PLANBESKRIVNING 1 (8) Planavdelningen Dp Maria Pettersson Tfn

Transkript

1 PLANBESKRIVNING 1 (8) Planavdelningen Dp Maria Pettersson Tfn Detaljplan för del av fastigheten Ulvsunda 1:39 m fl i stadsdelen Ulvsunda i Stockholm Dp HANDLINGAR Detaljplanen består av en plankarta Dp med bestämmelser samt denna planbeskrivning och en genomförandebeskrivning. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planens syfte är att nya bostäder med god tillgänglighet avsedda för seniorboende ska kunna byggas samt att pågående användning av fastigheten Ulvsunda 1:42 ska bekräftas i planen. PLANDATA Planområdet utgörs av mindre delar av fastigheten Ulvsunda 1:39 vid Lillsjönäsvägen, invid korsningen med Fältmarskalksvägen, samt fastigheten Ulvsunda 1:42. Fastigheten Ulvsunda 1:42 är en befintlig villa som ligger i parken. Planområdet här gränsar i söder, väster och norr till Lillsjöparken samt i öster till Lillsjönäsvägen. Marken ägs av staden. Planområdet omfattar ca 0,4 ha. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Detaljplanen ersätter inom sina gränser de gällande detaljplanerna Pl 2650, fastställd 1942 och Pl 2006, fastställd Enligt gällande detaljplaner är marken är avsedd för parkändamål och gata. I stadens översiktsplan Öp99, antagen av kommunfullmäktige 1999, utgör planområdet vid Fältmarskalksvägen gles stadsbebyggelse av villastadskaraktär. Planområdet vid Lillsjönäsvägen definieras som parker, naturområden och rekreationsanläggningar mellan stadsdelarna.

2 2 (8) Dp FÖRUTSÄTTNINGAR Planområdet idag Platsen för föreslagen ny bebyggelse är tydligt präglad av mänskliga aktiviteter och kan inte beskrivas som orörd naturmark. Invid Lillsjönäsvägen har planområdet varit bebyggt med bostäder fram till mitten av 1900-talet. Den vegetation som finns idag är slyskog som vuxit upp sedan bostäderna rivits och marken lämnats. Fastigheten Ulvsunda 1:42 är i privat ägo och bebyggd med ett bostadshus - Villa Stenhyddan. Fastigheten har varit bebodd sedan bostadshuset uppfördes under 1910-talet. Fastigheten såldes i början av år De nya ägarna avser att bo permanent på fastigheten. I 1942 års stadsplan, Pl 2650, lades marken ut som parkmark. Denna plan har dock aldrig genomförts på Ulvsunda 1:42. Fastigheten saknar anslutning till allmän gata, tillfart har skett via parkvägar för att nå tomten. Enligt uppgift från Bromma hembygdsförening tillhörde byggnaden tidigare skulptören Gösta Carell, som ritade huset i nära samråd med skulptören Carl Milles, som tillsammans med samtidens konstnärer även svarat för inredningen i jugendstil. I trädgården fanns tidigare skulpturer av Carnell och Milles. Intill stod flerfamiljshusen Alfredsborg och Torsborg. Nu finns där Grottparkens fritidsträdgårdar. Omgivande bostadsbebyggelse består av äldre egnahems- och flerfamiljsbostäder som ofta saknar hiss och är illa anpassade för äldres behov. Bostadsbebyggelsen särskilt småhusområdet har betydande kulturhistoriska värden. Eftersom området ligger vid en befintlig gata är en utbyggnad tekniskt och ekonomiskt förmånlig. Gatumark Idag är Lillsjönäsvägen avstängd med betonghinder invid Fältmarskalksvägen för att förhindra genomfartstrafik när det är köer på Ulvsundavägen. De bilar som trafikerar aktuell sträcka av Lillsjönäsvägen, personbilar, post, sophämtning o. dyl. kör fram till avstängningen och vänder genom att backa ut i parkmarken. Den här möjligheten att vända blir inte kvar när området bebyggs. Trafikkontoret är inte heller berett att ta bort avstängningen av gatan. Behov av förbättringsåtgärder som kompensation för ianspråktagen grönyta Man kan urskilja många tänkbara förbättringsåtgärder innefattande ekologiska åtgärder (s.k. BUS-projekt, Biologisk utveckling i Stockholm), landskap och rekreation, promenadmöjligheter mm. Eventuella åtgärder kräver fortsatt utredning och prioritering. Fornlämningar Stockholms stad ansökte våren 2006 hos länsstyrelsen om att få en arkeologisk förundersökning genomförd i avgränsande syfte som berörde fornlämning raä 7 och 8 i Bromma socken på fastigheterna Ulvsunda 1:3 och 1:39. Länsstyrelsen ansåg i sitt beslut (dnr ) att det var angeläget att undersöka de berörda fornlämningarnas utbredning eftersom de kunde ha ingått i ett större gravfält tillsammans med det närbelägna gravfältet raä 6. Länsstyrel-

