KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare

Transkript

1 Öckerö KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare Beslutsorgan Tid och plats Barn- och utbildningsnämnden Onsdag 25 april 2018 kl i Öckerösalen, kommunhuset Förmöte: Öckeröalliansen träffas kl i Öckerösalen Oppositionen träffas kl i Klätten ÄRENDEN 1. Val av justerare Förslag: Henrik Karlsson 2. Ramprogram för förskolan Bilaga 3. Prognos och åtgärder ( ) Bilaga 4. Ansökningar fristående gymnasieskolor Bilaga 5. Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats 2018 Bilaga 6. Val av dataskyddsombud ( ) Bilaga 7. Redovisning av delegationsbeslut Dnr 1/18 Pärm Information a. Droganvändningsundersökning ( ) b. Samverkan socialtjänst/skola ( ) c. Uppföljning KAA ( ) d. Hur rustade är vi för programmering i läroplanen ( ) e. Statsbidrag f. Rutiner vid rapportering av kränkande behandling g. Likabehandlingsplan h. Förskoleplanering i. Skolchef informerar j. Rapporter om kränkande behandling (dnr 2/18) k. Inbjudningar, konferenser och möten l. Balanslista 8. Övriga frågor Pärm Pärm Bilaga * Närvarorätt för anmälda personalföreträdare Martina Kjellqvist Ordförande Klara Höglund Sekreterare

2 Öckerö TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Eva Svensson Ärende: Ramprogram för ny- eller ombyggnation av förskola i Öckerö kommun Diarienummer: 0031/18 Ramprogram för förskola Förslag till beslut Ramprogram för ny- eller ombyggnation av förskola i Öckerö kommun antas. Ärendet (sammanfattning) Ramprogrammet för förskolan är ett styrdokument och ett underlag för kommunikation mellan de aktörer som berörs vid utformande av ny- eller ombyggnation av en förskola: vid beställning, planering, utformning, upphandling och uppförande av lokaler och miljöer ämnade för förskolans verksamhet. Det ska kunna läsas av alla som är intresserade och underlätta förståelsen av förskolans funktioner. Ramprogrammet beaktar flera perspektiv och ska användas vid utformande av miljöer i en förskoleverksamhet. Hänsyn ska även tas till andra kommunala och statliga policys, riktlinjer, strategier, bestämmelser och styrdokument. Ramprogrammet kommunicerar behov, värden, funktioner och målsättning med den verksamhet som bedrivs på förskolan. Det ger möjlighet att forma lokaler och miljöer förskolan på olika sätt inom en yttre ram. Det innehåller riktlinjer rörande utemiljö och byggnadens utformning med avseende på verksamhetens lär- och arbetsmiljö. Ramprogrammet är ett styrdokument för alla som involveras i projekt inom och utom kommunens förvaltning. Expediering av beslut Lokalstrateg Skolchef Bilagor Ramprogram för ny- eller ombyggnation av förskola i Öckerö kommun Postadress Gatuadress Telefon Organisationsnr E-post Hemsida Öckerö Sockenvägen kommun@ockero.se

3 1(13) Barn- och utbildningsförvaltningen Ramprogram vid ny-, om- och tillbyggnad av förskola Detta dokument har tillkommit för att vara ett stöd för de förändringar av förskolelokaler som Öckerö kommun har framför sig. Inledningsvis beskrivs ramprogrammets syfte och fokus, samt vad förskolans styrdokument säger om förskolans lokaler. Därefter följer en beskrivning av hur det går till när det blir dags för ny förskola, åtgärder, tidsperspektiv och komplexitet. Sedan följer ramprogrammet med dess fokusområden: barnperspektiv, lokalernas flexibilitet, samt en god lärande- och arbetsmiljö för barn och personal.

4 2(13) Innehållsförteckning Förskole-/ramprogrammets syfte... 3 Ramprogrammets fokus... 3 Förskolans styrdokument... 3 God inne- och utemiljö... 3 Flexibla, anpassningsbara lärmiljöer, som främjar tillgänglighet, trygghet och varierade arbetssätt Öppenhet mot och samverkan med närmiljön... 3 Ramprogrammet Så vill vi ha förskolan!... 5 Allmänt om förskolebyggnaden... 5 Pedagogik Barnperspektiv... 5 Informations och kommunikationsteknologi IT (IT-verktyg)... 6 Arbetssätt... 6 Utomhus... 6 Inriktning på förskolan, verksamhetsidé, kan finnas med från början... 7 Interiör... 7 Arbetslagets yta (avdelning, Allrum, minst två mindre rum och skötrum)... 7 Ytor med särskilda funktioner (övriga lärmiljöer)... 7 Flexibilitet... 7 En god lärande- och arbetsmiljö för barn och personal Allmänt på förskolan... 8 Ljud, ljus och luft, samt byggmaterial, ytmaterial och inredning... 9 Entré... 9 Kapprum, toaletter och skötrum... 9 Utformning av skötrum Personal Förråd/förvaring Utemiljö Utformning Lek Snöröjning och halkbekämpning Städutrymmen Tvättmaskin Måltidshantering Kök och matsal Yta för måltider Administration Arbetstorg Avslutande ord... 13

5 3(13) Förskole-/ramprogrammets syfte Ramprogrammet: är ett stöd för förvaltningen vid arbetet med ny-, om- och tillbyggnad av förskolor. ger förutsättningar för hur man med hjälp av byggnader och närmiljö enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, skapar en trygg, säker och stimulerande arbetsmiljö, som stödjer barns lärande på bästa sätt. Ramprogrammets fokus Ramprogrammet har fokus på: Barnperspektiv. Lokalernas flexibilitet. En god lärande- och arbetsmiljö för barn och personal. Förskolans styrdokument Ramprogrammet utgår från styrdokument för förskolan. Styrdokumenten för förskola är bland annat läroplan för förskolan 1998, reviderad 2010, och 2010 års skollag. God inne- och utemiljö Skollagen beskriver att förskolelokalernas utformning ska vara en god miljö och läroplanen anger på liknande sätt att förskolorna ska ha en god utemiljö. Det är sedan upp till huvudmannen att definiera dessa begrepp vidare. Flexibla, anpassningsbara lärmiljöer, som främjar tillgänglighet, trygghet och varierade arbetssätt. Styrdokumenten ställer stora krav på att hänsyn ska tas till barns olika behov. Barn ska ges stöd och stimulans, som anpassats för att väga upp skillnader i deras förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Styrdokumenten betonar att barnen ska kunna utvecklas så långt som möjligt som individer. Detta ställer stora krav på flexibla och anpassningsbara lärmiljöer, det vill säga lärmiljöer som främjar tillgänglighet, trygghet och varierade arbetssätt. Öppenhet mot och samverkan med närmiljön Styrdokumenten fäster också stor vikt vid att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden som samhällsmedborgare. Förskolan ska samarbeta med hemmen för att främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling, till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare (SL 1 kap 4 ). För att stödja detta synsätt måste lärmiljöerna samverka med närmiljön både genom en öppenhet kring att dela byggnaderna och utemiljön med andra verksamheter, men också genom att kunna utnyttja närliggande resurser för att skapa naturliga mötesplatser i samhället.

