Arbetsbelastningen i förvaltningsdomstolarna
|
|
- Hugo Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Arbetsbelastningen i förvaltningsdomstolarna Förslag till hur arbetsbelastningen skall mätas DV rapport 2002:2 Slutrapport Jönköping. Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: Fax: Internet:
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Projektets syfte Projektets genomförande Utgångspunkt för vidare resonemang Kompletterande målstatistik Nuvarande situation Tolk - sakkunnig Förhandlingstider m.m Restid Beslut under handläggningen Ersättningsfrågor i skattemål EG-frågor, europafrågor och annat rörande internationell rätt Sammanfattning av kompletterande målstatistik Redovisning av arbetad tid Nuvarande situation De nordiska länderna m.fl Tidsmätning m.m. i Nederländerna Redovisning av arbetad tid Försök med tidsredovisning i datorn Indelning av mål i kategorier Sammanvägning av målstatistik och tidredovisning 33 1
3 BILAGOR Bilaga 1 Fördelning av personalresurser - nu gällande målgruppsindelning Bilaga 2 Handledning för tidsredovisning - nu gällande målgruppsindelning Bilaga 3 Ny kategoriindelning av målen Bilaga 4 Tidsredovisning - ny målgruppsindelning (länsrätter) Bilaga 4a Tidsredovisning - ny målgruppsindelning (kammarrätter, Regeringsrätten) Bilaga 5 Handledning för tidsredovisning - ny målgruppsindelning Bilaga 6 Nuvarande statistik och önskemål för framtiden Bilaga 7 Övriga mål - statistik för länsrätterna år
4 1 SAMMANFATTNING Efter undersökning av målutvecklingen i domstolarna som resulterat i rapporten Arbetsbelastningen i länsrätterna och kammarrätterna - En studie av målutvecklingen under 1990-talet (DV rapport 2000:2) har vi haft i uppdrag av DV att försöka finna faktorer för "avläsning" av en domstols arbetsbelastning, dvs. att finna lämpliga mätverktyg för framtiden. Uppdraget har varit begränsat till de allmänna förvaltningsdomstolarna. Arbetet har bedrivits i projektform med projekt-, styr- och referensgrupp sammansatt av representanter från de allmänna förvaltningsdomstolarna. Syftet med projektet har varit att finna och sammanställa de faktorer som är av intresse för att framöver kunna följa arbetsbelastningen i domstolarna. Med arbetsbelastning avses här den totala resursåtgången. Utifrån resultatet av den tidigare gjorda målundersökningen har vi funnit att en korrekt målstatistik och tillförlitliga uppgifter om fördelningen av arbetad tid är av avgörande, för att inte säga grundläggande, betydelse för att kunna följa utvecklingen och arbetsbelastningen i domstolarna i framtiden. Av särskild av vikt är också att all målregistrering sker på ett likartat och riktigt sätt - en fråga som varit föremål för översyn av DV enligt ett uppdrag i regleringsbrevet för budgetåret 2001 och som redovisats i DV:s rapport 2001:8 "Målregistrering - redovisning av ett regeringsuppdrag". För att möjliggöra jämförelser mellan åren för den enskilda domstolen men även för att kunna följa målhanteringen genom de olika instanserna bör samma information registreras för såväl länsrätterna som för kammarrätterna och Regeringsrätten. Annan och kompletterande information i målstatistiken som kan ge en än bättre bild av belastningen i domstolarna - både rent allmänt men även regionalt eller t.ex. i förhållande till en domstols storlek - är uppgifter om vissa faktorer som påverkar handläggningen av målen. Sådana faktorer har vi funnit vara uppgifter om anlitande av tolk, förordnande av sakkunnig, förhandlings-, föredragnings- och restider. Särskilda beslut under handläggningen av mål, ersättningsfrågor i skattemål och frågor av internationellrättslig karaktär är ytterligare exempel på moment i arbetet 3
5 som bör noteras eftersom de kan ge oss en god uppfattning om hur arbetskrävande vissa typer av mål är. Vid sidan av målstatistiken är, som angivits i det föregående, redovisning av arbetad tid av fundamental betydelse för att kunna få klarhet i vilka personella resurser som har gått åt/använts för att avgöra en viss mängd mål eller vissa måltyper. Den tidsredovisning som i dag används inom domstolsväsendet är inte särskilt tillförlitlig eftersom noteringarna görs manuellt och oftast vid månadens slut. Dessutom avser redovisningen endast en fördelning av heltid (8 timmar) på diverse målgrupper/måltyper samt några icke dömande aktiviteter och inte fördelning av faktiskt arbetad tid. Det står således alldeles klart att kvalitén i redovisningen måste höjas väsentligt för att man skall kunna dra några mer säkra slutsatser av den eller använda resultatet som en del av underlaget för bl.a. beräkningen av mer tillförlitliga nyckeltal eller vid fördelningen av budgetmedel. Första steget i förbättrande riktning är enligt vår uppfattning en daglig tidsredovisning. Bara genom denna enkla åtgärd höjs säkerheten i uppgifterna radikalt. Vidare bör det vara den faktiska arbetstiden som redovisas så att all tid (även kvällar och helger) som läggs ned i domstolens tjänst registreras. Om redovisningen sker i ett datorprogram blir det enkelt för den enskilde att hantera och arbetsbesparande för administrationen att sammanställa rapporter. Den stora mängd måltyper som förekommer på förvaltningssidan gör att tidsredovisningen, precis som i dag, bör begränsas till ett litet men frekvent antal kategorier av mål. Nuvarande kategorier speglar, efter bl.a. instansordningsreformen, inte särskilt väl den målflora som finns på domstolarna, särskilt inte på länsrätterna. Vi föreslår därför en ändrad indelning byggd på målens svårighetsgrad och/eller handläggningsform. Den största förändringen vad gäller kategoriindelningen är att det bildas en grupp, "Mängdmål", bestående av måltyper av förhållandevis enkel karaktär som omsluter mer än 500 mål/år. Arbetad tid som inte är direkt hänförlig till målarbetet skall fördelas på ett antal andra aktiviteter som t.ex. remisser, externa uppdrag, utbildning m.m. Även den tid som läggs ned på resor i domstolens tjänst skall redovisas och fördelas på angivit sätt. 4
6 Som ett komplement till daglig tidsredovisning kan fördjupade studier av enstaka måltyper göras under en begränsad period. Undersökningarna kan användas för att få fram information utöver den som målstatistiken och tidsredovisningen ger. Med av hjälp målstatistiken och den förbättrade tidsredovisningen kommer man i framtiden att kunna beräkna tillförlitligare vikttal än i dag. Förbättringarna i målstatistiken (t.ex. uppgifterna om tolk, sakkunnig, förhandlings- och föredragningstider) och de fördjupade målundersökningarna gör det även möjligt att justera vikttalen uppåt eller nedåt beroende på bl.a. faktorer som gör målen mer eller mindre resurskrävande. Justeringarna kan ske genom ett poängsystem. De justerade vikttalen kan sedan användas vid resursfördelningen och därmed ge möjlighet till en rättvisare fördelning av budgetmedlen. 5
