Delaktighet och inflytande i undervisningen

Transkript

1 Delaktighet och inflytande i undervisningen Välkommen till modulen Delaktighet och inflytande i undervisningen. I den här modulen kommer du att få inblick i hur delaktighet och inflytande leder till högre motivation, ökat lärande och därmed bättre resultat för eleverna. Modulen ger även möjlighet att diskutera vad elevinflytande är och kan vara i undervisningen, varför det är viktigt och hur det kan gestalta sig. Modulen är uppbyggd av åtta olika delar. Dessa delar är: 1. Delaktighet och inflytande. Vad är det och varför är det viktigt? 2. Elevernas syn på delaktighet och inflytande 3. Att utgå från elevernas tankar, frågor och erfarenheter i undervisningen 4. Arbetsformer som gynnar elevinflytande 5. Samtal för ökad elevdelaktighet 6. Elevdelaktighet i en formativ process 7. Elevåterkoppling och undervisningsutveckling 8. Hållbar elevdelaktighet och reellt inflytande I modulen kommer du att kunna se över din undervisning, pröva modeller och verktyg för delaktighet och inflytande samt diskutera och reflektera kring utfallet. Rektors deltagande Rektor/skolledare deltar i del 2 och 8 i modulen. Läs mer under respektive del. Målgrupp: Lärare i grundskola och gymnasieskola Revision: 1 Datum:

2 Del 8. Hållbar elevdelaktighet och reellt inflytande I den här avslutande moduldelen får du ta del av och diskutera på vilka sätt skolan kan arbeta för att skapa kontinuitet, långsiktighet och likvärdighet i arbetet med elevers delaktighet och inflytande i undervisningen. I delen lyfts även hur utvecklingsarbetet kan systematiseras på lärar-, arbetslagoch skolnivå. I delens moment C får du möjlighet att summera och reflektera över ditt lärande under terminen men även möjliget att blicka framåt och planera för ökad delaktighet och ett mer utbrett elevinflytande i din fortsatta undervisning. I del 8 bör rektor/skolledare delta i det kollegiala arbetet under moment A, B och D. Revision: 1 Datum:

3 Del 8: Moment A individuell förberedelse Ta del av materialet och för kontinuerligt anteckningar medan du läser. Anteckna sådant du tycker är särskilt intressant, viktigt och saker som förvånar dig. Skriv ner idéer och tankar kring hur du, utifrån materialet, kan utforma och utveckla din egen undervisning. Dina anteckningar bildar underlag för de kollegiala diskussioner du ska föra med dina kollegor i moment B. Läs Läs texten Hållbar elevdelaktighet och reellt inflytande av Eva Alerby och Ulrika Bergmark. Artikeln behandlar lärares och rektorers ledarskap och skolans organisatoriska förutsättningar och möjliga strategier för ökad elevdelaktighet och inflytande. För rektor finns även Kvalitetsarbete i praktiken att läsa. Den kan i mån av tid även med fördel läsas av lärare. Material Revision: 1 Datum:

4 Material Kvalitetsarbete i praktiken Skolverket Hållbar elevdelaktighet och reellt inflytande E. Alerby, U. Bergmark Revision: 1 Datum:

5 STÖDMATERIAL Kvalitetsarbete i praktiken Hur blev det? Var är vi? Hur gör vi? Vart ska vi?

6

7 Kvalitetsarbete i praktiken

8 Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice Stockholm Telefon: Telefax: E-post: Beställningsnr: 15:1433 ISBN: Grafisk produktion: Typisk Form designbyrå Upplaga: Tryck: Ineko, 2015

9 Innehåll Förord...5 Var är vi?...6 Följa upp resultat och måluppfyllelse...6 Följa upp förutsättningar...8 Nulägesbeskrivning...9 Vart ska vi?...10 Uppdrag och mål...11 Analys och bedömning...11 Nulägesbedömning identifiera utvecklingsområden och formulera mål...14 Hur gör vi?...15 Planera...16 Genomför...16 Dokumentera...17 Hur blev det?...19 Dialog och delaktighet...21 Fortsättning...21 Referenser...22 Läs mer...22

10

11 Förord Ett fungerande kvalitetsarbete i förskolan och skolan är avgörande för att utbildningen ska kunna främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att identifiera och prioritera utvecklingsområden för att uppfylla de nationella målen. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Genom att följa upp, analysera, dokumentera, planera och utveckla utbildningen kan kunskap om vad som leder till framgång skapas och delas. Det här stödmaterialet handlar om hur ett systematiskt kvalitetsarbete kan bedrivas i praktiken ute i förskolor och skolor. Det riktar sig direkt till förskollärare, fritidspedagoger, lärare och övrig personal som arbetar i förskolan och skolan. Materialet är också användbart för rektorn och förskolechefen som har ansvar för att skapa rutiner och strukturer för kvalitetsarbetet och för att alla medverkar. Stödmaterialet är indelat i faserna Var är vi?, Vart ska vi?, Hur gör vi? och Hur blev det? Det ska spegla processen i det systematiska kvalitetsarbetet. Varje fas har underrubriker som beskriver vad de innebär och har exempel på frågeställningar. Texten är skriven för att passa alla skolformer och fritidshemmet. Frågeställningar i materialet ska ses som exempel och måste anpassas efter varje verksamhets olika uppdrag och förutsättningar. Det är Skolverkets förhoppning att materialet ska kunna vara ett praktiskt stöd i det ständiga arbetet med att utveckla utbildningen. Marianne Natéus Enhetschef Sara Knöfel Undervisningsråd kvalitetsarbete I praktiken 5

12 Var är vi? Innan ett utvecklingsarbete påbörjas behöver vi kunskap om vilka behov, utmaningar eller problemområden vi har. Den kunskapen måste bygga på hur våra resultat ser ut i förhållande till de nationella målen och kraven som anges i skollag och läroplan. Resultaten ska också kopplas till förutsättningar, arbetsprocesser och hur undervisningen är organiserad. Allt effektivt utvecklingsarbete startar i en samlad beskrivning av nuläget. En samsyn om nuläget är viktig för att förbättringsarbetet ska bli förankrat och möta barnens, elevernas och verksamhetens behov. Följa upp resultat och måluppfyllelse Till att börja med behöver vi ha en fungerande uppföljning. Det innebär att vi samlar in och sammanställer information om olika typer av resultat och måluppfyllelse. Det kan till exempel handla om: Elevernas kunskapsresultat i form av resultat på nationella prov, andra prov och tester, såväl skriftliga som muntliga samt betyg. Jämförelser mellan elevresultat på grupp, klass och skolnivå samt med kommunen och riket. Hur verksamheten har bidragit till barnens utveckling och lärande. 6 kvalitetsarbete I praktiken