6 4(13)

7 5(13) Ramprogrammet Så vill vi ha förskolan! Vid planering av förskolor är det viktigt att våga tänka nytt och samtidigt ska allt vara väl genomtänkt. Om-, till- och nybyggnader ska omfatta förskolans totala miljö både den inre och yttre miljön, det vill säga även inredning, möblering och lekytor. Allmänt om förskolebyggnaden Allmänt om förskolebyggnaden, den ska: anpassas så att den följer och når Öckerö kommuns nyckeltal för lokalyta per förskolebarn, det vill säga 10 m2/barn (BRA), och vad gäller utemiljö 30 m2/barn. ha möjlighet att dela i smågrupper och använda lokalerna effektivt. erbjuda plats för pedagogiska lärmiljöer, kreativitet, nytänkande, laborativa miljöer, motivation, lust, rörelse, flexibilitet, kvalitet och stödja användningen av IT-verktyg. utformas för att möta variationer av lärsituationer. Lärmiljöerna ska underlätta möjligheterna till situationsanpassat lärande och utformas så att de känns trygga och skapar förutsättningar för nolltolerans mot kränkning och mobbing. möjliggöra tillgänglighet för alla. När det gäller konstnärlig utsmyckning är det viktigt att verksamheten får utrymme för delaktighet (önskemål 1% av totalsumman). Pedagogik Barnperspektiv Den sociala miljön Öckerö kommuns syfte med verksamhetsidén för förskolan är att den ska leda till en högre måluppfyllelse och en utveckling av ledarskapet hos förskolechefer och pedagoger. Idén består av tre punkter, som lyfts fram ur lokala och nationella styrdokument: Inre motivation och lust att lära Delaktighet och medskapande Helhetssyn Alla ska känna lust att lära, vara delaktiga i arbetet och få sina kunskaper och färdigheter insatta i ett sammanhang. Verksamhetsidén ställer stora krav på att miljön speglar och skapar lust, motivation och medskapande för barn och elever i allt arbete som genomförs Barn lär och utvecklas ständigt, både i fysiska och digitala miljöer. Därför ska den fysiska miljön stödja och skapa förutsättningar för digitala miljöer, genom bland annat musik, rörelse och drama.

8 6(13) Informations och kommunikationsteknologi IT (IT-verktyg) Viktigt är att allt lärande erbjuds utmanande och stärkande lärmiljöer som skapar förutsättningar för ett aktivt, kreativt, engagerat deltagande i ett globalt nätverkssamhälle. Den snabba förändringstakten inom IT ställer stora krav på att byggprojektledaren håller sig informerad om Öckerö kommuns IT-standard, vilken ständigt måste uppdateras för att möta nya behov och nya krav. Arbetssätt Ramprogrammet ska erbjuda öppna och flexibla arbetsmiljöer och ge stöd i att åstadkomma kreativa, nytänkande och kvalitativa lokaler för all verksamhet som rör förskola. Utomhus Byggnadernas utemiljö är en viktig del av förskolans lärmiljö. Här skapas möjlighet för uterum för alla årstider - kanske i form av amfiteatrar, rum under tak, vattenlek eller liknande. De skiftande naturtyperna ska tas tillvara för både lek och lärande. Naturliga material och element bör användas som bas för de lekområden som skapas. Hälsa, natur och miljö kan ligga som grund för lärandet och förståelsen av en helhet. Det är viktigt med en dialog mellan förvaltning för barn- och utbildning och samhällsbyggnadsförvaltningen om hur gården ska användas och hur den ska skötas. Utemiljöerna bör planeras så att barnen får tillräckligt med skugga. Gården bör vara placerad för att ge en så bra miljö som möjligt, vid såväl vind som sol. Man bör till exempel planera för buskar och träd som kan skapa skugga eller bygga andra solskydd till exempel skärmtak. Skärmtak är också viktiga för möjligheten till verksamhet utomhus som att äta mellanmål ute etc. Utemiljön ska vara tillgänglighetsanpassad. Det ska finnas god belysning utomhus så att barnen kan vara ute och leka även under den mörka årstiden. Beroende på gårdens förutsättningar och verksamhetens behov kan det också vara aktuellt att dela av gården i mindre gårdar för att underlätta överblickbarheten. Ramprogrammet sätter fokus på fyra områden inom utemiljö: Situationer i social gemenskap: Det är viktigt att alla barn känner sig trygga, känner att de tillhör en gemenskap och att de lär sig att känna empati och ta ansvar. Miljön ska uppmuntra till aktiviteter som skapar detta. Aktivering av alla sinnen: Det är viktigt att miljön ger upplevelser och inbjuder till roliga aktiviteter. Barnen ska även få känsla av att de kan påverka miljön och vara delaktig i den. Plats för rörelse: Miljön ska inbjuda till rörelse och fart, det måste finnas plats för rörliga aktiviteter. Den ska också erbjuda balans- och tekniska övningar för utvecklingen av barnets motorik.

9 Stimulering av kreativitet: Miljön ska inbjuda till skapande och erbjuda en variation av skapandematerial. Det ska vara en miljö som går att utforska och bli utmanad av över tid 7(13) Inriktning på förskolan, verksamhetsidé, kan finnas med från början Exempel på förskoleinriktningar: Utomhuspedagogik, Reggio Emilia, Estetisk inriktning m.m. Interiör Genom val av inredning kan man skapa flexibla mötes- och arbetsplatser för både sittande och stående arbete, som skapar utrymmen för olika situationer och behov. Här följer exempel på inredning som kan verka för det: Skärmväggar: Flyttbara enkla väggar för att skapa smårum i rummet. Flyttbar förvaring: Med denna möjlighet kan man flytta sin arbetsplats och ändå ha med sig det viktigaste materialet. Man kan också använda exempelvis hyllsystem för att avskärma en grupp. Höj- och sänkbara arbetsytor: Kanske man vill stå och jobba med vissa arbetsmoment och då skapar man enkelt ståbord av några bord. Man kan dessutom ge olika åldrar möjlighet att använda samma arbetsytor. Lättflyttade möbler: Om möblerna lätt kan flyttas gör man snabbt om lokalen från enskild arbetsplats till grupp- eller samlingsrum. Stolar, bord och hyllor kan ha hjul och skärmar ha bra handtag så att alla kan hjälpas åt att snabbt ge rummet en annan karaktär. Arbetslagets yta (avdelning, allrum, minst två mindre rum och skötrum) Arbetslagens yta ska vara en trygg bas i byggnaden, där barnen känner styrkan av att vara i sin enhet hela dagen. Arbetslagsytan är platsen för kärnverksamheten och den ska kunna varieras beroende på lärsituation. Ytor med särskilda funktioner (övriga lärmiljöer) Förskolan behöver speciella ytor för ateljé och skapande. Flexibilitet I ramprogrammet ingår att skapa en flexibel lärmiljö som kan anpassas till ändrade förutsättningar i tid och rum. Det här menas med en flexibel lärmiljö: Lärmiljön ska stödja pedagogik och arbetssätt. Den ska kunna förändras i takt med samhällsförändringar där inte minst snabb teknikutveckling ställer stora krav på förskolans verksamhet. Det ska finnas variation i den fysiska miljön så att man kan välja att sitta i allt från en stor samling till ett eget krypin för reflektion och avkoppling Lärmiljön ska kunna följa förändrade åldersstrukturer på barn och elever över tid, det vill säga efter olika verksamheters behov, till exempel om förutsättningarna kräver att en befintlig förskola behöver omvandlas till en F-3 skola.