7 2 INLEDNING 2.1 Bakgrund Regeringen hade i regleringsbrevet för budgetåret 2000 avseende Domstolsväsendet m.m. uppdragit åt Domstolsverket att undersöka om mål och ärenden i domstolarna ökat i svårighet och komplexitet de senaste åren. Uppdraget har utförts i projektform och resulterat i en rapport för förvaltningsdomstolarna "Arbetsbelastningen i länsrätterna och kammarrätterna - En studie av målutvecklingen under 1990-talet" (DV rapport 2000:2) och en rapport för de allmänna domstolarna "Arbetsbelastningen - En studie av målutvecklingen vid tingsrätter och hovrätter under 1990-talet (DV rapport 2001:5). Enligt direktiv fastställda av Domstolsverket (hädanefter DV) den 13 november 2000 var syftet med projektet att belysa utvecklingen och eventuell förändring av svårigheten och komplexiteten i målen under de senaste åren men också att titta på andra faktorer som kunde ha påverkat arbetsbelastningen under perioden. Direktiven omfattar båda domstolsslagen. Avsikten var att se på den totala resursåtgången, inte enbart den juridiska svårighetsgraden. Därmed var också eventuella regionala skillnader - olika resursåtgång i olika delar av landet - liksom skillnader som kunde bero på domstolarnas storlek inkluderade. Ytterligare en faktor skulle beaktas, nämligen eventuella förändringar i det administrativa arbetet, dvs. den extra arbetsbelastning som remisser, enkäter, planer m.m. kunde medföra men även den ändring i arbetsfördelningen som skett mellan DV och domstolarna. I direktiven angavs att "resultatet av undersökningen om målutvecklingen i domstolarna bör ge sådana inblickar i hur verksamheten har förändrats över tiden att den kan utgöra grund för ett fortsatt arbete - i ett DV-projekt - med att finna faktorer för "avläsning" av en domstols arbetsbelastning", dvs. att "finna lämpliga mätverktyg" för framtiden. Dessa kan vara såväl "gamla uppgifter" (sådana som redan i dag finns i det centrala statistiksystemet) som "nya uppgifter" (sådana som inte registreras i dag eller som finns men är svåravlästa). Projektet har delats upp i två delar, en för förvaltningsdomstolarna och en för de allmänna domstolarna. I denna rapport behandlas förvaltningsdomstolarna. 6
8 2.2 Projektets syfte Enligt ovan angivna direktiv skall detta DV-projekt leda till en rapport som innehåller bl.a. en sammanställning över faktorer som är av intresse för att i framtiden kunna följa arbetsbelastningen i domstolarna. Med arbetsbelastning avses enligt direktiven domstolarnas totala resursåtgång. Vidare betonas i direktiven vikten av att samma information finns vad gäller länsrätter, kammarrätter och Regeringsrätten så att resursåtgången kan följas genom domstolsinstanserna. - Som ett led i arbetet med vilka uppgifter som i framtiden bör finnas i ett statistiksystem skall samverkan ske med den projektgrupp som förbereder ett nytt verksamhetsstöd för domstolsväsendet. 2.3 Projektets genomförande För arbetets genomförande har funnits en styrgrupp och en projektgrupp samt till den senare knutits en referensgrupp. I styrgruppen har ingått enhetscheferna Ann Härelind Jonzon, Birgitta Holmgren och Monica Dahlbom samt sektionschefen Jan Lindgren, samtliga DV. Projektgruppen har bestått av lagmannen vid Länsrätten i Uppsala län, Jerry Eriksson som projektledare, administrativa direktören vid Kammarrätten i Göteborg, Lena Johnsson som projektsekreterare och juristen Thorbjörn Lindvall, DV. I referensgruppen har ingått lagmannen Åke Lundborg och förre lagmannen Ulf Hane, kammarrättsrådet Kenneth Sundlöf, kanslichefen Curt Berglund, administrative direktören Sjunne Johansson, domstolssekreteraren Madeleine Höök, registratorn Renée Thorbjörnsson samt domstolssekreteraren Mary Nilsson (ST-Domstol) och kammarrättsrådet Kerstin Svensson (Jusek). Rapport om arbetets fortskridande och planeringen av arbetet har lämnats till referensgruppen vid sammanträden med denna (4 sammanträden). Regelbundna diskussioner har också förts med den projektgrupp som arbetar med motsvarande frågor beträffande de allmänna domstolarna samt med projektgruppen för det nya verksamhetsstödet. Projektet har bestått i en genomgång och analys av den statistik och de uppgifter som i dag registreras beträffande mål och ärenden. Samtliga förvaltningsdomstolar 7
9 har haft möjlighet att framföra synpunkter/önskemål beträffande uppgifter som de anser bör finnas i ett framtida statistiksystem för att kunna planera och följa upp verksamheten. Efterforskningar och testkörningar har gjorts beträffande tidredovisningssystem som har bedömts möjligt/lämpligt att använda inom domstolsväsendet. Viss information har inhämtats rörande utvecklingen i våra nordiska grannländer och i andra europeiska länder på detta område. I projektet har även ingått ett studiebesök till Nederländerna. Som framgått ovan har projektet bestått i undersökningar och bedömningar av kvantitativt slag. Några kvalitativa mätningar eller överväganden har således inte gjorts utan detta får ske på annat sätt. I detta sammanhang vill vi ta tillfället i akt och tacka de personer som på olika sätt har bidragit till projektets genomförande. Från Riksåklagaren har vi fått låna det tidsredovisningsprogram som används inom hela åklagarväsendet. Särskilt tack till Christer Strandberg som ställt detta till vårt förfogande men även till Maud Thellström, Åklagarmyndigheten i Uppsala, som tagit sig tid att visa programmets funktion men också under hand ställt upp och svarat på frågor. Stort tack till Lennart Pettersson, ITECUM i Uppsala, som i första skedet anpassat tidsredovisningsprogrammet till domstolsväsendets behov och senare byggt ett nytt åt oss. Sist men inte minst är vi mycket tacksamma för den hjälp vi fått av Maria Lindsbo, Länsrätten i Uppsala, som lämnat synpunkter på utformningen av programmet och sedan installerat detta vid de två domstolar där testkörningar pågår. 8
10 3 UTGÅNGSPUNKT FÖR VIDARE RESONEMANG Projektgruppens bedömning: En korrekt målstatistik och tillförlitliga uppgifter om fördelningen av arbetad tid är av avgörande betydelse för att kunna följa utvecklingen och arbetsbelastningen i domstolarna i framtiden. Genomgång och analys av nuvarande statistik och andra registrerade uppgifter beträffande mål och ärenden påbörjades och genomfördes i stora delar i samband med tidigare nämnda regeringsuppdrag. Genomgången har avsett central statistik som "inkomna, avgjorda och balanserade mål" fördelade på de måltyper som registrerats vid domstolarna under en tioårsperiod (1990-talet), motsvarande statistik från DV fördelad på åtta stora målgrupper, målstruktur (den andel var och en av de åtta målgrupperna utgjort av den samlade målstocken), andelen mål avgjorda efter muntlig förhandling på kansliorten respektive utanför kansliorten, föredragningstider, förhandlingstider samt rättens sammansättning vid avgörandet. Vad gäller statistiken för "inkomna mål" kunde redan vid våra besök på ett antal länsrätter och kammarrätter noteras att registreringen av nya mål inte alltid skedde på ett likartat sätt. En domstol kunde t.ex. i en viss situation registrera två målnummer medan en annan domstol endast registrerade ett. Samma typ av fråga kunde dessutom hänföras till olika måltyper. För vissa domstolar kan "registreringsfel" av nu nämnda slag ge en felaktig bild av domstolens totala målstock och dess fördelning på olika måltyper. Med dessa få exempel kan slutsatsen dras att en av de viktigaste, för att inte säga grundläggande, informationen beträffande en domstols arbetsbelastning är just mängden mål och hur dessa fördelar sig på olika målområden. Uppgifterna är av sådan betydelse att annan statistik, typ nyckeltal, styckkostnader och liknande, aldrig helt korrekt kan spegla verkligheten om inte registreringen sker på ett likartat och riktigt sätt. 9