13 Hur barn och elever upplever att undervisningen har påverkat deras lärande. Verksamhetens måluppfyllelse inom läroplanernas övergripande mål och riktlinjer. Hur undervisningen är organiserad, arbetssätt och arbetsformer, förhållningssätt och lärandeklimat t.ex. bemötande och förväntningar, trygghet, delaktighet och nyfikenhet. Resultat från vad genomförda utvecklinsinatser lett till. Underlagen kan, förutom prov och betygsresultat, utgöras av resultat från intervjuer och samtal med barn och elever, portfolion, observationer, attitydundersökningar, elevenkäter, föräldraenkäter och BRUK skattningar. Uppföljningarna sammanställs till en dokumentation som beskrivs närmare på sidan 17. I självvärderingsverktyget BRUK finns indikatorer med kriterier kopplade till de övergripande målen i läroplanen att skatta. BRUK kan också användas som underlag för diskussion om och värdering av kvaliteten i verksamheten. kvalitetsarbete I praktiken 7

14 Följa upp förutsättningar Förskolechefen respektive rektorn bör sammanställa enhetens resultat och se till att det finns underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen, samt se till att det utöver uppföljningen genomförs utvärderingar av särskilt identifierade områden inom enheten. Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete, s. 26 Det är huvudmannen som har ansvar för att skapa förutsättningar för förskolan och skolan att uppfylla de nationella målen. Rektorn och förskolechefen har ansvar för att skapa förutsättningar för lärare, förskollärare och annan personal att bedriva en undervisning som leder till barns och elevers lärande och utveckling. Inom kvalitetsarbetet är det viktigt att dels identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för att genomföra det pedagogiska uppdraget för att nå målen, dels vilka resurser som står till buds. Sedan kan vi ta ställning till vilka förutsättningar som är möjliga att påverka och vilka som inte är det. Exempel på förutsättningar att beskriva. Hur styrning, ledning och ansvarsfördelning är organiserad. Hur resurser har fördelats och använts. Hur gruppers storlek och sammansättning ser ut. Hur personaltäthet och personalsammansättning ser ut. Hur kompetens och behörighet ser ut för att kunna se vilka behov av utveckling som finns. Hur lokaler, utrustning och miljö har använts. Vilka verktyg, system och rutiner som finns för dokumentation och utvärdering. 8 kvalitetsarbete I praktiken

15 I självvärderingsverktyget BRUK finns kriterier för förutsättningar under varje område. De kan användas som underlag för diskussion om och värdering av förutsättningar inför olika insatser. Nulägesbeskrivning En nulägesbeskrivning omfattar elevresultat av både kvantitativ och kvalitativ karaktär såsom betyg, provresultat, portfolion, elevarbeten, intervjuer/samtal och enkäter. Nulägesbeskrivningen innehåller också dokumentation av måluppfyllelse inom de övergripande läroplansmålen, hur undervisningen är organiserad, vilka arbetssätt och arbetsformer vi använt i undervisningen samt förhållningssätt och lärandeklimat. Slutligen beskrivs även vilka förutsättningar som verksamheten haft för att genomföra uppdraget utifrån nationella mål, krav och riktlinjer. Rektorn och förskolechefen har ansvar för att dokumentation av nuläget genomförs. När uppföljningar av resultat och måluppfyllelse samt förutsättningar är sammanställda till en nulägesbeskrivning finns det möjlighet att få syn på vilken kunskap som redan finns och vilken ytterligare kunskap vi skulle behöva. kvalitetsarbete I praktiken 9

16 Vart ska vi? När en nulägesbeskrivning finns är det dags att börja arbeta med nästa fas i processen: Vart ska vi? Denna fas innehåller analys och bedömning av elevernas resultat och hur undervisningen bedrivits (bakåt) och vad vi behöver utveckla (framåt). De egna resultaten i relation till uppdraget och de nationella målen är utgångspunkter för analysarbetet. Förskolechefen respektive rektorn bör tillsammans med personalen och utifrån uppföljningen analysera vad i enhetens verksamhet som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen, analysera om orsakerna framgår tydligt eller om ytterligare uppföljning eller utvärdering behöver genomföras, samt utifrån analysen identifiera utvecklingsområden tillsammans med personalen och därefter besluta vilka insatser som ska genomföras för att de nationella målen ska uppfyllas. Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete, s kvalitetsarbete I praktiken

17 Uppdrag och mål Huvudmän, rektorer, förskolechefer, lärare, förskollärare och annan personal har olika ansvar utifrån sitt specifika uppdrag. Men för att förstå och få en gemensam tolkning av det nationella uppdraget som gäller för verksamheten behöver alla vara involverade i kvalitetsarbetet. Exempel på frågeställningar att utgå ifrån: Vilket är vårt uppdrag enligt skollag, läroplaner, kursplaner och ämnesplaner och vilka är de övergripande målen? Vilka kunskaper och färdigheter ska våra barn och elever få möjlighet att utveckla? Analys och bedömning Analysens uppgift är att på ett trovärdigt sätt bedöma kvaliteten i förhållande till de nationella målen samt att identifiera faktorer som har påverkat måluppfyllelsen och som kan vara utgångspunkt för utvecklingsarbetet. Genom analysen får vi kunskap och underlag för att kunna göra en välgrundad bedömning av var vi är, vad som påverkat resultaten och vad som behöver förändras när det gäller förutsättningarna, verksamhetens genomförande och måluppfyllelsen. Analysen görs med utgångspunkt i uppföljningen av resultat och måluppfyllelse och innehåller en beskrivning av: Tänkbara och möjliga förklaringar av vad i verksamheten som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen, Vad dessa antaganden bygger på, vad säger forskning och utvärderingar om liknande frågor. Om orsakerna tydligt framgår av dokumentationen eller om ytterligare uppföljning eller utvärdering behöver genomföras Var finns utvecklingsbehoven, vilka insatser behövs och vilka effekter förväntar vi oss? kvalitetsarbete I praktiken 11

