NY RESURS- FÖRDELNINGSMODELL

Transkript

1 NY RESURS- FÖRDELNINGSMODELL DELRAPPORT

2 Juridiska sekretariatet Datum Diarienummer Peter Islander, Ny resursfördelningsmodell för domstolarna Delrapport (etapp 1) 1 Sammanfattning Bakgrund Inledning Nuvarande resursfördelningsmodell Underrätterna Överrätterna Arbetsbelastningsprojektet Arbetsbelastningen i de allmänna domstolarna Arbetsbelastningen i förvaltningsdomstolarna Statistiksystemet SIV Uppdraget och dess genomförande Projektdirektiv Arbetsmetoder och samråd Avgränsningar Utgångspunkter Målundersökning Målundersökningen Inledning Deltagande domstolar Undersökningens omfattning Undersökningens genomförande Frågorna Svarsfrekvens Svarsfrekvens brottmål Svarsfrekvens tvistemål Svarsfrekvens konkursärenden Resultat från undersökningen av brottmål Antal målsäganden som hörts vid huvudförhandlingen Antal målsägandebiträden vid huvudförhandlingen Antal tilltalade i målet Antal försvarare vid huvudförhandlingen Antal instämda åtalspunkter Antal förhandlingar i målet Antal prövade enskilda anspråk Antal hörda personer vid huvudförhandlingen Antal tolkar i målet Total förhandlingstid i målet Domstolsverket Central förvaltningsmyndighet för domstolsväsendet Postadress: Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: Telefax: E-post: domstolsverket@dom.se

3 4.8 Resultat från undersökningen av tvistemål Antal parter på kärandesidan Antal ombud på kärandesidan Antal parter på svarandesidan Antal ombud på svarandesidan Hur målet avgjordes Antal muntliga förhandlingar Förhandlingstid för de muntliga förhandlingarna Förhandlingstid för huvudförhandling Antal inställda förhandlingar Antal förhandlingar som ställts in pga. delgivningssvårigheter Antal hörda personer vid huvudförhandlingen i målet Resultat från undersökningen av konkursärenden Konkurssökande Konkursbeslut Bevakningar Förhandling om tvistig fordran Analys av målundersökningen Det fortsatta arbetet Genomförd målundersökning Ytterligare målundersökningar Utvecklande av datasystem Projektets avslutande Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Underlag för budget, Mercur Projektdirektiv Tilläggsdirektiv Målundersökning, frågor brottmål Målundersökning, frågor tvistemål Målundersökning, frågor konkursärenden Domstolsverket Central förvaltningsmyndighet för domstolsväsendet Postadress: Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: Telefax: E-post: domstolsverket@dom.se

4 1 Sammanfattning Arbetsbelastning vid domstolarna mäts idag främst genom att räkna antal avgjorda mål och ärenden per årsarbetskraft domare samt årsarbetskraft i övrigt. Den uppmätta arbetsbelastningen, som kan sägas vara densamma som resursåtgången, ligger sedan till grund för de vikttal som tilldelas de olika verksamhetsgrenarna. Vikttalen, som är gemensamma för underrätterna, multipliceras med domstolens genomsnitt av inkomna mål och ärenden per verksamhetsgren för de senaste två åren och bildar s.k. poängtal, varmed domstolens budget för kommande år bestäms. För överrätterna används istället en slags marginalmetod. Den beskrivna metoden för resursfördelning har utsatts för kritik. Det har bl.a. anförts att tillräcklig hänsyn inte tas till komplexiteten och svårighetsgraden i de specifika målen och ärendena. Under år 2002 presenterade det s.k. arbetsbelastningsprojektet förslag på hur arbetsbelastningen i domstolarna på ett bättre sätt skall kunna mätas. Det angavs att förslagen i projektet borde kunna användas som en grund för att skapa en ny budgeteringsmodell för domstolarna. Den nedlagda tiden i avgjorda mål skulle då tillsammans med en utvecklad tidsredovisning bilda basen för resursfördelningen. Domstolsverket har den 20 december 2004 fastställt direktiv för framtagande av en ny resursfördelningsmodell för domstolarna. I direktiven anges att den nya resursfördelningsmodellen på ett bättre sätt än vad som tidigare varit möjligt skall ta hänsyn till komplexiteten i varje enskild domstols mål och ärenden. Den nya resursfördelningsmodellen skall inte ta hänsyn till resursfördelningen mellan domstolsslagen och inte heller mellan under- och överrätterna. Modellen skall inte heller omfatta Högsta domstolen och Regeringsrätten. Arbetet med den nya resursfördelningsmodellen bedrivs i projektform. I denna delrapport beskrivs det hittills genomförda arbetet och hur projektet är tänkt att fortsätta. Som ett första led i arbetet har genomförts en målundersökning vid ett antal utvalda tingsrätter. Målundersökningen genomfördes under oktober och november månad Syftet med undersökningen, som omfattade vissa brottmål, tvistemål och konkursärenden, var att få ett underlag till bedömande av vilka faktorer i ett mål eller ärende som kan ha störst betydelse när det gäller en domstols resursbehov och arbetsbelastning. Den helt övervägande delen av de mål som rapporterats i målundersökningen är mål som kan betecknas som normala. Skillnaderna mellan domstolarna förefaller generellt sett vara mycket små. En stor grupp frågor som gällt olika beslut och åtgärder under ett måls handläggning har besvarats på ett i det närmaste identiskt sätt av de deltagande domstolarna. I rapporten redovisas de mest intressanta resultaten från målundersökningen. De slutsatser som presenteras är preliminära och gäller enbart tingsrätterna. Arbetet i projektet bör nu fortsätta med ytterligare målundersökningar vid länsrätt samt i kammarrätt och hovrätt. Parallellt med detta arbete bör de faktorer som är viktigast för att mäta arbetsbelastningen i tingsrätt identifieras och testas i ett för ändamålet skapat system. Reglerna för rapportering av olika händelser m.m. i ett mål eller ärende bör ses över för att rapporteringen skall bli så enhetlig och rättvisande som möjligt. 2 Bakgrund 2.1 Inledning Arbetsbelastning vid domstolarna mäts idag främst genom att räkna antal avgjorda mål och ärenden per årsarbetskraft domare samt per årsarbetskraft i övrigt. Beräkningen utgår därmed från den tid som åtgått i mål och ärendehanteringen. Den uppmätta arbetsbelastningen, som kan sägas 3 (39)

