målet om en mångfald av fritidaktiviteter om möjliggör ett jämtällt nyttjande Andel parkpprtningar om förlänger äongen genom t det kapa aktiviteter om är traktiva året om. Medborgarna i taddelen tycker t det finn goda möjligheter till pontanidrott i ockholm VB VB 76 % 82 % 80 %

23 Sid 23 (72) Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Ta fram en checklita för jämtälld tveckling av parker KF: mål för verkamhetområdet: 1.6 Alla tockholmare har nära till kltr och eget kapande Nämnden har bidragit till t ppfylla kommnfllmäktige mål. Förvaltningen har genomfört kltraktiviteter för barn, ngdomar, vxna och äldre. Inom äldreomorgen erbjder förvaltningen ett varier tbd av kltraktiviteter. Äldre i ordinärt boende har möjlighet t beöka Baltzar träfflokal om har ett brett programtbd. Genom föreningbidrag möjliggör bland ann vining av kvalitetfilm för äldre. Förkolorna har erbjdit barnen kltrella ppleveler i form av teerföretällningar, meibeök eller liknande. Dea ppleveler koppla ofta till de projektarbeten om amtidigt pågått i förkolan. För t tärka och främja bevarandet av det nionella minoritetpråket finka bedriv ett gemenamt arbete i innertaden. Iner om berör kltr är bland ann t finktalande barn erbjdit kltrppleveler på finka och finka barnböcker har inhandl till förkolan. Förvaltningen har en kltrekreterare om amordn och vidarebefordr informion om inpirion- och kltrtbddagar amt om kltraktörer till kltrombden. Arbetet med t kapa en amarbetyta för verkamheterna kltrombd har påbörj och kommer t färdigtälla nder det nätkommande året. Förvaltningen har trett förtättningar för t lyfta och möjliggöra mer tillgänglig kont på Kngholmen. Kontakt har etabler med nyckelperoner i ockholm tad för t få råd och töd för t förverkliga kontprojekt. En kartläggning har genomfört av lokala kltraktörer och föreningliv på Kngholmen. diebeök ho lokala kltraktörer har genomfört. Under 2017 fortätter arbetet med t nderöka intreet för t bilda ett föreningråd på Kngholmen. Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Andel ngdomar (10-17 år) om pplever t de har tillgång till meningflla kltraktiviteter 69,65 % 72 % 72 % Inget relt från kolenkäten. Indikorn lämna tan redovining i vb.

24 Sid 24 (72) Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Kltrnämnden, ockholm adteer AB, tbildningnämnden amt taddelnämnderna har ett gemenamt anvar för t alla barn i taden förkolor och kolor ka komma i kontakt med mint en profeionell kltrpplevele per termin. Nämndmål: Nämnden verkamheter erbjder ett varier kltrtbd Förvänt relt Enkilda individer inom förkolan, fritidverkamheter, äldreomorg och omorg om peroner med fnktionnedättningar ka timlera till t ta del av kltrella arrangemang och få möjligheter till eget kapande. Det lokala nätverket för kltr arbetar vidare med t prida goda exempel, tveckla och kommnicera det lokala kltrtbdet. Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Alla förkolor ka genomföra mint en kltrell aktivitet med Klan (Klan är en mötepl för amverkan mellan förkolan och kltrlivet. Genom Klan finn möjlighet t få bventionering av kltrella aktiviteter.) Inventera kltrtbdet inom nämnden verkamheter Inventeringen viade t verkamheterna kommit olika lång i arbetet med kltrfrågor. I tertial 2 var planen t tveckla kltraktiviteter inom förkolan. Under tertial tre ändrade fok till mer tåtrikt arbete. Påbörja arbetet t kapa en informionbank om kltr på Kngholmen En inventering har genomfört. Hr knkapen om kltrtbdet kan amla och prida på bäta ätt kvartår. arta ett lokalt nätverk för kltrfrågor KF: mål för verkamhetområdet: 1.7 Alla äldre har en trygg ålderdom och får en äldreomorg av god kvalitet Uppfyll delvi Kommnfllmäktige mål för verkamhetområdet bedöm om delvi ppfyllt. Fyra nämndmål har formler om bidrar till t ppfylla kommnfllmäktige mål för verkamhetområdet. Förvaltningen bedömer t två av fyra nämndmål kommer t ppnå helt, ett ppnå delvi och ett är inte ppfyllt.

25 Sid 25 (72) Utvecklingprojektet kring betällning av hemtjäntiner om tartade nder tertial ett har fortt året t. Syftet är t öka den äldre inflytande över hemtjäntinerna. Arbetättet innebär t betällningen tforma å t hemtjänttföraren ge anvar t avgöra lämplig tformning av iner tifrån den enkilde dagaktella behov, önkemål och ppkomna itioner. Det är för tidigt t dra några lter då arbetproceen behöver tveckla över längre tid. Syftet är t belten med å kallad ramtid ka implementera i hela taden nder Utvecklingrådet, om betår av taddelförvaltningen och de törta priva tförarna inom Kngholmen taddelnämnd, har träff regelbndet nder året. Genom tregikt och långiktigt arbete tveckla verkamheterna. av taden brkarnderökning viade briter i brkarmedverkan. Åtgärdplaner för bland ann hr ynpnkter och klagomål ka tillvara har tarbet. Samverkan ker ockå med gymnaie- och högkolor genom mottagande av elever och informioniner i kolorna. För t äkertälla ett tryggt mottagande i hemmet efter jkhvitele för peroner med tora omvårdnadbehov har fyra nderköterkor antällt nder höten. De ka vara en bro mellan primärvården, hemtjänten och primärvårdrehab för t kapa trygghet de förta 14 dagarna hemma ho den äldre. Verkamheten är ett förök nder 2017 och pågår även i Bromma och Hägerten-Liljeholmen. Tillamman med landtinget finn en tyrgrpp där repreentanter för de törta hemtjänttförarna och alla vårdcentraler deltar tillamman med taddelförvaltningen. Där diktera gemenamma frågor med yfte t förbättra för de äldre. Projektet Tryggt mottagande i hemmet amt amordnad individell planering (SIP) är exempel på amverkan. För t behålla och rekrytera hälo- och jkvårdperonal pågår projektet Attraktiv arbetpl inom Serafen vård- och omorgboende amt Pilträdet och Fridhemmet erviceh. För t äkra jkköterkekontiniteten på längre ikt har förvaltningen amverkan med högkolor kring verkamhetförlagd tbildning. Inom Serafen vård- och omorgboende bedriv projektet Deltid till heltid. Då projektet pågått kort tid är det vårt t dra några lter och därför kommer projektet t fortätta till och med eptember Under året har betällarenheten ft 264 belt om vård- och omorgboende och 45 belt om erviceh. Av dea är 47 belt om avlag till vård- och omorgboende och 28 belt om avlag till erviceh. Av avlagbelten överklagade 12. Två omprövade efter t behoven förändr vilket innebar t den enkilde fick bifall på anökan. Av de om överklagade gick fyra belt emot nämnden belt. Kvalitetppföljning För t äkertälla t äldreomorgen på Kngholmen är av god kvalitet genomför regelbndna kvalitetppföljningar på avtal- och individnivå. Avtalppföljningen (bilaga 8) viar t verkamheterna blivit bättre på trktr och ytemik men tförarna behöver äkertälla t verkamheten bedriv med bibehållen kvalitet även vid tora förändringar av verkamheten. Uppföljningen av hälo- och jkvården redovia i Pientäkerhetberättelen (bilaga 9) och viar en målppfyllele för vård- och omorgboenden och erviceh på mellan 88 och 96 procent vilket är ett något bättre relt än föregående år.

26 Sid 26 (72) Med anledning av t nämnden på flera pnkter inte når året mål via nedan jämförele över tid och jämförele med taden. Andel varande är för hemtjänten 63 procent varav 75 procent kvinnor. För vård- och omorgboende är varfrekvenen 53 procent varav 72 procent kvinnor. aden brkarnderökning viar följande tveckling för de enate fyra åren: Vård- och omorgboende Hemtjänt

27 Sid 27 (72) God peronlig vård och omorg Äldre pplever t de får en god vård och omorg men flera tvecklingområden finn. Andel brkare om pplever t de får god vård och omorg inom hemtjänten har mink något jämfört med föregående år. Intreant är t kvinnorna pplever ig tio procentenheter nöjdare än männen. Män och kvinnor ka ha amma möjlighet t få omorg på lika villkor och ha lika möjligheter till makt och inflytande. Det handlar om deltagande, inflytande och delaktighet. Inflytandet över inerna ökar i och med den tveckling av hemtjänt om genomför. Förvaltningen kommer t följa tvecklingen nder nätkommande år. Det är poitivt t relten för amtliga indikorer om aver hälo- och jkvård har ök jämfört med föregående år. Detta trot vårigheter kring teamarbete och rekrytering av HSL-peronal. Inflytande Enligt taden brkarnderökning pplever 94 procent t de blir repektfllt bemötta av peronalen. Fler kvinnor än män pplever t de bemöt repektfllt av peronalen både inom hemtjänt och vård- och omorgboende. Andelen aktella genomförandeplaner inom hemtjänten är, trot iner nder året, alldele för låg. En aktell genomförandeplan är i många aveenden avgörande för den enkilde pplevele av kvalitet. Det kiljer ig dock åt mellan de törta tförarna men endat S:t Göran hemtjänt når pp till årmålet. Bra relt har ockå egen regi och Olivia hemtjänt. Förlängd tid för t lämna genomförandeplaner till betällarenheten har haft met effekt inom egen regi men detta kan bero på t de deltagit i projektet med ramtid. Bättre relt kan förvänta näta år då flera tförare kommer t arbeta på amma ätt (e vidare i internkontrollplanen). Inom vård- och omorgboende är brkarna inte nöjda med de aktiviteter och den timlan om finn. Även ppföljningen viar t här finn briter. Kvinnor pplever i högre grad t de

28 Sid 28 (72) är nöjda med aktiviteterna. Inom vård- och omorgboende har kvinnor och män amma möjlighet t delta i aktiviteter, men en följdfråga blir itället vilken typ av aktiviteter om planera. Kvinnor tgör en tor grpp inom vård- och omorgboende och kanke är aktiviteterna mer anpaade efter kvinnor intree. Aktiviteter bör tforma för t paa individen och tförarna bör i högre tträckning ta reda på vad var och en önkar. Andelen brkare om är nöjda med möjligheten till tevitele har ök jämfört med föregående år. Mhållning Inom hemtjänten är brkarna nöjda och pplever t de har inflytande över in måltidition. Inom ervicehen finn lnchvärdar antällda för t timlera till t äta i ällkap med andra. Inom vård- och omorgboende finn tvecklingmöjligheter. Där får brkarna itt kot- och ntritionbehov tillgodoett dygnet rnt men andelen brkare om ppktar men och tycker den är god har jnkit. Anmärkningvärt är t det kan kilja ig åt mellan avdelningarna inom ett boende. Överlag är männen nöjdare än kvinnorna inom vård- och omorgboende. För t äkertälla t de äldre om bor i nämnden vård- och omorgboenden och erviceh har en bra mhållning i en god måltidmiljö har en dietit antällt på halvtid. Dietiten har kartlagt verkamheterna och återkoppl ina iakttageler till tförarna. Med anledning av reltet inom vård-och omorgboendena kommer förvaltning nder 2017 t genomföra ppföljning av måltiditionen genom obervion. Trygghet I taden brkarnderökning viar relten t andelen om pplever ig trygga ligger på amma nivå om i övriga taden. Inom två hemtjäntenheter och tre vård- och omorgboenden har det kett tora organiorika förändringar och byte av ledning vilket ockå e i relten. Utförarna behöver äkertälla t verkamheten bedriv med bibehållen kvalitet även vid tora förändringar. Rikanalyer ka genomföra och rtiner följa. Informionen till den enkilde både inom hemtjänt och vård- och omorgboende behöver äkertälla. Relt från individppföljningen viar t den äldre pplever t omvårdnadperonalen kontinitet har förämr. Det gäller främt inom Serafen vård- och omorgboende. En orak kan vara projektet Deltid till heltid om påverkar peronalkontiniteten då mätningen genomförde amtidigt om projektet tartade. För t kapa ett heltidchema kan omvårdnadperonalen behöva byta mellan enheterna, vilket ockå kan medföra t kontiniteten initialt förämra. Kontiniteten inom hemtjänten har förbättra något edan föregående år, men både priva tförare och hemtjänten i egen regi behöver fortt arbeta med t tärka kontiniteten. Ett gott exempel är S:t Göran hemtjänt om ligger avevärt bättre än övriga hemtjänttförare. Andelen brkare om vet vart de kan vända ig med ynpnkter och klagomål har ök något jämfört med föregående år. Relten för taden om helhet är inte heller bra men Kngholmen ligger över taden nitt för hemtjänt och något nder för vård- och omorgboende. Det kiljer ig åt mellan kvinnor och män där männen i högre grad vet vart de kan vända ig. Frågan om ynpnkter och klagomål har behandl av tvecklingrådet och de ppmana t e över killnaderna mellan könen. För t öka tryggheten för anhöriga om vårdar en närtående är informion viktig. Ytterligare kanaler för detta har kap genom en hemida och ett återkommande nyhetbrev. Vid två tillfällen nder året har innertaden anhörigkonlenter i amverkan med