18 För att kunna bedöma kvaliteten i utbildningen och vad som behöver utvecklas krävs dessutom dialog. Dialog med barn och elever är en viktig förutsättning för att förstå och hitta samband. Dialogen bidrar dessutom till att barnen och eleverna blir delaktiga i sitt eget lärande. Dialogen mellan ledning och personal synliggör vad som är orsakerna till att måluppfyllelsen ser ut som den gör samt belyser samband mellan verksamhetens förutsättningar, genomförande och måluppfyllelse. Som stöd i analysarbetet finns självvärderingsverktyget BRUK anpassat för diskussion, reflektion och analys i arbetslaget och/eller skolledningen. JämFöR Jämförelse är ett första steg in i analysen. Genom att jämföra kan man se skillna der, mönster och tendenser och dra tänkbara slutsatser om samband och orsaker. Analysen handlar om att hitta orsaker som förklarar måluppfyllelsen för att få fram vad som behöver förbättras i den egna verksamheten. Frågor att fundera över kan vara: Vilka skillnader i resultat och måluppfyllelse ser vi mellan till exempel klasser, ämnen, flickor och pojkar, föräldrarnas olika utbildningsbakgrund samt barn och elever med svensk och utländsk bakgrund? Hur ser utvecklingen över tid ut när det gäller olika resultat som till exempel betyg, prov eller enkäter och självskattningar i BRUK? Hur relaterar resultaten till varandra samt till kommunens och rikets resultat? ToLKA och FöRKLARA Tolka och förklara är nästa steg i analysen för att förstå vilka rimliga förklaringar det finns till varför resultaten ser ut som de gör. Det är nödvändigt att ta in andras kunskaper och erfarenheter för att belysa den egna praktiken och att öppna för en didaktisk och pedagogisk diskussion. 12 kvalitetsarbete I praktiken

19 Frågor som kan underlätta dialogen: Vad har vi gjort eller inte gjort i undervisningen som kan förklara resultaten? Hur har organisering av undervisning, arbetssätt och arbetsformer, våra förhållningssätt, förväntningar och kamrateffekter etc. påverkat resultaten och måluppfyllelsen? Vilken forskning och erfarenhet kan vi ta hjälp av för att inhämta ny kunskap och vidga våra perspektiv? Läs mer i Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken, Skolverket 2013 PRoBLemATISeRA och KRITISKT GRANSKA Slutligen behöver vi problematisera och kritiskt granska våra förklaringar om orsaker och påverkansfaktorer, genom att ställa frågor som till exempel: Hur vet vi det vi vet? Vad saknar vi kunskap om och hur vi ska ta reda på mer? Hur kan de rimliga förklaringarna problematiseras i förhållande till relevant forskning? kvalitetsarbete I praktiken 13

20 Nulägesbedömning identifiera utvecklingsområden och formulera mål I analysen har vi nu fått fram en trovärdig bedömning av kvaliteten i förhållande till de nationella målen och identifierat faktorer som har påverkat måluppfyllelsen. Utifrån det formulerar vi ett problem. Dessutom formulerar vi antaganden om vilka orsakerna är till problemet. Vi tar reda på vad annan erfarenhet och forskning säger om liknande problem. Därefter identifierar och formulerar vi ett utvecklingsområde och beslutar vilka insatser som ska prioriteras och genomföras för att de nationella målen ska uppfyllas. Vi formulerar tydliga mål och förväntade effekter för utvecklingsinsatsen. Mål och förväntade effekter bör vara formulerade så att det går att följa upp vad som är uppnått och när, såväl i utvecklingsarbetet som i förhållande till de nationella målen. Det kan till exempel handla om att ställa frågan Vad vill vi ska hända? och sedan följa upp om det hände och troliga orsaker till varför eller varför inte. Analysen med formulerat problem, antaganden om orsaker och prioriterat utvecklingsområde sammanställs till en nulägesbedömning. Nulägesbedömningen är ett viktigt dokument för att göra alla delaktiga i kvalitetsarbetet. Som ett stöd för nulägesbedömningen finns på varje indikatorblankett i Skolverkets självvärderingsverktyg BRUK en analysdel med stöd för bedömningen av vad som behöver utvecklas på kort och lång sikt. I BRUK finns en indikator för skattning av hur förskolan eller skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete under medverkan av lärare, övrig personal och elever (Indikator 1.1) 14 kvalitetsarbete I praktiken

21 Hur gör vi? Utifrån nulägesbedömningen och tillgängliga resurser formulerar och planerar vi hur utvecklingsinsatsen ska genomföras. En planering är viktig för att kunna styra och följa arbetet och för att veta att vi gör rätt saker. Planeringen är kartan och leder oss i det arbete som ska göras. Förskolechefen respektive rektorn bör se till att enhetens planering av utbildningen utgår från den gemensamma analysen av måluppfyllelsen och huvudmannens respektive enhetens beslut om prioriterade utvecklingsinsatser, ange i planeringen vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till, ange i planeringen de förutsättningar som behövs för att genomföra utbildningen och utvecklingsinsatserna samt se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen. Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete s. 36 kvalitetsarbete I praktiken 15

22 Planera En planering är viktig för att komma igång med arbetet och styra det mot att nå uppsatta mål. Planeringen utgår ifrån analysen av måluppfyllelsen och den prioriterade utvecklingsinsats vi kommit överens om. Planeringen pekar ut hur arbetet ska genomföras, följas upp och utvärderas. Planeringen ska beskriva: Mål i form av vad utvecklingsinsatsen förväntas leda till ( Vad vill vi ska hända? ) Vilka arbetssätt och metoder som ska användas. Hur barn och elever ska bli delaktiga i processen. Hur processen ska hållas vid liv. Vilka förutsättningar som krävs på kort respektive lång sikt för att utvecklingsinsatsen ska kunna genomföras. Vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Hur insatsen ska följas upp och utvärderas. Förskolechefens och rektorns roll är att se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen och att alla är delaktiga. Genomför För att utvecklingsarbetet ska bli systematiskt och långsiktigt behöver arbetet kontinuerligt följas upp så att vi håller fokus och genomför arbetet enligt målen, planeringen och de prioriterade utvecklingsområdena. Med jämna mellanrum behöver vi se tillbaka och sammanfatta det som pågår för att försäkra oss om att insatserna leder mot de mål som konkretiserats i planeringen. Det behöver också stämmas av att vi fortfarande fokuserar på det som prioriterats för att utvecklingen ska bli långsiktig. Planeringen kan behöva ses över och vid behov förändras. Om vi kontinuerligt reflekterar och dokumenterar framgångar, svårigheter och eventuella justeringar i genomförandet finns det sedan ett underlag för utvärdering av insatserna. Reflektionen kan även bidra till ett kollegialt lärande. 16 kvalitetsarbete I praktiken