5 vara densamma som resursåtgången, ligger sedan till grund för de vikttal som tilldelas de olika verksamhetsgrenarna. Vikttalen, som är gemensamma för underrätterna, multipliceras med domstolens genomsnitt av inkomna mål och ärenden per verksamhetsgren för de senaste två åren och bildar s.k. poängtal, varmed domstolens budget för kommande år, med beaktande av tillgängliga medel, bestäms. Fördelningen av medel till underrätterna baseras därmed med vissa justeringar - på både genomsnittligt nedlagd tid och de mål och ärenden som kommit in till den enskilda domstolen de senaste två åren. För överrätterna används inte samma metod. Den beskrivna metoden för resursfördelning har utsatts för kritik. Det har bl.a. anförts att tillräcklig hänsyn inte tas till komplexiteten och svårighetsgraden i de specifika målen och ärendena. Under år 2002 presenterade det s.k. arbetsbelastningsprojektet förslag på hur arbetsbelastningen i domstolarna på ett mer tillförlitligt och därmed bättre sätt skall kunna mätas. Det angavs att förslagen i projektet borde kunna användas som en grund för att skapa en ny budgeteringsmodell för domstolarna. Den nedlagda tiden i avgjorda mål skulle då tillsammans med en utvecklad tidsredovisning bilda basen för resursfördelningen. Arbetsbelastningsprojektets förslag har presenterats vid ett chefsseminarium år Efter diskussion kunde konstateras att det inom domstolsväsendet råder stor enighet om att Domstolsverket bör arbeta vidare med utveckling av en ny resursfördelningsmodell som bl.a. beaktar de förslag som projektet lämnat. 2.2 Nuvarande resursfördelningsmodell Såsom angetts ovan så baseras fördelningen av medel till tingsrätterna och länsrätterna till största delen på domstolarnas genomsnittliga antal inkomna mål de senaste två åren. De olika måltyperna viktas med hjälp av de uppgifter om förbrukning av personalresurser som redovisas av domstolarna. Antal inkomna mål mäts per domstol medan vikttalen inför resursfördelningen beräknas gemensamt för varje domstolskategori (dvs. tingsrätt respektive länsrätt). Den nuvarande fördelningsmodellen för underrätterna benämns Mercur efter det datorprogram som beräkningarna görs i. För överrätterna används istället en slags marginalmetod Underrätterna Grunden till nuvarande resursfördelningsmodell (Mercur) skapades under första hälften av 90- talet. Tidigare system fördelade personalresurser per personalkategori. I samband med övergången från personalplaner till personalbudget infördes grunden till det nuvarande systemet. I den första versionen var det endast personalbudgeten som fördelades på detta sätt. Budgeten beräknades per verksamhetsgren. För tingsrätterna var verksamhetsgrenarna exempelvis notariebrottmål, övriga brottmål och konkurser medan det för länsrätterna var fråga om exempelvis skattemål, mål enligt socialtjänstlagen och körkortsmål. Budgeten beräknades efter verksamhetsgrenens antal inkomna mål och ärenden i genomsnitt de senaste två åren multiplicerat med ett vikttal. Samma vikttal användes för alla tingsrätter respektive länsrätter. Vikttalen baserades på de lönekostnader som enligt tidrapporteringen hade åtgått under föregående period för att avgöra verksamhetsgrenens mål eller ärenden. I mitten av 90-talet gjordes vissa justeringar i systemet. Övriga kostnader, dvs. alla kostnader som inte räknades som lönekostnader, lades in som ett pålägg i den mån de omfattades av domstolens budgetansvar. Alla tingsrätter respektive länsrätter fick samma pålägg. Tingsrätterna fick ytterligare något år senare budgetansvaret för kostnaderna för nämndemän och kungörelser. Nämndemän används till största delen i brottmål och kungörelsekostnader före- 4 (39)

6 kommer främst i konkurser. För att fördela nämndemannakostnaderna och kungörelsekostnaderna justerades därför vikttalen för brottmål och konkurser. Fastighetsmål och miljömål, de senare tidigare benämnda vattenmål, kunde inte tilldelas resurser med samma metod. Detta berodde på att svårighetsgraden varierade kraftigt mellan målen inom respektive grupp. När det gäller fastighetsmålen kunde det också förekomma långa serier av mål med inbördes samband. För dessa måltyper är därför inte inkomna mål av avgörande betydelse för budgetens storlek. Istället görs en bedömning av vilka resurser som krävs för fastighetsmålen respektive miljömålen med utgångspunkt från bl.a. tidrapportering och verksamhetsstatistik. I nuvarande resursfördelningsmetod ingår dessutom vissa tillägg för verksamheter eller kostnader som bara finns på en del domstolar. Det kan vara fråga om tillägg för kansliorter eller kallortsavtal samt i undantagsfall för tingsställen. Ett speciellt tillägg, ett s.k. smådomstolstillägg, har också utgått till mindre domstolar. Möjlighet har även funnits att tilldela en domstol extra budgetmedel för t.ex. balansavarbetningar och övriga kostnader som är föranledda av speciella situationer på den aktuella domstolen. Innan Mercur-systemet togs i drift var frågan om dess utformning ute på remiss bland domstolscheferna. När det gäller den genomsnittligt nedlagda tiden så mäts denna mer konkret genom att räkna antal avgjorda mål och ärenden per årsarbetskraft domare. Grunden för beräkningarna är de kvartalsrapporter ( Fördelning av personalresurser ) som underrätterna sänder in till Domstolsverket. I kvartalsrapporterna listas domstolarnas tillgängliga personalresurser samt hur dessa fördelat sin tid på olika arbetsuppgifter såsom olika måltyper, utbildning, remissarbete, administration etc. Det totala antalet årsarbetskrafter för respektive personalkategori och verksamhetsgren ställs mot de totala lönekostnaderna för varje personalkategori. Därigenom kan lönekostnaderna per personalkategori och verksamhetsgren beräknas. Genom att summera lönekostnaderna och dividera med antalet avgjorda mål respektive ärenden erhålls den genomsnittliga lönekostnaden per avgjort mål och ärende för varje verksamhetsgren. Den genomsnittliga lönekostnaden (styckkostnaden) utgör sedan grunden för verksamhetsgrenens vikttal. Exempel på beräkningar enligt Mercur-systemet finns i bilaga Överrätterna För överrätterna används inte samma metod som för underrätterna. Någon motsvarighet till Mercur-systemet finns inte när det gäller överrätterna. Istället bestäms överrätternas budget genom en slags marginalmetod där utgångspunkten är föregående års budget och där hänsyn tas till förändringar av olika slag. Förändringar i antalet inkomna mål är exempel på en sådan faktor som tas hänsyn till vid resursfördelningen. För bedömning av arbetsbelastningen vid respektive hovrätt tas vissa nyckeltal fram och analyseras. Exempel på nyckeltal är avgjorda mål per domare, avgjorda mål per övrig personal, styckkostnaden för avgjorda mål samt tilldelad budget per mål. 2.3 Arbetsbelastningsprojektet Under 2002 presenterade arbetsbelastningsprojektet två DV-rapporter (DV-rapport 2002:1 och 2002:2). I rapporterna lämnade arbetsbelastningsprojektet förslag på hur arbetsbelastningen i domstolarna på ett bättre och mer tillförlitligt sätt skall kunna mätas. Förslagen kan sägas bygga på tre hörnstenar, nämligen daglig, individuell tidsredovisning, ett system där olika händelser under ett måls handläggning mäts och poängsätts samt en övergång till användning av avgjorda mål som underlag för poängsystemet. Förslagen har, vid ett chefsseminarium under år 2003, presenterats för domstolscheferna. Efter det att förslagen diskuterats under seminariet kunde det konstateras att det inom domstolsväsendet råder stor enighet om att Domstolsverket bör arbeta vidare 5 (39)

