Bakgrundshistoria Religiös och etniska grupper
|
|
- Bo Gunnarsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Bakgrundshistoria Både Syrien som stat och den samtida konflikten behöver sättas i ett historiskt sammanhang för att begripliggöras. Centralt här är de islamistiska och pan-arabiska ideologier som växte fram som en reaktion mot kolonialismen. Psykes-Picot 1916: ett brittiskt och franskt avtal som slöts 1916 under det första världskriget. Avtalet stipulerade hur de allierade skulle dela upp det Ottomanska riket mellan sig efter kriget. Uppdelningen lade den geografiska grunden till staten Syrien. Syrien blir självständigt 1946, men det är en politiskt tumultartad period som följer etablerar sig baath-anhängaren och alawiten Hafez al-assad som ledare. Under hans välde växer en sträng diktatur fram, men även en viss mån av stabilitet. Islamistiska grupper, i synnerhet det syriska Muslimska brödraskapet opponerar sig mot regimen slår regimen ner upproret i samband med massakern i Hama. År 2000 går Hafez bort och efterträds av sin son Bashar. Initialt följer en reformperiod som kallas Damaskusvåren. När lättandet på yttrandefrihet medför skarp kritik mot regimen väljer man att återigen tysta opposition. När al-assad-regimen väljer att bita sig fast vid makten under den arabiska våren, utvecklas snart den folkliga resningen mot regimen till ett inbördeskrig. Regimens beslut att försöka tysta demonstrationerna med vapen, spelar en avgörande roll för den utvecklingen. Religiös och etniska grupper Sunnitiska araber utgör en majoritet i landet och historiskt sett varit den dominerande ekonomiska och politiska aktören. Under al-assad-regimen har de underordnats alawiterna, vilket många sunnitiska araber har upplevt som en orättvisa. Det är därför heller inte överraskande att oppositionen i konflikten domineras av sunnitiska araber. Alawism är en religiös tradition som kan spåra sina rötter tillbaks till tolvsekten inom shiaislam. Inslag från andra religioner, exempelvis reinkarnationslära, samt tillskrivandet av gudomliga egenskaper till Ali, medför att både sunni- och shiamuslimer generellt betraktar alawiter som avfällingar. Under Hafez al-assads regim fick alawiterna en framskjuten position i samhället. Det är en skarp kontrast till den historiska socialt marginaliserade roll de tidigare har innehaft. Kristna araber utgör en relativt stark socioekonomisk minoritetsgrupp. I huvudsak har de stött al- Assad-regimen under konflikten. Det kan dels förklaras av att regimen har gynnat dem som minoritet, och dels av att oro inför vilken roll de skulle få i en ny stat. Kurderna är huvudsakligen sunnimuslimer och lever i de norra delarna av landet. Under al-assadregimen har de utstått förtryck, men har under konflikten förhållit sig neutralt till regimen. Under den PKK-influerade (vissa menar t.o.m. PKK-styrda) aktören PYDs ledning har deras fokus istället varit att etablera ett semi-autonomt territorium som går under namnet Rojava.