3 3 (8) Dp sen gav Stockholms stadsmuseum i uppdrag att utföra undersökningen vilket gjordes i början på september Undersökningen utfördes med hjälp av sökschakt som utgick ifrån de två kända fornlämningarna raä 7 och 8. Fornlämning 8 utgörs av en hög och ligger inom koloniträdgården på fastigheten Ulvsunda1:1,19 som inte berörs av den planerade bebyggelsen och ligger norr om undersökningsområdet. Området runt graven består av gammal ängsmark som åtminstone delvis varit uppodlad. Ett ca 30 m långt schakt drogs NNV-SSÖ riktning ett tiotal m söder om grav 8. Marken föreföll stenröjd och bestod till övervägande del av lera med viss humusinblandning till en djup av cm som därunder övergick i en hård lera. I området söder om den äldre odlingsmarken är marken brant och reser sig med 4-5 m med berget blottlagt på större ytor. I detta branta parti finns inga fornlämningar. Gravfältet raä 6 tillsammans med de eventuellt bortodlade gravar i anslutning till fornlämning raä 8 har av de topografiska förhållandena inte kunnat sträcka sig längre än hit. Söder om det brantare partiet och i anslutning till fastigheten Ulvsunda 1:42, och i det den norra delen av fastigheten 1:3 löper en Ö-V höjdsträckning. Hela det flackare krönpartiet genomsöktes med flera sökschakt. Schakten var 0,2-0,4 m djupa och marken närmast den registrerade stensättningen utgjordes av mullblandad lera med enstaka stenar. Här och var påträffades sopor från senare tid deponerade i mindre gropar. Vid schaktning inom fastigheten 1:3 påträffades mestadels sopor och rester efter och 1900-bebyggelsen. Inga rester efter gravar eller äldre bebyggelse påträffades. Inom undersökningsområdet kunde inga ytterligare gravar eller andra fornlämningar påträffas förutom de redan registrerade. Fornlämningarna raä 6 och raä 8 kan topografiskt och morfologiskt tillhöra ett tidigare större och sammanhängande gravfält men där eventuella mellanliggande gravar har odlats bort. Stensättningen raä 7 som är ensamliggande och placerat i ett krönläge kan tillhöra ett äldre skede än övriga gravar i Lillsjöparken i Ulvsunda. Schaktplan