7 med utveckling av en ny resursfördelningsmodell som bl.a. beaktar de förslag som projektet lämnat Arbetsbelastningen i de allmänna domstolarna Arbetsbelastningsprojektet vad gäller arbetsbelastningen i de allmänna domstolarna leddes av en styrgrupp där enhetscheferna Ann Härelind, Birgitta Holmgren och Monica Dahlbom samt sektionschefen Jan Lindgren ingick. Lagmannen Bengt-Åke Engström var projektledare. Resultatet presenterades i DV-rapport 2002:1. Arbetsbelastningsprojektet hade till uppgift att sammanställa faktorer av intresse för att kunna följa arbetsbelastningen i domstolarna. I projektet konstaterades att med arbetsbelastning avses den resursåtgång som följer av hanteringen, i vid bemärkelse, av mål och ärenden. Projektet försökte finna lämpliga mätverktyg för domstolarnas arbetsbelastning i framtiden och menade att nuvarande kriterier är otillräckliga för att ge en god bild av nedlagda resurser. Projektet ansåg att nuvarande mätning av resursåtgång till största delen grundar sig på antalet inkomna mål och ärenden och att denna ordning inte är tillfredställande eftersom målen kräver olika mycket av domstolarnas resurser. Projektet framförde uppfattningen att man för att mäta arbetsbelastningen på ett korrekt sätt behöver uppgifter om den hantering eller de åtgärder som krävs för att få målen avgjorda och att den lämpligaste tidpunkten för mätning av målhanteringen är när målen avgjorts. Projektet menade vidare att de faktorer i målhanteringen som är mer objektivt mätbara och utgör indikatorer på resursåtgång är exempelvis förekomst av förhandling, förhandlingstidens längd, särskilda beslut, vilken typ av avgörande det är fråga om samt domstolens sammansättning vid avgörandet. Projektet föreslog att ett poängsystem skall införas där målhanteringen poängsätts så att olika måltyper får olika vikttal. De vikttal som målen får i poängsystemet skulle sedan kunna utgöra bas i ett nytt resursfördelningssystem. För att mäta arbetsbelastningen måste emellertid också den faktiskt tillgängliga resursen för målavverkning mätas. Projektet föreslog därför att det skall införas en tillförlitligare tidsredovisning än den som finns idag. Med tidsredovisningen skulle man således kunna mäta den faktiskt tillgängliga resursen för målavverkning men också det arbete som läggs ned inom andra områden såsom administration, data, remisser, utvecklingsarbete och utbildning. Projektet föreslog ett datorstött tidsredovisningssystem som skall fyllas i dagligen av all personal. Projektets slutsats blev att en mätning av målhanteringen jämte tidsredovisningen ger goda förutsättningar att följa upp och utvärdera verksamheten vid domstolarna. Samtidigt ger dessa kunskaper ihop med uppgiften om antalet inkomna mål ett gott stöd för planering av arbetet vid domstolarna Arbetsbelastningen i förvaltningsdomstolarna Arbetsbelastningsprojektet vad gäller arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna hade samma styrgrupp som den del av projektet som behandlade de allmänna domstolarna (se avsnitt 2.3.1). Lagmannen Jerry Eriksson var projektledare. Resultatet presenterades i DV-rapport 2002:2. Arbetsbelastningsprojektet hade, såsom nämnts ovan, till uppgift att sammanställa faktorer av intresse för att kunna följa arbetsbelastningen i domstolarna. I projektet konstaterades att med arbetsbelastning avses den resursåtgång som följer av hanteringen, i vid bemärkelse, av mål och ärenden, dvs. den totala resursåtgången. 6 (39)

8 Projektet i denna del fann att en korrekt målstatistik och tillförlitliga uppgifter om fördelningen av arbetad tid är av avgörande rent av grundläggande - betydelse för att kunna följa utvecklingen och arbetsbelastningen i domstolarna i framtiden. Av särskild vikt ansågs vara att all målregistrering sker på ett likartat och riktigt sätt. För att kunna göra jämförelser mellan åren för den enskilda domstolen men även för att kunna följa målhanteringen genom de olika instanserna bör samma information registreras för såväl länsrätterna som kammarrätterna och Regeringsrätten. Projektet fann också att annan och kompletterande information i målstatistiken, såsom exempelvis uppgifter om vissa faktorer som påverkar handläggningen av målen, kan ge en än bättre bild av belastningen i domstolarna, både rent allmänt men även regionalt eller t.ex. i förhållande till en domstols storlek. Faktorer av betydelse ansågs vara uppgifter om anlitande av tolk, förordnande av sakkunnig samt förhandlings-, föredragnings-, och restider. Särskilda beslut under handläggningen av mål, ersättningsfrågor i skattemål och frågor av internationellrättslig karaktär var ytterligare exempel på moment i arbetet som bör noteras eftersom de enligt projektets mening kan ge en god uppfattning om hur arbetskrävande vissa mål är. Vid sidan av målstatistiken ansågs redovisning av arbetad tid vara av fundamental betydelse för att kunna få klarhet i vilka personella resurser som har använts för att avgöra en viss mängd mål eller vissa måltyper. Projektet hävdade att det står alldeles klart att kvalitén i tidsredovisningen måste höjas väsentligt för att man skall kunna dra några säkra slutsatser av den eller använda resultatet som en del av underlaget för bl.a. beräkning av mer tillförlitliga nyckeltal eller vid fördelningen av budgetmedel. Första steget i en förbättring skulle vara en daglig tidsredovisning. På detta sätt skulle uppgifternas tillförlitlighet höjas radikalt jämfört med nuvarande modell. Projektet menade vidare att det bör vara den faktiska arbetstiden som redovisas så att all tid (även kvällar och helger) som läggs ned i domstolens tjänst registreras. Projektet förde fram förslaget att tidsredovisningen bör begränsas till ett litet men frekvent antal kategorier av mål. Det framhölls att nuvarande kategorier inte särskilt väl speglar den målflora som finns på domstolarna särskilt inte på länsrätterna. Det föreslog därför en ändrad indelning byggd på målens svårighetsgrad och/eller handläggningsform. Arbetad tid som inte är direkt hänförlig till målarbetet föreslogs fördelas på ett antal andra aktiviteter som t.ex. remisser, externa uppdrag, utbildning m.m. Även den tid som läggs ned på resor i domstolens tjänst skall redovisa och fördelas på angivet sätt. Projektet menade också att det kan göras fördjupade studier av enstaka måltyper som ett komplement till den dagliga tidsredovisningen. Undersökningarna kan användas för att få fram information utöver den som målstatistiken och tidsredovisningen ger. Projektets slutsats blev att man med hjälp av målstatistiken och den förbättrade tidsredovisningen i framtiden, om modellen införs, kommer att kunna beräkna tillförlitligare vikttal än idag. Förbättringarna i målstatistiken och de fördjupade målundersökningarna gör det även möjligt att justera vikttalen uppåt eller nedåt beroende på bl.a. faktorer som gör målen mer eller mindre resurskrävande. Justeringarna skulle kunna ske genom ett poängsystem. De justerade vikttalen skulle sedan kunna användas vid resursfördelningen och därmed ge möjlighet till en rättvisare fördelning av budgetmedlen. 2.4 Statistiksystemet SIV Sedan våren 2005 finns statistiken för alla allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar och hyresnämnder i ett gemensamt system, SIV Statistik I Verksamheten. Tidigare har domstolarnas och nämndernas verksamhetsstatistik funnits i ett antal system, vilket ledde till ett flertal negativa konsekvenser. Kvalitetssäkringen av statistiken var svårare och det manuella inslaget i arbetet med statistiken var betydande. 7 (39)