23 För att utvecklingsarbetet ska nå de uppsatta målen och de förväntade effekterna är det viktigt att alla berörda är delaktiga i genomförandet och att utvecklingsarbetet är en integrerad del av det dagliga arbetet. Dokumentera För att veta att arbetssätt, arbetsformer och utvecklingsinsatser faktiskt leder till att målen uppnås och ger avsedd effekt behöver arbetet och resultaten följas upp och dokumenteras kontinuerligt. Dokumentationen ska visa på vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt. Om framgångar och svårigheter under genomförandet är dokumenterade underlättar det uppföljningen. Dokumentationen behövs för att kunna följa en kvalitetsutveckling över tid och för att kunna se effekterna av utvecklingsarbetet. Den är också viktig för att kunna sprida erfarenheter till andra. Dokumentationen kan utformas på olika sätt till exempel genom att föra loggbok, eller att använda portfolio, foto eller film. Det viktiga är att man har ett tydligt syfte med dokumentationen så att den blir användbar i utvecklingsarbetet. Kom ihåg att använda underlag som redan finns dokumenterade! Det finns redan tillgång till statistiska uppgifter och sammanställningar över exempelvis lärares eller förskollärares behörighet, personaltäthet, betygs och provresultat. Det finns ofta individuella utvecklingsplaner, studieplaner eller åtgärdsprogram samt enkätresultat och självvärderingar i BRUK. Dessa kan behöva kompletteras med beskrivande texter om hur arbetsprocesser, organisation eller lärandemiljö påverkat måluppfyllelsen. exempel på var man kan hitta befintlig statistik: Siris (på enhetsnivå): Kommunblad (på kommunnivå): kvalitetsarbete I praktiken 17

24 RUTINeR och FoRmeR FöR DoKUmeNTATIoNeN 4 kap. 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Förskolechefen respektive rektorn bör se till att dokumentationen är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på enhetsnivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser, skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för enhetens kvalitetsarbete samt sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom enheten. Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete s. 20 Det är förskolechefens och rektorns uppgift att skapa rutiner och former för dokumentation som fungerar för enhetens kvalitetsarbete. Även att prioritera och hjälpa till med att fokusera är en viktig uppgift. Exempelvis: Vilka planeringar, uppföljningar och beslut behöver finnas dokumenterade och på vilket sätt? Vilken dokumentation finns att använda, till exempel statistiska uppgifter på lärarbehörighet, personaltäthet, elevresultat, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram? Hur omfattande behöver dokumentationen vara för att den ska var tillräcklig som underlag för analys? Hur och när under året ska olika analyser och bedömningar av måluppfyllelsen göras och dokumenteras och vem ansvarar? Alla som är involverade i genomförandet, både personal och elever, ska också medverka i uppföljnings och dokumentationsarbetet. 18 kvalitetsarbete I praktiken

25 Hur blev det? Uppföljning och utvärdering är en central del i kvalitetsarbetet. När insatserna är genomförda vill vi veta hur de uppsatta målen har nåtts och om de förväntade effekterna har inträffat. Resultaten värderas därför i förhållande till de nationella målen, de genomförda insatserna och de förväntade effekterna. Vi avsätter tid för att granska vad som har gjorts och vad det har lett till utifrån frågan; Vad vill vi ska hända?. Först därefter går det att formulera hur vi ska gå vidare. Det systematiska kvalitetsarbetet är en ständigt pågående process som aldrig tar slut. Genom att analysera vilka insatser som gett förväntad effekt, och vilka som inte gjort det, blir det fortsatta utvecklingsarbetet bättre för varje varv. Efter uppföljningen blir nästa steg i kvalitetsarbetet att åter igen definiera: Var är vi (nu)? Mallen på nästa sida är ett exempel på hur man kan följa upp och dokumentera förändringar på tre nivåer; barns och elevers lärande, undervisningspraktik samt organisation och rutiner. Tidsintervallen mellan uppföljningarna är exempel. kvalitetsarbete I praktiken 19

26 Hur blev det? Ni kan själva förlänga/förändra tidsserien Vid start efter en halv termin efter en termin Avsedda förändringar och utfall Vilket var vårt identifierade utvecklingsområde och varför valde vi det? Vilka förändringar ser vi och vad hade vi förväntat oss? Vilka förändringar vill vi göra nu och varför? Vilka förändringar ser vi och vad hade vi förväntat oss? Vilka förändringar vill vi göra nu och varför? Barns och elevers lärande och engagemang/ motivation Undervisningspraktik organisation och rutiner 20 kvalitetsarbete I praktiken

27 Dialog och delaktighet Genom strukturerade dialoger med barn, elever, kollegor förskolechef eller rektor skapas delaktighet. För att alla ska bli delaktiga i ett utvecklingsarbete behövs samtal om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. På så sätt synliggörs kvaliteten och utvecklingsbehoven. Ju större delaktighet i uppföljning, analys och beslut för att utveckla utbildningen, desto större blir förståelsen för de insatser som genomförs. Hållbara förändringar förutsätter att så många som möjligt är involverade i utvecklingsarbetet. Det underlättar genomförande och informationsspridning. Alla som berörs av utvecklingsarbetet kommer ha lättare att ta till sig nya arbetssätt och arbetsformer om det sker i en känsla av sammanhang och mening. Huvudman, rektor, förskolechef, lärare, förskollärare, annan personal, elever och barn måste alla utifrån sina olika roller vara delaktiga i att ta fram underlag och analysera orsaker och vad som behöver utvecklas. Barn och elever är särskilt viktiga och måste tillfrågas om hur de ser på sitt lärande och sina prestationer i förhållande till vad undervisningen i förskolan och skolan erbjuder. Forskning har visat att om barn och elever upplever ett reellt inflytande över undervisningens innehåll och hur den utförs lär de sig mer, blir mer engagerade och tar mer ansvar. Fortsättning När utvecklingsinsatserna är genomförda och vi vet vad de resultaterat i behöver vi formulera hur utvecklingen ska gå vidare. Ska andra insatser genomföras eller ska vi fortsätta på den inslagna vägen? Behövs det en omorganisering eller behövs andra förutsättningar? På så sätt fortsätter processen och ett nytt läge ska bedömas: Var är vi? Vår ursprungliga nulägesbedömning med formulerade mål, vår planering för genomförandet och resultaten från uppföljningar och utvärderingar ger oss nu möjlighet att reflektera kring hela processen. Vad har vi lärt oss och vad av det vi har uppnått vill vi behålla och vad vill vi fortsätta utveckla? kvalitetsarbete I praktiken 21