11 - Frågan om översyn av registreringen av mål har uppdragits åt DV i regleringsbrevet för budgetåret Det har redovisats i DV:s rapport 2001:8 "Målregistrering - redovisning av ett regeringsuppdrag". Syftet med målstatistiken kan sammanfattas på följande sätt: - ett medel för fördelning av budget till domstolarna - av stor betydelse för att bedöma en domstols arbetsbelastning - ett planerings- och styrmedel på den enskilda domstolen - ger den enskilda domstolen ett gott underlag för budgetframställning - ger viktig information till forskning och andra samhällsintressen Målstatistiken kan däremot inte ensam användas för att mäta förändringar i arbetsbelastningen över tiden. För det behövs också en redovisning av hur nedlagt arbete fördelar sig på de olika målgrupperna/måltyperna. Den andra grundläggande informationen för bedömning av arbetsbelastningen är därför så tillförlitliga uppgifter om fördelningen av arbetad tid som möjligt. När antalet inkomna och avgjorda mål ställs i relation till tillgängliga resurser och den tid som gått åt för personalen att avgöra målen får man en bild av vilka resurser domstolarna disponerat i förhållande till de arbetsuppgifter de har. Man kan alltså räkna fram vilken kapacitet som behövs för att klara en viss måltillströmning eller för att avarbeta balanser. Andra uppgifter som t.ex. muntliga förhandlingar och resor kan ge ytterligare information om belastningen rent allmänt ökar i domstolarna eller förklara skillnader domstolarna emellan. Syftet med en redovisning av arbetad tid kan sammanfattas på följande sätt: - ett medel för fördelning av budget till domstolarna - ett verktyg för att tillsammans med målstatistiken mäta arbetsbelastningen - ett planerings- och styrmedel på den enskilda domstolen - för den enskilda domstolen ett underlag, tillsammans med målstatistiken, för budgetframställningen 10
12 4 KOMPLETTERANDE MÅLSTATISTIK Projektgruppens förslag: För att kunna följa utvecklingen både i den enskilda domstolen men även genom de olika instanserna måste samma information registreras beträffande såväl länsrätter som kammarrätter och Regeringsrätten. Som ett komplement till den centrala målstatistiken har vi funnit att uppgifter om vissa andra faktorer som påverkar handläggningen av mål kan ge en än bättre bild av belastningen, både rent allmänt men även regionalt eller i förhållande till en domstols storlek. Vi föreslår därför att uppgifter om anlitande av tolk, förordnande av sakkunnig, förhandlings-, föredragnings- och restider bör registreras för alla domstolar. Vidare bör särskilda beslut under handläggningen av mål, ersättningsfrågor i skattemål och frågor av internationellrättslig karaktär noteras. 4.1 Nuvarande situation Redan på ett tidigt stadium i första delen av projektet kunde konstateras att viss information som registrerades beträffande länsrätterna saknades vad gällde kammarrätterna. Som exempel kan nämnas förhandlings- och föredragningstider samt förhandlingar hållna på kansliorten respektive utanför denna. Uppgifter om förhandlingstider fanns tidigare för kammarrätterna men den informationen upphörde vid utgången av år Rättens sammansättning vid avgörandet redovisas för länsrätternas del bl.a. som E-mål eller mål med nämnd. För kammarrätternas del redovisas sammansättningen som antal överläggningar med nämnd/särskilda ledamöter och hur många sådana överläggningar som har ägt rum. Uppgifter om tolk respektive sakkunnig finns för underrätter och överrätter registrerat i budgetsystemet Agresso som utbetalningar av arvode. Att ta fram det belopp som under någon särskild period (kvartal, halvår eller liknande) har betalats ut för tolk eller för uppdrag som sakkunnig är inte alltför besvärligt. Däremot fordrar uppgifter om antalet utbetalningar onödigt många sökomgångar. 11
13 De tre stora länsrätterna hade tidigare genom kanslidatorsystemet möjlighet att i datorn markera serier. Ofta fick serierna särskilda namn men kunde även markeras på annat sätt. I kammarrätternas sök- och målregister, IMDOC, noteras serier eller samhörighet med annat/andra mål under saken genom en s.k. konfereringssträng. Behovet av att kunna hålla ihop serier genom någon slags "serie-markör" finns fortfarande och bör arbetas in i det nya verksamhetsstödet. 4.2 Tolk - sakkunnig Enligt de informationer vi fått från domstolarna utgör anlitandet av tolk sällan något försvårande moment i handläggningen av målen. Tolkens insatser avspeglar sig dock naturligt i längre förhandlingstider. Samma kommentarer har framförts beträffande sakkunniga från en del håll samtidigt som ett antal domstolar särskilt påpekat att anlitande av sakkunniga i vissa måltyper som t.ex. socialförsäkringsmålen ofta medför mer arbete på grund av ytterligare kommunicering och inläsning. Klart är i vart fall att anlitande av tolk och kanske än mer vad gäller sakkunnig, särskilt i psykiatrimålen, medför en hel del merarbete för kanslipersonalen som måste lägga ned mycket tid på att få tag på och boka in dessa personer. Det vore därför önskvärt att sådana uppgifter, i vart fall huruvida tolk har anlitats eller sakkunnig förordnats, finns tillgängliga och sökbara i målstatistiken. Sådana uppgifter kan användas bl.a. för att analysera vad en eventuellt ökad förhandlingstid beror på. 4.3 Förhandlingstider m.m. Uppgifter om förhandlingstider ger information om hur många timmar som totalt har gått åt till muntliga förhandlingar under ett arbetsår. Redan 1992/93 gav dessa uppgifter en tydlig indikation om vad länsrätterna "drabbades av" när psykiatrimålen blev föremål för domstolsprövning. Vidare kunde man också se skillnader i belastningen mellan länsrätterna på detta område. Givetvis finns det alltid förklaringar till vissa skillnader. En kan vara att man slarvat med att registrera förhandlingar eller angivit för kort eller för lång tid. Oavsett hur det ligger till med den saken ger uppgifterna ändå en signal som kan leda till att man undersöker bakomliggande 12
14 orsaker och därmed får klarhet i om en domstol t.ex. är ovanligt tyngd av många eller långa förhandlingar. För kammarrätternas och Regeringsrättens del finns det i dag inga andra uppgifter än antalet muntliga förhandlingar som har hållits. Även här är det av stor betydelse att på ett bättre sätt kunna följa utvecklingen. Intressant i dessa tider, då allmänheten blivit medveten om domstolarnas verksamhet och sina möjligheter till muntlig förhandling, är att få en bild av om antalet förhandlingar ökar totalt sett eller om dessa ligger relativt konstant och det i stället är längden på förhandlingarna som ändras. Om samma uppgifter lämnas i länsrätt och kammarrätt finns också möjlighet att få reda på om t.ex. en lång förhandling i länsrätt tenderar att bli ännu längre i kammarrätt. Till den förhandlingstid som registreras framöver bör även läggas den tid för föredragning som normalt föregår en muntlig förhandling. Annan föredragningstid bör, precis som i dag sker för länsrätterna, registreras som sammanträdestid även för kammarrätterna och Regeringsrätten. 4.4 Restid Den tid som går åt för resor i samband med muntliga förhandlingar och syn är till stor del förlorad tid för målavverkningen. Särskilt gäller detta kammarrätterna där minst tre jurister deltar i varje resa. För att i framtiden kunna göra en mer rättvis bedömning av arbetsbelastningen domstolarna emellan bör därför uppgifter om restid finnas tillgänglig. Annars är risken stor att man vid exempelvis budgetfördelningen jämför två till synes lika stora domstolar vad gäller antal inkomna och avgjorda mål men där den ena håller merparten av sina förhandlingar utanför kansliorten och således i praktiken har en mindre bemanning för målhanteringen. - Den restid som skall registreras bör avse avresa från arbetsplats, eventuellt bostad, till förhandlingslokal eller ställe för syn och avresa därifrån efter avslutad förrättning samt återkomst till arbetsplats/bostad. Eventuell tid för i ordningsställande av förhandlingslokal får, för enkelhetens skull, ingå i restiden. Resor företas både inom och utom ordinarie arbetstid. I detta sammanhang anser vi att all restid skall registreras. 13