9 SIV är ett nytt statistiksystem som domstolarna fick tillgång till i samband med drifttagandet av det nya målhanteringssystemet Vera. Ambitionen med SIV är att alla som är intresserade av statistik på ett lätt sätt ska kunna ta fram relevanta uppgifter. Därför finns inga begränsningar i SIV, utan alla inom domstolsväsendet har tillgång till all information både när det gäller den egna domstolen och övriga domstolar. Systemet innehåller dels ett datalager, dels en rapportgenerator. En fördel med ett datalager är att det är möjligt att länka samman data från olika källdatabaser. För närvarande innehåller SIV data från tre olika källdatabaser, alla innehållande verksamhetsstatistik, dels historiska data, dels data som uppdateras löpande. I framtiden är det möjligt att SIV hämtar information från ytterligare källdatabaser. Det kan röra sig om bl.a. ekonomiska uppgifter och personaluppgifter. Att SIV innehåller en rapportgenerator innebär att användaren själv inte behöver ha kunskap om från vilken källdatabas uppgifterna hämtas, utan det räcker med att ställa frågor mot SIV. De statistikfrågor som är mest frekventa återfinns som färdigkonstruerade rapporter i SIV. Det enda användaren behöver ange är vilken domstol och vilket år statistiken ska gälla. Användaren har sedan möjlighet att borra sig djupare ned till den statistiknivå hon är intresserad av. SIV kommer att vara en viktig förutsättning för en förbättrad mätning av domstolarnas arbetsbelastning och resultat och för en ny resursfördelningsmodell. I Domstolsverkets kravställande gällande SIV har de indikatorer som, enligt arbetsbelastningsprojektet, bör mätas i en ny resursfördelningsmodell beaktats. 3 Uppdraget och dess genomförande 3.1 Projektdirektiv Domstolsverket har den 20 december 2004 fastställt direktiv för framtagande av en ny resursfördelningsmodell för domstolarna, se bilaga 2. Tilläggsdirektiv har fastställts den 28 juni 2005, se bilaga 3. Av direktiven framgår att arbetet skall genomföras i projektform och att projektets första etapp skall vara klar den 31 maj Ett teoretiskt förslag till ny resursfördelningsmodell skall finnas tillgängligt senast den 31 mars I direktiven anges vidare att den nya resursfördelningsmodellen på ett bättre sätt än vad som tidigare varit möjligt skall ta hänsyn till komplexiteten i varje enskild domstols mål och ärenden varvid resursfördelningen skall bli mer korrekt. Det anges också att projektarbetet skall bedrivas med ett stort mått av delaktighet och förankring i domstolsorganisationen. 3.2 Arbetsmetoder och samråd Arbetet bedrivs som ett projekt vid Domstolsverkets ekonomienhet. Hovrättsassessorn Peter Islander är projektledare för arbetsgruppen. Styrgruppen består av enhetscheferna Ann Härelind och Charlotte Brokelind samt sektionschefen Jan Lindgren. Under perioden december 2004 till och med april 2005 har även tf. sektionschefen Claes Tidanå deltagit i styrgruppens arbete. Kammarrättsassessorn Anders Davidson, budgethandläggarna Åke Carlsson, Anna-Carin Holmgren och Monica Lorentsson samt statistikern Carl Furengren är projektdeltagare. På grund av det behandlade materialets stora bredd och betydelse har ingen permanent referensgrupp skapats. Istället är avsikten att det fortlöpande skall bildas referensgrupper för varje etapp eller område som behandlas i projektet. När det gäller den genomförda målundersökningen i tingsrätt har en informell referensgrupp, bestående av representanter från deltagande domstolar, 8 (39)

10 bildats. Motsvarande planeras för kommande målundersökningar m.m. De fackliga representanterna bereds tillfälle att delta i arbetet i referensgrupperna. Domstolsverkets avsikt är att samtliga berörda myndigheter skall få tillfälle att inkomma med synpunkter på vad som avhandlas inom projektet. Myndighetscheferna kommer att informeras om det fortsatta arbetet i projektet under de chefsdagar och andra chefsmöten som hålls under hösten Synpunkter och idéer från domstolarna skall vid dessa tillfällen samt den närmaste tiden därefter inhämtas. Information till de fackliga organisationerna om hur arbetet fortskrider lämnas löpande. 3.3 Avgränsningar Den nya resursfördelningsmodellen skall inte ta hänsyn till resursfördelningen mellan domstolsslagen och inte heller mellan under- och överrätterna. Modellen skall inte omfatta Högsta domstolen och Regeringsrätten. 3.4 Utgångspunkter Arbetsbelastningsprojektets förslag skall ligga till grund för utarbetandet av den nya resursfördelningsmodellen, i den mån denna innefattar mätning av arbetsbelastning. 3.5 Målundersökning I enlighet med vad som anges i direktiven till projektet har en målundersökning genomförts under oktober och november månad Undersökningen har utförts i samarbete med Stockholmsberedningen och omfattat tingsrätterna i Stockholms län jämte vissa utvalda tingsrätter utanför Stockholmsområdet. Avsikten med målundersökningen har varit att få fram ett grundmaterial som kan vara till hjälp i det fortsatta arbetet med att värdera vilka faktorer som skall bli avgörande för resursfördelningsmodellen. Målundersökningen har även tjänat andra syften. Målundersökningen och dess resultat redovisas närmare under avsnitt 4. 4 Målundersökningen 4.1 Inledning Under oktober och november månad 2004 genomfördes en målundersökning vid ett antal tingsrätter. Undersökningen genomfördes i samarbete med Stockholmsberedningen. Syftet med undersökningen, som omfattade vissa brottmål, tvistemål och konkursärenden, var att få ett underlag till bedömande av vilka faktorer i ett mål eller ärende som kan ha störst betydelse när det gäller en domstols resursbehov och arbetsbelastning. 4.2 Deltagande domstolar Målundersökningen var av praktiska skäl samt då den skulle tjäna som ett underlag för Stockholmsberedningens arbete med dimensionering av domstolarna i Stockholms län, begränsad till ett antal tingsrätter. Målsättningen var att förutom tingsrätterna i Stockholms län få med några av landets största tingsrätter samt därutöver minst en tingsrätt av genomsnittlig storlek i varje hovrättsområde. Detta uppnåddes inte fullt ut eftersom ett flertal tingsrätter avböjde att medverka i undersökningen. 9 (39)