28 Referenser Jan Håkansson, Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem: strategier och metoder, Studentlitteratur, Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete, Skolverket, 2012 Läs mer Forskning för klassrummet vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken, Skolverket, 2013 Förskoleklassen uppdrag, innehåll och kvalitet, Skolverket, 2014 Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket, 2012 Skolverkets allmänna råd för fritidshem, Skolverket, 2014 Skolverkets allmänna råd om planering och genomförande av undervisningen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, Skolverket, kvalitetsarbete I praktiken

29

30 Det här stödmaterialet handlar om hur ett systematiskt kvalitetsarbete kan bedrivas i praktiken ute i förskolor och skolor. Stödmaterialet innehåller konkreta frågeställningar som är avsedda att underlätta arbetet med att följa upp, analysera, dokumentera, planera och utveckla utbildningen. Materialet riktar sig direkt till förskollärare, fritidspedagoger, lärare och övrig personal som arbetar i förskolan och skolan. Materialet är också användbart för rektor och förskolechef som har ansvar för att skapa rutiner och strukturer för kvalitetsarbetet och för allas medverkan.

31 Skolans värdegrund Grundskola och gymnasieskola Modul: Delaktighet och inflytande Del 8: Hållbar elevdelaktighet och reellt inflytande Hållbar elevdelaktighet och reellt inflytande 1 Eva Alerby och Ulrika Bergmark, Luleå tekniska universitet Skollagen och läroplanerna fastslår att skolan har ett demokratiskt uppdrag. Barn och elever ska lära om demokrati och mänskliga rättigheter och utveckla förmågor för att aktivt kunna verka i demokratin. De ska också lära genom att dessa grundläggande principer präglar hur lärandet genomförs och organiseras. Elevers möjligheter till delaktighet i skolan och inflytande över sitt eget lärande är viktiga inslag i genom-perspektivet. Den forskning som redovisats i tidigare artiklar har framhållit hur delaktighet och inflytande kan skapa motivation, vilket främjar elevernas lärande. Om elever får inflytande över och känner delaktighet i skolans verksamhet ökar deras motivation och ansvarstagande, vilket i sin tur bidrar till förbättrade kunskapsresultat. Med hjälp av perspektiven om, genom och för synliggörs skolans sammanhållna uppdrag och arbete med kunskaper och värden (se till exempel SOU 2016:4). Detta synsätt kan utgöra en viktig utgångspunkt för att motverka att skolans arbete med demokrati och värdegrund sker i separata åtskilda delar. Utmaningen att motverka denna uppdelning har bland annat identifierats av Skolinspektionen (2012) i kvalitetsgranskning av skolans arbete med demokrati- och värdegrundsfrågor. Arbetet med elevers delaktighet och inflytande är därmed något som bör genomsyra hela skolans verksamhet. I den här sista artikeln kommer lärares och rektorers ledarskap samt skolans organisatoriska förutsättningar för elevdelaktighet och inflytande att belysas. Vidare ges exempel på olika strategiska vägar för att öka elevers delaktighet och inflytande i skolans verksamhet. Av skollagen (2010:800) framgår att elever ska ges möjlighet att delta i skolans systematiska kvalitetsarbete. Eleverna ska också fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Att arbeta med kartläggningar kan vara ett sätt att göra eleverna delaktiga i nulägesbeskrivningar av skolan. Om eleverna får komma till tals och deras åsikter tas på allvar kan eleverna få en betydande roll i dessa beskrivningar. Genom detta kan skolans personal tillsammans med elever utveckla skolan. Strategier som stödjer delak- 1 Denna artikel bygger på kunskapsöversikten Delaktighet för lärande, publicerad av Skolverket 2015, men texten är omarbetad och delvis nyskriven. För ytterligare läsning hänvisas till denna kunskapsöversikt. Hållbar elevdelaktighet och reellt inflytande December (9)

32 tighet och inflytande kan till exempel vara insamling av elevers erfarenheter i olika frågor på en mer generell nivå som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Andra strategier kan vara en undervisning som bygger på elevernas erfarenheter och att lärare bjuder in eleverna att ha inflytande över undervisningens innehåll och genomförande. För att skapa hållbar elevdelaktighet och reellt inflytande i skolan är det centralt att detta arbete inte endast bygger på några eldsjälars arbete, utan att hela skolans organisation stödjer detta förhållningssätt, dvs. ett systematiskt långsiktigt arbete för att säkerställa hög kvalitet i utbildningen i skolor. Att eleverna ges möjligheter att göra sina röster hörda att de är delaktiga i och har inflytande över undervisningen är en viktig del i skolors utveckling. Elevers inifrån -perspektiv kan ge information och kunskap om hur skolan kan utvecklas och förbättras utifrån elevers perspektiv. Ledarskap och organisatoriska förutsättningar för elevdelaktighet och inflytande Skolinspektionen (2014) beskriver vikten av en obruten dialog och tillit inom styrkedjan för att lyckas med skolans uppdrag att alla elever får en god undervisning med det stöd och den stimulans de behöver utifrån deras behov, förutsättningar och erfarenheter. Eleven ska därför ges möjlighet att berätta för läraren vad som fungerar eller inte fungerar i undervisningen. Läraren i sin tur ger en samlad bild av behoven som framkommit till rektorn. Denne ansvarar för att, utifrån den kunskap han eller hon skaffar sig om undervisningen, analysera behoven för hela skolenheten och kommunicera detta till huvudmannen. Vidare gör sedan huvudmannen prioriteringar och vidtar de åtgärder som krävs eller begär mer underlag för att kunna skapa de förutsättningar som behövs. Illustrationen nedan (figur 1) visar hur styrkedjan kan gestaltas. Hållbar elevdelaktighet och reellt inflytande December (9)