15 4.5 Beslut under handläggningen Förekomsten av särskilt uppsatta beslut under handläggningen kan ge en indikation om resursåtgången. Vid inhibition och andra interimistiska beslut tas i princip ställning till samma material och frågor som senare sker vid den egentliga sakprövningen. Besluten kan vara både enkla och svåra att fatta men sker alltid under tidspress. I dag antecknas sådana beslut på dagboksbladet. Vi anser att så även bör ske i framtiden och att besluten blir sökbara i målstatistiken för alla domstolar. Sekretessprövning i pågående mål är en annan typ av beslut under handläggningen som den dömande personalen kan ställas inför. Begäran om att få ut en handling kan innebära stor tidsåtgång när en helt annan juridik skall tillämpas än den som rör de egentliga sakfrågorna i målet. Oftast är det dessutom bråttom med att ta ställning och tidigare planering av arbetet får ändras. Rättshjälpsfrågor är inte lika vanligt förekommande längre men svårare än tidigare på grund av ändrad lagstiftning. Beslut i sådana ärenden bör därför uppmärksammas i målstatistiken för alla domstolar. 4.6 Ersättningsfrågor i skattemål Antalet mer komplicerade skattemål har ökat i domstolarna och framför allt i överrätterna. I länsrätterna sjönk antalet inkommande mål kraftigt efter skattereformen 1990 och införandet av omprövningsförfarandet hos skattemyndigheterna Otvistiga mål som tidigare hade förts till domstol och en stor del av målen som rörde inkomstslaget tjänst försvann. För överrätternas del märktes inte mycket av förändringarna de första åren. Antalet skattemål var ungefär desamma, mycket beroende på att länsrätterna nu fick möjlighet att börja minska sina balanser av tyngre mål. Mot slutet av 90-talet kunde emellertid en viss skillnad noteras vad gällde typen av skattemål och deras svårighetsgrad. Skattemålen har på senare år åter ökat, dock inte på alla domstolar och inte alls till den omfattning som gällde före reformerna. Skälen till ökningen är först och främst att skattemyndigheternas olika omorganisationer nu är avklarade men även utvecklingen i samhället i stort och den ökade internationaliseringen har påverkat. Utvidgade möjligheter att få ersättning för ombuds- eller biträdeskostnader i målen har bidragit i samma riktning. Tidigare föll 14
16 eventuella utredningskostnader och kostnader för biträdeshjälp nästan uteslutande på den skattskyldige. Den tröskel som tidigare så naturligt fanns när det gällde att starta en process eller fortsätta denna har således klart sjunkit. Advokaternas och revisorernas inställning till att åta sig uppdrag har naturligt nog blivit mer positiv. Ökningen av antalet skattemål, där ersättning yrkats för kostnader i målet eller ökningen av antalet mål där bara ersättningsfrågan varit föremål för prövning, har inte noterats förrän i slutet av år 1996 trots att lagen funnits sedan 1989 och ändrats till den skattskyldiges förmån år Troligen beror detta på att möjligheten till ersättning inte blivit ordentligt känd förrän en bit in på 90-talet. Eftersom ersättningsfrågorna i de flesta fall har ett nära samband med komplexiteten i skattemålen kan den typen av frågor förväntas öka ytterligare. Det är därför av intresse att närmare kunna följa utvecklingen på detta område i statistiken. 4.7 EG-frågor, europafrågor och annat rörande internationell rätt Under senare år har EG-rätten, Europakonventionsfrågor och andra frågor rörande internationell rätt blivit allt vanligare i domstolarna. Domstolarna skall visserligen beakta detta ex officio men också parterna har uppmärksammat företeelsen och det har blivit allt vanligare att konventioner, direktiv m.m. åberopas även om dessa inte är tillämpliga. Detsamma gäller artiklar i Europakonventionen eller avgöranden i antingen Europadomstolen eller EG-domstolen. Detta vållar domstolarna en hel del merarbete genom att läsa in och bedöma hur EG-rättsliga bestämmelser skall tillämpas i Sverige eller tolka olika avgöranden från t.ex. EG-domstolen. I en del fall står det redan klart hur vissa avgöranden skall tolkas och tillämpas nationellt (t.ex. beträffande skattetillägg och körkort). Dessa utgör därmed inga större problem. I flertalet situationer blir dock arbetet med att läsa in gällande internationell rätt på området en klar belastning. Det vore därför önskvärt att på något sätt uppmärksamma uppkomna EG-frågor och andra frågor om internationell rätt. Det problem som genast uppstår är hur man definierar "en internationellrättslig fråga". Är det när domstolen hänskjuter en fråga till EG-domstolen eller när domstolen ex officio tar ställning till någon europarättslig regel, avgörande och liknande? Som synes är problemet inte helt lätt. För att i 15
17 någon mån undvika definitionsproblemet och ändå få en möjlighet att följa utvecklingen av en ökad internationalisering och dess inverkan på domstolarnas arbete föreslår vi att ansvaret för att dessa frågor registreras i ett statistiksystem läggs på rotelinnehavaren eller referenten i målet. Det innebär att någon rapportering av en europarättslig fråga inte skall göras förrän målet är avgjort och domaren då har goda förutsättningar att ange om "målet även har prövats mot bakgrund av/enligt någon europarättslig regel m.m. och att detta har medfört ett inte oväsentligt merarbete". 4.8 Sammanfattning av kompletterande målstatistik Som framgått av tidigare kapitel är den centrala statistiken vad gäller antal inkommande, avgjorda och balanserade mål av grundläggande betydelse för att kunna följa arbetsbelastningen i domstolarna. Som ett komplement till detta har vi funnit att uppgifter om vissa andra faktorer som påverkar handläggningen av ett mål kan ge en än bättre bild av belastningen i våra domstolar. T.ex. kan man lättare se regionala skillnader eller skillnader som beror på domstolarnas storlek, erfarenhet och handläggningsrutiner. Dessa faktorer är anlitande av tolk och sakkunniga, uppgifter om förhandlings- och föredragningstider, uppgift om restid, beslut under handläggning, ersättningsfrågor i skattemål och frågor av internationellrättslig karaktär. I flertalet fall kommer uppgifter som t.ex. beslut under handläggningen samt olika aktörer i målen, däribland tolkar och sakkunniga, mer eller mindre automatiskt att registreras i det nya verksamhetsstödet VERA som är under utveckling. Uppgifterna blir därmed sökbara för målstatistiken. För att inte den som registrerar i VERA, genom en felstavning, skall göra det omöjligt att få fram uppgifter i efterhand kommer t.ex. olika beslut under handläggningen att finnas inlagda under en s.k. rullningslist där det bara är att klicka på lämplig variant. Ersättningsfrågor kommer i VERA att registreras som en särskild måltyp även om frågan hör till ett mål om inkomsttaxering. Förhandlings- och föredragningstider kommer också att registreras i VERA. Var och hur uppgift om restid lämpligen bör registreras tas upp i senare sammanhang under avsnitt 5.4 om den framtida tidsredovisningen. 16