10 8(13) Lärmiljön ska kunna anpassas till följd av ändrade organisationsstrukturer, till exempel ökning eller minskning av antalet avdelningar. Det är viktigt att se hur man kan samverka och vara flexibel inför sin närmiljö. Det vill säga att se till närsamhällets förutsättningar och hur man kan utnyttja dess resurser. Kanske finns det en närhet till andra lokaler som kan erbjuda kök, idrottshall eller liknande. En god lärande- och arbetsmiljö för barn och personal Allmänt på förskolan Alla verksamhetsdörrar ska ha glaspartier. Alla dörrar ska förses med klämskydd. Undantag är dörrar som alltid är låsta. Det ska finnas elementskydd på alla element om element finns. Det ska vara skjutdörrar i den mån det går för att minska klämrisken. Genom rätt val av golv-, vägg- och takmaterial ska god ljuddämpning garanteras. (dra upp golvmattan en bit upp på vägg) Det ska finnas bra solskydd på fönster och alla fönster ska vara av okrossbart glas, gärna låga fönster med sittbänkar i fönstren. Avdelningarna ska vara utrustade med diskbänk, över och underskåp i vuxenhöjd. Fasta förvaringsskåp skall finnas på varje avdelning, gärna helvägg från golv till tak. Högt uppsatta lampor måste kunna sänkas för lampbyten. Det ska finnas möjlighet att vila för barnen. Det kan finnas olika lösningar för detta, man måste dock tänka på att det system man väljer är lätt att hantera, lätt att hålla rent och att det finns förvaringsutrymmen till filtar, madrasser och kuddar. Barn som sover ute ska göra det på en skyddad plats tillgänglig och väl synlig från avdelningen. Eluttag vid fönster och dimbara lampor. Väggkontakterna och strömbrytare ska sitta 120 cm upp på väggen, över färdigt golv. Det ska vara ett väl genomtänkt antal eluttag i rummen. I anslutning till avdelningar vill man ofta ha en ateljé med tillgång till vatten. Något utrymme för vattenlek, med golvbrunn ska finnas på varje förskola. Öckerö kommuns IT- standard och trådlösa standard, ska följas. Undvik säkerhetsfällor - brand, inbrott med mera. Det ska vara extra breda dörrar i korridorer (tillgänglighet). Förskolan ska vara försedd med larm/kortsystem så att dörrar kan låsas automatiskt. När det gäller annan inredning skall man så långt som möjligt ha höj- och sänkbara arbetsbord. När man inreder med mycket textilier ska konsekvensbeskrivning finnas som klargör hur ofta och av vem de dammsugs/rengörs. Avdelningsmiljöer med specifika/utvalda ytor för gemensamma pedagogiska aktiviteter. Överallt på förskolor där man väljer låga möbler ska det också även finnas någon hög arbetsplats för personal.

11 9(13) Det ska finnas fast telefon till förskolan (säkerhetsaspekt). Dokumentationsvägg ska finnas till alla avdelningar. Ljud, ljus och luft, samt byggmaterial, ytmaterial och inredning Förskolan är en arbetsplats som omfattas av arbetsmiljölagen. Riktlinjer för ljud, ljus och luft måste följas. Tips om hur bullernivån kan minskas genom god planering redan från början finns i boken Ljudlig miljö som ges ut av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Vad gäller giftfri förskola, så ska Naturskyddsföreningens checklista följas. Det är viktigt att välja byggmaterial som är beprövat och idag betecknat som giftfritt. Vidare ska inredning och ytmaterial vara lätt rengörbara och textilier ska kunna tvättas. Entré Alla förskolor ska ha en tydlig och välkomnande entré som ger en känsla av verksamhetens karaktär. Här finns information om vad som händer, praktisk information om byggnaden, samt föreskrifter. Entréer förses med skärmtak och vindfång. Det ska också finnas separata skärmtak för barns möjlighet att sova/vistas ute skyddade från nederbörd och blåst. Entréerna ska i möjligaste mån vara stora och flexibla Entréerna ska utformas så att obehöriga inte obemärkt kan komma in. Alltid låsta med kod. Utanför entréer ska finnas skrapgaller och vattenutkast. Vägen mot entrén ska vara hårdgjord för att man inte i onödan ska dra in smuts. Marken under vatten utkastet måste vara sådan att det inte uppstår lervälling eller stora vattenpölar där, alltså dränering. Ytterst ska finnas en groventré där man tar av blöta ytterkläder och skor/stövlar samt golvbrunn/tvättho för enklare rengöring. Avfuktningsskåp/torkskåp ska finnas och ligga placerade i groventrén. Toalett ska finnas i anslutning till groventrén, alternativt med ingång direkt utifrån. Toaletten i anslutning till groventrén ska ha golvbrunn. Kapprum, toaletter och skötrum Kapprummen bör finnas i anslutning till huvudentrén. Kapprummen kan behöva olika lösningar för olika åldrar och beroende av hur mycket utrymme som finns. I anslutning till groventré ska en toalett kunna nås ifrån gården. För förskolebarn behövs en praktisk grovdel med torkmöjlighet och klädförvaring, samt möjlighet att spola av skor och leriga kläder innan man kommer in. Av- och påklädning i kapprum bör anpassas så att man inte stör övrig verksamhet, till exempel vid vila. I alla byggnader får endast normalstora WC-stolar monteras eftersom husen ska kunna användas av både förskola och skola.

12 10(13) I kapprum/hall ska det finnas klädhängare och förvaringsfack, här ska också finnas plats för personalens arbetskläder. Kapprummen ska rymma påklädningsbänkar och man måste kunna ta sig fram i rummet även om någon sitter på bänken för att hjälpa ett barn. Omklädningsrum för personal med skåp och förvaringsfack, låsbart. Utformning av skötrum Barn som vistas i förskolan har en ökad risk att få infektioner jämfört med barn som vistas i hemmet och då speciellt de yngsta barnen. Det är en ökad förekomst av virus och bakterier i miljön då många barn vistas gemensamt i begränsade utrymmen. För att begränsa smittspridningen i förskolan ska skötrum/tvättrum, toaletter och övriga utrymmen utformas så att goda hygienrutiner kan upprätthållas. Två toaletter per barngrupp (18 barn) rekommenderas. Skötbordet ska vara avskilt, men med möjlighet för den vuxne att ha uppsikt över gruppen eller så ska det ska finnas möjlighet att skärma av skötbordet för att skydda barnets integritet och för att minska risken för smittspridning. Skötbordet ska av hygieniska skäl, inte placeras där det förekommer lek eller serveras mat. Om skötbordet är placerat i ett tvättrum med toaletter och tvättställ bör det placeras längst in i rummet, med möjlighet till avskärmning alternativt en glasdörr/vägg mellan skötbordet och tvättrummet. För att underlätta för personalen rekommenderas även en bänk strax utanför skötbordet där barnen kan vänta på sin tur. I anslutning till tvätt-/skötrummet ska dörrar finnas till toaletterna. Mitt emot toaletterna ska det finnas en låg tvättränna för barnen, där några barn kan tvätta händerna samtidigt. Placeringen av tvättrännan/tvättställen är viktig för att slussa barnen direkt till handtvätt efter toalettbesök och för att undvika onödigt spring runt skötbordet. Viktigt att det är kranar som fungerar för små barn. Barnvänliga tvål- och pappershållare ska finnas tillgängliga vid alla tvättställ. I anslutning till skötbordet ska det finnas en tvättho som enbart används vid blöjbyte och inte för att tvätta barnens händer. För att underlätta handtvätt för personalen bör det finnas ett tvättställ i standardhöjd, nära skötbordet. Skötrum och toalett bör vara placerade utanför, men i anslutning till själva avdelningen. Skötborden ska ha ho och vara elektriskt höj- och sänkbara till golv. Skötrum ska om möjligt ha öppningsbart fönster. Handfat behövs på toaletterna samt en tvättränna utanför.. Kranarna ska ej vara sensorstyrda. Halva toalettdörrar är bra för små barn, alternativt fönster i dörren, placerade i vuxenhöjd. Inga trösklar skall finnas. Belysningen i dessa rum ska vara sensorstyrd.