29 Sid 29 (72) Minnemottagningen, ockholm Geririken, erbjdit en föreläningerie för peroner var närtående genomgått en minnetredning. Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Andel peroner om får en daglig tevitele - vård och omorgboende Andelen nöjda omorgtagare - bitåndbedömd dagverkamhet (äldreomorg) Andelen nöjda omorgtagare - hemtjänt i ordinärt boende (äldreomorg) 100 % 100 % 100 % 79,43 % 95 % 95 % 98 % 100 % 96 % 94 % 95 % 95 % 83 % 84 % 86 % 86 % Hemtjänten når inte pp till årmålet. Servicehen drar ned nittet och ervicehen har generellt lägre relt i hela taden. Andelen nöjda omorgtagare - vårdoch omorgboende (äldreomorg) 76 % 73 % 77 % 82 % 85 % 85 % Andelen nöjda omorgtagare har mink, framförallt inom Serafen vård- och omorgboende. En förklaring till ök minöje är den trblen om pptod vid organiionförändringen årkiftet -. Kontinitet i omorgen - hemtjänt i ordinärt boende 11,3 8,3 10 Maximal t 10 peroner et för var 11,8 inte 8,3. Kontiniteten har ålede förbättr jämfört med föregående år. Måltiden är en trevlig tnd på dagen - Vård och omorgboende (äldreomorg) 64 % 64 % 63 % 66 % 70 % 70 % Andelen äldre om tycker måltiden är en trevlig tnd på dagen är fortt låg. En dietit har antällt för egen regi verkamheterna. Omorgtagarna pplevele av hr de kan påverka hr hjälpen tför - hemtjänt i ordinärt boende (äldreomorg) Omorgtagarna pplevele av trygghet - hemtjänt i ordinärt boende (äldreomorg) 87 % 85 % 87 % 85 % 85 % 85 % 80 % 83 % 79 % 86 % 87 % 84 % Fyra av femton hemtjänttförare når pp till årmålet. Omorgtagarna pplevele av trygghet - vård och omorgboende 86 % 84 % 86 % 89 % 90 % 90 %

30 Sid 30 (72) Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål (äldreomorg) Sex av åtta boenden/ enheter når pp till nämnden mål. Aktivitet artdm Sltdm Avvikele addelnämnderna ka ta fram rtiner för t äldre om inte bevilja bitånd till boende får ann töd å t behovet av tryggare boende äkra För t kapa enhetlighet är äldreförvaltningen anvarig för t pprätta en gemenam rtin för taden. addelnämnderna ka töka arbetet och regitrerandet i Senior alert och venka palliivregitret för t gynna verkamhettvecklingen inom äldreomorgen Regitreringar i Senior Alert och Palliiva regitret genomför men är fortfarande ett tvecklingområde. Äldrenämnden får i ppdrag, t treda och i amarbete med taddelnämnderna, Micaa AB och ervicenämnden fatlägga en tregi för trygghetlarm i ärkilt boende, inklive anvar för pphandling av dea larm Central pphandling pågår. Nämndmål: Brkare får god peronlig vård och omorg Förvänt relt Den enkilde ka vara nöjd med tförandet av iner inom vård- och omorgboende, erviceh och dagverkamhet amt iner från hemtjänten. Inerna ka vara individellt tformade och den enkilde ka ha inflytande över vården och omorgen. Omvårdnaden ka tforma med hänyn till den enkilde egna förmågor och delaktighet. God vård och omorg ka äkertälla genom ett tvärprofeionellt arbetätt. Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Hemtjänt: andel brkare om pplever t de får god omvårdnad Serviceh: andel brkare där dokmenterad ADLbedömning är tförd 88 % 80 % 90 % 93 % 90 % 95 % 91 % 90 %

31 Sid 31 (72) Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Serviceh: andel brkare där dokmenterad rikbedömning aveende ntrition/malntrition är tförd Serviceh: andel brkare där rikbedömning aveende rik för tryckår är tförd (enligt Nortonkalan) Serviceh: andel brkare med individellt tredd inkontinen Vård och omorgboende: andel brkare där dokmenterad ADLbedömning är tförd 91 % 82 % 90 % 92 % 84 % 90 % 82 % 66 % 60 % 76 % 74 % 90 % Altrömerhemmet drar ned reltet på grnd av tidigare vakant tjänt för arbetterapet, den är n tillt. Vård och omorgboende: andel brkare där dokmenterad rikbedömning aveende ntrition/malntrition är tförd 88 % 85 % 90 % Rikbedömningar har inte knn genomföra ytemikt på grnd av britande jkköterkekontinitet. Vård och omorgboende: andel brkare där rikbedömning aveende rik för tryckår är tförd (enligt Nortonkalan) 87 % 83 % 90 % Rikbedömningar inte knn genomföra ytemikt på grnd av britande jkköterkekontinitet. Vård och omorgboende: Andel brkare med individellt tredd inkontinen Vård- och omorgboende: andel brkare om pplever t de får god omvårdnad Vård- och omorgboende: andel brkare om pplever t det oftat är amma peroner om hjälper dem 68 % 55 % 60 % 97 % 95 % 95 % 52 % 85 % 80 %

32 Sid 32 (72) Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Reltet har förämr i förhållande till föregående år. Få varande i individppföljningen innebär oäkerhet kring reltet. Serafen bidrar till det ämre reltet, mätningen genomförde i våra i amband med omorganiionen. Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Hemtjänt: t tillamman med primärvården initiera tarbetande av gemenam lokal rtin för delegering i ordinärt boende. Mint 35 amordnade individella vårdplaneringar i ordinärt boende i amverkan mellan primärvård och kommn ka genomföra nder året. Säkertälla arbetätt i tvärprofeionella team (hemtjänt, erviceh och vård- och omorgboende) Arbetet har pågått nder året men är fortfarande ett tvecklingområde. Kommer t vara ett fokområdet i näta år avtalppföljning. Nämndmål: Brkare har inflytande över in tillvaro Uppfyll delvi Förvänt relt Äldreomorgen ka vara likvärdig och jämtälld och den enkilde jälvbetämmande är grndläggande. Den enkilde ka vara delaktig i tformandet av in genomförandeplan och ha inflytande över hr inerna tför. Genomförandeplaner ka kapa inom två veckor från betällning och vara individellt tformade. Möjligheten till egen tid med kontaktperon på vård- och omorgboende ka äkertälla och det ka finna varierande aktiviteter om timlerar till fyik aktivitet. Alla äldre på vård- och omorgboende har rätt till regelbnden tevitele tifrån egna önkemål. Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Andel brkare om pplever t de bemöt repektfllt av peronalen (hemtjänt och vård- och omorgboende) Andel brkare om pplever t de har haft möjlighet t påverka hr hjälpen/inerna tför (hemtjänt och vård- och omorgboende) 91 % 94 % 89 % 94 % 95 % 83 % 83 % 82 % 81 % 85 %

33 Sid 33 (72) Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Se kommentar i texten. Andel individellt tformade genomförandeplaner (hemtjänt och vårdoch omorgboende) Hemtjänt: andel aktella genomförandeplaner 95 % 93 % 80 % 47 % 80 % Se kommentar i texten. Hemtjänt: andel brkare om är nöjda med möjligheterna till tevitele Vård- och omorgboende: andel brkare om intämmer i t de har möjlighet till individell timlan 84 % 81 % 83 % 73 % 80 % 69 % 71 % 75 % Se kommentar i texten. Vård- och omorgboende: andel brkare om är nöjd med möjligheten till tevitele 61 % 52 % 70 % Se kommentar i texten. Vård- och omorgboende: andel brkare om är nöjda med aktiviteter inom boendet 59 % 48 % 63 % 73 % 80 % Se kommentar i texten. Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Säkertälla t dagverkamheterna tformar verkamheten för t tillgodoe individella behov. Obervioner genomförde nder året och relten har återkoppl till verkamheterna. Nämndmål: Brkare har bra mhållning och måltider i en trevlig miljö

34 Sid 34 (72) Förvänt relt Den enkilde ka vara nöjd med in måltidition. Men ka vara näringriktig och vällagad och den enkilde ka knna välja mellan flera alterniv. Inom vård- och omorgboende ka ntritionbehovet tillgodoe dygnet rnt. Årtider och högtider ka ppmärkamma. Livmedelhanteringen ka vara äker och hygienik. Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Hemtjänt: andel brkare om pplever t de har inflytande över in måltidition Vård- och omorgboende: andel brkare om ppktar men och tycker t den är god 91 % 91 % 92 % 90 % 90 % 63 % 69 % 61 % 77 % 85 % Se kommentar i texten. Vård- och omorgboende: andel vård- och omorgboenden där brkare får itt kotoch ntritionbehov tillgodoett dygnet rnt. 100 % 100 % 100 % Nämndmål: Brkare är trygga Uppfyll inte Förvänt relt För t äkertälla den enkilde trygghet ka peronalen ha knkap och grndtbildning. Den enkilde ka även tillföräkra peronalkontinitet och ett profeionellt bemötande. Informion ka vara lättillgänglig och tydlig och den enkilde ka ppleva ig informerad om vad om ka ke, när, hr och av vem. Anhöriga ka ppleva ig trygga med de iner om ge. Alla ka veta vart de ka vända ig för t lämna ynpnkter och klagomål. Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Hemtjänt: andel brkare om pplever t de är informerade om vad om ka ke, när, hr, av vem 61 % 59 % 61 % 93 % 80 % Årmålet är höjt från 75 % till 80 % i år. Relten har nder åren varier mycket pp och ner. För t ppleva ig informerad är det viktigt t det finn en aktell genomförandeplan. Omvårdnadperonal behöver detom tydligare informera den enkilde om tillfälliga förändringar i in eller vid förändring av peronal. Hemtjänt: andel brkare om vet vart de 68 % 75 % 66 % 68 % 90 %

35 Sid 35 (72) Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål ka vända ig med ynpnkter och klagomål Trot t Utvecklingrådet har ppman enheterna t vidta åtgärder och överlämna informionfoldrar och informerar mntligt till både den enkilde och anhöriga pplever ig den enkilde, enligt brkarnderökningen, inte informerad. Reltet är dock något bättre än för taden om helhet. Hemtjänt: andel tbildad peronal 55 % 75 % Enligt taden avtal ka tförarna ha mint 50 procent tbildad peronal. Den pecialinventering om genomfört nder året viar t S:t Göran hemtjänt, Olivia och egen regi når detta mål. Vård- och omorgboende: andel brkare om pplever t de är informerade om vad om ka ke, när, hr, av vem 68 % 75 % 85 % Individellt krivna genomförandeplaner finn, men omvårdnadperonal behöver ppdera ig på innehåll amt tydligare planera och informera om aktiviteter på avdelningen. Vård- och omorgboende: andel brkare om vet vart de ka vända ig med ynpnkter och klagomål 44 % 49 % 42 % 80 % Trot t tförarna överlämnar informionfoldrar och informerar mntligt till både den enkilde och anhöriga pplever ig den enkilde, enligt brkarnderökningen, inte informerad. Hr ynpnkter och klagomål ka lämna finn n tydligare angivet på enheterna. Utvecklingrådet har ppman enheterna t vidta åtgärder. Reltet har förbättr något jämfört med föregående år. Reltet ligger något nder reltet för taden om helhet. Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Genomföra en informiondag om äldreomorgen, hr man anöker, vilka boendeformer om finn ov. Hemtjänt: genomföra fördjpad grankning av peronalkontiniteten inom hemtjänt i ordinärt boende. Kontiniteten följ kontinerligt. Se även kommentar i texten. KF: inriktningmål: 2. Ett klimmart ockholm addelnämnden har bidragit till t ppfylla kommnfllmäktige inriktningmål. Till inriktningmålet hör ex mål för verkamhetområdet. Samtliga mål för verkamhetområdet bedöm ppfyllda. Medborgarna engagemang för parkerna är tort vilket ommaren projekt med odlingpler