33 Figur 1. Skolinspektionens illustration ovan visar hur förhållandet mellan huvudman, rektor, lärare och elev kan gestaltas. Illustratör Martin Fogelström. Liksom Skolinspektionens sammanfattning av deras årsrapport 2014 visar att elevdelaktighet är viktig för undervisnings- och skolutveckling, visar forskarna Håkansson och Sundberg (2016) hur eleven har en roll i den fjärde generationens framgångsrika skolutveckling. Den fjärde generationens skolutveckling handlar om att bygga system där skolorna kontinuerligt lär sig och förbättrar verksamheten successivt i stället för att framför allt åtgärda problem som uppkommer. Håkansson och Sundberg (2016) visar på förbättringsstrategier som betonar ett väl utvecklat samarbete mellan huvudman, rektor, lärare, föräldrar och elever. För att resultat ska kunna uppnås i skolan betonar Håkansson och Sundberg att samtliga delar i systemet behöver verka i gemensam riktning och ta sitt ansvar. Även OECD lyfter, i sin granskningsrapport om de svenska resultaten från PISAundersökningen, vikten av att etablera ett tydligt utbildningsansvar - lärare, rektor och huvudmän -emellan för att förbättra de svenska skolresultaten. Hållbar elevdelaktighet och reellt inflytande December (9)

34 Rönnlund (2013) beskriver att personal talar om elevers delaktighet och inflytande som en vi-tillsammans aktivitet, och framhåller att detta arbete kommer att lyckas i större utsträckning om elever och personal arbetar tillsammans mot gemensamma mål. Detta förhållningssätt bekräftas också i internationell forskning. Den brittiske rektorn och forskaren Peacock (2006) betonar att utveckling av skolan ska vara grundad i inkluderande etik, förtroende och samarbete. Detta kräver att alla människor i organisationen ges möjlighet att göra sin röst hörd och att dialog sker i en process som är både positiv och möjliggörande. Mitra och Serriere (2015) poängterar att en framgångsfaktor för verklig elevdelaktighet och inflytande är att värdesätta lärares ledarskap och deras professionalism. Lärare behöver känna att de har makt att själva påverka sin situation. Underliggande värden i ett sådant förhållningssätt är att lärarna själva upplever sig som professionella och kapabla att göra skillnad för sina elever. Genom att lärarna känner sig stärkta i sin lärarroll kan de i sin tur uppmuntra sina elever att ta plats i skolan och göra sina röster hörda och ha en aktiv roll i undervisningen. Kommunikation behöver ske från lärare till elev, men i lika hög grad från elev till lärare i ett ömsesidigt utbyte. I skolan där forskningen gjordes, fanns konkreta exempel på att rektorn uppmuntrade lärarna att använda sin professionalism och autonomi för att väva ihop ämnesinnehåll i undervisningen med elevdelaktighet och inflytande. Till exempel fick eleverna komma med idéer om och sedan genomföra förändringar om hur förbrukningsmaterial skulle minskas i skolan för att bidra till ett mera hållbart samhälle. Rektorn skapade tillsammans med lärarna stödjande strukturer, exempelvis olika formella forum för elevers delaktighet och inflytande. För att detta skulle fungera krävdes det dock att det avsattes tid för kollegiala samtal, tid för planering och genomförande av nya initiativ samt stöd för lärare under processens gång. Danell (2006) argumenterar för att frågan om elevers delaktighet och inflytande inte enbart kan läggas hos den enskilda läraren, utan i stället bör förstås i relation till de organisatoriska förutsättningar som råder. Därför bör lärarna ges möjligheter och förutsättningar att tillsammans planera och reflektera över verksamheten och det arbete som ska göras för att öka elevers delaktighet. Att utveckla reellt elevinflytande och delaktighet är en process som är ett långsiktigt arbete och som måste fortgå under en längre period för att få resultat i den dagliga verksamheten. Om elevers delaktighet ska kunna öka måste skolan skapa mötesplatser där elever, lärare och rektorer kan samlas för att ge sin syn på utbildning. Det hjälper lärarna att erbjuda en utbildning där elevers perspektiv och erfarenheter har en central roll. Alerby och Isaksson-Pelli (2002) poängterar att en framgångsfaktor i skolans utvecklingsarbete är att tid avsätts för att lärare ska ha möjligheter till samtal och reflektion. Det handlar emellertid inte enbart om hur mycket tid som avsätts, utan det viktiga är hur tiden används. Används avsatt tid till informationsmöten eller används tiden för att lärare verkligen ska få möjlighet att tillsammans reflektera och samtala om exempelvis elevers delaktighet och inflytande? Att lärare ges förutsättningar för att stärka elevernas möjligheter till delaktighet och inflytande har i förlängningen betydelse för samspelet mellan eleverna och även mellan läraren och eleverna. Om skolan ska lyckas med sitt uppdrag att ge eleverna möjligheter att Hållbar elevdelaktighet och reellt inflytande December (9)