18 Hur rutinerna för registrering skall läggas upp kommer troligen att variera från domstol till domstol men en möjlighet vore att ansvaret för t.ex. uppgifter om förhandlingstider läggs på kansliet sedan ordförande i målet/målen lämnat ifrån sig sammanträdesprotokollet /minnesboken. Även ansvaret för noteringen av europarättsliga frågor borde kunna läggas på kansliet sedan målet lämnats för expediering av ordföranden. Utgångspunkten för hanteringen av registreringsfrågor i framtiden bör dock vara att så mycket som möjligt sker med automatik för att minska felkällorna. En sammanställning av nuvarande statistik och framtida önskemål finns i bilaga 6. 17
19 5 REDOVISNING AV ARBETAD TID Projektgruppens förslag: För att få en så klar bild som möjligt av den bemanning eller personalstyrka som använts för att avgöra en viss mängd mål eller vissa måltyper måste en tillförlitligare redovisning av arbetad tid skapas. Vi föreslår därför följande förbättringar av nuvarande tidsredovisning: - Redovisningen av arbetad tid skall ske dagligen och göras i faktiskt arbetad tid så att all tid (även kvällar och helger) som läggs ned i domstolens tjänst registreras. - Arbetad tid redovisas i ett särskilt tidsredovisningsprogram i datorn. - Med hänsyn till den stora mängden måltyper som förekommer på förvaltningssidan föreslås att redovisningen av målarbetet fördelas på ett litet men frekvent antal kategorier av mål. Dessa målkategorier bör till följd av bl.a. instansordningsreformen ändras för att bättre spegla den målflora som i dag finns på domstolarna, i synnerhet länsrätterna. Vi föreslår därför en ändrad indelning byggd på målens svårighetsgrad och/eller handläggningsform. - Arbetad tid som inte direkt är hänförlig till målarbetet skall fördelas på ett antal andra aktiviteter som t.ex. remisser, externa uppdrag, utbildning m.m. - Som ett komplement till daglig tidsredovisning kan fördjupade studier av enstaka måltyper göras under en begränsad period. Resultatet av undersökningen kan användas för att få fram kompletterande information utöver den som målstatistiken och tidsredovisningen ger. Vad den informationen kan användas till framgår av avsnitt Nuvarande situation Domstolarna redovisar varje kvartal till DV fördelningen av sina personalresurser. Rapporteringen är uppdelad på de olika yrkeskategorierna och omräknad till heltidsarbetskrafter. De anställda redovisar varje månad eller kvartal till domstolens administration hur deras arbetstid (100 %) fördelar sig på olika måltyper samt utbildning, administration m.m. Systemet medger inte att övertid eller helgarbete anges. Redovisningen sker manuellt och enligt uppgift från ett flertal domstolar försöker personalen vid varje månads- eller kvartalsskifte dra sig till minnes vad 18
20 man gjort under perioden. På vissa håll upprättar domstolens administrativa enhet dessa månadsrapporter på grundval av "stickprov" under någon månad på viss eller vissa avdelningar. Det säger sig självt att den nuvarande tidsredovisning vilar på osäker grund. Eftersom resultatet av redovisningen används som en del av underlaget för beräkning av de s.k. nyckeltalen och vid fördelningen av budgetmedel förstår var och en betydelsen/vikten av att kvalitén på tidsredovisningen förbättras/höjs väsentligt. 5.2 De nordiska länderna m.fl. I våra närmsta grannländer har inte mycket skett på detta område de senaste åren. I Danmark finns sedan ett par år tillbaka Domstolsstyrelsen (DV:s motsvarighet) som arbetar intensivt med organisations- och utbildningsfrågor. Någon mätning av arbetsbelastningen eller tidsstudie har inte förekommit. Samma gäller för Finland. Till skillnad från Danmark och Norge har Finland förvaltningsdomstolar och följer i stort utvecklingen i Sverige även om man till dags dato inte har kommit så långt i dessa frågor. Norge har under slutet av 90-talet utrett tingsrättsorganisationen, domkretsindelningen och vilka arbetsuppgifter domstolarna bör ha. Undersökningen har resulterat i ett betänkande (NOU 1999:22) med förslag till sammanläggning av mindre domstolar samt att en del ärenden skall flyttas från domstolarna till vissa angivna myndigheter på samma sätt som nu har skett i Sverige. I Norge genomfördes under år 1993 en tidsstudie på ett antal domstolar (25 % av totala antalet) för att klarlägga eventuella effektivitetsvinster efter det att man infört ADB-stöd och gjort en del andra administrativa ändringar (ledarskapsutveckling, regeländringar, organisationsmässiga förändringar m.m.). Detta skedde under två månader (juni och september).ytterligare ett mål fanns för projektet, nämligen att fastställa normtal för olika måltyper. Normtalen skulle på kort sikt läggas till grund för omfördelning av resurserna mellan domstolarna med hänsyn till de effektiviseringsvinster som gjorts och på lång sikt utgöra underlag för resursfördelningen. 19
Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.
Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen
Läs merFortsatt utveckling av förvaltningsprocessen, SOU 2014:76
YTTRANDE Rättsavdelningen Datum Dnr Malin Lundberg 2015-03-30 STY 2015-179 031-633638 Ert datum Er referens Ju2014/7269/DOM Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen, SOU 2014:76 Inledande reflektioner
Läs merNY RESURS- FÖRDELNINGSMODELL
NY RESURS- FÖRDELNINGSMODELL DELRAPPORT Juridiska sekretariatet Datum Diarienummer Peter Islander, 036-15 53 40 2005-06-28 974-2004 peter.islander@dom.se Ny resursfördelningsmodell för domstolarna Delrapport
Läs merLänsrättsutredningen
DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE 2008:2 Länsrättsutredningen DOMSTOLSVERKET SVERIGES DOMSTOLAR Länsrättsutredningen INNEHÅLL Sammanfattning Författningsförslag 5 1. Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289)
Läs merAtt få sin sak prövad av en opartisk
förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om
Läs merOm Högsta förvaltningsdomstolen
Om Högsta förvaltningsdomstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna förvaltningsdomstolarna avgör mål mellan 2 myndigheter och enskilda personer eller
Läs merDomstolsverket, Foto: Patrik Svedberg, Tryck: TMG Tabergs AB, Taberg, Diarienr: Juli 2018
Förvaltningsrätten Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Förvaltningsrätten avgör tvister mellan enskilda personer, företag och myndigheter. Hit vänder man sig om
Läs merRemissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)
YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel
Läs merArbetsbelastningen i de allmänna domstolarna
Arbetsbelastningen i de allmänna domstolarna Förslag till hur arbetsbelastningen skall mätas DV rapport 2002:1 Slutrapport 551 81 Jönköping. Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: 036-15 53 00 Fax: 036-16
Läs merOm Högsta förvaltningsdomstolen
Om Högsta förvaltningsdomstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna förvaltningsdomstolarna avgör mål mellan 2 myndigheter och enskilda personer eller
Läs merVad är kammarrätten? I anslutning till kammarrätterna tjänstgör också cirka 250 nämndemän som deltar i det dömande arbetet.