3 Konflikten Al-Assad-regimens målsättning är att återställa landet som det var innan konflikten. I nuläget är deras position relativt stark, och det ser ut som att målsättningen över tid kan realiseras. Avgörande är dock i vilken utsträckning Iran och Ryssland är villiga att stödja regimen för det ändamålet. Oppositionen utgörs av många grupperingar, ofta internt stridande, där majoriteten vilar på en islamistisk grund. Samtidigt som vissa av dessa aktörer (i synnerhet Hayat Tahrir al-sham och Ahrar al-sham) är tillräckligt starka för fortsätta kampen ytterligare en tid, är ingen oppositionsgrupp i nuläget tillräckligt stark för att kunna besegra regimen. Den så kallade Islamiska Staten har haft stora motgångar under de senaste åren. I nuläget förefaller den primära ambitionen vara att överleva. Att gruppen skulle kunna komma i närheten av den position de innehade 2014 är högst osannolikt. Samtidigt är det inte första gången i organisationens historia som de har varit uträknade. Geopolitik: många externa aktörer influerar konflikten. Viktiga exempel är USA, Ryssland, Turkiet, Israel, Saudiarabien och Iran. Dessa aktörer spelar helt avgörande roller för hur konflikten utvecklar sig. Exempel på så kallade proxykrig som pågår i Syrien är: USA-Ryssland, Saudiarabien-Iran, och Iran-Israel. Rättsväsendet: Domstolsväsendet är civilt, men har tydliga sharia-influenser (och i synnerhet rättsskolan hanafi). Det förekommer specifika familjerättsdomstolar för vissa religiösa minoriteter. Den syriska konstitutionen fastslår mäns och kvinnors lika rättigheter, men rättssystemet synliggör att så inte är fallet. Ex. kvinnor har svårare att begära skilsmässa, en make/far kan begära reseförbud för sin hustru och/eller döttrar, våldtäkt är undantaget om det sker inom äktenskapet, straff för mord förmildras om det kan påvisas vara hedersmotiverat, vanligtvis får mannen vårdnaden om barnen i samband med skilsmässor (undantag är om mannen inte är muslim, medan kvinnan är det). I den syriska lagstiftningen diskrimineras kvinnor, såväl i den religiösa som i den civila. Ett exempel på diskriminering i den religiösa lagstiftningen (shariarätten) är att kvinnor endast ärver hälften jämfört med män. Skälet uppges vara mäns försörjningsplikt för sin hustru, barn, föräldrar och ogifta systrar. Även i den sekulära lagstiftningen diskrimineras kvinnor i vissa fall, ett exempel på detta är våldtäkt inom äktenskapet, som explicit är undantaget strafflagens paragraf om våldtäkt. Dödsstraff är tillåtet och appliceras. Även offentliga avrättningar förekommer. Rättsväsendet är korrupt och är partiskt gentemot regimen. Exempelvis är tortyr förbjudet, men förekommer i fängelser utan att rättsväsendet agerar. Familjen: Viktigaste samhällsenheten? Vardagslivet kretsar i hög grad runt familjen. Då det saknas offentlig åldringsvård är man som pensionär helt eller delvis beroende av den egna familjen/släktens stöd. I traditionell mening är det också inom den egna släkten som föräldrar finner en lämplig äktenskapspartner till sin dotter/son. I vilken utsträckning detta sker varierar dock beroende på socioekonomiska faktorer, utbildningsnivå, stad kontra landsbygd o.s.v. Samtidigt är det viktigt med religionstillhörighet, och det är ovanligt att man gifter sig över traditionsgränserna.
4 Det sociala livet: Det är vanligt att män och kvinnor umgås med varandra, i synnerhet i urbana områden, och bland den yngre generationen dock är det vanligt på gruppnivå. Partnerskap innan äktenskapet förekommer, dock är det ovanligt (förekommer dock bland annat i Damaskus) att ett par flyttar ihop och skaffar barn utan att vara gifta vilket skulle uppfattas som ett brytande mot en social norm, och stigmatisering som konsekvens. Viktigt att poängtera att det kan skilja sig mycket åt, beroende på bland annat religionstillhörighet, utbildningsnivå, stad/landsbygd, ålder, kön m.m. Trots att Syrien är sekulärt, så spelar religionstillhörighet roll i det vardagliga livet. Det kan få konsekvenser vem man umgås med, och i synnerhet vem man gifter sig med. Det kan få konsekvenser på arbetsmarknaden (vem man anställer), och på bostadsmarknaden (vem man tilldelar boende). Skolsystemet: Förskola: Ett fåtal statliga förskolor, mestadels privata som är kostsamma. Pedagogiska perspektivet; barnet är okunnigt, passivt och behöver skydd och omsorg. Samhällets mål för barnets lärande är att barnet skall fyllas med baskunskaper samt att lära sig förskolans, och i förlängningen samhällets disciplin och rutiner (upprätthållande av ordning och regelföljande), via upprepningsinlärning. Grundskola: 9-årig och är från och med 2002 obligatorisk. Undervisningen är på arabiska men även franska och engelska läses som andraspråk. I Årskurs 9 görs ett nationellt prov där resultatet från detta prov ligger till grund för individens fortsätta studier på gymnasienivå= allmän- respektive yrkesutbildning. Gymnasiet: 3-årig, både teoretiska (allmänutbildning) och praktiska (yrkesutbildning). De som läser allmänutbildning måste under andra året välja inriktning på sina studier, antingen en humanistisk- eller en naturvetenskaplig inriktning som sen ligger till grund för vidare studier vid eventuell högskola/universitet. Examensprovet i årskurs tre ligger till grund för studentexamen, och poängen på detta prov avgör också vilket universitet/högskola individen har möjlighet att studera vidare på. För dom som läser yrkesutbildning finns det få möjligheter att läsa vidare vid universitet/högskola. Läs- och skrivkunnigheten är relativ hög (i ett jämförande perspektiv i närområdet). Ca 85% av den totala population (något högre för män än kvinnor), och ca 95% för unga under 30 år. Samtidigt bör man vara medveten om att statistik från syriska myndigheter oftast är friserad.