11 Följande domstolar deltog, efter förfrågan från Domstolsverket, i målundersökningen. Alingsås tingsrätt Handens tingsrätt Helsingborgs tingsrätt Huddinge tingsrätt Linköpings tingsrätt Lunds tingsrätt Malmö tingsrätt Nacka tingsrätt Norrtälje tingsrätt Sollentuna tingsrätt Solna tingsrätt Stockholms tingsrätt Södertälje tingsrätt Södra Roslags tingsrätt Umeå tingsrätt 4.3 Undersökningens omfattning Undersökningen omfattade de brottmål, ordinära dispositiva tvistemål och konkursärenden som avgjordes under tiden 1 oktober 30 november Notariemål, s.k. FT-mål (förenklade tvistemål) och familjemål omfattades inte. Inte heller omfattades specialmål såsom patentmål, marknadsrättsliga mål, konkurrensrättsliga mål och vissa upphovsrättsliga mål där Stockholms tingsrätt är exklusivt forum. 4.4 Undersökningens genomförande För varje avgjort mål skulle besvaras ett antal frågor. Frågorna besvarades via webben (enkätprogrammet findout). I de anvisningar som skickades ut till deltagande domstolar angavs att besvarande av frågorna enklast skulle ske löpande efter avgörande av varje enskilt mål och ärende. Länkar till respektive undersökning på webben tillhandahölls domstolarna. Det angavs vidare i anvisningarna att den som handlagt målet eller ärendet eller av annan anledning har särskild kännedom om det på ett enkelt och snabbt sätt skulle kunna besvara frågorna. Rapportering av resultatet från undersökningen kunde ske fram till slutet av december månad Frågorna Frågorna i målundersökningen arbetades fram under våren I detta arbete deltog bl.a. representanter för Stockholmsberedningen samt personal från Domstolsverkets ekonomienhet. Frågorna kan sägas ha till stor del sin grund i arbetsbelastningsprojektets idéer om mätning av arbetsbelastning. I brottmålsdelen ställdes 21 frågor, se bilaga 4. I tvistemålsdelen var antalet frågor 32 stycken, se bilaga 5, medan det i konkursdelen önskades svar på fyra frågor, se bilaga 6. Frågorna var av skiftande karaktär. Genomgående, åtminstone i brottmåls- och tvistemålsdelen, frågades efter antalet parter, ombud, personer hörda vid huvudförhandlingen etc. Även målens karaktär efterfrågades. Ett urval av resultaten från målundersökningen presenteras i det följande. 10 (39)

12 4.6 Svarsfrekvens Svarsfrekvensen varierade kraftigt mellan deltagande domstolar men också mellan de olika måloch ärendetyperna (brottmål, tvistemål och konkurs). Målundersökningens resultat ger inte möjlighet att undersöka svarsfrekvensen på någon särskilt utvald rotel, avdelning eller motsvarande. Det är inte heller möjligt att utröna ifall någon enskild person varit mer eller mindre flitig i sitt rapporterande av uppgifter till målundersökningen. Av undersökningstekniska skäl går det inte heller att närmre analysera undersökningens svarsbortfall vilket är en brist. Utgångspunkten för resultatets generaliserbarhet är att bortfallet är slumpmässigt, dvs. att det inte föreligger några systematiska bortfall från exempelvis specifika avdelningar som handlägger vissa typer av mål eller motsvarande så att resultatet därför snedvrids. Det mest slående när det gäller resultatet av undersökningen är den relationsmässiga likheten mellan domstolarna gällande flertalet av undersökningsvariablerna och de svar som lämnats. Det arbete som inletts, i de fall det är möjligt, med att verifiera resultatet med hjälp av andra databaser (SIV/Vera) påvisar samma mönster. Dock bör djupare analyser göras i syfte att identifiera eventuella signifikanta skillnader mellan domstolarna som skulle kunna styra medeltilldelningen i ett tänkt nytt resursfördelningssystem. Svarsfrekvensen bland deltagande domstolar följer nedan. Uppgiften om antalet avgjorda mål under den aktuella tidsperioden har hämtats från målhanteringssystemet. Under Antal svar anges summan av de mål respektive ärenden som domstolen rapporterat in till Domstolsverket under målundersökningen. Det skall anmärkas att ett mindre antal rapporterade mål och ärenden, totalt 340 av svar, inte kunde kopplas till en specifik domstol och därför fick undantas från undersökningen Svarsfrekvens brottmål Avgjorda brottmål exkl notariemål Antal svar Oktober November Summa okt-nov % Diff Alingsås tingsrätt % 14 Handens tingsrätt % 41 Helsingborgs tingsrätt % 99 Huddinge tingsrätt % 147 Linköpings tingsrätt % 46 Lunds tingsrätt % 78 Malmö tingsrätt % 177 Nacka tingsrätt % 4 Norrtälje tingsrätt % 4 Sollentuna tingsrätt % 56 Solna tingsrätt % 38 Stockholms tingsrätt % 731 Södertälje tingsrätt % 96 Södra Roslags tingsrätt % 53 Umeå tingsrätt % 31 TOTALT % (39)

13 4.6.2 Svarsfrekvens tvistemål Avgjorda tvistemål Antal svar Oktober November Summa okt-nov % Diff Alingsås tingsrätt % 8 Handens tingsrätt % 14 Helsingborgs tingsrätt % 12 Huddinge tingsrätt % 19 Linköpings tingsrätt % 10 Lunds tingsrätt % 14 Malmö tingsrätt % 125 Nacka tingsrätt % 6 Norrtälje tingsrätt % 0 Sollentuna tingsrätt % 19 Solna tingsrätt % 19 Stockholms tingsrätt % 51 Södertälje tingsrätt % 20 Södra Roslags tingsrätt % 19 Umeå tingsrätt % 8 TOTALT % Svarsfrekvens konkursärenden Avgjorda konkursärenden Antal svar Oktober November Summa % Diff Alingsås tingsrätt % 8 Handens tingsrätt % 9 Helsingborgs tingsrätt % 7 Huddinge tingsrätt % 11 Linköpings tingsrätt % 5 Lunds tingsrätt % 13 Malmö tingsrätt % 23 Nacka tingsrätt % 2 Norrtälje tingsrätt % 0 Sollentuna tingsrätt % 1 Solna tingsrätt % -2 Stockholms tingsrätt % 289 Södertälje tingsrätt % 2 Södra Roslags tingsrätt % 8 Umeå tingsrätt % -5 TOTALT % Resultat från undersökningen av brottmål Nedan presenteras de resultat från undersökningen av brottmål som kan anses mest intressanta. Rent generellt kan sägas att samtliga svar, med några få undantag, följer ett likartat mönster. Den helt övervägande delen av de mål som rapporterats är mål som kan betecknas som normala, dvs. de kan inte på något sätt anses extrema eller avvikande. De flesta brottmål som rapporterats har endast en eller på sin höjd två stycken tilltalade respektive försvarare. Än viktigare är att det inte går att utläsa att det skulle finnas någon större skillnad i fördelningen mellan domstolarna av de mål som trots det angivna i större eller mindre mån kan klassas som avvikande. Även om en större domstol naturligt nog har en större mängd avvikande mål så tycks skillnaderna i fördelning av de avvikande målen mellan domstolarna inte vara mätbara. Angivna resultat analyseras i avsnitt (39)