Kammarrätten Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna förvaltningsdomstolarna
Läs merBegäran om författningsändring när det gäller direktåtkomst till belastningsregistret
R2B PM 1 (5) DATUM 2019-06-07 DIARIENR 1081-2019 Rättsenheten Begäran om författningsändring när det gäller direktåtkomst till belastningsregistret 551 81 Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon:
Läs mer2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet
Datum Dnr 2001-01-09 1427-2000 Juridiska sekretariatet Till Justitiedepartementet Yttrande över bisyssleutredningens betänkande Offentligt anställdas bisysslor (SOU 2000:80) (Ert diarienummer Ju2000/4719/PP)
Läs merRekrytering av framtidens domare, SOU 2017:85 (ert dnr
REMISSYTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm ju.registrator@regeringskansliet.se Rekrytering av framtidens domare, SOU 2017:85 (ert dnr Ju2017/08641/DOM) Förvaltningsrätten, som har anmodats
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2005 Ö 2472-04 KLAGANDE 1. EVP 2. JS MOTPART Domstolsverket, 551 81 JÖNKÖPING SAKEN Ersättning till offentlig försvarare ÖVERKLAGAT
Läs mergrundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.
Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande
Läs merÖversyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning
Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningens stab Chefsjuristen Anne Rundquist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-01-11 Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Ärendet
Läs merStockholm den 1 juni 2007 R-2007/0326. Till Justitiedepartementet. Ju2007/1311/KRIM
R-2007/0326 Stockholm den 1 juni 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/1311/KRIM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 14 februari 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Målsägandebiträdet
Läs merDOM Meddelad i Stockholm
KAMMARRÄTTEN Avdelning 02 DOM 2018-01-12 Meddelad i Stockholm Mål nr 8-18 1 KLAGANDE Gunilla Jarhl, 760428-0227 Ombud: Advokat Malin Tjernell Mailbox 553 114 11 Stockholm MOTPART Socialnämnden i Salems
Läs merFörbättrad hantering av skattemål i de allmänna förvaltningsdomstolarna en rättssäkerhetsfråga
125 PIA CEDERMARK & HANNA KRISTIANSSON Förbättrad hantering av skattemål i de allmänna förvaltningsdomstolarna en rättssäkerhetsfråga Utredningen om fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen har nyligen
Läs merEn modernare rättegång några utvecklingsområden
PM 1 (5) En modernare rättegång några utvecklingsområden Reformen En modernare rättegång, EMR, trädde i kraft den 1 november 2008 (prop. 2004/05:131). Den syftade till att skapa förutsättningar för ett
Läs merAttityder till skattesystemet och skattemyndigheten
207 11 Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 11.1 Inledning Riksskatteverket, RSV, har sedan mitten av 1980-talet genomfört stora enkätundersökningar riktade till allmänheten om deras inställning
Läs merKommittédirektiv Dir. 2009:47 Sammanfattning av uppdraget Bakgrund
Kommittédirektiv Ekonomisk kompensation vid lång handläggningstid hos Försäkringskassan Dir. 2009:47 Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska
Läs merSida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 "06- O 4 Meddelad i Stockholm
Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 "06- O 4 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Maria Elowsson Nyhetsbyrån Siren Björns Trädgårdsgränd l 11621 Stockholm ÖVERKLAGAT
Läs merLokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning
Datum Diarienummer 2006-01-13 1332-2005 Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Till regeringen 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under senare år har den yttre tingsrättsorganisationen
Läs merBetänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)
Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker
Läs merRemissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)
YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:11
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:11 Målnummer: UM421-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-05-10 Rubrik: En utlänning som ska utvisas enligt verkställbara beslut från såväl Migrationsverket
Läs merSärskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt?
PROMEMORIA/PM 1(9) Kontaktperson Karin Persson Miljötillsynsenheten, EBH-gruppen Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt? Denna PM utgår från ansökan om bidrag
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 16 juni 2011 KLAGANDE AA MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings beslut den 27
Läs merRemiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)
1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-0628-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) Juridiska fakultetsnämnden
Läs merKAMMARRÄTTEN I Mål nr GÖTEBORG Avdelning Meddelad i Göteborg DOM
DOM KAMMARRÄTTEN I Mål nr 4519-17 GÖTEBORG Avdelning 2 2018-02-20 Meddelad i Göteborg 1 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten
Läs merEn modernare rättegång. Videoinspelning och uppspelning av förhör
En modernare rättegång Videoinspelning och uppspelning av förhör Producerad av projekt EMR, Domstolsverket, 2008, Foto: Patrik Svedberg, Form: Kommunikationsbyrån Vinna, Tryck:?, Diarienr: 749-2005 En
Läs mer24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar
24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar Innehåll Regeringens vision om en 24-timmarsmyndighet...3 Tio punkter för tillgängligare domstolar... 5 Vidareutveckla verksamhetsstödet Vera...6 Anpassa öppet-
Läs merRevisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2006. Sammanfattning. Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING 2007-04-20 32-2006-0596
Revisionsrapport Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING Datum Dnr 2007-04-20 32-2006-0596 Årsredovisning för Linköpings universitet 2006 Riksrevisionen har granskat årsredovisningen för Linköpings universitet
Läs merDOM 2015-07-01 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060306 DOM 2015-07-01 Stockholm Mål nr F 2578-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-02-27 i mål nr F 1613-14, se
Läs merKammarrätten instämmer i förslaget om införande av särskilda lättnadsregler i 43 kap. 8 a första stycket OSL.
REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2011-08-25 AdmD-287-2011 Ert datum Ert diarienr 2011-06-14 Ju2011/4696/L6 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Promemoria med utkast till lagrådsremiss Skydd för enskilds
Läs merKommittédirektiv. Utformning av beslut och domar inom migrationsområdet. Dir. 2012:17. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012
Kommittédirektiv Utformning av beslut och domar inom migrationsområdet Dir. 2012:17 Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga hur Migrationsverkets
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1980:1030) med hyresnämndsinstruktion; SFS 2005:1094 Utkom från trycket den 16 december 2005 utfärdad den 8 december 2005. Regeringen föreskriver
Läs merVid fastställelse av arbetsskadelivränta ska semesterlön eller semesterersättning inte beräkna enligt schablon.
HFD 2013 ref 58 Vid fastställelse av arbetsskadelivränta ska semesterlön eller semesterersättning inte beräkna enligt schablon. Lagrum: 4 kap. 5 lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring Försäkringskassan
Läs merSveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.
R-2007/0688 Stockholm den 26 juni 2007 Till Finansdepartementet Fi2007/4031 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.