5 Sex och HBTQ Heterosexualitet är den dominerande normen i Syrien. Det bör förstås i förhållande till familjens centrala betydelse som socialt skyddsnät. Att bilda familj är viktigt för den egna trygghetens skull. Därför blir betoningen av det heteronormativa särskilt betonat. Homosexualitet och andra normavvikande sexuella läggningar är i praktiken olagligt då det är förbjudet med onaturlig sexuell samvaro. Dock upprätthålls inte lagen, vilket medför att det i storstäder som Damaskus finns en relativt utbredd gay-scen. Det sociala stigmat kring homosexualitet (i synnerhet manlig sådan) är dock utbrett. Vissa har tvingats fly landet på grund av sin sexuella läggning. Föreställningen att homosex och en homosexuell identitet är nära sammanvävda är inte lika självklart i Syrien och Mellanöstern som det ofta är i västvärlden. Det innebär att det finns en högre tolerans för (manlig) homosex än vad man först tror (då syrier ofta har en väldigt negativ syn på en homosexuell identitet). Del av förklaringen till detta är att penetration i samband med samlag uppfattas som manligt, och i till en viss grad gäller det även när en man penetrerar en annan man han gör bara vad män förväntas göra. Att bli penetrerad anses feminint. Därför är det värre att vara den som blir penetrerad. Svensk kultur Hur definierar vi vår egen kultur och hur definieras samma kultur utifrån ett occidentalistiskt synsätt? Alla kulturer innehåller en så kallad "kulturgrammatik", där barnuppfostran ger oss som individer en klarhet, en sammanhängande logisk världsbild. Vi vet hur vi skall bära oss åt i livet. Det ena beteendet strider inte mot det andra. Ett beteende strider inte mot värderingarna. Kanske man inte alltid själv ser logiken, men den finns där så länge jag håller mig till det kulturellt accepterade och önskvärda. Skulle delarna inte hänga samman skulle jag uppleva förvirring (kan ske i kulturmöten). Hur lär vi oss en kultur? Formell = Ges via medvetet och verbalt uttalade förmaningar och uppmuntran (sociala kontexten såsom föräldrar, vänner, skolan). Informell = Ickeverbalt uttalade förmaningar och uppmuntran - imiterar den sociala omgivningen. Centrala värderingar: Vilka värderingar som är centrala varierar från individ till individ, men säkerligen delas en viss kärna av centrala värderingar i en kulturell gemenskap. När det gäller centrala värderingar uppfattar människor generellt andra kulturer negativt i den mån de inte stämmer överens med hennes egen. Förslag på vad som skulle kunna vara centrala värderingar inom svensk majoritetskultur: Individualism, jämställdhet, fri sexualitet, jämlikhet, sekularism, djurrrättigheter, barns rättigheter, tolerans, rationalitet, antirasism, hederlighet, förtroende myndigheter/stat Occidentalism: Östs syn på väst. Ett occidentalistiskt perspektiv på väst kan vara: Dåliga mödrar, egoism, alkoholism, materialister, ateister, promiskuöst sexuellt beteende, omoraliska. Kritiken mot occidentalism= eurocentrisk tillskriver västerländska värderingar, normer och traditioner ett högre värde än till exempel värderingar, normer och traditioner i Syrien.