14 4.7.1 Antal målsäganden som hörts vid huvudförhandlingen Av resultatet kan utläsas att det i 91 procent av fallen var fråga om ingen eller en målsägande som hördes vid huvudförhandlingen. Några tydliga slutsatser vad gäller eventuella skillnader mellan domstolarna kan inte dras. I segmentet två stycken målsäganden (sex procent av samtliga fall) utmärker sig Norrtälje tingsrätt och Umeå tingsrätt med lägsta respektive högsta andel rapporterade fall. 0 st 1 st 2 st 3 st 4 st 5 st 6 st 7 st 8 st 10 st eller fler Totalt Alingsås tingsrätt Handens tingsrätt Helsingborgs tingsrätt Huddinge tingsrätt Linköpings tingsrätt Lunds tingsrätt Malmö tingsrätt Nacka tingsrätt Norrtälje tingsrätt Sollentuna tingsrätt Solna tingsrätt Stockholms tingsrätt Södertälje tingsrätt Södra Roslags tingsrätt Umeå tingsrätt Totalt st 1 st 2 st 3 st 4 st 5 st 6 st 7 st 8 st 10 st eller fler Totalt Alingsås tingsrätt 67 % 20 % 8 % 3 % 2 % 1 % 100 % Handens tingsrätt 67 % 24 % 6 % 2 % 1 % 100 % Helsingborgs tingsrätt 73 % 20 % 5 % 2 % 0 % 0 % 100 % Huddinge tingsrätt 63 % 27 % 6 % 2 % 1 % 1 % 1 % 100 % Linköpings tingsrätt 61 % 23 % 8 % 6 % 1 % 0 % 100 % Lunds tingsrätt 66 % 25 % 4 % 3 % 2 % 0 % 0 % 0 % 0 % 100 % Malmö tingsrätt 71 % 23 % 4 % 1 % 1 % 0 % 0 % 100 % Nacka tingsrätt 71 % 21 % 5 % 2 % 1 % 100 % Norrtälje tingsrätt 68 % 27 % 3 % 2 % 100 % Sollentuna tingsrätt 72 % 20 % 6 % 0 % 1 % 0 % 100 % Solna tingsrätt 59 % 31 % 5 % 4 % 1 % 100 % Stockholms tingsrätt 68 % 21 % 7 % 2 % 1 % 0 % 1 % 0 % 0 % 0 % 100 % Södertälje tingsrätt 58 % 33 % 4 % 4 % 1 % 100 % Södra Roslags tingsrätt 75 % 15 % 6 % 2 % 1 % 1 % 100 % Umeå tingsrätt 63 % 23 % 11 % 3 % 1 % 100 % Totalt 68 % 23 % 6 % 2 % 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 13 (39)

15 4.7.2 Antal målsägandebiträden vid huvudförhandlingen Av resultatet framgår att det i 99 procent av fallen varit fråga om inget eller ett målsägandebiträde vid huvudförhandlingen. Någon egentlig skillnad mellan domstolarna kan inte utläsas. Det kan dock noteras att Nacka tingsrätt och Stockholms tingsrätt har lägst andel rapporterade fall när det gäller segmentet ett målsägandebiträde medan Södertälje tingsrätt och Södra Roslags tingsrätt ligger högst. 0 st 1 st 2 st 3 st 4 st Totalt Alingsås tingsrätt Handens tingsrätt Helsingborgs tingsrätt Huddinge tingsrätt Linköpings tingsrätt Lunds tingsrätt Malmö tingsrätt Nacka tingsrätt Norrtälje tingsrätt Sollentuna tingsrätt Solna tingsrätt Stockholms tingsrätt Södertälje tingsrätt Södra Roslags tingsrätt Umeå tingsrätt Totalt st 1 st 2 st 3 st 4 st Totalt Alingsås tingsrätt 87 % 11 % 2 % 100 % Handens tingsrätt 88 % 13 % 100 % Helsingborgs tingsrätt 86 % 14 % 0 % 0 % 100 % Huddinge tingsrätt 84 % 16 % 1 % 100 % Linköpings tingsrätt 88 % 11 % 1 % 100 % Lunds tingsrätt 87 % 11 % 1 % 0 % 100 % Malmö tingsrätt 89 % 11 % 0 % 100 % Nacka tingsrätt 91 % 8 % 1 % 100 % Norrtälje tingsrätt 86 % 14 % 100 % Sollentuna tingsrätt 89 % 11 % 100 % Solna tingsrätt 87 % 12 % 1 % 100 % Stockholms tingsrätt 91 % 8 % 1 % 0 % 0 % 100 % Södertälje tingsrätt 82 % 17 % 1 % 100 % Södra Roslags tingsrätt 83 % 17 % 1 % 100 % Umeå tingsrätt 86 % 13 % 1 % 100 % Totalt 88 % 11 % 1 % 0 % 0 % 14 (39)

16 4.7.3 Antal tilltalade i målet I 98 procent av de rapporterade fallen har det varit fråga om en eller två tilltalade i målet. Mål med fler än tre stycken tilltalade förefaller sällsynt. Malmö tingsrätt och Stockholms tingsrätt har under mätperioden haft tre respektive sex mål med fem eller fler tilltalade. 1 st 2 st 3 st 4 st 5 st 6 st 7 st 8 st 9 st 10 st eller fler Totalt Alingsås tingsrätt Handens tingsrätt Helsingborgs tingsrätt Huddinge tingsrätt Linköpings tingsrätt Lunds tingsrätt Malmö tingsrätt Nacka tingsrätt Norrtälje tingsrätt Sollentuna tingsrätt Solna tingsrätt Stockholms tingsrätt Södertälje tingsrätt Södra Roslags tingsrätt Umeå tingsrätt Totalt st 2 st 3 st 4 st 5 st 6 st 7 st 8 st 9 st 10 st eller fler Totalt Alingsås tingsrätt 87 % 12 % 1 % 100 % Handens tingsrätt 92 % 6 % 2 % 1 % 100 % Helsingborgs tingsrätt 91 % 5 % 3 % 1 % 100 % Huddinge tingsrätt 88 % 7 % 3 % 1 % 1 % 100 % Linköpings tingsrätt 85 % 11 % 3 % 1 % 0 % 100 % Lunds tingsrätt 92 % 6 % 2 % 0 % 0 % 100 % Malmö tingsrätt 89 % 8 % 2 % 0 % 0 % 0 % 100 % Nacka tingsrätt 89 % 9 % 2 % 100 % Norrtälje tingsrätt 89 % 10 % 2 % 100 % Sollentuna tingsrätt 90 % 8 % 2 % 0 % 100 % Solna tingsrätt 89 % 11 % 100 % Stockholms tingsrätt 91 % 7 % 1 % 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 100 % Södertälje tingsrätt 89 % 10 % 1 % 100 % Södra Roslags tingsrätt 90 % 7 % 2 % 1 % 1 % 100 % Umeå tingsrätt 89 % 9 % 3 % 100 % Totalt 90 % 8 % 2 % 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 15 (39)