13 Personal 11(13) Det ska finnas personalrum och möjlighet till avskild vila i vilrum. Det skall finnas plats för ytterkläder, värdefackskåp, toaletter och duschrum. I personalrummet skall finnas diskbänk, mikro, kylskåp och diskmaskin. Eluttag med väggfast timer för kaffebryggare och vattenkokare. Dessutom behövs konferensrum, samtalsrum, utrymme för kopiator och annan kontorsutrustning samt ett rum för en förskolechef. Rummen ska vara ljudisolerade. Det ska även finnas tillräckligt med arbetsplatser för personalen så att de kan sköta sitt arbete med dokumentation, dessa ska finnas utanför avdelningen. Förråd/förvaring Centralt förråd för pedagogiskt material, säsongsmaterial med mera. Säkerhetsförvaring för IT-verktyg. Förråd för hygientekniska produkter måste ligga i anslutning till transportentré/varuintag, får ej tas genom köket. Utemiljö Utemiljön ska anpassas till en ändamålsenlig förskolegård. Utformning Barnens utemiljö ska vara väl skild från biltrafik och transporter till och från förskolan. Det är bra om det är låga buskar vid entréerna och bra belysning där liksom på gården i övrigt. Viktigt att det finns både mjuka och hårda ytor att vara på. Inga otrygga hörn. Tillgång till vatten. Staket ska minst vara 1,40 höjd, tvärstag monteras utanför. Lek Solavskärmning måste finnas på gården. Inhägnad utsläppsgård för de minsta. Större friare gård för de äldre barnen. Hårdgjorda ytor för cykelslingor. Förråd för förskolans/barnens barnvagnar. Förråd för leksaker och annat utematerial. Snöröjning och halkbekämpning Se till att det finns plats för att lägga upp snö, samt att man kommer fram med maskiner på gården. Vad gäller halkbekämpning är det viktigt att det finns en sandningssandlåda, ur vilken personal själv kan hämta sand, om det vid extrem halka tar lång tid för avtalad entreprenör att halkbekämpa. Städutrymmen Utslagsvask med slangkoppling för att man enkelt ska kunna fylla hinkar m.m.

14 12(13) Hyllor på väggarna för toalettpapper, handdukar och annat material. Här skall rymmas städvagn, städmaskin och en person samtidigt. Tvättmaskin (inköp görs i samråd med städfirman). Golvbrunn. Tillgång till klädskåp och låsbart skåp för personliga tillhörigheter, här eller på annat ställe i byggnaden. Gärna med fönster om det går. Eluttag. Tvättmaskin Någonstans i huset ska det finnas tvättmaskin och torktumlare, främst för avdelningarnas och kökets behov. Måltidshantering: Förskolor utrustas med tillagningskök. Kök och matsal Tänk på kökets placering ur väderstreckssynpunkt. Köket blir varmt genom alla maskiner för matlagning och disk och bör därför ligga i norrläge. Köket får inte vara långsmalt. Oftast arbetar bara en person i köket, så det måste vara lättarbetat. Man ska inte behöva flytta på varor eller vagnar för att komma fram. Det måste finnas gott om avställningsytor. Hyllor och väggskåp ska inte sitta lika högt som enligt svensk hushållsinredningsstandard. Normalt har man inga arbetsytor under hyllorna/skåpen. Diskmaskinen ska ha automatisk huvöppning och Eco spray i fördisken. I anslutning till diskmaskinen ska det finnas doseringsanläggning för maskindiskmedlet samt diskspolslang. Diskrummet ska ha rostfria bänkar. Det måste finnas eluttag och plats för matvagn/matvagnar. Diskrummet ska även vara tillgängligt för den pedagogiska personalen på förskolan. Därför behövs en separat ingång till diskrummet, då icke kökspersonal inte får gå in i tillagningsköket, där även diskvagnar ska stå. I köken ska golv under skåp och bänkar vara släta och ha ordentligt fall mot golvbrunn. På de fria golvytorna får golvbrunnarna däremot inte ha för kraftigt fall. Golvbrunnslocken ska vara lätta att lyfta med hjälp av lyftkrok som ska skickas med av leverantören. Det måste finnas plats för förvaring av torrvaror samt väl tilltagna kylar och frysar, samt plats och uppladdning av mjölkliftar. Servering av mat till barnen kan se lite olika ut beroende på om de äter i matsal eller på avdelning. Viktigt att förbereda så att detta följer regler om hantering av varm mat. Det är bra om barnen har möjlighet att se vad som händer i köket, alltså hur matlagningen går till (fönster ska ej vara i söderläge). Leveranser som inte är till köket, får inte passera köket. Soprumsplacering, utrymme för källsortering. Soprum för matavfall och blöjor, dessa får inte slängas i samma kärl.

15 13(13) Separat källsorteringshus, skall vara lätt åtkomligt från köket, rullbart och snö/isfritt. Även om kök och annan verksamhet delar utrymme har köket mest sopor. Kökspersonalen skall ha kontor med datoruppkoppling, egen toalett, tillgång till dusch, omklädningsrum med delbart klädskåp alternativt två skåp per person. Yta för måltider Ytan för måltider behöver planeras väl så att den inte står outnyttjad en stor del av dagen, utan ska kunna nyttjas för andra ändamål. Där det är möjligt kan måltider ske i övrig verksamhet, till exempel på arbetstorget eller andra gemensamma ytor, så länge deras ursprungliga syfte behålls. Administration Administrationen bör placeras i anslutning till huvudentrén och arbetstorget, det vill säga de platser där alla passerar. Detta för att de ska finnas till för att välkomna verksamheten och för att vara lättillgängliga för de som har frågor samt behöver hjälp med administration. Det är också viktigt att placeringen är sådan att besökare lätt hittar dit. Arbetstorg Storleksmässigt föreslår ramprogrammet att ett arbetstorg delas av tre avdelningar. Således får en förskola/skola med sex avdelningar två arbetstorg. Skyltning av förskolans olika delar är viktig att ta med i planeringen. Avslutande ord Risk-och konsekvensanalys bör göras kontinuerligt. Ta med i flyttprocessen: planering tidsåtgång magasinering. Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Såväl omvårdnad och omsorg som vila och andra aktiviteter skall vägas samman på ett balanserat sätt. Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande skall prägla arbetet i förskolan. (Läroplan för förskolan, 1998) Eva Svensson Förvaltningschef /Skolchef Öckerö kommun

16 Öckerö TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Marina Emanuelsson, förvaltningsekonom Ärende: Budgetuppföljning mars Diarienummer: 0027/18 Förslag till beslut 1. Den negativa prognosen och informationen noterades 2. Åtgärder enligt upprättat åtgärdspaket informerades om och nämnden ger förvaltningen i uppdrag att återkomma vid nästa uppföljning om ytterligare åtgärdsplaner för att få en budget i balans med konsekvensanalys 3. Ekonomisk rapport överlämnas till kommunstyrelsen Paragrafen justeras omedelbart Ärendet Utfall efter mars månad ligger på 25 % i jämförelse med budget, riktpunkt 25 %. Prognosen visar på ett underskott om 4,5 mkr. Hyreskostnaderna för 2018 har inte fakturerats ännu av ÖFAB, men detta har tagits hänsyn till i prognosen. Fortfarande finns en osäkerhet kring hyresnivå för Osäkerheter i prognosen är vilka medel vi kommer att få för nyinvandrade elever och asylsökande elever och interkommunalskolersättning för gymnasiet under Ytterligare åtgärdspaket krävs in av enheter för att minska underskottet vid årets slut. Underskrift av berörd chef Eva Svensson Skolchef Expediering av beslut Ekonomiavdelning Postadress Gatuadress Telefon Organisationsnr E-post Hemsida Öckerö Sockenvägen kommun@ockero.se