6 Referenslista Alchahin, Maria -Arbil & Karim, Shahla. Ett nytt land En kvalitativ studie om syriska emigranter i Sverige. Examensarbete, Institutionen för Individ och Samhälle/Högskolan i Väst, Bakker, Edwin., Van Zuijdewijn, Roy. Jihadist Foreign Fighter Phenomenon in Western Europe: A Low-Probability, High-Impact Threat. ICCT, Balanche, Fabrice. Rojava's Sustainability and the PKK's Regional Strategy. The Washington Institute, Benotman, Noman., Blake, Roisin. Jabhat Al-Nusra. Quilliam Foundation, Bonnet, Alistair. The Idea of the West Culture, Politics and History. Palgrave Macmilla, New York, Burns, Ross. Damascus: A History. 1 edition. London; New York: Routledge, Buruma, Ian & Margalit. Avishai. Occidentalism Fiendens syn på västerlandet. Natur och Kultur, Stockholm, 2004 Dukhan, Haian. Tribes and Tribalism in the Syrian Uprising. Syria Studies 6, no. 2, Dukhan, Haian. The Islamic State and the Arab Tribes in Eastern Syria. E-International Relations, Erlich, Reese., Chomsky, Noam. Inside Syria: The Backstory of Their Civil War and What the World Can Expect. Amherst, New York: Prometheus Books, Farhad, Kazemi. Perspectives on Islam and Civil Society. Princeton University Press, i Hashmi, H, Sohail. (Red). Islamic Political Ethics Civil Society, Pluralism and Conflict. Princeton University Press, New Jersey, Fazlhashemi, Mohammad. Occidentalism Ideér om väst och modernitet bland muslimska tänkare. Studentlitteratur, Lund, Friedman, Yaron. The Nuşayrī- Alawīs An Introduction to the Religion, History and Identity of the Leading Minority in Syria (Islamic History and Civilization). Brill, Ghadi, Sary. Kurdish Self-Governance in Syria: Survival and Ambition. Chatham House, Hjärpe, Jan. Sharia Gudomlig lag i en värld i förändring. Nordstedts Förlag, Stockholm, Johansson, Heinö, Andreas. Farväl till folkhemmet: Frihet, jämlikhet och sammanhållning i invandrarlandet Sverige. Timbro, Johansson Heinö, Andreas. Hur mycket mångfald tål demokratin? Demokratiska dilemman i ett mångkulturellt Sverige. Gleerups Utbildning AB, Malmö, Jørum Lundgren, Emma. Vägen Och Valet En Intervjustudie Med Syriska Asylsökande I Sverige. Demli, Khalid, Maryam. The Peripheries of Gender and Sexuality in the Arab Spring. Mediterranean Politics, Lund, Aron. Drömmen Om Damaskus. SILC Förlag, Lund, Aron. Syrien Brinner. Nörhaven A/S, Lister, Charles R. The Syrian Jihad: Al-Qaeda, the Islamic State and the Evolution of an Insurgency. Oxford University Press, Malik, Nikita. Caliphettes: Women and the Appeal of Islamic State. Quilliam Foundation, Nasr, Vali. The Shia Revival How Conflicts Within Islam Will Shape The Future. W.W. Norton Company Ltd, London, 2006.
7 Referenslista Needham, Jayesh. After the Arab Spring: A New Opportunity for LGBT Human Rights Advocacy. Duke Journal of Gender Law & Policy, Neumann, Peter R. Victims, Perpetrators, Assets: The Narratives of Islamic State Defectors. ICSR, 2015 Rabo, Annika. Family Law in Multicultural and Multireligious Syria, i Colleste, Göran. (Red). Possibilities of Religious Pluralism. Linköpings Univeristy, Electronic Press, Linköping, 2005 Rapoport, Yossef. Marriage, Money and Divorce in Medieval Islamic Society. Cambridge University Press, 2005 Rubin, Barry. The Truth about Syria. Palgrave Macmilla, New York, 2007 Saltman, Erin Marie., Smith, Melanie. Till Martyrdom Do Us Part Gender and the ISIS Phenomenon. ICSR, Sandelin, Magnus. Jihad: svenskarna i de islamistiska terrornätverken. Stockholm: Reporto, Schmid, A.P. Links between Terrorism and Migration: An Exploration. ICCT, Schmid, Alex. Challenging the Narrative of the Islamic State. Terrorism and Counter-Terrorism Studies, Siraj al-haqq Kugle, Scott. Homosexuality in Islam: Islamic Reflection on Gay, Lesbian, and Transgender Muslims. Oneworld Publications, Siraj al-haqq Kugle, Scott. Living out Islam: Voices of Gay, Lesbian, and Transgender Muslims. New York University Press, Steir, Jonas. Kulturmöten En Introduktion till Interkulturella Studier. Studentlitteratur