4 4 (8) Dp FÖRÄNDRINGAR Ny bostadsbyggelse Planen avser nybyggnad av två mindre flerbostadshus som förläggs vinkelrätt mot Lillsjönäsvägen och mycket nära den, på platsen för en tidigare, nu riven bebyggelse. Genom placeringen minimeras ingreppen i parken. Mot odlingslotterna hålls ett respektavstånd på mellan meter. Byggnaderna är i tre våningar - två våningar med förhöjd takfot och inredd vind. Totalt innehåller projektet ca 20 lägenheter. Husen planeras för källare med förråd och gemensamma lokaler. Många av flerbostadshusen i området är från 1910-talet. De karaktäriseras av sina enkla volymer. De enkla, släta huskropparna har vertikala fönsterproportioneringar och stående rödmålade träpanelfasader. Takfallen är, i likhet med många av villorna här, branta och belagda med tegel. De här föreslagna husen tar upp huvudteman från dessa hus: enkla, släta fasader i rödmålad träpanel med fönstersättning i lugn rytm samt branta takfall. Träbyggnads- och plåtdetaljer såsom omfattningar, takfot, offerbräda, kupor och huvar ges omsorgsfull utformning. Panelskarvar utföres utan synliga täckplåtar. Balkongräcken görs likaledes i röd träpanel. På gavlarna ligger verandaliknande blomsterrum. Fasadelevationer Fastigheten Ulvsunda 1:42 Fastigheten Ulvsunda 1:42 ingår i planen för att bekräfta pågående bostadsanvändning, marken läggs ut som kvartersmark avsedd för bostadsändamål. Fastigheten utökas även med en tillfartsväg på kvartersmark som ansluter till allmän gata, Lillsjönäsvägen, via den nya bostadsfastigheten. Körbanan är drygt

5 5 (8) Dp tre meter bred, men vägområdet är bredare för att även rymma erforderliga slänter. Markplanering Tomtstorleken för den nya bebyggelsen begränsas genom att fastighetsgränsen läggs snävt utanför byggnaderna. Ingreppen i mark på byggnadernas utsidor minimeras och naturmarken lagas. Husens fasader källare, sockel följer den nuvarande markkonturen. Gatumark Eftersom trafikkontoret inte är berett att ta bort avstängningen av Lillsjönäsvägen är en förutsättning för exploateringen att gatan utformas med ett s.k. spårviddshinder. En möjlighet att vända för personbilar införs genom en mindre vändplan. Större fordon såsom sopbilarna o. dyl. kan passera spårviddshindret. Parkering och angöring All boendeparkering sker på kvartersmark. Parkeringskvoten är 0,8 bilplatser per lägenhet inkl besöksparkering. Erfarenhet från flera seniorboendeprojekt visar att behovet uppfylls för just seniorbostäder då bilinnehavet generellt sett är lägre i den åldersgruppen än i en normalbefolkning. Angöring till bostadsentréer inom 10 meter sker från gården. Handikapparkering kan anordnas inom kvarteret. Tillgänglighet Samtliga bostadsentréer nås med bil. Angöringsavstånd är högst 10 meter. Entréerna ligger i samma nivå som angöringsplatsen. Gångvägar till entréerna uppfyller stadens krav på utformning och belysning. Samtliga hus har hissar. Sophantering Sophantering klaras med hjälp av nedgrävda sopbehållare som lyfts med kran för att tömmas i sopbilen. Dessa placeras nära gata vid fastighetens tomtgräns. Inom flerbostadshuskvarteren kan mindre sophus byggas för sortering av olika avfallsslag. Teknisk försörjning Teknisk försörjning finns idag i eller i närheten av Lillsjönäsvägen. Anslutning sker till befintliga ledningar. En utbyggnad av den kommunala försörjningen behövs inte med anledning av den nya bebyggelsen. Dagvattenhantering Dagvatten ska i första hand omhändertas på tomtmark. Är det inte möjligt eller lämpligt att infiltrera, får dagvattnet efter fördröjning enligt VA-huvudmannens anvisningar avledas från fastigheten.