36 Sid 36 (72) viade. Genom tadodling ge fler invånare möjlighet t påverka in närmiljö och på ett handfat ätt vara medkapande i den offentliga miljön. Uppvärmning genom effektiva lftvärmepmpar och byte till energinåla vitvaror minkar energiförbrkningen. Ett litet antal bilar, enbart miljöbilar, begränar ytterligare nämnden klimavtryck. Under året kom ockholm tad miljöprogram I amband med verkamhetplan har en tor del av nämnden mål och aktiviteter koppl till miljöprogrammet delmål. För t nå pp till miljöprogrammet delmål behöv fler indikorer och aktiviteter kapa, detta gör lämpligtvi centralt för t möjliggöra jämföreler med övriga taden. För t nå målen i treårplanen behöv mer amordnade iner och förvaltningen er nder 2017 över möjligheten t antälla en miljöamordnare. KF: mål för verkamhetområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämnden har genom energieffektivieringar bidragit till t ppfylla kommnfllmäktige mål. Nämnden har nder bevilj inveteringmedel med 0,4 mnkr för intallion av lftvärmepmpar, 0,5 mnkr för tbyte av ett tort antal gamla och ineffektiva vitvaror och 0,2 mnkr för inköp av elcyklar. I kombinion med övriga energieffektivieringar och en relivt mild vinter har detta lett till minkad elförbrkning, till 2,5 GWh. När inveteringarna får fllt genomlag förvänta förbrkningen minka ytterligare. Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Köpt energi (GWh) 2,5 GWh 2,6 GWh GWh Nämndmål: Energianvändningen inom nämnden verkamheter är hållbar Förvänt relt Nämnden verkamheter ka använda ig av energieffektiva alterniv. Elförbrkningen per kvadrmeter i nämnden lokaler ka minka. Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Elförbrkningen i de lokaler där elen inte ingår i hyran ka kartlägga för t om möjligt änka förbrkningen. Vid byte av vitvaror och glödlampor ka energieffektiva alterniv välja Värmepmpar intallera i lokaler med ppvärmning genom direktverkande el

37 Sid 37 (72) KF: mål för verkamhetområdet: 2.2 Tranporter i ockholm är miljöanpaade Nämnden har bidragit till t ppfylla kommnfllmäktige mål. Förvaltningen arbetar för t miljöanpaa tranporter. Förvaltningen har två bilar, en eldriven och en om driv med bioga. Parkmiljöavdelningen kör två elbilar. Samtliga bilar är klaade om miljöbilar. Hemtjänten i egen regi har köpt in ytterligare 15 elcyklar nder året. Utläppen av växthgaer minkar genom t miljökrav täll vid pphandling. Förvaltningen deltar i arbetet med cykelförbättringåtgärder i den mån dea berör parkmark, till exempel vid planeringen av cykelvägar kring Rålambhovparken. Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Andel elbilar 50 % 50 % 50 % 14 % VB Aktivitet artdm Sltdm Avvikele addelnämnderna ka medverka till t kapa fllvärdiga cykelpendlingtråk amt t med trafiknämnden treda hr medel för inveteringar och reinveteringar av hvdtråken för cykel om ligger inom taddelarna anvar ka finaniera och bygga Nämndmål: Nämnden tranporter är miljöanpaade Förvänt relt Vid tjäntereor ka miljöanpaade tranporter använda. Nämnden parkentreprenör ka använda den från miljöynpnkt bäta tillgängliga tekniken. Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Behovet av elcyklar ka nderöka Genomföra miljöreviion av driftentreprenören makinpark

38 Sid 38 (72) KF: mål för verkamhetområdet: 2.3 ockholm har en hållbar mark- och vtenanvändning Nämnden har bidragit till t ppfylla kommnfllmäktige mål. I parker och grönområden prodcera en rad ekoytemtjänter om taden och männikan är beroende av efterom de renar lft och vten, minkar bller och får o t må bättre. Nämnderna vill ynliggöra och förtärka dea kvaliteter i parker och grönområden. Kliminveteringmedel har ökt för renovering av trandkoningar amt för t höja marknivån i yfte t kompenera en framtida höjd vtennivå i Riddarfjärden. Kliminveteringmedel har ockå ökt för vegetionåtgärder för t öka den biologika mångfalden tmed parktråket. Arbetet med nderlag för dagvtenhantering och bllertdier för Rålambhovparken har pågått i å kallade pilottdier nder året. Arbetet ker inom ramen för det tadövergripande och Vinnova-finanierade projektet C/O City, om led av miljöförvaltningen. Pilottdierna vänta bli klara nder våren 2017 och kommer t reltera i en vidare anökan om medel för kliminveteringar till dagvtenåtgärder i parken. Nämndmål: Parker och grönområden är anpaade till klimförtättningarna och bidrar till en mångfald av ekoytemtjänter Förvänt relt Parker och grönområden ka vara anpaade till klimförtättningar och bidra till en mångfald av ekoytemtjänter. Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Anlägga en lokal kompot för omhändertagande av parkavfall Informera om och ynliggöra ekoytemtjänterna i Rålambhovparken En parkvandring i yfte t informera om och ynliggöra ekoytemtjänterna i Rålambhovparken kommer t genomföra nder Sköta trandlinjen mot Kngholmen och Eingeöarna å t både rekreion och biologik mångfald främja. Utreda möjligheten till ök lokalt omhändertagande av dagvten (LOD) i varje parkpprtningprojekt

39 Sid 39 (72) KF: mål för verkamhetområdet: 2.4 ockholm kretlopp är rereffektiva adodling i Primparken har erbjdit nder året. I amband med framtagandet av en ny parkplan för Kngholmen erbjöd ockå ytterligare odlingpler för allmänheten för t teta hr några parker klle knna bli grönare och trevligare. Odlingplerna fann i Sankt Göranparken, Fredhällparken, Tvärbaneparken amt på Kngklippan. Förvaltningen gav allmänheten möjlighet t tvärdera odlingplerna och projektet efter odlingäongen lt. Reltet av projektet blir ett av flera nderlag till Kngholmen nya parkplan amt ett viktigt töd för hr vi ka arbeta vidare med tadodling i taddelområdet. Reltet av projektet finn t läa i dokmentet Rapport om Kngholmen odlar. Tillamman med trafikkontoret har en pphandling av kräpkorgar för källortering och kräpkorgar med komprimering genomfört. Under året har nya miljömarta kräpkorgar placer och totalt finn n 42 tycken på Kngholmen. I maj fick en av parkingenjörerna Miljöförvaltningen Pingvinpri för t ha introdcer den miljömarta kräpkorgen. Möjlighet till källortering har nder året tök till Kronobergparken parklek. I amarbete med trafikkontoret har det även tällt t källorteringmodler på Hornberg trand. Förkolorna har deltagit i ett projekt om handlar om tökad mavfallinamling. Projektet fortätter nder näta år. Aktivitet artdm Sltdm Avvikele addelnämnderna ka arbeta med t kapa goda möjligheter till tadodling i ockholm addelnämnderna ka involvera i programmet för avfallhantering i taden offentliga rm Nämndmål: Nämnden verkamheter är rereffektiva Förvänt relt Skräphanteringen i parkerna ka vara effektiv och miljövänlig. Enheterna avfall och mvinn ka minka. Inamlingen av mavfall ka öka. Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Införande av miljömarta renhållningkärl i två parker Kartläggning av enheterna mavfallhantering ka genomföra

40 Sid 40 (72) KF: mål för verkamhetområdet: 2.5 ockholm miljö är giftfri addelnämnden bidrar genom olika iner till en giftfri miljö. Prodkter och merial med lågt miljökrav faa cceivt t till förmån för miljömärkta prodkter. Med taden nya inköpytem kan andelen ekologika livmedel tydligare följa. Arbetet med hållbarhet och klimmart förkola har fortt nder. Ledninggrpper och amtlig förkoleperonal har deltagit i fortbildning om klimmart förkola. Förvaltningen chefer har nder året fått tbildning i frågor om rör miljön. Samtliga förkolor äter idag vegetarik lnch en gång i veckan och flera förkolor gör det flera gånger i veckan. Förvaltningen har ökt töd ho taden kemikaliecentrm för t få knkap om vilka iner om är angelägna t genomföra på lekpler i taddelområdet. Som ett relt har nya däckgngor betällt till Kngholmen. Utbyte kommer t ke nder våren Kemikaliecentrm tar fram en grön lita på merial om rekommendera för lekpler. En medarbetare har deltagit i Kemikaliecentrm eminarim Kemikaliemart byggande amt i ett eminarim kring bra merialval för lekpler. Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Andel av taden förkolor om har genomfört alla åtgärder på nivå 1 enligt kemikaliecentrm vägledning för kemikaliemart förkola Andel bygg- och anläggningentreprena der i taden regi om ppfyller taden krav aveende användning av Byggvarbedömningen (BVB) Andel inköpta ekologika livmedel i taden av totalt inköpta måltider och livmedel. 100 % 100 % 50 % 100 % 100 % 40 % 44,47 37 % 35 % Nämndmål: Nämnden verkamheter är kemikaliemarta och giftfria

41 Sid 41 (72) Förvänt relt Peronal inom nämnden verkamheter ka få ökad knkap och medvetenhet om kemikalier och därmed göra kemikaliemarta inköp. Prodkter och merial med lågt miljökrav ka faa t till förmån för miljömärkta prodkter. Andelen ekologika livmedel i verkamheterna ka öka. Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Förkolan erverar vegetarik m mint en gång per vecka Genomföra tbildning för chefer och miljöombd i frågor om rör miljön. Nämnden miljöhandlingplan revidera tifrån ockholm tad nya miljöprogram för Enligt taden nya miljöprogram ka nämnderna inte längre anta egna miljöhandlingplaner. KF: mål för verkamhetområdet: 2.6 Inomhmiljön i ockholm är nd Nämnden har bidragit till t ppfylla kommnfllmäktige mål. En nd inomhmiljö i nämnden verkamhetlokaler är viktig för åväl verkamheten relt om för en god arbetmiljö. Under har fok varit t föräkra god lftkvalitet i förkolelokaler. Merparten lokaler har godkända OVK (Obligorik VentilionKontroll; något om fatighetägaren är ålagd t tföra). Under 2017 följ de förkolelokaler pp där godkänd OVK akna. Genomgången fortätter med övriga lokaler. Nämndmål: Kartläggning av ventilion på förkolor Förvänt relt Knkap om t på ventilion genom kontroll av fatighetägaren genomförda obligorik ventilionkontroll (OVK). Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Inamling och grankning av genomförda OVK vid förkolor 100 % 100 %