17 Uppföljning efter mars Barn- och utbildningsnämnden Jan-Mar

18 Innehållsförteckning 1 EKONOMISK KOMMENTAR Barn- och utbildningsnämnden INVESTERINGAR Barn- och utbildningsnämnden

19 EKONOMISK KOMMENTAR Utfall efter mars månad ligger på 25% i jämförelse med budget, riktpunkt 25 %. Prognosen visar på ett underskott om tkr ( tkr) en förbättring mot föregående prognos med 773 tkr. Hyreskostnader för 2018 från ÖFAB är ej med i utfallet men detta har tagits hänsyn till i prognosen, vilket gör att utfallet är för lågt. Fortfarande finns en osäkerhet kring hyresnivå för Åtgärdspaket har upprättats med helårseffekt om 2,3 mkr. Åtgärdspaketen presenteras för nämnden. Avräkning barn- elevpeng per februari är klar och nästa avstämning görs i maj. Rektorer och förskolechefer betalade tillbaka tkr på grund av färre barn och elever efter februari. Vi ser en minskning inför hösten 2018 av behovet av förskoleplatser. Vi väljer att inte använda oss av den tillfälliga avdelningen under höstterminen, det kommer innebära en förbättrad prognos än innevarande månad. En ny beräkning och vid eventuellt behov upprättas ytterligare åtgärdspaket som presenteras vid nästa månadsprognos. De större avvikelserna fördelar sig på följande verksamheter: Förskolan pekar på ett underskott om tkr (842 tkr) för Underskottet beror till stor del på att vi under året startat igång en ny förskoleavdelning i tillfälliga lokaler som håller på att byggas upp successivt. Under vårterminen har köp av platser överstigit budget. Fritidshemmens prognos pekar på ett underskott med tkr (945 tkr) på grund av extra kostnader för särskilt stöd. Grundskoleverksamheten, visar på en negativ avvikelse med ca 3,6 mkr (-5,1 mkr), vilket härrör sig framförallt till Hedenområdet och Centrala Elevhälsan. För Hedenområdet vidtas åtgärder successivt under året mot ett mindre underskott. Tillsammans med Heden 7-9 tar man fram en plan för en budget i balans på sikt och ett första åtgärdspaket har upprättats. Centrala elevhälsan fick inte mer än en tredjedel av sökta medel för SU-grupp Roses, vilket gör att denna verksamhet står för den största delen av underskottet inom centrala elevhälsan. Underskotten kompenseras till viss del av färre barn och elever vid den första elevavräkningen för året 1,1 mkr. Gymnasiesärskolan har en positiv avvikelse mot budget med 468 tkr på grund av en elev färre både avseende köp av skolplats och taxi. Svenska för invandrare visar på ett underskott med 300 tkr. Osäkerheter som kvarstår i prognosen är vilka medel vi kommer att få för nyinvandrade elever och asylsökande elever och interkommunal skolersättning för gymnasiet under Arbete med åtgärdspaket kommer fortsätta under året. 1.1 Barn- och utbildningsnämnden Stratsysrapport Prognos Budget Differens Ack utfall Förbr % Fg prognos Nämnds- och styrelsevht Stöd till studieorg Bibliotek

20 Prognos Budget Differens Ack utfall Förbr % Fg prognos 33 0 Kulturskola Öppen förskola Förskola Fritidshem Förskoleklass Grundskola Obligatorisk särskola Gymnasieskol a Gymnasiesär skola Grundl vuxenutbildni ng Gymn vuxen o påb.utbildn Särvux Svenska för invandrare Gemensamt BoU Summa Nettokost tkr INVESTERINGAR Investeringsbelopp för 2018 är tkr och utfall är 244 tkr per mars. Vår prognos är att samtliga medel förbrukas under året. 2.1 Barn- och utbildningsnämnden BUN Invrapport Prognos Budget Differens Ack utfall Fg prognos 2 Barn- o utbildningsnämn d Summa Nettokost tkr

21 Öckerö TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Katarina Lindgren Ärende: Ansökningar om godkännande som huvudman för utökning och nystart a fristående gymnasieskolor Diarienummer: 0023/18 YTTRANDE ANG FRISTÅENDE GYMNASIESKOLOR INFÖR HT 2019 Förvaltningens beslutsförslag till Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden avstår från att lämna yttrande Ärende Skolinspektionen har gett Öckerö kommun tillfälle att yttra sig över ansökningar om statlig tillsyn och rätt till bidrag för fristående gymnasieskolor. Syftet med kommunernas yttrande är att ge Skolinspektionen ett underlag för att kunna bedöma om etablering av den fristående skolan kan medföra påtagliga negativa följder på sikt för skolväsendet i kommunen eller i regionen. Kommunen bör till sitt yttrande bifoga en konsekvensbeskrivning. Konsekvensbeskrivningen bör innehålla en redogörelse av de ekonomiska, pedagogiska och organisatoriska konsekvenser en eventuell etablering får för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna. Till yttrandet bör kommunen, enligt Skolinspektionen, bifoga en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra bör kommunen även bifoga följande: 1. En befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år ). 2. En sammanställning över vilka kommunala och fristående gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder de sökta programmen och inriktningarna. 3. Uppgift om antalet befintliga utbildningsplatser vid kommunala respektive fristående gymnasieskolor i kommunen. 4. Uppgift om vilka program och inriktningar kommunen avser att erbjuda läsåret 2018/2019 Om program och inriktningar är fastställda för läsåret 2018/2019, bifoga även dessa. 5. Uppgift om vilket elevantal som är nödvändigt per program och inriktning för att kommunen ska kunna bedriva utbildningen av god kvalitet. 6. Uppgift om vilka kommuner/förbund ni har samverkansavtal med. Postadress Gatuadress Telefon Organisationsnr E-post Hemsida Öckerö Sockenvägen kommun@ockero.se

22 Ansökan om godkännande som huvudman för en utökning och nystart av fristående gymnasieskola Kommunens yttrande Till ert yttrande bör ni bifoga en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra bör kommunen även bifoga följande: 1. En befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år ). 2. En sammanställning över vilka kommunala och fristående gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder nedanstående program och inriktningar. 3. Uppgift om antalet befintliga utbildningsplatser på respektive sökt program och inriktning (se ovan) vid kommunala respektive fristående gymnasieskolor i kommunen. 4. Uppgift om kommunen avser att erbjuda sökt/a program och inriktning/ar läsåret 2018/2019 samt om möjligt läsåret 2019/2020. Inkom Remiss Utökning/Nyetabler Skola Huvudman Utbildning Elever idag Nya elever, fullt utbyggt pgm Kommentar Förslag till beslut Dnr :545 Nystart Swedish Tengestrand Konsult Estetiska programmet Finns ej behov. Avslå? Academy of Fashion AB (Bild&Form, Est&Media), Handel&adm programmet (Handel&service), Hantverksprogrammet (övrigt), Lärling (minst 57 platser) Dnr: :922 Utökning Thoren Innovation School Göteborg Thoren Innovation School AB Samhällsvetenskapsprogrammet (Medie- och kommunikation) Finns ej behov. Avslå? Dnr: :909 Utökning Yrkesgymnasiet Göteborg Thorengruppen AB Barn- och fritidsprogrammet (Ped arbete), Restaurang- och livsmedelsprogrammet (kök och servering) Finns ej behov. Avslå? Dnr: :226 Utökning Aspero Idrottsgymnasium Göteborg Aspero friskolor AB Ekonomi (ekonomi), Samhällsvetenskapsprogrammet (Beteende, Samhäll) 90 Godkänd, NIU, Tillstyrka?? fotboll Dnr: :978 Nyetablering Göteborgs fria Waldorfgymnasium Insamlingsstiftelsen Naturvetenskapsprogrammet (Natur), Samhällsvetenskapsprogrammet (Samhäll) 120 Finns ej behov. Avslå? Göteborgs fria Waldorfgymnasium Dnr: :1126 Nyetablering Didaktus Göteborg Didaktus skolor AB Barn- och fritidsprogrammet (Ped arbete, Soc arbete), Ekonomiprogrammat (Ekonomi), Samhällsvetenskaps programmet (Beteende, Samhäll), Vård- och omsorgsprogrammet Finns ej behov. Avslå? Dnr: :1079 Utökning Donnergymnasiet Donnergymnasiet AB? Ansökt om särskild Tillstyrka??? variant hos Skolverket Dnr: 2018:955 Nyetablering Hvilan utbildning Hvilan utbildning AB Ekonomiprogrammet Finns ej behov. Avslå? Göteborg (Ekonomi), Naturvetenskapsprogrammet (Natur, Natur/Samhälle), Samhällsvetenskapsprogrammet (Beteende, Samhäll) Dnr: :983 Nyetablering Göteborgs fria Waldorfgymnasium Insamlingsstiftelsen Göteborgs fria Waldorfgymnasium Samhällsvetenskapsprogrammet (Samhäll) Samma som Dnr: :978. Ansökan om särskild variant Dnr: :985 Nyetablering Göteborgs fria Waldorfgymnasium Insamlingsstiftelsen Göteborgs fria Waldorfgymnasium Naturvetenskapsprogrammet (Natur) Samma som Dnr: :978. Ansökan om särskild variant Dnr: :842 Utökning Realgymnasiet Lärande i Sverige AB Fordon- och transport (Personbil), Restaurang- och livsmedelsprogrammet (kök och servering) Finns ej behov. Avslå? Dnr: :943 Utökning Thoren Business School Göteborg Thorengruppen AB Handel&adm prorammet (Handel&service) 0 36 Finns ej behov. Avslå?