6 6 (8) Dp Gestaltningsprogram Under planarbetets gång fram till antagande har ett gestaltningsprogram utarbetats, som ska lägga fast den överenskomna kvalitets- och ambitionsnivån i projektet och hålla samman det till en helhet. Fornlämningar Stadsmuseet har gjort en förundersökning i avgränsande syfte av befintliga fornlämningar, rapport 2006:17. De fann inga fornlämningar utöver de redan kända. För att få en uppfattning av fornlämningarnas karaktär bör ett avstånd på ca 15 meter till ny bebyggelse inte underskridas. BEHOVSBEDÖMNING Enligt Förordning om ändring i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, SFS 2005:356", (bilaga 2 och 4) har stadsbyggnadskontoret gjort en behovsbedömning av planprojektet. Åtgärderna medför inte skyldighet att göra anmälan eller begära tillstånd enligt 9 kap miljöbalken. Den nya bebyggelsen är inte heller av sådan art som anges i 5 kap 18 3 st plan- och bygglagen. Vad gäller frågan om bedömning utifrån människors hälsa kan kontoret konstatera att en genomförd bullerutredning visar att fastställda riktvärden för trafikoch flygbuller kan tillgodoses. En genomförd riskbedömning avseende in- och utflygning till Bromma flygplats samt transporter med farligt gods på Ulvsundavägen visar att risknivån för planområdet är acceptabel och att inga säkerhetshöjande åtgärder behöver vidtas. Stadsbyggnadskontoret bedömer att en miljöbedömning och därmed en miljökonsekvensbeskrivning enligt bestämmelserna i miljöbalken 6 kap11 eller PBL 5 kap 18 inte behöver göras då planens genomförande inte förväntas medföra betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken behöver därför inte upprättas. MILJÖFRÅGOR De väsentligaste miljöfrågorna att beakta i detaljplaneringen bedömer miljöförvaltningen vara markanspråk, effekter för rekreationsområdet och samband av ädellövsbiotoper samt enskilda värdefulla ädellövträd inom och i anslutning till planområdet. Vidare hur dessa värden kan bevaras eller kompenseras samt bullerexponering. Ädellövsbiotoper Gamla, grova ekar är i särklass de träd som har flest rödlistade arter knutna till sig. Miljöer med jätteträd utgör några av de artrikaste habitaten i Europa. Jordoch skogsbruk har inneburit att antalet jätteträd väsentligt minskat i Centraleuropa, där nästan inga jätteträd finns kvar. Stockholms ekmiljöer är i det perspektivet unika. En trädinmätning är gjord mellan Lillsjönsvägen och sjön. Av 106 stycken inmätta träd är 33 stycken ädellövträd - 19 ekar, 9 almar, 4 lindar och 1 ask. Av dessa kommer endast två ekar att behöva fällas.

7 7 (8) Dp Utanför planområdet finns några grövre ekar, varav två mycket grova, spärrgreniga ekar av den typ som har flest rödlistade arter. Dessa exemplar sparas. Risken för att bebyggelsen får negativ inverkan på sambandet av känsliga ädellövsbiotoper inom Lillsjön-Ulvsunda är därför liten. Buller Planområdet påverkas av buller från vägtrafik på Drottningholmsvägen, Ulvsundavägen, Kvarnbacksvägen, Lillsjönäsvägen och Fältmarskalksvägen. Det påverkas också av flygbuller. Följande bestämmelser om störningsskydd enligt "Stockholmsmodellen" antas gälla (Stadsbyggnadskontoret PM ): Bostäder ska utformas så att minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet får högst 55 dba ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde) utanför fönster Minst en balkong/uteplats till varje bostad eller en gemensam uteplats i anslutning till bostäderna ska utföras eller placeras så att de utsätts för högst 55 dba ekvivalent ljudnivå och högst 70 dba maximal ljudnivå (frifältsvärden) Bostäder skall utföras så att ekvivalent ljudnivå i boningsrum inte överstiger 30 dba och maximal ljudnivå inte överstiger 45 dba mellan kl Gränsen för flygbullernivå FBN 55 dba "tillståndsgiven kurva" går ca 100 m norr om bostäderna medan kurvan för "utfallet" 2004 går ytterligare längre norrut. Alla husen får därmed FBN högst 55 dba. Maximal ljudnivå vid de nya bostäderna är enligt kurvan för utfallet 2004 ca 75 dba. Eftersom flygvägen går ca 500 m norr om bostäderna får dessa ett snett ljudinfall vilket ger lägre ljudnivåer vid skärmad fasad mot söder. Skärmningen bedöms till minst 5 dba både för FBN och för maxbuller. Enligt gällande avtal för Bromma flygplats förekommer ingen linjetrafik nattetid. Antalet bullerhändelser med höga maximalnivåer nattetid är därför litet. En bullerutredning har gjorts av Bernström akustik HB. Beräkningarna visar att förslaget uppfyller planbestämmelserna om alla lägenheter har minst hälften av bostadsrummen samt uteplatser/balkonger orienterade mot söder. Uteplatser kan även anordnas som gemensam uteplats som uppfyller ekvivalent 55 och maximalt 70 dba. Riktvärden för inomhusbuller bedöms möjliga att uppnå med hjälp av bullerdämpande fasader och fönster. Bullernivåer på balkong klaras med hjälp av utformningen med indragna balkonger. Högsta tillåtna bullernivåer har säkerställts genom planbestämmelser. Riskbedömning En riskbedömning har gjorts av Brandskyddslaget. Slutsatsen av genomförd riskbedömning avseende in- och utflygning till Bromma flygplats samt transporter med farligt gods på Ulvsundavägen är att risknivån för planområdet är acceptabel och att inga säkerhetshöjande åtgärder behöver vidtas. Detta med anledning av att sannolikheten för en flygolycka med konsekvenser för planområdet är mycket låg samt att det avstånd som föreligger mellan den planerade bebyggelsen och Ulvsundavägen i kombination med omgivande topografi medför att konsekvenserna av en olycka med inblandning av farligt gods bedöms som små.