AB, Lund, Stern, Jessica, and J. M. Berger. ISIS: The State of Terror. First Edition edition. New York, N.Y: Ecco, Speckhard, Anne, and Ahmet S. Yayla. Isis Defectors: Inside Stories of the Terrorist Caliphate. McLean, VA: Advances Press, Tejel, Jordi. Syria s Kurds: History, Politics and Society. Routledge, Winter, Charlie. The Virtual Caliphate : Understanding Islamic State s Propaganda Strategy. Quilliam Foundation, Wimmen, Heiko. Syria s Path From Civic Uprising to Civil War. Carnegie Middle East Center, Zoepf, Katherine. Excellent Daughters The Secret Lives of Young Women Who Are Transforming the Arab World. Penguin Press, New York, Rapporter Mänskliga rättigheter i Syrien 2007 (Rapport från Utrikesdepartementet 2007) Övriga lästips Ett relativt lättillgängligt sätt att följa utvecklingen i konflikten är att prenumerera på The Washington Institute:s nyhetsbrev. Ett annat tips är bloggen Syria Comment som drivs av Mellanöstern-experten Joshua Landis:
8
Regimen. Alawism. Konflikten
Utbildningssammanfattning Nya GRannar 1/12-2016 Syrien Både Syrien som stat och den samtida konflikten behöver sättas i ett historiskt sammanhang för att begripliggöras. Centralt här är de islamistiska
Läs merSyrien. Regimen. Alawism
Utbildningssammanfattning Burlöv 7-8/12-2017 Syrien Regimen Sykes-Picot-avtalet 1916. Ett hemligt avtal som slöts mellan Storbritannien och Frankrike. Det innehöll ett utkast till en uppdelning av det
Läs merMigrationens villkor: Syrien
Utbildningssammanfattning Migrationens villkor: Syrien & Afghanistan 17/9-2018 Migrationens villkor: Syrien Bakgrundshistoria Både Syrien som stat och den samtida konflikten behöver sättas i ett historiskt
Läs merSyrien. Regimen. Alawism
Utbildningssammanfattning Burlöv 27/2-2018 Syrien Regimen Sykes-Picot-avtalet 1916. Ett hemligt avtal som slöts mellan Storbritannien och Frankrike. Det innehöll ett utkast till en uppdelning av det Ottomanska
Läs merIS framfart och tillbakagång
Utbildningssammanfattning SOFI 19/10-2017 IS framfart och tillbakagång Arkeotopi = strävan efter att återvända till ett historiskt idealsamhälle, det tidiga islam. Salafism = riktning av islam som bygger
Läs merBakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse
Utbildningssammanfattning Burlöv 28/2-2018 Bakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse Vad är en klan? Exempel från Somalia Somalia är ett av många länder där klanen och klangemenskapen
Läs merUtbildningssammanfattning. Samordningsförbundet NNV Skåne
Utbildningssammanfattning Samordningsförbundet NNV Skåne 5/9-2019 Bakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse Vad är en klan? Exempel från Somalia Somalia är ett av många länder
Läs merIntroduktion till religion & islam
Utbildningssammanfattning Sölvesborgs Kommun, PIK-Projektet 29/9-2017 I västvärlden och i Sverige är religion vanligtvis en individuell och privat fråga som saknar juridisk relevans. Utanför Europa, vanligtvis
Läs merIntroduktion till religion & islam
Introduktion till religion & islam I västvärlden och i Sverige är religion vanligtvis en individuell och privat fråga som saknar juridisk relevans. Utanför Europa, vanligtvis i Mellanöstern men även i
Läs merBakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse
Utbildningssammanfattning Kulturmöten och familjemönster Mölndal Stad 9/11-2018 Bakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse Vad är en klan? Exempel från Somalia Somalia är ett av
Läs merMöten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En föreläsning med Religionsvetarna
Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En föreläsning med Religionsvetarna 20 februari 2018 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument
Läs merHur tänker vi lokalt?
orebro.se Vad kommer vi att prata om? Hur kom Örebro in i detta arbete? Våldsbejakande extremism Sverige & Europa Reflektion Hur tänker vi lokalt? Skolans roll orebro.se orebro.se Våldsbejakande extremism
Läs merPIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.