23 Öckerö TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Anna Bondemark Ärende: Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats 2017 Diarienummer: 0029/18 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2017 Förvaltningens beslutsförslag till Barn- och utbildningsnämnden Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Öckerö kommun för 2017 fastställs. Bakgrund Den 1 januari 2011 infördes en patientsäkerhetslag SFS 2010:659 och SOFSF 2011:9. Syftet med lagen är att göra vården säkrare och att det skall bli enklare för patienter att anmäla felbehandling. Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) 3 kap. 10 ska en patientsäkerhetsberättelse upprättas senast den 1 mars varje Vårdgivarens ansvar innebär bland annat följande: Tydligare ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Skyldigheten att utreda tillbud, risker eller händelser Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms vara en fara för patientsäkerheten skall rapporteras till socialstyrelsen. Patienter och närstående skall uppmuntras att involvera sig i patientsäkerhetsarbetet. Ärende Under året 2017 har bland annat följande åtgärder i syfte att öka patientsäkerheten gjorts: Patientsäkerhets- och säkerhetskulturen har systematiskt funnits med i verksamhetsmöten för att stärkas och synliggöras. Skolsköterskorna har tillsammans med verksamhetschef aktivt utvecklat och reviderat rutiner och arbetsmetoder. Skolsköterskor/skolläkare rapporterar in risker, tillbud och händelser enligt avvikelserutin. Identifiering av riskområden inom EMI sker systematiskt. Fortsatt utvecklat och förbättrat dokumentationssystemet PMO. Fortsatt utvecklat och förbättrat det medicinska ledningssystemet. Postadress Gatuadress Telefon Organisationsnr E-post Hemsida Öckerö Sockenvägen kommun@ockero.se

24 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS (EMI) ÖCKERÖ KOMMUN År Anna Bondemark Verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats (EMI) Öckerö kommun

25 Bakgrund Den 1/ infördes en patientsäkerhetslag SFS 2010:659 och SOFSF 2011:9. Syftet med lagen är att göra vården säkrare och att det skall bli enklare för patienter att anmäla felbehandling. Vårdgivarens ansvar innebär bland annat följande: Tydligare ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Skyldigheten att utreda tillbud, risker eller händelser Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms vara en fara för patientsäkerheten skall rapporteras till socialstyrelsen. Patienter och närstående skall uppmuntras att involvera sig i patientsäkerhetsarbetet. Varje år skall en patientsäkerhetsberättelse upprättas där verksamhetens arbete med patientsäkerhet beskrivs och utvärderas. Den är en del av det ledningssystem som vårdgivaren är skyldig att inrätta för HSL arbetet enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete(sosfs2011:9). Syftet med patientsäkerhetsberättelse är att ge vårdgivaren bättre kontroll över verksamhetens patientsäkerhetsarbete samt att förenkla tillgång till information. Verksamhetschefen skall tillsammans med vårdgivaren leda patientsäkerhetsarbetet. Personalens kompetens och kunnande är en grundsten i patientsäkerhetsarbetet och i mötet med elever och vårdnadshavare. Förutom att stödja skolan och eleverna i arbetet för måluppfyllelse har EMI en viktig roll i folkhälsoarbetet att tillgodose alla barns rätt till god, likvärdig hälsovård både på organisations - och individnivå. Verksamheten ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. 2

26 Sammanfattning Under året 2017 har bland annat följande åtgärder i syfte att öka patientsäkerheten gjorts: Patientsäkerhets- och säkerhetskulturen har systematiskt funnits med i verksamhetsmöten för att stärkas och synliggöras. Skolsköterskorna har tillsammans med verksamhetschef aktivt utvecklat och reviderat rutiner och arbetsmetoder. Skolsköterskor/skolläkare rapporterar in risker, tillbud och händelser enligt avvikelserutin. Identifiering av riskområden inom EMI sker systematiskt. Vi har fortsatt utvecklat och förbättrat dokumentationssystemet PMO. Fortsatt att utveckla och förbättra det medicinska ledningssystemet som vi arbetar efter. Vi har ett bra nyckeltal där antal elever per heltid skolsköterska utgör underlaget, vilket är en viktig förutsättning i patientsäkerhetsarbetet. 3

27 Övergripande mål och strategier Vårdgivaren skall planera, leda och kontrollera verksamheten så att den leder till att kravet på en god vård upprätthålls 3 kap, 1 SFS 2010:659 Målet är att bedriva en god och säker vård där risker och händelser identifieras tidigt och kan förebyggas. Det skall inom verksamheten finnas bemanning, personal och den kompetens som är nödvändig för att på sikt uppnå detta. Vi har i medeltal 450 elever på en heltid skolsköterska. Det skall finnas säkra rutiner och lokala riktlinjer för arbetet. Dessa skall vara kända för all personal. Arbetsmiljön ska vara sådan att tid finns för planering och kvalitetsarbete. Strategier för att uppnå dessa mål är: Årligen säkra bemanning och kompetens utifrån god vård och en verksamhet som tidigt kan förebygga händelser och avvikelser. Förutsättningar att arbeta systematiskt med riktlinjer och rutiner som kan implementeras i verksamheten. Uppföljning och utvärdering av arbetet. 4

28 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Vårdgivaren skall dokumentera hur ansvaret är organiserat och fördelat i Verksamheten 3 kap. 9 SFS 2010:659 och, 7 kap. 2, p 1 SOSFS 2011:9 Vårdgivare Barn och utbildningsnämnden är vårdgivare för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom EMI(elevhälsans medicinska insats) och är ytterst ansvariga. Vårdgivaren ska leda, planera och kontrollera verksamheten så att kraven på god vård uppfylls. Vårdgivaren ansvarar för att verksamhetschef och medicinskt ledningsansvarig utses samt utse Lex Maria ansvarig. Verksamhetschef enligt HSL Verksamhetschefen ansvarar för ledning, planering och utveckling av verksamheten och att god vård bedrivs, exempel på detta kan vara att alla medarbetare har rätt kompetens, får fortbildning och möjlighet att kunna bedriva en vård av god kvalitet. Verksamhetschefen är den person som tillsynsmyndigheten IVO(inspektion för vård och omsorg) ska kunna vända sig till när det gäller frågor som rör verksamheten. Verksamhetschef enl. HSL 29 är utsedd för grundskolan /särskolan/ gymnasieskolan och är Anna Bondemark. Verksamhetschefen måste mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda medicinska ledningsuppgifter med stöd av 30 HSL för att säkerställa hög patientsäkerhet och god kvalité av vården. Anna Bondemark är också Lex Maria ansvarig. Verksamhetschefen ansvarar för kvalitet och säkerhet inom EMI(elevhälsans medicinska insats). Detta genom att planera och kontrollera att verksamheten håller hög patientsäkerhet och god kvalitet och ska vara uppdaterad och väl förtrogen med gällande regelverk inom området. 5