17 4.7.4 Antal försvarare vid huvudförhandlingen Av resultatet framgår att det i 93 procent av fallen varit fråga om ingen eller endast en försvarare vid huvudförhandlingen. I segmentet två stycken försvarare har Norrtälje tingsrätt den högsta andelen rapporterade fall (åtta procent). Därutöver kan inte utläsas någon egentlig skillnad mellan domstolarna. 0 st 1 st 2 st 3 st 4 st 5 st 6 st 7 st 8 st 9 st 10 st eller fler Totalt Alingsås tingsrätt Handens tingsrätt Helsingborgs tingsrätt Huddinge tingsrätt Linköpings tingsrätt Lunds tingsrätt Malmö tingsrätt Nacka tingsrätt Norrtälje tingsrätt Sollentuna tingsrätt Solna tingsrätt Stockholms tingsrätt Södertälje tingsrätt Södra Roslags tingsrätt Umeå tingsrätt Totalt st 1 st 2 st 3 st 4 st 5 st 6 st 7 st 8 st 9 st 10 st eller fler Totalt Alingsås tingsrätt 46 % 48 % 5 % 1 % 100 % Handens tingsrätt 38 % 57 % 4 % 1 % 100 % Helsingborgs tingsrätt 39 % 55 % 4 % 2 % 0 % 100 % Huddinge tingsrätt 44 % 48 % 4 % 2 % 1 % 1 % 100 % Linköpings tingsrätt 48 % 46 % 3 % 1 % 1 % 0 % 100 % Lunds tingsrätt 32 % 61 % 4 % 2 % 0 % 100 % Malmö tingsrätt 33 % 57 % 7 % 3 % 0 % 0 % 100 % Nacka tingsrätt 50 % 42 % 6 % 2 % 100 % Norrtälje tingsrätt 24 % 67 % 8 % 2 % 100 % Sollentuna tingsrätt 45 % 49 % 4 % 1 % 0 % 100 % Solna tingsrätt 41 % 52 % 6 % 1 % 100 % Stockholms tingsrätt 43 % 49 % 5 % 1 % 1 % 0 % 0 % 100 % Södertälje tingsrätt 37 % 57 % 6 % 100 % Södra Roslags tingsrätt 34 % 60 % 3 % 3 % 100 % Umeå tingsrätt 29 % 64 % 6 % 1 % 100 % Totalt 40 % 53 % 5 % 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 16 (39)

18 4.7.5 Antal instämda åtalspunkter Segmenten en och två stycken instämda åtalspunkter upptar 79 procent av fallen. Om segmenten tre till fem stycken instämda åtalspunkter läggs till kan det motsatsvis utläsas att det i ca 6 procent av fallen är fråga om sex eller fler instämda åtalspunkter. Dessa fall förefaller fördela sig jämt mellan domstolarna. Norrtälje tingsrätt ligger visserligen något högt i segmentet 12 stycken åtalspunkter med tre procent av sina rapporterade fall men det bör i detta sammanhang beaktas att det från Norrtälje tingsrätt rapporterats förhållandevis få fall. Sannolikt är det fråga om en tillfällig avvikelse. 1 st 2 st 3 st 4 st 5 st 6 st 7 st 8 st 9 st 10 st 11 st 12 st 13 st 14 st 15 st eller fler Totalt Alingsås tingsrätt Handens tingsrätt Helsingborgs tingsrätt Huddinge tingsrätt Linköpings tingsrätt Lunds tingsrätt Malmö tingsrätt Nacka tingsrätt Norrtälje tingsrätt Sollentuna tingsrätt Solna tingsrätt Stockholms tingsrätt Södertälje tingsrätt Södra Roslags tingsrätt Umeå tingsrätt Totalt st 2 st 3 st 4 st 5 st 6 st 7 st 8 st 9 st 10 st 11 st 12 st 13 st 14 st 15 st eller fler Totalt Alingsås tingsrätt 62 % 21 % 6 % 4 % 1 % 2 % 2 % 2 % 1 % 100 % Handens tingsrätt 62 % 22 % 6 % 3 % 3 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 100 % Helsingborgs tingsrätt 60 % 21 % 8 % 4 % 1 % 0 % 2 % 1 % 0 % 0 % 1 % 1 % 100 % Huddinge tingsrätt 53 % 23 % 11 % 5 % 4 % 1 % 2 % 1 % 1 % 1 % 100 % Linköpings tingsrätt 64 % 18 % 5 % 5 % 3 % 1 % 1 % 0 % 0 % 0 % 1 % 100 % Lunds tingsrätt 61 % 21 % 6 % 5 % 2 % 1 % 2 % 0 % 1 % 0 % 1 % 100 % Malmö tingsrätt 58 % 19 % 9 % 6 % 4 % 1 % 1 % 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % 1 % 100 % Nacka tingsrätt 67 % 16 % 5 % 4 % 2 % 1 % 2 % 2 % 2 % 1 % 100 % Norrtälje tingsrätt 68 % 14 % 3 % 3 % 2 % 3 % 2 % 2 % 3 % 100 % Sollentuna tingsrätt 66 % 19 % 3 % 5 % 3 % 1 % 1 % 0 % 0 % 0 % 1 % 100 % Solna tingsrätt 73 % 15 % 5 % 4 % 2 % 100 % Stockholms tingsrätt 58 % 17 % 8 % 5 % 4 % 2 % 1 % 1 % 1 % 0 % 1 % 0 % 0 % 0 % 1 % 100 % Södertälje tingsrätt 60 % 16 % 10 % 4 % 4 % 3 % 2 % 1 % 1 % 100 % Södra Roslags tingsrätt 58 % 14 % 11 % 5 % 2 % 2 % 1 % 1 % 1 % 1 % 2 % 1 % 2 % 100 % Umeå tingsrätt 49 % 26 % 9 % 6 % 4 % 3 % 1 % 1 % 1 % 100 % Totalt 60 % 19 % 7 % 5 % 3 % 1 % 1 % 1 % 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 1 % 17 (39)