Introduktion till religion och islam Föreläsning med Religionsvetarna 29 september 2017 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE PIK projektet medfinansieras
Läs merMuslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand
Muslim i Sverige Pernilla Ouis &Anne SofieRoald Wahlström & Widstrand INNEHÅLI Inledning 11 OCH Bokens uppläggning 13 Vad är islam? 16 Den islamiska korgen 18 Majoritet kontra minoritet 20 Noter-Inledning
Läs merFOKUSOMRÅDE. Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En utbildning med Religionsvetarna. 30 januari 2018
Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En utbildning med Religionsvetarna 30 januari 2018 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument
Läs merFeminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort
Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa
Läs merINTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV
INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV SEMINARIUM OM INTERKULTURELLA MÖTEN ATT MOTVERKA FÖRDOMAR OCH FRÄMJA ÖMSESIDIG FÖRSTÅELSE DEN 8 OCH 15 APRIL, VÄSTERÅS OCH ESKILSTUNA MEHRDAD DARVISHPOUR
Läs merCentrum för Iran Analys
Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade
Läs merfärda uttalandet. Detta gav, i synnerhet bland shiiterna, uttalandet en islamiskt förpliktande karaktär.
Bilagor Ordlista Hadith: En benämning i islam på en kort utsaga av eller om profeten eller någon av hans följeslagare, vilken avser att fastställa vad som i en viss fråga är normerande sed. (Jfr sunna:
Läs merKort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%
Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%
Läs merHetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?
Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist
Läs merOm svenska värderingar. En användarguide i fickformat
Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,
Läs merIdentitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.
Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin
Läs merIdentitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan
Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för
Läs merVÄRDERINGSÖVNING med ordpar
VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar
Läs merAnarkismen lever: Rojava.
Anarkismen lever: Rojava. Bravetheworld 2015/06702 Innehåll Anarkismen lever: Rojava. 3 2 Anarkismen lever: Rojava. 3 Det finns en plats där kön, religion och etnicitet inte splittrar. En plats där alla
Läs merSexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv
Får jag lov? Om kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi
Läs merLikabehandlingsplan Förskolan Himlaliv
Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida
Läs merMuhammad the last prophet
Muhammad the last prophet Handling (kortfattat) Filmen följer berättelsen, så som den ofta berättas, om Islams profet Muhammed från hans första uppenbarelse (ca år 610) till segern över islams fiender
Läs merVästra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter
Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter Kommittén för mänskliga rättigheter Kommittén har ett strategiskt och samordnande ansvar för VGRs
Läs merHOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM
HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska
Läs merVarje fråga ger upp till fem poäng. Det innebär att man på hela skrivningen kan få 30 poäng. För godkänt krävs minst 15.
Skrivning på delkurs 1 den 24 oktober 2007 Varje fråga ger upp till fem poäng. Det innebär att man på hela skrivningen kan få 30 poäng. För godkänt krävs minst 15. 1. Vad innebär det som Said kallar orientalism?
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
Läs merTeologiska argument mot IS. Mohammad Fazlhashemi Uppsala universitet Teologiska institutionen
Teologiska argument mot IS Mohammad Fazlhashemi Uppsala universitet Teologiska institutionen IS barbari & vandalism Folkmord riktad mot shiamuslimer, sunniter (som inte svär trohetseden till terrorsekten),
Läs merJämlik hälsa. en mänsklig rättighet
Jämlik hälsa = en mänsklig rättighet Aspekter av mänskliga rättigheter Juridik Politik/ Verksamhet MR Etik Mänskliga rättigheter beskriver Vad som inte får göras mot någon människa Vad som måste göras
Läs merFörstå Förebygga Förändra VÄGLEDNING OM VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM
Förstå Förebygga Förändra VÄGLEDNING OM VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM Förord Att värna demokratin och att arbeta för att medborgarna ska känna sig delaktiga är två av de viktigaste uppdragen som samhället har.
Läs merPlan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019
Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019... 1 Inledning... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Lagar och
Läs merGENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial
GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor... 1 Inledning...