35 utveckla de förmågor som behövs för att kunna verka i och för demokrati, måste arbetet med skolans värdegrund synas, kännas och levas ute i skolorna. Strategiska vägar för att öka elevers delaktighet i och inflytande över skolans verksamhet Lärare och rektorer har en viktig uppgift att tillsammans hitta vägar för att inbjuda elever till delaktighet och att skapa en undervisning som bygger på elevers erfarenheter och förmågor. För att kunna skapa strategier och arbetsformer för konkret arbete med delaktighet och inflytande i skolan, kan lärare behöva olika former av stöd. Sådant stöd kan exempelvis vara kunskap om hur självvärderingar kan göras och hur reflekterande samtal och kollegialt lärande kan vara metoder för att stärka elevers inflytande och delaktighet (Skolinspektionen, 2014). Utifrån forskning som beskrivs nedan, finns det konkreta strategier för att öka elevers delaktighet i och inflytande över skolans verksamhet. Dessa kan användas av lärare och elever i klassrummet, men även i mera övergripande skolutvecklingsfrågor där rektors pedagogiska ledarskap är centralt. Elevers röster en viktig del i skolans utveckling Elevers delaktighet i och inflytande över undervisningen och skolan som helhet har ett inneboende värde för elevernas lärande, men även för deras personliga utveckling till demokratiska medborgare. Elevdelaktighet och inflytande kan också ha en central roll i skolutvecklingsprocesser. Elevernas röster och erfarenheter kan tas till vara och utgöra grund för förändringar i klassrummet eller i skolan som helhet. Utifrån delaktighetsstegen som Shier (2001) presenterat, finns det fem nivåer för delaktighet. Den modellen kan användas på ett konkret sätt i ett systematiskt arbete med elevdelaktighet och inflytande i skolans verksamhet. Som nämndes i artikel 1 och 2 ska inte delaktighetsstegen uppfattas som en successiv utveckling mot högre former av delaktighet, utan vilken form av delaktighet som väljs beror på syftet och situationen. Alla former av delaktighet, oavsett nivå i stegen, är därför centrala att använda vid olika sammanhang i skolan. Att lyssna på elever och låta deras erfarenheter utgöra en viktig grund för skolutveckling kan sägas omfatta de tre första stegen: (1) barn blir lyssnade till, (2) barn får stöd att uttrycka sina åsikter och synpunkter och (3) barns åsikter och synpunkter beaktas. Elevernas möjligheter att utöva inflytande i skolan och att elever har en viktig roll i skolutveckling har framhållits av forskare både nationellt och internationellt. Till exempel menar de brittiska forskarna Robinson och Taylor (2007) att det är möjligt att ändra en skolas organisation genom att lyssna till erfarenheter, inte bara från de vuxna i skolan utan även från eleverna. Om elever verkligen lyssnas till och ges möjlighet att påverka sin lärandemiljö, kan deras röster och engagemang leda till att undervisningen förändras och förbättras. Giota (2001) har i sin avhandling låtit elever berätta om sina erfarenheter av skolan och sina motiv för att gå till skolan. Hon framhåller att eleverna ger djupgående insikter om skolans verksamhet och sitt eget lärande, något vi vuxna kanske inte alltid förväntar oss av eleverna. Hennes analys visar att eleverna reflekterar över sina erfarenheter på ett seriöst sätt och att de har både bred och djup kunskap om förhållanden i skolan, som till exempel skolans roll för deras framtida liv som vuxna, undervisningen i klassrummet, lärarens undervisningskompetens, förväntningar från vård- Hållbar elevdelaktighet och reellt inflytande December (9)

36 nadshavare och kompisar samt skolans historiska, ekonomiska och organisatoriska funktioner. Ovanstående forskning menar att om elevernas erfarenheter och reflektioner tas på allvar så är det till fördel för skolans utveckling. Det är därför även av detta skäl viktigt att bjuda in elever i processen att utveckla skolan som lärandemiljö. I forskningsprojektet Skolan suger eller? (se till exempel Alerby et al. 2012; Backman et a., 2012a, b; Bergmark & Kostenius, 2012) fick elever i åk 6-9 bland annat reflektera över sina erfarenheter av när de hade det bra i skolan och även över hur skolan ska bli den bästa platsen att lära sig i, om de fick bestämma. De reflekterade över händelser de upplevt som positiva i skolan och sedan också om sina visioner om hur den bästa lärandemiljön kan skapas. Resultaten av projektet visade bland annat på ett ömsesidigt förhållande mellan elevers välbefinnande och lärande. Det innebär att god hälsa är positivt för elevers lärande och en upplevelse av att lära sig något också leder till att elever mår bättre. Eleverna upplevde också att de mår bättre när de är delaktiga och utövar inflytande. Ett annat resultat var att eleverna berättade att de gärna vill ha inflytande och vara delaktiga i undervisningen, bland annat genom att få välja mellan olika arbetssätt i undervisningen. Det kunde handla om att de ville arbeta både teoretiskt och praktiskt, skriftligt, muntligt, med kreativa arbetssätt och med hjälp av digitala redskap. De förespråkade att de vill ha inflytande över vilka arbetsformer som används samt vikten av variation av arbetssätt i undervisningen. De angav även att de vill att undervisningen ska ske på olika platser - både innanför och utanför skolans väggar. Inom projektet användes en rad olika metoder för att elevers röster skulle komma till uttryck: skriftliga reflektioner, intervjuer och visuella berättelser. Lärare och rektorer skulle kunna använda sig av liknande metoder för att på ett konkret sätt få reda på elevers erfarenheter och låta deras röster höras i skolans verksamhet, till exempel i samband med olika former av utvecklingsarbeten. I denna process är det viktigt att eleverna får komma till tals genom olika uttrycksformer. Att belysa erfarenheter genom till exempel visuella berättelser har kopplingar till en metod som kallas Photo Voice, och som används i forskning med syfte att främja reflektion, deltagande och engagemang. Enligt Warne (2013), som i sin forskningsstudie har använt sig av metoden Photo Voice har metoden tre huvudmål: att människor får gestalta sin vardag, att människor får reflektera över betydelsefulla aspekter i en miljö och att människors erfarenheter och tankar ska nå fram till dem som fattar beslut över verksamheten. Även om detta är en metod som används i forskning, finns det stora möjligheter att också använda sig av visuella berättelser i undervisningen. Lärare och rektorer kan på ett systematiskt sätt med hjälp av visuella berättelser samla elevers erfarenheter som en utgångspunkt för konkret förändringsarbete. Detta är ett exempel på en metod för att synliggöra elevers erfarenheter, men det finns flera metoder att välja på. Det viktiga är att elevernas röster verkligen uttrycks och att de lyssnas till. Ett annat sätt är att låta eleverna identifiera viktiga aspekter för det egna lärandet så som de kommer till uttryck i undervisningen. I en forskningsstudie av Nilsson (2016) fick elever i årskurs 9 göra just detta inom ramen för undervisning i naturvetenskap - området genetik. Eleverna fick, utifrån egna erfarenheter, identifiera vilka aspekter i lärarens undervisning Hållbar elevdelaktighet och reellt inflytande December (9)