29 Är också ansvarig för att rutiner och egenkontroll upprättas och följs och att avvikelser och risker analyseras och följs upp. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Varje hälso- och sjukvårdspersonal har ett eget yrkesansvar att arbetet skall utföras med god kvalité och hög patientsäkerhet och skall medverka och bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Varje medarbetare ansvarar för att avvikelser och risker identifieras och rapporteras. Struktur för uppföljning/utvärdering Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten 3 kap. 2 SOSFS 2011:9 Avvikelser och vårdskador hanteras och mäts via rapportering i avvikelsehanteringen. En risk eller händelse mäts enligt risk- och händelse analys (socialstyrelsen). Avvikelser skall rapporteras till verksamhetschef och vårdgivare snarast vid allvarlig händelse samt årligen i patientsäkerhetsberättelsen. Uppföljning och utvärdering av patientsäkerheten i verksamheten sker i utvärderingen av verksamhetsplanen och i patientsäkerhetsberättelsen. Metod och åtgärder för ökad patientsäkerhet Vårdgivaren skall senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse där arbetet med patientsäkerhet skall beskrivas och vilka åtgärder som har vidtagits och vilka resultat som har uppnåtts 3 kap. 10 s. 1-2 SFS 2010:659 6

30 Patientsäkerhetsarbetet för Elevhälsans medicinska insats(emi)grundar sig på dokumenterade rutiner i Handbok och rutiner samt avsnitt i Gbg Metodhandbok. I dessa handböcker finns rutiner för arbetet samt blanketter som används inom EMI. De dokumenterade rutinerna utgör grunden i ett ständigt pågående kvalitetsarbete och, revideras och förnyas kontinuerligt. Identifiering av riskområden pågår ständigt. Skolsköterskegruppen träffas regelbundet cirka två gånger i månaden, där diskuteras bland annat säkerhetskultur, går igenom arbetsmetoder, rutiner, lagar och författningar som styr verksamheten. Under dessa möten går man igenom nyheter som är aktuella för verksamheten och eventuella avvikelser. Verksamhetschef skickar också kontinuerligt information om nyheter som berör verksamheten genom utskick via e-post till samtliga skolsköterskor/skolläkare. Vid vaccination samarbetar alltid två skolsköterskor för att öka patientsäkerheten. Vi arbetar efter årshjul för att säkerställa att vi hinner med arbetet som planerat och att eleverna i kommunen får en likvärdig skolhälsovård. Verksamhetschef ingår och deltar i regionalt nätverk. Systemansvarig ingår i regionalt nätverk. Avvikelserapportering av risker, tillbud och händelser enligt SOSFS 2011:9 Egenkontroller av verksamheten sker regelbundet. Uppföljning genom egenkontroll Vårdgivaren skall utföra egenkontroll i syfte att säkra verksamhetens kvalité 5 kap. 2, 7 kap. 2 SOSFS 2011:9 Egenkontroll av bemanning och resursfördelning sker inför varje läsår för att säkerställa rätt bemanning på de olika skolorna utifrån elevunderlag/belastning. 7

31 Vi gör också en avstämning vid årsskiftet. Vi följer upp antal hälsobesök, hälsosamtal vaccinationer mm i utvärderingen årligen. Verksamhetsplan har upprättats. Vi kan konstatera att vi har en god vaccinationstäckning i kommunen. Service och kontroll av medicinteknisk apparatur sker en gång per år enligt fastställd rutin Loggkontroller i journalsystemet PMO utförs regelbundet enligt patientdatalagen. Kontroll av temperatur medicinskt kylskåp sker regelbundet minst en gång i veckan. Läkemedelskontroll kylskåp/medicinskåp två gånger per år. Remissbevakning och uppföljning av skickade remisser sker regelbundet. Kontroll av väntelistan sker regelbundet. Samverkan för att förebygga vårdskador Vårdgivaren skall identifiera processer där samverkan behövs för att förebygga vårdskador 4 kap. 6, 7 kap. 2 3 SOSFS: 2011:9 För att förhindra att insatser ej fördröjs eller uteblir är det viktigt med följande: Samverkan med elev och vårdnadshavare. Samverkan inom elevhälsoteamet. Samverkan med BVC och förskola inför att elever ska börja förskoleklass. Viktigt att EMI(elevhälsans medicinska insats) får kännedom om nya elever som börjar på skolorna och elever som flyttar till annan skola. Samverkan med EMI på andra skolor vid in- och utflyttning. Samverkan med elevhälsoteamen vid stadie/skolbyte. Samverkan med EMI vid blivande gymnasieskola vid övergång från grundskolan till gymnasiet. Egenvårdsrutiner för läkemedelshantering eller andra egenvårdsinsatser revideras vid läsårsstart samt vid behov. Deltar i tillbudsrapportering på skolorna. Samarbete med kostenheten om rutiner för elever med behov av specialkost. Samverkan med BUP och socialtjänsten. 8

32 Samverkan med BUM/Vårdcentral. Samverkan med Habiliteringen. Riskanalys Vårdgivaren skall fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. För varje sådan händelse ska vårdgivaren 1. Uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar 2. Bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. 5 kap. 1 SOSFS: 2011:9 All personal inom EMI ansvarar för att identifiera och rapportera risker som kan medföra negativa händelser eller tillbud i verksamheten. Större förändringar i verksamheten, ny teknik, vakanser kan också väsentligen påverka patientsäkerheten. Verksamhetschef ansvarar tillsammans med berörda för att göra en riskanalys/bedömning och sedan återföra information och kunskap till verksamheten. Verksamhetschefen ansvarar för att uppmärksamma och påtala risker till vårdgivaren. I år har det varit inflyttning i ny F-9 skola på Bratteberg Öckerö. Fortsatt dålig rutin på många skolor om inflyttade elever/ rapport till EMI om nya elever. Elevhälsans lokaler i den nya skolan har sedan träslöjdsalen togs i bruk sent på vårterminen utsatts för höga ljud, vilket har påverkat verksamheten där. Personalen ej kunnat göra tester eller kunnat ha vissa samtal, undersökningar i samma utsträckning. Skolpsykolog och logoped ej kunnat testa elever i samma utsträckning p.g.a. detta, vilket ha påverkat verksamheten negativt. En skolsköterska har fått omplacerats p.g.a. av oljuden från slöjdsalen. Det har resulterat i sämre täckning av mottagningsverksamheten på skolan. Det har varit en lång process under hela höstterminen in på vårterminen

33 Informationssäkerhet Beskriv hur ni arbetat med informationssäkerhet. HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 Nyanställda får information om befintliga lagar som ska följas vid dokumentation i datajournalen. Inloggningsuppgifter ska hanteras på ett säkert sätt. Två ggr per termin kontrolleras loggar d.v.s. att man endast varit inne i journaler p.g.a. en vårdkontakt eller annan specifik anledning som ska kunna utläsas i loggen. Vid loggkontrollerna som utfördes 2017 har ingen olovlig åtkomst rapporterats. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen skall rapportera till vårdgivaren risker och händelser som skulle kunna medföra en vårdskada 6 kap. 4 SFS 2010:659 och 7 kap. 2 s. 5 SOSFS 2011:9 Avvikelser Skolläkare och skolsköterskor rapporterar till verksamhetschefen vid händelser som har medfört skada eller hade kunnat medföra skada eller säkerhetsrisk för elev i samband med vård och behandling. Detta görs på särskild blankett för avvikelserapportering. Verksamhetschef återför till verksamheten. Verksamhetschef ansvarar för händelseanalys, åtgärder och tidsplan och utser vid behov analysteam. Vid stora brister görs anmälan till socialstyrelsens tillsynsenhet och vid allvarlig vårdskada görs anmälan enligt Lex Maria. 10