42 Sid 42 (72) Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Lokalintendent amlar in och grankar genomförda OVK. Om OVK akna ka lokalintendenten e till t det genomför KF: inriktningmål: 3. Ett ekonomikt hållbart ockholm addelnämnden har bidragit till kommnfllmäktige mål om ett ekonomikt hållbart ockholm genom t verkamheten driv inom tilldelade bdgetramar med fok på t nå ppta verkamhetmål. Till inriktningmålet hör 3 mål för verkamhetområdet. Samtliga mål är ppfyllda. KF: mål för verkamhetområdet: 3.2 ockholm är en företagvänlig tad Nämnden har bidragit till t ppfylla kommnfllmäktige verkamhetmål. Vid Kngholmen årliga nionaldagfirande i Rålambhovparken 6 jni deltog en rad lokala företag och näringidkare. Förvaltningen deltog även för andra året i rad på Kngholmtorg dag den 30 eptember tillamman med ett hndral lokala aktörer. Äldreomorgavdelningen har kontinerliga möten och dialog med de lokala hemtjänt- och vård- och omorgföretagen genom kvalitetppföljningarna. De törta hemtjänttförarna och entreprenörerna ingår i Utvecklingrådet. Samverkan med priva vårdcentraler ker genom den gemenamma tyrgrppen. Under året har två amverkanmöten arranger för både fritående och kommnala förkolor och kolor i amarbete med tbildningförvaltningen. Socialtjäntavdelningen har genom kvalitetppföljningarna regelbndna möten och en dialog med verkamheter om driv i egen regi och på entreprenad. Nämndmål: Nämnden amarbetar med lokala företagorganiioner Förvänt relt Nämnden har ett gott amarbete med lokala företagorganiioner. KF: mål för verkamhetområdet: 3.3 Fler jobbar, har trygga antällningar och förörjer ig jälva

43 Sid 43 (72) Nämndmålet bidrar till t ppfylla kommnfllmäktige inriktningmål för verkamhetområdet. Andel peroner om ppbär ekonomikt bitånd, i förhållande till den vxna befolkningen, är 0,31 procent. Andelen har mink de enate åren. Minkningen av antalet ärenden har medfört lägre kotnader för tbetalt förörjningtöd. Ärendeminkningen har ockå innebrit t handläggarna på förörjningtödenheten i högre tträckning haft möjlighet t a på motivion- och ppföljningarbete. De fleta av de peroner om i nläget anöker om förörjningtöd är peroner om tår långt ifrån arbetmarknaden. Många har ocialmedicinka arbethinder. Dea peroner blir kvar om bidragtagare över lång tid. Enbart ocialtjäntiner är inte tillräckligt för t tödja dem t komma till egen förörjning. Genom t fördjpa amarbetet med Landtinget, Föräkringkaan och Arbetförmedlingen blir inerna kring dea peroner effektivare. Sedan halvårkiftet ingår Kngholmen i Samordningförbndet ockholm tad, Finam. aden, Landtinget, Föräkringkaan och Arbetförmedlingen ka genom detta amordna ina rehabiliteringiner för t minka jkkrivningar, arbetlöhet och förörjningtödberoende. 80 procent fler män än kvinnor har ett långvarigt beroende av ekonomikt bitånd. Norra innertaden gemenamma bdget- och kldrådgivning har haft kontakt med 67 peroner från Kngholmen nder året. De har fått rådgivning och hjälp med t lägga pp en bdget och i förekommande fall med t anöka om kldanering. Könppdelad titik har tagit fram nder året aveende de om beökt den öppna rådgivningen. Fyra procent fler män än kvinnor har fått töd av bdget- och kldrådgivarna. 219 ngdomar erhöll ommarjobb nder varav 106 och 113. Några av ngdomarna fick fortt antällning på den arbetpl de arbetade på nder ommaren. Utbytet av ommarjobbande ngdomar mellan taddelförvaltningarna Kngholmen och Rinkeby-Kita har gått enligt plan, 30 ngdomar från Rinkeby-Kita har arbet på Kngholmen nder ommaren och amma antal Kngholmngdomar har arbet i Rinkeby-Kita. Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Andel peroner om har ekonomikt bitånd i förhållande till befolkningen Andel vxna med långvarigt ekonomikt bitånd jämfört med amtliga vxna invånare Antal apiranter om fått kommnala vitidantällningar Antal praktiktillfällen om genomför inom taden verkamheter av de apiranter om Jobbtorg ockholm mchar 0,31 % 0,4 % 0,25 % 0,34 % 0,35 % 1,9 % VB 0,21 % 0,27 % 0,15 % 0,21 % 0,25 % 1,2 % VB 7 t 5 t 2 t 7 t 750 VB 9 t 8 t 1 t 13 t 13 t 500 t VB

44 Sid 44 (72) Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Utbdet av praktikpler motvarar Jobbtorg behov av pler. Jobbtorg har inte anmält behov av fler pler nder. Nämnden har ingen påverkanmöjlighet över Jobbtorg behov av praktikpler. 80 procent fler män än kvinnor ppbär långvarigt ekonomikt bitånd vilket avpegla i Jobbtorg anmälda behov av pler och genomförda praktiktillfällen. Antal tillhandahållna pler för feriejobb t t addelförvaltningen lyckade inte nå målet om t tillhandahålla 210 feriejobb inom taddelförvaltningen verkamheter. Efter tillkott av pler från Norrmalm och Ötermalm taddelförvaltningar fick totalt 219 ngdomar arbete nder ommaren. Antal tillhandahållna pler för kommnala vitidantällningar Antal ngdomar om fått ommarjobb i taden regi t 800 t VB 219 t 106 t 113 t 206 t 215 t 8000 t Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Arbetmarknadnämnden ka i amarbete med ockholm Bine Region, inom ramen för amarbetet med art-p ockholm, amt taddelnämnderna tveckla möjligheten för nga tockholmare t driva ommarlovföretag inom ramen för feriejobb. Arbetmarknadnämnden ka i amråd med taden nämnder och bolag tveckla ett tbd av pler för kommnala vitidantällningar om motvarar behoven ho apiranterna. aden nämnder och bolag ka medverka i arbetet med t bereda pler för vitidantällda. Arbetmarknadnämnden ka i amråd med taddelnämnderna tveckla metoder och iner för t tödja Jobbtorgapiranter med pykoocial problemik. Under året kall ett centrm för ärkilt töd inrätta. Arbetmarknadnämnden ka töka den ppökande verkamheten riktad till arbetlöa nga pp till 29 år i amråd med taddelnämnderna amt övriga berörda nämnder, bolag och externa aktörer. En tredning och ett handlingprogram för t bryta nga tanförkap i ockholm ka ta fram i amråd med ocialnämnden, tbildningnämnden och övriga berörda nämnder Äldrenämnden ka i amråd med arbetmarknadnämnden och taddelnämnderna göra det möjligt för elever på omorgprogrammet och omorgcollege t få feriejobb i taden äldreomorg. Nämndmål: Fler Kngholmbor klarar in egen förörjning

45 Sid 45 (72) Förvänt relt Den enkilde ka klara in förörjning och leva ett jälvtändigt liv. Andel barn om lever i familjer om har ekonomikt bitånd ka fortt vara låg. Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Andel peroner med ocialmedicinka- och rehabiliteringkäl om går till egen eller annan förörjning, efter in i förvaltningen verkamhet 35 % % 25 % VB KF: mål för verkamhetområdet: 3.5 ockholm tad ekonomi är långiktigt hållbar Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Nämnden bdgetföljamhet efter reltöverföringar Nämnden bdgetföljamhet före reltöverföringar Nämnden prognoäkerhet T2 97,17 % 99,59 % 100 % 100 % VB 96,8 % 99,3 % 100 % 100 % VB -1 % 0 % +/-1 % +/- 1 % Nämndmål: addelnämnden ekonomi är långiktigt hållbar Förvänt relt Nämnden bdget ka vara i balan. KF: inriktningmål: 4. Ett demokrikt hållbart ockholm addelnämnden har bidragit till t ppfylla kommnfllmäktige mål om ett demokrikt hållbart ockholm. Till inriktningmålet hör 8 mål för nämnden verkamheter. Sex mål ppfyll helt och två delvi. De mål för verkamhetområdet om bedöm om delvi ppfyllda är ockholm tad är en bra arbetgivare med goda arbetvillkor och ockholm är en demokrik tad där medborgarna har inflytande. Att verkamhetmålet ockholm tad är en bra arbetgivare bara delvi ppfyll beror på t

46 Sid 46 (72) jkfrånvaron är något högre än årmålet. Under året har det inte genomfört någon medarbetarnderökning och ålede akna värden för indikorerna. Kngholmen är en av få förvaltningar om har en jnkande jkfrånvaro. Att verkamhetmålet ockholm är en demokrik tad där medborgarna har inflytande delvi är ppfyllt, beror på indikorerna tfall. Indikorerna är nya för i år och berör inflytande inom repektive verkamhetområde. Inom området fnktionnedättning och ocialpykiri pplever åtta av tio brkare t de kan påverka tödinen tformning och t de har inflytande över tformningen av tödet. Målvärdena nå dock ej fllt t. Verkamhetmålet berör även medborgardialog, råden fnktion i t vidga perpektiven i amband med beredning av olika ärenden och förvaltningen ning på bemötande. KF: mål för verkamhetområdet: 4.1 ockholm är en jämtälld tad där makt och rerer fördela lika Nämnden har bidragit till kommnfllmäktige mål för verkamhetområdet. I trktrerad form har tre enheter löpande nder året genomfört en kartläggning och analy tifrån ett valt område t granka. Vxenenheten har kartlagt erbjdande om yelättning och val av behandlingmetod inom mibrk. Äldreomorgen har genomfört en kartläggning av beviljad dagverkamhet och förkolan Taffelberget har titt närmare på brkarnderökningen, hrvida varen kiljer ig åt om det är föräldrar till eller om har var. Enheterna har ingått i en arbetgrpp om träff löpande nder året för t ge varandra töd och feed-back i analyarbetet. De relt om framkommit ligger till grnd för fortt arbete på enhetnivå. Medarbetare har deltagit i en föreläning om gen och dikriminering. Repreentanter från ocialtjäntavdelningen och äldreomorgavdelningen har gått en jämtälldhettregtbildning. I andra ammanhang har jämtälldhet ppmärkamm exempelvi i amband med projektet Dig-IT (e mål 4.2). Utförarenheterna inom äldreomorgavdelningen och ocialtjäntavdelningen har genom projektet haft workhop kring jämtälldhet och haft möjlighet t delta i en inpirionföreläning kring jämtälldhetintegrering. Inom förkolan arbetar man med jämtälldhet, normer och värden i den vardagliga förkoleverkamheten. Genom grppaktiviteter där barnen, med hjälp av pedagoger, exempelvi får hålla i möten och e till t alla får komma till tal, träna barnen i t repektera varandra. Även i arbetet med bemötande har jämtälldhetperpektivet lyft. Arbetgrppen för jämtälldhet har fått tip om olika verktyg t använda i mötet med klienter och brkare i yfte t höja kvaliteten och för t minka ojämtälldheten. Jämtälldhetintegrering ka leda till bättre bemötande och ervice, en jämn fördelning av rerer och en myndighettövning på lika villkor. Att införliva ett jämtälldhetperpektiv i allt beltftande, på alla nivåer och i alla teg av proceen tar tid. Tillgång till könppdelad titik är nödvändig. Verkamheterna använder könppdelad titik i den träckning om är möjlig t få fram i taden ytem. Jämtälldhetanalyer ka genomföra

47 Sid 47 (72) där killnader framkommer. erna är ett tvecklingområde och fortt töd behöv. Utvecklingen av jämtälldhet inom repektive verkamhetområde följ pp nder de mål där det finn könppdelade indikorer. Sammantaget finn drygt 60 könppdelade indikorer. Relt har inte alltid gått t preentera då nderlaget varit för litet. Aktivitet artdm Sltdm Avvikele addelnämnderna ka mäta och analyera den titik om relerar till individer ppdelad efter kön addelnämnderna verkamhet ka jämtälldhetintegrera i yfte t yliggöra effekten av nämnden belt och rerfördelning tifrån kön Nämndmål: Kngholmen verkamheter är jämtällda Förvänt relt De tjänter och den ervice om nämnden erbjder är lika tillgänglig, av lika hög kvalitet och lika väl anpaad för alla, oavett kön. Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Kartläggning och analy tifrån ett jämtälldhetperpektiv genomför på tre enheter i yfte t del kartlägga eventella ytemika könkillnader och del få till ett lärande om kan använda inom nämnden olika verkamheter Se över arbetätt å t de tjänter och den ervice om brkarna ge är på lika villkor KF: mål för verkamhetområdet: 4.2 ockholm tad är en bra arbetgivare med goda arbetvillkor Uppfyll delvi addelnämnden bedömer t kommnfllmäktige mål för verkamhetområdet delvi är ppfyllt. Ledare och medarbetare är engagerade, lyhörda och nytänkande Alla chefer inom förvaltningen har nder året fått tbildning och deltagit i workhop i förvaltningen värdegrnd och i bemötandefrågor. Cheferna har edan tillamman med ina medarbetare arbet aktivt med den å kallade bemötanderean på enheterna. Utöver detta har föreläningar hållit på tem gen och normkritikt förhållningätt.