Läs merSå ser terroristerna i IS på sin gärning
SvD 140825 13:16 Så ser terroristerna i IS på sin gärning Författaren och journalisten Nuri Kino är grundare av organisationen A Demand For Action som finns i femton länder och jobbar för skydd av minoriteter
Läs merSECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING
SECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING OM UTSTÄLLNINGEN Secret Love är en unik konstutställning om tabubelagd kärlek. Utställningen vill berätta och utmana våra föreställningar både om kärlek och om Kina. Ett land
Läs merJoseph Daher: Tre års revolt i Syrien en väg till frihet.
Joseph Daher: Tre års revolt i Syrien en väg till frihet. [Ur International Viewpoint, 2 april 2014. Först publicerad på New Socialist Webzine. Översättning från engelska, Ronny Åkerberg. Här delvis reviderad
Läs merMÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling
MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten
Läs merHÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET
HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET SDG målen 4.2 att 2030 försäkra att alla flickor och pojkar har tillgång till god kvalitet
Läs merHur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?
Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella
Läs merReligion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner
Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet
Läs merSpångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Ansvarig för planen Carina Hägglund, Nina Edgren och Rasha Karim Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan vilar på demokratins
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Läs merMigration och motsättningar Den muslimska världen i modern tid
Migration och motsättningar Den muslimska världen i modern tid Reformrörelser bland muslimer 1750-1900 Möten med Västerlandet väcker frågan om bristerna i den muslimska världen, både tekniskt och socialt.
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation
Läs merInterkulturell vård och omsorg. Öncel Naldemirci
Interkulturell vård och omsorg Öncel Naldemirci Interkulturalitet Relationer och interaktioner mellan människor med olika kulturella bakgrunder. Inter: växelverkan Olika termer: mångkulturell, tvärtkulturell,
Läs merLÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018 Om oss Malmen är en enavdelningsförskola som ligger belägen i ett villaområde i utkanten av samhället. Vår barngrupp består
Läs mer)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK
Läs merVi måste få ett slut på detta smutsiga krig: Intervju med Heitham Mannaa
1 Aron Lund Vi måste få ett slut på detta smutsiga krig: Intervju med Heitham Mannaa Översatt från Carnegie Endowment for International Peace, 3 mars 2015 1 Nedan följer en intervju med den syriske vänstermannen
Läs merVärdegrunds-sfi Elevhäfte 7: Kärlek, sex och relationer olika sexualiteter
Värdegrunds-sfi Elevhäfte 7: Kärlek, sex och relationer olika sexualiteter Av Karin Håkanson, Linnea Martinsson, Ulrika Haglund och Hanna Damber Sfi-lärare på Folkuniversitetet Folkuniversitetet är ett
Läs merSkarsjö förskola. Plan som motverkar diskriminering och främjar likabehandling. 2016/2017
Skarsjö förskola Plan som motverkar diskriminering och främjar likabehandling. 2016/2017 Vision Vårt viktigaste uppdrag är att värna om människors okränkbarhet, individens frihet och integritet. Där alla
Läs merSexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument
Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.
Läs merLINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna
LINKÖPINGS UNIVERSITET Arabiska Våren Konsekvenserna Magnus Roback, Adam Palm Lamerstedt, Mariwan Nisstany, Gabriel Forsberg, Alexander Öström 12/19/2012 Konsekvenserna? Vi har valt att arbeta med frågan
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas
Läs merLPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
Läs merGranskat likabehandlingsplaner. Citat figurerar exempel. Ramat in normer Cis- Hetero- 33 berättelser om dessa normers verkan.
Copyright SFQ Granskat likabehandlingsplaner Citat figurerar exempel Ramat in normer Cis- Hetero- 33 berättelser om dessa normers verkan Handlingsplan Fokus på normer Norm = idéer, idealisering, stereotypa
Läs merJihad eller terrorism?
Jihad eller terrorism? Islam är emot terrorism Islam och terrorism är motsatsen till varandra, som ljus och mörker, liv och död eller fred och krig. Islam tillåter inte krig eller att vålla andra religioner
Läs merERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET
Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social
Läs merÖvriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015
Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.
Läs merAd Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.