37 som de ansåg vara de mest centrala för det egna lärandet. Detta gjordes genom att lektionen videofilmades. Eleverna fick därefter vara med och analysera filmen med fokus på vad som hände under lektionen, hur läraren möjliggjorde lärande samt hur läraren kommunicerade lektionsinnehållet och gjorde det tillgängligt för eleverna. Det vanliga i anslutning till denna metod att videofilma en lektion för att bearbeta innehållet senare är att några lärare tillsammans analyserar filmen i syfte att underlätta reflektion och tolkning av den egna undervisningen, att delge varandra tankar och idéer, samt att utveckla gemensamt språk inom lärarkollegiet. De elever som ingick i Nilssons studie menade att lärarens förmåga att koppla lektionsinnehållet till elevernas vardagliga upplevelser och erfarenheter var en av de viktigaste aspekterna för deras naturvetenskapliga lärande. Vidare betonade eleverna vikten av att likheter och skillnader mellan olika begrepp belyses och att elevernas tidigare förståelse och deltagande tas tillvara under lektionen. Även lärarens ämneskunskaper och engagemang för ämnet var något som eleverna betonade (Nilsson, 2016). Att låta elever vara delaktiga genom att lärare och andra vuxna i skolan lyssnar till deras tankar och åsikter är viktiga första steg enligt delaktighetstrappan, men det räcker inte alltid. Nästa steg är att låta eleverna inta en mera aktiv roll i skolans utvecklingsarbete. I Shiers (2001) version av delaktighetsstegen som beskrevs i artikel 2 i modulserien, skulle dessa steg motsvara: (4) barn involveras i beslutfattande processer och (5) barn delar inflytande och ansvar över beslutsfattande process. Ett långsiktigt arbete med flera utmaningar Den forskning som refereras till i denna artikel visar att elevers delaktighet och inflytande i skolan har ökat de senaste åren. Det finns fortfarande en del utmaningar för att ytterligare öka elevers inflytande och delaktighet. Detta är särskilt angeläget när skolpersonal uppfattar konkurrens och motsättningar mellan utbildningens olika uppdrag. Enligt nationella och internationella mätningar har svenska elevers kunskapsresultat försämrats under det senaste årtiondet. Staten har därför initierat och genomfört ett antal reformer, som till exempel ytterligare nationella prov i fler ämnen och vid fler tillfällen, förnyat betygssystem med ytterligare betygssteg, lärarlegitimation, karriärtjänster allt för att främja elevernas kunskapsresultat och attraktionen för läraryrket. Detta har lett till att skolorna varit upptagna med att implementera nämnda reformer, samt ett ökat fokus på mätbara kunskapsresultat. Ett ökat fokus på kunskapsresultat är å ena sidan positivt eftersom det bidrar till att skapa höga förväntningar på att elever kan prestera goda resultat. Å andra sidan kan det också innebära att lärare tenderar att lägga mer tid på att förmedla ämneskunskaper, träna specifika färdigheter och att utvärdera/mäta dessa. I en pressad arbetssituation med begränsad tid inom ramen för ett veckoschema riskerar tiden för samtal och reflektion att bli mindre. På grund av inrotade föreställningar om vad som är mest effektiv tidsanvändning, ges i värsta fall den demokratiska delen av läraruppdraget lägre prioritet, eftersom den inte är lika lätt att mäta som t ex. specifik ämneskunskap i ett prov. Hållbar elevdelaktighet och reellt inflytande December (9)

38 Samtidigt som det är viktigt att mäta elevers kunskaper för att kunna hjälpa elever vidare i sin kunskapsutveckling, kan ett alltför ensidigt fokus på mätningar och resultat påverka vilka kunskaper och arbetssätt som prioriteras. Det är lätt att som lärare och rektor fokusera på mätbara resultat i olika ämnen, eftersom elevernas kunskapsnivåer regelbundet mäts. Detta kan leda till att elevers möjligheter att utveckla kunskaper ur ett bredare perspektiv begränsas. Det finns därför en risk att skolans personal har små möjligheter att arbeta med skolans hela uppdrag att främja både elevernas kunskaper och förmågor och att aktivt arbeta med delaktighet och inflytande. Ett viktigt arbete i skolan handlar därför om att väva samman de olika delarna av uppdraget så att de går hand i hand. I detta arbete är det viktigt att inkludera eleverna så att elever och skolpersonal tillsammans finner bra vägar för att öka elevers delaktighet. Verklig och hållbar delaktighet kräver ett medvetet förhållningssätt som genomsyrar alla aktiviteter i skolan. Det förhållningssättet kräver också att elever själva vill vara delaktiga och att de tränas in i sin roll att vara aktiv. Om delaktighet blir en verklighet för elever i skolan, finns goda möjligheter till positiv utveckling av den enskilda eleven, för klassen och för skolan som organisation. Referenser Alerby, E. & Isaksson-Pelli, A. (2002). Uppdrag demokrati. Ett kompetensutvecklingsprojekt inom Pajala kommuns skolor och förskolor. Forskningsrapport. Luleå: Luleå tekniska universitet. Alerby, E., Backman, Y., Bergmark, U., Gardelli, Å., Hertting, K., Kostenius, C. & Öhrling, K. (2012). Skolan suger eller? Att ge röst åt barns och ungdomars erfarenheter av psykosocial hälsa i sin lärandemiljö. Vetenskapsrådets rapportserie 7:2012, Stockholm: Vetenskapsrådet. Backman, Y., Alerby, E., Bergmark, U., Gardelli, Å., Hertting, K., Kostenius, K. & Öhrling, K. (2012a). Improvement of the school environment from a student perspective: Tensions and opportunities: Education Inquiry, 4(1), Backman, Y., Alerby, E., Bergmark, U., Gardelli, Å., Hertting, K., Kostenius, C., & Öhrling, K. (2012b). Learning Within and Beyond the Classroom: Compulsory School Students Voicing Their Positive Experiences of School. Scandinavian Journal of Educational Research, 56(5), Bergmark, U. & Kostenius, C. (2012). Student visual narratives giving voice to positive learning experiences A contribution to educational reform. Academic Leadership, 10(1). " Brumark, Å. (2010). Den formella skoldemokratins roll för medborgarfostran och elevinflytande. Utbildning & Demokrati, 19(2), Danell, M. (2006). På tal om elevinflytande. Hur skolans praktik formas i pedagogers samtal. Luleå: Luleå tekniska universitet. Hållbar elevdelaktighet och reellt inflytande December (9)