48 Sid 48 (72) Arbetmiljö Förvaltningen arbetpler ka prägla av ett inklderande ynätt där arbetplerna är jämlika och tillgängliga för alla. All form av dikriminering ka aktivt motverka. Fok har nder året varit på den ociala och organiorika arbetmiljön. Förvaltningen chefer har, tifrån relt i medarbetarenkäten, tillamman med ina medarbetare tagit fram en handlingplan för de prioriterade tvecklingområdena på enheten. Samtliga handlingplaner har analyer av HR-avdelningen och exempel på tvecklingområden är effektiva möten, tydliga mål och en bra arbetition. Utifrån reltet har relevanta aktiviteter och tbildninginer genomfört. En genomlyning av förvaltningen arbetmiljöarbete har gjort. En del briter i trktrer, rtiner och ppföljning har identifier. Ett arbete med t ta fram en ny digital arbetmiljöhandbok och ett arbetmiljöårhjl har om en konekven av detta påbörj. I amband med implementeringen av det nya incidentrapporteringytemet (IA) har nya rtiner, arbetätt och ppföljning kring bland ann arbetkador tform. En partgemenam tbildning om Arbetmiljöverket nya förekrift Organiorik och ocial arbetmiljö (:4) har genomfört där förvaltningen chefer och kyddombd deltog. Förekriften innehåll kopplade till förvaltningen lokala amverkan i yfte t tydliggöra vikten av en fngerande amverkan mellan arbetgivaren och de fackliga organiionerna för t ppnå en poitiv verkamhettveckling. Förvaltningen amverkanöverenkommele har revider nder året och arbetet med ltliga formleringar har inlett mellan parterna. Förvaltningen ammantagna jkfrånvaro har nder året jnkit från 7,9 procent till 7,6 procent. Kngholmen är en av få taddelförvaltningar med en jnkande jkfrånvaro. Likt amhället i tort har kvinnorna en högre jkfrånvaro än männen. Oraken till denna killnad kräver en ärkild analy. Ett ytemikt arbetätt ligger till grnd för t jkfrånvaron minkar och nder har förvaltningen tök HR-avdelningen med en HR-konlt vilket gör det möjligt t arbeta foker med frågan även fortättningvi. Ofrivilligt deltidantällda ka erbjda heltidarbete eller ökad yelättninggrad tifrån verkamheten behov. Heltid är norm vid nyantällningar. Projektet Deltid till heltid på Serafen vård- och omorgboende förläng till och med eptember 2017 då projektet ka tvärdera. Kompetenförörjning och kompetentveckling Utifrån förvaltningen peronalförörjningplan har förkollärare, ocialekreterare, bitåndhandläggare och jkköterkor amt chefer för dea yrkegrpper identifier om brityrken. Under året har taden nya rekryteringytem implementer. I amband med tbildning i ytemet har förvaltningen chefer ockå fått tbildning i taden rekryteringproce, Kompetenbaerad rekrytering. Förtom t trahera nya medarbetare är det ockå viktigt t behålla och tveckla befintliga medarbetare. Förvaltningen erbjder kontinerlig kompetentveckling i yfte t tödja chefer och medarbetare i dera ppdrag och åtaganden. Förvaltningen har tifrån ockholm tad handlingplan för t förbättra arbetitionen

49 Sid 49 (72) för ocialekreterare och bitåndhandläggare, tagit fram en lokal plan. Olika fokområden har identifier; adminitrivt töd till chefer, introdktion och mentorkap, behålla och tveckla medarbetare amt kontorlandkap. Arbetgrpper har kap och arbetet fortlöper enligt den lokala planen. Kngholmen taddelförvaltning deltar i taden projekt DigIT edan våren. DigIT är ett amverkanprojekt kring digital kompetentveckling för medarbetare inom äldreomorg och fnktionhinderområdet inklive ocialpykiri. Syftet med projektet är del t trygga ockholmregionen kompetenförörjning och del t öka knkap, vilja och förmåga ho medarbetare inom vård och omorg t använda de digitala möjligheterna för t kapa värde för brkarna. Under våren deltog 244 medarbetare från Kngholmen tförarenheter i analy- och planeringfaen genom t enhetvi hålla i workhop kring digital tveckling. Medarbetare har gått cirkelledartbildning kring rfpltor, pråkombd och till DigITombd. Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Aktivt Medkapandeindex Index Bra arbetgivare fattäll Index Pykoocial arbetmiljö fattäll Sjkfrånvaro 7,6 % 6,1 % 7,8 % 7,9 % 7,3 % ta fram av nämnde n VB Årmålet för jkfrånvaron har inte nått. Likväl har det ytemika arbetet med t minka jkfrånvaron fortt och förtärkt. Verkamheter med hög frånvaro har fått ärkilt töd och handlingplaner har tagit fram. Inerna har gett relt och vi kan kontera t jkfrånvaron mink nder höten. Sjkfrånvaro dag ,4 % 2,1 % 2,4 % 2,4 % 2,1 % ta fram av nämnde n VB För indikorerna Aktivt Medkapandeindex, Index Bra arbetgivare och Index Pykoocial arbetmiljö akna tfall då det nder året inte genomfört någon medarbetarenkät. Aktivitet artdm Sltdm Avvikele addelnämnderna ka erbjda fler peroner med fnktionnedättning antällning i taden addelnämnderna ka träva efter hög peronalkontinitet i beviljade hemtjäntiner Se kommentar nder 1.7.

50 Sid 50 (72) Nämndmål: Ledare och medarbetare är engagerade, lyhörda och nytänkande Förvänt relt Förvaltningen chefer ka kapa bra och inklderande arbetpler om är fria från dikriminering. Ledarkapet ka främja medarbetarkap och ha fok på t tveckla medarbetarna och verkamheten. Medarbetarna ka ge anvar och inflytande genom t chef och medarbetare tillamman bryter ner verkamheten mål för t öka förtåelen och t kapa amyn kring ppdraget. Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Utbildning för förvaltningen chefer i jämtälldhet- och mångfaldarbete Utbildning om amverkan med anledning av amverkanöverenkommelen med fackliga organiioner. Nämndmål: Ledare och medarbetare kapar tillamman en bra och inklderande arbetmiljö Förvänt relt addelförvaltningen pykoociala arbetmiljöindex ka öka och jkfrånvaron ka minka. Det ytemika arbetmiljöarbetet ka fortätta t tveckla i förvaltningen verkamheter. Samverkan ka genomföra på ett ytemikt och ändamålenligt ätt. Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Ett verktyg till töd för arbetmiljö- och äkerhetarbetet ka färdigtälla Avvikele I amband med införandet av det nya incidentrapporteringytem IA, akna behovet av ett ärkilt verktyg för arbetmiljö och äkerhetarbete och verktyget har därför inte färdigtällt. Samtliga arbetpler och enheter kapar en åtgärdplan tifrån reltet i den pykoociala enkäten KF: mål för verkamhetområdet: 4.3 ockholm är en tad om lever pp till mänkliga rättigheter och är fritt från dikriminering

51 Sid 51 (72) Nämnden har bidragit till t ppfylla kommnfllmäktige mål för verkamhetområdet genom t alla om kommer i kontakt med förvaltningen verkamheter bemöt med repekt tifrån alla lika värde och rättigheter. Främjande arbete Under verkamhetåret genomförde förvaltningen en ning på Mötet med tockholmaren. Sningen hade fok på bemötandefrågor med målet t verkamheterna ka ge lika möjligheter till god ervice och iner av god kvalitet oavett ålder, etnik tillhörighet, religion eller annan troppftning, fnktionnedättning, exell läggning, kön, könidentitet och könttryck. Att repektera och leva pp till de mänkliga rättigheterna är en central del i nämnden arbete. Föreläningar om gen och normkritikt förhållningätt har hållit för chefer och medarbetare. Inom förkolan går två medarbetare en högkoletbildning (7,5 hp) i normkritikt tänkande. På familjeenheten har medarbetarna ök knkapen om HBTQ genom deltagande vid föreläningar. Förvaltningen har ett tydligt barnperpektiv och barnkonekvenanalyer gör när belt kan få påtagliga konekvener för barn. Förkolorna arbetar kontinerligt med barn inkldering och inflytande och ppderar regelbndet ina planer mot kränkande behandling. Inom äldreomorgen arbetar enheterna vidare med teambaer arbetätt och peroncentrerad omorg. Utgångpnkten är individen egna rerer, behov och önkemål och inte förtftade meningar eller tereotypa företällningar. Förebyggande arbete Vid en grankning av brkarnderökningen inom äldreomorgen framkommer killnader när det gäller aktiviteter inom vård- och omorgboende. Sammantaget är kvinnor mer nöjda med aktiviteterna, killnaden är 15 procentenheter. Det framkommer även killnader mellan enheter med omik- och demeninriktning, där fler är nöjda med aktiviteterna om de bor på en omik enhet. Sammantaget för alla vård- och omorgboenden är killnaden 14 procentenheter. Det är viktigt t det finn olika typer av aktiviteter å t alla oavett kön eller fnktionförmåga får möjlighet till timlan. Berörda enheter har börj analyera relten och åtgärder har vidtagit. Dikriminering och jämtälldhet- och mångfaldplan Under året har förvaltningen fortt t prioritera frågor om värdegrnd och bemötande tifrån ett inklderande ynätt amt foker på områden om till exempel jämtälldhet, gen och inkldering. Föreläningar och workhop på chefform och på olika enheter har genomfört. Förvaltningen har nder året inte haft något dikrimineringärende. Se bilaga 5, Uppföljning av jämtälldhet- och mångfaldplan. Sverigefinka minoritetfrågor Förvaltningen har tilldel tbidrag för arbete med verigefinka minoritetfrågor. Arbete för t tärka och främja bevarandet av det nionella minoritetpråket finka bedriv gemenamt i innertaden. Iner om genomfört är t finktalande barn erbjdit kltrppleveler på finka och finka barnböcker har inhandl till förkolan. Finktalande eniorer har erbjdit en mötepl med möjlighet till amvaro och bland ann ipad-kr på finka. Annoner med informion om minoritetlagtiftningen och aktiviteter har infört i

52 Sid 52 (72) lokaltidningar vid två tillfällen nder året. Lokalt på Kngholmen finn informion i månadannonen. Lokala penionärrådet har fått informion om lagtiftningen nder året. Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Andel brkare i dagverkamhet för äldre om inte pplever dikriminering 95 % 95 Öka 5 procent har valt t inte vara på frågan. Andel brkare inom omorgen för peroner med fnktionnedättning om inte pplever dikriminering Andel brkare inom ocial-pykrin om inte pplever dikriminering Andel brkare om inte pplever dikriminering inom förkolan och familjedaghem 93 % 85 Öka 92 % 92 Öka 98 % 98 Öka Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Fritidledare ka erbjda kompetentveckling i gen, antiraim och mänkliga rättigheter Under 2017 ka Kngholmen taddelförvaltning öka kompetenen om raim och dikriminering ho chefer och peronal om möter invånare. Kommntyrelen ka kyndamt genomföra en överyn i amråd med taddelnämnderna, ocialnämnden, arbetmarknadnämnden amt ockholm tadh AB i yfte t äkertälla en ändamålenlig organiion, proce, rerfördelning amt ppföljning för flyktingmottagandet. addelnämnderna ka inventera och cceivt avlägna exklderande deign inom nämnden anvarområde Avvikele Trafikkontoret tog nder året initiiv till dialog med taddelförvaltningarna om inklderande och exklderande deign. Slten var t det inte är möjligt t etikettera detta objektvi, tan varje miljö måte ätta i itt ammanhang. addelnämnderna ka tillamman med äldrenämnden och Micaa AB göra en överyn av behovet och finanieringen av profilboende och intreentboende med olika typer av pråklig och/eller kltrell inriktning amt hbtq-inriktning Äldrenämnden är anvarig. Utbildningnämnden ka fortätta arbetet med t tveckla hbtqkompetenen inom kolan och förkolan i amråd med kommntyrelen kanli för mänkliga rättigheter amt taddelnämnderna.