34 Verksamhetschef informerar vårdgivaren. Verksamhetschef sammanställer och återför resultat och åtgärder från avvikelsehanteringen till verksamheten. Vi behöver återigen gå igenom hur viktigt det är att rapportera avvikelser när något händer eller skulle kunna hända. Vi har alldeles för få avvikelser inrapporterade varje år. Avvikelser 2017 Det inkom två avvikelser 2017 som gällde elektronisk överföring av journaler, de bedömdes som ringa. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter 5 kap. 3, 7 kap 2 s.6 SOSFS 2011:9 Klagomål och synpunkter från elever och vårdnadshavare i frågor som rör EMI(skolhälsovården) kan framföras direkt till skolsköterska, skolläkare, verksamhetschef. Kan även lämnas i kommunens synpunktshantering. Synpunkter och klagomål på verksamhetens kvalité ska tas emot, sammanställas och analyseras och användas i förbättringsarbetet, ansvarig för detta är verksamhetschef. Klagomål kan även komma från IVO och Patientnämnden. Sammanställning och analys Inkomna klagomål och synpunkter skall sammanställas och analyseras för att vårdgivaren skall kunna se mönster och trender 5 kap. 6 SOSFS 2011:9 Verksamhetschef går igenom klagomål och synpunkter och återför till verksamheten. Förbättringsåtgärder fastställs. Vi har under2017 inte haft några inkomna synpunkter och klagomål på verksamheten. 11

35 Samverkan med patienter och närstående Vårdgivaren skall ge patienter och närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet 3 kap. 4 SFS 2010:659 EMI är frivillig. Information om basprogrammet och om EMI ges muntligt och skriftligt när barnet börjar i förskoleklass. Vaccinationsinformation och medgivande från vårdnadshavare är skriftliga. Skolsköterskor och skolläkare strävar alltid efter samarbete med elev och vårdnadshavare för bästa möjliga resultat av vård och behandling. Viktigt med delaktighet. Elev bör alltid informeras i det som rör honom eller henne och informationen skall vara anpassad efter ålder och mognad. Vårdnadshavare kontaktas när man så bedömer att det behövs. Eleven ska ha ett medinflytande som med tiden övergår till ett självbestämmande. Hänsyn tas till sekretess/tystnadsplikt. Tolk används vid behov. Resultat Vilka resultat som har uppnåtts i verksamheten av genomförda åtgärder 3 kap. 10 s.3, SFS 2010:659 Strukturmått Det finns en tydlig organisation för EMI. Samtliga skolsköterskor och skolläkare har rätt kompetens. Kompetensutveckling. Verksamhetsplan finns. Samtliga skolsköterskor följer samma rutiner och jobbar efter givna riktlinjer och årshjul. Medicinskt ledningssystem finns. Handbok och rutiner finns. Alla skolsköterskor deltar i arbetet med att utveckla säkra rutiner och arbetsmetoder. 12

36 Ändamålsenliga lokaler och utrustning. Alla skolsköterskor har fått en ökad medvetenhet i att upptäcka och rapportera avvikelser och risker. All vårdkontakt dokumenteras i datajournal. Regelbunden handledning. Processmått Hälsobesök och vaccinationer har erbjudits enligt socialstyrelsens riktlinjer och nationella basprogrammet. Samtalsmetoden motiverande samtal används ofta. Rutiner finns för avvikelsehantering. Det medicinska ledningssystemet finns som riktmärke och ska fortsätta att utvecklas. Handbok med rutiner, riktlinjer finns som också uppdateras. Genom medverkan i elevhälsoteamen arbetar EMI kring elever med behov av särskilt stöd. Mottagningsverksamhet erbjuds efter storlek på respektive skola. EMI medverkar i elevernas arbetsmiljöarbete. Resultatmått Hälsobesöken har genomförts enligt basprogrammet, så gott som 100% täckning. God vaccinationstäckning. Återför hälsodata från hälsobesöken på individ- och gruppnivå, till viss del på organisationsnivå. Antal avvikelser. Utvärdering av EMI verksamhetsplan. Statistik på mottagningsbesök, hälsobesök, vaccinationer mm. Kompetensutveckling redovisas. Tillsyn av medicinteknisk apparatur som genomförs årligen. Riskavfall som hanteras enligt rutin. 13

37 Lokaler och utrustning granskas. Övergripande mål och strategier för 2018 Mål Fortsätta att med hög kompetens säkerställa en god och säker vård som bedrivs av skolsköterskor och skolläkare. Öka elevers och vårdnadshavares delaktighet i patientsäkerhetsarbetet. Fortsätta utveckla dokumentationsrutinerna. Fortsätta utvecklingen av det systematiska förbättringsarbetet. Utveckla och säkra övergångsrutinerna vid utflyttning och stadiebyte. Implementera skollogopeden och skolpsykologens hälso- och sjukvårdsdel i ett gemensamt ledningssystem. Strategier Fortsätta med kvalitetsarbete (upprätta och revidera i handbok och rutiner) och implementera i verksamheten. Intensifiera arbetet med riskbedömningar, riskområden och avvikelser inom EMI(skolhälsovården). Vi måste bli bättre på att rapportera avvikelser. Fortsätta utveckla dokumentationssystemet PMO. Medverkan av elev/vårdnadshavare i patientsäkerhetsarbetet skall ökas. 14

38 Egenkontroll enligt planering. Granskning av lokaler, utrustning och läkemedelshantering. Granskning av journaler. Arbeta enligt det medicinska ledningssystemet och fortsätta utveckla det. Upprätta en plan för implementeringen av logoped och skolpsykologens del i ledningssystemet. Utreda om vi ska använda oss av epikris i PMO vid utflyttning och stadiebyte. 15

39 Öckerö TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Anna Corneliusson, projektledare Ärende: Dataskyddsombud för Barn- och utbildningsnämnden Diarienummer: 0032/18 DATASKYDDSOMBUD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Förslag till beslut Madelene Arvidsson Wäli, Göteborgsregionens kommunalförbund, utses till dataskyddsombud för Barn- och utbildningsnämnden från och med 25 maj 2018 Ärendet Den nya dataskyddsförordningen (på engelska GDPR - förkortning av General Data Protection Regulation) börjar gälla i hela EU från och med 25 maj Förordningen ersätter personuppgiftslagen (PuL). Inom kommuner är varje enskild nämnd eller styrelse personuppgiftsansvarig och ansvarar för att dess verksamhet behandlar personuppgifter lagenligt. Dataskyddsförordningen kräver att alla offentliga myndigheter utser ett dataskyddsombud (DSO). Dataskyddsombudet ersätter personuppgiftsombudet i nuvarande personuppgiftslagen (PuL). En av de största förändringarna med den nya lagstiftningen är att ombudets kontrollerande och rådgivande funktion för organisationen renodlas. Det innebär samtidigt att organisationen självständigt måste bedriva ett aktivt dataskyddsarbete som inte leds av dataskyddsombudet. Ansvaret att följa dataskyddslagstiftningen ligger på respektive personuppgiftsansvarig, alltså de politiska nämnderna, och kan inte överlåtas. Det är upp till varje verksamhet att följa lagstiftningen och centralt uppsatta riktlinjer. Dataskyddsombudets uppgift är att informera och ge råd till den personuppgiftsansvariga organisationen kring vilka skyldigheter som gäller enligt dataskyddsförordningen. Ombudet ska också bevaka att reglerna följs och fungera som kontaktperson för Datainspektionen. Personen som utses till dataskyddsombud ska utses baserat på yrkesmässiga kvalifikationer, sakkunskap och förmåga att utföra uppgifterna. Ombudet ska kunna agera självständigt och oberoende i organisationen samt rapportera direkt till högsta förvaltningsledningen. Uppdraget är personligt och ska beslutas av varje nämnd som ombudet arbetar för. Det är tillåtet att samverka kring tjänsten eller att anlita en utomstående uppdragstagare. Mot denna bakgrund har frågan lyfts hos medlemskommunerna inom Göteborgsregionens kommunalförbund om att samverka och att gemensamt anställa ett dataskyddsombud. Öckerö kommun, Lerum, Härryda, Partille och GR visade intresse och föreslås nu ingå ett samverkansavtal Postadress Gatuadress Telefon Organisationsnr E-post Hemsida Öckerö Sockenvägen kommun@ockero.se