19 4.7.6 Antal förhandlingar i målet I 95 procent av fallen har domstolarna rapporterat att det totala antalet förhandlingar i målet (exklusive de som ställts in i förväg) är inga, en eller två stycken. När det gäller ett större antal förhandlingar i respektive mål kan ingen större skillnad sägas kunna iakttas mellan domstolarna. Dock har Södertälje tingsrätt en förhållandevis låg andel fall där det angetts att förhandling inte hållits. 0 st 1 st 2 st 3 st 4 st 5 st 6 st 7 st 8 st 9 st Alingsås tingsrätt Handens tingsrätt Helsingborgs tingsrätt Huddinge tingsrätt Linköpings tingsrätt Lunds tingsrätt Malmö tingsrätt Nacka tingsrätt Norrtälje tingsrätt Sollentuna tingsrätt Solna tingsrätt Stockholms tingsrätt Södertälje tingsrätt Södra Roslags tingsrätt st eller fler Totalt Umeå tingsrätt Totalt st 1 st 2 st 3 st 4 st 5 st 6 st 7 st 8 st 9 st Alingsås tingsrätt 4 % 84 % 8 % 2 % 1 % 1 % 100 % Handens tingsrätt 13 % 73 % 11 % 2 % 1 % 100 % Helsingborgs tingsrätt 11 % 71 % 11 % 4 % 2 % 0 % 0 % 0 % 100 % Huddinge tingsrätt 7 % 70 % 17 % 4 % 1 % 1 % 100 % Linköpings tingsrätt 5 % 84 % 8 % 1 % 0 % 0 % 0 % 100 % Lunds tingsrätt 12 % 72 % 11 % 3 % 1 % 1 % 0 % 0 % 100 % Malmö tingsrätt 9 % 71 % 13 % 3 % 1 % 1 % 1 % 0 % 0 % 100 % Nacka tingsrätt 14 % 72 % 10 % 4 % 100 % Norrtälje tingsrätt 11 % 63 % 16 % 5 % 2 % 3 % 100 % Sollentuna tingsrätt 13 % 68 % 13 % 4 % 1 % 0 % 0 % 100 % Solna tingsrätt 8 % 74 % 10 % 5 % 1 % 1 % 100 % Stockholms tingsrätt 9 % 74 % 11 % 3 % 2 % 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % 100 % Södertälje tingsrätt 1 % 86 % 11 % 2 % 100 % Södra Roslags tingsrätt 18 % 66 % 14 % 1 % 1 % 1 % 100 % Umeå tingsrätt 6 % 71 % 15 % 5 % 3 % 100 % Totalt 10 % 73 % 12 % 3 % 1 % 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 10 st eller fler Totalt 18 (39)

20 4.7.7 Antal prövade enskilda anspråk I 90 procent av fallen var det fråga om inga eller endast ett prövat enskilt anspråk. Skillnaderna mellan domstolarna i de högre frekvenserna är försumbara, förutom i segmentet två stycken prövade enskilda anspråk där bl.a. Umeå tingsrätt och Södra Roslags tingsrätt tilldrar sig uppmärksamhet, i angivna fall med högsta respektive lägsta andelen rapporterade händelser. 0 st 1 st 2 st 3 st 4 st 5 st 6 st 7 st 8 st 10 st eller fler Totalt Alingsås tingsrätt Handens tingsrätt Helsingborgs tingsrätt Huddinge tingsrätt Linköpings tingsrätt Lunds tingsrätt Malmö tingsrätt Nacka tingsrätt Norrtälje tingsrätt Sollentuna tingsrätt Solna tingsrätt Stockholms tingsrätt Södertälje tingsrätt Södra Roslags tingsrätt Umeå tingsrätt Totalt st 1 st 2 st 3 st 4 st 5 st 6 st 7 st 8 st 10 st eller fler Totalt Alingsås tingsrätt 76 % 15 % 6 % 2 % 1 % 100 % Handens tingsrätt 66 % 28 % 4 % 1 % 1 % 100 % Helsingborgs tingsrätt 73 % 19 % 4 % 2 % 1 % 0 % 0 % 100 % Huddinge tingsrätt 67 % 23 % 7 % 2 % 1 % 1 % 1 % 100 % Linköpings tingsrätt 62 % 24 % 7 % 4 % 2 % 1 % 0 % 100 % Lunds tingsrätt 68 % 21 % 6 % 2 % 2 % 0 % 0 % 100 % Malmö tingsrätt 71 % 21 % 4 % 1 % 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % 100 % Nacka tingsrätt 74 % 15 % 6 % 3 % 1 % 1 % 100 % Norrtälje tingsrätt 68 % 24 % 8 % 100 % Sollentuna tingsrätt 72 % 19 % 5 % 2 % 1 % 1 % 0 % 100 % Solna tingsrätt 71 % 21 % 4 % 2 % 1 % 100 % Stockholms tingsrätt 69 % 22 % 6 % 2 % 1 % 1 % 0 % 0 % 0 % 100 % Södertälje tingsrätt 60 % 30 % 4 % 3 % 2 % 1 % 100 % Södra Roslags tingsrätt 77 % 14 % 2 % 3 % 1 % 2 % 1 % 100 % Umeå tingsrätt 55 % 25 % 15 % 3 % 1 % 1 % 100 % Totalt 69 % 21 % 6 % 2 % 1 % 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % 19 (39)

21 4.7.8 Antal hörda personer vid huvudförhandlingen Antalet hörda personer (exkl. tilltalade och målsäganden) vid huvudförhandlingen i målet uppgår i 82 procent av fallen till ingen eller en hörd person. I kategorin två hörda personer märks Solna tingsrätt som rapporterat att det i 24 procent av tingsrättens mål var fråga detta antal hörda personer (exkl. tilltalade och målsäganden) och Umeå tingsrätt som i kategorin tre hörda personer rapporterat 13 procent av sina fall. I övrigt finns inget anmärkningsvärt att notera. 0 st 1 st 2 st 3 st 4 st 5 st 6 st 7 st 8 st 9 st 10 st 11 st 12 st Alingsås tingsrätt Handens tingsrätt Helsingborgs tingsrätt Huddinge tingsrätt Linköpings tingsrätt Lunds tingsrätt Malmö tingsrätt Nacka tingsrätt Norrtälje tingsrätt Sollentuna tingsrätt Solna tingsrätt Stockholms tingsrätt Södertälje tingsrätt Södra Roslags tingsrätt Umeå tingsrätt Totalt st eller fler Totalt 0 st 1 st 2 st 3 st 4 st 5 st 6 st 7 st 8 st 9 st 10 st 11 st 12 st Alingsås tingsrätt 55 % 25 % 11 % 7 % 3 % 100 % Handens tingsrätt 67 % 22 % 6 % 3 % 1 % 1 % 100 % Helsingborgs tingsrätt 72 % 15 % 8 % 2 % 1 % 1 % 0 % 0 % 100 % Huddinge tingsrätt 53 % 29 % 8 % 4 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 100 % Linköpings tingsrätt 61 % 24 % 5 % 3 % 3 % 2 % 0 % 0 % 0 % 0 % 100 % Lunds tingsrätt 62 % 21 % 7 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % 0 % 100 % Malmö tingsrätt 60 % 23 % 7 % 5 % 2 % 1 % 1 % 0 % 0 % 0 % 100 % Nacka tingsrätt 56 % 27 % 10 % 4 % 2 % 2 % 100 % Norrtälje tingsrätt 65 % 17 % 14 % 2 % 2 % 100 % Sollentuna tingsrätt 60 % 24 % 9 % 3 % 2 % 0 % 0 % 1 % 100 % Solna tingsrätt 39 % 22 % 24 % 6 % 4 % 2 % 1 % 1 % 100 % Stockholms tingsrätt 54 % 26 % 10 % 4 % 3 % 1 % 1 % 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 100 % Södertälje tingsrätt 60 % 18 % 15 % 5 % 2 % 1 % 100 % Södra Roslags tingsrätt 74 % 10 % 6 % 2 % 5 % 1 % 1 % 1 % 100 % Umeå tingsrätt 49 % 26 % 5 % 13 % 4 % 1 % 1 % 1 % 100 % Totalt 59 % 23 % 9 % 4 % 2 % 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 15 st eller fler Totalt 20 (39)