1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna
Läs merGUC. Identitet. Lärare: Kattis Lindberg
GUC Identitet Lärare: Kattis Lindberg Identitet lektion 1 identitet (senlatin ideʹntitas identitet, till idem), självbild, medvetenhet om sig själv som en unik individ. www.ne.se Avsnitt 1 Identitet Examination
Läs merVärdegrunds-sfi Elevhäfte 1: Introduktion Läroplanen, mänskliga rättigheter, Sveriges grundlag
Värdegrunds-sfi Elevhäfte 1: Introduktion Läroplanen, mänskliga rättigheter, Sveriges grundlag Av Karin Håkanson, Linnea Martinsson, Ulrika Haglund och Hanna Damber Sfi-lärare på Folkuniversitetet Folkuniversitetet
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merTidigare folkhälsoarbete i kommunen
Tidigare folkhälsoarbete i kommunen Några exempel Blomman pengar Urbanprojekt Storstadssatsningar Välfärd för alla Områdesprogrammet Förståelsen för Malmö Migration Antal 310 000 300 000 290 000
Läs merKärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar
Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi. Aukt. spec. i klin. sexologi Malmö högskola www.lofgren-martenson.com
Läs merLikabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016
ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP SID 1 (7) 2015-0605 Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016 Bakgrund Denna likabehandlingsplan
Läs merDemokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad
Demokratiplan Sånnaskolan Senast uppdaterad 2012-11-15 Innehållsförteckning 1. Syfte 2. Lagstiftning (skollag och Lgr11) 3. Skolans övergripande mål (Lgr11) 3.1 Normer och värden 3.2 Kunskaper 3.3 Elevernas
Läs merCSR Demokrati, jämställdhet och integration
CSR Demokrati, jämställdhet och integration Tillbakablick/inspiration om framtiden HERRFOTBOLL Så började ungdomsfotbollen och så utvecklades den 1948-1962 Utgångspunkt: samhället och ungdomsfrågorna.
Läs merLättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI
Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI 1 Kapitel 1 Tolerans: En introduktion till begreppet, forskningen och antologin Erik Lundberg Mer prat om tolerans År 2015 kom många flyktingar
Läs merMio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. December 2013, utvärderad september 2014 Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling.
Läs merDiskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter
i Lektionshandledning #33 Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: 40 60 minuter Diskriminering 1/6 Material och förberedelser: Denna lektion är lämplig efter att
Läs merLikabehandlingsplan Ålands förskola
Likabehandlingsplan Ålands förskola Likabehandlingsplan reviderad 201010-25 1 Policy och vision... 2 2 Definitioner och lagens omfattning... 2 3 Förebygga... 3 3.1 Upptäcka... 3 3.2 Utreda och åtgärda...
Läs merLikabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Varför
Läs merFörskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur
Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid
Läs mer2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola
2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan
Läs merHEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något
Läs merMachofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska
Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på
Läs merUtveckling i Mellanöstern: Utmaningar i framtiden. Leif stenberg, centrum för Mellanösternstudier, Uppsala, 26 januari, 2015
Utveckling i Mellanöstern: Utmaningar i framtiden Leif stenberg, centrum för Mellanösternstudier, Uppsala, 26 januari, 2015 Kolonialism från 1800-tal McMahon-Hussein breven Balfour deklarationen Sykes-Picot-avtalet
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Växthuset Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I januari 2009 kom Diskrimineringslagen
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merFörskolan Frö & Freja
Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-
Läs merLikabehandlingsplan för Skeppets förskola
Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,
Läs merMotion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?
Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än
Läs merTrygghetsplan för Solhagas förskola
2015-04-27 Trygghetsplan för Solhagas förskola Trygghetsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solhagas förskola 2015-2016 Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets okränkbarhet,
Läs mer- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Läs mer3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Läs merHur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna
Läs merInsatser mot hedersrelaterat våld och förtryck
Enskild motion MP2207 Motion till riksdagen 2018/19:2748 av Åsa Lindhagen m.fl. (MP) Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
Läs merNormer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga
Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Innehåll Varför ska vi arbeta med jämställdhet? Är jämställdhet positivt för både kvinnor och män, flickor och pojkar? Normer kring
Läs merOrdlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista
[vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista Här hittar du nyckelbegrepp som återkommer i Lås Upp. Bisexuell: En person som har förmågan att vara känslomässigt
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 4. Internationell säkerhet, maktbalans och kollektiv säkerhet Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Att definiera säkerhet Ett i grunden omstritt begrepp. Konsensus kring
Läs mer