53 Sid 53 (72) Nämndmål: Kngholmen verkamheter lever pp till mänkliga rättigheter och är fritt från dikriminering Förvänt relt De belt och iner om nämnden anvarar för ka tgå ifrån individen lika rättigheter och möjligheter. addelområdet temiljö ka vara en demokrik mötepl. Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Öka knkapen ho ledning och medarbetare i mänkliga rättigheter- och dikrimineringfrågor KF: mål för verkamhetområdet: 4.4 ockholm är en tad om repekterar och lever pp till barnet rättigheter i enlighet med FN: barnkonvention Nämnden har bidragit till t ppfylla kommnfllmäktige mål. Utredningar rörande barn genomför med tredningmetoderna BBIC (Barn behov i centrm) och DUR (Dokmention, Utvärdering, Relt). Metoderna tärker barnperpektivet och delaktigheten för barn och nga. De tgår från barnet behov och innebär ett enhetligt och evidenbaer arbetätt för handläggning, genomförande och ppföljning. Under året har familjeenheten haft ett amarbete med Makrobarn. En del i amarbetet var frågan om nga delaktighet i mötet med ocialtjänten. Makrobarn tvärderingenkät viade t barnen och ngdomarna i hvdak var poitiva till kontakten med ocialtjänten, relten tydliggjorde t barn önkar delaktighet när det gäller belt om rör dera liv och dera familjer. Förkolan tyrdokment Skollag, Läroplan och taden Förkoleprogram genomyra av Barnkonventionern olika artiklar. Det gör t pedagogerna förhåller ig till Barnkonventionen i den dagliga förkoleverkamheten. På enheten för peroner med fnktionnedättning har rtiner pprätt för t bli bättre på t ppfta och beakta barn perpektiv i de fall dera föräldrar behöver iner från enheten. Barn till enamtående föräldrar ppmärkamma ärkilt i amband med tredningar om ekonomikt bitånd. Socialtjäntinpektörerna har nder året gjort en kvalitetgrankning aveende barn till föräldrar i mibrk. Kngholmen var en av de förvaltningar om valde t. Hvdakligt fok var hr barnen ppmärkamma och gör delaktiga, amverkan och vilka iner barnen får. Reltet viar t Kngholmen är bra på t dokmentera och väga in om barn

54 Sid 54 (72) finn med i bilden vid handläggning av vxenärenden. Barn och ngdomar om har en närtående med mibrkproblemik informera om möjligheten t delta i tödgrpper inom Erta diakoni. Genom ngdområdet får ngdomar möjlighet t diktera frågor om de är berörda av. På fritidgården Kggen har titik fört över beökarna och verkamheten har en jämn fördelning mellan och. Dikion om aktiviteter endat riktad till har fört men då fritidgården endat är öppen två dagar i veckan blir det vårt. Under året har en inventering av träfflokaler för och på Kngholmen gjort, den viar t det finn en fritidgård (Kggen), en ideellt driven ngdomgård amt en verkamhet i Svenka kyrkan regi om riktar ig till ngdomar om är konfirmerade. För nga HBTQ-peroner finn fyra verkamheter rnt om i ockholm om tar emot ngdomar från hela taden. Parkmiljö I tadplaneringen arbetar förvaltningen för ett tydligt barnperpektiv, bland ann genom t efterfråga barnkonekvenanalyer amt t arbeta för rymliga och ändamålenliga förkolegårdar. Ur ett barnperpektiv är det ockå viktigt t tillgången till park-, lek och idrottmiljöer är god inte mint i taden tvecklingområden. Under året har anpaade dialoger genomfört med barn i de parkinveteringprojekt där det är relevant. Underlag är taddelvia lekplinventeringar och nämnderna parkplaner. Förvaltningen har deltagit i den förvaltningövergripande arbetgrppen aden i ögonhöjd om nder året tagit fram riktlinjer för hr barn och nga behov ka äkertälla i tadtvecklingen. Dokmentet med riktlinjerna tår inför färdigtällande och antagande. Aktivitet artdm Sltdm Avvikele addelnämnderna ka kapa fler träffpnkter för nga. Särkilt fok ka rikta mot och hbtq-peroner Utbildningnämnden, kommntyrelen och taddelnämnderna ka i amarbete ta fram riktlinjer för papperlöa barn rätt till förkola och kola Nämndmål: Barn och nga rättigheter repektera Förvänt relt Barn och nga kommer till tal i tredningar och vid genomförande av iner. Synpnkter och erfarenheter ka ta tillvara. Barn och nga ition belye i tredningar av hhåll om har ett långvarigt behov av ekonomikt bitånd. Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Förkolorna ppderar årligen in plan mot kränkande behandling

55 Sid 55 (72) KF: mål för verkamhetområdet: 4.5 ockholm är en tad där ingen behöver vara rädd för våld Nämnden bidrar till t ppfylla kommnfllmäktige inriktningmål för verkamhetområdet. Förekomt av våld i nära relioner ppmärkamma inom amtliga verkamheter. Inom förvaltningen finn en verkamhetövergripande arbetgrpp amt ärkilda rerperoner med fok på frågor rörande relionvåld. Under året har de lokala rtinerna för arbetet mot våld i nära relioner revider, de kommer t vara klara i början av I det våldförebyggande arbetet är det viktigt t nämnden olika verkamhetområden har ett gemenamt ynätt och t medarbetare vet var pecifikt töd finn t få. Under året har 60 vxna peroner haft kontakt med Kngholmen tadförvaltning för t de pplevt våld i nära relion, 55 kvinnor och 5 män. 78 oroanmälningar aveende barn om pplevt våld i nära relion har inkommit till familjeenheten, likvärdigt fördelade mellan och. Samtliga ärenden har handlagt enligt rtin. Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Antal peroner om tt för våld i nära relion om är kända av ocialtjänten 60 t 83 t 50 t ta fram av nämnde n Nämndmål: Kngholmen är ett taddelområde där ingen behöver vara rädd för våld Förvänt relt Genom t amverka förebygg våld inom taddelområdet. Peroner om ändå tt för våld eller hot om våld i nära relion ka ge töd tifrån t de är brottoffer. Barnperpektivet ka alltid beakta. Peroner tta för våld i nära relion eller hbrott ka erbjda ett amordn individellt tform töd. Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Överyn och ppdering av nämnden lokala rtiner i arbetet mot våld i nära relioner

56 Sid 56 (72) KF: mål för verkamhetområdet: 4.6 ockholm är en tillgänglig tad för alla Nämnden har bidragit till t ppfylla kommnfllmäktige mål. ödiner har medverk till t peroner med omik och/eller pykik fnktionnedättning knn vara delaktiga i amhället i törre tträckning. Inerna har ök dera möjligheter t klara ina dagliga liv med en god boendeition och en meningfll yelättning. ödinerna har varit individellt tformade och yft till t öka jälvtändigheten och delaktigheten för den enkilde (e vidare bilaga 7, ppföljning av verkamheter inom fnktionnedättning och ocialpykiri). Förvaltningen har framgångrikt arbet för t möjliggöra t peroner med fnktionnedättning kan komma t i arbetlivet. Under året har j peroner, om vid året början var beviljade daglig verkamhet, erhållit någon form av antällning på den öppna arbetmarknaden. I taden brkarnderökning har frågan tällt om peroner med fnktionnedättning pplever t taden inne- och temiljö är tillgänglig och användbar, om man pplever t det är lätt t ta ig fram i taden på gor, torg, affärer, tioner och olika färdmedel. 75 procent av de tillfrågade peronerna med fnktionnedättningar pplever t taden inne- och temiljöer är tillgängliga. 79 procent av brkarna inom fnktionnedättningområdet pplever t de kan påverka tödinen tformning och t de har medverk i pprättandet av genomförandeplanen om tyr tförandet av den beviljade inen. 92 procent av brkarna i LSS-boenden förklarar ig vara nöjda med inen. Inga ignifikanta könkillnader har framkommit när det gäller pplevelen av delaktighet eller graden av nöjdhet. Utförarenheter inom Socialtjäntavdelningen har deltagit i DigIT, ett projekt om yftar till t tveckla medarbetarna digitala kompeten i arbetet med brkarna. Under våren har olika workhop och knkapinventeringar genomfört. Chefer och medarbetare har deltagit i tbildningar nder höten. Socialpykirika tförarenheten har tillamman med motvarande enheter på Norrmalm och Ötermalm, genomfört ett projekt för ök doranvändande bland ina klienter om bor på tödboenden. Sningarna har ök brkarna och klienterna tillgänglighet till digital teknik och digitala kommnikionätt. På ppdrag av äldrenämnden har gri broddar del t till äldre över 75 år om har en beviljad in. Under har 67 äldre tagit del av möjligheten, 55 kvinnor och 12 män. Äldrenämnden ka nder 2017 tvärdera föröket med gri broddar till alla över 75 år. I flera av de met beökta parkerna har tillgängligheten förbättr genom nya eller förbättrade gångtråk och nya eller tillgänglighetanpaade trappor. Tidigare litna och ojämna ytor har belagt med nya ytkikt. I amarbete med trafikkontoret har nya tillgängliga offentliga toaletter placer i Rålambhovparken, vid Smedddbadet amt i Lxparken, Kritineberg lottpark och Fredhällparken.

57 Sid 57 (72) Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Andel peroner med fnktionnedättning om pplever t de blir väl bemötta av taden peronal (töd och ervice till peroner med fnktionnedättning) Andel peroner med fnktionnedättning om pplever t de kan påverka inen tformning (töd och ervice till peroner med fnktionnedättning) 89 % 89 % 89 % 90 % 88 % 88% 79 % 77 % 82 % 82 % 85 % 76 % Målet om andelen brkare om känner t de har inflytande över det töd om ge nå inte. Vi kommer t analyera detta och arbeta för t förbättra reltet och höja varfrekvenen. Inga ignifikanta könkillnader framkom i denna brkarnderökning. Andel peroner med fnktionnedättning om pplever t taden inne och temiljö är tillgänglig och användbar. (öd och ervice till peroner med fnktionnedättning) Andel peroner om pplever t de varit delaktiga i pprättandet av genomförandeplaner 75 % 77 % 72 % 81 % 60 % ta fram av nämnde n 79 % 80 % 79 % 80 Fattäll Målet om andelen brkare om pplever t de varit delaktiga i tformandet av genomförandeplanen nå inte. Vi kommer t analyera detta och arbeta för t förbättra reltet. Inga ignifikanta könkillnader framkom i brkarnderökningen. Andelen peroner med fnktionnedättning om pplever t de har en fngerande botad (töd och ervice till peroner med fnktionnedättning) 90 % 94 % 83 % 91 % 85 % ta fram av nämnde n Brkaren pplevele av trygghet - LSSboende, vxna och barn (töd och ervice till peroner med fnktionnedättning) Nöjda brkare - Daglig verkamhet (töd och ervice till peroner med fnktionnedättning) Nöjda brkare - korttidboende (töd och ervice till peroner med 97 % 100 % 93 % 91 % 90 % 90 % 95 % 95 % 94 % 96 % 90 % 89 % 92 % 100 % 80 % 100 % 90 % 89 %

58 Sid 58 (72) Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål fnktionnedättning) Nöjda brkare - LSSboende, vxna och barn (öd och ervice till peroner med fnktionnedättning) 90 % 88 % 92 % 93 % 90 % 89 % Aktivitet artdm Sltdm Avvikele addelnämnderna ka bygga bort enkelt avhjälpta hinder Nämnden anvar är tillgängligheten till egna verkamhetlokaler och möjligheten för alla t nyttja taddelområdet parker. addelnämnderna ka tillamman med äldrenämnden och ocialnämnden göra en överyn av behovet av äldreboende för peroner om bor i grppbotad enligt LSS Nämndmål: Peroner med fnktionnedättning lever ett jälvtändigt liv och deltar i amhället Förvänt relt Peroner med fnktionnedättning ka klara itt dagliga liv, ha en hållbar boendeition och en meningfll yelättning. Inerna ka vara individellt tformade och yfta till t öka jälvtändighet och delaktighet. Förvaltningen verkamheter ka vara tillgängliga och jämlika oavett fyika och ociala förtättningar. Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Alla nämnden verkamheter ka informera på Jämför ervice och Hitta ervice om verkamheten tillgänglighet. Arbeta för t höja brkarna medverkan i taden brkarnderökning Inventera praktikpler inom nämnden verkamheter och erbjda dem till brkare inom daglig verkamhet Avvikele Se kommentar i texten. Regelbndet arrangera inikttbildning med taddelnämnden, rådet för fnktionhinderfrågor, ngdområdet och berörda tjäntemän. ockholm habiliteringenheter ka erbjda tbildning till förkoleperonal om arbetar med barn med fyik fnktionnedättning