Läs merRedovisning av uppdrag att följa upp vilka konsekvenser rätten enligt skollagen (2010:800) att överklaga vissa beslut
Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 1 (8) Dnr 2014:00127 Redovisning av uppdrag att följa upp vilka konsekvenser rätten enligt skollagen (2010:800) att överklaga vissa beslut enligt den ordning som
Läs merHögsta förvaltningsdomstolen
Högsta förvaltningsdomstolen Högsta förvaltningsdomstolen är behörig inom ett vidsträckt fält. Högsta förvaltningsdomstolens och de övriga förvaltningsdomstolarnas samhälleliga uppgift omfattar samhällslivets
Läs merKartläggning och analys av bifallsfrekvenserna i migrationsdomstolarna, rapport 2007-05-31
Länsrätten i Göteborg, migrationsdomstolen Länsrätten i Skåne län, migrationsdomstolen Länsrätten i Stockholms län, migrationsdomstolen Kartläggning och analys av bifallsfrekvenserna i migrationsdomstolarna,
Läs merJuridiska fakultetsnämnden begränsar sitt remissvar till att avse några väsentliga delar av utredningens förslag.
1 (5) YTTRANDE 2009-06-16 Dnr SU 80-0641-09 Emelie Nilsson Kanslichef Juridiska fakultetskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Miljöprocessen (SOU 2009:10) Stockholms universitet har anmodats
Läs merDomstolsverket (DV) har inte granskat avsnitt 13.2 i betänkandet.
Datum Dnr 2001-06-11 496-2001 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 1999:94) Förmåner och ökade levnadskostnader (Fi1999/3012) Sammanfattning Utredningen
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 8 april 2015 i mål nr 1213 1215-15, se bilaga
Läs merRevisionsrapport Uppföljning av granskning förtroendevaldas anspråk på förlorad arbetsförtjänst
www.pwc.se Revisionsrapport Helena Steffansson Carlson September 2016 Innehåll Sammanfattning...2 1. Inledning...3 1.1. Bakgrund...3 1.2. Syfte och revisionsfråga...3 1.3. Kontrollmål...3 1.4. Avgränsning...3
Läs merLokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010
1 (10) Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010 Definitioner Med RALS 2007-2010 avses Ramavtal 2007-2010 om löner m.m. för arbetstagare inom det
Läs merKommittédirektiv. Förutsättningar för att avveckla Statens vanämnd. Dir. 2010:133. Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2010
Kommittédirektiv Förutsättningar för att avveckla Statens vanämnd Dir. 2010:133 Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2010 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas med uppgift att analysera
Läs merTillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag
Beslut Datum 2015-07-02 Diarienummer 3961/2014 Process 3.5.1 Sundsvalls kommun, stadsbyggnadskontoret 851 85 Sundsvall Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Slutsatser 1.
Läs mer- Ett förtydligande bör göras i 9 kap. 9 LOU/LUF om vilken information som ska finnas med i underrättelser till anbudssökande och anbudsgivare.
R-2009/1578 Stockholm den 5 oktober 2009 Till Finansdepartementet Fi2009/4872 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 juni 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian
Läs merRapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016
Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...
Läs merStockholm den 18 december 2014
R-2014/2076 Stockholm den 18 december 2014 Till Finansdepartementet Fi2014/4044 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 november 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över Utkast till lagrådsremiss
Läs merSeptember Bostadsanpassningsbidragen 2002
Boverket Rapport September 2003 Bostadsanpassningsbidragen 2002 Bostadsanpassningsbidragen 2002 Boverket september 2003 Titel: Bostadsanpassningsbidragen 2002 Utgivare: Boverket september 2003 Upplaga:
Läs merARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 113/03 Mål nr B 101/03
ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 113/03 Mål nr B 101/03 Sammanfattning En tidigare anställd hos en stiftelse för talan mot stiftelsen och yrkar skadestånd under påstående att stiftelsen brutit mot överenskommelser
Läs merDomstolsstatistik 1999
Domstolsstatistik 1999 RV0301 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Rättsväsende A.2 Statistikområde Domstolsstatistik A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Domstolsstatistiken är
Läs merTillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag
Beslut 1(5) Datum 2016-01-14 3.5.1 Diarienummer 3129/2015 NN Essunga kommun 465 82 Nossebro Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Slutsatser 1. Boverket anser att handläggningstiden
Läs merAvdelningen för arbetsgivarpolitik
Cirkulärnr: 2007:16 Diarienr: 2007/0435 Arbetsgivarpolitik: 2007-2:9 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, arbetstagarbegreppet, tolk Datum: 2007-02-21 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Kommunstyrelsen
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Bernth Stave Box 2070 403 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelad i Stockholm den 4 juli 2006 B 4823-04 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART IJ SAKEN Bilbältesförseelse ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 mars 2013 Ö 203-12 KLAGANDE HA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat OH MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm
Läs merDOM 2014-06-04 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060108 DOM 2014-06-04 Stockholm Mål nr P 11053-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2013-11-12 i mål nr P 871-13, se bilaga A KLAGANDE
Läs merARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08
ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08 Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se 103 11 STOCKHOLM
Läs merAnståndsreglerna dags för förändring?
ly n d a ondrasek ol o f s s o n & karl-johan nörklit Anståndsreglerna dags för förändring? Anståndsreglerna innebär att anstånd med betalning av skatt ska beviljas bland annat om utgången i det underliggande
Läs merYTTRANDE. Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Justitieombudsmannen Lars Lindström
Justitieombudsmannen Lars Lindström YTTRANDE Datum 2017-05-23 Dnr R 10-2017 Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Sid 1 (5) Yttrande
Läs merDOM Meddelad i Stockholm
Avdelning 30 DOM 2016-02-05 Meddelad i Stockholm Mål nr 1365-16 1 SÖKANDE Nils Bengtssons Byggnads AB, 556155-0178 Ombud: Advokaten Madeleine Sifvert och jur.kand. Marion Kronberg Advokatfirman NOVA AB
Läs merArbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag.
1(7) 2011-10-25 Ert Dnr Fi2011/2588/S3 SO Dnr 177/11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm registrator@finance.ministy.se Yttrande från SO över: Månadsuppgift snabbt och enkelt (SOU 2011:40) Arbetslöshetskassornas
Läs merDomstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål
Domstolsprocessen i utlännings- och medborgarskapsmål Producerad av Domstolsverket Reviderad april 2010 Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr 404-2010 Innehåll Förord... 5 Om domstolarna... 6 Allmänna förvaltningsdomstolar...
Läs merRemissyttrande avseende betänkandet Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52)
MALMÖ TINGSRÄTT REMISSYTTRANDE 2016-12-01 Dnr 391-16 Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkandet Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52) Inledning
Läs merKommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011
Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna
Läs merPrövningstillstånd i kammarrätt ett hot mot rättssäkerheten?
k a r l - j o h a n g r u n d s t r ö m & l y n d a o n d r a s e k o l o f s s o n Prövningstillstånd i kammarrätt ett hot mot rättssäkerheten? 1 Inledning Den s.k. Målutredningen har i juni 2010 överlämnat
Läs merÖverklagandeguiden. Så överklagar man beslut från Skatteverket
Överklagandeguiden Så överklagar man beslut från Skatteverket Inledning En av de vanligaste frågorna vi på Rättvis skatteprocess får är hur man överklagar beslut från Skatteverket och driver sin process
Läs merBESLUT. Ombud och offentligt biträde: MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
KAMMARRÄTTEN Avdelning 1 BESLUT Meddelat i Stockholm Sida 1 (5) Mål nr UM 6869-08 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Skåne län, migrationsdomstolen,
Läs merArbetslöshetskassornas verkställighet av domar
PM 1 (7) 2010:6 Arbetslöshetskassornas verkställighet av domar Sammanfattning Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har som ett särskilt uppdrag beslutat att göra en begränsad kartläggning över
Läs mermeddelad i Stockholm den 28 maj 2003 T Högsta domstolen fastställer hovrättens domslut.