8 8 (8) Dp Mark och rekreation Den föreslagna bebyggelsens påverkan på rekreation och landskapsvärden är måttlig och sammantaget positiv. Vattenrummet påverkas inte och en bred remsa med grönska sparas mot stranden, vilket är viktigt. De lokala rekreationsvärdena påverkas inte i nämnvärd grad då det finns gott om strövområden runt Lillsjön. Vad gäller större strövområden är det bara ett par kilometer till Judarnskogen. Konsekvenser för Lillsjöparken av den föreslagna bebyggelsen Parkens värdekärna - de vegetationsklädda naturstränderna och våtmarkerna samt sjön - berörs inte alls av den föreslagna bebyggelsen. Exploateringen tar naturmark i anspråk, men berör endast parkens perifera del. Bebyggelsen ligger sidoordnad i förhållande till parkens högsta värden. Platsen är svårframkomlig idag. Utblickar mot sjön och tillgängligheten till parken med dess värden kan förbättras från Lillsjönäsvägen. Skyddsvärda naturobjekt kan sparas. Kompensation för ianspråktagen grönyta Kompensationsåtgärder diskuteras mellan berörda förvaltningar, eftersom projektet föreslås kombineras med vissa åtgärder i parken som kan motiveras av ekologiska, liksom rekreations- och landskapsskäl. Störningar under byggtiden (etableringsområde) De störningar som brukar uppfattas som mest besvärande är buller från bergborrningsarbetet och markvibrationer från sprängsalvor och pålning. Dessutom kan byggtrafik och damm från arbetsplatsen uppfattas som besvärande. I detta fall kommer schaktning och hantering av markarbeten att ge upphov till störningar för de närboende. Kontrollmätningar vid sprängning och pålning o d ska ske genom byggherrens försorg i samråd med de berörda fastighetsägarna. Gång- och biltrafiken i området kommer att störas i begränsad omfattning. Tunga transporter kommer att ske via Lillsjönäsvägen till Ulvsundavägen. Etableringsområde för bygget placeras inom planområdet och avskärmas mot angränsande bebyggelse. Arbetena ska bedrivas med beaktande av Naturvårdsverkets nya allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15). MEDVERKANDE Förslaget har utarbetats av Seniorgården, Södergruppen arkitekter och Basark i samarbete med stadsbyggnadskontoret. Detaljplanen har upprättats inom planavdelningen av Maria Pettersson. Från Exploateringskontoret har Anna Haraldsson medverkat, från Trafikkontoret Josefine Weinberg och från Lantmäterimyndigheten Micael Johansson. Arne Fredlund planchef Maria Pettersson planarkitekt