59 Sid 59 (72) KF: mål för verkamhetområdet: 4.7 ockholm är en demokrik tad där invånarna har inflytande Uppfyll delvi Medborgardialog Under året har förvaltningen fortt informera hr medborgarna kan vara med och tveckla taddelområdet genom t lämna medborgarförlag. Vid evenemang om till exempel nionaldagen och Kngholmtorg dag har det fnnit möjlighet för invånare t lämna medborgarförlag direkt på pl. Under har förvaltningen även tök kanalerna för medborgardialog genom ociala medier. Förvaltningen Facebookida har edan den lanerade i ltet av mar över 300 följare. Det är möjligt för medborgarna t lämna medborgarförlag direkt på Facebook genom en länk till Inyn. Antalet medborgarförlag är fortt högt. Under året anmälde 85 förlag till taddelnämnden. 55 av dea beredde (33) eller bevarade (22) av taddelförvaltningen, reterande förlag överlämnade till annan förvaltning efter belt i taddelnämnden. En tor majoritet av förlagen rör fortt temiljön. 25 av dea har nder året bejak av taddelnämnden. Majoriteten av de medborgarförlag om överlämnade till annan förvaltning innehöll förlag till förändringar i gmiljö. Nämnden råd Fältaitenterna i Kngholmen taddelområde har haft i ppdrag t organiera och handleda Ungdområdet. Rådet är religiöt och politikt obndet och ka ge ngdomar en möjlighet t göra ina röter hörda i Kngholmen taddelområde. Rådet betår n av fyra aktiva medlemmar i åldern år, tre och en pojke. Uppdraget är t engagera fler ngdomar och målet för nätkommande år är t rekrytera nya medlemmar. Nämnden har edan tidigare ett lokalt penionärråd och ett råd för fnktionhinderfrågor. Lokalt tvecklingprogram Kngholmen taddelnämnd har tarbet ett lokalt tvecklingprogram. Tre fokområden har fattällt; amverka med yttertaddelar och fackförvaltningar, tveckla nätverk amt förbättra trygghet, ordning och äkerhet. Samarbete är inlett med Rinkeby-Kita taddelförvaltning kring amverkanprojekt om kommer t tarta Utbyte av ommarjobb för ngdomar ker edan tidigare. För t tveckla en hög kvalitet i det trygghetkapande och brottbekämpande arbetet har en amverkanöverenkommele teckn mellan poli och Kngholmen taddelförvaltning. Fältaitenterna i norra innertaden har arranger en mäa där nyanlända ngdomar fått amhällinformion, informion om kolväendet och om olika fritidaktiviteter. Preventionenheten har ökt och bevilj medel från Läntyrelen för t finaniera en å kallad integrioncoach om kommer t ha om ppdrag t vara en ocial lot för enamkommande barn och ngdomar. Brkardialog Inom äldreomorgen har det nder året pågått ett arbete med t förtydliga hr ynpnkter och

60 Sid 60 (72) klagomål kan lämna. De fleta hemtjäntenheterna informerar via informionbrochyrer och boendeenheterna via anlagtavlor och nder året har Serafen t pp förlaglådor. Samtliga enheter har rtiner för hr ynpnkter och klagomål ka återkoppla och dokmentera. Andelen äldre med hemtjänt om aner t peronalen tar hänyn till dera åikter och önkemål om hr hjälpen ka tföra har mink. Senate tre åren har relten varit trax över 80 procent, däremot är det inga direkta killnader mellan hr kvinnor och män pplever informionen. Inom förkolan ppnå indikorn om vårdnadhavarna delaktighet och inflytande endat delvi. Nedläggningen av förkolan Skogmarken på ora Eingen kan ha påverk reltet. Den framtida Skolpltformen kommer t ge vårdnadhavare tillgängliga verktyg om kan öka delaktigheten. Målet om andelen brkare om känner t de har inflytande över det töd om ge nå inte. När det gäller indikorn Andel brkare med boendetöd om aner t de har inflytande över det töd de får av ina boendetödjare, aner färre män än kvinnor t de har inflytande 75 procent repektive 91 procent av de tillfrågade. Åtta av tio brkare inom fnktionnedättningområdet pplever t de kan påverka tödinen tformning och t de har medverk i pprättandet av genomförandeplanen om tyr tförandet av den beviljade inen. Nio av tio brkare i LSS boenden förklarar ig vara nöjda med inen. Inga ignifikanta könkillnader har framkommit när det gäller pplevelen av delaktighet eller graden av nöjdhet. Inom förvaltningen inför ett nytt ytem för hantering av ynpnkter och klagomål. Syftet med ytemet är t förenkla dokmention och ammantällning, både på enhetnivå och på förvaltningnivå. Parkmiljö Medborgardialogen ker på många olika ätt. Medborgarförlag har redan nämnt. Frågor och ynpnkter direkt till medarbetare per telefon eller e-pot är fortfarande vanliga. I taden ynpnktportal bevara enklare ärenden inom tre arbetdagar och ärenden om kräver vidare tredning inom tio arbetdagar. Ett gott bemötande är ockå viktigt vid de medborgardialoger om avdelningen håller i, vid exempelvi parkpprtningprojekt, och där invånare har möjlighet t lämna förlag på hr parker och grönområden kan tveckla och förbättra. Det finn goda möjligheter t påverka i parkinveteringar och tadmiljöfrågor. Medborgardialogen ker bland ann genom parkvandringar, parkamråd på pl inför parkpprtningar, enkäter på webb och på pl i parker amt trygghetvandringar med olika målgrpper amt genom medborgarförlag. Invånarna möjligheter till inyn och inflytande i planeringen av taden garantera i plan- och bygglagen (PBL). Genom amrådproceer, ofta i flera teg, får beltftarna i tadbyggnadnämnd och kommnfllmäktige möjlighet t ta del av och ta hänyn till lokala opinioner. addelnämnderna har ockå del i denna proce, om remiintan men även genom t förvaltningen på olika ätt bitår tadbyggnadkontoret. Invånarna delaktighet och inflytande över in närmiljö ka förtärka. addelområdena ka tveckla i dialog med invånarna och tifrån varje taddel nika kvaliteter och möjligheter. Knkapen om hr till exempel parker och grönområden fngerar, finn till tor del ho dem om använder plerna ofta. Att hämta in erfarenhet och idéer från närboende och parkbeökare ka fortt vara en viktig och nrlig del av arbetet med parkkötel och

61 Sid 61 (72) parkpprtningar. I amband med framtagandet av en ny parkplan på Kngholmen erbjöd odlingpler för allmänheten för t teta hr några parker klle knna bli änn grönare och trevligare. Allmänheten fick chan t vara med och kapa en tillfällig odlingpl, bidra till Kngholmen grönka och kanke träffa andra om gillar odling. Avdelningen har dokmenter hr odlingplerna tveckl nder tiden och allmänheten har fått tvärdera projektet via en enkät. Reltet av projektet blir ett av flera nderlag till Kngholmen nya parkplan, amt ett viktigt töd för hr vi ka arbeta vidare med tadodling i taddelområdet. Reltet av projektet finn t läa i dokmentet Rapport om Kngholmen odlar. Samarbete med civilamhället Nämnden fördelar varje år föreningbidrag till organiioner om på olika ätt kompletterar nämnden verkamheter. Ett drygt din föreningar, tora om må men med ammantaget flera ten kngholmbor om medlemmar, får genom detta möjlighet t erbjda knkaphöjande och trygghetkapande iner. Under året har en överenkommele teckn mellan taddelförvaltningen och de två törta penionärorganiionerna, där de får möjlighet t nyttja Baltzar träfflokal kvälltid. Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Andel brkare med boendetöd om aner t de har inflytande över det töd de får av ina boendetödjare. 81 % 75 % 91 % 90 % fattäll Målet om andelen brkare om känner t de har inflytande över det töd om ge nå inte. Vi kommer t analyera tfallet och arbeta för t förbättra reltet och föröka höja varfrekvenen då andelen varande endat var 48 %. Andel brkare på taden grppboenden om aner t de har inflytande över det töd de får. 76 % 73 % 80 % 85 % fattäll Målet om andelen brkare om känner t de har inflytande över det töd om ge nå inte. Vi kommer t analyera detta och arbeta för t förbättra reltet och amtidigt öka varfrekvenen då andelen varande endat var 48 av 78 tillfrågade peroner. Andel vårdnadhavare till barn i förkolan om aner t de har möjlighet till delaktighet och inflytande i verkamheten 75,97 % 75,98 % 75,97 % 81 % 82% Årmålet ppnå inte. Det är viktigt t tydliggöra för vårdnadhavarare hr de kan vara delaktiga och hr dera inflytande kan e t. Den digitala tvecklingen förvänta påverka vårdnadhavarna delaktighet poitivt. Det finn i tort ett ingen killnad mellan vårdnadhavare om har jämfört med de om har. Andel äldre med hemtjänt om aner t peronalen tar hänyn till dera åikter och önkemål om hr 87 % 85 % 87 % 88 % 86%

62 Sid 62 (72) Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål hjälpen ka tföra Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Kommntyrelen ka i amarbete med taddelnämnderna initiera en ning för t tärka nga organiering och öka knkaperna om mänkliga rättigheter. Kommntyrelen ka i amarbete med taddelnämnderna ta fram förlag på hr det civila amhället kan tärka, med ärkilt fok på yttertaden och kvinnor organiering, amt bidra till t förtättningar kapa för t det civila amhället kan göra delaktigt i taden tveckling, i enlighet med det arbete om pågår inom ramen för den ociala hållbarhetkommiionen addelnämnderna ka tarbeta lokala tvecklingprogram i amverkan med invånare och i amarbete med taden övriga nämnder och tyreler Nämndmål: Kngholmbor blir väl bemötta och har möjlighet till inflytande Förvänt relt De om kommer i kontakt med nämnden verkamheter ka få ett repektfllt bemötande. Medborgare på Kngholmen har inflytande genom t lämna medborgarförlag och delta vid taddelnämnden ammanträden. Genom olika typer av töd ge delar av civilamhället bättre förtättningar t tveckla verkamheter om kompletterar nämnden egna iner. Nämnden råd är aktiva och tövar inflytande. Verkamheterna hanterar ynpnkter och klagomål ytemikt. Aktivitet artdm Sltdm Avvikele Genomföra en inventering av föreninglokaler En inventering av tillgängliga lokaler för föreninglivet på Kngholmen har genomfört. Informionen kommer t använda till t nderlätta för föreningar fyika verkan på Kngholmen. Under året kommer chefer inom nämnden verkamheter t fortbilda för t tveckla mötet med medborgaren Utveckla metoder för t bättre t ta tillvara brkare och anhöriga ynpnkter Nämndmål: Barn i förkolan är delaktiga i demokrika proceer

63 Sid 63 (72) Förvänt relt Barnen ttrycker ina tankar och åikter och gör aktiva val. Barnen deltar i olika former av amarbete och beltftande och repekterar gemenamma belt. Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Andel vårdnadhavare om pplever t barnen i förkolan är delaktiga i demokrika proceer % Nämndmål: Förkola och hem amverkar med varandra tifrån ina olika roller Förvänt relt Vårdnadhavare pplever t de bemöt med repekt av förkolan peronal. Vårdnadhavare känner t de har möjlighet till delaktighet och inflytande i verkamhet, ppföljning och tvärdering. KF: mål för verkamhetområdet: 4.8 Offentlig pphandling tvecklar taden i hållbar riktning Indikor tfall tfall VB Årmål KF: årmål Andel elektronika inköp 54 % 60 % Ta fram av nämnde n VB Nämndmål: Nämnden pphandlingar och inköp tvecklar taden i hållbar riktning Förvänt relt Inköp av varor och tjänter ka följa riktlinjer och göra genom avrop mot avtal från centralt, gemenamt eller lokalt genomförda pphandlingar. Uppföljning av ekonomi och ärkilda ningar av relträkning - ppföljning av driftbdget Reltet före fond viar ett överkott om 36,8 mnkr. Reltenheterna fonder ökar nder

64 Sid 64 (72) året från 18,6 mnkr till 22,4 mnkr vilket minkar överkottet till 33,0 mnkr. Nämnden bdget jterade felaktigt av Kommntyrelen i december med 4,3 mnkr då man tog bort intäktkravet på Hörelförkolan. Då Kommntyrelen inte hade fler ammanträden knde felet inte åtgärda. Detta medför t nämnden tfall ökar med 4,3 mnkr. Efter enheterna reltdipoitioner och med hänyn tagen till en manell korrigering av bdgeten för Hörelförkolan redoviar nämnden ett ltligt relt om 28,7 mnkr. Nämnden har fått tilldelad en inveteringbdget om 22,6 mnkr. Alla projekt har inte knn färdigtälla nder året vilket medför t inveteringbdgeten viar på ett överkott om 3,8 mnkr. Förvaltningen förelår t 2,0 mnkr av dea medel begär ombdgetera till år Specificerad analy per verkamhetområde redovia nedan.