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 maj 2003 T 285-02 KLAGANDE Riksskatteverket, 171 94 SOLNA MOTPARTER 1. L. O. Ombud: advokaten T. D. 2. T. O. Ombud: advokaten G. C. SAKEN
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 november 2005 T 1421-03 KLAGANDE Länsförsäkringar Västernorrland, 588000-3842 Box 164 871 24 Härnösand Ombud: Försäkringsjurist UL MOTPART
Läs merKommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för den enskilde att påskynda handläggningen i domstol. Dir. 2007:23
Kommittédirektiv Förbättrade möjligheter för den enskilde att påskynda handläggningen i domstol Dir. 2007:23 Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2007 Sammanfattning av uppdraget För att förtroendet
Läs merMånadsuppgiftsutredningens betänkande Månadsuppgifter - snabbt och enkelt (SOU 2011:40)
SERVICEFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-09-05 Handläggare: Ann-Marie Svärd Telefon: 08-508 11 303 Servicenämnden 2011-09-20 Månadsuppgiftsutredningens betänkande
Läs merARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 68/03 Mål nr B 57/03
ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 68/03 Mål nr B 57/03 Sammanfattning Rättshjälpen i ett mål angående ogiltigförklaring av avskedande har tillåtits fortsätta i ett fall då biträdet har anmält till rätten att tidsåtgången
Läs merMeddelad i Göteborg. KLAGANDE Miracon AB, 556447-9425 Henry Dunkers Plats 6 242 67 Helsingborg
KAMMARRÄTTEN I T^OA /T 1JU1V1 Avdelning 2 2011 "10-2 ^ Meddelad i Göteborg Mål m 5147 ' 11 Sida l (4) KLAGANDE Miracon AB, 556447-9425 Henry Dunkers Plats 6 242 67 Helsingborg Ombud: Advokaten William
Läs merEn myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan. Januari 2015
En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan Januari 2015 Datum Sida 2015-01-21 1 (5) Ert datum Dnr En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan
Läs merDOM Meddelad i Stockholm
KAMMARRÄTTEN Avdelning 05. DOM 2017-12-14 Meddelad i Stockholm Mål nr 7217-17 1 KLAGANDE Johan Sävström, 030206-3433 Ombud: Kristina Wetterstrand FMF Assistans AB Adolfsbergsvägen 4 702 27 Örebro MOTPART
Läs merAvsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar
REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2013-06-11 AdmD-268-2013 Ert datum Ert diarienr 2013-03-13 S2013/1826/RU Socialdepartementet 103 33 Stockholm Upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer en
Läs merDomstolsverket har inget att erinra i dessa delar.
Datum Dnr 2001-03-26 1841-00 Juridiska sekretariatet Näringsdepartementet Remissyttrande över betänkandet Medborgarskapskrav i svensk lagstiftning (SOU 2000:106) Domstolsverket har granskat betänkandet
Läs merBESLUT Meddelad i Göteborg
KAMMARRÄTTEN I Avdelning 2 2014-09-15 Meddelad i Göteborg KLAGANDE Curt Åberg, 460602-4836 Textilvägen 2 Lgh 1202 435 39 Mölnlycke ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kommunstyrelsens förvaltning i Trollhättans kommuns
Läs merRedovisning av uppdrag att lämna fördjupade underlag rörande ekonomin Månatlig redovisning 20 februari 2010
REGERINGSUPPDRAG 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag att lämna fördjupade underlag rörande ekonomin Månatlig redovisning 20 februari 2010 Regeringen har i regeringsbeslut
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (8) meddelat i Stockholm den 19 februari 2014 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 april 2007 Ö 2933-05 KLAGANDE AI MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Återupptagande av mål om grovt rattfylleri
Läs merDisciplinärenden kvinnor och män
TillsynsPM 1(5) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Sofia Tiberg 08-563 088 38 sofia.tiberg@uka.se Disciplinärenden kvinnor och män Bakgrund Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter under
Läs merVerksamhetsberättelse 2018
Verksamhetsberättelse 1 (10) Verksamhetsberättelse 2018 Stockholms tingsrätt R2B Box 8307, 104 20 Stockholm Besöksadress: Scheelegatan 7 Telefon: 08-561 65 000 Fax: stockholms.tingsratt@dom.se www.stockholmstingsratt.se
Läs merYttrande över Departementsskrivelsen Ekonomisk styrning för effektivitet och transparens (DS 2000:63)
Datum Dnr 2001-03-05 1732-2000 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ekonomienheten Yttrande över Departementsskrivelsen Ekonomisk styrning för effektivitet och transparens (DS 2000:63) Domstolsverket (DV)
Läs merDOM Meddelad i Växjö
DOM 2016-02-15 Meddelad i Växjö Mål nr 3972-15 1 SÖKANDE Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, 556029-6740 113 97 Stockholm Ombud: Advokaten Johan Linder Säverman Advokaten Christel Rockström Wistrand Advokatbyrå
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om vårdnad m.m.
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 juni 2011 Ö 5958-10 KLAGANDE A B Ombud: Advokat B H MOTPART J S Ombud: Advokat B S SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om
Läs merAtt ta fram en ny arkivredovisning. Bakgrund Förutsättningar Ställningstaganden Arbetets gång Resultat Lärdomar
Att ta fram en ny arkivredovisning Bakgrund Förutsättningar Ställningstaganden Arbetets gång Resultat Lärdomar Sveriges Domstolar organisation De allmänna domstolarna De allmänna förvaltningsdomstolarna
Läs merBESLUT. 2013-02-11 Meddelat i Jönköping. KLAGANDE Åke Lindgren Sveriges Television AB Box 288 601 04 Norrköping
KAMMARRÄTTEN Avdelning l BESLUT 2013-02-11 Meddelat i Jönköping Sida l (5) Mål nr 94-13 KLAGANDE Åke Lindgren Sveriges Television AB Box 288 601 04 Norrköping ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Linköpings kommuns beslut
Läs merREMISSYTTRANDE 1 (6) AdmD Försvarsdepartementet Stockholm
REMISSYTTRANDE 1 (6) Datum Dnr 2009-03-03 AdmD 454-2008 Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm Promemorian Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning (Ds 2009:1) Kammarrätten har anmodats att yttra sig
Läs merALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Ersätter Utbytt den Sign 1:1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Förtroendeuppdrag som omfattas av bestämmelserna 1 Dessa bestämmelser gäller för förtroendevalda som avses i 4 kap 1 kommunallagen (1991:900). För förtroendevalda
Läs merTingsrätt skall vid handläggning av brottmål och familjemål bestå av en. och den gamla ordningen bör snarast återställas.
12 Motion 1984/85: 380 Allan Ekström Antalet nämndemän i tingsrätt och länsrätt Tingsrätt skall vid handläggning av brottmål och familjemål bestå av en lagfaren domare och nämnd. Genom beslut år 1983 sänkte
Läs merAllmänna Villkor Punkt 1-17 Publicerad 1 April 2012 Uppdaterad 7 Januari 2013 Uppdaterad 1 Mars 2013 Punkt Punkt 18 Publicerad 1 Augusti 2013
Allmänna Villkor Punkt 1-17 Publicerad 1 April 2012 Uppdaterad 7 Januari 2013 Uppdaterad 1 Mars 2013 Punkt Punkt 18 Publicerad 1 Augusti 2013 ALLMÄNNA VILLKOR för Juristuppdrag hos RiVe Juridiska Byrå
Läs mer