65 Sid 65 (72) Nämnd och förvaltningadminitrion För verkamhetområdet redovia ett överkott om 2,1 mnkr. Avvikelen beror på minkade lönekotnader till följd av vakanta tjänter amt t en tjänt övergått till äldreomorgen. Under verkamhetområdet ligger även medel för demokriningar om ockå viar ett överkott. Individ- och familjeomorg För verkamhetområdet redovia ett överkott om 2,8 mnkr. Efter beaktande av enheterna fonder viar verkamhetområdet ett överkott om 2,6 mnkr. Avvikelen beror främt på extra tilldelade medel för enamkommande flyktingbarn. Familjeenheten viar på ett törre nderkott till följd av ök behov av intittionvård. Detta väg pp av ett överkott inom ocialpykiri och mibrk på grnd av minkade placeringkotnader. admiljöverkamhet Verkamhetområdet totalt redoviar ett nderkott om 1,0 mnkr. Avvikelen beror på 2,0 mnkr i extraningar i form av nderhållåtgärder om förtärker hållbarheten i parkerna amt trygghethöjande åtgärder genom gallring och röjning av vegetion. I amband med tertialrapport 1 och 2 beviljade nämnden även extra medel för ärkilda iner om totalt 3,2 mnkr för kotnader kring arbete med tta EU-medborgare i amband med avviningar. Tilldelade medel för avkrivningar och internränta viar ett överkott om 1,0 mnkr.

66 Sid 66 (72) Förkoleverkamhet För verkamhetområdet redovia ett överkott om 7,1 mnkr. Efter beaktande av enheterna fonder viar verkamhetområdet ett överkott om 3,9 mnkr. Nämnden bdget jterade felaktigt av Kommntyrelen i december med 4,3 mnkr då man tog bort intäktkravet på Hörelförkolan. Detta har medfört t verkamhetområdet tfall ök med 4,3 mnkr och är den törta förklaringen till avvikelen i bokltet. De ex förkoleområdena viar ammantaget på ett överkott om 0,1 mnkr vilket är något bättre än prognotier. Det genomnittliga antalet inkrivna barn/månad har mink med 76 jämfört med. Oraken till minkningen är bland ann tängningen av förkolan Skogmarken agti. Äldreomorg Äldreomorgen redoviar ett överkott om 27,7 mnkr före reltöverföringar. Efter enheterna reltöverföring redoviar verkamhetområdet ett överkott om 26,4 mnkr. Överkottet beror på ett mink behov inom amtliga intyper. Behoven har mink cceivt nder året, e pretionbilaga. örta minkningen är betällda iner inom hemtjänt. Den kommnala hemtjänttföraren och Serafen vård- och omorgboende redoviar nderkott. Åtgärdplaner finn för bägge enheterna.

67 Sid 67 (72) öd och ervice till peroner med fnktionnedättning Verkamhetområdet viar ett nderkott på 8,3 mnkr före fond. Efter beaktande av enheterna fonder viar verkamhetområdet ett nderkott om 7,4 mnkr. Underkottet beror till tor del på killnaden mellan nivåerättning från taden och den faktika kotnaden för köp av pler i boende ho priva tförare tanför LOV (Lagen om valfrihetytem). Under året har ytterligare placeringar gjort tanför LOV då det är vårt t hitta nya pler. Nämnden kotnader för bl.a. ledagarervice, hemtjänt och peronlig aitan täck inte fllt t av det fata anlaget. Kotnaderna för peronlig aitan har mink med 2,7 mnkr jämfört med år. Förvaltningen fortätter t arbeta med nderkottet enligt en framtagen åtgärdplan. Planen omftar en överyn av amtliga iner och omprövningar ker där å är möjligt. Dock har vakanta tjänter ho betällaren medfört t arbetet med t minka nderkottet inte knn prioritera om planer. Det har nder året varit vårt t rekrytera bitåndhandläggare till betällarenheten, men glädjande är t enheten n nart är flltalig. Fritid och kltr Verkamhetområdet viar ett överkott om 1,8 mnkr. Avvikelen beror på vakanta tjänter amt ökade fondmedel för kollo. Under ommarmånaderna åkte 254 barn på kollo. Alla barn om anökte om pl har fått ett erbjdande. Arbetmarknadåtgärder et för verkamhetområdet viar på ett överkott om 0,2 mnkr.

68 Sid 68 (72) Ekonomikt bitånd Verkamhetområdet redoviar ett överkott om 4,4 mnkr. Överkottet beror på mink antal bidraghhåll amt minkade handläggningkotnader. Särkilda ningar Inga ärkilda ningar redovia. Reltenheter Reltenheterna hade en ingående fond på 18,6 mnkr från. Totalt ett redoviar reltenheterna ett överkott om 3,8 mnkr för året. Utgående fond för reltenheterna blir ålede 22,4 mnkr. Reltenheten Fredhäll och Kritineberg förkoleområde redoviade ett ekonomikt negivt relt om 0,2 mnkr. För år redoviar enheten ett nderkott om 2,5 mnkr. Enligt taden regler för ekonomik förvaltning ka enheten pplöa om reltenhet per den efterom enheten redoviar ett negiv relt två år i rad. Enheten kvarvarande nderkott om 2,7 mnkr har belat år relt. Enheten Grppbotäder 1 har pplöt om intraprenad enligt nämndbelt och ka därmed avlta om reltenhet. Enheten för peronlig aitan redoviar ett nderkott om 1,1 mnkr. Verkamheten har idag en tor övertalighet till följd av t brkare har avlidit. I nläget är övertaligheten inte löt varpå enheten prognotierar ett nderkott även för På grnd av det ekonomika läget för enheten förelår förvaltningen t även denna enhet pplöe om reltenhet per Reltenheterna dipoitioner redovia i blankettbilaga.

69 Sid 69 (72) Inveteringar Totalt ett för inveteringbdgeten har nämnden bevilj 22,6 mnkr. Dock viar bdgeten ett överkott om 3,8 mnkr då några projekt fortgår in i Förvaltningen förelår t 2,0 mnkr av dea medel begär ombdgetera till år Parkmiljö Inveteringmedlen inom parkmiljö ppgår totalt till 19,5 mnkr och fördela enligt ovan. addelnämnden har i bdget tilldel 6,6 mnkr för inveteringar i parker och grönområden. Från har 0,6 mnkr ombdgeter till aveende tillgänglighetprojekt om hade fören nder. I amband med verkamhetplan beviljade taddelnämnden inveteringmedel från centrala medelreerven för oförtedda inveteringar om totalt 5,5 mnkr för tillgänglighetanpaningar. addelnämnden har bevilj reinveteringmedel om 3,5 mnkr, för angelägna åtgärder med yfte t förlänga parkanläggingarna livlängd I amband med tertialrapport 1 beviljade nämnden bdgetjtering om 2,7 mnkr för ytterligare tillgänglighetinveteringar, 0,4 mnkr för kliminveteringar och 0,2 mnkr för oförtedda inveteringar vid Hornberg trand.

70 Sid 70 (72) Övriga inveteringar addelnämnden har nder året bevilj 1,1 mnkr för kliminveteringar i övriga verkamheter. Samtliga planerade åtgärder har fllföljt. För inventarier och makiner har 1,8 mnkr förbrk nder. Föräljningar av anläggningtillgångar Inga föräljningar av anläggningtillgångar redovia. Betydande projekt om inte är inveteringar Inga betydande projekt om inte är inveteringar redovia. Ombdgeteringar admiljö De fleta inveteringprojekt följer bdget med mindre omfördelningar mellan projekten. Entreprenören har dock inte haft tillräckliga rerer för t hinna med t nder året tföra alla åtgärder om planer. addelnämnden anöker därför om ombdgetering av del av de överkjtande medlen, 2,0 mnkr av totalt överkjtande 3,6 mnkr. Anökan om ombdgetering omftar 0,4 mnkr för reinveteringåtgärder Rålambhovparken å t projektet kan genomföra i enlighet med det program om nämnden har belt om, om bland ann omftar förtärkning av parken hållbarhet och ekoytemtjänter. Medlen aver reinveteringar om 0,3 mnkr och tillgänglighetmedel om 0,1 mnkr. För Spårvägparken anök om ombdgetering av 0,2 mnkr. Planerade markarbeten i parken yd-ötra entré har inte knn genomföra då vintern kom tidigt. Medlen aver centrala inveteringmedel. För Norr Mälartrand och adhagen anök om ombdgetering av 0,2 repektive 0,3 mnkr. Åtgärderna aver påbörjade med ej ltförda vegetionåtgärder. Medlen aver nycklade inveteringmedel. För pl nder Tranebergbron och i Fredhällparken anök om ombdgetering av 0,2 mnkr repektive 0,1 mnkr för t entreprenören ka ltföra projekten enligt anmärkningar i ltbeiktningarna. Medlen aver tillgänglighetmedel. För tredning och marknderökning läng delar av Kngholm trand anök om ombdgetering med 0,2 mnkr för t ltföra påbörjad tredning och marknderökning av möjligheten t bredda gångvägen. Medlen aver tillgänglighet. För övriga påbörjade men ej ltförda tillgänglighetprojekt anök om 0,4 mnkr, (0,05 mnkr till parkoffor, 0,05 mnkr gångvägar Lxparken, 0,1 mnkr adhagen och 0,2 mnkr Norr Mälartrand gårdar.) Medel för lokaländamål Nämnden öker inga medel för lokaländamål.

71 Sid 71 (72) av balanräkning Endat törre avvikeler kommentera. Tillgångar De totala tillgångarna har i jämförele med föregående år ök med 183,1 mnkr. Anläggningtillgångar har ök med 7,7 mnkr. Ökningen beror främt på fler avltade inveteringprojekt inom tadmiljö. Omättningtillgångarna har ök med 175,4 mnkr. Under har Kngholmen taddelförvaltning övertagit handläggningen av enamkommande flyktingbarn för taddelarna Norrmalm och Ötermalm vilket medför en tredbbling av fordran mot Migrionverket. Sklder Kortfritiga klder har ök med 30,3 mnkr jämfört med föregående år. Ökningen beror främt på fler placeringkotnader inom den gemenamma enheten för enamkommande för taddelarna Kngholmen, Norrmalm och Ötermalm. Enligt taddelen balanräkning viar eget kapital endat killnaden mellan tillgångar och klder. Övrigt Prognoer nder året Tabellen nedan viar beräkningen av nämnden bdget och det ekonomika tfallet nder året. Beräkningarna viar året relt, det vill äga före reltenheterna fondöverföringar. Nämnden avvikele mot bdget har ök nder året. Förändringarna beror bland ann på t behovet av iner inom äldreomorgen och förörjningtöd cceivt mink nder året vilket har varit vårt t förte i ett tidigt kede. Vidare har nämnden fått tilldelade medel för